Hela tidningen

Familjehemmet
En tidning för och om familjevård
Årgång 33 • Nr 2 • juni 2015
Familjehemsvård för vuxna, en glömd insats?
Överlevnadsplåster • Dialogmöte
och fler intressanta artiklar
I detta nummer
Nr 2 2015
Familjehemsvård för vuxna, en glömd insats? .........  4
Båtkonferens ..................................................................  5
FR-KONGRESSEN 2015
Reflektioner på föreläsningar
från kongressen .......................................................  6
Thomas Nybom och hans dotter
– en sann historia......................................................  7
Hej vänner!.................................................................  7
Vad är bra med kongresserna
som barn och ungdom?.......................................  8
Överlevnadsplåster ........................................................  9
Om boken
”Andras barn mina ungar” .......................................... 10
Är det för barnets bästa eller blev DU
påverkad av dina tidigare erfarenheter?.................... 11
NOFCA-mötet 2015 ....................................................... 12
Dialogmöte om den sociala
barn- och ungdomsvården .......................................... 14
Familjehemmens Riksförbund .................................... 15
Utbildning, konsultation, handledning
och förstärkt familjehemsvård
Handledarutbildning med inriktning
mot familjehem
Familjehemsutbildningar
Handledning till professionsgrupper
och familjehem
Förstärkt familjehemsvård
Börje Lindberg - [email protected]
Gull-Britt Lindberg - [email protected]
Lindberg Utveckling AB
019-184000 • www.luvab.se
2 Familjehemmet 2-2015
Aleris Nåjden söker erfarna
familjehem från Jämtland i
norr till Skåne i söder
För mer info kontakta:
Familjehemsrekryterare Anna Jernkrook
060-17 05 12 alt. [email protected]
Familjehemmet
Ordföranden
har ordet!
Ansvarig utgivare
Roland Oscarsson
Produktion och tryck
Linderoths Tryckeri,
Vingåker, tel. 0151-130 90
Manusstopp
Till nästa nummer: 1/9 -2015
Sommarlov
Nu är det äntligen sommarlov och förhoppningarna om en varm sommar med sol och bad är hög.
Många spännande möten har jag hunnit vara med om under våren tillsammans med medlemmar i Familjehemmens Riksförbund.
Ordförande och Rådgivarkonferens, styrelsemöten och sedan en fin
kongress i Sköldinge på Åsa Folkhögskola. Där vi samlades 26 st
vuxna och 14 barn och ungdomar och fick en fin helg med föreläsningar, underhållning och god mat. På kongressen blev nya styrelsen
vald och jag får ge en extra välkomsthälsning till våra nya styrelsemedlemmar, den finns en lista på oss i styrelsen på sista uppslaget i
tidningen.
Annonspriser 2015
Svartvitt
Helsida
6 800:Halvsida
3 900:Kvartssida
2 400:180 mm bred 35,00:-/mm
85 mm bred 20,00:-/mm
Priser baseras på färdigt annons­
material. Moms uttages ej.
Annonser 0150-780 10
Ni kan även läsa om vår kongress och dess föreläsningar i tidningen.
Prenumeration
400:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Andra föreläsningar jag lyssnat på är om anknytning mellan mammor
med utvecklingsstörning och deras barn med Pehr Granqvist som forskat om det, se separat artikel i tidningen, mycket intressant.
Medlemsavgift inkl. tidning
375:-/år
Plusgiro 86 52 68 – 7
Nu får vi hoppas att alla får ladda batterierna under sommaren med
en fin semester så syns vi på olika träffar under hösten. Några länsföreningar har inplanerat medlemsträffar m m ute i länen under hösten,
och hittar man något i grannlänen så är man välkommen att medverka
där också.
Redaktion och FR-Kansli
Roland Oscarsson
Stora Malmsvägen 7
641 50 Katrineholm
Tel. 0150-780 10, 070-516 02 33
E-post: [email protected]
Hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
En stor SOMMARHÄLSNING från
Susann Vikberg
Barn- och ungdomslinjen
på Inspektionen för vård och omsorg (IVO)
”Inspektionen för vård och omsorg, IVO är en myndighet som har tillsyn över verksamhet enligt LSS, socialtjänst och hälso- och sjukvård.
Barn och unga inom vård och omsorg kan vända sig till Ivos Barn- och
ungdomslinje för att:
• Fråga om sina rättigheter
• Berätta om det som inte fungerar bra i socialtjänsten
eller i hälso- och sjukvården
Barn och unga kan ringa, mejla eller chatta anonymt med oss.
Rätt adress?
Har ni bytt adress så skicka både
den nya och den gamla till:
[email protected]
Tack på förhand!
Foto
Alla bilder används som illustrationer. Personerna på bilderna har
ingen anknytning till ämnet om
det inte står speciellt angivet.
Tidningen med samtliga artiklar
och annonser mm läggs också ut
på FR:s hemsida:
www.familjehemmensriksforbund.se
Mer information finns på ivo.se/barn-unga från och med 1 juni.
ISSN 02821346
Familjehemmet 2-2015 3 Familjehemsvård för vuxna,
en glömd insats?
Genom att ge föräldrar som missbrukar
en bra vård stöttar vi barnen.
Riksförbundet för Förstärkt Familje­
hems­­vård (RFF), vars medlemmar
är verksamheter som bedriver kon­
sulentstödd familjehemsvård, anordnade i februari 2015 en runda-bordskonferens kring ämnet ”Familjehems­
vård för vuxna – möjligheter och
hinder”.
RFF har till syfte att stödja, utveckla
och företräda den förstärkta familjehemsvården och arbetar med att
rekrytera, utbilda, stödja och handleda familjehem och jourhem och att
förmedla dessa hem och tjänster till
socialtjänsten och kriminalvården.
Syftet med dagen var att lyfta frågan
kring familjehemsvård för vuxna. Med
konferensen som avstamp och med
erfarenheter därifrån var tanken att gå
vidare till regeringen med en begäran
om översyn av familjehemsvården för
vuxna ur olika perspektiv, till exempel utredningskrav på familjehem,
kompetens, handledning, utbildning.
Ett 20-tal personer från SKL, IFO från
olika kommuner, Kriminalvården,
Statens institutionsstyrelse, forskare,
konsulentstödda familjevårdsenheter
och frivillig­organisationer med flera
deltog.
1981 kom Familjevårdsutredningen
med sitt betänkande ”Det förstärkta familjehemmet” (DsS 1981). Ut­­
redningen slog fast familjevårdens
plats som en viktig vårdform för
vuxna med missbruk men betonade
att familjerna måste få kontinuerligt professionellt stöd i sitt arbete.
Vuxna med missbruk placerades i
familjehem, ofta på landet där de
kunde ta del av arbete och bli en
i familjen. Modellinlärning var den
”behandling” som kopplades till
familjevård. Lite senare kom målgruppen att omfatta även personer
med kriminalitet.
Situationen idag är helt annorlunda.
Den tidigare traditionella gruppen
personer med missbruk har förändrats. Efterfrågan på familjehem ökar
för dem som har en mycket svårare
4 Familjehemmet 2-2015
problematik och en större mångfald
av problem och ökad samsjuklighet. Det betyder att en kombination
av missbruk/beroende, psykiatriska
sjukdomar, neuropsykiatriska diagnoser och personlighetsstörningar är
vanligare idag. Efterfrågan på familjevård ökar även för målgruppen
”unga vuxna” som behöver insatser
med stöd av LSS samt skyddsplaceringar av såväl män som kvinnor.
