5 - Entreprenör

SKOLA FAST I BYRÅKRATISK RÄVSAX ”Vår personal mår skitdåligt”
FRÅN BEDUINTÄLT TILL MONTE CARLO Världens bästa entreprenör tog sig ur fattigdomen
T I D N I N G E N F Ö R F Ö R E TA G S A M T F O L K
#5 2015 18 juni – 28 augusti / 59 kr inkl moms
Entreprenör gör återbesök
hos Ida Backlund
Nu går appen på export
till Europa
Sköt jobbet från stranden.
Du får 100 GB extra surf.
iPhone 6
Jobbmobil Multi 5 GB
100 GB extra surf
under 3 mån
599
kr/mån
I sommar får du 100 GB extra att surfa för när du köper valfri smartphone med Telia Jobbmobil Multi 5 GB.
Dessutom ingår 1 TB lagring i molnet och Telias försäkring i 3 mån. En trygghet för företaget, mobilen och dig. Glad sommar!
12 000
50 timmar 150 timmar
internetsidor
film
videokonferens
Missa inga viktiga
samtal i sommar.
Nyhet: Telias nya växel är en lättanvänd växel
som du når via en app i mobilen. Alla på företaget kan hjälpas åt att svara och du får en bra
överblick över vem som kan ta samtalet.
Hur mycket är
egentligen 100 GB?
Det är tillräckligt mycket för att du ska klara
både jobboch fritid. Sommaren är räddad!
Välkommen till telia.se/foretag, våra butiker och återförsäljare eller ring 90 400.
Gäller företag så långt lagret räcker dock längst t.o.m. 31/8 2015. Vid 24 mån bindning av Telia Jobbmobil Multi 5 GB. Pris vid köp av iPhone 6 16 GB 599 kr/mån samt 400 kr kontant
(varav 100 kr i förhöjd månadsavgift). Tillhörande 100 GB data kan förbrukas under 3 månader (90 dagar). OneDrive ingår 3 månader fritt med 1 TB lagring, därefter 49 kr/mån, värde
147 kr. Lägg till ett extra Datasim för 29 kr/mån med 24 mån bindning så ingår en mobil 4G router (värde 1116 kr). Telia Försäkring Företag ingår fritt i 3 månader (värde från 177 kr).
Gäller vid köp av mobil med ett Telia abonnemang. Försäkringen löper på automatiskt efter den fria perioden (från 59 kr/mån). Alla erbjudanden och priser är exkl. moms.
För mer information se telia.se/foretag
MARCUS SCHIRÉN, VISMA SPCS
Nya Visma eEkonomi
Från 89 kr i månaden
Prova gratis!
Nya Visma eEkonomi är fakturerings- och bokföringsprogrammet som effektiviserar din vardag som företagare.
Du kan arbeta i datorn, surfplattan och smartphonen. Du behöver aldrig tänka på backuper. Och i takt med att ditt
företag växer kan du utöka med fler funktioner. Ring 0470-70 61 00 eller prova gratis på vismaspcs.se
Vi tar ditt företagande personligt
5308
Du kan. Fakturera.
Du kan. Bokföra.
Du kan. Göra allt i appen.
Klavreström, 7 april 2015 klockan 14:47
4
Nummer 5 -2015 www.entreprenor.se
Lysande utsikter på lina
Under en semesterresa svischade
Jonas Grahn fram i en zipline genom
den asiatiska djungeln. En genialisk
affärsidé, tyckte han, och bestämde sig
för att ta med den hem till Sverige.
T E X T O C H F O T O : M A RI A F ORS Ö S T BE RG
När Jonas Grahn och hans kompanjon Håkan Blad uppvaktade investerare med sin vision om en ziplinebana i de
småländska skogarna fick de blankt nej. Ingen begrep vad
det handlade om. Zipline, vad sjutton är det?
– Vi blev idiotförklarade av alla, säger Jonas Grahn.
Kanske är det så att man måste prova för att förstå. Att
ha upplevt den ljudlösa känslan av att flyga fram bland
trädtopparna. Lyckligtvis hade en medarbetare på banken
gjort det. Kassavalvet öppnades.
Ett vaket gäng på Almi sträckte också ut en hand och
Destination Småland var inte sena att haka på. Investeringen ligger totalt på 3,6 miljoner kronor, varav
drygt hälften är eget kapital.
Våren 2014, efter två års slit och tusentals obetalda
arbetstimmar, var projektet i hamn.
Natur- och vildmarksturism ligger Jonas Grahn varmt
om hjärtat och han vill visa att det är möjligt att driva
storskaliga turismföretag i Sverige. Och att det går att
tjäna pengar på det.
– Jag är ingen livsstilsentreprenör. Jag är en krass
affärsman. Vi har enorma naturtillgångar i detta land,
en underskattad resurs som vi inte har lärt oss att ta
betalt för. Det vill jag ändra på, säger han.
Lönsamheten är god redan från första året. Omsättningen
beräknas till 10 miljoner kronor inom tre år. Det är snabbt
marscherat för två entreprenörer med en galen affärsidé
ingen trodde på.
mitt bästa ögonblick :
”Då vår amerikanske medhjälpare Bryan Schwartz, som
designat vår bana, provzippade den längsta och brantaste
linan. Då förstod jag att vi var på väg att skapa något mycket
större än vi tänkt oss från början.”
www.entreprenor.se Nummer 5 -2015
5
22
I det här numret startar Entreprenörs artikelserie om entreprenörerna som tagit steget rakt ut i det okända och som skapat eller utvecklat en
marknad som tidigare varit stängd. Vi skildrar pionjärernas kamp mot monopolen i vitt skilda branscher. Först ut är monopolbrytaren Wilhelm
Wohlfahrt, pionjären som utmanande Luftfartsverket och startade Europas första privata flygledningsföretag.
”Att bryta ett
statligt monopol
är aldrig lätt. Vi är
vana vid motstånd.”
Wilhelm Wohlfahrt,
vd för det privata
flygledningsföretaget ACR.
Ledare
Nyheter
9 Ohederligt, länstyrelsen
16 Rävsax tvingas SFI-skola att lägga ned
Insänt / debatt
Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö Högskola har satt utbildningsföretaget
AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl.
10 Snus skulle kunna förlänga en kvarts miljon liv
Nykläckt
16 Malmö stad: ”Det är inte vårt problem”
12 Indiska smycken gjorde 19 Kraftigt fall för kvinnors entreprenörskap
20 Världens främsta entreprenör förbjöds studenten till Entreprenör
14 Avstånden krymper med hjälp av baghitch
18 Banken där ingen idé är för tokig
att gå i skolan
20 Från kaxig uppstickare till marknadsledare
21 Sommarprat i ny tappning
6
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
TIDNINGEN FÖR FÖRETAGSAMT FOLK
www.entreprenor.se
32
Med envishet och en stark tilltro till affärsidén att sälja löshår på nätet har Ida
Backlund byggt upp ett företag som idag omsätter 120 miljoner kronor. Tidningen Entreprenör har gjort
ett återbesök hos Rapunzel of Sweden.
14
Erik Wallin hittade inget bra sätt att få hem den begagnade mopp han hade köpt på Blocket. Då
insåg han att det fanns en stor potential för nya typer av
transporttjänster. Det blev startskottet till BagHitch som han
driver tillsammans med affärsutvecklaren Peder Ålenius.
ADRESS
Tidningen Entreprenör, 114 82 Stockholm
CHEFREDAKTÖR & ANSVARIG UTGIVARE
Nicklas Mattsson, 08-553 430 90
[email protected]
REDAKTIONSCHEF
Anna Dalqvist, 08-762 61 90
[email protected]
NYHETSREDAKTÖR
Daniel Mellwing, 08-553 432 41
[email protected]
REPORTRAR
Anders Carlsson, 08-553 431 38
[email protected]
Peter Ceder, 08-762 61 39
[email protected]
Maja Cronstedt, 08-553 432 07
[email protected]
38
Bokilur startade i en tid då appar var något sällsynt och smartphones ännu mer
avlägset. Men efter några tuffa år var både tekniken
och marknaden redo för ljudboksföretaget – nu under
namnet Storytel. Nu vill grundaren Jonas Tellander få Europa att lyssna på ”ljudböckernas Spotify”.
12
En alltför expansiv affärsplan drev Team Sportia
in i en likviditetskris. Sportkedjan valde företagsrekonstruktion och levde under flera månader mellan hopp
och förtvivlan. Först när ägarna sköt till pengar kunde tillförordnade vd:n Anders Edvardsson se ljuset i tunneln.
Nyheter från
Svenskt Näringsliv
43 Vd har ordet Om vi menar allvar med att minska
arbetslösheten radikalt, så måste arbetsmarknaden
vara öppen för alla. För att öppna för fler vardagsjobb
måste vi göra det mindre riskfyllt för arbetsgivare att
anställa människor som saknar kunskap och erfarenhet,
skriver Carola Lemne, vd.
44 Svenskt Näringsliv Elva nya ledamöter tar plats
i Svenskt Näringslivs styrelse. Här redovisar de varför de
sagt ja till uppdraget och vilka frågor de tänker driva.
50 Opinion Kommunal förbiser de skilda
förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig
och privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning
som har gett kraftiga reallöneökningar i snart 20 år,
skriver Christer Ågren, vice vd.
I praktiken
Stina Dahlén, 08-553 430 36
[email protected]
Pernilla Nordström, 08-762 61 37
[email protected]
Henrik Nygren, 073-933 14 24
[email protected]
Jakob Stenberg, 0768-936 690
[email protected]
Henrik Svidén, 08-762 61 91
[email protected]
ADMINISTRATION
52 ”Vi var bara timmar från konkurs”
54 Tidsoptimist fick klinik på rätt köl
AnnaKarin Franzén, 08-762 61 33
[email protected]
Experterna
Robert Wallner, MediaKraft
Tfn: 08-23 45 32
[email protected]
56 Ansvariga i sociala medier?
ANNONSER
PRENUMERATION
Vad hände sen?
www.prenservice.se 08-762 61 40
ISSN 1104-8891
60 Crowdfunding skapade bas för tillväxt
DESIGN & PRODUKTION
Tips & Trix
TRYCKERI: Sörmlands Grafiska AB,
62 Aldrig mer en Lamborghini
Ur arkivet
66 Franz Adam Bechmann, entreprenören
som lärde svenskarna att brygga god öl
Easy Media Sweden AB
Katrineholm. www.sormlandsgrafiska.se
PAPPER
Omslag Arctic Matt 170g
Inlaga AmberGraphic 90g
OMSLAGSFOTO:
Sören Andersson
Entreprenör utges av Svenskt Näringsliv Service AB, ett
helägt dotterbolag till Svenskt Näringsliv. Svenskt Näringsliv
företräder 60 000 små och stora medlemsföretag, organiserade
i 50 bransch- och arbetsgivarförbund.
www.entreprenor.se Nummer 5-2015
7
2015
Vem vill du se som Årets VD 2015?
Nu är det fritt fram att nominera till Årets VD 2015. Priset delas ut i fyra kategorier och har du en vd som du
tycker gör ett särskilt bra jobb så kan du enkelt nominera henne eller honom genom att gå in på vår hemsida
och anmäla din kandidat. All information du behöver hittar du på
www.aretsvd.se.
Vinnare av utmärkelsen Årets
VD 2014: Jonas Wiström, vd ÅF,
Ruth Westberg, vd Concept., Ida
Backlund, vd Rapunzel of Sweden
(Priset mottogs av Ann-Christin
Backlund). Dimitris Gioulekas, vd
Knightec. Totalt hade juryn 128
inkomna nomineringar från hela
landet att ta ställning till.
Årets VD 2014 var en stor succé med över trehundra vd:ar och andra beslutsfattare samlade
på Berns Salonger i Stockholm. Huvudtalare var Annika Falkengren, vd och koncernchef för SEB.
Vi ser med spänning fram emot årets event som kommer att gå av stapeln
måndagen den 9 november. Save the date.Välkomna!
Följ Årets VD 2015 på Motivation.se där vi kontinuerligt kommer att publicera intressanta artiklar.
Huvudpartner
Mediapartner
Huvudpartner
Huvudpartner
Kategoripartner
Kategoripartner
Kategoripartner
PMS 186
Syftet med Årets VD är att uppmärksamma en viktig roll som inte alltid får den uppskattning den förtjänar.
Vd-rollen är också under stark förändring och kraven på dagens ledare är fler än någonsin tidigare.
Vi vill genom priset Årets VD lyfta fram goda exempel på vd:ar som också kan tjäna som bra förebilder för andra ledare.
Arrangör
REDAKTIONEN TYCKER TILL
Kontakt: nicklas.mat [email protected]
Ovetenskapligt, länsstyrelsen
kan vara ett minne blott
om länsstyrelsens planer på ett så kallat Natura 2000område på norra Gotland blir verklighet. Cementas fabrik
i Slite står för mer än 75 procent av landets samlade
cementproduktion.
Länsstyrelsens argumentation är högst oroande. I sin
senaste skrivelse till regeringen skrver man:
”Utpekande av Natura 2000-områden ska enligt art- och
habitatdirektivets krav ske enbart på vetenskaplig grund.
Ingen hänsyn ska tas till motstående intressen.”
Länsstyrelsen slänger om och om igen fram vetenskapsargumentet, ett klassiskt grepp. Implicit innebär det att alla
andra ståndpunkter, hur väl grundade de än är, är att betrakta
som ovetenskapliga.
DEN SVENSK A K ALKINDUSTRIN
är värt att bevara kan man finna
belägg för i vetenskapen. Ingen ifrågasätter det. Men att i
nästa andetag påstå att naturområdet är viktigare än företagen i området är en värdering. Det handlar inte om vetenskap oavsett om länsstyrelsens jurister försöker hävda att
AT T ET T NATUROMRÅDE
de är bundna av ett direktiv. (Myndigheter säger sig alltid
vara bundna av regler. De är bara ”verktyg”, inte människor
av kött och blod som värderar och tolkar, trots att det är
vetenskapligt belagt att människor värderar och tolkar.
Även myndighetspersonal.)
OM VI VÄNDER på perspektivet: Även kalkföretagen kan
hävda att deras beslut är grundat på vetenskap. Det finns
hyllmeter med avhandlingar som leder i bevis att företagen
har betydelse för jobben. Det finns säkert också forskare
som synat Gotlands problem att skapa nya jobb sedan industrin lämnade ön. Båda sidor kan utan nämnvärd svårighet
hävda att deras argument är vetenskapligt belagda.
I grund och botten handlar striden om Natura 2000området om vad man tycker är viktigt: Jobben eller bevarandet av ett naturområde. Och för min del är det självklart
vad som går först. Industrin är hotad och jag, en människa
av kött och blod, hävdar att det gäller att göra allt för att
förhindra att den utrotas.
Henrik Svidén
”En del höjde på ögonbrynen när jag skulle starta, men jag ska ju inte dö än!”
55-årige Björn Månsson som startade elgrossisten Etman så sent som 2013. Blev årets entreprenör i Ängelholm i år. Enligt hd.se
När facken skakar liv i skattelik…
DET ÄR VÄLDIGT lätt att höja rösten för att
återinföra arvs- och gåvoskatten. Nyligen
väcktes frågan till liv när LO och Saco presenterade sitt skattepaket. Men det är svårare att
tränga in i vad det verkligen innebär.
I boken Sörjd av ingen – saknad av få
(Ekerlids) påminner författarna Anders
Ydstedt och Amanda Wollstad om varför hela
riksdagen, inklusive Vänsterpartiet, röstade
bort de skadliga skatterna 2004. Skälen är
många, men för mig räcker det med två argument: Att beskatta beskattade pengar är fel – så in i helvete fel – och allt
som hindrar entreprenörer ska bort. Det finns för mycket som ställer till
det för dem ändå.
Henrik Svidén
TIO-I-TOPP
Mest läst på www.entreprenor.se
En bortglömd kvinnofråga
40 PROCENT på ett år. Så mycket har kvinnors företagande i Sverige
minskat, enligt årets GEM-rapport. Andelen kvinnor som startar
företag i förhållande till män är den lägsta på tolv år. Utvecklingen är
dramatisk, inte minst då nyföretagandet fördubblades mellan 2006
och 2013.
Tydligast märks nedgången i konsumenttjänster och hushållsnära tjänster, vilket flera bedömare tror beror på den osäkerhet som
spridit sig på grund av den politiska retoriken kring Rut-avdraget.
För en socialdemokrati som under valrörelsen viftade bort faktumet
att Rut-avdraget skapat fler kvinnliga företagare och ökat jämställdheten, borde det vara en väckarklocka. Om regeringen är feministisk
i handling och inte bara i ord, så bör den omgående ta siffrorna på
allvar och tänka ett varv till. Fortsätter den här utvecklingen är vi alla
förlorare.
Jakob Stenberg
2015-05-08 – 2015-06-08
1. Privat äldreboende utklassar kommunalt www.entreprenor.se/618481
6. Kronofogden vill sälja bostadsrätt trots... www.entreprenor.se/617761
2. Förändra eller dö: Digitaliseringen går i rasande fart www.entreprenor.se/617780
7. Mora-stämpel banar väg för knivskarp... www.entreprenor.se/617925
3. Svenska företagare offer för brysk skatteindrivning www.entreprenor.se/617787
8. Lyssna på spännande entreprenörshistorier... www.entreprenor.se/620163
4. Ny app fixar matbeställningen från mobilen www.entreprenor.se/617893
9. Näringsminister Mikael Damberg:... www.entreprenor.se/617754
5. On the road again… www.entreprenor.se/617896
10. Bröderna Eklöf gjorde Stadium till miljardföretag www.entreprenor.se/501773
LÄS MER PÅ WEBBEN! WWW.ENTREPRENOR.SE
www.entreprenor.se
Nummer
5 - 2015
www.entreprenor.se
Nummer
OKNÄND!-2013
9
INSÄNT / DEBATT
HÖR AV DIG!
GLÖM INTE!
Mothugg, debatt och åsikter emottages. Skriv kort och gör det nu!
..att hjälpa Entreprenör att uppdatera det
Vi stryker nästan alltid. Anonymitet är ok, om redaktionen vet vem som skrivit.
stora uppslagsverket på Internet, www.
Adress: Entreprenör, Insänt, 114 82 Stockholm eller [email protected]
wikipedia.se med näringslivsinformation.
SNUS SKULLE KUNNA FÖRLÄNGA
EN KVARTS MILJON LIV
Det svenska snuset började som en bisyssla för
svenska bönder och är idag en högteknologisk
industri med höga krav på inköp och tillverkning. Även snusandet har rört sig från rallare
och drängar till doktorer, idrottsstjärnor,
ministrar och annat vanligt folk. Med omkring
2000 personer sysselsatta direkt i snusindustrin är det en relativt liten bransch, men med
starkt växande export (främst till Norge och
USA) och ett ökande vetenskapligt intresse
utomlands.
Eftersom svenska män snusar mest i världen
och samtidigt har överlägset lägst andel fall av
tobaksrelaterade sjukdomar inom EU, borde
sambandet mellan snus och bättre folkhälsa
vara något som alla svenskar är stolta över.
Men medan greker och fransmän kan blossa
på, får de inte lagligen konsumera snus. Denna
paradox har helt politiska orsaker, och kan
inte motiveras med folkhälsoskäl, tvärtom har
beräkningar gjorts som visar att över en kvarts
miljon européer skulle undvika sjukdomar
och förtida död om övriga EU hade samma
konsumtionsmönster som Sverige.
Sverige fick ett fördragsfäst undantag i
samband med medlemsansökan i början av
1990-talet. Vi kan lugnt fortsätta att snusa,
men inte exportera till andra medlemsstater. EU kan alltså inte heller förbjuda snus
i Sverige. Vid upprepade tillfällen har en enig
riksdag uppmanat den svenska regeringen att
arbeta för att EU borde avskaffa den diskriminerande lagstiftningen. Hittills utan resultat.
I stället är det framför allt Norge och USA som
är exportmarknader för det svenska snuset.
Det är praktiskt i miljöer där rökning är
förbjuden och inte minst norska universitetsstudenter uppskattar det svenska snuset. Även
om snus är en traditionell svensk vana, skulle
ökad frihandel kunna leda till ökade exportmöjligheter. Varför skulle inte en lagligen tillverkad vara i ett medlemsland inom EU få
exporteras till andra länder?
Sedan finns det en värld utanför EU. Genom
att visa upp det svenska exemplet på hur ökat
snusande går hand i hand med förbättrad folkhälsa, skulle riksdag och regering kunna stärka
både svensk export och bidra till bättre global
hälsa.
10
Nummer 5
- 2013 www.entreprenor.se
OKNÄND!-2013
www.entreprenor.se
Men är inte snus farligt på något sätt då? OK,
det är inte någon hälsoprodukt, utan är ett
njutningsmedel för vuxna som sannolikt ligger
någonstans mellan grillad korv och folköl i
skadlighet, inget som ska konsumeras utan
måtta. Men Livsmedelsverket konstaterade
för en tid sedan att en dosa portionssnus inte
innebär förhöjda risker för hälsan.
Nikotin i sig är inte skadligare i de doser
än snusare får i sig än vad koffeinet hos en
kaffedrickare är, och gränsvärden för oönskade
ämnen är samma som för livsmedel i övrigt.
PATRIK STRÖMER,
Svenska Snustillverkarföreningen. Det är en nybildad ideell förening med
medlemmar som täcker
omkring 85 procent av den
svenska marknaden.
Strömer arbetar även på
bransch- och arbetsgivarorganisationen
Livsmedelsföretagen. Snustillverkning lyder
sedan 1971 under den svenska
livsmedelslagstiftningen.
INSÄNT / DEBATT
Läs Entreprenör på webben också:
www.entreprenor.se
EXPORTSTRATEGIN MÅSTE
VÄRNA SVENSKA VARUMÄRKEN
DEN EXPORTOFFENSIV SOM regeringen
flaggar för i vårbudgeten är en nödvändig
signal som behöver utvecklas. Närvaron av
svenska företag på de nya tillväxtmarknaderna
utanför EU måste öka. Samtidigt behöver vi
motverka protektionistiska inslag i handelspolitiken i såväl vår omvärld som på hemmaplan.
Låt därför den kommande exportstrategin
även adressera frågan om fungerande varumärkesskydd på internationella marknader.
I sin vårbudget lyfter regeringen fram
behovet av ökade insatser för att stärka svensk
export. Utrikeshandeln är grundbulten för att
skapa tillväxt och ökat välstånd och det krävs
att dagens exportvolymer höjs ytterligare för
att målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020
ska uppnås. Det är dessutom särskilt påkallat
med tanke på att utvecklingstendensen är
den motsatta då exportsiffrorna dalar. Vi
välkomnar regeringens intentioner om en
exportoffensiv och ser fram emot att ta del av
en ny ”vitamininjektion för utrikeshandeln”.
är framför allt
att svenska företag måste öka sin närvaro på
nya tillväxtmarknader. Idag är fokus i alltför
hög grad lagd till EU:s inre marknad, med en
ungefär hälften så hög tillväxtprognos jämfört
med flera sydostasiatiska marknader. Svenska
företag behöver ta sikte på de ekonomier som
PROBLEMEN PÅ EXPORTSIDAN
faktiskt växer. Näringsministern har särskilt
omnämnt Indonesien som ett land som är allt
viktigare för Sverige och svenska företag att
verka i. Liknande signaler kommer från Tyskland, som häromdagen meddelade att marknaden kommer att intensifiera sina investeringar i landet. Hela regionen ingår i den
prioriterade grupp av länder med stora ekonomier, hög tillväxt och höga trösklar som regeringen lyft fram under våren som särskilt angeläget att nå ut på.
visar flera länder i Sydostasien tecken på sådan
handelspolitik. Ett exempel är Indonesien,
som har för avsikt att införa varumärkesförbud
för vissa livsmedel och alkohol, främst riktat
mot australiensiska produkter men även brittiska. Detta som ett direkt gensvar på Australiens införande av neutrala förpackningar på
tobaksprodukter samt britternas planer på
desamma. För svensk del är problematiken
med piratkopiering välkänd inom områden
som mode, glas och möbeldesign.
MÅNGA FÖRETAG SOM vill gå på export
behöver direkt stöd kopplat till den specifika
marknaden. Behovet av att bemöta hinder
som uppkommer på vägen; oavsett om det rör
sig om ekonomiska eller strukturella, är stort
och måste ingå som ett konkret inslag i en
kommande exportstrategi. Men det handlar
också om att inse var de politiska och kulturella riskzonerna är. Här behöver spetskompetens inom områden som handelsrätt, immaterialrätt och inte minst diplomati koordineras
för att ta fram lämpliga plattformar åt svenska
företag. Detta är delar som den kommande
exportstrategin behöver ta in.
Sedan finanskrisen 2009 har antalet
handelshinder ökat kraftigt runt om i världen.
Bara i Indien bedöms drygt 100 nya protektionistiska åtgärder ha införts. Trots hög tillväxt
OAK TAT OM DET
rör sig om ett regelrätt
förbud eller piratkopiering förväntar vi oss att
näringsministern adresserar frågan om fungerande varumärkes- och immaterialrättsliga
skydd på internationella marknader. Detta för
att undvika att företagsidentiteter blir slagträn i internationella handelsdispyter. Regeringen har tidigare lyft upp den ökade protektionismen som ett av de stora hoten mot svensk
export och tillväxt. Det är hög tid att frågan om
varumärkesskydd för svenska företag förs upp
på dagordningen.
