VA-PLAN 2014 - Karlstads kommun

KO
M A
20 MUN NTA
15 FU GE
-0 LL N
5- M I
21 Ä
§1 KTI
9 GE
1
VA-PLAN 2014
VA-plan 2014
KARLSTADS KOMMUN
2
VA-plan 2014
INNEHÅLL
3
Sammanfattning.............................................................................................. 4
1 Inledning...................................................................................................... 5
1.1 Bakgrund och syfte................................................................................. 5
1.2 Antagande och uppdatering av VA-planen............................................... 5
1.3 Planprocessen.......................................................................................... 6
1.4 VA-planens uppbyggnad.......................................................................... 6
2 Den översiktiga planeringen i Karlstad
– förhållningssätt och kopplingar................................................................. 7
2.1 Landsbygdsprogram för Värmlands län.................................................... 7
2.2 Vision Livskvalitet Karlstad 100 000....................................................... 7
2.3 ÖP2012 – Samband och konsekvenser...................................................... 8
2.4 Mellankommunala frågor........................................................................ 9
2.5 Miljökonsekvensbeskrivning...................................................................10
3 Riksintressen ..............................................................................................11
3.1 Riksintressen ........................................................................................11
3.2 Diskussion kring VA-planens påverkan på riksintressen .........................11
4 Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA................13
4.1 Behov av förändrad VA-struktur i områden med samlad bebyggelse........13
4.2 Modell för bedömning av behov.............................................................13
4.3 VA-utbyggnadsområden........................................................................ 17
4.4 Utredningsområden...............................................................................19
4.5 Bevakningsområden.............................................................................. 20
4.6 Samlad bebyggelse i väntan på förändrad VA-struktur........................... 20
4.7 Inventering av enskilda avloppsanläggningar.......................................... 22
4.8 Åtgärder enskilda VA-anläggningar och anslutning
till kommunalt VA............................................................................... 24
5 Driftsäkerhet.............................................................................................. 25
5.1 Åtgärder driftsäkerhet........................................................................... 25
6 Reservvatten och nödvatten...................................................................... 26
6.1 Åtgärder reservvatten och nödvatten...................................................... 26
7 Dagvatten och dräneringsvatten............................................................... 27
7.1 Åtgärder dagvatten och dräneringsvatten............................................... 27
8 Organisation och samarbete...................................................................... 28
8.1 Åtgärder organisation och samarbete..................................................... 28
9 Kommunikation......................................................................................... 29
9.1 Åtgärder kommunikation...................................................................... 29
Bilagor........................................................................................................... 30
VA-plan 2014
SAMMANFATTNING
4
Hösten 2011 startade Karlstads kommun ett
förvaltningsövergripande arbete med strategisk
VA-planering för hela kommunen. Målet är att
förbättra möjligheten att fatta väl avvägda och
långsiktigt strategiska beslut rörande vatten- och
avloppsförsörjningen, vilket är nödvändigt för en
hållbar utveckling av kommunen. Detta dokument
är en vatten- och avloppsplan, VA-plan, för Karlstads
kommun. I VA-planen omsätts de ställningstaganden
som presenteras i VA-policyn, föregående steg i den
strategiska VA-planeringen, i åtgärder inom och
utanför verksamhetsområdet för vatten och avlopp.
VA-planen anger vilka åtgärder som behövs inom
VA-försörjningen, i vilken prioriteringsordning
åtgärderna bör genomföras samt en tidplan för
åtgärderna. Bland åtgärderna finns utbyggnad av
allmän VA-försörjning. Alla områden som inte
tydligt kommer att ha en enskild VA-försörjning även i
framtiden har bedömts utifrån områdets behov av en
förändrad VA-struktur. Bedömningen har resulterat
i att områdena klassats som bevakningsområden,
utredningsområden eller utbyggnadsområden. Totalt 13
områden inom kommunen benämns i VA-planen
som utbyggnadsområden vilket betyder att allmänt
VA planeras att byggas ut före 2027. I områden som
ska anslutas till allmänt VA är åtgärder i väntan på
anslutning viktiga att belysa. Det handlar bland
annat om inventering av enskilda
avloppsanläggningar och riktlinjer för vad som gäller
i väntan på anslutning, t.ex. vid ansökan om bygglov
för ombyggnad eller nybyggnation.
VA-plan 2014
VA-planen omfattar också åtgärder kopplade till den
befintliga allmänna VA anläggningen. Åtgärderna ska
säkerställa att rätt resurser finns, att säkerheten i hela
VA-försörjningen upprätthålls och att åtgärder utförs
i rätt tid. Åtgärder som anges handlar bland annat
om beredskap att agera i händelse av driftstörning,
skapande av vattenskyddsområden, förnyelseplan för
ledningsnätet samt en ändamålsenlig taxeutveckling.
Åtgärder avseende dagvatten omfattar bland annat
hur dagvattenfrågan hanteras i samband med
planläggning och förnyelsearbete på ledningsnätet.
Andra viktiga åtgärder i VA-planen handlar om
hur kommunen ska ta sig an andra viktiga frågor
som rör VA-försörjningen, t.ex. inom organisation
och kommunikation. Sådana åtgärder är bland annat
samarbete i en förvaltningsövergripande VA-grupp
och regelbunden avstämning mot andra berörda
samarbetsgrupper inom kommunen. Andra åtgärder
handlar om tydlig och tillgänglig kommunikation
till invånarna vid VA-utbyggnad och att kommunicera
den nytta man som abonnent får av sin VA-avgift.
