Renen 2015.indd

Renen
RENEN
Medlemsblad för
NORRBOTTENS REGEMENTES KAMRATFÖRENING
Fredsdagen 7 maj för 70 år sedan!
Nr 1 * 2015 *Årgång 55
Renen
Ordförande har ordet
Ett halvår har gått sedan julbrevet,
RENEN 2 2014, gick ut. Nu har försommaren, med ljusa nätter, fåglar
i holkarna, nyfödda älgkalvar, en
natur som spritter av liv äntligen
kommit och det är dags för ”Stora
RENEN” nr 1 2015. Vad har vi haft
för oss sedan sist? Skottat snö då vi
fick kopiöst mycket snö som sedan
gav oss väldigt isiga vägar under
lång tid. Den 23-27 mars fick vi dock
kanonväder med perfekta skidspår –
det var nämligen Militära VM på skidor. Regementet har också genomfört en storövning, Vintersol 2015,
9-20 mars. Övningen genomfördes
i området runt Boden, Harads och
Jokkmokk med ca 1000 deltagare.
Tyvärr har vi under våren förlorat en
styrelseledamot, Rolf Jonsson, som
avled den 14 april. Vi minns alla våra
medlemmar som lämnat oss och sänder en varm tanke till deras nära och
kära.
Ett stort tack till C I 19 med personal för det stöd vi fått under året och
tack till alla andra som gjort en insats
för vår fina Kamratförening.
Innehåll
Ordförande har ordet .................. 2
Året som gått .............................. 3-4
Mil VM på skidor ......................... 5-7
Årsmötet ..................................... 8
Projekt O II ................................. 9
Kamratstöd ................................ 9
Resa till Florida ........................... 10-11
Röda Korset 100 år .................... 12
Ambulansflyget i Boden .............. 12
Sjuksköterskeskolan ................... 13
Jerringhemmet............................ 14
Sid Nyårscour 2010
Samordningsenheten ................. 14
Traditionsbesök ......................... 15
Traditionsförening Finland
Frivilliga ...................................... 16
Uppvaktning Anneli ..................... 17
Vård av Materiel ......................... 18-19
Ur Regementets hävder ............. 20
70 år sedan freden ..................... 21
Garnisonsdagen ......................... 22
Karungis storhetstid .................... 28
Kamratföreningens: Bok
”I 19 100 år i Boden”
............................... 250 kr + ev porto
Erling Molin
Ordförande/Redaktör
Slips......................
110 kronor
Förenings nål....
50 kronor
Klubbmärke......
60 kronor
Mössa m märke.. 75 kronor
Sätt in beloppet på postgiro:
61890-0
Skriv in önskad ”pryl”,namn o
REDAKTIONSRUTAN
Redaktör: Erling Molin
Vår förening består av ett stort antal medlemmar vilket är
mycket hedrande. Tyvärr blir det därmed en administrativ
omöjlighet att kunna följa upp alla som lämnat oss för alltid,
fyllt jämna år, ändrat adress mm. Vi ber om överseende.
Har Du något att berätta? - Sänd via mail eller post:
[email protected]
eller på adress:
Ritarvägen 2, 961 39 BODEN, telefon: 0921-147 97
Nästa nummer av RENEN utkommer till nyår 2015.
Manusstopp: 1 nov 2015
2
adress
@
SÄND DIN [email protected]
till; [email protected]
För snabb information då
post inte hinner fram.
Renen
Norrbottens regementes Kamratförening, året som varit
Kamratföreningens årsmöte är nu genomfört, och vi lägger nu ytterligare ett spännande
och intressant år bakom oss.
De aktiviteter som vi planerade inför 2014 har vi genomfört.
Vi har som vanligt också samverkat med de andra kamratföreningarna. Det har varit
många intressanta föredrag och trevliga studiebesök under året. Ett stort tack till de kamratföreningar som planerat dessa studiebesök och inbjudit oss andra att delta.
Nu stundar ett nytt verksamhetsår, • Frans Wickbom informerade om
förhoppningsvis med många intres- Militära VM som I 19 arrangerade i
santa aktiviteter att se fram emot.
mars
Här kommer en summering av kamratföreningens verksamheter sedan
förra numret av Renen:
Ett stort antal veteranträffar har genomförts med olika teman som exempel att:
• Göran Honkamaa informerade
om Militära Världsmästerskapen
2015
• Bertil Webering orienterade om
Bodens Fästning fram tom andra
Världskriget
• Erling Molin visade bilder från
Lindahlsresan våren 2013 med temat ”I Svenska Frivilligkårens spår
under Vinterkriget i Finland
• Brigcg/stf regch öv Lars Karlsson
presenterade sig och gav intressant information om samövningen i
Nordnorge
• Sedvanlig ärtlunch avnjöts hos
Ingrid och Jan Wickbom
• Kamratföreningens dag genomfördes i Notviken och Gammelstad
• Vi har också deltagit i Veterandagen, Garnisonens dag med Vårfesten och Nationaldagsfirandet med
vår fana
• Vår Kamratförening genomförde
i september ”Kamratföreningens
Dag” med en enkel ceremoni på
Notvikens lägerplats, i Gammelstad
vid minnesstenen från 1809 års krig
samt indelte soldaten Mårds grav.
Erling Molin gav deltagarna intressant information vid de olika minnesplatserna.
• Vår traditionella Lillejul som
är Kamratföreningens kulinariska
höjdpunkt, avhölls på Regementsmässen I 19, där ett stort antal medlemmar avnjöt ett gott julbord.