ANDERS EKDAHL
Vd, Sinf & ordförande,
UNDEXO
www.entreprenor.se
Nummer
5 - 2013
www.entreprenor.se
Nummer
OKNÄND!-2013
11
NYKLÄCKT
I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer.
Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected]
INDISKA SMYCKEN GJORDE
STUDENTEN TILL ENTREPRENÖR
”Jag bara kör!” Med sin orädda inställning har Cecilia Kores bevisat att det går att starta bolag med bara några tusenlappar
på fickan. Genom tonsäkert varumärkesbyggande på Instagram har hon fått fart på försäljningen av sina smycken.
FOTO: CLAUDIO BRESCIANO/TT
Det är bara att lägga ut en bild på smycket och
fråga – vad tycker ni?
Cecilia Kores liknar sitt första år med Mumbaistockholm vid en bergochdalbaneliknande upplevelse.
”Det har verkligen gått upp och ned – från euforiska känslor när folk berömmer min design och jag
får tack-mail från kunder. Till att jag sliter med marknadsföring, teknisk support, redovisning och
finansiell analys”, säger hon.
silver ritad av Cecilia Kores
och framtagen av en silversmed på den indiska
landsbygden. Det blev startskottet för Cecilia
Kores smyckesföretag Mumbaistockholm.
– Jag har alltid varit intresserad av design
och mode. Under mitt sista år på masterprogrammet på Handels var jag i Indien. Jag
blev helt fascinerad över hur de indiska kvinnorna smyckade sig själva över hela kroppen.
Smycken som fotlänkar, tåringar och halsband är en naturlig del av modebilden. Jag gick
länge och funderade på hur jag skulle kunna få
med mig den känslan hem till Sverige, säger
Cecilia Kores.
satt funderade hon inte så mycket på.
– Jag är en positiv person som tror att alla
problem kan lösas. Alla branscher har sina
svårigheter. Jag upplever att det finns ett ökat
intresse för ädla metaller och produkter av hög
kvalitet igen, säger hon.
Med 2 000 kronor på fickan hittade hon
efter lite letande en silversmed som kunde ta
fram hennes ankellänk. Från sitt hotellrum i
Uttar Pradesh skissade hon fram varumärket
Mumbaistockholm, byggde en hemsida och
skapade ett Instagramkonto där hon la upp
bilder på smycket. Följarna anslöt snabbt och
beställningarna trillade in.
den indiska landsbygden,
upptagen med att skriva sin masteruppsats om hur kvinnliga företagare använde
mikrokrediter, insåg hon det enkla i att först
sälja en vara för att sedan producera den.
Svårare än så är behövde det ju inte vara!
Det hela var lite av ett infall, förklarar hon.
Starta företag var inget hon tänkt på tidigare, men hon gick igång på utmaningen att
föra in ett nytt tänk i en gammal bransch; att
återuppliva ett traditionellt hantverk
och på samma gång föra in nya kulturella
influenser till den skandinaviska modebilden.
Att smyckesbranschen är hårt konkurrensut-
hem till Sverige i mars förra
året hade hon 40 ordrar i bagaget. Kort efter att
hon registrerat sitt företag fick hon sin första
återförsäljare. Webbshopen med 2 500 unika
besökare i månaden står idag för 75 procent
av försäljningen. Instagramkontot, med 4 685
följare, driver trafik till shopen samtidigt som
de livsstilsinspirerande bilderna hjälper till att
bygga varumärket.
– Jag försöker lägga ut minst en bild per
dag. Tanken är att visa mina kunder hur de
kan använda smyckena och naturligtvis locka
till köp. Kontakten med kunderna är oerhört
viktig, speciellt när jag tar fram ett nytt smycke.
EN ANKELL ÄNK I
MIT T
12
ÄR VIK TIGT och alla
smycken görs i ädla metaller som silver, guld
och diamanter. Strategin att producera varan
först när ordern är mottagen håller hon fortfarande fast vid.
– Hade jag satt betalningsvillkoren i
centrum hade företaget inte funnits idag. Tack
vare att smyckena produceras speciellt för
varje kund minimeras resursanvändandet och
kunden får ett unikt smycke.
– Jag slipper sitta med stora lager och
tvingas dessutom hela tiden hålla fokus på
säljandet, vilket jag gillar – det är ju det som
bär företaget framåt.
Idag tillverkas alla smycken i en guldsmedsateljé söder om Stockholm. Flytten från
Indien förklarar Cecilia Kores med att hon vill
vara mer delaktig i produktionsprocessen.
– Det senaste året har jag gått som lärling
hos en av smederna. Att jobba med händerna
är fantastiskt. Samtidigt utvecklas jag i min roll
som designer när jag förstår vad som är möjligt
rent hantverksmässigt.
K VALITETSTÄNKET
UTE
PÅ
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
NÄR HON RESTE
Pernilla Nordström
MUMBAISTOCKHOLM
Grundare: Cecilia Kores
Gör: Innovativa smycken för kvinnor och män i
guld, silver och ädelstenar.
Startår: 2014
Ort: Stockholm
Anställda: Inga
Omsättning: Har ännu inget helt räkenskapsår
att utgå ifrån.
DÄRFÖR KOMMER
JAG ATT LYCKAS:
Jag driver företaget från hjärtat.
Jag älskar mina kunder över allt annat – de
är det bästa som finns.
Jag tror jag har den rätta mixen av designintresse, trendkänsla och sifferhuvud. Och
fotogeniska handleder!
Användbarhet
BÄST I TEST
2011
Pyramid
A
nvändba
BÄST rhet
I TEST
Business
2011
Affärssystemet
som växer med
din verksamhet!
Läs mer på unikum.se
Användbarhet
BÄST I TEST
2011
Läs mer på
unikum.se
Butik
Studio
Handel
Tillverkning
Läs mer på www.unikum.se
Service
Tjänster
Entreprenad
Tel 046-280 20 00 | [email protected] | www.unikum.se
leif.se
Sverige har bland de högsta
arbetskraftskostnaderna i EU
TYSKLAND
SVERIGE
Alltid aktuellt på
ekonomifakta.se
+28%
+52%
Det är mer än 50 %
dyrare att anställa
i Sverige än i ett
genomsnittligt
EU-land
Arbetslöshet
Ungdomsarbetslöshet
Nyanmälda platser
BNP
APRIL
APRIL
APRIL
Kv 4, 2014
8,3 %
23,9 %
96 425
Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi.
Vi är en del av Svenskt Näringsliv och vill inspirera till samtal kring
Sveriges utmaningar och möjligheter.
2,7 %
Konjunkturindex
MAJ
101,4
Inflationstakten
APRIL -0,2 %
NYKLÄCKT
I varje nummer berättar vi om entreprenörer med nya företag och affärsidéer.
Har du tips på spännande färskingar, mejla till [email protected]
AVSTÅNDEN KRYMPER
MED HJÄLP AV BAGHITCH
Erik Wallin hittade inget bra sätt att få hem den begagnade mopp han hade köpt på Blocket. Då insåg han att det fanns
en stor potential för nya typer av transporttjänster. Det blev startskottet till BagHitch som Erik Wallin, vd, driver med
affärsutvecklaren Peder Ålenius.
FOTO: CLAUDIO BRESCIANI/TT
att bara söka i sitt närområde eller köpa nytt.
Det vill BagHitch råda bot på.
– Man ska inte behöva göra avkall på den
vara man söker på grund av avståndet. Både de
stora spelarna och de mindre auktionshusen
kan öka sin försäljning och få bättre resursutnyttjande av begagnade varor.
– Möjligheten att låta sin vara få skjuts av
någon gör att man i slutändan återvinner
mer, slänger mindre och köper mindre nytt.
Dessutom slipper folk göra som jag, och hyra
en bil för att hämta varan, så vi minskar antalet
bilar på vägarna och därmed miljöpåverkan,
säger Erik.
SÅ L ÄNGE används fortfarande bara
betaversionen, men trots det har BagHitch
fått över 500 användare. Framtidsdrömmen
står klar, BagHitch ska ta över Europa.
– Delningsekonomin är fortfarande i sin
linda, men BagHitch är en typisk produkt av
den. Vi tror att koncept som detta kommer att
bli fler och fler kommer då bli bekväma med att
använda tjänster som BagHitch, säger Peder.
ÄN
”Alla som kör någon annans varor har naturligtvis rätt att gå igenom godset innan. Man får även avstå
från att frakta varan om man vill, även om det aldrig har hänt”, säger Erik Wallin, vd och grundare av
BagHitch. Här tillsammans med affärsutvecklaren Peder Ålenius (t.h).
WALLIN HADE hittat den perfekta
moppen, men det fanns ingen bra lösning för
att få hem den från Göteborg till Stockholm.
Vanliga posttjänster hade inte möjligheten att
ta ett så skrymmande föremål och en budfirma
skulle gå på flera tusen. Det enda alternativet
visade sig vara att hyra en van och köra och
hämta moppen.
– När jag körde ner till Göteborg insåg jag
att de flesta körde själva i sina bilar med till
synes tomma bakluckor. Jag började fundera
på om man inte skulle kunna ta med sig andra
människors varor på sträckan jag ändå skulle
köra och på det sättet hjälpa till med bensinkostnad eller liknande, säger Erik Wallin.
ERIK
VÄL HEMMA BÖRJADE han samla in information och insåg att det fanns en stor potential i att starta en tjänst där större gods och
varor kan få skjuts av privatpersoner. Grundtanken är enkel: BagHitch är länken mellan
de personer som ska köra en viss sträcka och
de personer som vill ha en vara fraktad en viss
sträcka. Råkar två sådana matcha så sätts de i
kontakt med varandra via BagHitch som även
rekommenderar ett pris för frakten.
14
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
Nu fanns en affärsidé, men det behövdes en
partner och där kom Peder Ålenius in i bilden.
– Erik presenterade sin idé, som han
verkligen brann för, för mig i höstas. Jag blev
omedelbart smittad av hans passion och
hoppade på direkt. Samma kväll började jag
fundera på vad jag kunde bidra med, säger
Peder Ålenius.
Louise Wachtmeister
BAGHITCH
Vd och grundare: Erik Wallin.
identifiera vad
som krävdes för att konsumenterna skulle
våga använda sig av BagHitch. Svaret var
en försäkring av godset, och ett samarbete
inleddes med försäkringsbolaget IF.
– Tryggheten hos kunden ligger i en säker
betalningslösning, ett rejtingsystem och vår
unika försäkring. Alla varor kan försäkras
upp till 2 500 kronor. Det gör att kunder
vågar lämna ifrån sig sina saker i en främlings
händer eftersom det är försäkrat under resans
gång, säger Peder.
Duon satsar nu hårt på att inleda samarbeten
med auktionshus och sajter som Got2get,
Blocket och Tradera. Det är ofta i sådana situationer som problemet uppstår med att få hem
varan, varför man som konsument ofta väljer
NU
KUNDE
VÄNNERNA
Affärsutvecklare: Peder Ålenius.
Startår: 2014
Omsättning: Under 1 miljon
Målgrupp: Alla, men de flesta gillar att handla
på nätet.
Anställda: En heltidsanställd, sex på deltid.
DÄRFÖR KOMMER
VI ATT LYCKAS:
Vi är först med idén i Sverige, och har
redan fått god respons.
Vi arbetar löpande med att utveckla
användarupplevelsen.
Vi brinner för att skapa en förändring av
transporter mellan privatpersoner.
ULRICEHAMN SOM TILLVÄXTORT
Kampanj!
50% rabatt
på hytten
2000 nya bostäder, 400 000 kvadratmeter
byggklar industrimark, ny motorväg och ett
bra företagsklimat!
Strategiskt belägen mellan Jönköping airport och
Landvetter flygplats och med cirka en timme till
Göteborg ligger Ulricehamn. Vi befinner oss i ett
tillväxtsskede med en ny motorväg och ett stort
nyetablerat industriområde med bästa skyltläge
utmed R40.
Foto: Emma Ekstrand
Sveriges bästa logistikläge för lager,
produktion och tillverkning!
Tomter från 110 kr m2. En timma till Göteborg.
Två flygplatser inom 45 minuters radie. En arbetsmarknadsregion
som inkluderar kompetens från högskolor och universitet
i såväl Jönköping, Borås och Göteborg.
Här skapas goda förutsättningar för växande företag.
Samla kollegorna till havs
Konferera klimatsmart på Östersjöns elegantaste
kryssare Viking Grace. Ombord väntar ett helt
konferensdäck med plats för fem till 500 personer,
flera nya restauranger och en ljuvlig spa-avdelning.
Eller välj Viking Cinderella så kan ni varva effektiv
mötestid med stjärnartister, dansband och riktigt god
mat.
Dygnskonferens Viking Grace
Kampanjpris från 739:- per person.
Uppge kod SKONFX.
I priset ingår: Dygnskryssning Stockholm–Åbo med Viking
Grace, del i Insidehytt, bufféfrukost, fyra timmars konferens
inkl kaffe och frukt, samt en buffélunch och -middag inkl vin,
öl, läsk och kaffe.
Kampanjen gäller 17/8–30/9 2015 vid minst 10 konfererande
och när två personer delar hytt.
Dygnskonferens Viking Cinderella
Kampanjpris från 725:- per person.
Ulricehamn växer
och att bo bra hos
oss är inte svårt!
Uppge kod SKONFX.
50% rabatt
på bussen till
Cinderella
I priset ingår: Dygnskryssning
Stockholm–Mariehamn med del i Insidehytt,
buffémiddag inkl vin, öl, läsk och kaffe, fyra timmars konferens
inkl kaffe och frukt samt bufféfrukost och -lunch.
Kampanjen gäller 18/8–30/9 2015 vid minst 10 konfererande när
två personer delar hytt.
Vill du bygga ditt eget drömboende med skidbacken runt
knuten, hitta en sjönära
lägenhet eller bo i radhus
med bästa orienteringsläge?
Det kan du göra hos oss i
Ulricehamn.
Anslutningsbussar finns från ett flertal orter.
Läs mer på Vikingline.se eller ring för att boka 08-452 40 40.
För mer information:
www.nuab.eu
Foto: Sören Håkanlind
RÄVSAX TVINGAR
SFI-SKOLA ATT LÄGGA NER
BYRÅKRATI Långa handläggningstider hos Skolverket och otydliga besked från Malmö
Högskola har satt utbildningsföretaget AlphaCE i en riktig knipa. Nu riskerar skolan att
stängas för att lärarna inte får sina legitimationer i tid. ”Jag blir förbannad på att myndigheterna är så fyrkantiga”, säger vd Maria Mattsson Mähl.
startade sin SFI-skola
i Malmö i augusti förra året.
Man anställde tio välutbildade
lärare, några med lång arbetserfarenhet och några nyutexaminerade från lärarutbildningen på
Malmö Högskola. Idag har skolan
250 elever som får undervisning
i svenska för invandrare, i klasser
som sällan är större än 18 elever.
– Hos branschkollegorna kan
det vara upp till 50 elever i en klass,
säger vd:n Maria Mattsson Mähl.
Hon är stolt över verksamheten och berättar engagerat om
hur flera av studenterna redan har
startat egna företag, med hjälp av
skolan.
– Vi jobbar utanför boxen för
att lära eleverna svenska och få
ut dem i samhället. Vi tjänar inga
pengar på SFI i Malmö idag, säger
Maria Mattsson Mähl.
Hon vill inget hellre än att
fortsätta driva sin SFI-skola, som
hunnit bli så populär att eleverna
står i kö för att få börja. Men nu
vet hon inte om hon orkar längre.
AlphaCE:s skola i Malmö tvingas
betala vite och hotas av nedläggning efter en långdragen historia
där skolan hamnat i kläm mellan
Malmö Högskola, Skolverket och
Malmö stad. Turerna är många
ALPHACE
och komplicerade. Det började
när Malmö stad i sin senaste
upphandling beslutade att alla
SFI-lärare i kommunen måste
ha minst 60 högskolepoäng (hp)
i ämnet svenska som andraspråk.
Det motsvarar två terminer på
högskolan. Ett helt rimligt krav
enligt Maria Mattsson Mähl.
I lärarlegitimationerna står
dock inte exakt hur många poäng
en student har i varje enskilt ämne.
ovanligt att högskolor inte kan
hänföra kurser till exakta poäng.
Lärare som undervisat i SFI i
över 15 år visste nu plötsligt inte
om de kunde fortsätta som SFI-lärare.
– Det är ohederligt att varudeklarera en utbildning på det sättet.
Enligt Malmö Högskolas hemsida
skulle studenterna ha fått minst
60 hp, men det har man alltså inte
fått, säger Maria Mattsson Mähl.
DE FLESTA lärarna på AlphaCE
hade läst på Malmö Högskola och
hörde av sig till lärarutbildningen
för att få sina poäng specificerade.
Det visade sig vara lättare sagt
än gjort. Institutionen kunde inte
svara på exakt hur många poäng
svenska respektive svenska som
andraspråk som ingick i lärarutbildningen ”svenska i ett mångkulturellt samhälle”.
– Det är inte två helt olika
ämnen. Det finns överlappningar
och före 2011 var det en utbildning
som helt integrerade svenska och
svenska som andraspråk, säger
Anders Olsson, utbildningschef
på Fakulteten för lärande och
samhälle på Malmö Högskola.
Högskolan har inte brutit mot
några regler, men det är mycket
EF TER MÅNGA OCH
långa turer
med Skolverket och Malmö
Högskola beviljade Skolverket
högsta behörighet till de lärare
som haft svenska som huvudämne.
Men de som haft svenska som
biämne måste komplettera sin
utbildning. Annars får de bara
behörighet för lägsta nivån, som
motsvarar 30 hp i svenska som
andraspråk. Inte tillräckligt enligt
upphandlingen i Malmö.
Malmö stad kräver nu in vite
från AlphaCE och de andra SFI-aktörerna i Malmö. Kommunen har
satt en deadline: den 7 augusti
måste alla SFI-skolor ha minst 65
procent behöriga lärare, annars
sägs avtalet upp.
– Den 7 september har vi 100
HENRIK MONTGOMERY / TT
NYHETER
I augusti säger Malmö kommun
upp avtalet med AlphaCE om skolan inte har 65 procent behöriga
lärare. I september kommer skolan att ha 100 procent behöriga
lärare, men kommunen lämnar
inget uppskov. ”Min personal
mår jättedåligt”, säger vd Maria
Mattsson Mähl.
procent behöriga lärare. Då får de
sista av våra lärare ut sina legitimationer från Skolverket, berättar
Maria Mattsson Mähl.
Handläggningstiderna på Skol-
MALMÖ STAD: ”DET ÄR INTE VÅRT PROBLEM”
BYRÅKRATI Kommunen kan inte ta hänsyn till att SFI-skolorna haft svårt att få veta vilka högskolepoäng deras lärare har.
”Det kan inte vara vårt problem”, säger kommunalrådet Andreas Schönström.
FÖRETAGEN SOM FÅT T uppdrag att bedriva SFI
i Malmö har åtagit sig att leva upp till kraven som
ställdes i upphandlingen, framhåller Andreas
16
Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se
Schönström, kommunalråd med ansvar för
gymnasie- och vuxenutbildning i Malmö.
– De har fått nästan sex månader på sig att
lösa situationen. När det fortfarande inte löst
sig trots leverantörernas löften utdömer vi
vite, säger han. Att skolorna inte har kunnat få
NYHETER
verket är långa och det är många
som väntar på att få sin legitimation utfärdad. AlphaCE har
med alla medel försökt snabba på
processen, utan resultat.
– Jag tycker att man borde
kunna snabba på vissa ärenden.
Här riskeras en hel skola. Vad
hände med sunt förnuft?, frågar
sig Maria Mattsson Mähl.
besked från Malmö Högskola kring hur många
poäng i svenska som andraspråk som deras
lärarutbildning innehåller spelar ingen roll.
– Från kommunens sida tar vi inte hänsyn
till det. Jag tycker att vi haft tillräckligt stor
förståelse, säger Andreas Schönström.
Han hoppas att ingen av SFI-skolorna ska
behöva stänga.
– Jag hoppas att det inte ska gå så långt, men
En av hennes anställda har i
princip arbetat heltid med att reda
ut situationen ända sedan i höstas.
– Jag vet inte om det är Malmö
stad, Malmö Högskola, Skolverket
blir det så är vi i kommunen beredda att ta över
verksamheten i egen regi. Andreas Schönström påpekar att kommunen inte kan göra
undantag för enskilda leverantörer. Trots att
några veckors respit skulle rädda AlhpaCE:s
skola.
– Skulle vi börja göra undantag hamnar vi i en
juridisk process och blir skadeståndsskyldiga.
eller vi som gjort fel. Men det är vi
som företag, lärarna och eleverna
som drabbas. Min personal mår
jättedåligt.
MAJA CRONSTEDT
“Vi har haft tillräckligt stor förståelse”,
säger kommunalråd
Andreas Schönström
i Malmö. Han hoppas
att SFI-skolorna ska
klara behörighetskraven i tid men vill
inte ge dem uppskov.
MAJA CRONSTEDT
www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013
17
NYHETER
BANKEN DÄR INGEN IDÉ ÄR FÖR TOKIG
Ju tokigare desto bättre. Sparbanken i Valdemarsvik tar till nya grepp för att locka företagare med udda
idéer till banken. I bankens marknadsföring visar medarbetarna upp sig i minst sagt ovanliga situationer och miljöer.
GUNILLA LUNDSTRÖM
GUNILLA LUNDSTRÖM
FINANSIERING
“Du behöver inte vara klädd i kavaj för att komma till oss”, säger Håkan Eriksson, vd på Sparbanken i Valdemarsvik
(tv). Han och hans personal bjuder på sig själva för att locka företag till banken.
grottman, en
företagschef naken i en badbalja,
en bankrådgivare på häst och en
manlig medarbetare utklädd i
balkänning och plym.
Marknadsföringen av Sparbanken i Valdemarsvik är minst
sagt ovanlig. Tanken är att visa att
banken vågar satsa på sådant som
kanske verkar udda.
– Du behöver inte ha en färdig
affärsplan, ett excelark eller vara
klädd i kavaj för att komma till oss.
Om vi vågar sätta oss i en badbalja
EN BANKCHEF SOM
så vågar även du. Vi säger nästan
aldrig nej till idéer, men å andra
sidan förlorar vi nästan aldrig
några pengar. Det är för att vi är
så nära kunderna, säger bankens
vd Håkan Eriksson, i reklamen
utklädd till grottman.
I VÅR KOMMER banken även med
ett fotografiskt magasin, med
visserligen vackra, men inte så
insmickrande bilder.
– Vi är ingen affärsbank som
har som mål att skapa avkastning
Företagarnas förtroende för politiker rasar
UNDERSÖKNING Småföretagarnas förtroende
för svenska politiker i företagarfrågor har försämrats kraftigt det senaste året, visar en undersökning från konsultmäklaren Assistera. Andelen som
svarar att de har mycket lågt förtroende har ökat
från 15 procent till drygt 25 procent. Dessutom
har andelen som har lågt eller mycket lågt förtroende gått från 74,4
procent till 81 procent. Miljöpartiet har lägst förtroende bland småföretagarna medan Moderaterna och Centerpartiet har högst.
18
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
till aktieägarna, utan vårt mål är
bygdens besparingar till bygdens
blomstring. Banken har gått
bra, men befolkningen minskar
i Valdemarsvik. Om människor
besöker Valdemarsvik, bor eller
deltidsbor här, blomstrar bygden.
Tjänstesektorn och besöksnäringen är framtiden och det
behövs nya idéer, säger Håkan
Eriksson.
En annan viktig sak har varit
att göra banklokalen till en
välkomnande och öppen miljö.
Det ska kännas lätt att komma in
och möta personalen, dricka en kopp
kaffe eller låna en konferenslokal.
Och nu går Sparbanken vidare med
den yttre miljön.
– Det blir bättre belysning och
fler entréer bland annat. Och vi vill
förändra och skapa mötesplatser
på torget utanför så att den miljön
binds ihop mer med hamnen.
CARITA ANDERSSON
Svenska företag förebygger inte korruption
MUTOR Bara 13 procent av de svenska företagen
gör bakgrundskontroller på leverantörer och andra
samarbetspartners. I övriga Västeuropa är siffran
18 procent, visar en studie från EY i vilken 3 800
anställda på företag i 38 länder svarat. 45 procent
av de anställda på svenska företag uppger också
att de inte fått någon antikorruptionsträning, i Västeuropa är motsvarande
siffra 40 procent och 26 procent i tillväxtländerna.
KRAFTIGT FALL FÖR KVINNORS
ENTREPRENÖRSKAP
Andelen entreprenöriella svenskar har
fallit från drygt 8 procent till strax under 7 procent mellan
åren 2013 och 2014. Minskningen beror på ett dramatiskt
fall för kvinnors entreprenörskap. Det visar världens största entreprenörsundersökning Global Entreprenurship
Monitor, GEM.