VA-planen är ett tematiskt tillägg till
översiktsplanen. VA-planen har tagits fram med
utgångspunkt i de tidigare utformade dokumenten
VA-översikt och VA-policy. Innehållet i VA-planen har
tagits fram i ett förvaltningsövergripande samarbete
och diskussioner i politiskt forum.
Aktualiseringsförklaring eller revidering av
VA-planen bör ske vart fjärde år. I kommande arbete
ska VA-planens åtgärder genomföras och följas upp.
1. INLEDNING
1.1 BAKGRUND OCH SYFTE
Denna VA-plan är det tredje dokumentet som ingår
i kommunens övergripande VA-planering. De två
tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd
under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige 2013-09-19 §20. Denna VA-plan bygger
på de beskrivningar som finns i VA-översikten och
på de ställningstaganden som finns i VA-policyn.
Syftet med planen är att skapa en tydlig och
långsiktig vatten- och avloppsförsörjning i Karlstads
kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA. VA-planen anger
vilka åtgärder som behövs inom VA-försörjningen,
i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt tidplan för åtgärderna. VA-planen omfattar
även åtgärder som visar hur kommunen ska ta sig an
andra viktiga frågor som rör VA-försörjningen, t.ex.
inom organisation och kommunikation.
Rapportens huvudsakliga fokus är åtgärder för
områden med samlad bebyggelse utanför nuvarande
verksamhetsområde. I Karlstads kommun, liksom i
många andra kommuner, finns många områden med
behov av en förändrad VA-struktur. I den nulägesanalys som gjordes i VA-översikten för Karlstads
kommun identifierades områden med samlad
bebyggelse utanför nuvarande verksamhetsområde
(ca tio eller fler hus som ligger nära varandra).
Statusen för vatten och avlopp bedömdes, då det
inom dessa områden finns risk för att avloppsanläggningar påverkar dricksvattenbrunnar då
anläggningarna ligger nära varandra. Resultatet blev
96 identifierade områden med samlad bebyggelse.
Flera av dessa områden kan bli så kallade ”§ 6områden” inom vilka det ställs krav på kommunen
att ordna vatten- och/eller avloppsförsörjning i ett
större sammanhang med stöd i 6§ i lagen om
allmänna vattentjänster (LAV), se nedan.
5
6§ LAV Om det med hänsyn till skyddet för människors
hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller
avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller
blivande bebyggelse, skall kommunen
1.bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och
2.se till att behovet snarast, och så länge behovet finns
kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en
allmän va anläggning.
I rättspraxis infaller skyldigheten från ca 20-30
hushåll men tolkningen är oklar och även lägre
antal hushåll har bedömts utgöra ”§6-områden”
VA-planen omfattar även åtgärder inom nuvarande verksamhetsområde för allmänt VA samt
glesbebyggda områden som inte utgör samlad
bebyggelse och där enskild VA-försörjning bedöms
vara möjlig att lösa på ett tillfredsställande sätt.
1.2 VA-PLANEN – TEMATISKT TILLÄGG
TILL ÖVERSIKTSPLAN 2012
Översiktsplan 2012 (ÖP2012) är ett strategiskt
dokument som redovisar framtida mark- och
vattenanvändning samt kommunens långsiktiga
vision för den fysiska planeringen inom Karlstads
kommun. Översiktsplanen gör avvägningar mellan
olika allmänna intressen och är ett viktigt
styrdokument för all fysisk utveckling inom
kommunen. Denna VA-plan kommer att utgöra ett
tematiskt tillägg till den kommunomfattande
översiktsplanen (ÖP2012). Ett tematiskt tillägg
behandlar antingen ett större begränsat område som
kräver en fördjupad utredning och samordning, eller
en specifik fråga som behöver en utredas ytterligare
- t.ex vatten- och avloppsfrågor, LIS eller kulturmiljö.
Tematiska tillägg tas fram och beslutas på samma
sätt som översiktsplanen, genom en öppen,
demokratisk process.
VA-plan 2014
6
Figur 1. Planprocessen
1.3 PLANPROCESSEN
Planprocessen regleras i Plan- och bygglagen (PBL
2010:900), se figuren ovan.
Denna VA-plan är det tredje dokumentet som
ingår i kommunens övergripande VA-planering. De
två tidigare dokumenten är VA-översikt färdigställd
under 2012 samt en VA-policy antagen av kommunfullmäktige 2013-09-19 §20. Under arbetet med
VA-planen togs ett beslut om att den ska utgöra ett
tematiskt tillägg till översiktsplanen. Arbetet har till
stora delar pågått parallellt med de övriga stegen i
kommunens VA-planering, och har resulterat i ett
samråd under våren 2014. Under samrådet ges
Länsstyrelsen, berörda kommuner, regionplaneorgan,
allmänhet, fastighetsägare, organisationer m.fl.
möjlighet att yttra sig över förslaget.
För att uppfylla kraven enligt plan- och bygglagen (PBL) krävs att VA-planen kompletteras med
viss information samt en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), varför ett nytt samråd kommer att
hållas under sommaren 2014. Därefter kommer
samtliga synpunkter under samrådstiderna att
sammanställas i en samrådsredogörelse, där synpunkter kommenteras och planen revideras i de
avseenden där kommunen bedömer att skäl finns. En
utställning av planen kommer därefter att ske, med
remissorgan likt under samrådet, innan planen kan
antas av Kommunfullmäktige.