Styrelsen och övriga
funktioner för 2015
enligt nedan:
Ordförande/
redaktör
Vice ordförande
Sekreterare
Kassör
Ledamöter:
Lars Nilsson
Göran Höglund
Niklas Bäck
Sven-Erik Sundelin
Tommy Jansson
Suppleanter:
Sven-Gunnar Jonsson
Lennart Olsson
Nils Kerttu
Tommy Dahlqvist
Bengt Fredriksson
Revisorer
Per Sjöström
Karl-Dane Nilsson
Revisor suppleant Vakant
Revisor suppleant Vakant
Valberedning
• Kamratföreningens årsmöte
avhölls i april där 22 medlemmar
deltog. Årsmötet inleddes med en
parentation över avlidna medlemmar under året. Därefter avhölls
årsmötet.
Efter årsmötets avslutande och i
samband med middagen informerade Bengt Flodin om OF vid I 19.
• Kenneth Ekholm föreläste om
droger och kriminalitet
• Erling Molin och C-L Persson visade film från tidigare WC i Biatlon
i Pagla 1986
Besök Kamratföreningens hemsida
http://www.bjornerback.com/lars/i19kamratforening
3
Erling Molin
Annelie Forshage
Olle Ljungkvist
Claes-Göran Lund
Peter Nyberg
(sammankallande)
Göran Norman
Anders Krigsman
Renen
Verksamhetsplan 2015 (till årsmöte 2016)
Tid
Verksamhet
2015-06-02
Röjning, städning och plantering på minnesplatsen Notviken
2015-06-06
Nationaldagen. Fanan med i fanborgen
2015-06-11
Föreningens veteranträff hos Ingrid och Jan Wickbom
2015- midsommar
RENEN nr 1. 2015
2015-07-07
Klippning av gräs samt ev. röjning på Notvikens minnesplats
2015-09-10
Föreningens veteranträff och Kamratföreningens dag (ev. Näsbyhed).
2015-10-08
Föreningens veteranträff
2015-11-12
Föreningens veteranträff
2015 dec
Lillejul
2015-12-23
Julbrevet ”RENEN nr 2/15”
2016-01-10 ?
Nyårsbön samt nyårscour. Regementsmässen 1400
2016-02-
Föreningens veteranträff
2016-03-
Föreningens veteranträff
2016-04-
Föreningens veteranträff
2016-04-?
Årsmöte
Genom Kamratföreningarnas samordningsenhet kommer ev. ytterligare aktiviteter att anordnas vilka vi
återkommer till och meddelar senare på hemsidan och via e-post.
Avslutningsvis, ett stort tack till er alla som deltagit i våra sammankomster och de aktiviteter som arrangerats.
Njut nu och ha det skönt i sommar.Väl mött under 2015.
Olle Ljungkvist
Sekreterare
Kamrater på I 19 och övriga med intresse!
Välkomna som medlemmar i
Norrbottens regementes Kamratförening!
Medlemsavgift: Ständig medlem 200:Sätt in beloppet på postgiro: 61890-0
Glöm ej att ange namn,
adress och mailadress.
4
Renen
Militära VM på skidor i Boden
Den 23-27 mars genomfördes CICM:s 52 Militära Vinter-VM i Boden.
Arrangörer var I 19 och A 9. Chef för tävlingarna var mj Frans Wickbom, I 19.
Pagla klart för VM.
Vackert väder och suveräna banor och tävlingar
med ca 200 aktiva deltagare och ca 100 ledare
mm.
Längdskidor,
skidorientering och skidskytte
genomfördes på Pagla
skidstadion och de alpina
tävlingarna avgjordes i
Storklinten. En del Svenska medaljer från den ädlaste valören till brons
hamnade i värdlandet.
Detta var i grenen skidorientering. Deltagarna var
mycket nöjda med banorna och arrangemangen.
Text: Erling Molin
Ledning, från V; Anna-Lena Hesse, överste Mikael Frisell, Major Frans Wickbom, Stefan
Riddarström, Staffan Eklund och Göran Honkamaa.
5
Renen
Frans Wickbom gratulerar sin dotter till
silvermedaljen och Erik Blomgren till
guldet.
En glad VM-silvermedaljös, Evelina
Wickbom, skidorientering.
En stolt farfar gratulerar Evelina.
Det framgångsrika franska laget.
6
Renen
En trevlig bild med fyra svenska deltagare på pallen.
Tre affischnamn inför Mil. VM: Mona Brorsson, Simon Fourcade och Evelina Wickbom.
Fyra av de sex tidigare C I 19 som fanns på plats i Pagla, förutom
nuvarande C I 19, öv Frisell. Från V: Göran Honkamaa, Olof
Granander, Jan FT Mörtberg och Frank Westman. Ej med på bild
Jan Wickbom och L-G Nilsson.
7
Renen
Årsmötet
Kamratföreningen genomförde sitt årsmöte den 9 april och årsmötesförhandlingarna genomfördes i C I 19 ordersal och efterföljande
ärtmiddag intogs i regementsmässen. Ett drygt 30-tal medlemmar
deltog i år. Vid det konstituerande mötet utsågs styrelsens enda
kvinnliga ledamot, Annelie Forshage, till vice ordförande.
Årsmötesordföranden
Ordförande och V ordförande efter
konstituerande mötet.