ENTREPRENÖRSK AP
fall brukar det vara
en positiv övning att presentera
resultaten av rapporten
Den här gången är det dock
inte lika kul, sade Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på
Entreprenörskapsforum under
ett seminarium där den svenska
delen av GEM-rapporten presenterades.
Andelen svenskar som ägnar
sig åt entreprenöriella aktiviteter har minskat med nästan två
procentenheter mellan åren 2013
och 2014. Därmed bryts den uppåtgående trend som pågått sedan
2007. Minskningen beror främst
på en dramatisk nedgång av
entreprenörskapet inom konsumenttjänster som frisörer, restauranger och Rut- och Rottjänster.
Inom dessa sektorer är det många
kvinnor som jobbar, betonade
Pontus Braunerhjelm.
– Det kan vara en delförklaring till att kvinnors entreprenörskap har fallit med omkring
40 procent mellan åren 2013 och
2014. Det finns skäl att tro att Rutoch Rotdiskussionen har påverkat
benägenheten och viljan att starta
företag inom dessa branscher.
2013 var 6,2 procent av kvinnorna entreprenörer, mot 3,8
procent 2014.
– I NORMAL A
Företagsamt
NYHETER
ANGELA HAFSTRÖM
Samhällsmedborgare, åsiktsmaskin och glassfabrikör.
Driver Mormor Magdas Därproducerade Glass.
Så lyckades jag
med crowdfunding
numera en framgångssaga. I alla fall enligt crowdfundingportalen Funded By Me. De kallar oss en “successtory”. I höstas
skrev jag en krönika om att vi var ett litet företag som behövde växa för att
bli lönsamma. Jag berättade om hur vårt glassmärke hindrades från att
växa genom att vi inte hade ekonomiska möjligheter att skaffa frysskåp
som efterfrågades ute i matbutikerna, samt andra saker som krävs för att
befästa ett varumärke. Samtidigt hade vi haft svårt att ta företagslån, våra
siffror var inte tillräckligt positiva och bankerna var ovilliga att ta risker.
MIT T FÖRETAG ÄR
Det är dystra siffror i årets Global
Entreprenuership Monitor, tycker
Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum.
Christina Wahlström, som
driver mödravårdsföretaget Mama
Mia, är övertygad om att politiska
idéer om att ta bort Rut och Lagen
om valfrihet har påverkat negativt.
– Många kvinnor har startat
framgångsrika företag inom dessa
branscher vilket har lyft välfärden.
Men nu verkar vår kompetens inte
längre vara värd något, sade hon.
En annan slutsats från
rapporten är att Sverige hamnar
på en medioker plats jämfört
med andra länder när det gäller
tillväxtambitioner.
– Regeringen har ett mål om att
ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020.
Då kan man tycka att Sverige
borde ha högre tillväxtambitioner
än övriga EU-länder, men så är
inte fallet, sade Per Thulin, forskare vid Entreprenörskapsforum.
DANIEL MELLWING
Världsbanken risar svenskt företagsklimat
KONKURRENS Sveriges företagsklimat är i behov av genomgripande reformer, menar Världsbanken i en omfattande analys. Brist på kompetens och
arbetsmarknadsregleringar är företagens största hinder. Den svarta sektorn
är ett förvånansvärt stort problem i Sverige: 20 procent av företagen uppger
att de konkurrerar med en svart sektor. Världsbanken rekommenderar reformer med fokus på kompetensförsörjning, tillvaratagande av kvinnors kompetens och ett skattesystem som inte hämmar arbetsmarknadens dynamik.
RESPONSEN PÅ KRÖNIK AN var massiv. Jag introducerades till fenomenet crowdfunding och vi valde att lägga ut en kampanj på sajten
Funded By Me. Under 45 dagar kunde för oss kända och okända personer
välja att investera i cirka 18 procent av våra aktier.
läskigt under den där kampanjen. Vissa dagar var bra
dagar, andra dagar var fruktansvärda och det kändes som att kampanjen
omöjligen kunde lyckas. Den sista veckan smällde det till. Det visade sig
till slut att det var många som ville bli delägare. Vi fundade 101 procent de
sista fem dagarna medan vi fundat 39 procent under de 40 första dagarna.
Fenomenet kallas “överfunding”.
DET VAR LITE
företaget 142 helt nya delägare, som satsat
mellan 2 000 och 200 000 kronor var på vår affärsidé. Det finns de som undrar om vi inte tycker det
är konstigt att vårt företag har så många delägare.
Tvärtom tycker vi att det är helt fantastiskt! Inte
nog med att företaget fått ett tillskott på
hundratusentals kronor. Vi har nu också
142 personer runt om i Sverige som varje
gång de går in i en matbutik, gör det som
ambassadörer och ägare av en glassfabrik.
I DAG HAR
NI K AN TÄNK A er själva vilka positiva effekter
det kan ha för vårt varumärke. Tillsammans är
vi verkligen starkare. För handen på hjärtat –
det är tack vare crowdfundingen och våra 142
nya delägare som Mormor Magdas Därproducerade Glass finns idag. Tack vare detta
kan vi nu växa tillräckligt mycket, fortsätta
att bidra till sysselsättningen och revolutionera glassmarknaden med riktig glass.
Det är det som kallas en framgångssaga!
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
19
NYHETER
VÄRLDENS FRÄMSTA ENTREPRENÖR
FÖRBJÖDS ATT GÅ I SKOLAN
Mot alla odds lyckades Mohed Altrad bygga upp ett företag som idag är en av
världens främsta leverantörer av byggnadsmaterial. Nyligen kammade den Syrienfödde
fransmannen hem utmärkelsen World Entrepreneur of the Year.
FOTO: EY
TÄVLING
Fransmannen Mohed Altrad är grundare av byggmaterialsföretaget Altrad Group, som är världsledande inom
försäljning av cementblandare. I juni utsågs han till World Entrepreneur Of the Year.
World Entrepreneur
Of the Year har gått av stapeln i
Monaco. Under fem dagar har
65 entreprenörer från 53 länder
kämpat om att utses till världens
främsta
entreprenör.
Årets
vinnare är fransmannen Mohed
Altrad, grundare av Altrad Group.
– Mitt budskap är att vi alla kan
förändra vårt öde och förbättra
TÄVLINGEN
världen, sade Mohed Altrad under
sitt tacktal till de 1 200 närvarande
vid galamiddagen som avrundade
tävlingen.
Att Mohed Altrad skulle bli
en framgångsrik entreprenör var
långt ifrån självklart. Han föddes i
en beduinstam i Syrien. När exakt
vet han inte. Hans mor dog en kort
tid efter att ha fött honom och han
uppfostrades av sin mormor, som
förbjöd honom att gå i skolan.
Mohed Altrad trotsade beslutet,
gick till skolan och lyssnade
på lektionerna genom ett hål i
väggen.
honom till
slut att sitta med i klassrummet.
Mohed Altrad studerade vidare
EN L ÄRARE TILL ÄT
och han fick senare ett stipendium för att åka till Frankrike. Han lärde sig franska på
egen hand och tog en masterexamen i datavetenskap, varpå han
arbetade på flera olika företag i
femton års tid.
1985 köpte Altrad ett byggmaterialsföretag som stod på ruinens
brant, men Mohed Altrad lyckades få det att växa till det som
idag är Altrad Group. 2014 låg
företagets försäljningssiffra på
nästan 8 miljarder kronor med
7 300 personer anställda i 110
länder runt om i världen.
Företaget är världsledande
inom försäljning av cementblandare och störst i Europa när det
kommer till byggnadsställningar
och skottkärror.
– Som domare i tävlingen hör
man många fantastiska historier. Men det här är första gången
som jag blev helt mållös. Alla i
juryn blev mållösa. Å ena sidan
är det en stark berättelse om ett
framgångsrikt globalt företag, å
andra sidan var det den personliga
berättelsen som berörde oss, sade
Rebecca MacDonald, ordförande
för jurygruppen.
HENRIK NYGREN
FRÅN KAXIG UPPSTICKARE TILL MARKNADSLEDARE
Det svenska faktureringsföretaget Klarna var på plats i Monaco för att delta i tävlingen och i alla festligheter.
TÄVLING
– NÄR VI fick förmånen att vinna Entrepreneur Of the Year i Sverige kändes det overkligt.
Så att nu få vara här tillsammans med världens
bästa entreprenörer är helt magiskt. Man
får nypa sig i armen, säger Niklas Adalberth,
medgrundare och vice vd.
Klarna grundades för tio år sedan av
Sebastian Siemiatkowski, Niklas Adalberth
och Victor Jacobsson när de studerade på
20
Nummer OKNÄND!-2013 www.entreprenor.se
Handelshögskolan i Stockholm. Idén
gick ut på att garantera säkerheten
vid onlineköp, både för kunden och
e-handlaren. Idag har företaget 1 200
anställda i 18 länder. 2013 etablerade sig företaget i Tyskland och ett år senare i Storbritannien. Härnäst väntar en satsning på USA.
Vilka tips har du till blivande entreprenörer?
– Att våga ta steget.
Det kan handla
om att man börjar
fila på sin idé på
kvällar och helger. På så sätt slipper
man steget att säga upp sig från sitt
jobb eller sluta studera när man startar
företaget. Sen gäller det att jobba hårt och
omgärda sig av kompetenta personer.
Fotnot: I tävlingen utses bara en vinnare.
Övriga deltagare blir “silvermedaljörer”.
Niklas Adalberth,
medgrundare och
vice vd, Klarna.
HENRIK NYGREN
NYHETER
SOMMARPRAT
I NY TAPPNING
Företagaren Rebecca Weidmo Uvell tröttnade på att det var för få entreprenörer bland sommarpratarna i P1. Nu har hon dragit igång Sommarpodden av och
för entreprenörer.
FOTO: SÖREN ANDERSSON
ENTREPRENÖRER
Allt till ditt företag
Vi har prisvärda förbrukningsvaror
för ett trivsamt och effektivt kontor.
• Brett sortiment
• Snabb leverans – beställ före 16
och vi skickar dina varor idag
• Få varorna till dörren med företagspaket
Gott kaffe på jobbet
Italico Bonviva
kaffemaskin för
kapslar.
1000
399:(exkl moms)
Prispress på papper!
Christina Wahlström, ägare och grundare till landets första privata BVC och
MVC - Mama Mia - berättar sin historia i den nya podden.
VARJE ÅR BERÄT TAR 56 personer
spännande historier i Sommar i
P1. Men ytterst få av dessa talare
är företagare. Det fick Rebecca
Weidmo Uvell att reagera. Nu har
hon startat podcasten Sommarpodden där entreprenörer delar
med sig av sina erfarenheter.
– De senaste fyra åren har det
endast varit 3-4 företagare som har
fått prata i P1. Mest är det personer
från kultur och mediebranschen
som får utrymme. Och de som får
prata från näringslivet är oftast
börs-vd:ar eller typ Niklas Zennström. Verkligheten är att de flesta
företag har färre än 25 anställda, de
flesta har ingen anställd. Det fanns
helt klart en lucka, säger hon.
Sommarpodden drar igång den
8 juli och företagarna kommer från
vitt skilda branscher.
– Den gemensamma nämnaren
hos entreprenörerna är att de
brinner för sin hobby och vågar
testa och förverkliga sina idéer. Det
är inte pengar som är drivkraften,
säger hon.
entreprenörernas historier spänner
från konkurser till stämningsprocesser i USA. En person belånade
bostaden utan att berätta det för
sin fru. En annan blev vid 34 års
ålder änka med två små barn,
men lyckades ändå utbilda sig till
sjuksköterska och dra igång ett
framgångsrikt företag.
Målet med podden är dels
att underhålla. Dels att kritisera
etablerad media och erbjuda ett
alternativ till den felaktiga bild
som målas upp av företagare.
– Företagare klumpas oftast
ihop till en homogen grupp i
medierna. Det är sällan man får
se och höra personerna bakom
företagen. Kan podden inspirera
någon att starta företag är det
såklart också ett plus, säger Uvell.
Läs mer om podden på www.
sommarpodden.se
DE
Kopieringspapper, A4,
5 frp à 500 ark
SOMMARPRATANDE
DANIEL MELLWING
199:(exkl moms)
Bläck & toner för alla plånböcker
Kända märken och
prisvärda alternativ.
Vi hjälper dig gärna!
Ring 020 - 10 00 10
www.entreprenor.se Nummer OKNÄND!-2013
21
22
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
Det här är starten på en artikelserie som handlar om entreprenörerna som tagit
steget rakt ut i det okända och som skapat eller utvecklat en marknad som tidigare
varit stängd. Vi skildrar pionjärernas kamp mot monopolen i vitt skilda branscher.
Först ut är monopolbrytaren Wilhelm Wohlfahrt som har beskyllts för att vara den
”som förstörde allting”. Han är utmanaren som tog upp kampen med
Luftfartsverket och startade Europas första privata flygledningsföretag.
TEXT: ANDERS CARLSSON FOTO: SÖREN ANDERSSON
vd på
flygledningsföretaget Aviation Capacity
Resources, kommer tydligt ihåg den dagen
sommaren 2014 när staten plötsligt
stängde en betydande del av marknaden
för flygledning. En marknad som öppnats
bara fyra år tidigare.
– Vi var många i flygbranschen som
hängde med huvudet den dagen, säger
Wilhelm Wohlfhart.
I ett slag blev det förbjudet att lämna
in anbud på flygledningen på den mest
värdefulla delen av marknaden; de åtta
statliga flygplatserna i Sverige och de sju flygplatserna som Försvarsmakten använder.
– Det var ett rent politiskt, ideologiskt beslut. Inga rationella, ekonomiska eller kvalitetsmässiga faktorer låg bakom,
säger Wilhelm Wohlfhart.
– Men visst, vi är vana vid motstånd och smutskastning.
Det är aldrig lätt att bryta ett statligt monopol, fortsätter han.
Men vi tar det från början.
Flygledning, alltså det arbete i tornet på en flygplats
PIONJÄREN WILHELM WOHLFHART,
som handlar om att kontrollera och dirigera flygtrafiken i flygplatsens närområde, har sedan flygets födelse uteslutande varit en
statlig angelägenhet. Luftfartsverket hade monopol på både utbildning och anställning av flygledare vid landets cirka 40 flygplatser med
kommersiell trafik. Men i slutet av 1990-talet hade olika statliga utredningar undersökt möjligheterna att avreglera flygledarmonopolet och
det hade lagts fram en proposition i frågan.
Vid den tidpunkten var entreprenören Wilhelm Wohlfahrt, som
arbetade inom skogsnäringen, på besök hos Luftfartsverket på Arlanda.
– Luftfartsverket berättade om att det fanns betydande strukturproblem inom flygledningen, både i Sverige och i Europa. Faktum var att
de själva efterfrågade en konkurrensutsättning, säger Wilhelm Wohlfahrt.
SOM DEN ENTREPRENÖR han är lade Wilhelm omedelbart planerna på
att utveckla logistiken i skogen på is och tillsammans med Arne Stokke,
en nyfunnen kollega, arbetade han fram en affärsplan för hur ett privat
flygledningsföretag skulle kunna byggas upp. Något politiskt beslut om
en konkurrensutsättning fanns inte men de nyblivna kompanjonerna
ville ligga långt framme när det väl skedde.
Men så inträffade terrordådet mot World Trade center i New York
den 11 september 2001 och hela flygbranschen gick i stå.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
23
WILHELM WOHLFHART, GRUNDARE OCH VD FÖR ACR
– Det var bara att lägga alla planer i malpåse, säger Wilhelm Wohlfahrt.
Men skam den som ger sig. Ett par år senare, 2004, hade branschen
återhämtat sig. Inspirerade av den nya tidens tänkande hos Ryanair,
Easyjet och andra flygbolag, som nu på allvar utmanade de stora flygbolagen, dammades planerna av.
Samtidigt hade ett antal av de mindre, kommunala flygplatserna
runt om i Sverige börjat protestera mot att de tvingades köpa flygledningstjänsten från statliga Luftfartsverket till priser som inte gick
att påverka och som ständigt höjdes. Missnöjet med det dyra monopolet
fanns också på annat håll, bland annat hos flygbolagen, eftersom de
med sina landningsavgifter bland annat betalar för flygledning. Frågan
var alltså aktuell och det var dags att göra allvar av den affärsidé som
blommat upp fem år tidigare.
– Vi drog igång Aviation Capacity Resources, ACR, 2004 med
målsättningen att verka på en konkurrensutsatt marknad, säger
Wilhelm Wohlfahrt.
först i Europa med att erbjuda flygledningstjänster eftersom marknaden inte ens var avreglerad, även om tecknen var
goda. Luftfartsverket delades upp i två delar där den ena halvan ansvarade för flygledning och nu vädrade de mindre flygplatserna morgonluft. Skavsta, Linköping, Växjö och Kristianstad sa upp sina avtal med
Luftfartsverket och drog igång en upphandling där ACR kunde lämna
in sitt första anbud.
– Det blev bom, stopp direkt. Den dåvarande regeringen meddelade
att Luftfartsverket måste godkänna de leverantörer av flygledningstjänster. Monopolinnehavaren skulle alltså godkänna konkurrenterna,
säger Wilhelm Wohlfahrt. Som ett brev på posten ogiltigförklarades
FÖRETAGET VAR DÅ
24
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
HÖGTFLYGANDE VERKSAMHET
Namn: Aviation Capacity Resources AB
Startår: 2004
Verksamhet: Flygledning och utbildning av flygledare
Anställda: 105, varav 95 är flygledare
Omsättning 2014: 97 miljoner kronor
Export: Till Saudiarabien och nu är verksamhet i Östafrika och Norge på
gång.
Egna flygledningstorn: Skellefteå, Borlänge, Skavsta, Karlstad, Örebro,
Västerås, Linköping, Norrköping, Trollhättan, Jönköping, Växjö, Kalmar,
Ljungbyhed, Ängelholm.
DÅ BLEV DET VÄRT ATT KÄMPA VIDARE:
”När vi vann vår första upphandling och fick
bedriva flygledning på tre flygplatser. Då
insåg jag att det skulle hålla.”
ACR sköter flygledningen på 14 regionala
flygplatser i Sverige. Så här ser det ut i
flygledningstornet i Västerås.
snabbt hela upphandlingen. De fyra flygplatserna var fortfarande fast i
monopolet och ACR utan marknad.
– Det var ett beslut som egentligen inte gick att förstå. Budskapet
hade ju tidigare varit att nu skulle avregleringen bli av. Vi insåg att det
ställde till det för oss och den ekonomi som vi planerat för. Samtidigt
fick vi underhandsbesked om att vi låg bra till i upphandlingen och hade
den inte avbrutits så skulle vi tagit hem den. När jag tänker tillbaka inser
jag att det var en viktig vetskap. Vi fick bevis för att vår affärsmodell höll
och då orkade vi fortsätta kämpa.
För ACR gällde det nu att överleva medan den långsamma processen
mot en öppen marknad fortsatte. Ett avtal med Saudiarabiens flygvapen
och bygget av en flygledningsverksamhet där blev räddningsplankan.
Hemma i Sverige gjordes sammanlagt tre olika utredningar och
samtliga remissinstanser var positiva till en konkurrensutsättning. Nej,
inte samtliga remissinstanser: Luftfartsverket protesterade.
politikerna i maj 2010 beslutet att avreglera marknaden för flygledning. Den nya Luftfartslagen öppnade upp för
konkurrens, drygt tio år efter att frågan först väckts. Samtidigt delades
Luftfartsverket upp i två delar; Swedavia med uppdrag att sköta de
statliga flygplatserna och LFV, som nu på allvar skulle konkurrera om
uppdragen att bland annat sköta flygledning på landets flygplatser.
Redan innan dess, när regeringen fattade beslutet, gick tre flygplatser,
Växjö, Västerås och Örebro, ut i en upphandling.
– Den vann vi och kunde skriva ett första historiskt kontrakt. Det var
en sådan otrolig befrielse att få det första uppdraget att när jag ringde
TROTS DET TOG
hem till min hustru för att berätta så kunde jag inte hålla tårarna borta,
erkänner Wilhelm Wohlfahrt.
– Hade vi inte tagit hem kontraktet hade det varit ett underkännande
av hela vår affärsidé. Då hade vi inte funnits kvar idag, fortsätter han.
Men nu kunde företaget alltså dra igång på allvar och den första april
2011 skickade ACR den första fakturan på privat flygledning i Sverige.
Det var en faktura på ett betydligt lägre belopp än det som det statliga
monopolet tidigare skickat för sina tjänster.
– Vi har sänkt kostnaderna för flygplatserna med upp till 30 procent.
Och då vill jag framhålla att vi i de flesta fall tog över personalen i de
aktuella tornen från LFV, säger Wilhelm Wohlfahrt. Men motståndet
mot nykomlingen var fortsatt stort. LFV såg inte med blida ögon på
konkurrensen och vägrade att göra de överlämningar som krävdes i
de tre tornen. I sociala medier beskylldes ACR för att vara en oseriös
klåpare och att företaget äventyrade flygsäkerheten.
– Vi motarbetades från dag ett. Det gick så långt att vi var tvungna att
stänga tornet i Västerås och bygga om hela verksamheten från grunden.
Hade vi inte känt det enorma stödet från våra flygplatser vet jag inte hur
det gått.
– Samtidigt är det i de svåra lägena som entreprenören i mig får
energi. Jag drivs av svårigheterna och den kreativa utmaningen att lösa
dem. Det är de tuffaste backarna som jag vill uppför och det går att göra
med stark tro på idén och tillsammans med människor som vill vara
med i utmaningen, framhåller Wilhelm Wohlfahrt.
Motståndet från LFV trissades snart upp ytterligare. Swedavia,
numera ett statligt bolag med avkastningskrav, såg med intresse på den
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
25
nya marknaden och bestämde sig för att upphandla flygledningen på
några av de statliga flygplatserna. Det var en breddning av marknaden
som ingen hade kunnat drömma om. Men LFV reagerade direkt och
överklagade den nya luftfartslagen och den tvingades därmed passera
både Förvaltningsrätten och Kammarrätten innan ordningen var återställd och konkurrensen säkrad.
– Tyvärr fick Swedavia kalla fötter av rättsprocessen och drog tillbaka
upphandlingen. Det var synd för upphandlingen stöddes av bland annat
flygbolagen. Frågan är ju varför inte Swedavia, som är en statlig verksamhet,
ska kunna minska sina kostnader och därmed spara skattepengar.
Men landets övriga flygplatser var inte lika räddhågsna och i upphandling efter upphandling vann ACR och tog över verksamheten i bland
annat Stockholm-Skavsta, Skellefteå, Kalmar och Ängelholm. Idag har
ACR 65 procent av den konkurrensutsatta marknaden men LFV har
fortfarande 80 procent av den totala marknaden.
De stora pengarna och uppdragen finns dock på de statliga flygplatserna och frågan var fortfarande vad som skulle hända med dem.
Redan 2013 hade en politisk allians mellan S, Mp, V och Sd väckt
frågan om en återreglering av flygledningen. Oklart på vilka grunder,
men Wilhelm Wohlfahrt utmålades som ”han som förstört allting” och
kvalitet och säkerhet kritiserades på välkänt manér. Det handlade bitvis
om ren smutskastning, enligt Wilhelm Wohlfahrt.
– Vi uppfyllde samma krav som LFV och tog i de flesta fall över deras
personal, som dessutom fick bättre villkor hos oss, så vad var problemet?, frågar han retoriskt.
NU ÄR VI tillbaka vid den där dagen förra sommaren när politikerna i
riksdagen gav LFV ensamrätt på att leverera flygledningstjänster på de
tio statliga flygplatserna i Sverige och de som Flygvapnet använder.
– Beslutet är “en ideologisk frossbrytning”, som stängt oss ut från
den mest lönsamma delen av marknaden.
Men faktum är att inte ens LFV tycker att det var ett bra beslut.
Möjligen var affärsverket något skamset över att det självt har fria
händer att konkurrera internationellt, vilket också sker, men att LFV
nu inte behöver känna sig hotat på den lukrativa delen av hemmamarknaden.
DÅ VAR JAG NÄRA ATT GE UPP:
”Den 11 september 2001 när attacken mot
World Trade Center i New York inträffade.
Men sedan vi väl kommit igång med bolaget
så har jag haft en stark tilltro till vår affärsidé
och inte ens under de allra värsta politiska
konstigheterna har jag tvivlat.”
EN TURBULENT FÖRETAGSHISTORIA
Slutet av 1990-talet
Regeringens propositioner öppnar upp för en konkurrensutsatt
flygtrafikledningstjänst.
2000-2001
Efter ett möte på Arlanda kom
Wilhelm Wohlfahrt på idén att driva
ett företag för flygtrafikledningstjänster i Sverige och internationellt.
Den 11 september 2001 lamslogs
planerna. Affärsplanen hamnar i
byrålådan.
26
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
Sommaren 2003
Planerna dammas av, inspirerade av lågkostnadsflygets
framväxt.
2005-2006
1 januari 2008
Ett tiotal icke statliga flygplatser driver projekt för att försöka få
förändringar i regelverket och luftfartslagen så att Luftfartsverket kan
bli konkurrensutsatt.