Lagstiftningen ställer allt större krav
på samverkan och samarbete. Svårig­
heterna att uppnå detta är framför
allt relaterat till den nuvarande ekonomiska situationen. Det blir lätt ett
revirtänkande och ett stuprörstänkande som gör att människor hamnar mellan stolarna. För att uppnå
samarbete på organisationsnivå och
individnivå gäller det att kommuner,
landsting och regioner ingår överenskommelser. De frivilliga organisationerna får inte glömmas bort i detta
sammanhang.
Varför familjehemsvård för vuxna
kan vara bra:
 Vid en placering i familjehem
läggs fokus på de placerade och
de behöver inte ta hänsyn till
andra klienter.
 De blir en del i en familj.
 De har ett skyddsnät runt sig.
 De får stöd och vägledning av
familjevärdarna utifrån sina egna
behov.
 Den placerades boende är anpassat efter dennes behov.
 Eftervård är i många ärenden en
viktig del. Då finns fortfarande
alla kvar men den placerade flyttar till eget boende.
 En bra mellanvårdsform mellan
HVB och eget boende.
En klient uttryckte det som att ”jag
hade massor av tid att tänka på all
skit och reda ut mig själv, jag kunde
koncentrera mig på mig själv, jag
blev en del av familjen, jag fick ett
eget värde.”
Som tidigare nämnts har de som
placeras stora problem av komplex
natur. Detta ställer höga krav på
familjehemmen som behöver mycket
stöd och handledning. De ska vara
”vanliga familjer” och inte utföra
behandling av den placerade. Men
familjehemsvärdarna behöver mycket kunskap i olika problemområden
som missbruk, psykiatri, ADHD med
mera för att kunna bedöma när den
placerade behöver stöd utanför hemmet och lotsa honom eller henne till
rätt instans.
Forskning och evidens inom området är en bristvara. En forskningsstudie av Göran Johansson, ”Bete
sig normalt”, beskriver att en god
familjehemsvård kännetecknas av
en lång vårdtid på ett till ett och
ett halvt år, bra matchning, delaktighet, inga dolda agendor i planeringen, sysselsättning, gemenskap,
rak kommunikation, kontakt med
nätverket, övergångsritualer- både
inom familjen och vid en övergång
från/till annan vårdform eller till ett
självständigt liv, framtidstro – ”du är
någon annan när du går ut än när
du kom”, chans till bostad, jobb och
socialt kontaktnät. Det krävs också
att familjehemsvärdarna får kvalificerad och regelbunden handledning.
Det behövs en längre och tydligare
vårdkedja med tydliga mål för planering och en klar ansvarsfördelning
såväl under som efter placeringen.
Hälso- och sjukvård måste mötas
och samarbeta så att inte den enskilde faller mellan stolarna. Det måste
finnas en samsyn och ett gemensamt
språk.
Sammanfattningsvis anser RFF att:
 Lagstiftningen för familjehems-
vården för vuxna bör ses över så
att de placerade kan garanteras
en trygg och rättssäker vård. Det
gäller bland annat krav på familjens allmänna lämplighet att vara
familjehem, att de har rätt kompetens för uppdraget, att de vill ta
emot fortbildning och regelbunden handledning och att vården
kontinuerligt följs upp.
 De verksamheter som bedriver
konsulentstödd verksamhet till
familjehem ska ha tillstånd för att
bedriva sin verksamhet.
 Kunskap om möjligheten att ge
vuxna bistånd till familjevård
måste öka.
 Forskning måste initieras för att få
bättre kunskap om familjehemsvårdens betydelse utifrån den placerades perspektiv.
 Mäns och kvinnors speciella
behov beaktas.
Många barn lever idag i en familj
där en eller båda föräldrarna missbrukar eller har psykiska problem.
Genom att hjälpa barnens föräldrar
till en bra vård stöttar vi barnen!
Styrelsen arbetar nu vidare med frågan om vuxna i familjehem. Tanken
är att söka kartlägga att bl.a. hur
vuxna i familjehem ser på värdfamiljernas engagemang, vilken kompetens värdfamiljerna behöver ha, hur
en utredning av ett familjehem som
tar emot vuxna bör se ut.
Enligt Socialstyrelsen statisk för 2014
var 186 personer med missbruk och
beroende i familjehemsvård, frivilligt
eller enligt 27 § LVM. Antalet personer i denna vårdform har ökat med
11 personer jämfört med 1 november
2013. Under år 2014 fick vuxna personer med missbruk och beroende
familjehemsvård drygt 66 800 dygn,
vilket var en minskning med drygt
en procent jämfört med 2013. Den
genomsnittliga vistelsetiden i familjehem var 145 dagar per person, vilket
innebär att den genomsnittliga vistelsetiden har ökat med 8 dagar sedan
år 2013.
Kontakta gärna RFF på [email protected]
för att diskutera vidare hur familjehem för vuxna kan bli ett bra
alternativ, eller komplement till
andra insatser, i syfte att förbättra situationen för familjer där det
förekommer missbruk eller psykisk ohälsa av något slag.
Styrelsen för RFF
Båtkonferens
Sofi Eklund är bl a administratör för
Familjehemsgruppen på Facebook.
Anledningen att öppna sitt hem för
andras barn varierade dock.
medveten om sina egna styrkor och
svagheter.
Hon tog ett privat initiativ att ordna
en konferens på Ålands hav för
familjehem.
Det var många som berättade om
sin egen traumatiska barndom och
av den anledningen viljan att hjälpa
barn som har liknande erfarenheter. Varför blir man ett familjehem
är ett intressant ämne att diskutera
med andra familjehem. Det finns ju
inte heller några fel eller rätta anledningar. Huvudsaken är väl att vara
Det fanns en klar önskan hos de flesta deltagare om att delta på liknande
konferenser flera gånger.
Den 18-19 mars ägde konferensen
rum och vi var 50 personer som deltog. Bland oss deltagare fanns representanter från två konsulentstödda,
men flertalet av oss är helt vanliga
familjehem.
På programmet fanns föreläsningar,
Köksbordshandledning av Gerty
Fexler Höjer, Relationer ger det bästa
resultatet av Eva-Lena Edholm.
Vi vill rikta ett stort tack till Sofi
Eklund, föreläsarna och alla andra
deltagare.
Telle och Nora
Foto: Monica Dahlström Lannes
Annelie Hed presenterade Familje­
hemmens Centralorganisation (FaCO)
och Telle Söderberg presenterade
Familjehemmens Riksförbund (FR).
Nora Laimani från Familje­hemmens
Unga Röster (FUR) berättade om
deras verksamhet både bakåt och
framåt.
Resten av tiden umgicks, åt, shoppade och sov vi.
Det var en väl genomförd och innehållsrik konferens. Den största be­­
hållningen var, som vanligt, att få
träffa andra familjehem och utbyta
erfarenheter. Det finns så stor vilja
hos många att erbjuda barn och ungdomar kompletterande hem.
Familjehemmet 2-2015 5 FR-KONGRESSEN
Susann Vikberg, Britt-Marie Lindberg,
Rolf Ringsell och Ann-Louice Larsson.
Reflektioner på Föreläsningar från kongressen 2015
Vi hade den stora förmånen att få
lyssna på Margareta Erman som tidigare varit handläggare på Kommun­
förbundet, och Pirkko Nils­son som
varit konsulent på ABC jourhem
numera egenföretagare som föreläsare och utbildare. Det var om ämnen
som berör oss alla som familjehem:
vårdnadsöverflyttningar samt den
nya Kälvestens metoden.