1.4 VA-PLANENS UPPBYGGNAD
Ställningstaganden från VA-policyn tillsammans
med de förutsättningar som beskrivs i VA-översikten
leder tillsammans fram till de åtgärder som presenteras
i VA-planen. Åtgärderna syftar till att uppfylla
respektive ställningstagande, givet de förutsättningar
som utgör nuläget. Åtgärder i VA-planen anges
kopplade till respektive ställningstagande i VA-policyn,
fördelat i nedanstående kapitel:
VA-plan 2014
•Kapitel 4 Enskilda VA-anläggningar och
anslutning till kommunalt VA
• Kapitel 5 Driftsäkerhet
• Kapitel 6 Reservvatten och nödvatten
• Kapitel 7 Dagvatten och dränvatten
• Kapitel 8 Organisation och samarbete
• Kapitel 9 Kommunikation
Kapitel 4 om Enskilda VA-anläggningar och
anslutning till kommunalt VA är mer omfattande
än övriga kapitel eftersom fokus i Karlstads kommuns
VA-plan är åtgärder för områden utanför nuvarande
verksamhetsområde och framförallt behov av
utbyggnad av allmän VA-försörjning.
Kapitlet innehåller en förklaring av olika typområden för VA-försörjning samt på vilka grunder
uppdelningen har gjorts. I detta kapitel behandlas
också prioriteringsordning för inventering av
enskilda avloppsanläggningar och hantering i
väntan på en förändring av VA-struktur.
Kapitel 5-7 hanterar åtgärder som föreslås
huvudsakligen inom den befintliga allmänna
VA-försörjningen och omfattar både verksamhet
under normala förhållanden såsom drift och underhåll men också beredskap att agera i händelse av
störning i den normala driften.
Kapitel 8 och 9 redogör för åtgärder som ska
stärka och tydliggöra kommunens organisation
kring frågor som rör VA-försörjning och hur
kommunikation kring VA-frågor sker både internt
i kommunens organisation och externt till invånare
i Karlstads kommun. Kapitel 2 och 3 behandlar den
översiktliga planeringen i Karlstad och riksintressen.
I bilaga 1 presenteras den prioriteringsmetod
som ligger till grund för bedömning av det behov
som finns av anslutning till allmänt VA. I bilaga 2
redovisas vilka åtgärder som föreslås genomföras,
kopplat till plats och tid.
2. DEN ÖVERSIKTLIGA PLANERINGEN
I KARLSTAD – FÖRHÅLLNINGSSÄTT
OCH KOPPLINGAR
2.1 LANDSBYGDSPROGRAM FÖR
VÄRMLANDS LÄN
Staten delar årligen ut regionala medel för att stödja
landsbygdens utveckling genom ett
Landsbygdsprogram för länet. Insatserna ska
stimulera ett framtidsinriktat och lönsamt
företagande och ett attraktivt och hållbart liv på
landsbygden. Aktiviteterna ska präglas av en
helhetssyn och främja en hållbar utveckling
ekonomiskt, ekologiskt och socialt.
Landsbygdsprogrammet för 2014-2020 presenterades nyligen och har inriktningen ”Smart och
hållbar tillväxt för alla”. Programmet har sex fokusområden, där det inom fokusområde 4 ”Återställa,
bevara och främja ekosystem kopplade till jordbruk”
finns kopplingar till VA och vattenkvalitet, genom
bl a punkterna förbättra vattenförvaltningen samt
återställa, förbättra och bevara biologisk mångfald.
Landsbygdsprogrammet ska under den närmaste
tiden kompletteras med regionala handlingsplaner
7
där bland annat prioriteringar och anvisningar för
sökande av stöd ska framgå.
Landsbygdsprogrammet kan eventuellt innebära
att det kan finnas incitament att bedriva
jordbruksverksamhet på ett för vattenkvalitet och
miljö än mer hållbart sätt. Det kan också innebära
att möjligheterna för en fortsatt levande landsbygd
kan förbättras. Detta kan inverka på VA-planen så
till vida att belastningen på miljön och recipienten
för avvattningsföretag kan minskas. Samtidigt ställs
fortsatta höga krav på enskilda avloppsreningsanläggningar på landsbygden.
2.2 VISION LIVSKVALITET KARLSTAD
100 000
Kommunens vision, strategiska plan och värdegrund
och styrmodell har varit utgångspunkt för arbetet
med översiktsplanen samt det tematiska tillägget till
översiktsplan avseende VA. Grundtanken i visionen
är att kommuninvånarna är grunden för tillväxten
Figur 2. Vision Livskvalitet Karlstad 100 000
VA-plan 2014
8
och välfärden i kommunen. Visionen innebär att
Karlstads kommun ska växa till 100 000 invånare,
vilket är en ökning med ca 13 500 personer från
dagens invånarantal. För att Karlstad kommun ska
nå visionen ”Livskvalitet Karlstad 100 000” har de
olika förvaltningarna ett antal åtaganden som ska
genomföras under åren 2013-2015.