2004
Företaget startar och döps till ACR,
Aviation Capacity Resources AB,
med syftet att erbjuda marknaden
effektiva flygtrafikledningstjänster
och branschutbildningar. ACR arbetar aktivt för att flygtrafikledningstjänsten ska konkurrensutsättas.
Sommaren 2005
En första upphandling av flygtrafikledningstjänster avbryts
på grund av att regeringen
slagit fast att de privata
alternativen måste godkännas av Luftfartsstyrelsen.
Våren 2006
Flertalet utredningar om
avreglering av monopolet
flygtrafikledningstjänster
presenteras för regeringen.
Den svenska marknaden för
utbildning inom flygtrafiktjänster avregleras.
1 april 2010
Luftfartsverket delas upp
i två delar – Swedavia och
Luftfartsverket. Ett bevis för
att monopolet är brutet.
ACR tog över driften av flygledartornet
i Västerås den 5 oktober 2010.
1 september 2010
Den nya luftfartslagen träder i
kraft. Lokal flygtrafikledningstjänst
är nu öppen för konkurrens.
5 oktober 2010
ACR vinner sina första
avtal och blir leverantör till
Västerås, Örebro och Växjö
flygplatser.
1 januari 2012
ACR tar över flygledningen
på flygplatsen i
Trollhättan-Vänersborg.
22 april 2013
ACR vinner ytterligare fem
flygplatser: Jönköping,
Kalmar, Karlstad, Norrköping
och Skellefteå.
30 maj 2013
19 maj 2014
Riksdagsdebatt om framtidens flygtrafikledningstjänst.
12 februari 2014
ACR lämnar sitt remissvar
till lagrådsremissen
“Återreglering av viss
flygtrafiktjänst” till Näringsdepartementet.
Invigning av nytt huvudkontor
och firande av ACR
10-årsjubileum.
1 januari 2015
ACR tar över kontrolltornen på flygplatserna Ljungbyhed,
Helsingborg-Ängelholm och Skavsta.
12 juni 2014
Början av 2015
Riksdagens majoritet bestående av S, SD, MP
och V röstar igenom, med minsta marginal,
en delvis återreglering av lokal flygtrafiktjänst.
Monopolet är delvis tillbaka och marknaden för
ACR begränsas kraftigt.
ACR satsar på att bli leverantörer till flygplatser i Europa.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
27
Wilhelm Wohlfahrt har fler flygplatser i sikte.
Målet är att ta över tornet på Arlanda.
Sedan beslutet togs har dock en ny utredning presenterats som bland
annat slår fast att det inte finns några hinder för att konkurrensutsätta
även de statliga flygplatserna.
– Det kan hända att marknaden öppnas igen. Jag hoppas naturligtvis
det. Som det är nu kan ingen utomstående aktör ge sig in i Sverige,
marknaden är för liten för det. Flygledning är fortfarande en liten och
omogen bransch, säger Wilhelm Wohlfahrt. ACR tänker dock inte sitta
och vänta. Avregleringen av flygledningen, där Sverige varit bland de
första, har skapat marknader i bland annat England, Norge, Danmark,
Tyskland och Spanien och fler länder står på tur. Det öppnar för svensk
tjänsteexport.
– Vi kommer att få se en konkurrensutsättning i många länder.
Många flygplatser och flygbolag i Europa har lönsamhetsproblem och
behöver sänka sina kostnader. De har studerat oss noggrant och vi har
erfarenhet av att vara först ute på marknaden och bryta ett monopol.
– Dessutom finns vårt slutgiltiga mål kvar – tornet på Arlanda. s
28
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
En gång i tiden tillverkade svenska staten både elcyklar och hamburgare och när du ringde
taxi fick du svar av en statlig tjänsteman. De senaste decennierna har dock en mängd
monopol avskaffats och nya marknader öppnats för driftiga företagare. Men är pendeln på
väg att slå tillbaka?
TEXT: JAKOB STENBERG
”TA XI, VAR GOD DRÖJ”. Är du gammal nog minns du hur det var; att
statliga tjänstemän bestämde hur många taxibilar det skulle finnas i
varje kommun. Och i väntan på en eventuell taxi kanske du tittade på en
av landets två tv-kanaler, förberedde en tur till apoteket på andra sidan
stan eller lyssnade på en av de få radiokanaler som fanns att tillgå. Och
nej, det handlar inte om en avlägsen dåtid. När taximonopolet slopades
1990 var det starten på en lång rad avregleringar.
Några år dessförinnan sa riksdagsledamoten Maj Britt Theorin (S)
att man skulle ”ge ungarna en chans och låt dem för död och pina slippa
reklam i tv” och att vi därför ”måste gå till en ideologisk motoffensiv mot
yttrandefrihetens exploatörer i vilken förförisk slängkappa de än sveper
in sig.” ”Exploatören” som hon syftade på, entreprenören och finansmannen Jan Stenbeck, hade utmanat det svenska tv-monopolet genom
att sända tv-program på svenska från England. Men att en entreprenör,
likt Stenbeck, på egen hand är upphov till att ett monopol avskaffas,
utgör emellertid undantaget snarare än regeln. Oftast har förändringen
klubbats igenom i riksdagen först.
– I slutet av 1980-talet var Sverige mitt uppe i en förändringsprocess
och det var en hastig förändring. Avregleringen hade inletts på väldigt
många områden och vissa var i praktiken redan färdiga. Sedan kom en
lågkonjunktur som drabbade Sverige hårdare än de flesta andra länder
och många gamla företag hade stora problem och tvingades säga upp
personal, säger Andreas Bergh, forskare på Institutet för Näringslivs-
AVREGLERINGAR PÅ LÖPANDE BAND
1984
1955
Lokala alkoholmonopol slås ihop till
Systembolaget.
1987
1970
Apoteksmonopolet
införs.
Förskolan Pysslingen
etableras. Dåvarande
Statsminister Olof Palme
kritiserar verksamheten
och varnar för ”Kentucky
Fried Children”.
forskning och författare till boken ”Den kapitalistiska välfärdsstaten”.Den politiska samsynen kring
behovet av avregleringar uppstod tidigt.
– I Sverige har vi en god tradition av att tillsätta
rejäla utredningar i ämnet och det gjorde vi redan på
1970-talet. Det fanns en samsyn om att regleringarna
var otidsenliga och verkningslösa. Folk la tid på att
försöka kringgå reglerna och då valde man istället att
släppa entreprenörsandan fri, säger Andreas Bergh. Forskaren
Så Maj Britt Theorins uttalande om Jan Stenbeck Anderas Bergh
var egentligen inte särskilt representativt för vare sig tidsandan eller
socialdemokraterna.
– Det fanns en betydande framsynthet i partiet. Regeringen Bildt
fick visserligen genomföra flera av de avregleringar som socialdemokraterna varit med och förberett, men det var nog alla ganska nöjda med.
Även om vissa socialdemokrater protesterade så genomfördes ingen
återreglering när de åter fick makten, säger Andreas Bergh.
Sverige är det västland som snabbast har avreglerat
massor av monopol de senaste decennierna. Sedan 1990 har det gått i
en rasande fart och det har fortsatt på 2000-talet (se tidslinje nedan).
Men fortfarande klingar ordet avreglering ofta negativt i den politiska
retoriken, medan reglering ses som något positivt. Samma sak kan sägas
om orden statligt och privat.
I diskussionen om den svenska avregleringsvågen bör man också ha
i åtanke att Sverige var ett väldigt reglerat land tidigare. Staten tillverkade inte bara elcyklar och hamburgare, som påverkade förutsättningarna för företagare, utan upprätthöll även en rad monopol. 2009 hade
förutom Sverige enbart Kuba och Nordkorea ett apoteksmonopol.
FAK TUM ÄR AT T
Kinnevik börjar
sända tv via satellit från London.
1990
Fri etableringsrätt införs för taxinäringen.
Riksdagskvinnan Maj
Britt Theorin (S) ville
behålla tv-monopolet
för barnens bästa.
1993
1992
Televerkets monopol
på fasta förbindelser
upphör.
Brevmonopolet
slopas.
1992
Friskolereformen
införs och ger ökade
möjligheter att driva
friskolor.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
29
ANDRA MONOPOLBRYTARE
Idag är läget ett annat. Sverige är sedan 20 år tillbaka medlem i EU och
Berlinmurens och Sovjetunionens fall ledde till en ökad liberalisering av
Östeuropa. Globaliseringen utvecklas för varje dag som går. De svenska
apoteks-, tåg-, post- och bilbesiktningsmonopolen tillhör dåtiden och i
välfärden inom vård, skola och omsorg kan medborgarna välja på fler
alternativ än bara de offentliga. Ändå vill debatten om regleringar inte
ge vika, snarare verkar den ha flammat upp med förnyad kraft under
senare år. Harmlösa inlägg i sociala medier från kändisar, exempelvis
när Henrik Schyffert inte vill ha några alternativ på elmarknaden utan
”en sladd i väggen och en räkning i brevlådan” har utgjort periferin
i debatten. Kärnan har utgjorts av politikers retorik om en reglerad,
svunnen dåtid och kritik i samband med uppmärksammade missförhållanden i till exempel välfärden. Den ouppmärksamme kan lätt få för sig
att det inte var politiker och medborgare som en gång i tiden avskaffade
monopolen, utan att det skedde av en slump eller möjligen genom en
dold konspiration, men det stämmer alltså inte.
att kritiken mot avregleringarna är väntad.
När en ny marknad öppnas uppstår det lätt problem och misstag begås.
– När ett monopol upphör finns det givetvis aktörer som drabbas
och förlorar andelar. Dessutom är entreprenörerna på den nya marknaden gröna och då begås det en del misstag, vilket är helt naturligt. När
telemarknaden avreglerades trodde företagen att folk ville ha telefoner
som såg ut som hamburgare eller andra uppfinningsrika saker, men det
visade sig att folk efterfrågade andra tjänster och prylar, säger han.
Just telemarknaden kallades av kritiker för ett ”nyliberalt experiment” när det begav sig, men idag hörs inga röster för en återreglering.
– När marknadsekonomin fungerar tas den för given och får inget
erkännande, men när det uppstår problem så kommer kritik och krav
på en återgång. Det ser vi i den aktuella debatten om välfärdsföretag.
Men det är inte bara i välfärdsdebatten som förslag på återreglering
har förts fram, fler branscher har satts under lupp av politiker och
debattörer, allt från flygledare till apotekare.
Tror du att pendeln håller på att svänga tillbaka?
– Nej, i sin helhet går utvecklingen inte att stoppa. Jag tror inte att
pendeln kan slå tillbaka helt. Däremot finns det en risk för att politiker
reglerar mer och detaljstyr företag, inte minst inom välfärden. När
marknaden inte är fri så riskerar man att ta död på innovationer och
nyutveckling av produkter. Man måste ha tydliga regler, men för att få
fram det bästa ur marknaden måste den vara fri och få lov att utvecklas,
säger Andreas Bergh. s
ANDREAS BERGH MENAR
2009
1996
1995
Elmarknaden
avregleras.
Sverige blir medlem i
Europeiska Unionen.
30
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
2007
EG-domstolen
slår fast att det
svenska förbudet
av privatimport av
alkohol strider mot
EU:s principer om fri
rörlighet av varor.
Apoteksmonopolet avskaffas.
Dåvarande socialminister
Göran Hägglund presenterar avregleringen av
apoteksmarknaden.
Jan Stenbeck
Bert Levin Företagsledaren Jan
och Thomas Berglund
Stenbeck bröt ny mark
1984 tog Bert Levin och
när han använde sig av ny
Thomas Berglund initiativ
till Sveriges första friståen-
teknik för kringgå svensk
lagstiftning på tv-området. Genom
de förskola, Pysslingen. Inledningsvis
satelliter började han 1987 sända
var Electrolux huvudägare. Etableringen
reklamfinansierad tv från London genom
var kontroversiell och ledde till lagen Lex
den nya kanalen TV3. En kort tid därpå
Pysslingen, som innebar att kommuner
föll det svenska tv-monopolet. Stenbeck
som ingick avtal om barnomsorg som
kämpade också hårt för att utmana det
drevs på entreprenad och i vinstsyfte
statliga Televerket genom ett privatägt
inte skulle få statsbidrag. Lagen togs
mobilsystem, kallat Comvik (senare
bort 1991 och Pysslingen omvandlades
Comviq).
till ett företag. Idag ägs Pysslingen av
Bror Anders Månsson
AcadeMedia.
1991 grundade den
Christina Wahlström
tidigare vd:n på Åkerlund
När barnmorskan Christina
& Rausing, Bror Anders
Wahlström 1988 slog
Månsson, postföretaget
upp portarna till sin
Citymail. Ambitionen var att erbjuda ett
mottagning Mama Mia var
privat alternativ till det rådande statliga
motståndet hårt. Familjer fick betala ur
monopolet. Bland kunderna fanns
egen ficka, eftersom inget avtal med
främst företag, banker och myndighe-
landstinget fanns. Fyra år senare slöts
ter. Citymail gick i konkurs två gånger
ett avtal med Stockholms läns landsting
under 1990-talet. 2002 sålde Månsson
och mödravårdspengen infördes.
Citymail, men företaget är idag aktivt
Därmed kunde blivande mammor välja
under namnet Bring Citymail.
vilken mottagning de ville utan att det
Monica Lindstedt
I mitten av 1990-talet upp-
kostade mer. Idag har Mama Mia flera
mottagningar i landets.
levde Monica Lindstedt
Olof Stenhammar
att det fanns ett stort
När finansmarknaden
behov av vita hushållsnära
avreglerades såg finans-
tjänster. Vid starten 1996 var Hemfrid
Sveriges första leverantör av hem- och
mannen Olof Stenhammar
nya möjligheter. 1984
familjeservice, men kritiken var hård.
öppnade han börsen OM, som var
Bakgrunden i Stenbeckssfären, hon
världens första privatägda, vinstinrikta-
var med och startade tidningen Metro,
de och elektroniska börsverksamhet.
hade lärt henne att bryta ny mark och
Bankinspektionen försökte hindra verk-
utmana monopol. Sju år efter starten
samheten, men eftersom aktieoptioner
började Hemfrid gå med vinst och idag
inte fanns som juridiskt begrepp gick
är närmare 1700 personer anställda i
det inte att stoppa. Namnet ändrades
företaget.
2004 till OMX och fyra år senare slogs
verksamheten ihop med den amerikanska Nasdaq-börsen.
2014
2009
Järnvägsmonopolet
upphör och privata
bolag får köra tågtrafik på helger.
2010
Monopolet för
bilprovning
avskaffas.
Civilminister
Ardalan Shekarabi
öppnar för att slopa
spelmonopolet och
förordar att ett
licenssystem ska
2014
införas i Sverige.
En kort tid senare
EU-kommissionen
skjuts beslutet på
kritiserar det svenska framtiden.
spelmonopolet, som
anses strida mot
EU-rätten.
Sverige dras inför
EU-domstolen.
FORTNOX SMÅFÖRETAGENS BÄSTA VÄN
Är det mycket nu?
Med våra Plustjänster får du mindre att tänka på och mer tid över
till annat. Låt programmet göra en del av jobbet istället – det kostar
inget i inköp utan du betalar endast per hanterad transaktion.
Dessutom finns allt redan i ditt program.
3 Utskriftstjänst – ett knapptryck och fakturan ligger i kundens brevlåda
3 E-faktura – skicka och ta emot fakturor elektroniskt
3 Fakturatolkning – få dina fakturor automatiskt registrerade i programmet
3 Kreditupplysning – minska risken för kreditförluster
fortnox.se/mindre
Småföretagens bästa vän
Ida Backlund, grundare av Rapunzel
of Sweden, har själv använt löshår
sedan tonåren och hon började med
att ta fram produkter som hon själv
saknat.
32
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
TEXT: ANDERS CARLSSON FOTO: MALIN GRÖNBORG
står, släpp ner ditt långa hår”. Visserligen är det den
elaka häxan som ropar på prinsessan med det långa håret och som sitter
inspärrad i ett torn. Men ändå, när Ida Backlund kom att tänka på den klassiska berättelsen av bröderna Grimm, då föll allt på plats: Det var så hennes
företag skulle heta.
– Jag kom ihåg sagan från när jag var liten. Sen googlade jag namnet och
såg att domänerna var lediga, säger hon. Men om företagsnamnet var knuffen
framåt så var mötet med banken något år tidigare det som kunde satt stopp för
Ida Backlunds planer.
– Det har nästan blivit en vandringssägen, men jag kom alltså in på banken
för att låna pengar till starten av företaget som skulle handla med löshår.
Kvinnan jag mötte, som hade kort hår och som var ungefär dubbelt så gammal
som jag, sa helt lugnt: ”Det kommer inte att gå. Du kommer aldrig att kunna
“RAPUNZEL HÄR JAG
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
33
sälja löshår på nätet.” Det var ett avfärdande som kunde ha knäckt
den mest ambitiösa. Men istället var det motståndet som tände entreprenörskapet som alltid funnits i Ida Backlund. Till en del handlar det
om arv; föräldrar, bror och morbror har alla varit företagare, men lika
mycket handlar det den egna inneboende kraften.
När tidningen Entreprenör för första gången träffade Ida Backlund,
hösten 2009, hade två år passerat sedan banken nobbade henne. Fylld
av revanschlust hade hon trots det dragit igång företaget och på två
år gick omsättningen från 0 till 17 miljoner kronor. De två ägarna, Ida
Backlund och den dåvarande fästmannen Stefan Lövgren var omgivna
av 17 medarbetare och företaget hade flyttat ut ur den gemensamma
lägenheten till egna lokaler. Redan fanns kunder i hela Norden och
siktet var inställt på fortsatt internationell expansion.
– Jag har alltid jobbat hårt och haft viljan att göra det. Med Rapunzel
och löshår har jag funnit det som jag vill arbeta med och expandera.
Egentligen letade jag bara där jag själv stod eftersom jag använt löshår
ända sedan tonåren och jag började med att ta fram och sälja produkter
som jag saknat på marknaden, säger Ida Backlund.
Den ursprungliga affärsidén finns fortfarande kvar men har under
åren utökats med peruker, hårvårds- och stylingprodukter, schampo,
locktänger och annat som har med hårvård att göra.
i drygt
60 länder världen över, har kompletterats med fyra fysiska frisörsalonger i Umeå, Stockholm, Göteborg
Namn: Ida Backlund
och Malmö. Företaget ska växa med
Ålder: 30 år
ytterligare ett tiotal butiker i Norden,
Född: Grönåker i Västerbottens
enligt övertygelsen att det är viktigt
inland.
för kunderna att kunna känna och
Gör: Ägare och grundare av
klämma på produkterna. Butikerna
Rapunzel of Sweden.
står för 15 procent av omsättningen
Bor: Umeå
och sammanlagt har Rapunzel en
Familj: Dotter och särbo med
marknadsandel på drygt 50 procent
den inte helt okände skidåkaren
av den svenska marknaden. Den har
Per Elofsson.
nu även kommit att omfatta män.
Utbildning: LHS, det vill säga
– I första hand är löshår en
Livets Hårda Skola.
kvinnlig grej. Men vi ser att män allt
oftare vill ha nya moderna tupéer. Att tappa håret är jobbigt för vem det
än gäller, mycket av en människas identitet sitter i håret. När vi startade
företaget var det mycket hysch-hysch kring löshår men det är nästan
helt borta. Idag är det en modegrej som gör att man kan ha kort hår i
veckan och långt till festen i helgen, säger Ida Backlund.
Basprodukten, löshåret, importeras i första hand från Asien, där det
bleks och färgas. Sedan värms det bland annat fast på det egna befintliga
håret med vax. Det gör att löshåret blir en naturlig del av det egna håret
och kan klippas och friseras, precis som vanligt.
Den bästa kvaliteten på löshår har tunt, Skandinaviskt och helst
obehandlat hår. Men det är allt svårare att få tag på eftersom bruket
av spray, locktänger, permanenter och färger ökar och det påverkar
kvaliteten. Priset på hår varierar; hög kvalitet kan kosta 30 kronor
per gram och ett avklippt hår väger i allmänhet 200 – 400 gram.
Kvalitetskontrollen är därför rigorös för att säkerställa kvaliteten.
– Jag blev lurad ett par gånger i början och betalade för hår som inte
gick att använda, säger Ida Backlund.
34
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
WEBSHOPEN, MED KUNDER
banken med tårarna
Ida Backlund, 24, lämnade
där dagen.
rinnande nedför kinderna den
löshår via Internet,
Hennes affärsidé, att sälja
fick tummen ned.
alltihop löste hon
Men i stället för att lägga ned
genom sambon
finansieringen på eget sätt,
och affärspartnern Stefan Lövgren.
of Sweden
Idag, två år senare, är Rapunzel
på export till hela
en framgångssaga som går
aget redo för
Europa. Snart är Umeåföret
resten av världen.
LUNDGREN
​ öshåret som Rapunzel säljer importeras i första hand från Kina, där det
L
bleks och färgas. Priset varierar men den högsta kvaliteten kostar 30 kronor
per gram och ett avklippt hår väger 200 - 400 gram.
TEXT: OLOF WIGREN FOTO: MIKAEL
INGEN PRINSESSA
PÅ ÄRTEN
Hon gör hårsuccé och
NA
TROTSAR NEJ-SÄGAR
IS International, som äger varumärket
Å TVÅ ÅR HAR FÖRETAGET
noll till 17 miljoner kronor i omRapunzel of Sweden, gått från
utsågs i höstas till Årets Unga
sättning. Grundaren Ida Backlund
först fått den norrländska motsvarigheEntreprenör i Sverige, sedan hon
ten till utmärkelsen.
är sensationell.
Utvecklingen för Rapunzel of Sweden
om man
finns dock inga större hemligheter,
Bakom den kraftiga tillväxten
Lövgren.
Stefan
och
får tro Ida Backlund
markav mun till mun-metoden som
– Första året använde vi oss enbart
väl om dem för
prova produkterna, de pratade
nadsföring. Vi lät goda vänner
och så där rullade det på.
andra som också ville bli kunder
var tydligen efterlängtat.
Ett svenskt varumärke inom området
på modebloggar och intresset växte
Rapunzel blev småningom omskrivet
explosionsartat.
och
i hela Norden, Tyskland, Spanien
Med sju anställda och etablering
lansera Rapunzel of Sweden i Polen.
Storbritannien är nästa steg att
Efter det väntar resten av Europa.
Och resten av världen.
vara rustade
som klarar olika språk för att
– Vi anställer redan personal
har vi kalkylerat med att bli 300–400
inför fortsättningen och långsiktigt
anställda, säger Stefan Lövgren.
aktivt i
sina ansvarsområden och deltar
Personalen har stor frihet inom
utvecklingen av företaget.
9-2009 /
www.entreprenor.se Nummer
20
12/11/2009 16:08
RapunzelCS4.indd 20
21
12/11/2009 16:08
/ Nummer 9-2009 www.entreprenor.se
Ida Backlund i Entreprenör nr. 9 2009.
RapunzelCS4.indd 21
Ida Backlund och hennes mamma driver sedan ett par år stiftelsen Rapunzel
mot Cancer, sedan hennes mamma drabbats av sjukdomen. 10 procent av
intäkterna från försäljningen av peruker går till stiftelsen.
Dessutom finns en rättviseaspekt i den strikta kvalitetskontrollen. I
den här branschen, såväl som andra som omfattar människor i tredje
världen, finns mindre nogräknade leverantörer som bland annat
tvångsklipper kvinnor.
- Det är fruktansvärt och något som vi ända sedan starten har sett
som viktigt när vi väljer leverantörer. Vi jobbar enbart med seriösa
aktörer och är stenhårda på den punkten.
Utvecklingskurvan för Rapunzel har i princip pekat uppåt sedan
starten 2007, men tillväxten visade sig också ha ett pris för Ida Backlund. I oktober 2013 tog det tvärstopp. Ida kom inte upp ur sängen.
Den hårda arbetsbelastningen
hade aktiverat den arytmi som
MIN FÖRSTA AFFÄR:
Ida Backlund är född med. Den
”När jag var liten och bakade kakor
påverkar andningen och ger yrsel
på sånt som jag hittade hemma,
och svimningsattacker. Samtidigt
bland annat kalaspuffar och sallad.
levde hjärtat sitt eget liv, rusade
De la jag i en burk och sålde för
i ena ögonblicket, stannande i
200 kronor”.
nästa. Dessa varningssignaler fick
Ida Backlund att förstå vikten av
MIN BÄSTA AFFÄR:
att delegera, en nog så viktig insikt
”När jag kom på namnet Rapunzel
för en person som tidvis haft tre
och investerade i det”.
parallella jobb och sett fram mot
semestrarna enbart eftersom det
MIN SÄMSTA AFFÄR:
går att arbeta ostört då.
”Alldeles i början när jag beställde
– Jag kan inte göra allt själv,
ett parti löshår som var så dåligt
men det tog sju år att lära mig det.
att jag var tvungen att slänga det.
Det kostade 5 000 kronor och var
Ida Backlund
svindlande mycket pengar i det
också tagit ett nytt avgörande
ögonblicket”.
steg i den riktningen. Hon har
hoppat av från vd-posten för att
satsa mer på styrelsearbete och framför allt på varumärkesarbetet kring
Rapunzel. En ny utomstående vd har anställts.