Ärtmiddag
Årsmötesförhandlingar
8
Renen
Projekt O II
Oscar II soldathem genomgår en förändring. Delar av fasaden renoveras,
altaner och en kiosk byggs och bangolfbanan renoveras. Träd fälls för
att byggnaden skall bli synlig. Kamratföreningarna som önskar ställer
upp med informationsskyltar som
beskriver de olika förbanden och
Kamratföreningarna. Varje kamratförening blir ”Hålvärd” för varsitt
hål i bangolfen. Projektet blir dock
inte klart förrän 2016.
En av Kamratföreningens skyltar.
Utbildning Kamratstöd
Vår kamratförening har en överenskommelse med I 19 om kamratstöd till Veteraner om behov uppstår. I samband med detta ges tillfälle till kostnadsfri utbildning i kamratstödsverksamhet. Den första utbildningen i Boden
har genomförts på OII i våras och jag var en av deltagarna i vid denna premiär. Jan Sehlberg och garnisonspastor
Klingert ledde utbildningen.
Från kamratstödsutbildningen.
9
Renen
Resa i Florida
Vi bodde fint intill havet.
Trots början på januari var det 25-27 grader varmt.
Under ca 10 dagar i början av januari
gjorde jag och min sambo Lisbeth en
resa till Florida. Vi bytte flyg i Chicago där vi blev sittande i ett snöoväder
i två timmar. Då vi landade i Tampa
möttes vi av sommarväder. Vi bodde
nästan kungligt i Tampa hos en släkting till Lisbeth, i ett bevakat område
med enbart fina och stora villor. Vi
blev bekanta med ett officerspar,Jeff
och Reika Stroh. Jeff tjänstgjorde vid
United States Special Operations
Command (SOCOM) som är ett av
det amerikanska försvarsdepartementets försvarsgrensövergripande
militärkommandon. SOCOM ansvarar för specialförbanden, instiftades
1987 och har sitt högkvarter inne på
10
MacDill Air Force Base vid Tampa,
Florida. SOCOM:s ingående förband
och enheter har medverkat i princip
samtliga av USA:s väpnade konflikter sedan dess grundande 1987, från
invasionen av Panama till Afghanistan. Vi fick följa med till basen och
bla. besöka Veteran minnesplatsen.
Vi hyrde bil och körde ner till Miami
Renen
Öv Jeff på US Special Forces visar oss minnesplatsen i Tampa.
Beach några dagar och det var också
en fantastisk upplevelse, inte minst
vägen genom alligatorträsken, och
den fantastiska playan med människomyllret i Miami Beach.
Text och foto: Erling Molin
Vi åkte ner till Miami Beach och ett riktigt sommarväder.
Vi fick SOCOM:s sköld som minne.
11
Renen
Röda Korsets Bodenkrets 100 år
Röda Korsets Bodenkrets fyller 100
år i år, 1915 – 2015. Röda Korset i
Boden har dock haft verksamhet i
Boden sedan 1908 då Röda Korsets
Kvinnliga förening i Boden bildades.
Det var grunden till dagens Bodenkrets. Förutom Kretsen har det också
funnits Röda Kors kårer, kvinnliga
och manliga, i Boden, dessa har dock
gått in under Kretsen. Röda Korset
är en frivilligorganisation inom Försvarsmakten och kom till Boden i
stort samtidigt med garnisonen.
Svenska Röda Korset, som för övrigt fyller 150 år 2015, har haft verksamheter i Boden. Sjuksköterskeskolan, Flygambulansverksamheten och Jerring hemmet är sådana verksamheter. Den 19 september kommer 100-årsjubileet
att avslutas med en konsert i Björksalen, Boden.
Text : Erling Molin
Ambulansflyget i Boden
Ambulansflyget startades av Svenska Röda Korset då Prins Carl var
ordförande.
I Boden startade Svenska Röda Korset flygambulansverksamhet 1923
med sjöflygplan stationerade vid fd.
Kläppenbadet i Bodträsket.
Vid Bodträsket fanns hangarer byggda för spaningsflyget 1916 – 1918
som under mitten av 30-talet flyttades till Buddbyträsket. Även flygfältet vid Ing 3 användes för start och
landning.
I december 1923 stod Bodens ambulansplan färdigt i sin hangar, ett biplan, en Breguet som var en fransk
konstruktion tillverkad av Louis
Charles Breguet en fransk flygpionjär och flygplanskonstruktör. Breguet hade plats för två bårar, sjukvårdare/läkare och pilot. Planet hade
en 300 hk vattenkyld motor och var
egentligen avsett för transporter av
sårade franska soldater i Sahara där
ökenstrider pågick. För verksamheten i Norrbotten utrustades planet
med skidor för vintertjänsten och
pontoner för sommarbruk. Försteförare var den legendariske sergeanten
Ferdinand Cornelius och mekaniker
var Knut Gunnerfeldt. Första chefen för ambulanstjänsten var kapten
Reuterskiöld som var detachementchef för fälttelegrafkåren i Boden.
Reuterskiöld var utsedd av Svenska
Röda Korset att jämte chefläkaren
på Garnisonssjukhuset, dr Torsten
Ekman, driva verksamheten och var
av stor betydelse för ambulansflygets
utveckling.
Att följa med flygambulansen var ett
äventyr varje gång och en resa som
finns beskriven var till Vaisaluokta
lappläger där en man skulle hämtas
för transport till sjukhuset. En roddare sändes iväg den 5 mil långa vägen till Suorva varifrån ett telegram
sändes via Suorva radio till Porjus.