2.3 ÖP2012 – SAMBAND OCH
KONSEKVENSER
I ÖP2012 anges en utbyggnadsinriktning utifrån
olika principer. Det finns delar av de strategiska
övervägandena som kan ha inverkan på eller påverkas
av VA-situationen. En förteckning av detta finns
redovisad i kapitel 4 i VA-översikten från 2012. En
sammanfattning av detta redovisas nedan, där
sambanden med och konsekvenserna för ÖP2012 vs
VA-planen diskuteras.
Utveckling av staden
I översiktsplan 2012 anges en utvecklingsinriktning
för staden utifrån fyra stadsbyggnadsprinciper.
Utvecklingsområden som pekas ut är bland annat
Västkust, Stockfallet, Jakobsberg, Eriksberg,
Välsviken m fl. Utvecklingen förväntas ske
koncentriskt samtidigt som utbyggnadsinriktningen
även pekar mot en expansion av staden utåt.
VA-planen fokuserar närmast på området utanför
Karlstad stad, även om delar av VA-planen (Skutberget, Dingelsundet, sträckan mellan Alster och
Skattkärr, delar av Klarälven mot Skåre samt stråket
mot Alstern och Edsgatan) även innefattar det som i
ÖP2012 definieras som stad. I de flesta fall pekar
VA-planen ut och prioriterar dessa områden nära
staden som utbyggnadsområden där anslutning ska
ske till den allmänna VA-anläggningen.
Utveckling av övriga tätorter och landsbygden
samt kopplingar till LIS-planen
Tätorterna i kommunen har stor betydelse för
Karlstads möjlighet till utveckling och tillväxt. I de
VA-plan 2014
större tätorterna finns allmänna avloppsreningsanläggningar och vattentäkter, med varierande
kapacitet och standard. Vissa begränsningar utifrån
VA-synpunkt finns i vissa av dessa tätorter såsom
Ulvsby-Vallargärdet, Vålberg-Edsvalla, Molkom och
Skattkärr. Det kan exempelvis handla om trånga
flaskhalsar i ledningsnätet eller behov av större
ledningsdimensioner i överföringsledningar och
pumpstationer för att klara av framtida expansion
och utveckling. Det är fortsatt viktigt för
kommunen att bland annat utifrån VA-synpunkt,
möjliggöra fortsatt utveckling inom befintliga
VA-verksamhetsområden och dess omnejd.
För utveckling på landsbygden finns riktlinjer i
ÖP2012 där behovet av tillfredställande VA-lösningar påtalas. Utvecklingen av landsbygden och de
utmaningar utifrån VA-synpunkt som där finns
genom framför allt enskilda avlopp är också huvudfokus i VA-planen.
Förslag till LIS-plan, som har varit utskickat på
remiss för samråd under våren 2014, pekar ut 23
föreslagna LIS-områden och 2 utvecklingsområden
där landsbygdsutveckling i strandnära lägen bedöms
kunna ske.
LIS-områden har pekats ut utifrån de kriterier
som formulerats i samma plan. I vissa fall har
LIS-områden bedömts lämpliga där även VA-planens
prioriterade områden har pekats ut. Att låta VAplanens prioriterade områden vara styrande för
LIS-områdenas utpekande låter sig inte göras av
flera anledningar. Inom ramen för LIS-planen
behöver bland annat hänsyn tas till avgränsningen
av Karlstad stad (vilket undantar Dingelsundet, all
kust ut mot Skutberget, mot Skattkärr, mot Alstern
och mot Skåre). Hänsyn har också behövt tas
till restriktivitetsperspektivet vid Vänerkusten.
Främjandet av ny bebyggelse invid vägar och
tätorter, utifrån ett hållbarhetsperspektiv har
också varit viktiga grundförutsättningar för
utpekande av LIS.
Ett samlat grepp om VA-situationen inom de
utbyggnads, utrednings och bevakningsområden
kan få som konsekvens att befintlig bebyggelse och
dagens miljöpåverkan kan förbättras, samtidigt
som möjligheter samtidigt kan finnas att utveckla
för ny bebyggelse.
Man kan säga att ett helhetsgrepp om VA-frågan
inom ett större område på landsbygden i förlängningen kan ge möjlighet att pröva ny bebyggelse.
Det omvända gäller dock inte automatiskt, då en
översyn av ett större område i syfte att utveckla för
ny bebyggelse kan innebära att lämpligheten av ett
sådant förslag kan omkullkastas på grund av att den
samlade miljöpåverkan från befintlig och ny bebyggelse kan bedömas som för stor. Detta även om en
lokalt godtagbar VA-lösning kan skapas för nytillkommande bebyggelse, eftersom man oftast vid
utveckling av ny bebyggelse normalt inte kan få med
sig befintliga fastighetsägare, i en miljömässigt
bättre VA-anläggning som inte är kommunal, på
frivillig basis. Om nytillkommande bebyggelse på
landsbygden, utanför det allmänna VA-verksamhetsområdet, går att lösa eller ej behöver dock bedömas
från fall till fall.
Fortsatt prövning
Att lösa en långsiktigt hållbar VA-försörjning inom
bland- eller omvandlingsområden, som flera av de
prioriterade utbyggnadsområdena i VA-planen utgörs
av, ger ofta höga kostnader och låga intäkter för
VA-kollektivet. Detta kan i vissa fall jämnas ut
något, genom att samordna med en utveckling av ny
bostadsbebyggelse. I möjligaste mån har sådana
områden där både ett behov av en förändrad VAstruktur behövs samt möjliga områden för utveckling av bostäder identifierats, bland annat inom
ramen för LIS-planen. Det finns dock flera lokaliseringsgrunder att ta hänsyn till och väga samman,
och i vissa fall finns fog för utpekande av LIS-områden där inte samma behov finns av en förändrad
VA-struktur, och vice versa.