Basen för varumärkesarbetet breddades i början av året i och med
köpet av domännamnet rapunzel.com för drygt 1,2 miljoner kronor. Det
ska nu komplettera det gällande rapunzelofsweden.com. För att finansiera köpet tog bolaget dessutom in en extern investerare.
– Tanken på partnerskap har funnits länge, samtidigt som jag
I DAGARNA HAR
RAPUNZEL – PRINSESSAN MED DET LÅNGA HÅRET
Löshåret värms fast på det egna håret med hjälp av vax. Löshåret blir på så
sett en naturlig del av håret och kan klippas och friseras precis som vanligt.
Här är det dags för fotografering.
Sagan om Rapunzel handlar om en prinsessa som blir instängd i ett högt
torn av en elak trollpacka. Tornet har inga dörrar utan bara ett enda fönster högt ovan marken. Varje gång trollpackan vill komma upp till Rapunzel
säger hon ”Rapunzel här jag står, släpp ner ditt långa hår”. Det kom sig av
att Rapunzel hade väldigt långt hår, och detta släppte hon ner till trollpackan som då klättrade upp.
En dag kom en prins förbi och hörde vad trollpackan sade för att komma
upp i tornet. På kvällen gjorde prinsen samma sak och klättrade upp till
Rapunzel. De två blev kära och skulle smita iväg, men trollpackan fick reda
på vad som höll på att hända och klippte av Rapunzels hår och förvisade
henne till en avlägsen stuga. När prinsen så kom nästa gång blev han
överraskad av att se trollpackan och hoppade ner från tornet, och han fick
ögonen utstuckna av törnar. Flera år senare fann han Rapunzel och återfick
synen och så levde de lyckliga i alla sina dagar.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
35
funderat över när det ska göras, hur och vad det kommer att innebära.
Jag inställd på att växa, stärka och utveckla bolaget. Förutom att ingå
ett strategiskt parnerskap har vi också precis rekryterat en ny vd,
Sofia Bertills. I och med det kan jag jobba mer aktivt med visionen i
styrelsen och får även en ny roll som Brand Director där jag fokuserar
på varumärket. Det ska bli väldigt spännande att tillsammans med Sofia
ta nästa steg i utvecklingen, säger Ida Backlund.
också engagerat sig i kampen mot cancer. Hennes
mamma har drabbats av sjukdomen och en växande kundkrets för
Rapunzel är människor som genomgår strålbehandling och tappar
håret. Det har skapat ett engagemang där Ida Backlund och hennas
mamma sedan några år tillbaka driver stiftelsen Rapunzel vs Cancer
och stiftelsen har gjort ett flertal donationer till bland annat Bröstcancerfonden och Ung Cancer.
– Tio procent av våra intäkter
VÄLKAMMAT FÖRETAG
från perukförsäljningen går till stiftelsen. Som företagare vill jag ta ett
Namn: Rapunzel of Sweden
socialt ansvar, säger Ida Backlund.
Bransch: Skönhetsvård
Och
engagemanget
och
Startår: 2007
drivkraften är något som även
Antal anställda: 60
imponerat på omvärlden. Priserna
Omsättning: 120 miljoner
har med jämna mellanrum regnat
kronor.
över entreprenören Ida Backlund.
Export: Ja, cirka 50 procent
”Årets digitala gasell 2010”, ”Årets
går på export till ett 60-tal
kvinnliga stjärnskott”, mottagare
länder.
av Svenska Dagbladets utmärkelse
”Årets affärsbragd 2014” och Kungliga Patriotiska sällskapets Näringslivsmedalj 2015.
– Det känns lite övermäktigt. Förut hade jag inte en aning om att det
fanns priser i entreprenörskap. Men visst är det en sporre för alla oss
som arbetar på företaget och förhoppningsvis kan det inspirera andra
som bär på en dröm om att starta eget. Alla har någon gång i livet en bra
idé och kan jag inspirera dem att verkligen ta steget, då är jag nöjd. s
IDA BACKLUND HAR
TRE SAKER JAG LÄRT MIG:
1) Att det mesta går att göra bara man är förberedd och jobbar på det.
2) Att göra skillnad mellan Ida och Rapunzel, alltså mellan det privata
och offentliga.
3) Att delegera.
36
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
Det började med en djärv idé
och Enkla firman.
Drivs du också av tanken att förverkliga din idé, har vi paketlösningarna som hjälper
dig framåt. Du får betaltjänster, företagsapp och personlig rådgivning dygnet runt.
Nu adderar vi dessutom trygghet. Det ska ju vara enkelt att driva eget. Och tryggt.
Nyhet! Nu ingår trygghet i Enkla firman. Läs mer på seb.se/startaeget
Bokilur startade i en tid då appar var något sällsynt och smartphones ännu
mer avlägset. Men efter några tuffa år var både tekniken och marknaden
redo för ljudboksföretaget – nu under namnet Storytel. Nu vill grundaren
Jonas Tellander få Europa att lyssna på ”ljudböckernas Spotify”.
TEXT: JAKOB STENBERG FOTO: DANIEL ROOS
ljudboksföretaget Bokilur, numera Storytel,
beskrevs i medier för mindre än ett decennium sedan låter det som en
helt annan tid. Svenska Dagbladet lyfte fram att tjänsten var smidig för
den ”som inte vill bära med sig en cd- eller mp3-spelare” och på sajten
Boktorget.se fick kunderna instruktioner om hur de skulle fixa rätt
mobilinställningar för att komma ut på internet.
Några år dessförinnan arbetade kemiingenjören Jonas Tellander
på ett läkemedelsbolag i Schweiz. Trots att han var anställd i en stor
organisation letade han ständigt efter nya tekniknördiga idéer, bortom
det storskaliga. Strax efter millennieskiftet, under peaken av dotcomeran, köpte han en iPod under ett besök i New York och började lyssna
på böcker genom den amerikanska ljudbokstjänsten Audible.
– Jag och min vän Jon Hauksson, som är systemarkitekt, tänkte att
NÄR DET NYSTARTADE
38
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
det borde funka i Sverige också, fast för mobilen istället för iPoden.
Sony Ericsson och Nokia var stora i Norden på den tiden, säger Jonas
Tellander.
Sagt och gjort. Han och kompanjonen tillverkade en app för mobilen.
– Vid den tiden var det väldigt få som hade hört talats om en app,
säger Jonas Tellander, som också tog beslutet att säga upp sig och satsa
allt på företaget.
Vännerna var även nära att ro ett avtal med Audible i hamn, men föll
på mållinjen.
– Det var nog lika bra att det inte blev något samarbete, det gav oss
större frihet att skapa den produkt vi själva ville.
I Sverige fanns redan en kultur av att konsumera ljudböcker på cd och
många förlag var nyfikna på nästa steg i utvecklingen. När lanseringen
På senare tid har Storytel satsat på e-böcker, en
marknad som står inför stora utmaningar.
”Den marknaden har inte lossnat kommersiellt.
90 procent av den läsningen sker via biblioteken
och det blir givetvis problematiskt för förlagen”,
Nummer 5 - 2015
säger Jonaswww.entreprenor.se
Tellander, vd på Storytel.
39
Storytel har avtal med i princip
alla svenska förlag. När ett avtal har
slutits om en bok anlitas antingen författaren
själv eller kända skådespelare för inläsningen. Mest lyssnat i Storytels ljudbibliotek
är bokserien ”Sagan om isfolket”, inläst av
skådespelerskan Julia Dufvenius.
av Bokilur skedde på bokmässan i Göteborg 2005 fick företaget mycket
uppmärksamhet i media, men gav också upphov till en rad frågetecken.
MÅNGA FÖRSTOD INTE hur man kunde lyssna på böcker i mobilen, vid
en tidpunkt då smartphonens inträde ännu låg flera år in i framtiden.
Satsningen fortsatte och förutom att knyta en rad förlag till Storytel, som
företaget bytte namn till, inleddes samarbeten med alla mobiloperatörer
i Sverige. Trots att utvecklingen inte gick spikrakt och produkten alltjämt
var dyr, hade Storytel närmare 3 000 kunder bara något år efter starten.
2008 bestämde Jonas Tellander och Jon Hauksson sig för att storsatsa
på den europeiska marknaden. Flera länder hade en utbredd ljudboksbransch så utsikterna var ljusa. Nu var tanken att kapital skulle tas in
och företaget expandera kraftigt.
– Vi ville få in 50-60 miljoner kronor, men det gick inget vidare.
Samma höst, mitt under satsningen, slog finanskrisen till med full kraft.
INGENJÖREN SOM BLEV ENTREPRENÖR
Namn: Jonas Tellander
Ålder: 45
Familj: Tre barn
Gör: Vd på Storytel
MIN FÖRSTA AFFÄR:
”Jag och en klasskamrat gjorde serietidningar i skolan. Det blev fyra sålda
exemplar, till våra föräldrar.”
MIN SÄMSTA AFFÄR:
”När jag sålde min lägenhet för många år sedan. Jag satsade vinsten helt
fel och pengarna försvann.”
MIN BÄSTA AFFÄR:
”Storytel, utan tvekan.”
40
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
Efter det ville ingen investera en enda krona. Så där befann vi oss med
en utebliven satsning, sju anställda, och inga pengar kvar, säger Jonas
Tellander.
Huset i Schweiz hade familjen inte längre råd att bo kvar i och snart
gick flyttlasset hem till Sverige. En tuff tid väntade för företaget. Men
trots motgångarna och en oviss framtid funderade Jonas Tellander
aldrig på att lägga ned Storytel. Idén var för bra för att inte få en riktig
chans, tänkte han.
upp redan året därpå genom tv-programmet Draknästet, som länge varit en institution i såväl japansk som amerikansk tv.
Upplägget är att en entreprenör får sälja in sin idé till välkända investerare och om investerarna, drakarna, blir intresserade går de in med
kapital i satsningen.
Jonas Tellander fick nys om att en svensk version av tv-serien var på
gång och bestämde sig för att söka. Men när han väl fick besked om att
han skulle vara med i programmet blev han osäker. Efter en presentation om ett badrumskylskåp med löstagbar ansiktsbastu var det Jonas
Tellanders tur att gå in.
– Tanken på att göra bort mig och mitt företag i nationell tv kändes
jobbig. Men om jag skulle göra bort mig någon gång så var det nu.
Trots oron gick presentationen bra och två av fem drakar trodde på
företaget, som fick in fyra nya miljoner på kontot. Reningsbadet som
följde innebar att Storytel fick skära ned personalstyrkan från sju till
tre. Men överlevnaden var säkrad. Samtidigt började det hända saker
inom tekniken och plötsligt var en iPhone inte längre något exklusivt,
utan var mans ägodel. Spotify exploderade och Telia började erbjuda
musiktjänster.
På kort tid hade marknaden blivit redo, tekniken fanns på plats, och
appar var nu en lika självklar mobilkomponent som en telefonbok.
Som en reaktion på den illegala nedladdningen har på senare år
OCH CHANSEN DÖK
Storytels huvudsakliga
målgrupp är kvinnor
mellan 30 och 60 år. Det
är ingen slump eftersom
närmare 70 procent av
lyssnarna är kvinnor.
ambitiösa streamingtjänster som Netflix och Viaplay ändrat vårt sätt
att konsumera kultur. En utveckling som Storytel i allra högsta grad
har bidragit till och lyckats slå mynt av. Konkurrerande initiativ fanns
från en rad förlag och boksajter, men introduktionen av offlineläget
gav Storytel ett försprång. 2010, efter fem års slit, blev Storytel till slut
lönsamt.
– Under de senaste fem åren har vi haft hundra procents tillväxt om
året och vi har nu närmare 120 000 abonnenter. Man får gärna kalla oss
för Spotify för ljudböcker, men då ska man komma ihåg att vi startade
före Spotify. Vi är originalet, säger Jonas Tellander.
Häromåret hamnade Storytel på fjärde plats i tidningen Computer
Swedens rankning av de hetaste och mest snabbväxande it-företagen
i Sverige. När tekniken väl fanns på plats lämpade sig Sverige väl för
mobila ljudböcker, menar Jonas Tellander.
– Det har länge funnits en etablerad marknad för ljudböcker, många
förlag hade satsat på ljudböcker på cd-skivor. Vi tog det till en ny nivå.
För två år sedan blev tillslut utlandssatsningen verklighet när
Storytel gav sig ut på de danska och holländska marknaderna. Förra året
var det dags för den norska. Idag skapas närmare 40 procent av företagets tillväxt utanför Sverige.
globalisering sker onekligen i alla riktningar, med
aktörer över hela världen. Den amerikanska bokjätten Amazons planerade intåg i Sverige har oroat många svenska bokhandlare. Dagens
Nyheter beskrev förra året branschens reaktion som ”skräckblandad
förtjusning”. I artikeln menade förläggaren på Lind & co att ”alla är fullständigt livrädda” och varnade för prisdumpning. Näthandeln Adlibris
å sin sida menade att Amazon inte kan erbjuda något som svenska
bokköpare inte redan har tillgång till, en åsikt som Jonas Tellander till
viss del instämmer i.
– Jag måste erkänna att Amazons vd Jeff Bezos är en förebild för
MEN HANDEL OCH
mig som entreprenör. Han är otroligt innovativ, även om han nog har
en lite tuffare stil än vad vi har. Amazon är givetvis duktiga och har alla
möjligheter, inte minst tack vare sina finansiella muskler. Så är det helt
klart. Samtidigt visar alla undersökningar att våra kunder är väldigt
nöjda så det ska mycket till för att de ska lämna oss. Jag är inte särskilt
orolig, säger han.
Teknik ändrar lyssnarvanor. 1995 hette plattformen walkman eller
”freestyle”, 2005 iPod, och 2015 är telefonen det givna redskapet för att
konsumera ljud.
Men hur ser det ut om tio år?
Jonas Tellander funderar en stund.
– Teknik tar sig nya former, men grunden är densamma. Berättelser har
funnits i alla tider och kommer alltid att finnas. Ett barn som hör en bra
berättelse tystnar, det är ett grundläggande behov hos oss människor.
Teknikmässigt kan det finnas olika tänkbara former. Det kan komma
från klockan eller tv:n, men det spelar mindre roll. Lyssnandet är det
viktiga och så kommer det alltid vara. s
LJUDBÖCKERNAS SPOTIFY
Företag: Storytel
Startår: 2005
Grundare: Jonas Tellander och Jon Hauksson
Ort: Stockholm
Omsättning: 67 miljoner kronor 2013, men räknar med en fördubbling
för 2014.
Anställda: Cirka 40
Antal abonnenter: 120 000
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
41
EN BILD AV
SVERIGES FRAMTID.
De är unga. De är skickliga. De är Sveriges framtid. De valde
I augusti i år tävlar Yrkeslandslaget mot världseliten i Yrkes-VM
en yrkesutbildning och efter träning och hårt arbete har de
i São Paulo, Brasilien inför 200 000 besökare. Sveriges satsning
vunnit inom sina respektive yrkesområden och därmed nått
på yrkestävlingar som Yrkes-SM och det Svenska Yrkeslandslaget
så långt som det är möjligt på hemmaplan. Nu är det dags att
görs för att fler ungdomar ska upptäcka att de yrkesinriktade
tävla mot världens bästa. All respekt. Laget är unikt. Både tjejer
programmen är ett smart val och en bra start på karriären samt
och killar, upp till 25 år. Alla med helt olika yrkesinriktningar,
för att öka kvalité, status och intresse för yrken inom bygg,
alla specialister inom sitt område. Gemensamt för alla är att de
design, industri, it, service, vård- och tekniksektorn.
ingår i Svenska Yrkeslandslaget – Sveriges viktigaste landslag.
#ylaget
facebook.com/yrkeslandslaget
@worldskillsswe
youtube.com/worldskillssweden
worldskills.se
I N I T I AT I V TAG A R E
HUVUDSPONSORER
SPONSORER
W O R L D S K I L L S S W E D E N Ä R E T T T R E PA R T S S A M A R B E T E M E L L A N LO , S V E N S K T N Ä R I N G S L I V O C H S TAT E N G E N O M U T B I L D N I N G S D E PA R T E M E N T E T, S KO LV E R K E T O C H M Y N D I G H E T E N F Ö R Y R K E S H Ö G S KO L A N .
INNEHÅLL#5
VD HAR ORDET
44
SVENSKT NÄRINGSLIV
50
OPINION
Elva nya ledamöter tar plats i Svenskt Näringslivs styrelse. Här redovisar de varför de
sagt ja till uppdraget och vilka frågor de tänker driva.
Kommunal förbiser de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och
privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning som har gett kraftiga reallöneökningar i snart 20 år, skriver Christer Ågren, vice vd.
Låt jobben bli fler
människor är utan arbete. Den vanligaste orsaken
är att de saknar den utbildning eller de erfarenheter som krävs för att
klara något av de jobb som finns.
Men de flesta saknar varken viljan eller förmågan att arbeta. Vad
som saknas är istället enkla jobb som inte kräver någon särskild
utbildning eller erfarenheter, jobb som många kan klara. De har blivit
en bristvara i Sverige.
a l lt fö r många
andra EU-länder har vi färre enkla jobb. Faktum
är att ungefär 200 000 fler skulle ha arbete om Sverige hade lika
många enkla jobb som det genomsnittliga EU-landet. Idag befinner sig
de människorna istället i utanförskap. De kan inte försörja sig själva.
Många är beroende av bidrag. Ju längre tid de står utanför arbetsmarknaden, desto svårare blir det för dem att komma in på den.
jä m för t med alla
”Om vi menar allvar med at t minska
arbetslösheten radikalt , så måste
arbetsmarknaden vara öppen för
alla. Det förutsät ter fler enkla jobb.”
För privatpersoner är ofta alternativet att man gör jobbet själv
– eller att det inte alls blir gjort. För företagen gör höga arbetskraftskostnader att de tvingas att ta bort allt som inte är högproduktivt.
Resultatet märks exempelvis när vi handlar. Ofta är det svårt att hitta
någon att fråga om råd – och när vi ska betala gör vi det i självbetjäningskassor.
det finns en stor potential för den här typen av jobb, låt oss kalla
dem vardagsjobb. Det handlar om jobb som underlättar vardagen
för både privatpersoner och företag. För många arbetslösa skulle de
kunna bli första steget in på arbetsmarknaden och ge kunskaper och
erfarenheter som leder till mer kvalificerade jobb med högre lön.
Börja med att sänka kostnaderna. Erfarenheterna från RUT visar
att efterfrågan ökar när kostnaderna minskar. Om regeringen vill ha
fler i arbete borde den utöka RUT-avdraget, inte halvera det.
För att öppna för fler vardagsjobb måste vi också göra det mindre
riskfyllt för arbetsgivare att anställa människor som saknar kunskap
och erfarenhet. För småföretagare är det ett stort steg att anställa en
ny medarbetare. Gör steget mindre – då blir jobben fler.
Att de enkla jobben blivit så få är delvis ett resultat av en strävan att
flytta Sverige uppåt i värdekedjan med alltmer avancerade jobb som
kräver kunskap och erfarenhet. Det är på många sätt en riktig ambition. Sverige ska ligga i täten av den tekniska utvecklingen. Det är en
förutsättning för fortsatt konkurrenskraft och välstånd.
måste kombineras med en insikt om att vi
samtidigt måste möjliggöra jobb för alla de som av olika skäl inte har
den kompetens eller erfarenhet som allt fler jobb kräver. Om vi menar
allvar med att minska arbetslösheten radikalt så måste arbetsmarknaden vara öppen för alla. Det förutsätter fler enkla jobb.
Att de enkla jobben blivit alltför få beror inte på att de inte behövs.
Både företag och privatpersoner har behov som idag inte fylls därför
att kostnaderna blir för höga.
m e n d e n ambitionen
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
43
SVENSKT NÄRINGSLIV
STYRELSEKARUSELLEN SNURRAR PÅ
Elva ledamöter valdes in i Svenskt Näringslivs styrelse i maj. Ledamöterna väljs antingen av stämman eller av
branschorganisationerna. Styrelsens storlek varierar. För närvarande består den av 83 personer, av dessa är 20 stycken
kvinnor. De nyvalda har svarat på följande frågor:
NYVALDA
1 Varför har du sagt ja till uppdraget i Svenskt Näringsliv?
2 Vilka frågor anser du är viktiga att driva?
Adam Brånby, Woolpower
1 – För att jag förhoppningsvis ska
kunna påverka så att samhället blir
lite mer positivt inställd till företag och
företagande.
2 – Den viktigaste frågan är att
synen på företag och företagande i
samhället blir mer positiv. Samhället
lever av att vi har företag, att det finns
människor som vill driva företag. Därför måste attityden och inställningen
förbättras. Det måste bli lättare att
driva företag, regler förenklas samt
att skatter utformas så att det underlättar företagande, inte tvärtom.
Anne-Marie Svensson, Aleris Omsorg
1 – Vård och omsorg är en viktig del av Svenskt Näringsliv. Det är en relativt ung marknad
och dessutom medialt uppmärksammad. Jag är gärna med och bidrar till att fortsätta
utveckla vård och omsorgens roll på den svenska marknaden. Jag är övertygad om att vår
bransch har mycket att lära men också mycket att tillföra svenskt näringsliv.
2 – I vårt samhälle är valfriheten en viktig del. Konkurrens och mångfald har bidragit till att
utveckla den offentliga sektorn. Idag är vi ifrågasatta både vad gäller företagande, ägarform
och kvalitet. Spelreglerna för vår bransch måste vara långsiktiga och ge förutsättningar för
valfrihet. Valfrihet och kvalitet är därför de frågor som jag ser som viktigast att driva.
Carina Malmgren Heander, SAS
1 – Som ordförande för svenska flygbranschen vill jag få möjlighet
att driva och föra fram frågor i ett större sammanhang. Svenskt
Näringsliv är ett forum för detta.
2 – Konkurrens på lika villkor inom transportnäringen vad gäller
anställningsformer, avgifter och skatter. Det är stora och komplexa
frågor som inte kan lösas enbart ur ett svenskt perspektiv eller i
Svenskt Näringslivs styrelse men det är ett bra forum att utgå ifrån.
44
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
Jan Carlson, Autoliv
1 – För mig är det självklart att tacka
ja. Ett starkt näringsliv är avgörande
för Sveriges framgång och välstånd.
Det är ett hedersuppdrag att få vara
med och påverka utvecklingen med
avstamp i den starka plattform som
Svenskt Näringsliv utgör. Jag hoppas
att jag genom min långa erfarenhet
av internationellt företagande med
Sverige som bas kan bidra positivt.
2 – Då Sverige är en exportberoende
ekonomi ser jag frågor som bibehåller och stärker Sveriges internationella konkurrenskraft som centrala för
framtiden. Det kan gälla frågor inom
många skilda områden, exempelvis
utbildning, infrastruktur och den
allmänna inställningen till företagande
och entreprenörskap. Dessutom är
det viktigt att man från företagarhåll
ser olika perspektiv och håller sig
förankrad i verkligheten. Företagande
är, som andra sagt före mig, inte ett
särintresse utan en förutsättning för
landets och invånarnas framgång.
SVENSKT NÄRINGSLIV
Lena Holst,
Starka Betongindustrier
1 – Jag har sagt ja till uppdraget,
då det ingår som en del i uppdraget
Helena Bonnevie, Akers Friskola
1 – För det första är jag glad och
ödmjuk inför uppdraget. Jag hoppas
Fredrik Gren, Ambea Sverige
1 – Det är mitt stora engagemang
för vinster i välfärden som har fått
mig att ta plats i Svenskt Näringslivs
styrelse.
2 – Privata vård- och omsorgsföretag
som styrelseordförande i Byggnadsämnesförbundet, BÄF, som jag blev
vald till vid årets stämma.
2.– Att göra det enklare att starta
och driva företag. Det är viktigt att vi
har förutsättningar i Sverige för bra
näringslivsverksamhet.
kunna bidra med ett småföretagarperspektiv.
2 – Jag vill sätta välfärdsföretagarna
på kartan, beskriva hur det är att
driva ett bolag med 40 anställda i
politisk motvind. Jag hoppas det ska
vara till nytta för Svenskt Näringsliv.
gör mycket för att utveckla vården
och omsorgen både vad gäller effektivitet och ökad kvalité men också
förbättra villkoren för medarbetare.
När samhället står inför stora utmaningar, så behövs privata vård- och
omsorgsföretag mer än någonsin.
Christer Ohlsson, Ohlssons
1 – Jag har tackat ja till uppdraget av den anledningen att det känns som ett optimalt forum
för att utveckla frågor kring vårt näringsliv.
2 – Allra viktigast är att skapa ett lärlingssystem som är värt namnet genom att till exempel
studera det tyska systemet. Dessutom måste vi avpolitisera viktiga frågor som arbete till
arbetslös ungdom. Det är i stort sett brist på samtliga praktiska yrken i Sverige.
Ulf Larsson, SCA
1 – Svenskt Näringsliv för näringslivets talan mot såväl beslutsfattare som andra breda
grupper. Jag tycker att det är viktigt att näringslivet samarbetar kring detta och vill medverka som företrädare för den svenska basindustrin.