Från Porjus gick telegrammet till
provinsialläkaren i Jokkmokk som
ringde chefsläkaren på ”Garnis” i
Boden, som i sin tur vände sig till
flygambulansens expedition med
framställning om utryckning. En
viktig del i allt ambulansflygande
var vädret. Hur fick man då reda
på det korrekta flygvädret? Jo man
ringde telefonsamtal till abonnenter
utefter den tänkta flygvägen för att
förhöra sig för om väderläget.
Röda Korsets flygambulans i Boden.
I maj 1928 anlände en nyinköpt Junkers F 13 till Boden. Flygplanet anskaffades av Svenska Röda Korset och var specialinrett för ambulanstransporter. År 1951 flyttades ambulansflyget från Boden till F 21 på Kallax.
12
Renen
Röda Korsets sjuksköterskeskola
I Boden startade också Svenska Röda
Korset en sjuksköterskeskola. År
1949 grundades Röda Korsets sjuksköterskeskola i Norrbotten förlagd
till Boden.
Från 1949 hade utbildningen förlagts i den sk. Flygvillan, 1952 flyttar
skolan in i nybyggda lokaler. Landstinget i Norrbotten var huvudman
för den nya utbildningen, medan
Stiftelsen Röda Korshemmet svarade för innehållet. Instruktörer från
Röda Korsets skola i Stockholm kom
upp till Boden för att leda verksamheten. För att bli antagen till skolan
skulle man vara minst 19 och högst
27 år, vara svensk medborgare, ha
Här startade skolan 1949.
Sjuksköterskeskolan från 1952.
Bild S 3: Sjuksköterskeelever på Björknäsvallen, Sveriges Nationaldag på
1950-talet.
Vårdhögskolan
gott uppförande, god hälsa och
vara lämplig för yrket. Eleverna fick
själva bekosta tre blå- och vitrutiga
klänningar, fem förkläden, samt tre
skyddsrockar. Till sjuksköterskeuniformen hörde även kappa, en svart
kalott och en svart klänning, "frack-
för sjuksköterskor i Sverige startade
en", som bars vid högtidsdagar.
Yrket sågs som ett kall, där en sjuk- 1867, då Röda Korsets sjuksköterskesköterska förväntades bland annat skola grundades.
avstå från att bilda familj för att helt
kunna ägna sitt liv åt att vårda andra.
Text och foto: Erling Molin
Den första sekulära utbildningen
13
Renen
Jerringhemmet i Boden
Svenska Röda Korset har direkt och
indirekt, under årens lopp, verkat
för att förebygga mänskligt lidande.
Ett exempel är bildandet av Jerringhemmet i Boden, som bildades 1957
och upphörde 1972.
Text: Erling Molin
Kamratföreningarnas samordningsenhets årsmöte
Kamratföreningarnas samordningsenhet har avhållit årsmöte i Försvarsmuseum Boden. Det är samtliga kamratföreningar i Boden och Luleå som tillsammans med Försvarsmuseet samordnar olika aktiviteter mm. Ordinarie
ledamöter är resp. förenings ordförande. Göran Honkamaa omvaldes som samordningsenhetens ordförande. Museet har en ny chef, Behnaz Ghoncheh, som har sina rötter i Iran.
Från vänster: Erling Molin, Norrbottens. Reg. Kamratförening och Reservofficerssällskapet i Norrbotten, Björn Persson, Helikopterkamrater i Norr, Anders Möller, Föreningen P 5, Göran Honkamaa, ordförande och Traditionsföreningen Norr för
Svenska frivilliga i Finland, Behnaz Ghoncheh, Försvarsmuseum Boden, Allan Karlsson, F 21 Kamratförening, Lillemor Nilsson, Fredsbaskrarna i Norr, Thomas Lindell, Boden artilleristerna, Bernt Wikström, S 3 Kamratförening, Åke Wassikaoja ,
Försvarets Logistikveteraner Boden, Björn Fredriksson och Marino Eriksson, Ing 3 Kamratförening.
14
Renen
Traditionsvårdsbesök av HKV
Mötesdeltagare
Avsikten med besöket att träffa och
lyssna på ett antal förbands syn
inom området traditionsvård med
syfte att inhämta de olika förbandens erfarenheter och uppfattningar.
Målet var att få underlag för kommande centrala bestämmelser inom
området traditionsvård. Från HKV
deltog Från PROD UTB, Övlt Michael Jarl och Fv Patrik Laestadius. Från
SMKR (Sveriges Militära Kamratföreningars Riksförbund), ordförande
Anders Emanuelson. Från I 19, Öv
Mikael Frisell), Regfv Jari Mäkelä,
Karl-Dane Nilsson G 0, Erling Molin
ordförande Norrbottens regementes
Kamratförening/ROSIN samt representant för Kamratföreningarnas
samordningsenhet, Batfv Rikard
Skiöld AJB, Batfv Stefan Bergström
Pbat, Mj Niklas Bäck G5 tillika traditionsofficer .Från A 9, Öv Johan
Pekkari, Regfv Peter Hemphälä, Mj
Anders Rönnquist C G0, Batfv Magnus Hansson 91.Artbat och Thomas
Lindell, ordförande för Kamratföreningen Bodenartilleristen . Mötet
avslutades med en enkel middag på
I 19 regementsmäss.
C I 19 och C A 9 inleder mötet.