Det har således, enligt ovanstående resonemang, inte
varit möjligt att enbart genom LIS-planen främja
utveckling inom områden som prioriteras inom
VA-planen och korrelera dessa planer fullt ut.
Däremot finns det enligt översiktsplanen (ÖP2012)
ett önskemål att utveckla staden utåt mot vattennära
lägen, en utveckling som delvis pågår (Västkust/
Dingelsundet, Edsgatan, Alstern m m) samt inom de
större tätorterna.
En fortsatt utveckling och prövning av ny
bebyggelse inom de områden som pekas ut i VAplanen bör ske med VA-planen som grund, och i
enlighet med vad som anges i kapitel 4.6 samt i
ÖP2012. Det finns inom vissa områden i kommunen
som helhet möjligheter till kompletterande bebyggelse som prövas genom förhandsbesked/bygglov,
inom andra områden detaljplan, medan vissa områden kan komma att kräva en planmässigt mer
övergripande studie. Och inom några områden kan
VA-situationen innebära att nytillkommande bebyggelse försvåras eller omöjliggörs till dess att en
långsiktigt hållbar VA-lösning kommer till stånd.
Inom de i VA-planen prioriterade områdena (utbyggnads- utrednings och bevakningsområden) kan också
planmässiga studier behöva göras, framför allt om
det finns ett högt tryck på ny bebyggelse inom
området eller dess närhet.
2.4 MELLANKOMMUNALA FRÅGOR
Enligt förslag till VA-plan finns de flesta områden
som har identifierats och bedömts, inom kommunens
inre delar. Undantagen är Dingelsundet, som gränsar
mot Hammarö kommun, samt Brattforsheden, som
ligger i närheten av gränsen mot Filipstads kommun.
De avrinningsområden som berörs är belägna inom
eller har en recipient ”nedströms” kommunen, det
vill säga Vänern.
Underhandskontakter har tagits med Hammarö
kommun, kring bland annat Dingelsundet mellan
samråd 1 och 2.
VA-plan 2014
9
10
2.5 MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING
En miljökonsekvensbeskrivning (MKB) för denna
VA-plan har upprättats och innehåller tre delar samt
en bilaga. Del I behandlar inledningsvis vad en
MKB är, beskrivning av planen, alternativ och
avgränsningar. Del II behandlar VA-planens förhållande till och konsekvenser för nationella och regionala mål och del III behandlar de sakfrågor som
bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan.
Bilagan innehåller resultatet av MKB:n i tabellform.
I MKB ska alternativ redovisas och beskrivas (i
jämförelsesyfte). Alternativen är:
• VA-planalternativet
• miljöfaktoralternativet
• nollalternativ (ingen VA-plan - åtgärder för
säkerställande av fungerande VA-lösningar,
exempelvis enligt 6§ LAV, prövas från fall till
fall, utan inbördes prioritering)
De frågor som har bedömts viktiga att beröra i
MKB:n är modell för bedömning av behov av förändrad VA-struktur, konsekvenser för vattenkvaliteten
(MKN), konsekvenser för översvämningsrisk, konsekvenser för den allmänna VA-anläggningen samt
konsekvenser för utvecklingen inom kommunen.
En stor del av miljöhänsynen och förhindrande av
allvarliga miljökonsekvenser, tas genom tillämpningen av modellen för bedömning av behov av en
förändrad VA-struktur. Denna modell leder också
till en optimering av de satsningar som ska göras
inom VA-området fram till år 2027.
Planens syfte och inriktning gör att dess konsekvenser bedöms vara positiva för vattenkvaliteten
och hanteringen och utbyggnaden av den allmänna
VA-anläggningen.
Planen medger också att en fortsatt utveckling
inom kommunen främjas, i de stråk med högt
bebyggelsetryck, som till stor del är belägna i
stadens randzon.
Tabell 1. Resultat av miljökonsekvensbeskrivningen i tabellform.
Miljöaspekter
Planalternativet
Miljöfaktoralternativet
Nollalternativet
++
+
0
Giftfri miljö
++
+
+
Ingen övergödning
++
+
–
Levande sjöar och vattendrag
++
+
–
Grundvatten av god kvalitet
++
++
0
+
+
0
Modell för bedömning
++
+
–
Vattenkvaliteten (MKN)
++
+
–
Översvämningsrisk
+
+
0
Allmänna VA-anläggningen
+
+
0
++
+
–
19 st +
12 st +
1 st +, 6 st 0, 5 st –
Del II
Konsekvenser för:
Vattendirektivet och miljökvalitetsnormer för vatten
Nationella och regionala miljömål:
God bebyggd miljö
Del III
Konsekvenser för:
Utvecklingen inom kommunen
TOTALT
Förklaring:
++ +
0
–
––
Viktigt för måluppfyllelse/potentiellt mycket positiva konsekvenser
Bidrar till måluppfyllelse/potentiellt positiva konsekvenser
Ingen skillnad mot i dag/varken positivt eller negativt
Motverkar måluppfyllelse/potentiellt negativa konsekvenser
Motverkar måluppfyllelse/ potentiellt mycket negativa konsekvenser
VA-plan 2014
3. RIKSINTRESSEN
I kommunens översiktsplan ÖP2012 finns i bilaga 1
”Riksintressen enligt miljöbalken” en förteckning
och beskrivning av de riksintressen som finns inom
kommunens yta.