2 – I Svenskt Näringsliv är det de breda, grundläggande samhällsfrågorna vi tar upp. Vi har
haft regeringsföreträdare som ansett att näringslivet varit ett särintresse. Jag tycker att
näringslivet är ett fundament på vilket välfärdssamhället är byggt. Det gör att frågor kring
konkurrenskraft och näringslivsklimat är viktiga.
Jan Frykhammar, Ericsson
1 – Svenskt Näringsliv är företagarnas främsta företrädare i Sverige och med detta kommer
en stark röst när det gäller viktiga frågor som rör företagens villkor och möjligheter att växa.
Att få vara med och påverka detta inifrån ser jag som en stor möjlighet för Ericsson och
övriga medlemmar i Teknikföretagen som har utsett mig som representant i styrelsen.
2 – Ericsson är en av Sveriges största arbetsgivare och också ett av de största exportföretagen. För oss är det viktigt att företagsklimatet kontinuerligt förbättras och
vidareutvecklas så att vi kan fortsätta att vara konkurrenskraftiga i ett globalt perspektiv. Forskning och utveckling är grunden för stora delar av vår verksamhet. Innovationsklimat och att attrahera rätt kompetens är avgörande för oss. Vidare kommer
digitaliseringen av samtliga sektorer i näringslivet bli en allt viktigare fråga liksom
internationella frågor, inklusive EU.
Johan Söderström, ABB
1 – Det känns viktigt att kunna bidra
när konkurrensen ökar och hållbara
lösningar är viktigare än någonsin. Vi
har ett viktigt uppdrag att ta till vara
de möjligheter som digitaliseringen
ger och se till att vi i samarbete med
skolor, universitet och högskolor har
den kompetens som krävs för att
möta de nya kraven för framtiden.
Företagen har här ett stort ansvar.
”Svenskt Näringsliv
axlar en viktig roll
i arbetet med att
stärka konkurrenskraften och hitta nya
lösningar för svenskt
näringsliv framåt.”
2 – Vi måste satsa ännu mer på
skolan från början och på forskning
och utveckling. Vi behöver se till att
industrin blir en fortsatt viktig del av
samhället även för nästa generation.
Vi behöver fler små företag, fler små
som vill bli medelstora och fler medelstora som vill bli stora. Framtidens
konkurrenskraft för svenskt näringsliv
bygger på innovation, att vi uppskattar och möjliggör entreprenörskap.
Framåt blir det också än viktigare att
lyfta frågan hur vi på ett konkret sätt
ökar förutsättningar för mångfald
inom alla områden. Vi har mycket
bra att bygga på. Hållbarhetsfrågan
blir allt viktigare, något som kan
ge svenska företag ännu mer jobb
framöver om vi fortsätter att bli ännu
bättre. Svensk industri har fantastiska möjligheter redan idag.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
45
SVENSKT NÄRINGSLIV
AVTALSBUDSKAP TAR FORM
I höst drar avtalsrörelsen igång på allvar. Arbetsgivarorganisationer inom industrin och handeln har beskrivit utgångsläget och de ekonomiska förutsättningarna som
berör närmare en miljon löntagare.
m at t i a s da h l , förhandlingschef
på Svensk Handel, berättade att
näringslivet har haft en lång och
djupgående debatt och enats om
att modellen måste vara objektiv,
långsiktig och gynna alla.
– Industrin ska sätta märket.
Det är viktigt att långsiktighet
för alla går före fördelar för vissa.
Alla tjänar på ordning och reda.
Dagens modell har en nackdel.
Den fungerar bra när tiderna är
goda, men leder till höga löneökningar när det har gått sämre,
sade Mattias Dahl.
Han lyfte även problemen med
höga ingångslöner. Sverige har
högst ingångslöner i världen och
handeln har högst ingångslöner i
Sverige.
– Vi anser att debatten borde
handla om de som drabbas av höga ingångslöner, de arbetslösa. Vi
begär inte att ingångslönerna ska
sänkas, däremot att de ligger stilla. Med en arbetslöshet kring åtta
FOTO: FOTO: BJÖRN MATTISSON
AVTAL 2016
Mattias Dahl är förhandlingschef på Svensk Handel.
procent är inte höga ingångslöner
rätt väg, sade Mattias Dahl som
även påpekade att Sverige har en
mer sammanpressad lönespridning bland jämförbara länder.
För Teknikföretagen är det
viktigt med avtal som förbättrar
konkurrenskraften. Sverige måste återställa den konkurrenskraft
som gått förlorad under flera år.
– Industrins konkurrenskraft är också Sveriges konkurrenskraft. Det gäller att hitta en
modell där vi kan anpassa lönekostnaderna efter industrins förutsättningar, sade Anders Weihe,
förhandlingschef på Teknikföretagen.
perspektiv fortsätter ekonomin att hacka i finanskrisens spår, konstaterade
Mats Kinnwall, chefekonom på
Industriarbetsgivarna. Baksmällan efter krisen är en orsak, en
nedåtgående global tillväxttrend
en annan. Inget tyder på att någon
acceleration kommer att äga rum.
– Sverige har klarat sig hyfsat
efter finanskrisen, men exporten
har utvecklats svagt. Samma sak
gäller med lönsamheten, dessutom har priserna pressats, sade
Mats Kinnwall.
Han betonade att fackens mål
på två procent inte är hållbart och
att det inte går att basera avtalsrörelsen på inflationsmålet.
En trend i Sverige är att arbetskraftskostnaderna inom tillverkningsindustrin har ökat, menade
Anna Nordin, förhandlingschef
på Livsmedelsföretagen. Ett faktum som är besvärligt för många
delar av svensk industri.
i e t t g lo b a lt
JAKOB STENBERG
DAGS ATT BRYTA ÅSIKTER
I ALMEDALEN
BASINDUSTRIN SIKTAR
PÅ NOLLUTSLÄPP
POLITIKERVECKAN Svenskt Näringsliv satsar på färre och mer
genomarbetade aktiviteter för att synas och höras under
åsiktsmässan i Almedalen.
KLIMAT
ekonomerna Susanne Spector och Jimmy Boumediene. I kongresslokalen på Wisby
Strand vädrar de frågan: Hur går
det för Sverige?
Övriga evenemang äger rum i
Svenskt Näringslivs trädgård på
Hamngatan. Veckans teman är
skolans utmaning ur ett företagarperspektiv, välfärdssektorn,
lönebildning, en flexibel arbetsmarknad och hur vi får nya vardagsjobb.
Dessutom är Svenskt Närings-
koldioxidavskilj-
först ut är
46
Anders Weihe är förhandlingschef på Teknikföretagen.
Avtalsrörelsen bör kännetecknas av flexibilitet, att exportsektorn är normerande och att lönebildning är företagsnära, anser
Teknikföretagen.
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
lov medarrangör till seminarier
om offentlig upphandling, konfliktregler och exportstrategi
tillsammans med bland annat
Almega, Ratio, Teknikföretagen
och Livsmedelsföretagen.
Mer information hittar du på
www.svensktnaringsliv/almedalen
Att nå upp till Sveriges vision om nollutsläpp till år
2050 är en tuff utmaning för basindustrin. Men det är möjligt, bland annat genom koldioxidavskiljning.
n i n g står för Carbon
Capture Storage, CCS,
och innebär att koldioxid från industrianläggningar fångas
upp, komprimeras och
lagras under jorden.
Metoden har lämnat
forskningsstadiet och testas på
13 ställen runt om i världen. För
Betongtillverkaren
Cementa,
som står för fyra procent av de
svenska
koldioxidutsläppen,
är
koldioxidavskiljning avgörande för att
kunna nå nollutsläpp.
– Men vi kommer inte
att klara nollutsläpp
på egen hand. Politiken
spelar en avgörande
roll för att nå målet,
säger Karin Comstedt
Webb,
hållbarhetsansvarig.
Hon deltog i ett miljöseminarium
arrangerat av Svenskt Näringsliv
och regeringens Miljömålsberedning.
SVENSKT NÄRINGSLIV
HON VILL HÖJA
STATUSEN PÅ STÄDYRKET
Bättre företagsklimat
i två av tre kommuner
I början ville kunderna att personalen från Wikk skulle komma i privata bilar
så att grannarna inte såg att de köpte städtjänster. Nu är attityden en annan men fortfarande har branschen en bit kvar innan den värderas som vilket hantverkaryrke som helst,
enligt företagaren Kajsa Wikström.
ENKÄTSVAR Företagare
i 187 kommuner ger
företagsklimatet ett högre
betyg än i föregående
mätning.
sig Kajsa Wikström och hennes svägerska för
att starta Wikk och sälja hemservice och hemstädning i Norsjö,
åtta mil från Skellefteå. Starten
var trög.
– I början ombads vi ofta att
komma i privatbilar till uppdragen. Kunderna ville inte att grannarna skulle se bilarna från Wikk
städservice och förstå att de köpte
hemstädning.
Branschen har växt snabbt
sedan dess och efterfrågan ökar
stadigt. Wikk har motsvarande
18 heltidsanställda i Norsjö, Boliden och Skellefteå och ingen ber
dem längre att komma i anonyma
bilar.
– Det har skett en attitydförändring och det är öppnare och
mer socialt accepterat.
En framgångsfaktor för Wikk
har varit att rekrytera personal
som inte ”bara” kan städa, utan
som också har initiativförmåga
och som bjuder på sina kvaliteter.
Ambitionen är inte att vara billigaste städbolaget utan att leverera god kvalitet.
– Städning ses ofta som ett
31 400 företagare
och
7 200 kommunpolitiker
svarade
på
enkäten som
genomfördes
under våren
av Demoskop
Carolina
Brånby
på uppdrag av
Svenskt Näringsliv.
– De högre betygen är ett resultat av att kommunpolitiker i
allt större omfattning tar sig an
företagsfrågor. Vi ser i undersökningen att politikernas attityder
starkt påverkar företagens bedömning av företagsklimatet,
säger Carolina Brånby, ansvarig
för företagsklimat.
Enkäten visar också att den
kommunala
upphandlingen
fortsätter att vara ett sorgebarn.
Betyget är rekordlågt.
– Upphandling är den enda
fråga som aldrig har fått betyget
godtagbart i våra enkäter. Nu är
det hög tid för kommunerna att
förbättra upphandlingen radikalt, uppmanar Carolina Brånby.
REGIONAL PROFIL
2008 b e stä m d e
Kajsa Wikström är nöjd med
medlemskapet i Svenskt
Näringsliv. ”De lyckas alltid korsa
min väg och det känns som ett
bevis på att man når ut på ett bra
sätt”, säger hon.
okvalificerat yrke men det är det
inte. Det är så mycket mer än att
dra en golvmopp. Det är service,
bemötande av kunder och förståelse för olika material. Många
delar samspelar för att kunden
ska bli nöjd med resultatet.
Det har lett till att befintliga
kunder också frågar efter tjänster som inte har med städning att
Spendrup till attack mot skadliga skatter
POLITIK ”Jobben och arbetslösheten står i den
politiska debattens centrum men även i samtal
människor emellan. De flesta tycker att hög arbetslöshet är ett gissel som tvingar människor till
utanförskap. Arbetsgemenskapen försvinner och
många har svårt att försörja sig själva och sina
närmaste.” Det skriver ordförande Jens Spendrup
i en debattartikel. Han uppmanar alla som vill
minska arbetslösheten och öka resurserna till den gemensamma välfärden att lära av historien och lyssna på dem som vet vad som hindrar
företagsamma människor att anställa och att starta nya företag.
Läs hela artikeln på www.svensktnaringsliv.se
göra. Allt från att ta hand om en
reception till att arrangera personalfester.
– Vi har svarat att ”det kan vi
säkert göra” och så har vi löst det.
För oss handlar det om att vara
dynamiska på en knepig geografisk marknad.
Som företagare i regionen är
det lätt att få tillgång till affärsnätverk, anser Kajsa Wikström.
– Det är lättare att göra affärer
här än söderut. Beslutsvägarna är
kortare, det går fort att nå ett resultat. Det är en kulturfråga och
kanske har det med avstånden att
göra. Den som har kört 25 mil till
ett möte vill komma till avslut direkt för att slippa göra den resan
igen, säger hon med ett skratt.
Största utmaningen är att lyfta
städning och hemservice, så att
det värderas som andra hantverksyrken, som målare eller
golvläggare.
– Den dagen vi ses som seriösa
och folk köper tjänster av oss
som av vilken hantverkare eller
serviceutövare som helst, är RUTavdraget utagerat.
KARIN MYRÉN
Piratkopiering hotar svenskt innovationsklimat
PATENT Många svenska börsbolag utsätts för
piratkopiering eller förlorar patentintäkter till
följd av piratkopiering, enligt en ny rapport från
Svenskt Näringsliv och Black Market Watch.
Förfalskningarna blir allt bättre, mellanhänderna
fler och det blir svårare att spåra källan. 73 procent uppger att problemen har ökat de senaste
fem åren. Hårdare straff, högre böter och bättre
samarbete mellan länder är exempel på lösningar som diskuteras.
– De immaterialrättsliga frågorna måste lyftas högre upp på den politiska agendan, säger Karl Lallerstedt, en av rapportförfattarna.
www.entreprenor.se Nummer 5 - 2015
47
SMÅTT OCH STORT
Smått och stort är ett urval av nyheter från Svenskt Näringslivs medlemsorganisationer.
Du hittar mer på www.svensktnaringsliv.se/medlemsorganisationer
FOTO: FOTO: COLOURBOX
Vi lyfter på hatten
FOTO: FOTO: COLOURBOX
anna - karin hatt blir ny vd för Almega.
Hon var tidigare it- och energiminister
i Alliansregeringen. ”Almega banar väg
för tjänsteföretagen, vars betydelse
växer både i Sverige och globalt. Jag
ser fram emot att ta mig an den utmaningen”, säger hon. Anna- Karin Hatt
börjar sitt nya arbete 15 augusti.
Magra resultat med fettskatt
en debatt om att införa skatt på fet mat i Sverige. Meningarna går isär om en punktskatt är effektiv och kan styra folks
matvanor. En rapport från Livsmedelsföretagen visar att det inte går
att se några märkbara positiva effekter, snarare är det så att det är
kontraproduktivt. Relativt snart efter att danskarna infört punktskatt skrotades det på såväl fett som sötsaker. Rapporten hittar du på
Livsmedelsföretagen.se
d e t pågår
Rörigt värre
varje vecka rapporteras det om åtminstone ett större avbrott på det
svenska VA-systemet.
Oklara ansvarsförhållanden, en stor underhållsskuld och politiskt
ointresse orsakar problem, enligt branschorganisationen Maskinentreprenörerna. Vd Hampe Mobärg konstaterar att dagens situation
är ohållbar. ”Vi måste helt enkelt veta vem som tar befälet när det
verkligen gäller.”
VA-systemet är inte heller tekniskt rustat för klimatförändringar.
Stora regnmängder på kort tid kan orsaka skador för extrema belopp.
Ösregnet i Malmö 2014 beräknas ha kostat över 250 miljoner, enligt
Maskinentreprenörerna.
Transportnäringen byter namn
ändrade Transportgruppen namn till Transportföretagarna.
”Namnbytet gör vår roll som transportnäringens röst tydligare och
vårt uppdrag att representera de åtta förbund och dess medlemmar”,
säger en företrädare för organisationen.
1 juni
48
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
FOTO: FOTO: LEIF R JANSSON/TT BILD
SVENSKT NÄRINGSLIV
Gränshandel blomstrar
gränshandeln mellan Norge och Sverige med 600
miljoner kronor. Omsättningen landade på 16,9 miljarder, en ökning
med fyra procent jämfört med året innan. Gränshandeln mellan de
två länderna står för tre procent av svensk detaljhandel och genererar
jobb och exportinkomster, enligt Svensk Handel.
2014 ökade
LÄS SverigeS enda tidSkrift om
näringslivets
historia
Både lustfylld och lärande,
med en rejäl dos nostalgi.
miSSa inget nummer – teckna en prenumeration på foretagShiStoria.prenService.Se
SVENSKT NÄRINGSLIV
OPINION
Röster från Svenskt Näringsliv, läs mer på www.svensktnaringsliv.se
Kommunal hycklar om löneproblem
ARBETSMARKNAD Kommunal förbiser de skilda förutsättningarna för lönebildningen mellan
offentlig och privat sektor. Därmed hotas den modell för lönebildning som har gett kraftiga
reallöneökningar i snart 20 år, skriver Christer Ågren, vice vd.
visade
nyligen att spridningen mellan lönerna i Sverige är lägst i
Europa. Åtta av tio arbetstagare
tjänar mellan 20 800 och 43 300
kronor per månad. Men visst
finns det skillnader mellan olika
grupper och sektorer. En av de
stora utmaningarna i avtalsrörelsen 2016 är fackliga krav från
framför allt Kommunal på högre
löneökningar i främst kommuner
och landsting. Genom att kraven
främst gäller kvinnor söker Kommunal legitimitet, men de skilda
förutsättningarna för lönebildningen mellan offentlig och privat
sektor förbises helt.
I själva verket skulle högre
lönehöjningar i offentlig sektor
slå över i kostnadsökningar på
den övriga arbetsmarknaden och
därmed hota den modell för lönebildning som har gett kraftiga
reallöneökningar under snart
20 år på svensk arbetsmarknad
– givetvis också för Kommunals
medlemmar.
Kommunals krav rör två delvis
olika problem. Det ena är fackets
krav på högre lönehöjningar för
grupper med lägre löner som städare och skolköksbiträden. Det
andra rör vad man kallar värdediskriminerade yrken med mer
kvalificerade
arbetsuppgifter
som domineras av kvinnor, exempelvis vissa undersköterskor.
Vad gäller det första området,
yrken med lägre löner, bör dessa
jämföras med hur det ser ut i andra länder. I Sverige har sådana
FOTO JANERIK HENRIKSSON/ TT BILD
m e d l i n g s i n st i t u t e t
Att lönerna inom kommuner och landsting är ännu mer sammanpressade
än i andra sektorer av arbetsmarknaden är ett resultat av den lönepolitik som drivits av Kommunal och som politiker accepterat, anser Svenskt
Näringsliv.
yrken högre löner i relation till
mer kvalificerade yrken än i något annat land i Europa. Det stora
problemet med de förhållandevis
höga lönerna inom yrken med relativt enkla arbetsuppgifter är att
jobben slås ut.
Det stora problemet med de förhållandevis
höga lönerna inom yrken med relativt enkla
arbetsuppgifter är att jobben slås ut.
50
Nummer 5 - 2015 www.entreprenor.se
sverige , med de relativt sett hög-
sta lönerna, har som ett resultat
av det också lägst antal jobb i de
yrkena. Det har lett till att vi har
en extra hög arbetslöshet i grupper som kommer in på arbetsmarknaden via enklare arbeten.
Det handlar om oerfarna unga
personer, nyanlända invandrare
och lågutbildade.
Den andra frågan, om lägre
löner inom kommuner och lands-
ting för mer kvalificerade yrken,
beskrivs också som en strukturell
lönediskriminering av kvinnor.
Ett lägre löneläge inom kommuner och landsting där 80 procent
av de anställda är kvinnor inbjuder till den tolkningen.
Kommunal har i avtalsrörelse
efter avtalsrörelse prioriterat
de med lägst löner och hållit
tillbaka de mer kvalificerade.
Att då anklaga arbetsgivarna för
strukturell lönediskriminering
är hyckleri. Först skapar facket ett
problem som man sedan skyfflar
över ansvaret för på motparten
och privata arbetsgivare.
När man nu byter fot och klagar på lönerna för de med mer
kvalificerade arbetsuppgifter är
det inget annat än en gigantisk
kritik mot sin egen högst medvetna lönepolitik som präglat
lönesättningen under så lång tid.
Att samtidigt använda detta som
argument för att få högre löneökningar än andra grupper på
arbetsmarknaden och riskera att
knäcka den svenska modellen för
lönebildning är djupt oansvarigt.
Den enda rimliga lösningen är
att man nu lägger om principerna
för lönesättningen och närmar
sig arbetsmarknaden i övrigt. Det
vill säga att det ska finnas rimliga
premier för utbildning, att det ska
löna sig att ta på sig mer ansvar
och att man slutar att prisa ut viktiga jobb. Sist men inte minst, att
man tar ansvar för sina egenskapade problem och inte försöker
lösa dem den enkla vägen genom
att kräva mer än andra.
CHRISTER ÅGREN,
vice vd
»NU HAR JAG FÅTT ALL
INFORMATION. NU VILL JAG VETA
VAD FAN DET ÄR FRÅGAN OM«
dos Santos & Thunholm. Illustration: Fredrik Forsman
Man skulle kunna tro att man blir mindre frustrerad ju mer information
man får tillgång till. Haha, jo tjena. Rubriken är ett Henrik Tikkanencitat från en tid före internet, som inte tappat i relevans. Om en säger.
Idessatideravinformationsöverflödvillvislåettslagförett
annat slags information. En som är utvald och redigerad och som
handlar om saker som berör alla som driver företag.
Nyhetsbrevet från Svenskt Näringsliv kommer i din mailbox en
gång om dagen. Ta en snabb titt och se om det är något av intresse.
Ofta är det det. Nyhetsbrevet är gratis och du registrerar dig på
svensktnaringsliv.se/nyhetsbrev
I PRAKTIKEN
I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter.
Anders Edvardsson blev till
förordnad vd mitt under den pågående rekonstruktionen av Team
Sportia. En tuff process som gav
en rad lärdomar. ”Man måste
säkerställa finansieringen innan
man lägger fram en så expansiv
affärsplan som Team Sportia
gjorde. Och man måste dra i
handbromsen direkt när man ser
att det börjar barka åt fel håll”,
säger han.
”VI VAR BARA TIMMAR
FRÅN KONKURS”
En alltför expansiv affärsplan drev Team Sportia in i en likviditetskris. Efter indragna
krediter var slutet nära. Sportkedjan valde företagsrekonstruktion och levde under månader
mellan hopp och förtvivlan. Först när ägarna sköt till pengar kunde, tillförordnade vd:n, Anders
Edvardsson se ljuset i tunneln.
NYSTART
2010/2011
blev Team Sportias bästa på
många år. En ovanligt lång period
med snö och kyla resulterade i
lysande affärer. Sporrad av framgångarna gjorde sportkedjan
stora varuinköp för att kunna
möta anstormningen av kunder
också påföljande vinter.
– Problemet var bara att
vintern därpå blev den sämsta på
VINTERSÄSONGEN
många år, vilket gjorde att både
vi och branschen sålde väldigt
dåligt. Det var egentligen där
problemen började, berättar
Anders Edvardsson, som är vd för
Team Sportia med säte i Mölndal
utanför Göteborg.
Därtill hade företaget år 2010
sjösatt vad som så småningom
skulle visa sig vara en alltför
expansiv affärsplan, då den
byggde på förhoppningar om en
mycket kraftig tillväxttakt.
– Vi flyttade bland annat till ett
nytt stort lager och byggde en helt
ny logistiklösning, vilket kostade
ett antal miljoner kronor. Det
gick också pengar till marknadsföring, nyetableringar av butiker
och anställningar av folk, berättar
Anders Edvardsson.
ansträngd
att det var svårt för Team Sportia
att betala sina skulder, samtidigt
som tålamodet hos kreditgivaren,
SEB, började tryta. Det gjorde att
företagsledningen hösten 2012
drog igång ett stort sparpaket,
som började ge effekt i april året
därpå. Men bara några veckor
senare kom den stora smällen när
SEB drog tillbaka krediterna. I det
läget återstod bara konkurs eller
rekonstruktion.
EKONOMIN BLEV SÅ
TEAM SPORTIA
Startår: 1989.
Verksamhet: Sportkedja med moderbolag i Mölndal utanför Göteborg och
112 franchiseägda butiker över hela landet. Moderbolaget ägs till en del av
butiksägarna. Butikerna ägs och drivs av lokala entreprenörer, med undantag för två butiker som ägs av moderbolaget. I december 2014 förvärvade
den finska familjeägda koncernen SGN Group en majoritetspost i bolaget
och blev därigenom ny huvudägare i den svensk-finska sportkoncernen.
Vd: Anders Edvardsson.
Antal anställda i Team Sportia-kedjan: Drygt 1 000 personer.
Omsättning i Team Sportia-kedjan: Drygt 2,2 miljarder kronor år 2013.
52
Nummer OKNÄND!-2013
5- 2015 www.entreprenor.se
www.entreprenor.se
– Under en längre tid hade
vi försökt hitta en ny bank, men
misslyckats. Och att på så kort
varsel få in pengar via ägarna
bedömde styrelsen som omöjligt,
berättar Anders Edvardsson.
Valet föll på rekonstruktion
eftersom leverantörerna gav
anstånd med betalningarna och
att företaget fortfarande kunde
frigöra tillgångar i form av utförsäljning av lager. För att få till
stånd en rekonstruktion krävdes
det att en domstol bedömde att
företaget saknade likviditet samt
att det hade utsikter att återfå
lönsamheten.
ANSÖK AN OM företagsrekonstruktion skickades till tingsrätten i Göteborg, som gav klartecken till en rekonstruktion
under tre månader. En rekonstruktör utsågs som bland annat
fick upprätta alla juridiska handlingar, hålla i förhandlingarna
med leverantörerna, och hjälpa
till med att göra upp en rekonstruktionsplan, som beskrev hur
företaget skulle komma på fötter
igen.
