Upphandlingar blir politik

Svenska Dagbladet onsdag 15 juli 2015
5
SvD Debatt 1
Mer debatt 1
Så kontaktar du oss på
Brännpunkt/SvD Debatt!
Tänk om skolan är
tråkig – på riktigt?
Vill du mejla oss? Använd då [email protected]
­eller [email protected] Båda fungerar bra! Vi tar emot
synpunkter och debattartiklar och svarar alla som
hör av sig till oss.
Samma ­redaktion har hand om debatten både
i tidningen och på SvD.se, där vi kan följa upp med
repli­ker och fler debattartiklar varje dag.
Skolan bör ta upp konkurrensen med
de spännande spel som finns och som är
intressanta och utmanande. Det skriver
Ingemar Fredriksson, entreprenör och
förälder.
SvD.se/debatt
Redaktör
Carina Stensson
Bitr redaktör
Carl-Johan
Bilkenroth
1
Debattredaktionen
[email protected]
Telefon 08-13 51 49
Webb:
svd.se/debatt
Twitter:
twitter.com/
SvDDebatt
Facebook:
SvD Opinion
BRÄNNPUNKT
Upphandlingar blir politik
OFFENTLIG UPPHANDLING Det politiska trycket har ökat att
använda offentlig upphandling som ett verktyg för sociala krav. Men
det är en riskfylld väg som öppnar för godtycke och rätts­osäkerhet,
skriver advokater vid Advokatfirman Lindahl.
O
ffentlig upphandling reglerar pro­
cessen för den offentliga sektorn
att ingå kommersiella avtal. Nu
har upphandling emellertid blivit
ett politiskt slagträ. Civilminister
Ardalan Shekarabi förutser att det
ska bli möjligt att ställa villkor i nivå med svenska
kollektivavtal och har därför tillsatt en utredning
som ska se över vilka sådana villkor som kan göras
obligatoriska. Stefan Löfven har uttalat att 10 000
personer skulle kunna lämna långtidsarbetslös­
heten genom jobbskapande åtgärder i offentlig
upphandling. Uttalandena får avtryck i regional
och lokal politik. Alla vill ha justa arbetsvillkor.
Men det är problematiskt att låta ett företags s­ ociala
hänsynstagande få betydelse för dess möjligheter
att ingå avtal med det offentliga. Svårgenom­
trängliga sociala hänsyn kan leda till att det företag
som lovar mest om sitt sociala ansvarstagande får
avtalet trots att andra kanske hade kunnat leverera
till ett lägre pris och med bättre kvalitet, om de bara
hade fått möjlighet att konkurrera på normala
kommersiella villkor. Det är dessutom enklare för
stora företag att ta sociala hänsyn än det är för små
och medelstora företag att göra det.
Det primära problemet med krav på sociala hän­
syn i offentlig upphandling är emellertid att det är
oklart vilka krav som upphandlande myndigheter
får ställa på företag och under vilka förutsättningar
kraven får ställas. Den oklarheten beror på att de
konkreta sociala krav som det är fråga om inte reg­
leras i lag. Enligt traditionell svensk lagstiftnings­
teknik konkretiseras social hänsyn i lag, till exem­
pel jämställdhetslagen eller diskrimineringslagen.
Men när det gäller offentliga upphandlingar har
lagstiftaren nöjt sig med att endast skriva in mål­
sättningsparagrafer om social hänsyn i lagen. Det
är förstås ett enkelt sätt att visa politisk handlings­
kraft utan att behöva gräva ned sig i svåra rättsliga
och praktiska överväganden om ett visst socialt
krav går att ställa i en upphandling och utan att
­behöva beakta statsfinansiella och övriga konse­
kvenser av att kravet ställs.
Men det skapar en legal oreda när lagstiftaren
övervältrar på upphandlande myndigheter att
avtals­vis i sina upphandlingar reglera företagens
”
Det finns inte heller
bland de 570 svenska
kollektivavtalen något
kollektivavtal som är
allmängiltigförklarat.
sociala uppförande. Risken är stor att det kommer
att saknas garantier för att myndigheternas krav är
förenliga med lagstiftning eller med andra myndig­
heters krav eller att kraven får rimliga konsekven­
ser på marknaden i övrigt.