Margareta Erman föreläste om vårdnadsöverflyttning – det är nu en
ny lag ändring som säger att social
tjänsten ska göra ett övervägande
om vårdnadsöverflytt efter att barnet
har varit placerad i samma familj i
minst 3 år, och därmed bli särskild
förordnad vårdnadshavare. Det finns
inget tvång men det ska övervägas.
mellan kommunerna i landet. Det
som är viktigt att komma ihåg är att
familjehemmet ska ha samma rätt till
handledning som tidigare samt rättshjälp och stöd vid vårdnads­­tvister.
Familjehemmet har rätt till samma
arvode som tidigare, tänk även på
vad som kan behövas då barnet
växer, så det tas med i av­talet.
Det som är skillnaden är att omkost­­
nadsersättningen sänks med den
summa man har rätt att söka underhållsstöd från Försäkrings­kassan samt
barnbidrag. Om det finns skäl kan
man även söka vårdnadsbidrag.
Barnet kan känna mer trygghet efter
en vårdnadsöverflyttning. Då vet barnet att de får stanna kvar i sin trygga
miljö.
Om det blir så ska det finnas en
vård­­plan samt en genomförandeplan
i barnutredningen. Barnet ska ha en
egen handläggare även efter vårdnadsöverflyttning. Familjehemmet
rekommenderas att förhandla fram
ett avtal där alla parter är överens
innan det ska tas upp i tingsrätten.
Pirkko Nilsson föreläste om den
omarbetade Kälvestensmetoden, den
är ny sedan 5 år den ska vara säkrare
för de barn som ska placeras. Den är
utförligare än tidigare, djupintervjun
är bara en liten del, man lägger nu­­
mera stor vikt vid anknytning den
bygger helt på an­­knytningsteorin.
Vi som var med på kongressen
kan se att det finns stora skillnader
Det är väldigt viktigt att det nya
familjehemmet inte har några obe­­-
6 Familjehemmet 2-2015
arbetade händelser trauman med sig
från sina egna liv.
Man kan inte hjälpa någon annan om
man inte är hjälpt själv.
Man ska ha ett genuint intresse och
engagemang, ett reflekterande sinnelag och bra människosyn.
Man får inte vara lättkränkt eller lättstött – man blir allmän egendom som
familjehem.
Barnet ska ha rätt till ett eget rum
och ges möjlighet att få utöva sina
fritidsintressen och viktigast är att
få ett stabilt hem att växa upp i där
man kan känna sig trygg och säker.
Pirkko betonar vikten av att inte ta
på sig för många placeringar varje
barn ska rätt att få ta sin tid och bli
sedd för den man är. Viktigt är att
socialhandläggaren lär känna barnet
väl så att man kan matcha till rätt
familjehem.
Detta var två väldigt bra föreläsningar som gav oss mycket att tänka på.
Ann-Christin
och Ann-Louice Larsson
Föreläsning:
Thomas Nybom och hans dotter – en sann historia
På FR kongressen 15/5-17/5 hade vi
det stora nöjet att lyssna på en riktigt
bra föreläsning. Thomas Nybom och
hans dotter berättade en sann historia för oss, en historia utifrån deras
egna upplevelser. En historia om
dottern Shara som inte var som alla
andra, en idag vuxen kvinna som
själv väntar sitt första barn...
Historien började när Shara var liten
och Thomas anade att Shara var
annorlunda, han sökte då hjälp hos
myndigheter, fick ingen förståelse
alls, han belades med en skam att
vara en dålig förälder. Detta resulterar i att Shara har en mycket riktigt turbulent skolgång med många
skolbyten.
Thomas berättade en tragisk historia om hur han och hans familj blev
bemötta när de som mest behövde
hjälp. Han berättade med inlevelse,
kärlek, humor och allvar hur det kan
se ut när man inte får den hjälp som
man har rätt till, hur man både som
förälder och barn blir kränkta, missförstådda och misstänkta.
När Shara är tonåring beslutas att
Shara ska placeras på ett utrednings­
hem långt hemifrån. Efter en ganska mödosam placering där ger
man äntligen Shara en diagnos.
Därefter ska Shara flytta igen, och
igen, och igen. Sharas räddning
blir Dammsdalsskolan i Vingåker.
Här fick Sara eget boende och
individanpassad skola och framför
allt personal som visste vad hon
behövde.
Thomas är i mina ögon en person
som har blivit nerslagen många
gånger och rest sig igen, en mycket
modig man som vågar berätta denna
historia där han som oftast fått kritik som pappa. En modig man som
vågat avstå sin dotter för att det ska
kunna bli bättre.
Denna föreläsning utgår från den
bok som han skrivit om sin kamp för
sin dotter.” I DINA ÖGON”
Med vänlig hälsning
Jeanette Andersson, Högsjö
Hej vänner!
Jag hade förmånen att få vara med på
familjehemsföreningens årskongress i
Flen i år. Det var min första årskongress och den var väldigt inspi­­rerande.
Till att börja med var det skönt att
lämna vårrusket i Norrbotten ett par
dagar (det snöade på morgonen då
jag for hemifrån till förmån för Flen).
Väl på plats på Åsa folkhögskola så
var det som att träffa avlägsna släktingar, de flesta där hade jag aldrig
träffat förr men nya kontakter bands
och det kändes gott att finna nya
vänner.
Åsa folkhögskola bjöd på förstklassig mat, boende, service och inte
minst underhållning. Vi fick se (och
även delta om vi ville) i dans som
skolans elever hade uppvisning i.
Sista kvällen var det utsökt trerätters­
middag med livemusik av skolans
elever. Föreläsningarna var givande
och mycket intressanta (jag misstänker att de nämns separat i tidningen).
Till nästa årskongress hoppas jag på
att kunna ta med mig familjen, det
var så inspirerande att se de barn
som var med och hur kul de verkade
ha.
Slutligen skulle jag vilja nämna två
saker som jag tror skulle kunna hjälpa oss att växa. Säga vad man vill
om sociala medier men de når verkligen ut till folket idag, jag önskar att
vi både på riksnivå och även lokalt
skulle kunna starta bl a facebookgrupper, dels slutna för oss som är
medlemmar men även öppna för att
nå ut till andra familjehem.
föreningar p g a detta och tror att det
kan vara lika för andra.
Om detta skulle vara möjligt att
sköta administrativt vet jag inte men
jag vill iaf bolla tanken vidare. Med
detta tackar jag för ordet och önskar
er alla en trevlig sommar.
Mvh Peter Eriksson Rosfors
Här i Norrbotten håller vi på
att starta en grupp, det är
relativt enkelt men många
viktiga saker att tänka på
exempelvis vad det gäller
sekretess. Jag tror att behoven är stora men processen för människan idag för
omständig att ta steget och
bli medlem för svårt. Därav
min andra tanke, skulle det
inte vara möjligt att betala
medlemsavgiften via swish?
Åtminstone om jag ser till
mig själv så uppskattar jag
enkla lösningar och saker
som kräver pappersjobb (t ex medlemskap i olika
föreningar skjuts fram), jag
har otaliga gånger glömt att
förnya medlemskap i olika
Familjehemmet 2-2015 7 Vad är bra med kongresserna
som barn och ungdom?
Jag anser att kongresserna ger en
möjlighet för det sociala. Du kan
möta nya personer i samma ålder,
yngre eller äldre och kan då få uppleva konversationer som visar på
gemensamma intressen, men även
på egenskaper eller olikheter.
