Läs nyhetsbrev nr 4 2014 (pdf i nytt fönster)

2014 · Nr.1
Nyhetsbrev
Nationellt kompetenscentrum anhöriga · 2014 · Nr.4
Vägledning för anhöriga i juridiska frågor
Uppsala kommun erbjuder vägledning i frågor om
beslut gällande exempelvis
personlig assistans och anhörigvård. Vägledningen är
en service som förmodligen
är unik i Sverige. Uppdraget,
som är ett heltidsarbete,
innehas av juristen Jill Tägtström.
Jill Tägtström arbetar som jurist
inom Vård & omsorg i Uppsala
kommun. Arbetet innebär att
ge vägledning i frågor som rör
beslut gällande bland annat personlig assistans, hemvård och
anhörigvård. Anledningen till
att kommunen erbjuder vägledning förklarar Jill så här.
– Det finns många privata
utförare som erbjuder juridisk
rådgivning för deras kunder,
då vill vi i Uppsala kommun
inte vara sämre utan vill helt
enkelt erbjuda våra kunder
samma service. Och så vitt jag
känner till finns bara denna
service tillgänglig i Uppsala
kommun, vilket gör det unikt,
säger Jill.
Vem som helst
som bor i Uppsala och som får
vårdinsatser där
kommunen står
som utförare kan få
vägledning. Servicen, som är kostnadsfri, kan handla
om skrivhjälp till
Jill Tägtström, Jurist.
att ansöka om
utökade insatser vid behov. Det
kan också röra sig om hjälp att
överklaga ett beslut som någon
inte är nöjd med. Men främst är
det vägledning och rådgivning
hur man utformar sina skrivelser till exempelvis förvaltningsrätten eller till kommunen.
– Det vanligaste är att man
vill ha hjälp med att ansöka
om fler timmar när det gäller personlig assistans. Det är
också vanligt om man haft ett
visst antal timmar inom anhöriganställning men fått avslag
vid ansökan om förlängning
av beslutet, då vill man ha
hjälp med en överklagan,
säger Jill.
I andra kommuner, där det inte
finns någon liknande service,
kan man få hjälp av sin
biståndshandläggare
att överklaga till högre
rätt.
– Många tycker dock
att det är svårt att be
om den hjälpen, för
man vänder ju sig till
den person som gett
avslaget. Om man inte
får hjälp från biståndshandläggaren tror jag att man i
många fall helt enkelt inte orkar gå vidare. Man är så slutkörd både mentalt och fysiskt
på grund av den situation man
har hemma och väljer därför
att inte överklaga, förklarar
Jill.
Vägledning i juridiska frågor
startade hösten 2012, då arbetade Jill deltid . Allteftersom
efterfrågan ökat har också tjänstens omfattning i tid ökat, så
från och med maj 2014 arbetar
hon heltid. Uppskattningsvis är
det 10-15 personer per månad
som får hjälp på olika vis. Jill
är även ett juridiskt stöd för enhetschefer och affärsområdeschefer inom koncernen Vård &
omsorg i Uppsala kommun.
Ny patientlag ska öka delaktigheten
Den första januari 2015 träder den nya patientlagen i kraft.
Syftet är att stärka patientens ställning och att anhöriga ska få
möjlighet att medverka vid utformning och utförande av vården.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Läs mer på sidan 2
www.anhoriga.se
Ny patientlag ska öka delaktigheten
Den första januari 2015
träder den nya patientlagen
i kraft. Syftet är att stärka patientens ställning i hälso- och
sjukvården och främja patientens självbestämmande
och delaktighet. I lagen sägs
också att patientens anhöriga ska få möjlighet att medverka vid utformningen och
genomförandet av vården.
Vi har stora förväntningar på
den nya patientlagen. Även
om vi hade önskat att anhörigas betydelse lyfts fram på ett
tydligare sätt, så talas det både
i förarbetena och i lagtexten om
ökad delaktighet och medverkan
för anhöriga. Det säger Lennart
Magnusson, verksamhetschef
vid Nka.
Större förändringar
Patientlagen innehåller många
bestämmelser om patientens
ställning som redan tidigare
finns i andra lagar. Men den innehåller också större förändringar och förtydliganden jämfört
med gällande lagstiftning, bland
annat:
• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och
förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och
sjukvård som huvudregel inte
får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en
ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet
att välja utförare av offentligt
finansierad primärvård och
öppen specialiserad vård i hela
landet.