15
Renen
Tradionsföreningen Norr för svenska Finlandsfrivilliga
Fika i Rödbergsfortet.
Föreningen har haft årsmöte
i Rödbergsfortet. Göran
Honkamaa omvaldes som
ordförande. Erling Molin, V
ordförande. Allan Carlsson,
sekreterare. C-G Lund, kassör. Hans Uhlander klubbmästare. Bertil Pantzare och
Curt Sammeli, ledamöter.
Från matsalen i Rödbergsfortet.
Text och foto: Erling Molin
16
Renen
Anneli 50 år!
Annelie Forshage, uppvaktades på
högtidsdagen
Den 2 april uppvaktade styrelsen på
hennes 50-årsdag.
Annelie som uppvaktades av Åke, Olle, Tommy, Sven-Erik och Erling ur styrelsen.
Röjargänget
Röj
ä
tiN
Notviken
t ik
Nu har Kamratföreningen röjt, klippt och
planterat på Notvikens minnesplats.
Vintern har brutit sönder flera träd.
Röjargänget från V; C-L Lund, Olle Ljungqvist, Erling Molin, Åke
Nyman och S-E Sundelin.
17
Renen
Omtänksamhet om och vård av materiel har funnits i Armén
länge...
På 80-talet var jag en period väldigt ofta på Gotland i tjänsten. Man får då ibland tid
över efter arbetsdagens slut att gå i affärer och antikvariat. Här hittade jag ett antal band
”Kongl. Maj:ts ¨nådiga Tjenstgöringsreglemente för den Armée” den är i 4 delar, tryckt i
2 band 1819. Delar av böckerna är inte ens uppsprättade!
Det finns en del ställen i texten som
ännu idag har sin bärighet för att
materielen ska kunna fungera när
det gäller. En tidig föregångare till bl
a ”Soldaten i Fält”, ”SoldI Mtrl”, m
fl. Inget nytt under solen…
Jag vill ge lite utdrag ur dessa böcker
vad gäller underhållstjänsten mm. På
den tiden fanns följande kategorier;
Timmerman,Trosskusk,
Profoss,
Standard-Junkare, olika musiker,
Sadelmakare, Esquadrons- eller Batterie-Hofslagare, Regements-Hofslagaren eller Regements-Hästläkaren,
Fältväbel, Mönsterskrivare, Regements-Commissarie,
RegementsSkrivaren, Bataillons-Läkare, Regements-Läkaren, Presten, Auditören,
Regements-Stallmästaren. (Därutöver off, uoff, Corpraler och manskap)
”De hvarje Tjenstegrad inom ett Regemente åtföljande skyldigheter;
17§; mom 8; Alla till munderingen
hörande bevärings-beklädnads- och
utrednings-persedlar skall han, till
alla deras delar, noga känna; dem väl
vårda och vidmakthålla; förstå att
dem söndertaga, sammansätta och
packa, så väl till parade som marche;
vara försedd med hvad till deras rengöring och färgning erfordras; samt
efter hvarje nyttjande, dem genast
rengöra och förvara.
Sina Gevärspersedlar skall soldaten
framför allt vårda, och alltid ihågkomma, att i krig hans tjenstbarhet,
ofta hans lif och välfärd bero på dugligheten af hans gevär och på hans
skicklighet att dem nyttja.
Mom 16; Han bör väl öfva sig i sadling, betsling och packning, samt
selning och anspänning; känna alla
till Sadelmunderingen och Seldonet
hörande persedlar; samt sjelf urskilja
och, om så fordras, rätta hvad som
felar, såsom stoppning m. m. s. på
det hans häst ej må skadas af sadel
eller sele; hvilket aldrig utan vårdslöshet kan inträffa.
19§: Timmermannen skall underhålla verktygen hvassa och i godt stånd,
samt förstå att dem, till förfärdigande af nödiga arbeten nyttja.
På marcher skall han kunna laga
söndriga broar, med fasciner och
annat virke förbättra vägarna, samt
förfärdiga sjukbårar mm.
21§; Profossen skall, efter de föreskrifter han af Regements Väbeln
undfår, hafva tillsynen om de brott
arresterade personer, draga försorg
att de riktigt erhålla vad dem bestås
och ej begå underslef då han efter befallning verkställer ett ådömt straff.
28§; Regements Sadelmakaren,
Stockmakaren och Pistolsmeden
skall i Fält, i Läger och vid Commenderingar, så vidt sig göra låter, iståndsätta de Regementet eller
Corpsen tillhöriga Sadelmunderingen och Gevärs-persedlar; kostnaden
för dertill uppköpta materialier ersättes honom efter verificerade räkningar.
Pistolsmeder och Stockmakare erhålla betalning efter den af Kongl.
Krigs-Collegium fastställd taxa.
Sadelmakaren skall äfven undervisa
Recruterne, huru Sadeln passas och
stoppningen rättas, så att Sadeln ej
bryter hästen.
Pistolsmeden undervisar om Gevärens beståndsdelar, dessas söndertagande, sammansättande och vidmakthållande.
(Även regementschefen hade krav
på sig som exempelvis vid mönstringar.)