De andra positiva upplevelserna som
toppar min lista är matens kvalitet
och sociala roll. Under middagarna
får du mat som är smakrik och mättande med bra variation, som till
exempel sallad, knäckebröd, dricka
och så vidare. Det som jag kände
under årets kongress var att jag blev
glad över salladen. Den var varierande och jag fyllde med glädje min
tallrik. I övrigt så har maten under
de kongresser jag har deltagit i varit
suverän. Vi har ätit på restauranger,
beställt på catering och så vidare.
På Åsa folkhögskola fick vi jättegod
mat och jag ger det lätt 5 stjärnor av
5. Matstunderna har även gett trevliga diskussioner och man har inte
behövt känna sig utanför.
Det tredje som toppar är aktiviteterna och området. Områdena som
kongresserna har varit vid har varit
fantastiska. Det har funnits möjlighet
att spela fotboll, gå en promenad i
skogen, kolla på film eller tv. Gillar
man att spela spel, så finns alltid den
möjligheten. Det som jag mest har
beundrats av har ofta varit den vackra utsikten. Det var vid ett tillfälle
en sjö som låg öppet och bländande
vackert på kvällen, eller skogsstigar
som omgavs av fin natur. Vid ett tillfälle var det ordnat med resa till ett
äventyrsbad i närheten och det uppskattades av alla.
Det som är ett plus i kanten är att vid
varje kongress så finns det snacks till
godo. Det är till exempel chips, läsk,
godis och så vidare. Men även frukt
som alltid slinker ner.
Så kom igen alla barn och ungdomar, häng med på familjehemskongresserna. Upplev det du minst
förväntade dig och njut.
Ronja Larsson
Mormor ska hämta barnbarnet på dagis
och personalen frågar hur mormor ser ut.
– Hon har vitt hår och fläta och hon är fin.
JOUR OCH FAMILJEHEMSVERKSAMHET MED SKOLSTÖD
Vi söker fler jour och familjehem!
Kan man få en finare beskrivning än det.
Stolt mormor
Har Ni engagemang, tid och plats över för att ta emot barn eller
ungdomar i Ert hem för längre eller kortare tid?
Ni skall bo i Stockholm med omnejd.
Vi erbjuder;
- ett tätt och nära stöd av konsulenten
- stöd i skolfrågor av en lärare som finns i verksamheten
- utbildning och handledning tillsammans med andra familjer
- konferenser och aktiviteter
- god ersättning utifrån uppdrag
Vill du veta mer;
Ring gärna eller mejla oss
Enhetschef: Katarina Martin 070-715 47 22
[email protected]
Konsulenter: Elisabeth Dehlén 073-999 20 44
[email protected]
Katarina Vikström 070-493 80 46
[email protected]
Lärare:
Andreas Widinghoff 070-306 08 58
[email protected]
Vårljus är ett bolag som ägs av 25 kommuner i Stockholms län.
Vår ambition är att förena god kvalitet med samhällsnytta. Jour och
familjehemsverksamheten ingår i Vårljus helägda dotterbolag Vårljus Sol AB.
8 Familjehemmet 2-2015
Hej Familjehem och kontaktfamiljer i Norrbotten, nu
startar vi hösten med medlemsträffar ute i länet på olika
ställen, hoppas ni skriver in datumen i era almanackor.
September:
Oktober:
November:
December:
Kalix torsdag 24/9 Tid: 18.30
Luleå torsdag 22/10 Tid: 18.30
Piteå torsdag 25/11 Tid 18.30
Boden torsdag 16/12 Tid: 18.30
Skicka ett mail till
Ann-Louice Larsson [email protected]
så får ni meddelande om vilken lokal vi träffas i
och så vi vet hur mycket fikabröd vi behöver.
Välkommen önskar Styrelsen i Norrbottens Läns
Familjehemsförening.
Genom Ann-Louice Larsson
Överlevnadsplåster!
Våga se med barnens ögon! Jag försöker varje dag leva efter det mottot.
Jag tror faktiskt att det är så enkelt.
Om vi verkligen har modet att se, kan
vi göra stor skillnad i en annan människas liv, också i ett litet barns liv.
man har det. Den varma blicken som
innesluter och värmer.
Ibland kan vi förlamas av alla måsten, känna att vi inte mäktar med mer
just nu, så vi sätter upp skygglappar
för att slippa se barn som vi misstänker far illa. Men det är egentligen
innan vi vågat se och agera, som det
är som tuffast. När vi vågar prata
med våra kollegor om vår oro, sätta
ord på det vi känner, mäktar vi med
att våga se och agera. För vet ni, det
är i det lilla de sker alla dessa under,
där mitt i vår egen vardag. Så våga se
att du är en viktig person i en annan
människas liv.
§ Alla barn har rätt till fysiska och
psykiska plåster för att orka leva
livet.
Jag skulle vilja ha en extra paragraf i
den så viktiga Barnkonventionen. En
paragraf om plåster. Jag är för mig
ett knä att krypa upp i, någon som
rufsar en i huvudet, en klapp på kinden eller någon som vågar fråga hur
Jag önskar att alla vuxna kunde se
och förstå att de kan vara ett barns
överlevnadsplåster. Den nya paragrafen i Barnkonventionen borde vara:
En kvinna kom fram efter en av mina
föreläsningar och sa ”Lisbeth om jag
hade varit en ”tant” mitt i din vardag,
om jag varit din dagisfröken, vad
hade du önskat att jag skulle ha gjort
då?” Det var en mycket viktig fråga.
Det är så lätt att prata om allt som de
inte gjorde när jag var liten. Betydligt
svårare att sätta ord på vad de borde
ha gjort, alla de som fanns runt mig
när jag var ett litet barn.
Vi pratade länge den kvällen. När jag
satt i bilen på väg hem försökte jag
sammanfatta svaret.
Jag skulle önskat att du hade visat
mig klart och tydligt att du verk­­-
Stockholms läns förening
inbjuder till 8 temakvällar/månadsträffar under hösten och våren!
Start den 7 september kl 19:00-21:00
sedan 5 oktober, 2 november, 7 december, 2 februari, 2 mars, 4 april och 2 maj.
Kvällarna kommer att handla om familjevård; familjehem, jourhem, kontakt­
familjer. Vi kommer även ta upp frågor samt dela erfarenheter kring vårdnads­
överflyttningar, adoption, LSS, släktingplaceringar mm. Under en del träffar har vi
speciellt tema där vi även inbjuder en “gäst” med anknytning kring temat.
ligen ville veta hur jag hade det där
hemma bakom den stängda och
låsta dörren. Att du hade vågat se
mig, vågat fråga: ”Hur har du det
Lisbeth?” Att du sedan haft modet
och orken att lyssna på mitt svar,
även om svaret varit smärtsamt att
ta till sig och utifrån det vågat
agera så att jag och mina systrar
fått en barndom att leva i. Nu blev
min barndom en transportsträcka
in i mitt vuxna liv.
Ingen vågade se hur vi hade det. Alla
de som mötte mig och min familj
var så rädda att kränka min utvecklingsstörda mamma, rädda att såra
hennes känslor. Jag kan läsa i min
mammas journaler: ”Mamman gör så
gott hon kan efter sina förutsättningar. Barnen är hennes allt. Flickorna
älskar henne enormt mycket”. Vackra
ord kan tyckas, men de där orden
säger inget om hur jag och mina
systrar verkligen hade det. För vet ni,
barn som vanvårdas och misshandlas slutar inte älska sina föräldrar, de
slutar att älska sig själva.
Människors rädslor gjorde att jag fick
leva hela min barndom i svår misär.