Den nya lagen omfattar elva
kapitel. Anhöriga (i lagtexten
kallade närstående) omnämns i
kapitel tre, fem och elva. I kapitel tre sägs bland annat att om
information inte kan lämnas
till patienten så ska den ges till
en anhörig. Där står vidare att
om patienten är ett barn ska
även barnets vårdnadshavare
få information. I femte kapitlet slås det fast att patientens
anhöriga ska få möjlighet att
medverka vid utformningen och
genomförandet av vården –
under förutsättningen att detta
är lämpligt och att inte bestämmelser om sekretess eller tystnadsplikt hindrar detta. Att
patienten och de anhöriga
ska få möjlighet att delta i vårdgivarens patientsäkerhetsarbete
fastställs i det elfte kapitlet.
”Vår förhoppning är att sjukvården ingår ett partnerskap med
patienterna och deras anhöriga.”
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Inte bara vackra ord
Lennart Magnusson betonar att
anhöriga vill vara välinformerade och delaktiga i planeringen
av vården av sin närstående. Att
stå vid sidan om, utan vare sig
information eller kunskap, innebär en stor stress och frustration. Han anser vidare att den
kännedom som anhöriga har
om patientens förutsättningar
och behov, är en kunskap som
vårdpersonalen borde ta tillvara
på ett bättre sätt.
– Vår förhoppning är
att den nya
patientlagen
leder till en
förändring,
att sjukvården ingår ett
partnerskap Lennart Magnusson,
med patien- verksamhetschef,
Nka.
terna och
deras anhöriga. Det får inte
stanna vid vackra ord, säger
Lennart Magnusson.
Text: Barbro Falk.
FAKTA
HSL upphör på sikt
Den nuvarande hälso- och
sjukvårdslagen, HSL, kommer
på sikt att upphöra. Den ersätts
av patientlagen, som träder i
kraft 1 januari 2015, samt av en
ny lag om organisation av hälsooch sjukvårdsverksamhet. När
organisationslagen träder i kraft
är dock oklart. Fram till dess
finns HSL kvar, parallellt med
patientlagen.
Mötesdagar om anhörigfrågor 2014
Under hösten anordnade Nationellt kompetenscentrum
anhöriga tre mötesdagar om
anhörigfrågor. De aktuella
orterna för konferenserna
var Uppsala, Östersund och
Lund. Nedan följer ett urval av de föreläsningar och
workshops som hölls under
dagarna.
Riksrevisionens granskning
av anhörigstödet
Phillipe Jolly, projektledare
för granskningen av anhörigstödet berättade om Riksrevisionens roll och olika uppdrag.
Syftet med granskningen var
att se om staten hade gett goda
förutsättningar för ett stöd
till anhöriga som motsvarar
behoven. Revisionens övergripande slutsatser var att staten
inte gett goda förutsättningar
för ett stöd till anhöriga som
motsvarar behoven. I diskussion
med politiker framkom bland
annat att landstingen måste bli
bättre på anhörigstöd och samarbetet mellan landsting och
kommun måste också bli bättre.
Anhörigas rättigheter kontra
kommunens skyldigheter
Äldreomsorgen tillämpar lagen
om stöd till anhöriga i större
utsträckning än områdena funktionshinder och individ- och
familjeomsorg, konstaterade
Lennarth Johansson, sakkunnig på Socialstyrelsen. Men när
det gäller områdenas utveckling sedan 2011, då har funktionshinder och individ- och
familjeomsorg utvecklats mer
än äldreomsorgen. Man börjar
förstå mer och
mer att anhörigstöd gäller alla
anhöriga och det
genomsyrar också
allt fler verksamheter. Det behövs
en mer individoch familjeinkluderande vård och
omsorg, då är vi
på rätt väg, menar Lennarth.
Workshops
Anna Werkelin Ahlin utredare på Kommunal berättade
om anhörigundersökningen
”Lapptäcke utan sömmar”. Undersökningen visar bland annat
att sjukvården är dåligt anpassad efter gruppen mest sjuka
äldre och kund- och vårdval är
inte lämpligt för äldre med sammansatta vårdbehov.
Godmanskap. Workshop
med Ida Hellrup, tf. kanslichef
för överförmyndarkontoret i
Uppsala. Att vara god man innebär att vara ekonomisk och
juridisk ställföreträdare för en
person som behöver hjälp på
grund av sjukdom, psykisk
störning eller försvagat hälsotillstånd. En god man ska ta
hand om en persons ekonomi,
bevaka rättigheter och se till
att personen har en bra tillvaro
för övrigt. För att bli god man
måste man vara myndig, tidigare ostraffad och ej ha skulder
hos Kronofogden. Dessutom
förekommer redovisningsskyldighet.