128§; Regements-Chefen inlemnar
till General-Mönsterherren en förteckning som visar hvilka officerare
sedan sista Mönstring begagnat
semester och hvilke som åtnjutit
Kongl. Permission. (Man kan undra
hur lång semestern var…)
(På den tiden fanns dödsstraff reglerat i instruktionerna. Här några utdrag ur dessa bestämmelser).
kraftvunnen dom, hvaruti ändring ej
vidare sökas får, skall vid Regementet undergå dödsstraff, commenderas till vakt vid executions-platsen 1
Major som förer befälet samt 2 Capitainer, 2 Lieutenanter, 2 officerare af
första graden, 12 Underofficerare, 4
Trumpetare eller Trumslagare och
300 man till fots.
Denna styrka rangerad å afrättningsplatsen på 2 leder, formerar en sluten fyrkant. Om den brottslige skall
arquebuseras, blifver fyrkanten öppen.
1 Då delinquenten kommit spetsgården, låter Majoren, under skyldradt
gevär, Regements Väbeln uppläsa
dödsdomen.
2 Sedan commenderar han gevär på
axel, och gifver derefter tecken till
dödsdomens verkställande, i händelse deliquenten skall hängas eller
halshuggas, men om denne skall arquebuseras, öppnas först fyrkanten
på den sidan, der deliquenten skall
stå eller sitta; på honom förbindas
ögonen, och på kläderna fästes ett
synbart märke framför hjertat.
3 Nio man, dertill förut commenderade, hvilka skjuta väl och hafva
säkra gevär utan bajonetter, ställa sig
på ett led midt emot och 12 steg ifrån
delinquenten…
Arméens organisation i Fält
3§ Arméens Indelning och särskilte
Vapen.
Infanteriet delas i mohn af Arméens
storlek i 2 eller flera Fördelningar.
Hvar fördelning delas vidare; 2 eller
flera Brigader. Hvar Brigade bestå af
ett antal Regementer och Batailloner.
Batailloner af samma Regemente får
ej delas på olika Brigader
Artilleriet utgör äfven en särExecutioner 152§
skild Fördelning under ArtillerieNär någon, enligt fastställd eller Laga Befälhafvarens ordres, består af
18
Renen
Belägrings- och Fältartillerie. Belägringsartilleriet förbliver i Hufvud-Depoten i krigsorten, till dess
behof deraf inträffa. Fältartilleriet
åtföljer Arméen…
Fortifikations-Brigaden. Dess åliggande är att besörja Fältverks uppförande, broars slående, vägars anläggande och lagande…
Fältmätnings-Brigaden är under krig
införlivad i Arméens General-Stab…
Dess åliggande är att recognosera
Landet, afteckna positioner, träffningar och under marcher uppgifva
marche-router, utse platser för Läger, bivouaquer och Qvarter.
krigs-Commisarien, samt en Fördelnings-Intendet vid hvar Fördelning.
Detaille-chefer äro; Underhålls-, utrednings-, och sjukhus-Intendenten.
(det må jag säja är en lagom sekt 2
– eller?)
Kavalleristen och Fält Artilleristen
måste med flit lära sig att väl rykta
och fodra sin häst och densamma
med lika omtanke vård, som sig sjelf,
alltid ihågkommande att hans eget
lif, välfärd och anseende vid de vigtigaste tillfällen, kan bero af hästens
tjänstbarhet. Han måste äfven med
yttersta uppmärksamhet följa den
undervisning honom i ridkonsten
Arméens särskilda Stater
meddelas, för att med fullt förlitande
på sinhäst, kunna med honom verkFältförvaltnings-Staten eller General ställa äfven de svåraste och hastigaskrigs-Commissariatet består af Ge- te rörelser.”
neral-Intendenten som chef, General Var har man hör detta förut? Vårda
materiel (hästen), sedan Dig själv.
Idag är det nog ofta tvärt om. Tyvärr
har jag under min aktiva tid sett för
många exempel på omvänd ordning.
Man lär sig aldrig av historiens erfarenheter. Att lära sig vad materiel tål
att utsättas för, för att klara ett längre
brukande är viktigt. Hästen kunde
visa vad den orkade, om den led eller på annat sätt var utsatt för svårighet som kunde kosta den livet. Dagens olika system tiger och ger ingen
”reaktion” förrän den kollapsar. Då
är det för sent. Kontinuerligt underhåll utfört av den enskilde soldaten
är viktigt. Detta gäller även i framtiden.
Några tankar från
Hans Gerlach
Fd C TD I19/P5/S3 1965-66
Nationaldagen 2015
Firandet flyttades till Försvarsmuseum Boden då
Kvarnängen var upptagen
av studentbal!!
Ingen lyckad flytt då regnet tvingade firandet
inomhus och det blev
väldigt trångt. Det blev
”Gilla läget” och firandet
genomfördes.
19
Renen
Ur regementets hävder, Krigargestalter från svunna tider
Kapten vid Piteå Kompani Carl Fredrik Frisell. Antagen 1710-01-1
20
Renen
70 år sedan andra världskriget tog slut
Annonsen om Krig och Fred.
Bodenkören Chorisma, anordnade
en konsert ”Krig och Fred”den 10
maj, som minne av fredsdagen 7 maj
1945. En proffsig och minnesvärd
tillställning på alla sätt. Peter Backlund var konferencier och körledare
var Magnus Toresson. Publiken fick
sjunga med i allsången, bla. ”Min
soldat”. Beatrice Öhman sjöng sången Lili Marlene på tre språk och Eva
Lindström spelade dragspel, Peter
Backlund förklarade att den sången
egentligen kom till redan under första VK. Kören hade även en Fältartistgrupp som bla. sjöng ”Konjak och
Nazister” av Ronny Eriksson. Sången handlar om Abisko och tankarna
gick därför till I 19 Skidlöparbataljon
under 1940-talet.