En barndom full av slag, utnyttjande,
fattigdom och svält. Det var mycket
ensamt och kallt i skuggan av min
utvecklingsstörda mamma.
Först då ni verkligen vågar se blir
barn synliga och kan få stöd och
hjälp att orka med livet. Våga vara
barns överlevnadsplåster!
Vi träffas i Södertälje på Sveagatan 28 (ingång på kortsidan, markplan).
För mer information kontakta
Telle 070-520 40 87
Maria 070-848 71 40
Christina 070-329 56 57
Varmt välkomna!
Får vi tipsa!
Det finns en blogg som skrivs av ett antal familjehemsföräldrar som tycker
det är dags att dela med sig utåt av hur det är att leva som vi gör. Den fylls
varje dag på med ett nytt inlägg.
Läs den! Tycker ni om den, så sprid den vidare.
www.familjehemsbloggen.se
Lisbeth Pipping
Författare, föreläsare, forskare
och dotter till en mamma med en
utvecklingsstörning. Har skrivit om
sin uppväxt i boken Kärlek och stålull som kom ut på Gothia förlag
2010. Hon har också skrivit böcker
om mobbning. Nu senast barnböcker om att bli omhändertagen och få
flytta till ett familjehem.
Familjehemmet 2-2015 9 Om boken
”Andras barn mina ungar” av Johan Schött
Underrubriken för boken är Att driva jour- och familjehem
Jag tycker att det är ett positiv initiativ att skriva en handbok till familjer
som tänker sig att ta emot barn i sitt
hem. Jag uppfattar att den här boken
mest riktar sig till familjer som tar
emot äldre barn.
Boken innehåller många goda råd
och tips till hur man kan tänka om
uppdraget som familje­­hems­­­­­­föräldraskapet.
Den nuvarande lagstiftningen och
även de förslagen till ändringar som
finns i utredningen som pågår om
vård utanför egna hemmet definierar familjehem som familjer och personer som tar emot barn och unga i
sitt hem som familjemedlemmar och
inte driver familjehem som näringsverksamhet, dvs få sin huvudsakliga
försörjning av det.
Av titelns till boken kan man uppfatta
att det går bra att starta och driva en
verksamhet som man försörjer sig på.
Författaren delar med sig sina erfarenheter och boken är skriven utifrån att han varit huvudsakligen
familjehem för äldre ungdomar och
kanske vuxna. Jag reagerar negativt
till att han kallar de placerade barnen för klienter. För mig markerar
det ordet avståndstagande och jag
har mycket svårt att tänka mig att
något barn ska behöva bo stor del
av sitt liv som klient. Det hade gått
lika bra att bara använda ordet barn
och ungdomar.
Jag tror att det finns behov av
många olika sorters familjehem, men jag tror inte att
man ska ”älska lagom”. Alla
männi­skor knyter an till varandra i alla relationer, men
på olika sätt. Även tillfälligt
placerade barn och ungdomar ska er­­bjudas en relation
och de kan då lära sig att närhet inte är farligt. Om man är
orolig för sina egna känslor
inför en kommande separation ska man kanske inte bli
familjehem.
Det finns några oklarheter i
beskrivningen av processen
när man utreder familje- och
10 Familjehemmet 2-2015
jourhem. Socialtjänsten kan inte
delegera utredningen av familjehem
till konsulentstödda verksamheter
enligt lagstiftningen. De verksamheter utreder sina hem för att veta
vilka hem de förmedlar och anlitar.
De konsulentstödda verksamheterna
kan endast anlitas av socialnämnder
för att ge stöd och handledning till
familjehemmen. När de gäller jourhem ska de vara utredda och godkända av kommunen innan de kan
ta emot barn. Barnen är alltid socialnämndens ansvar.
Eftersom jag har lång erfarenhet av att
förmedla jourhem till kommuner vet
jag att det ofta är svårt att hitta det
perfekta hemmet i ett akut läge. Det
är därför bra att man i den pågående
utredningen också diskuterar att i ett
jourhemsgodkännande ska tala om
vilken ålder på barn passar för varje
familj. Begränsning av antalet barn i
varje familjehem är också med i utredning och kommer förhoppningsvis
genomföras. Att man inte ska kunna
ta emot både vuxenplaceringar och
barn på samma gång finns också med.
Jag är frågande inför rådet att familjehemmet ska kunna anlita vikarier
från bemanningsföreta. Alla avlastningspersoner och andra vuxna som
bor i familjehemmet ska också godkännas av socialnämnden.
Författaren beskriver hur han matchar barn till sitt hem. Det är mycket
viktigt och här har socialnämnden
NY BOK!
’’Andras barn-mina ungar’’ av
Johan Schött ger den information en familj kan behöva
inför beslutet att öppna
familjehem. Även mer erfarna familjer kan hitta
värdefulla tips och råd.
Utgångspunkten är författarens
närmare tio års erfarenhet som familjehem och många år som lärare.
ett stort ansvar. Det är för familjehemmets eget intresse att matchningen sker i samarbete med även
de andra barnens socialtjänst. Jag
tror att man ska tänka till ordentligt
innan man tar emot pojkar och flickor i samma ålder. Bra att författaren
tar upp frågan om fysisk närhet till
de placerade barnen, då det gäller
att vara lyhörd förbarnets behov och
eventuella svåra erfarenheter.
Enligt min erfarenhet är det inte
lämpligt att ungdomar ska vara placerade separat från den övriga familjen
i friggebodar eller bredvidboenden.
Syftet med familjehemsplacering är
ju att ge barn och unga tillhörighet
och närhet. Det kan möjligen vara
bra när de ska till eget boende efter
en lång och trygg placering, men inte
som inledning av en placering.
Boken är ett välkommet tillskott för
att få en bild från ett familjehems
perspektiv. Jag rekommenderar att
nya och gamla familjehem tar del av
Socialstyrelsen Om barn och unga
i familjehem och HVB som går att
hämta på Socialstyrelsens hemsida.
Jag håller med författaren om att villkoren för familjehem måste förbättras både ekonomiskt och gällande
stöd. Även om det kan bli svårt att
avtal på arbetsmarknaden i övrigt
ska gälla går det att hitta sätt att trygga familjehemsföräldrars ställning
genom avtal och lagstiftning.
Jag tycker att boken ger en
bild hur det kan vara att ta
emot barn och unga i sitt
hem. Det finns många berättelser och jag önskar att
fler familjer och framför allt
barn och unga ska berätta
om sina erfarenheter.
Läs mer på: andrasbarnminaungar.se
Pirkko Nilsson
Är det för barnets bästa eller blev DU
påverkad av dina tidigare erfarenheter?
Jag tror att de flesta som arbetar
och kan godkännas för uppdraget.
Den som utbildat sig till socionom
som familjehem eller som personal
har förmodligen inte fått genomgå
på socialtjänsten INTE gör det för
någon djupintervju eller reflekterat
att den fantastiska lönen, det finns
över vad det är som är hans/hennes
inte heller några särskilda attraktiva
drivkraft till att arbeta på socialtjänslöneförmåner eller hög status i samten, men det kanske borde
hället som belöning för perinföras…
soner som valt att arbeta
med att försöka hjälpa
Om du kan förstå din
Våra hjärnor har nämligen
barn i svåra livssituadrivkraft; vad som
en tendens att se det som hjärnan
tioner. Egentligen så
motiverar dig och
tror jag att livet fakkänner igen, ”du ser alltså det
är skälet till ditt val
tiskt hade varit lättav arbeta, så ger det
som du vill se”.
are för många av oss
dig en större möjlighet
om vi bara kunde ägna
att också förstå dina egna
oss åt ett ”vanligt arbete” och
reaktioner och se mönster hos
leva som ”en vanlig familj”…
dig själv, du kan göra ett bättre jobb
helt enkelt.