Ett tydligt exempel där lagstiftaren måste ta ställ­
ning till vilka konkreta villkor som går att ställa
i offent­liga upphandlingar är villkor i nivå med
svenska kollektivavtal. Om lagstiftaren hade gjort
det – i stället för att försöka genomföra revolutio­
nerande förändringar med hjälp av målsättnings­
paragrafer – hade den ju kommit till samma slut­
satser som Konkurrensverket nyligen gjort i rappor­
ten om arbets- och anställningsvillkor i nivå med
­svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling,
2015:6. Verket skulle ta fram en praktisk hand­
ledning men lyckades inte med det utan tvingades
konsta­tera att det finns flera rättsliga och praktiska
oklarheter som gör det svårt att ställa sådana krav
i upphandlingar. En betydande oklarhet är att det
strider mot EU-rättens grundprinciper att direkt
­eller indirekt kräva att företag inom EU ska tillämpa
svenska kollektivavtal. Det är också svårt för upp­
handlande myndigheter att veta vilka villkor som
de ska välja ut som de standardvillkor som företag
ska tillämpa för att få avtal med den svenska offent­
liga sektorn. De svenska kollektivavtalen är näm­
ligen inte alltid offentliga. Det finns inte heller bland
de 570 svenska kollektivavtalen något kollektivavtal
som är allmängiltigförklarat eller utpekat som
representa­tivt så att det med självklarhet kan anses
utgöra ett svenskt standardkollektivavtal. Olika
kollektiv­avtal kan också omfatta samma typer av
arbete och det kan finnas lokala hängavtal för vissa
arbetsplatser.
Lika nödvändigt är det att lagstiftaren genom lag­
stiftningsarbete tar ställning till vilka krav på jobb­
skapande åtgärder som kan ställas i offentlig upp­
handling utan att företag ska provoceras att, i strid
mot lagen om anställningsskydd, säga upp personal
eller frångå företrädesrätten vid nyanställning.
Före­tag ska inte heller behöva anställa personal
som saknar kompetens bara för att få avtal med det
offentliga.
Om och när lagstiftaren genom lagreglering
klargör vilka konkreta sociala krav som får ställas
vid offentlig upphandling kommer det att visa sig
att det endast är ett begränsat antal krav och att de
får ställas under vissa begränsade förutsättningar.
Men de krav på till exempel rimliga arbetsvillkor
som får ställas och som är förenliga med EU-rätten
och annan lagstiftning och som behandlar företag
lika, oavsett storlek och hemvistland, de ska upp­
handlande myndigheter givetvis kunna ställa med
tydlig sanktion från lagstiftaren.
HELENA ROSÉN ANDERSSON
EVA-MAJ MÜHLENBOCK
ANDERS NILSSON
OLOF HALLBERG
CATHARINA PIPER
advokater vid Advokatfirman Lindahl
SvD DEBATT Läs fler debattartiklar om sociala krav vid offentlig upphandling på SvD.se/debatt
1
Trafikverket
måste byta spår
1 juni Vi har varit i kontakt med
samtliga aktörer som är invol­
verade i upphandlingen av Ost­
länken. Vi är oroliga för vad vi
ser. Vår oro delas av lokala och
regionala aktörer, skriver Bygg­
nads, Seko och Arena Idé.
2
3
Vi ställer alltid
sociala krav
3 juni Utgångspunkten för oss är
alltid juste konkurrens där grun­
den är en säker arbetsplats och
justa arbetsvillkor, oavsett vilket
land arbetskraften kommer från.
Det skriver Katarina Norén,
Trafik­verket, i en replik.
FOTO: DAN HANSSON
1
Upphandlingar
låser marknaden
20 juni Vid offentliga upphand­
lingar i dag skapas monopol­
liknande situationer. Rangordnas
man inte som nummer ett på ett
avtal så får man i praktiken inte en
enda affär på fyra år, skriver repre­
sentanter för flera möbelföretag.