I samma veva byttes styrelsen
ut, medan företagets vd avgick
och Anders Edvardsson, som tillträtt som ekonomichef bara ett
EN
FOTO:​PONTUS LUNDHAL/TT
I PRAKTIKEN
EXPERTENS
10
TIPS
SÅ RÄDDAR DU FÖRETAGET GENOM FÖRETAGSREKONSTRUKTION
Marie Karlsson-Tuula, docent i civilrätt och expert på företagsrekonstruktioner
vid Göteborgs universitet.
Syftet med en företagsrekonstruktion är att göra
det möjligt för en näringsidkare att utan konkurs
rekonstruera företaget.
1
Se till att de lönsamma delarna av företaget bevaras, samt att hela verksamheten får en ordentlig
ekonomisk genomlysning.
2
Ansök om rekonstruktion i god tid och se till att
förfarandet är välplanerat. Är företaget konkursmässigt är det svårt att genomdriva en lyckad
rekonstruktion.
3
Träffa en rekonstruktör för att ta reda på hur rekonstruktionen kan genomföras. Rekonstruktörens
uppgift är bland annat att undersöka de affärsmässiga
grunderna för fortsatt verksamhet.
4
halvår tidigare, utsågs till ny tillförordnad vd.
– Men snart insåg jag att det
här med rekonstruktion inte var
så lätt som jag trodde. Svårast var
det att klara av vardagen, med allt
från att göra betalningar till att
köpa frimärken, berättar Anders
Edvardsson.
Han beskriver hur allt skulle gå
via rekonstruktören, vilket administrativt sett var oerhört tidskrävande.
– Detta samtidigt som man
skulle upprätthålla en dialog med
alla berörda och försöka hitta
lösningar på de stora frågorna,
som till exempel ny finansiering,
säger Anders Edvardsson.
snabbt ställa
om verksamheten för att frigöra
kapital så att företaget kunde få
till stånd ett så kallat ackord, det
vill säga en ekonomisk uppgörelse
med fordringsägarna.
– Först och främst behövde vi
minska vår kapitalbindning. Men
det handlade också om att anpassa
kostnaderna efter intäkterna
genom att framför allt slimma
organisationen och dra ner på
personal, berättar han.
En ackordsplan upprättades
som fordringsägarna fick ta ställ-
MÅLET VAR AT T
För att få en rekonstruktion beviljad krävs det,
enligt lagen, att företaget inte kan betala sina
skulder och att det ska ha utsikter till fortsatt verksamhet. Företaget behöver inte ha så allvarliga ekonomiska
problem att det är på obestånd.
5
När rekonstruktionen beviljats har företaget skydd
mot utmätning och konkurs. Kom ihåg att du inte
utan rekonstruktörens samtycke får betala skulder
som uppkommit före beslutet om rekonstruktion, ställa
säkerhet för sådana skulder eller ingå nya avtal.
6
En rekonstruktionsplan ska upprättas av rekonstruktören som ska innehålla förslag på hur verksamheten kan rekonstrueras. Bland annat kan företaget
nå en ekonomisk uppgörelse med borgenärerna genom
ett offentligt ackord, där skulderna nedskrivs med en
viss procent.
7
Förankra förslaget till ekonomisk uppgörelse
grundligt med borgenärerna. Det är bara oprioriterade borgenärer, som till exempel leverantörer som
levererar varor på kredit, som omfattas av ett offentligt
ackord.
8
Se över de olika avtal företaget ingått före
ansökan om rekonstruktion, då de kanske kan
omförhandlas till nya mer förmånliga avtal. Avtalen
utgör ofta en av företagets viktigaste tillgångar för att
vidaredriften ska fungera.
9
Följ noga de anvisningar som rekonstruktören
lämnar för att rekonstruktionen ska kunna
genomföras så smidigt som möjligt.
10
ning till. Men det blev en kamp
mot klockan att få fram de pengar
som krävdes, och att övertyga
fordringsägarna om att Team
Sportia efter rekonstruktionen
skulle ha en förmåga att överleva
och därigenom få dem att ställa
upp på ackordsplanen. Rekonstruktionen förlängdes därför
med ytterligare tre månader.
Sensommaren 2013 var alla
möjligheter att få fram pengar
uttömda.
– I augusti var vi bara timmar
från konkurs. Allting stod stilla.
Pengarna var slut, säger han.
Hoppet återvände när ägarna, i
sista minuten, beslutade sig för att
låna ut pengar till företaget. Det
fick borgenärerna att ställa upp på
ackordsplanen och gå med på en
nedskrivning av skulderna. Före-
taget anhöll därefter om ackordsförhandling i tingsrätten som
fattade beslut om ackordet.
– När detta hade fastställts så
återstod det bara för oss att betala
borgenärerna ackordet. Sedan
var rekonstruktionen över, säger
Anders Edvardsson.
kraft i
januari 2014 och innebar att företaget blev skyldigt borgenärerna
25 procent av den skuldmassa
som fanns när rekonstruktionen
inleddes den 27 maj 2013.
Trots att rekonstruktionen
pågick i åtta månader var inte
butikerna omdedelbart drabbade.
Mycket på grund av att de ägs och
drivs av fristående entreprenörer.
Vissa fick dock problem med varuförsörjningen.
ACKORDET VANN L AGA
Hur övertygade ni branschen,
era kunder och anställda om att
företaget var på rätt väg igen?
– Genom att få ägarna att tillföra nya pengar till verksamheten,
som visade att de trodde på en
fortsättning för Team Sportia.
Det skulle jag säga var nyckeln
till att vi lyckades, säger Anders
Edvardsson.
Vilka är dina viktigaste
lärdomar av krisen?
– Att man måste säkerställa
finansieringen innan man lägger
fram en så expansiv affärsplan
som Team Sportia gjorde år 2010.
Och att man måste dra i handbromsen när man ser att det
börjar barka åt fel håll och ta tag i
problemen direkt.
PER WIDMAN
www.entreprenor.se
Nummer
5 - 2015
www.entreprenor.se
Nummer
OKNÄND!-2013
53
I PRAKTIKEN
I praktiken ger dig råd och tips från företagare och experter som delar med sig av sina erfarenheter.
TIDSOPTIMIST FICK
KLINIK PÅ RÄTT KÖL
Från halvfärdiga arbetsuppgifter, osorterade pappershögar och brandkårsutryckningar till städat skrivbord, örnkoll på mejlen och ett effektivt bokningssystem. Sedan
Mattias Edman fick hjälp att planera arbetsdagen får han mer gjort, kommer sällan i tidsnöd
och har fått tillbaka arbetsglädjen.
EFFEK TIVITET
och podo-orthesiologen Mattias Edman tillhör
inte gryningsfolket. Den skara
som planlägger dagen och får
undan de mest akuta arbetsuppgifterna innan klockan ens har
slagit åtta. Allt i ivern att vara
effektiv och få mer tid till andra
arbetsuppgifter som pockar på.
Han nöjer sig med att stiga
upp ur sängen klockan 06.00
och väcka fru och barn. Därefter
väntar en fullspäckad arbetsdag
på kliniken i centrala Nyköping.
På förmiddagen är hjärnan pigg,
all information har bearbetats
under natten. Hårddisken är
fräsch och snabb.
Före dagens första kund dyker
han ner i floden av bokningar
och journaler, sätter mobilen och
signalen för mottagna mejl på
ljudlös.
– Risken att tappa fokus är stor
om det ringer och kommer mejl.
AKUPUNK TÖREN
SEDAN RULL AR DET på i ett högt
tempo. Behandlingar av ömmande
ryggar, nackar och axlar varvas
med patienter som har problem
med hållningen, utveckling och
tillverkning av ortopediska sulor,
samtidigt som det gäller att ha örn
koll på intäkter och kostnader och
övrig administration. Efter att ha
städat kliniken och gjort en sista
koll av mejlflödet lämnar han
arbetet vid femsnåret.
– Jag försöker att inte kolla
mejlen hemma. Den tiden tillhör
familjen, säger Mattias Edman.
Bilden av ett företag redo
för tillväxt och en person med
ordning och reda avtecknar sig.
54
Nummer OKNÄND!-2013
5- 2015 www.entreprenor.se
www.entreprenor.se
Annorlunda var det för två år
sedan. Mattias Edman stod inför
ett ägarskifte, en generationsväxling. Pappa Christer och mamma
Anita ville att familjeföretaget,
som startades av Mattias farfar,
skulle fortsätta med sonen vid
rodret. Därmed fick han ansvar
för en verksamhet som omsätter
mer än 800 000 kronor samtidigt
som utveckling och expansion
av ett tio år gammalt sidoprojekt
med ortopediska fotinlägg sparkades igång.
För tidsoptimisten Mattias
Edman, som beskriver sig som
bitvis ostrukturerad, med en
impulsiv ådra och med huvudet
fullt av halvfärdiga tankebanor,
blev det för mycket. Ägarskiftet,
kliniken, fotinlägg och föreläsningar ledde till splittrade dagar,
halvfärdiga arbetsuppgifter. Osorterade pappershögar, brandkårsutryckningar som styr vardagen
istället för att han själv hade
kontroll var vardagsmat.
SNART
BÖRJADE
VARNINGS-
ringa. Han tappade
arbetsglädjen och kände sig trött
och stressad. Tid blev en bristvara som bland annat gick ut över
familjen, minns han.
Behovet av en handlingsplan
för framtiden var akut. En tidscoach kontaktades med uppgift
att skapa ordning och reda på
jobbet.
Lösningen är att få kontroll och
bättre överblick, anser Mattias
Edman. Att öka sin personliga
effektivitet är dels en fråga hur
man hanterar mejl, planerar tiden
KLOCK AN
och har ordning på sina papper,
dels en fråga om att vara närvarande i nuet och arbeta koncentrerat, menar han.
Ett nytt elektroniskt bokningssystem, där kunderna på egen
hand bokar tid för behandling, får
påminnelser och kan göra ombokningar med en kod, har inte bara
ökat kundkretsen med en fjärdedel, utan också inneburit att
han inte har några luckor i kalendern. Nya arbetsrutiner innebär
att han skriver ner allt som han
inte hinner göra omgående.
– Sedan prioriterar jag och
stryker. Det kan vara allt ifrån
att ringa en kund till viktiga steg
i företagets utveckling. Det som
inte finns på listan blir aldrig gjort,
konstaterar han.
Dagen fördelar sig så att
behandlingar tar sex-sju timmar,
kontorsarbete en timme. Numera
administrerar han endast dagskassan, kvitton och inkommande
fakturor som sedan konteras och
bokförs av en revisionsbyrå en
gång i veckan.
– Numera går jag igenom alla
siffror och papper och lägger i en
hög. Det ger mig en överblick.
Han har också blivit medveten
om att han som företagare
ikläder sig många roller under en
arbetsdag: ena stunden arbetsgivare, andra stunden ekonom eller
administratör.
Produktionen av fotinlägg,
som idag äger rum i en annan
lokal, är på väg att tas hem till
kliniken. Förändringen hoppas
han ger positiv effekt.
– Tillverkningen är ofta över-
Mattias Edman har många järn i
elden. Patienter, föreläsningar, utveckling och tillverkning av ortopediska sulor. I samband med ett
generationsskifte för två år sedan
blev allt en röra. Nya arbetsrutiner gör att han är mer effektiv och
har koll på verksamheten.
tidsarbete. Utmaningen är att
utveckla det till ett eget företag,
men det gäller att göra en sak i
taget, inte allt på en gång.
nå effektivitet
är att ha ett städat skrivbord,
strukturera upp det man gör i
olika högar, sorterat i olika kategorier. Mattias Edman medger
att det är en akilleshäl, men han
försöker bli bättre.
– Det gäller att skapa arbetsyta.
Vet jag inte vad jag ska göra med
ett papper, så finns det en hög för
det också.
En stor tidstjuv är e-mejl.
Mattias Edman hanterar det
genom att göra en genomgång
morgon och kväll. Av den dagliga
skörden på cirka 80 mejl är tio
relevanta för jobbet och läggs i
mappar där de hör hemma. Resten
åker i papperskorgen, förutom
dem som hamnar i korgen ”tre
månader.
– Har jag inte brytt mig om
dem under denna tid, så slängs de.
Vad gäller social medier, så fokuserar jag på Facebook. Jag har inte
tid till mer.
En dag i månaden avsätter han
tid för att fundera på företagets
utveckling. Slutsatser och tankar
dokumenteras.
– Det gäller att inte glömma
ANDRA SÄT T AT T
FOTO:JANERIK HENRIKSSON/TT BILD
I PRAKTIKEN
bort det långsiktiga och strategiska. Det är viktigt att veta vad
man vill och vart man är på väg
som småföretagare.
Mattias Edman medger att det
nya sättet att arbeta inneburit en
nytändning. Idag tror han på att
planera dagen. Han köper också
att man behöver lite lugn och
ro, fokus för att hinna med. Han
lyssnar till kroppens signaler och
försöker delvis lägga upp dagen
efter vad som passar den egna
rytmen bäst. Han konstaterar att
han fått tillbaka energin, gör ett
bättre jobb och att mål och idéer
är inom räckhåll.
– Jag känner mig inte otillräcklig och har inget dåligt
samvete efter en arbetsdag.
Dessutom har jag en skön känsla
i kroppen. Det är mitt sätt att
värdera förändringarna, säger
Mattias Edman.
EXPERTENS
9
TIPS
SÅ FÅR DU MER GJORT PÅ JOBBET
Chris Edman, entreprenör, författare och föreläsare om företagsutveckling.
1
Ta kontroll över din egen tid. Tidsuppfattning är
grunden för en realistisk planering. Hur du uppskattar tid påverkar stress och ekonomiskt utfall.
Fundera igenom din situation. Använder du kunskap och tid på bästa sätt? Vad kan du minimera,
delegera eller ta bort?
Prioritera och planera, med tid till oförutsedda händelser. Då kan du koncentrera dig på det väsentliga.
Skapa struktur för snabb överblick. Använd brevkorgar, hängmappar med mera efter din egen personlighet. Skapa reflexrutiner, spara efter tid och ämne.
Arbetsminnet är begränsat. Gör en sak i taget och
koncentrera dig på det du gör just nu. Det spar
tid. Skriv ner det du måste komma ihåg.
2
3
4
Planera in de svåraste, viktigaste och mest krävande uppgifterna till den del av dagen, när du vet att
du arbetar bäst.
Sätt upp mål. Tydliga, realistiska mål gör det
lättare att prioritera och ger överblick. På så sätt
hanterar du snabba förändringar bättre.
Avsluta dagen med att prioritera och skriv ner det
mest väsentliga för morgondagen. Glöm inte att
avsätta tid till det oförutsedda. 6
7
8
Vila och återhämtning är A och O för effektivitet.
Avsluta uppgiften, andas ut, slappna av och unna
dig att njuta av hur bra det blev.
9
5
PETER CEDER
www.entreprenor.se
www.entreprenor.se
Nummer
Nummer
OKNÄND!-2013
5 - 2015
55
FRÅGA EXPERTERNA
Skicka din fråga till: [email protected] Fråga om allt mellan himmel och jord.
Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.
UTVECKLING
DANIEL LAURÉN
Vd
Area Of Excellence
FÖRSÄKRING
MONIKA BACKARP
Försäkringskonsult
Svenskt Näringsliv
JURIDIK
CHRISTINA WAINIKKA
Jurist
Wainikkas Innovationsbyrå
FÖRSÄLJNING
PATRIK NORDKVIST
Vd
Netcompetence
TILLVÄXT
THOMAS AHRENS
Tillväxtkonsult
[email protected]
RISKKAPITAL
TED ELVHAGE
Stockholms Affärsänglar
www.stoaf.se
PR & KRISKOMMUNIKATION
MATS HEDBERG
Partner PR
[email protected]
MARKNADSFÖRING
JOHAN DRAKENBERG
Mediastrateg
drakenbergmedia.se
STARTA EGET
JAN JANSSON
Rådgivare
Nyföretagarcentrum
SKATTER
EVA Y NIELSEN
Chefjurist
Skattebetalarna.se
Ansvariga i sociala medier?
FOTO: COLOURBOX
vi har märkt att det ställs allt högre krav
på att man är aktiv på sociala medier. Tidigare har vi varit nöjda med att ha en kundtidning och en hemsida, men nu har vi skaffat
konton på Instagram, Facebook och Twitter.
När vi presenterade våra tankar för de som
vi tänkt skulle arbeta med detta började de
ställa frågor om vem som är ansvarig för vad
som skrivs i sociala medier. Gäller inte samma
regler som för kundtidningen och hemsidan?
för många verksamheter är det viktigt
att synas på sociala medier. När man gör
det är det dock viktigt att komma ihåg att man
gör det på de villkor som uppställs av de som
tillhandahåller dessa tjänster. Det gör att det
kan vara viktigt att läsa användarvillkor och
liknande för respektive tjänst. Det är också
viktigt att förstå vilka rättsliga regler som gäller för det som sägs i de sociala medierna.
För er kundtidning har ni säkerligen ett utgivningsbevis och därmed också en ansvarig
utgivare. Det innebär att enskilda skribenter
inte hålls ansvariga för det som står. En sådan
ordning kan man också ha för hemsidor, om
man skaffar ett utgivningsbevis från Myndigheten för radio och tv.
Reglerna för vad som gäller yttranden i
sociala medier är inte lika tydliga. Det är flera
olika regelverk som gäller och som alltså kan
åberopas av den som tycker att något är fel.
Ett regelverk är personuppgiftslagen.
Datainspektionen är ansvarig myndighet och
de har framhållit att ett ansvar finns även när
det gäller vad andra publicerar på till exempel en sida på Facebook. Detta innebär att ni
måste hålla koll på vad som förekommer på er
sida och helt enkelt rensar bort sådant som ni
anser strider mot personuppgiftslagen.
Andra regler att ta hänsyn till är brottsbalkens regler om förtal och liknande. För sociala
medier anses här finnas ett stort mått av personligt ansvar. Det finns till och med fall där
personer hållits straffrättsligt ansvariga för
sådant de skrivit i kommentarer på Facebook.
Att starta försäljningen?
att starta eget
och undrar om du har några tips för att
lyckas med försäljningen i startskedet?
jag är i startgroparna
d e t f i n n s m ä n g d e r av saker att tänka
på när man startar företag, framförallt
kopplat till försäljning. Utan försäljning är
det ju inget företag. Jag skulle börja med att
arbeta igenom följande tre områden:
Vilka är dina kunder?
I ditt fall blir det potentiella kunder. Ju
mer du kan skriva ned om dina kunder desto
bättre. Det är nästan alltid bättre att ha en
mindre målgrupp som du kan allt om än att
1
56
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
säga att du säljer till alla. Om du har en tydlig
målgrupp kan du lättare anpassa budskap,
kommunikation och försäljningskanal och
kommer på så sätt nå framgång snabbare.
Vilka problem har dina kunder?
Många företagare, nya som erfarna,
fokuserar på sin produkt eller tjänst. De berättar i detalj om alla funktioner och finesser.
Det är mer eller mindre ointressant. Det som
är det viktiga när du startar är att du vet vad
dina kunder har för problem. Hur yttrar sig
problemet? Vad förlorar kunden tack vare
problemet, i form av tid, pengar osv?
2
Det kan också i vissa fall finnas de som vill
yrka på skadestånd om de anser sig ha blivit
kränkta.
Regelverket för vad som gäller på sociala
medier är alltså väldigt komplext, med olika
användarvillkor och flera olika lagregler. Låt
inte detta i sig hindra er från att vara närvarande i dessa medier – men tänk på vad ni gör.
CHRISTINA WAINIKK A
ATT TÄNKA PÅ:
• Ha en tydlig strategi för hur ni ska använda de
sociala medierna.
• Bygg tydliga rutiner kring vad som skrivs och
vem/vilka som ska bevaka vad andra gör på era
sidor.
• Tänk på att balansera risker och möjligheter.
Vilken nytta tillför du?
Fortfarande är inte din produkt eller
tjänst intressant när det kommer till funktioner. Dock är den intressant i aspekten hur
den löser kundens problem. Här ska du titta på
vilka vinster kunden gör genom att välja din
produkt/tjänst, exempelvis sparar de pengar
eller tid.
Om du tecknar ned ovanstående tre saker och
kan svara på alla, då har du en utmärkt grund
för ditt företag. Du har också en utmärkt
grund för att ge dig ut och sälja.
3
PATRIK NORDK VIST
3
FRÅGA EXPERTERNA
Skicka din fråga till: [email protected] Fråga om allt mellan himmel och jord.
Vi fixar en expert i ämnet och ser till att du får smarta svar. Vi låter alltid frågeställarna vara anonyma.
Beskattning av servicetekniker med rörligt arbete
VVS-företag sedan fem år.
Vi utför installationer och service av rörläggningar. Serviceteknikerna utför antingen
flera arbeten per dag på olika arbetsplatser
eller arbetar på samma arbetsplats under en
längre tid. Två av mina anställda har nu arbetat drygt ett år på samma arbetsplats och
jag vet att tjänstestället styr bedömningen av
om resor mellan bostaden och arbetsplatsen
utgör tjänsteresor eller arbetsresor. Finns
risken att Skatteverket kommer i efterhand
och påstår att tjänstestället skulle ha varit
där serviceteknikerna arbetar när de arbetat
åt samma kund under en längre tid?
d e t ä r s å s o m du skriver att tjänstestället styr bedömningen av om resorna
mellan bostaden och arbetsplatsen utgör
tjänsteresor eller arbetsresor, vilket i sin tur
påverkar beskattningen och uttag av sociala
avgifter när du som arbetsgivare betalar ut reseersättning. Om bostaden inte är tjänsteställe är resor mellan bostaden och arbetsplatsen
att anse som arbetsresor, vilket innebär att om
du utger ersättning för dessa resor blir ersättningen skattepliktig. Om istället bostaden är
att anse som tjänsteställe kommer samtliga
resor som företas mellan bostaden och arbetsplatsen att utgöra resor inom tjänsten, och du
kan ”skattefritt” (det vill säga ersättningen
ingår inte i underlaget för skatteavdrag eller
sociala avgifter) ersätta den anställde för resorna med vissa schablonbelopp.
I lagen sägs att tjänstestället är den plats
där den skattskyldige utför huvuddelen av
sitt arbete. Utförs arbetet under förflyttning
eller på arbetsplatser som ständigt växlar,
anses i regel den plats där den skattskyldige
hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som
tjänsteställe. Om arbetet pågår en begränsad
tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa
FOTO: COLOURBOX
jag h a r e t t
arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen, anses bostaden som tjänsteställe.
I ett rättsfall från 2013 (HFD 2013 ref. 19)
har Högsta förvaltningsdomstolen (HFD)
bedömt var åtta fast anställda elektrikers
tjänsteställe skulle anses vara när uppdragen
hos kunderna varit tidsbegränsade, men förlängts i vissa fall. Uppdragens längd varierade
mellan några månader upp till något år.
HFD började med att konstatera att bolagets verksamhet bedrivits under villkor som
är jämförbara med byggnads- och anläggningsbranschen. Därefter konstaterades att
fem av de anställda hade arbetat på flera olika
arbetsplatser och att deras arbetsplatser därmed fick anses ha växlat på ett sådant sätt att
det förelåg svårigheter att avgöra var de haft
sina tjänsteställen. Bostaden skulle därför
anses som tjänsteställe. Övriga tre anställda
hade däremot inte bytt arbetsplats. HFD konstaterade dock att det inte kunde antas annat
än att dessa i likhet med övriga elektriker hade
anställts för att utföra tidsbegränsade uppdrag hos olika kunder. Bostaden skulle därför
anses som tjänsteställe även för dem.
I ett tidigare ställningstagande (2010-0322, dnr 131 908863-09/111) har Skatteverket
uttalat att bedömningen av var tjänstestället för servicetekniker ska vara bör göras
i ett längre tidsperspektiv och har då uttalat
sig om en period om minst två år. Tillfälliga
förändringar av arbetsförhållandena ska inte
påverka bedömningen. Besöker den anställde,
sett över en längre tidsperiod, arbetsgivarens
lokaler i genomsnitt mer än en gång i veckan
ska tjänstestället anses vara i dessa lokaler.
Frågan om var tjänstestället ska anses vara
beläget är många gånger svårt att bedöma för
arbetsgivare med rörlig arbetskraft, vilket är
vanligt idag. I vissa fall finns uttalanden från
Skatteverket och/eller domstolar som kan
ge ledning och så får det sägas vara i ditt fall.
Arbetar dina anställda på sätt som beskrivs
ovan ska tjänstestället vara bostaden om de
inte – sett över en längre tid – mer än en gång i
veckan besöker dina arbetslokaler.
BEATRICE CARLSTENGABRIELSSON,
skatteavdelningen,
Svenskt Näringsliv
Affärsängel eller lån?
när är det bättre att låna pengar än för-
söka få pengar av en affärsängel? När är
en affärsängel bättre?
när det går bra är det nästan alltid bätt-
re att låna pengar än att sälja andelar av
sitt startup-företag. Banklån kostar då mindre än kapital. Men det är också en större risk
om ditt startup inte går som du tänkt dig. Om
58
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
du nu kan få ett lån. Problemet är att banker
inte lånar ut pengar till startups. Man saknar
säkerhet och har ingen betalningshistorik.