Den som vill bli familjehemsförälder ska intervjuas i flera timmar
och verkligen kunna reflektera över
vad det är som gör att just han/hon
vill ta emot ett främmande barn i
sin familj. Familjehemssekreteraren
letar som en detektiv efter ledtrådar som ger socialtjänsten den rätta
bilden av om den här mannen/kvinnan har den drivkraft som behövs
Du tolkar det som sägs och görs
utifrån de förkunskaper som du
har samlat på dig inuti din kropp,
det handlar både om medvetna och
omedvetna upplevelser. Du har lärt
dig vad du kan förvänta dig av dig
själv och av andra människor i din
omgivning, du har blivit präglad att
tänka på ett visst sätt kring moral
Stockholms stad
söker familjehem!
Vi söker familjer och ensamstående
i Stockholmstrakten som kan
ta emot barn och ungdomar
för kortare eller längre tid.
Vi erbjuder grundutbildning,
fortbildning, stöd och handledning.
Vill du veta mer, kontakta oss på
[email protected]
eller 08-508 25 221
Resursteamen barn och ungdom
Familjehemskonsulterna
Stockholm.se/familjehem
och vad som anses vara ”normalt”.
Du har din egen sanning. När du
träffar en person eller det uppstår en
problemsituation kommer en storm
av intryck mot dig och det som du
känner igen sedan förut, kommer att
lysa starkast och fånga din uppmärksamhet. Våra hjärnor har nämligen
en tendens att se det som hjärnan
känner igen, ”du ser alltså det som
du vill se”. Det här sker automatiskt
och ofta har du inte ens en aning
om hur du påverkas, men det sätter i
gång reaktioner i din kropp.
Har du sett den danska filmen
”Jakten” med Mads Mikkelsen i
huvud­­rollen? I filmen var det en förskollärare som tolkade det som en
liten flicka berättade som att flickan
blivit utsatt för ett sexuellt övergrepp, vilket fick väldigt stora konsekvenser för människor i det lilla
samhället. Fast det var ju egentligen
inte sant, flickan hade inte blivit
utsatt utan något i flickans berättelse
triggade i gång en drivkraft som fick
kvinnan att vilja rädda det här lilla
barnet, kanske har hon själv blivit
utsatt för sexuella övergrepp, eller så
känner hon igen situationen från ett
annat barn. Det kan också handla
om att hon relaterar till någon bok
hon läst eller film hon sett.
Vi blev familjehem för att mina föräldrar hade fosterbarn när jag var
tonåring, min drivkraft är att hjälpa barn i svåra livssituationer och
ge dem möjligheter till en positiv
utveckling. Jag är förskolläraren som
alltid har fått till extra bra relationer med de stökiga ungarna, jag har
läst en massa kurser på universitetet
med inriktning mot barn och unga i
svåra livssituationer. När jag utbildade mig till grupphandledare började
jag reflektera över min drivkraft och
mina mönster, det blev tydligt att jag
hade en tendens att tolka in ”barn
i fara” i människors berättelser. Det
här gjorde att jag snabbt byggde upp
en hypotes och slutade lyssna på riktigt, utan väntade tills den här människan berättat klart så att jag kunde
leverera ”sanningen” om situationen.
Men det var ingen sanning, det var
bara min tolkning och som tur var
så hann jag inte ställa till med en sån
Familjehemmet 2-2015 11 stor katastrof som förskolläraren i filmen ”Jakten”. När jag
väl hade insett mitt mönster, kunde jag också reflektera
och resonera med mig själv för att hålla mig nyfiken –
lyssna färdigt och se på saken utifrån fler perspektiv. Vara
öppen och objektiv helt enkelt.
Om du jobbar som socialsekreterare eller familjehem och
har den drivkraften att hjälpa barn utifrån upplevelser i
din egen uppväxt; blev du omhändertagen och placerad,
eller var det kanske så att ingen vuxen såg dina tysta rop
på hjälp utan lät dig vara utlämnad till en destruktiv hemmiljö? Är din drivkraft att du vill hjälpa barn att få växa
upp med sina biologiska föräldrar eller att förståndshandikappade inte borde få uppfostra barn?
Är du en familjehemsförälder eller arbetar du på socialtjänsten behöver vara medveten om att de upplevelser som du bär med dig och den drivkraft som du har,
påverkar hur du upplever att ”sanningen” är. Men det är
inte alls säkert att det är den objektiva sanningen och det
är inte heller säkert att det du gör är det bästa för barnet.
Eva-Lena Edholm,
föreläsare
Hemsida: www.evalenaedholm.se
Blogg: www.evalenaedholm.se/blogg
twitter: @evalenaedholm.se
facebook:
www.facebook.com/
EvaLenaEdholmForelasare
HandledareOchKonsult
Mail: [email protected]
NOFCA-mötet 2015
Årets möte ägde rum på Färöarna,
som nog är ganska exotiskt land
för oss andra vanliga nordbor. Nå,
Grönland och Island är ju också
ö-nationer och lever mitt i en stormig natur. Vi som träffas är några
representanter från varje land och
känner numera varandra rätt väl. Det
är spännande att varje år få höra vad
som hänt i våra grannländers familjehemsvård. Det är både lika och olika.
Temat för årets möte var Eftervård,
men vi brukar få en rapport från
varje land rörande utvecklingen och
förändringarna.
Vi träffades i Torshavn i lokaler som
tillhör Barnahuset. Barnahus har ju
inrättats i nordiska länder efter en
isländsk modell och har som syfte
att samla utredningar och stödet
för barn som utsatts för övergrepp.
På Färöarna som har 50 000 innevånare är verksamheten liten och
har gemensam personal delvis med
annan samlad social barnavård.
Färöarna består av 17 bebodda öar
och har 30 kommuner. Barnavård
bedrivs av 8 lokala enheter runt landet. Verksamheten i Torshavn samlar
stödet till familjehem, utbildning och
utredning av dem.
Vi fick en föreläsning av forskaren Sonja Jogvanddottir som har
bildat organisationen Sam, som
hjälper fattiga barnfamiljer. 400
famil­­jer med 900 barn får hjälp
av organisationen varje jul. Barn­
fattig­­­­domen, som är ett relativt
be­­
grepp, finns och definieras
med att barnen i fattiga familjer
inte har samma möjligheter som
andra. De har ofta ensamstående
mammor. Färöarna är ett välmående land med låg arbetslöshet.
Alla betalar skatt med 40 %.
Det finns ett stort överskott på
män, då många kvinnor flyttar till
Danmark och andra länder. Det
finns också en arbetskrafts efterfrågan på fiskefabriker. Enligt
Sonja skulle landet kunna ta emot
invandrare då det finns både plats
och arbete.
12 Familjehemmet 2-2015
Färöarna har fått sin barnavårdlag
först 2006 som handlar om föräldrars ansvar. 50 barn finns i familjehem och 50 i stödfamiljer.
Eftervård
Rätten till eftervård efter avslutad
placering varierar mycket i de nordiska länderna. På Island fungerar det
dåligt och barn kan vara placerade till
18 år eller tills de slutar skolan.
I Danmark kan eftervård erbjudas
mellan 18 och 24 år, speciellt när
den unge ska studera vidare. Den
unge ska kunna klara sig på egen
hand. De kan också få en kontaktperson och hjälp med boende. Man
har gett ut en bok till de placerade
barnen där man lär ut om skatter
och bestämmelser och har gett ut
boken ”Den goda eftervården”.