20-år efter olyckan i Råneälven
Det är nu 20 år sedan den svåra olyckan i Grenholmsforsen i Råneälven
den 28 maj 1995. Råneälvens Vildmarksservice AB avsåg att börja bedriva
forsränning under 1995 och gjorde en provtur denna dag. Fjorton deltagare
i två båtar deltog med två forsrännare. Det var högvatten och i en stor sk.
vals kantrade båda båtarna och samtliga hamnade i det strida och kalla vattnet. Sex personer lyckades ta sig i land men åtta personer drunknade. En
gemensam begravningsakt genomfördes i Gunnarsby kyrka där även en
minnessten är uppförd.
Text och foto:Erling Molin
Minnesstenen vid Gunnarsby kyrka.
21
Redaktören med en beredskapssoldat 1944. Kriget pågår i Europa.
Trevlig sommar
önskar Renen!
Renen
Aktiviteter på Regementet den 29 maj
Den 29 maj blev en dag fylld med
aktiviteter på Norrbottens Regemente tillsammans med Artilleriregementet A 9.
Dagen började kl 0900 med ”Veterandagen” i manskapsparken på
I 19, en mycket stämningsfull och
fin ceremoni. Kl 1300 invigdes
Garnisonens dag och senare på
kvällen genomfördes en ”Vårfest” i
form av en pub-afton. Här en bildkavalkad från dagen.
Foto: Erling Molin
22
Renen
23
Renen
24
Renen
25
Renen
26
Renen
Vår Lindahl 2015
C I 19 i samspråk med öv Jan FT Mörtberg, öv Granander tar för sig av Lindahlstårtan, Jörgen Degerlund hälsar välkommen
och borden på Tre Renar är dukade.
27
Renen
Karungis storhetstid 1914 och Karl Gustavs kyrka
Karungi, i KarlGustavs församling, fick sin storhetstid 1914 under första världskriget.
Karungi blev den enda kontakten mellan öst och väst. Där växlades bla all post som kom
över Torne älv. Järnvägen från Boden till Karungi var klar, men järnvägen fram till Haparanda var under byggnad. Min farfar arbetade där som ”rallarbas”, sedan järnvägen från
Övertorneå förenats med järnvägen från Boden.
Då jag är född i KarlGustavs församling har jag många släktingar, bla min mor och far,
i sin sista vila på kyrkogården vid KarlGustavs kyrka belägen på kyrkholmen i Karungi,
byggd 1796. Vissa problem uppstod efter finska kriget 1808-1809 då Finland blev ryskt och
den del av KarlGustavs församling som låg på andra sidan Torne älv tillhörde Ryssland.
Tanken att bilda Carungi kapellag
föddes år 1725, då påtryckningar
från såväl församlingsmedlemmar
som prästerskap framfördes. Diskussionen fördes i olika omgångar
men förverkligades först år 1745.
Ett kapell och klockstapel uppfördes
på Kyrkholmen och invigdes sommaren 1745 av prosten A. Fougt.
Församlingen döptes till Carl Gustafs
församling, efter dåvarande kung
Gustav III:s andre son Carl Gustav,
som dock dog vid tre års ålder.
Planeringen av den nya kyrkan
påbörjades år 1785. Ritningar på en
ny kyrka framtogs 1786 och Consistoriet godkände dessa. Bland
församlingsborna rådde oenighet
huruvida en ny- eller tillbyggnad av
kapellet skulle ske, vilket ledde till att
byggnadsbeslutet fördröjdes. Även
krig och missväxt bidrog till detta.
År 1793 hade man slutligen enats
om kyrkbygget. Kyrkan skulle byggas med rätvinkliga hörn (kapellet
var åttakantigt) och ges höjd för att
rymma en framtida orgel. Kyrkan
skulle uppföras på samma plats som
kapellet. Byggnationen startades på
våren 1796. Sockenstämman konstaterade den 6 juli 1798 att Carl Gustafs
kyrka var färdigbyggd. Den 5 april
1847 beslutade kyrkorådet om en
stor renovering av kyrkan. Kyrkan
brädfodrades invändigt och målades.
Kaminer för uppvärmning av kyrkan
införskaffades år 1882. För att spara på
kyrkans utgifter betalade kyrkoherde
Stenborg personligen detta inköp.
År 1922 beslutades om en restaurering
av kyrkan och anskaffande av nya
bänkar. Dessa skulle placeras glesare
för att erhålla större benutrymmen.
Karungi järnvägsstation 1913.
Postväxling i Karungi 1914.
28
Renen
Kyrkan ommålades och nya kaminrör
inmurades för att höja brandsäkerheten. Dubbla fönster insattes och en
mellanvägg med vindfång byggdes.
År 1945 utbyttes samtliga järnkaminer mot elvärme. År 1955 beslutade
kyrkofullmäktige att dra in vatten
och avlopp och att bygga toaletter
i kyrkan. År 1994 utfördes renovering av kyrktaket då defekta spån
utbyttes, taket tjärades och samtliga
takrännor utbyttes. Samtliga fönster
ommålades.
Av gamla skrifter framgår att kyrkan
ännu år 1832 saknade altartavla. Under restaureringen 1844-1852 uppsattes en altartavla som målats av konstnären Essaias Svanberg, Haparanda.