Under våren 2014 har riksintresse för friluftslivet
(Norra Vänerskärgården) aktualiserats och riksintresse för vindproduktion ändrats. Detta bedöms
dock inte påverka eller påverkas av VA-planen.
Beskrivningarna i övrigt är i all väsentlighet
fortfarande aktuella varför ytterligare redogörelse av
de värden som där finns representerade anses
nödvändigt.
3.1 RIKSINTRESSEN
De riksintressen som finns inom kommunen kan
indelas i olika kategorier. Följande kategorier finns
representerade inom kommunen – riksintresse för:
• Yrkesfiske
• Naturvård
• Friluftsliv
• Kulturmiljö
• Anläggningar/infrastruktur
• Totalförsvaret
• Särskilda hushållningsbestämmelser
• Natura 2000
Kattfjorden – eventuellt riksintresseområde för
vattenförsörjningen
På Havs- och vattenmyndighetens (HaV) begäran har
Länsstyrelsen tagit fram ett regionalt förslag och
pekat ut Sörmon/Kattfjorden som ett eventuellt
riksintresseområde för vattenförsörjningen. Det finns
olika kriterier för sådana utpekanden, där
storlekskriteriet väger tyngst, och innebär att den
vattenförsörjande anläggningen ska försörja minst 50
000 människor. Detta innebär att det för Värmlands
del endast är anläggningen i Sörmon som uppfyller
kravet (förser totalt 83-96 000 personer).
Dricksvattenförsörjningsanläggningen, som tar
11
sitt vatten från grundvattentäkten i Sörmon samt
ytvatten från Kattfjorden som infiltreras i
grundvattentäkten, kommer enligt förslaget att
påverka stora mark- och vattenområden. Själva
riksintresseområdet föreslås inrymma marken
omkring anläggningen och infiltrationsområdet vid
Sörmon samt en framtida expansionsmöjlighet vid
Östra Sörmon. Utöver detta föreslås riksintresset
åtföljas av två influensområden – ett mindre för
Sörmon och ett större för Kattfjorden, som
inrymmer större delarna av Segerstadhalvön och
marken norrut mot E18, stora delar av västra
Karlstad och västra delen av Hammarön inklusive
delar av Skoghall och Skoghallsverken. Denna
avgränsning sammanfaller med
vattenskyddsområdets avgränsning.
3.2 DISKUSSION KRING VA-PLANENS
PÅVERKAN PÅ RIKSINTRESSEN
De flesta riksintressena bedöms inte påverkas av
VA-planen i vare sig positivt eller negativt avseende.
Riksintresse för kulturmiljö, anläggningar/
infrastruktur, totalförsvaret och i största mån
även yrkesfisket bedöms inte påverkas nämnvärt
av VA-planen.
Riksintresse för naturvård samt Natura 2000 kan i
vissa områden tänkas påverkas positivt av VA-planen. Klarälvsdeltat, Klarälvens nedre lopp och
Kaplansholmen bedöms kunna påverkas positivt av
VA-planen då flera av de naturvärden som finns inom
dessa riksintresseområden gynnas av minskade
utsläpp från enskilda avlopp. Det omvända kan dock
i vissa fall också inträffa, men i mindre omfattning
och betydelse, för arter som gynnas av näringsrika
vatten. Exempelvis igenväxning av vass kan på sina
ställen komma att minska. Brattforsheden, Panken
och Värmlandsskärgården (Arnöskärgården och
Segerstads skärgård) bedöms också kunna påverkas
VA-plan 2014
12
positivt, men i mer begränsad omfattning.
Riksintresse för friluftslivet (Vänerskärgården)
samt geografiska hushållningsbestämmelser (Vänern
med öar och strandområden) bedöms kunna påverkas
positivt av VA-planens genomförande då ett mer
näringsfattigt vatten kan leda till minskad
igenväxning av vass i vikar och vid vattendragsutlopp, vilket kan gynna det rörliga friluftslivet.
Det föreslagna riksintresseområdet för
vattenförsörjningen vid Sörmon bedöms kunna
tillgodoses genom VA-planen. Höga krav ställs redan
idag på befintlig och nytillkommande bebyggelse
genom de restriktiv som finns i form av riksintresse
och vattenskyddsområde. Av de utredda områdena i
VA-planen som har utsläppspunkt som berör det
föreslagna influensområdet (Kattfjorden) är
Dingelsundet (norra) med som utbyggnadsområde.
I övrigt är Dingelsundet (södra), Bomstad,
Randviken och Klenstad listade som utredningsområden, och övriga som bevakningsområden.
Bomstad fick enligt prioriteringsmodellen en hög
prioritet, främst på grund av den höga andelen
totala hushåll, men har flyttats ned på grund av
den mycket låga andelen permanent boende inom
området idag. Bomstad har i övrigt liknande
förutsättningar som Randviken och Klenstad.