I Norge har alla som varit placerade
rätt till eftervård från 18 till 23 år.
Man vill öka rätten till 25 år, då det
finns länder där eftervården sträcker
sig till 27 år. Kommuner gör ändå
olika. I Oslo har efterfrågan av eftervård ökat med 26 %.
Det finns 4 ungdomsorganisationen,
bland annat Barnevernsbarn, där ungdomar själva ger stöd till varandra.
Rättigheter till familjehem är ändå
oklara. Familjehemsorganisationer
kämpar för att familjerna ska få ekonomiska möjligheter att stödja ungdomar efter placeringen eller att de
ska kunna bo kvar vid behov. Det är
svårt för barnen som inte får hjälp
med det praktiska. En norsk forskare, Otter Holm forskar i eftervård
och hur man ska lära barnen att
klara livet.
Det har genomförts nya regler om
att professionella familjehem (med
tillstånd av myndigheter) kan numera bara ta emot 4 barn istället för
7 som var gränsen tidigare.
Grönland har ingen
Kontrollen av familjeVi fick se en film
eftervård. Bar­nen får
hem är inte tillräcklig
som gjorts av ungdomar
flytta hem till föroch man hinner ofta
i de nordiska länderna och
äldrarna när vården
bara med ett besök
avslutas i de 18 barnper år.
om eftervård.
hem eller familjehem.
Organisationen Pesäpuu
Kommunen bestämmer
som finans­ieras av spelautonär uppdraget avslutas. Barnet
mater och försäljning av kurser och
har lite rättigheter. De placerade barutbildnings­­­material. De har kunnat
nen kan eller ska adopteras av sina
genomföra Skol­­­fam och utbilda och
familjehem.
anlita volontärer som hjälper familjePå Färöarna har man lag om vård
hem med praktiska saker. De pågå18 – 23 år om barnet vill. Vården
ende projekten med barn som
bygger på privata initiativ t ex
undersöker samhället och kallas för
praktikplatser.
detektiverna fortsätter. Man arbetar
I Finland finns lag om eftervård från
också att hjälpa de placerade barnen
18 till 21 är. När barnet ska lämna
hitta sitt nätverk. Pesäpuu firade nylivården görs en plan för studier och
gen 20 år som PRIDE-utbildare.
stöd. Kommuner tillämpar regeln
olika. Ungdomsorganisationer ger
stöd och vill utöka arbetet med att
ge barnen nätverk med släkt eller
andra i god tid före avslut.
Vi fick se en film som gjorts av ungdomar i de nordiska länderna och om
eftervård. Filmen ska offentliggöras
vid Nordiska Barnavårdkonferensen
i Åbo i augusti i år och läggas på
hemsidor på t ex pesapuu.fi eller
www.sijoitettulapsikoulussa.fi.
I diskussionen om eftervård kom
synpunkter från alla länderna om
att man ska fråga barnen vad de
vill och ta upp diskussionen i tid.
Fosterföräldrar ska veta att de kanske blir föräldrar för hela livet.
Det är viktigt att hålla kontakten
med släkten hela tiden om möjligt
för att ge barnen ett nätverk.
Det finns vinster med att jämföra
praktiken med de andra länderna i
Norden.
Aktuellt hos grannarna
I Finland utreds en ny socialvårdlag.
Den handlar mer om förebyggande
arbete än barnskydd. En familjevårdslag planeras inkludera all vård
från gamla till barn och inget speciellt om familjehemsvård för barn.
Man satsar också en del för att erbjuda åldringsvård i familjehem. Man
vill se till släkten och för­­äld­­rarna.
Antalet akuta placeringar har ökat.
Ca 10 000 barn var omhändertagna
under 2013 och ca 3 000 av dem var
akutplacerade.
Färöarna har inte så många place­
ringar och de flesta är o nätverk.
Familjehemmens kompetens utreds
inte utan man kontrollerar ekonomi
och boende. Socialarbetarna vill undvika konflikter. Alla erbjuds dock
utbildning, men många släktingfamiljer vill inte delta.
På Island pågår en utredning om systemet med nämnder. Familjehemmen
är inte inbjudna. Det är en dålig uppföljning av placeringarna. 100 familjehem är med i en förening. Många
familjer är inte medvetna om sina
rättigheter till utrustning. Arvodena
har ökat, men är fortfarande låga, ca
1 200 danska kronor per månad.
I Danmark har reformen med 5 tillsynsenheter för hela landet genomförts. De ska registrera och utbilda
alla familjehem. Konsulenter som
finns ska ge stöd och råd till familjehemmen, men blir nu avskedade av
kommunerna, då tillsynen ska göras
av kommunens egna handläggare.
Organisationer som tidigare hade
hela ansvaret för placeringarna arbetar nu med att utbilda och handleda
familjehem. En metod som används
är KEEP där man arbetar med film.
Staten bekostar utbildningarna. Man
vill också jobba med mentalisering.
I Danmark pågår en debatt om att
sänka straffmyndighetsåldern till 12
år, vilket skulle innebära mycket svårigheter för hur unga med problem
ska behandlas.
På Grönland görs rekrytering av
familjehem av familjehem som redan
är verksamma och deras förening. De
upplever problem med att danska
familjer tar emot grönländska barn
som då förlorar sitt språk och sin
identitet. I vissa familjer är det dessutom kinesiska barnflickor som tar
hand om barnen. Det finns ingen
uppföljning eller regler då regeringar
växlar hela tiden. Familjehemmen
står ensamma med barnen.
I Norge har en proposition kommit
om en ny barnavårdslag. Barnen
ska få medbestämmanderätt. Varje
barn får en tillsynsperson som ska
kunna följa med till svåra möten.
Tillsynspersonen ska besöka barnet
minst 4 gånger per år.
Socialsekreterarna har fått guidelines
för hur man arbetar med utredningar.
Fosterhjemsföreningen jobbar för att
arvoden ska bli mer lika mellan de
statliga och kommunala familjehemmen. Det förbereds också en ny lag
om parträttigheter till familjehem
och syskon. Föreningen har fått tid
i TV för en rekryteringskampanj och
de är glada för att familjehemmen
gör sig hörda. En målsättning de har
att alla familjer ska ha minst 18 000
kronor i arvode för första barnet.
Det Nordiska samarbetet är givande och tagande. Vi har kunnat sprida Skolfam till våra grannar och få
del av alla aktiviteter som görs för
att de placerade barnen ska kunna
träffas och påverka sin situation.
Tema för NOFCAs nästa möte blir
hur man ordnar det med umgänge
och kontakter med barnens släkt och
föräldrar.
Pirkko Nilsson
Telle Söderberg är den andra
representanten för Sverige i NOFCA
Pirkko Nilsson
Telle Söderberg
Familjehemmet 2-2015 13 Vill du
bli
familjehem?
Dialogmöte om den sociala
barn- och ungdomsvården
På måndagen den 20 april samlade Cecilia Grefve, nationell samordnare på Socialdepartementet tillsammans med Petra Rinman
ämnessakkunnig och Kjerstin Bergman Sveriges Kommuner och
Landsting, en rad organisationer till ett samtal inför ett nytt uppdrag. Uppdraget innebär att 50 kommuner av varierande storlek
och geografisk placering ska undersökas i syfte att förbättra barnoch ungdomsvården.
Bakgrunden till uppdraget är de signaler som regeringen har fått
om att allt inte står rätt till i socialtjänsten med larmrapporter om
en ohållbar arbetsbelastning bland annat.