En ny mässhake anskaffades 1822 Karl Gustavs kyrka invändigt.
som ersättning för den mässhake som
överlämnades till den ryska delen av
församlingen vid gränsregleringen
1813.
Kyrkklockor i Karl Gustavs
kyrka
Sedan 1745 har 4 ringklockor anskaffats Den första och större klockan vägde 2 skeppund och 1 lispund (ca. 350 kg) och var gjuten i
Stockholm av Gerhard Meyer år
1746. Den sprack vid sorgeringningen efter konung Adolf Fredriks
bortgång men omgjöts året därpå.
Följande bibelord fanns att läsa på
klockan ” Kuinga ihanat ovat sinun
asuiansa HERRA Zebaot Ps 84.2”.
Längst ned på brädden står skri- Orgel idag.
vet: ” Jag ropar Kommen till Guds
hus, Besinnen och at i dö måste”.
Den andra klockan som anskaffades
var gjuten 1753 och vägde hälften av
den första klockans vikt. Denna klocka
överlämnades till den östra ryska delen av socknen vid gränsregleringen
1813. I det upprättade protokollet värderades klockan till 205 Rdr Banco. «
Den tredje anskaffade klockan,
som är den mindre av de nuvarande klockorna, är gjuten 1826
av Christoffer Grönvall i Stockholm. Den väger 1 skeppund, 2
lispund och 1 skålpund och kostade
, församlingen 401 Rdr, 40 Sk Banco.
Klockan hade följande inskrift: «Under konung Carl XIV Johans åttonde Regeringsår är denna klocka
uppsatt i stället för den som enligt Karl Gustavs kyrka utvändigt.
1813 års Gränse Reglering blef till-
29
Renen
ägnad Ryska andelen av Socknen».
Den fjärde och nuvarande större
klockan är gjuten i Stockholm 1839.
Den ersatte den ursprungliga första
klockan som omgjöts 1792. Beslut om
att anskaffa en ny storklocka fattades
på sockenstämrna den 9 december
1838, sedan ett restaureringsförsök samma år hade misslyckats.
Uppdraget gick till Samuel Grönvall
i Stockholm, att gjuta en klocka av ny
metall, med en vikt av 3,5 skeppund.
Som delbetalning levererades den
gamla sönderspruckna på 2 skeppund
mot en avräkning av 28 s per lispund.
Den nya storklockan levererades och
upphängdes sommaren 1839 och betalades med ytterligare 200 Rdr. Den
bär följande inskrift på finska: « Minä
Kutsun Tänä Päivänä parannuxeen,
Huomenna Hautaan, Siunattu Olkon
Se Kuin tule Herran nimen «. I översättning: Jag kallar i dag till bättring,
i morgon till graven. Välsignad vare
den, som kommer i Herrans namn «.
Stavfelet tyder på att gjutaren saknade kunskaper i det finska språket.
Orglar i Karl Gustavs kyrka
Frågan om anskaffning av en orgel
aktualiserades år 1818. Ett kostnadsförslag inkom i augusti 1819
från orgelbyggaren Pehr Strand i
Stockholm. Priset på orgeln var 1.600
Riksdaler i Svenska Banco sedlar eller
motsvarande gångbart mynt. Detta
ansågs emellertid för kostsamt om
det skulle uttaxeras per hemman.
Beslut togs därför att samtliga församlingsbor skulle bidraga härtill.
Församlingen skulle svara för alla
transportkostnader, samt för eventuella sjöskador. Orgeln stämdes för
den tidens bruk i en hög kammarton.
Den 20 augusti 1820 upplästes ett
intyg från E.G. von Rosen, som var
domkyrkoorganist i Stockholm och
verksam som orgelexpert. På Musikaliska Akademiens anmodan hade
han: «besiktigat det orgelverk, som
orgelbyggaren Pehr Strand till Karl
Gustafs kyrka förfärdigat och befunnit det till alla delar vara väl byggt,
enligt det kontrakt, vilket
Avslutningsvis – Vårens höjdpunkt!
30
med orgelbyggaren blivit uppgjort».
År 1930 påbörjades en ombyggnad,
som gjordes av orgelbyggaren N.O.
Alm. Detta innebar rivning av den
gamla orgeln och nybyggnad enligt
den tidens principer. Enligt Riksantikvarieämbetets och Byggnadsstyrelsens föreskrifter magasinerades
det gamla materialet från 1820.
År 1952 gjorde Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad en ombyggnad av
orgeln. År 1975 ersattes orgelverket
med ett nytt, som byggdes av Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad.
I den nuvarande orgeln ingår några
stämmor från Strands orgel. Även
denna gång bevarades fasaden.
Det var en sammanfattning av Karl
Gustavs kyrka beskriven i Karl Gustavs Historia, sammanställd av
Erling Molin.
Renen
Den årliga, traditionella träffen hemma hos Ingrid och Jan Wickbom är nog höjdpunkten varje
vår. Vår Kamratförening har den stora förmånen att på våra lokala träffar kunna möta flera
av våra tidigare regementschefer. Även tidigare
chefer bosatta söderut dyker upp ibland.
Årets träff i Bjässmora blev lika välkomnande
som vanligt. Vi saknade vår kock, P-O Larsson,
som opererats dagarna innan. Vi önskar honom
ett snart tillfriskande. Bosse och Björn fixade det
hela ändå. Nästa år har Jan önskat att våra respektive följer med. Här några bilder från vårens
höjdpunkt hos Jan och Ingrid.
31