Att områdena runt Kattviken inte är utpekade
VA-plan 2014
som utbyggnadsområden beror på utvärderingen
enligt prioriteringsmodellen samt ett efterföljande
resonemang kring faktiska förutsättningar. Att
huvuddelen av områdena vid Kattfjorden ligger som
utrednings- och bevakningsområden innebär
fortfarande att utvecklingen vid dessa områden
nogsamt följs, och skulle behov uppstå av en annan
ordning (exempelvis efter fortsatta utredningar) kan
prioriteringarna ändras. Även den prioriteringsmodell
som används för fortsatta inventeringar av enskilda
avlopp gynnar det föreslagna riksintresseområdet
genom att skyddsområde för grund- och
ytvattentäkter hamnar högt upp i den ordningen.
4. ENSKILDA VA-ANLÄGGNINGAR OCH
ANSLUTNING TILL KOMMUNALT VA
INLEDNING
I kapitlet redovisas hur Karlstads kommun ska
hantera VA-frågor inom samlad bebyggelse. Även
inventering i spridd bebyggelse, hantering av bygglov
och förhandsbesked samt åtgärder kopplade till
ställningstagande från VA-policyn kring enskilda
anläggningar och anslutning till kommunalt
(allmänt) VA redovisas.
4.1 BEHOV AV FÖRÄNDRAD
VA-STRUKTUR I OMRÅDEN MED SAMLAD BEBYGGELSE
I VA-översikten anges 96 områden i kommunen
som utgörs av samlad bebyggelse och som idag har
enskild VA-försörjning. Två av dessa områden har
vid arbetet med VA-planen delats upp i delområden1
vilket leder till 98 istället för 96 områden.
De 98 områden som utgör samlad bebyggelse
har bedömts utifrån behov av förändrad VA-struktur.
Bedömningen grundas på miljö- och/eller hälsomässiga förutsättningar att uppnå en tillfredsställande VA-försörjning. 55 av de 98 områdena
bedöms även fortsättningsvis kunna uppnå en
tillfredsställande VA-försörjning med enskilda
VA-anläggningar. Detta så länge förutsättningarna
inte ändras till följd av t.ex. exploatering. I VA-planen
benämns dessa områden Område med tillfredställande VA-struktur.
Motiven till att ett område inte bedöms
vara i behov av en förändrad VA-struktur är en
sammanvägning där ett eller flera av följande
kriterier uppfylls:
• Området har en sådan karaktär att omhändertagande av avlopp kan lösas enskilt även i
framtiden till följd av exempelvis få fastigheter,
gynnsamma geologiska förhållanden, stora
tomter eller stora avstånd mellan tomterna.
• Området har gemensamt omhändertagande
av avlopp.
• Området har anslutning till allmän vattenförsörjning eller en gemensam lokal anläggning
för vattenförsörjning.
Åtgärder för områden med tillfredställande
VA-struktur samt områden med enskild VA-försörjning utanför samlad bebyggelse beskrivs i
kapitel 4.7 och 4.8.
Av de 98 områdena bedöms 43 områden ha sådan
karaktär att ovanstående kriterier inte är uppfyllda.
Dessa områden kan ha behov av en förändrad
VA-struktur i hela eller delar av området.
I figur 3 på nästa sida redovisas alla områden
med samlad bebyggelse. De områden som utgörs
av samlad bebyggelse med enskild VA-försörjning
idag och bedöms uppnå en tillfredsställande
VA-försörjning med befintlig VA-struktur är
grönmarkerade.
4.2 MODELL FÖR BEDÖMNING
AV BEHOV
De 43 områden som bedöms ha behov av en förändrad
VA-struktur har analyserats med hänsyn till aspekter
kopplade till samhälle, miljö och hälsa. Detta för
att kommunen ska kunna se i vilka områden en
förändrad VA-struktur är mest angeläget och få
en grund för prioritering av anslutning till allmän
VA-försörjningen. Analysen har gjorts med hjälp av
en prioriteringsmodell framtagen för detta ändamål.
Modellen beskrivs i sin helhet i bilaga 1. Utifrån
det resultat modellen ger delas de 43 områdena in
i typområden; VA-utbyggnadsområden, Utredningsområden och Bevakningsområden.
VA-utbyggnadsområden kommer inom en viss
tidsperiod att inkluderas i verksamhetsområdet
för allmänt VA.
Områden som benämns Utredningsområde och
Bevakningsområde kan betraktas som ”tillfälliga
tillstånd” även om ett område kan tillhöra denna typ
i många år medan de åtgärder som är förknippade
med områdestypen genomförs. Åtgärder som genomförs framöver, såsom VA-utredningar, inventeringar
etc. visar om dessa områden ska klassas som
VA-utbyggnadsområde eller som ett Område med
tillfredställande VA-struktur.
I tabell 1 och figur 4 på följande sidor redovisas
resultatet från behovsanalysen.
1.Område 18 är uppdelat i 18 A, 18 B och område 35 är uppdelat
i 35 A samt 35 B.
VA-plan 2014
13
14
Områden med samlad bebyggelse
!
(
!