Privat eller offentligt – är
det någon skillnad? Workshop om en jämförandestudie
av två identiska äldreboenden
i Östersund som följts under
två år. Ett boende i privat regi
och ett i kommunal regi. Första
mätningen visade att det inte
finns någon signifikant skillnad
i nöjdhet hos de boende, kommunens personal var mer nöjda
men hade en högre sjukfrånvaro. Syftet med jämförelsen är
inte en tävling utan att främja
samarbete och lärande, sa Lars
Liljedahl, Östersunds kommun.
Anhöriga och ett gott liv
Ann Heberlein författare och
teologie doktor i etik. Etiken
sysslar med tre frågor, berättade Ann – Vem är människan?
Värdet av människans handlingar och vad är ett gott liv?
Ett gott liv är att vara frisk och
lycklig. För att uppnå det behövs
självbestämmanderätt, mening
och relationer. Lycka och mening kan innebära att känna
att man gjort något för någon
annan, att man betyder något
eller fyller en funktion för någon
annan. Att vara frisk innebär att
kunna uppnå sina mål, sa Ann.
Reportage och filmade föreläsningar från mötesdagarna finns
på www.anhoriga.se
www.anhoriga.se
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Box 762, SE-391 27 Kalmar, Telefon 0480-41 80 20, [email protected]
Den 6:e internationella anhörigkonferensen - Göteborg 3-6 september 2015
Konferens för dig som är
beslutsfattare, politiker, forskare, personal, eller intresserad
av anhörigfrågor i allmänhet.
Konferensen fokuserar på fyra
teman:
• hälsa, välbefinnande
och social omsorg
• att kombinera arbete
med anhörigomsorg
• ekonomiska frågor
kring anhörigomsorg
• e-tjänster och ny teknik
för anhöriga.
Internationella och svenska
föreläsare kommer att bjuda på
seminarier och presentationer
i världsklass. Plenarföreläsnin-
garna kommer att simultantolkas till svenska. Även parallella
seminarier kommer finnas på
svenska. Utställning för allmänheten är öppen på lördagen.
Är du forskare, praktiker eller
tillhör någon idéburen organisation och vill göra en presentation på konferensen? Skicka in
abstract på svenska eller engelska, ange vilket språk presentationen ska vara på. Kontakta oss
om du behöver hjälp med ditt
abstract. Tfn: 0480 - 41 80 20.
Mer information och intresseanmälan hittar du på:
www.anhorigkonferens.com
Mötesdag om anhöriga till personer med
missbruk
Nka bjuder in till mötesdag i mars 2015 om att vara anhörig till
någon som har problem med alkohol/droger. När någon har problem med alkohol eller droger blir det problem för hela familjen.
Mötesdagen är en dag för dig som är anhörig eller som möter barn,
vuxna barn, partners, föräldrar eller andra anhöriga i familjer med
missbruksproblem. Dagen innehåller föreläsningar, forskning och
teater som sätter anhörigskapet i fokus. Se www.anhoriga.se för
mer information om program och anmälan.
AKTIVITETER 2015
11 - Mars
För ett anhörig- och demensvänligt samhälle. Inspirationskonferens, Folkets hus i
Göteborg.
24 - Mars
Mötesdag om att vara anhörig
till någon med missbruksproblem. CCC, Karlstad.
5-6 Maj
Anhörigriksdagen. Sparbankshallen i Varberg.
6-8 Maj
Senior i Centrum. Malmö
Arena, Malmömässan.
20 - 21 Maj
Svenska Demensdagarna. CCC,
Karlstad.
3 - 6 September
6:e internationella anhörigkonferensen. Svenska mässan,
Gothia Towers, Göteborg.
Nka önskar ett riktigt:
Gott Nytt År!
Länssamordnarna för
anhörigstöd i Norrland
Prenumeration
Nyhetsbrevet via e-post - gå in på “Prenumerera” på Nka:s webbplats
och anmäl dig. www.anhoriga.se. Nyhetsbrevet i tryck - skriv ett
vanligt brev där du anger din adress och skicka till oss, eller anmäl via
hemsidan som ovan, eller via telefon: 0480 - 41 80 20. Avregistrera din
prenumeration via epost till: [email protected] eller ring 0480 - 41 80 20.
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
Redaktion
Ansvarig utgivare: Lennart Magnusson.
[email protected] Text, foto
och redigering: Fredrik Jansson, om inget
annat anges. [email protected]
www.anhoriga.se