Målet med den nationella samordnarens uppdrag är att genom dialog med kommunala företrädare och med andra aktörer driva på
utvecklingen till en social barn- och ungdomsvård med god kvalitet
där barn och unga får det stöd och hjälp som de behöver.
Forum för Familjevård (FfF) är en av de organisationer som bjöds
in för att ha en dialog med samordnaren. De som deltog var Pirkko
Nilsson och Telle Söderberg.
De organisationer som fanns representerade tillsammans med FfF
var Riksförbundet för förstärkt familjehemsvård, Goda företagare för barn och unga, Vårdföretagarna Almega, Hela Människan,
Kommunala företagens samorganisation, Svenska Vård och Famna.
Det var en samling representanter med mycket kunskap, erfarenhet
och ett stort engagemang i frågor som rör barn- och ungdomsvården. Vi var eniga om en hel rad av förbättringsområden t ex socialsekreterarnas utbildning och arbetsvillkor, ta lärdom och kopiera
fungerande metoder från våra grannländer, samarbetet mellan
olika delar inom socialtjänsten och med aktörer utanför.
Cecilia Grefve har en tät och regelbunden kommunikation med
barnminister Åsa Regnér, och intresseorganisationer kommer att
få fler tillfällen till dialog. Vi hade en önskan att vid nästa tillfälle
även representanter från kommuner finns med.
Slutrapport kommer våren 2017.
Telle Söderberg,
FfF och FR
Ring
0515-180 30
så berättar vi mer.
Nu har Cecilia Grefve, nationell samordnare för den sociala
barn- och ungdomsvården, lanserat möjligheter att ha
kontakt med henne via Blogg och Twitter i dialogen kring
kraftsamlingen för den sociala barn- och ungdomsvården i
Sverige. Information om dialogmöten och andra kontakter
är tillgängliga. De finns på regeringens hemsida,
www.regeringen.se
Om ni har synpunkter får ni gärna skicka dem via
E-post, Blogg eller Twitter. E-post: [email protected]
Blogg: http://www.socialbarnungdom.se/
Twitter: @SocialBarnUng
www.familjehemsverksamheten.se
14 Familjehemmet 2-2015
Familjehemmens Riksförbund
Länsföreningar, Lokalföreningar och Förbundsstyrelsen
Stockholm – AB
Örebro – T
Södermanland – D
Värmland – S
Christina Jansèn
08-740 24 07
Gizela Wizell
070-514 70 59
Ylva Gavell Söderström
073-640 42 68
Ann-Christin Larsson
0157-408 63
Västmanland – U
Östergötland – E
Maria Bergman
070-848 71 40
Maria Bergström
0141-810 44
Kronoberg – Kalmar– GH
Annette Andréen
0485-722 98
Västernorrland – Jämtland
– XYZ
Magnus Lorentzon
070-603 93 33
Monica Fahlén
0611-607 91
www.familjehem-xyz.se
Västsverige – P+O
Gudrun Atleflo
0320-594 04
Halland – N
Calle Bonath
0735-39 44 54
Västerbotten – AC
Rolf Ringsell
070-390 43 91
www. familjehemsforeningen.se
Norrbotten – BD
Ann-Louise Larsson
073-055 33 53
Dalarna – W
Telle Söderberg
070-520 40 87
Södertälje – AB
Maria Bergman
070-848 71 40
VA. Östergötland
Maria Bergström
0141-810 44
Ödeshög
Margot Pettersson
0144-318 97
Förbundsstyrelsen
Ordförande: Susann Vikberg, Snårvägen 7,
961 44 Boden, 0921-649 88, 070-323 14 29.
[email protected]
V. ordf: Maria Bergman, Gullvivestigen 20,
153 31 Järna, 070-848 71 40.
[email protected]
”Ett hem att växa i”
FR anordnar en grundutbildning för nya och erfarna
familjehem. Utbildningsmaterialet är framtaget av
Socialstyrelsen och utbildningen kallas allmänt för”
familjehemskörkort”.
Kassör: Hans Larsson, Anneberg Lugnet,
648 31 Hälleforsnäs, 070-554 08 63.
[email protected]
Sekreterare: Calle Bonath, Olofsred,
511 98 Hyssna, 073-539 44 54.
[email protected]
Plats: Katrineholm och/el Örebro o. Södertälje
Start i slutet av september och 7 kvällar.
V. sek: Ann-Louice Larsson, Orrstigen 36,
952 35 Kalix, 073-055 33 53.
[email protected]
För mer information och intresseanmälan kontakta
Roland Oscarsson, 070-51 602 33,
eller Ann-Christin Larsson, 070-94 80 362,
e-post: [email protected]
Ledamot: Ulrika Boklund, Mejerigatan 1A,
388 40 Trekanten, 072-195 03 55.
[email protected]
Suppleant: Carita Stenbacka, Telefonvägen 15,
126 37 Hägersten, 073-986 29 50.
[email protected]
Rådgivare
Du kan ringa någon av dessa FR-utbildade rådgivare om
Du har frågor mm kring dina uppdrag:
Carita Stenbacka-Tenezakis
Maria Bergman, Järna
Telle Söderberg, Södertälje
Yvonne Nordström-Pettersson, Stjärnhov
Ulrika Boklund, Trekanten
Hans Larsson, Hälleforsnäs
Calle Bonath, Hyssna
Gizella Wizell, Odensbacken
Ylva Gavell Söderström, Arvika
Rolf Ringsell, Umeå
Britt Bergman, Kalix
Susann Vikberg, Boden
Ledamot: Ann-Christin Larsson, Anneberg Lugnet,
648 31 Hälleforsnäs, 070-948 03 62.
[email protected]
08-18 76 02
070-848 71 40
070-520 40 87
070-730 36 48
0480-503 55
070-554 08 63
0320-390 36
070-514 70 59
0570-153 16
090-390 43
0923-137 21
0921-649 88
Suppleant: Jeanette Andersson, Ekvägen 12,
640 10 Högsjö, 076-336 27 88.
[email protected]
Suppleant: Gizela Wizell, Lännäs 1312,
715 93 Odensbacken, 070-514 70 59.
[email protected]
Revisor: Christina Jansén, Myrstuguvägen 283,
143 32 Vårby, 08-740 24 07.
Revisor: Carina Wahlström, Södervägen 11,
696 73 Aspabruk, 0583-504 63.
Valberedningens sammankallande:
Britt Bergman, Hallonstigen 8,
952 41 Kalix, 070-549 59 36,
[email protected]
Familjehemmet 2-2015 15 Familjehemmens Riksförbund
St. Malmsvägen 7
641 50 KATRINEHOLM
FamiljehemsGuiden
söker nya
familjehem till den
konsulentstödda
verksamheten
www.sposit.se
Är Du familjehem, släktinghem,
kontaktfamilj/person?
Forum för familjevård
www.forumfamiljevard.se
Tenntrådssmyckeriet Snåret
www. tenntradssmyckeriet.se
Vi finns för Dig!
Bli medlem nu!
Familjehemmens Riksförbund (FR)
tel 0921-649 88, 0150-780 10
www.familjehemmensriksforbund.se
[email protected]
FAMILJEVÅRDSGRUPPEN I JÖNKÖPING
Konsulentstödd familjehemsverksamhet för barn och ungdomar
Kontakta oss gärna! Tfn: 036-16 00 30, 036-16 90 30, E-post: [email protected]
eller besök vår hemsida www.familjevardsgruppen.se