Skulle man trots det bli erbjuden lån så brukar
det krävas personlig borgen eller annan säkerhet till exempel pantbrev i ditt hus.
Därför brukar privata lån från dem som
brukar kallas för ”family, friends and fools”
komma i första hand, och affärsänglar i andra
hand. Det finns inte så många andra alternativ
innan man har fått en längre historik av ett
positivt kassaflöde.
Men fördelen med kapital från en affärsängel är att man ofta får både pengar, kompetens och nätverk. Viktigt vid tillväxt. Man
har samma agenda och delar på både risk och
vinst.
TED ELVHAGE
”Entreprenör inspirerar mig på tre
sätt: den väcker lust att agera, jag
blir glad över unga människors
innovativa idéer och jag blir alltid
upplyst om något som jag bör hålla
ögonen på.”
LÄS MER I
Salka B Eynon, äger och driver
Green Hotel i Tällberg
En tidning om
entreprenörskap,
innovation och
småföretagande
Prenumerera gratis
www.esbri.se/prenumeration
Prenumerera nu!
Du håller just nu ett nummer av tidningen Entreprenör
i din hand. Se till att du inte missar nästa. Gör som Salka
B Eynon och prenumerera på Sveriges största tidning
för entreprenörer.
Beställ din prenumeration på:
www.prenservice.se
08-762 61 40
[email protected]
VAD HÄNDE SEN?
och affärsidée
nya företag
renor.se
örer med
[email protected]
redaktione
vi om entrepren
, mejla till
berättar
e färskingar
I varje nummer
spännand
tips på
Har du
r.
ar På aNs
re sats
je
retaga cerade
Unga fö
lprodu
ckt
Nyklä
. Bolaget de på
är
fast tvärtom
senare
tumme,
.
på
k. Två år
blev en
dessutom
en webbuti i den egna fabriken
n som bara
lanseras
kostyme Idén var att skapa
för att leta
ska sys
. Märket
sen om
plaggen
egen webbutik by me, som används
berättel
de vänner.
rke där
ressera
o är som
jeansmä
sajten Founded
modeint och ett eget
för markav Marapp
er.
unga och
butik
starten
en
en bra kanal
finansiär
es av tre
k, vanlig
sajten som in pengar är bara
grundad både webbuti
– Vi ser
kan få
gång med
g. Att vi
nadsförin Peter Arneryd.
bonus, säger
att finnas
koMMer
n, soM
chip så att
ojeanse
med ett
Marapp
, ska utrustas sig med mobilen
sydd.
i olika modeller koppla upp
är
kan
byxan
och när
med
deras ägare
ion om var
utbyta bilder
för informat
chatta och
då också
n
De kan
bärare.
duktione
från jeanspro de lämnas
andra Marappo
ukterna
ng, då
Restprod
accesanvändni
också till
som tillverkar
kommer
ett företag
vidare till
butiker
egna
papper.
ingår både
soarer av
lanerna
erade
I framtidsp g av syfabriken.
närproduc
hur
nade och
det finns
egendesig
Vi
.
na och
och en utvecklin
och sälja
ft som helst. att
har maskiner
tillverka
Oscar Andersson
Vi
och
börja
–
att
Roos
nt arbetskra
hel
Adrian
andra om
Marappo
kompete
, utan en
Arneryd,
företaget
ngar från
är Peter
det nya
en symaskin som hade mycket fått förfrågni
I vår kommer 23-åriga grundarna
inte bara
Arneryd.
har redan
De tre
om att köpa 15 gedigna maskinerMaskinerna
säger Peter
jeans.
Roos,
der.
sy åt dem,
med
Adrian
och
syfabrik
o,
sy arbetsklä
Jenny Wickberg
för att
kal i Malmö,
av Marapp Arneryd, växte
rna
och använts des i en industrilo i en egen fabrik
Grunda
n och Peter
Malmö
installera
de jeansen
Oscar Andersso , strax utanför Oscar och
på att sy
tiden.
tanken
chen, där
po
upp i Limhamn
plugga
växa fram.
i matbrans
under gymnasie
Marap
t och
och började
s började ser hur det är
blev vänner
2010
till Lund
vara ekologisk veta
– Vi
sina föräldrar
Grundat:
det ska
gärna
Peter flyttade arbetade i
sedan
vill att
en av jeans
nten vill
ett par år
många
Adrian
produktion
Ort: Malmö
för att vara
kvalitet,
medan
a den
tillbaka
schen. För
cerat. Konsume
ta
odlats,
bättre
Att
:
har
och
i klädbran sig för att förverklig eget närprodu
Vi är överAffärsidé Mer handarbete
de köper
vid designen
företag
ett
produkt.
delaktig
in
vännerna
var tomaten
llen.
till Sverige. ten kan vara
, att starta
är en juste
är på väg
bestämde
arbetstillfä
på att det
att tänka
hur
,
samtidigt
där konsumen
mma drömmen
a säkra
Skapar
gemensa
att det sättet
or vill veta
Oscar Andersson
utländsk
av jeansen.
tygade om
att människ s, säger Peter
att lansera
: Peter Arneryd,
Men
företag.
nschen,
tanke var
Grundare
i Sverige.
i modebra kläder har tillverkat
– Vår första
inte finns
att starta
Adrian Roos
var deras
en som
coolare
asen.
bland de
:3
att och
det var
klädmärk
e i uppstartsf
ken var
Anställda
finns med
vi på att
The
ke. Grundtan s, berättar Arneryd.
ng: Är fortfarand män i åldern 25-45.
i Marappo
sedan kom
i gruppen
Omsättni
Killarna
serade
eget jeansmär
fått plats
i Lund.
: Modeintres
ett helt
sydda utomland
som har
n Ideon
Målgrupp
få plaggen
sina företag plot på forskarby syfabriken kontakvi skulle
till
de snabbt
creative
er
personal
Peter Arneryd. oner hittade ansvarar för
r koMM
För att hitta medlingen.
handlägdärfö lyckas:
Som kompanj är den som
med en
och IT och
Adrian
tade de Arbetsföroch pratade
senare
vi att
gäller trenden
roller, där
sköter ekonomi PR.
vad det
två dagar
– Jag ringde
n, Oscar
g och
n och
till ett
rätt i tiden
sömnade
Vi ligger
försäljnin
måndage
tion.
mig komma tjugo
.
hand om
gare på
och bad
med närproduk
tidii branschen
omkring
Peter har
hon
i
sen
unikt
fanns
är
het
plaggen
återkom
d. Där
oss. Alla
syerfaren
Vårt koncept
Rosengår
jobb hos
produkt
mest använda
tre hade
ns
möte på
för att få
blivande
ett av de
av de
kompete
InGen
Jeans är
gt talat,
känna sin
som köade
precis den
att lära
kvinnor
de, bokstavli
Sverige.
re och hade
gare. För
Arneryd.
så började sömmarna genom
var invandra berättar Peter
Marappo
från grunden
nter i
ade,
de var
onen av
konkurre
att se hur
deras
vi efterfråg
jeans för
syna sina
börjar produktisäljas genom
maskin
I mars
upp gamla
efter en
som ska
att sprätta
de letade
slumpen
edition,
rade. När
er så ledde
det special
konstrue
sy prototyp
i erbjudan
för att kunna spår som landade
ett
in dem på
Foto:
Erik SchuSS
loka
Ur Entreprenör nr 5-2013. ”Unga företagare satsar på lokalproducerade jeans”
Crowdfunding skapade bas för tillväxt
12
Nummer
5-2013
-802h4.indd
enor.se
www.entrepr
6/7/13
2:46 PM
enor.se
www.entrepr
12
1370609033
Hellre kläder än administration. Peter Arneryd vill
jobba med den skapande
delen och bygga vidare på
det egna jeansmärket.
Tanken var att bli återförsäljare. Istället
äger de nu sitt eget jeansmärke. Vägen
framåt för Marappo har varit tyngre
än planerat men nu bygger grundarna
vidare på att sälja i både butik och på
webben.
år sedan tre killars gemensamma
dröm om att starta eget blev verklighet. Det
som från början var tänkt att vara en återförsäljare för distribution för utländska varumärken, blev istället ett eget jeansmärke. Utan
någon erfarenhet av vare sig tillverkning eller
klädmarknaden. Resultatet blev Marappo.
Under åren har företaget utvecklats och
gått åt en annan riktning än som från början
var planen. Fabrikslokalen i Rosengård har
förflyttats och nu trängs butik och fabrik i
samma lokal i Mobilia i Malmö. Efterfrågan
på skräddarskydda kläder var betydligt större
än förvänta, 90 procent kläder av de som företaget säljer är skräddarsytt.
d e t ä r fem
ta in kapital från en enda
investerare har Marappo använt sig av crowdfunding. Ett relativt nytt investeringsalternativ som går ut på att olika utomstående ini stä l l e t fö r at t
60
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
vesterare får investera mindre summor, men
som minst 1000 kronor. Totalt fick företaget
34 investerare med ett kapital på totalt 300
000 kronor.
Idag har företaget växt till två anställda,
plus grundarna. Sedan starten har de haft ett
nära samarbete med arbetsförmedlingen, som
har hjälpt dem att rekrytera sömmerskorna i
fabriken och de praktikanter som jobbar på
företaget.
Administrationen får grundarna sköta
själva.
Omsättningen är inte tillräckligt hög än för
att få det att gå runt med anställda, säger Peter
Arneryd, en av grundarna och slår fast att administrationen är den del som tar mest tid från
de anställda. När kortterminalerna inte fungerar eller om det trådlösa närverket krånglar
finns det ingen annan som kan lösa det och det
är just sådana saker som tar av tiden som skulle kunna användas till att utveckla företaget.
- Från det att vi fick tipset om lokalen tog
det oss två veckor innan vi hade öppnat både
butiken och fabriken. Att öppna butik var dock
betydligt mer komplicerat än vad vi trott. Det
största hindret är fortfarande att lyckas vara
tidseffektiv gällande den administrativa de-
len, att laga kortterminaler, saker i butiken
och andra småsaker kan ibland kännas att
det tar av den tiden vi skulle kunna använt
för att utveckla företaget istället, säger Peter
Arneryd.
Peter Arneryd ser trots det ljust på framtiden.
- Planen nu är att jobba vidare på vårt koncept och varumärke. Vi planerar att bygga
vidare på den plattform vi har byggt för webb
och butik och det är den kombinationen vi tror
att vi kommer lyckas med.
Ellen Frostell
TRE SAKER VI LÄRT OSS:
Man är i stort sätt aldrig ledig
Allt blir dyrare, tar längre tid och blir mer
omständigt än vad man förväntat sig
Inga kostnadskalkyler håller, någonsin
DET HÄR SKULLE VI GJORT ANNORLUNDA:
”Vi skulle inte ha låst oss vid grundidén.
Och undersökt marknaden och efterfrågan
mer noggrant.”
Numme
Frigör kapital med din reskontra som säkerhet.
Läs mer och hitta din finansieringslösning på sveaekonomi.se
Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara!
[email protected]
FOTO: ROLLS ROYCE
TIPS & TRIX
Aldrig mer en Lamborghini
d e t f inns ett problem med en Lamborghini: Den är krånglig att komma ner i. Åtminstone för oss i den åldern att vi har råd att köpa den. Bättre då med en Rolls
Royce Silver Dawn. Det är en nytillverkad modell, kopierad av den ädla årgången 1952 då den bara tillverkades i 28 exemplar. Det är en bil man kliver in i, inte ner i.
Finns att köpa nästa år och kostar garanterat lika mycket som den där italienaren. www.rolls-royce.com
g lö m snacket om klickmonster .
Det är inte antalet klick som avslöjar
hur bra din PR funkar på nätet. Istället är det hur länge någon varit inne på hemsidan och framför allt hur mycket de scrollat som är den bästa värdemätaren.
Allt enligt www.internetworld.idg.se
Är du en semesterfegis?
bästa avkopplingen på semestern är chansen att skippa
rutinerna och uppleva nåt nytt. Eller? Nu visar besvärande statistik
att svenskarna är Europas semesterfegisar: Nästan varannan
svensk, 42 procent, reser tillbaka till platser där de varit förut.
Det gör oss till de sämsta upptäckarna i Europa. Största möjliga
trygghet gäller alltså när invånarna i mellanmjölkens land ska ge
sig ut i den stora, farliga världen. www.yougov.com
62
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
Kameran som förföljer dig
fem killar på berkley kommer på en idé, döper den till Lily Drone och
världen tar ytterligare ett steg framåt. Spårsändaren runt handleden gör att
drönaren följer dig överallt och bilderna från kameran är kristallklara. Kasta upp
den i luften så starar den och filmandet blir sig aldrig likt igen. Är landets mäklare
informerade? Filmen på Youtube måste ses! Kommer i affärerna nästa år men
beställ redan nu för blott 499 dollar. www.lily.camera.
Inga mutor i Almedalen
på väg till almedalen i år ?
Då är det lugnt med
minglandet på det som ibland kallas för ett rosévinsdagis.
Institutet mot mutor slår fast att även statliga bolag få bjuda
på lunch och dela ut reklamgåvor. Till och med en trerätters
och tillhörande drycker kan vara ok - om det är ersättning
för de som medverkat som talare vid ett seminarium. Om
”talare” även innefattar de i publiken som höjt sin röst,
framgår tyvärr inte. Läs mer på www.institutetmotmutor.se/
FOTO: COLOURBOX
Det är scrollet som räknas
Grat is föreläsningar
IKT Socialt entreprenörskap
Born globals
Globalisering
Konkurrenskraft
Nätverk Kreativitet VC
Storytelling Kvinnors företagande
SME Öppen innovation
Gaseller
www.esbri.se/webb-tv
”Utan entreprenörer
stannar Sverige. Utan
Entreprenör stannar
min kreativitet.”
Douglas Roos, entreprenör
Prenumerera nu!
Tidningen Entreprenör har precis kommit ut med ett nytt nummer.
Se till att du inte missar nästa. Gör som Douglas Roos och
prenumerera på Sveriges största tidning för entreprenörer.
Beställ din prenumeration på:
www.prenservice.se, 08-762 61 40
eller [email protected]
Kultur
Akademiska avknoppningar
Ägarskiften
Har du tips eller vill läsa om nåt speciellt? Mejla in bara!
[email protected]
TIPS & TRIX
NY BOK!
När makten korrumperar
Hur mår folkstyret i Europa? Många misstror sina regeringar medan EU ifrågasätts av radikala partier och lobbygrupper.
En man som förr tillhörde den styrande eliten är Steve Hilton. Som chefsstrateg till den brittiske premiärministern David Cameron skapade
han programmet ”big society” vars välfärdsreformer liknar Fredrik Reinfeldts. Hilton ville liksom Reinfeldt gå emot vanliga toryväljare och få
partiet att tänka nytt. Man plötsligt övergav så Hilton Camerons inre krets och blev fritänkare med bas i Kalifornien.
Har Steve Hilton fått solsting undrade man, när han gav sig på höga politiker som han ansåg tänka mer på rika grupper och storfinansen
än på väljarna. Hilton vill se personval i England, så att folk med ruter i får chansen. Han går lös på storskalighet och byråkrati, och försvarar
småföretag och lokalt folkstyre. Han varnar för storbanker vars makt skadar politikernas trovärdighet, och anar ett folkligt ursinne som kan
nå stormstyrka. Skamset tillstår Hilton att han förr tillhörde den elit som han nu gisslar.
Spelar det då någon roll, vilket parti som styr? Hilton svarar nej, för makt korrumperar vem som än utövar den. Felet är att moral saknas.
Vad kan då Sverige lära av Steve Hilton? Visst har kritik drabbat Fredrik Reinfeldt och Alliansen, men mer för att den ansetts förråda äldre
borgerliga idéer medan få har beskyllt den för korruption. Kritiken mot Stefan Löfvén har likaså gällt en förment rörig politik, inte ett elitvälde
eller folkförakt.
Att läsa Hiltons varningar är ändå nyttigt. Hans äkta vrede kan ingen förneka.
More human,
Steve Hilton/WH Allen
Carl Johan Ljungberg
LÄS ÄVEN!
Så blir du miljonär på aktier
Köp billigt. Sälj dyrt. Svårare än så är det inte att skrapa ihop en förmögenhet på aktier. Det menar Mattias Eriksson, aktiestrateg på Nordea, som
skrivit en handfast lärobok i ämnet. Mycket grundläggande kunskaper och framför allt hur man analyserar sig fram till de bästa köpen och ögonblicket
när försäljningen ska ske.
Köp billigt sälj dyrt, Mattias Eriksson/Bookhouse
NÄSTA NUMMER UTE DEN 28 AUGUSTI 2015
Kämpar för etiskt kött med rullande slakteri
Britt-Marie Stegs har stått på randen till konkurs. Hon har motarbetats
och tvingats kämpa mot en prispressad och motvillig köttbransch. Men
hon har också hyllats för sitt nytänkande i uppbyggnaden av köttföretaget
Hälsingestintan. Nu har ”stintan” investerat 50 miljoner kronor i ett
mobilt slakteri, allt för kornas och konsumenternas bästa.
Monopolbrytarna:
Hon öppnade för nytänk i förlossningsvården
När Stockholms förlossningsvård var i kris fick barnmorskan Gudrun
Abascal möjligheten att dra igång Sveriges första förlossningsmottagning i privat regi. Femton år senare har hennes idéer spridits och ännu
en klinik öppnats. Men samtidigt har retoriken mot privat vård hårdnat.
Läs andra delen i Entreprenörs artikelserie om Monopolbrytarna.
Nya medarbetare under lupp
För en tid sedan presenterade en statlig utredning ett nytt lagförslag
som innebär att det ska vara förbjudet för arbetsgivare att be arbetssökande att visa upp utdrag ur belastningsregistret. Samtidigt är det
allt vanligare att arbetsgivare genomför bakgrundskontroller av arbetssökande i samband med rekrytering. Vad bör en arbetsgivare egentligen
kontrollera och på vilket sätt?
64
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
Sveriges mest välsorterade leverantör av E-handelspåsar
Låga priser och
stort sortiment!
Alla E-handelspåsar levereras nästa dag!
från
0,51:-/st
Färgade E-handelspåsar
Vit ogenomskinlig E-handelspåse
från
E-handelspåse, grå
från
E-handelspåse, plast
från
0,43:-/st 0,46:-/st 1,52:-/st
Fraktfritt på order över 2000:-
www.packoplock.se 020-505850
Centrum för näringslivshistoria bevarar och berättar det
svenska näringslivets historia på uppdrag av företag och
organisationer. Bli medlem – deponera material!
www.naringslivshistoria.se.
Franz Adam Bechmann, entreprenören som
lärde svenskarna brygga god öl
i samarbete med Centrum för Näringslivshistoria fått ge smakprov ur företagens rika historia
i Entreprenör – om allt från industrispionage till husmorsfilmer. Denna sista gång tänkte jag ta tillfället att berätta om min
farmors morfars morbror – för han var en riktig fullblodsentreprenör.
Franz Adam Bechmann föddes 1813 i Oberfranken, sattes
tidigt i bryggarlära och blev med åren bryggmästare i Spandau. Där mötte han svensken Fredrik Rosenquist af
Åkershult som var i Tyskland för att engagera en erfaren bryggmästare. Rosenquist var löjtnant, men
hade fattat, det enligt tiden ytterst okonventionella, beslutet att lämna det militära för att
grunda ett bryggeri.
i s n a r t s e x å r h a r jag
mesta ölen vid
denna tid av låg kvalitet. Rosenquist
bryggeri blev först i landet att tillverka
det nya tyska lagerölet, och fick namnet
Tyska Bryggeriet. Det huvudsakliga arbetet
genomfördes av Bechmann, som anställdes som
verkmästare. Att Bechmann snart bryggde Sveriges
godaste öl innebar inte i sig en ekonomisk framgång.
Det är inte alltid lätt att få folk att köpa en bättre produkt, om den också är dyrare.
Men Bechmann var lyckligtvis inte bara en skicklig
bryggare utan som sagt även en god entreprenör. Då
det tyska ölet hade längre hållbarhet än konventionellt
svenskt öl kunde det tappas på flaskor för vidare disti sv e r i g e va r d e n
ribution. Genom att införa stämplar på korkarna ”varumärkiserades” produkten. Tidigare hade kunderna inte vetat vilket
öl de köpte ifall de inte hämtade det direkt vid bryggeriet.
Rosenquist och Bechmann skapade vidare nya försäljningskanaler, i form av ambulerande bryggarkärror, detaljister och
upptagande av beställningar på tidningskontor. Att tidningskontoren ställde upp gratis med denna tjänst berodde på att
Tyska Bryggeriet också var först med att annonsera för sin öl
i pressen.
ölet skulle förknippas med glädje och
fest inrymde Bechmann Stockholms första tivoli i bryggeriets trädgård – med musik, prickskjutning, karuseller, dans,
fyrverkerier, samt naturligtvis rikligt med bryggeriets öl. Av
samma anledning grundade han en kedja med gemytliga tyska
Bierstuben.
Tyska bryggeriet fick t.o.m. draghjälp av drottning Josefina
– bayerskfransyska som hon var, hade hon tidigare druckit
importerad tysk öl, men gick nu över till Tyska Bryggeriets. På
något besynnerligt sätt lyckades Bechmann även få Kungliga
Medicinalstyrelsen att intyga att det tyska ölet var mer hälsosamt och ”mindre berusande” än tidigare ölsorter. Summan av
alla insatserna var att det bayerska ölet på bara några år blev en
enorm succé.
för att det bayerska
n ä r b ec h m a n n d o g 46 år gammal hade hans idéer redan
starkt påverkat hela den svenska bryggerinäringen som därmed påbörjat en professionalisering och ett första steg till
industrialisering.
Edward Blom, näringslivshistoriker och programledare, berättar om föremål, foton
och dokument ur Centrum för näringslivshistorias stora samlingar.
66
Nummer 5-2015 www.entreprenor.se
Vi erbjuder lite mer
Utsedd till bästa handelsplattform två år i rad
•
•
•
•
Appar med direktavslut, realtidspriser och teknisk analys
Köp eller blanka aktier i 21 länder med upp till x30 hävstång
1000 ETF:er, 8500 aktier, 66 index, 62 råvaror och 338 valutapar
Courtagefri handel & valfri hävstång i index, råvaror & valuta
En lättanvänd handelsplattform som ger dig tillgång till
Morningstars aktieanalyser, realtidskurser, teknisk analys,
nyheter, utbildningar, kurslarm, appar och mycket mer.
2014
WINNER
Best Online Trading Platform
WINNER
Best Online Trading Platform
Google Play är ett varumärke tillhörande Google Inc.
App Store är ett varumärke tillhörande Apple Inc.
Öppna ditt kostnadsfria konto idag.
CFDs på:
Aktier I Index I Råvaror I Valuta
CFDs är hävstångsprodukter som
kan innebära hög risk för ditt kapital.
Förluster kan överstiga insättningar.
Det dynamiska
kapitalet.
Att få en krona att bli två, tre, fyra.
Att skapa tillväxt.
Vad är det som skapar den dynamiken?
Hemligheten ligger i helheten, att bygga en kedja
av finansiell kunskap där den ena kompetensen öppnar
möjligheter för den andra.
Ta vår investmentbank, de har medverkat till över
hälften av Sveriges alla börsnoteringar. Mer än 50 procent
av marknaden!***** Det öppnar dörrar till unika investeringsmöjligheter som Carnegie privatbankskunder får
nytta av.
Eller ta vårt analyshus, Sveriges bästa för övrigt, få
finansiella aktörer kan dra sådan fördel av dagens marknadsrörelser som Carnegie. Med 50 analytiker som arbetar
gränsöverskridande från fyra nordiska kontor och följer
fler än 300 nordiska företag som utgör drygt 90 % av
regionens samlade börsvärde. Analysen blir den avgörande
vägvisaren för våra privatkunders förmögenhetsstrategi.
Kunskapskapitalet skapar kapitalet!
Carnegie har en omatchad kedja av ekonomisk
kunskap, vi är valda till Årets Bästa Analyshus*, Nordens
Bästa Företagsrådgivare**, Årets Fondbolag*** och Sveriges
Bästa Privatbank****.
Allt detta bildar en helhet.
Där det ena öppnar dörrar åt det andra.
Och – där uppstår Carnegies unika affärsdynamik.
Vill du veta mer om konsten att göra pengar på pengar,
hur du drar nytta av Carnegies dynamiska kapital, är du
välkommen till carnegie.se/privatbank.
Årets Bästa
Analyshus.*
Nordens Bästa
Företagsrådgivare.**
Årets
Fondbolag.***
Sveriges Bästa
Privatbank.****
* FINANCIAL HEARINGS 2014, **TNS SIFO PROSPERA 2014, *** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 2/2015,
**** TIDNINGEN PRIVATA AFFÄRER NR 12/2014, ***** THOMSON REUTERS, 2010–2015.
En finansiell kunskapsbank.