(
Områden med tillfredsställande VA-struktur
¨
1, Lillerud lantbruksgymnasium 27, Sanna
59, Älvsbacka by
80, Böj
2, Lövudden
28, Botorp
60, Tidafors
81, Fågelviks bäck
3, Segerstadsbyn
29, Lindtjärnen
61, Acksjön
82, Östra Fågelvik
4, Frubacka
31, Rudskogen
62, Jonsbyn
85, Rörsvik-Stavnäs
5, Götviksudden
32, Grava-Rud
63, Nyeds hulteby
86, Inre Sållaren
6, Bryggudden
34, Steffensminne/Norra Kronoparken 64, Borserud
7, Åsundasundet
40, Alsters-Lindrågen
65, Fageråshöjd
88, Grän
17, Bergviks villaområde
44, Alsters-Ås
67, Slängserudstorp
90, Jäverön
19, Stora Bårum
46, Alsters-Kyrkby
68, Nyeds-Hedås
91, Herrön
20, Bryngelserud
47, Döle
69, Gaperud
96, Mjölnartorpets Ekoby
21, Smedstad
48, Finnsnäs
70, Arviken
87, Strandvik
H
H AA G
G FF O
OR
R SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
22, Skåne-Bergsbråten
49, Snårstad/Uddevik
71, Flatvik
23, Bofasterud
KK O
OM
MM
MU
UN
N
54, Getebol
Udden
73, Viberg
24, Bråne
56, Norra Norum
76, Väse Kyrkby
26, Kätterud
57, Österängarna
77, Arnön-Långerud
M
MU
UN
N KK FF O
OR
R SS
Gräsmången
Områden i behov av förändrad VA-struktur
8, Bråte
9, Hasselnäset
45, Åstorp (tidigare Alstrum)
50, Svedenäs södra och östra
10, Göviken/liljenäs
SS U
UN
NN
N EE
KK O
OM
MM
MU
UN
N 51,
11, Randviken
Norra Svedenäs
12, Klenstad
52, Hasselbol
13, Bomstad
53, Getebol
14, Skutberget/Fintatorp
55, Getebol Ängslycktan
15, Axelins väg
58, Nordby
Örtenäs
Mjönäs
V Örten
66, Sutterhöjden
72, Jonsbol/Flatvik
Acksjön
Norra
Rådom
18B, Dingelsundet norra, mellan 74, Glumserud
75, Ve
30, Söder om Farsjön
78, Arnön-Mjöviksudd
33, Järpetan
79, Örnäs
35A, Långenäs
83, Spånga utanför verksamhetsområde
35B, Ringåker
84, Boberg
36, Steffensminne
89, Fågelviks-Rud
Blombacka
Molkom
Österängarna
Molkomssjön
Brattforsheden
Lindfors
Borssjön
Fageråsen
Sutterhöjden
Hult
Bäckelid
Hedås
Norum
Bäckelid
Getebol
Björknästorp
93, Busterud
Gapern
Forshaga
39, Alsters Gräsås
94, Lungvik
41, Gräsåsholmen
95, Alster-Busterud
42, Mosstorp Ulvsby
Mången
FF O
OR
R SS H
H AA G
G AA
KK O
OM
MM
MU
UN
N
25, Önnerud-Önnerudstorp
38, Höja/Björby
Stora
Böckeln
Acksjön
Tidafors
18A, Dingelsundet södra
92,
KK II LL SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Torsked
Ö Örten
16, Fintatorpsvägen/Kattviken
37, Edsgatan
FF II LL II PP SS TTAA D
D SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Östanås
43, Strömhall
Gaperud
Tågås
Göranstorp
Svedenäs
Snårstad
Kil
SS TT O
OR
R FF O
OR
R SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Mosserud
Flatvik
Gapern
Heden
S Hyn
Rudsta
Hynboholm
en
Karlstads flygplats
Edsvalla
GRUMS
KOMMUN
Ulvsbyn
Rud
Väg 62
Skåre
Gräsås
Alstern
Väg 63
Långenäs
Härtsöga
Lillerud
Kätterud
Önnerud
Maxstad
Öckna
Karlstad
KK AA R
R LL SS TTAA D
D SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Byn
Böj
Skattkärr
Spånga
Herrön
Rud
Kärne
Ekholmen
Hultsberg
Faxstad
Mjöviksudd
Vänern
Abborrtan
Arnön
H
H AA M
MM
M AA R
RÖ
Ö
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Åsfjorden
Hovlanda
Strandvik
Bottenviken
Hultön
Sandnäs
Lunnerviken
Sättersholmsfjärden
Skoghall
Solberg
Väse
Arnöfjorden
Jäverön
Skutberget
Bomstad
KK R
R II SS TT II N
N EE H
H AA M
MN
N SS
KK O
OM
MM
MU
UN
N
Silkesta
E18
E18
Edsberg
Hedetången
Ve
Göstahult
Alster
Vålberg
Älvenäs
Backa
Söre
Hult
Mellerudstorp
Trossnäs
E45
Hulteby
Lövhöjden
Hult
Åstorp
Kl
a
lv
rä
Bryngelsrud
Linjen
Vallargärdet
Botorp
0
1
2
4
6
8
10
Km
Värmlandsskärgårdens
Åsundatorp
naturreservat
Kartan framställd av Kart- och
GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131122
Rudsviken
Hammarön
Åsundaön
Figur 3. Områden med samlad bebyggelse. Områden med tillfredställande VA-struktur är markerade med gröna prickar
och områden med behov av förändrad VA-struktur är markerade med vita prickar.
VA-plan 2014
Tabell 2. Behovsprioritering av områden med behov av förändrad VA-struktur.
15
Prioriteringsmodell
Grundinformation
Område
Samlad bebyggelse
Basfaktorer
Ingår i
analysen
Påverkansfaktorer
Behovsprioritering
Antal
hushåll
Andel
permanentboende
Samhälle
(s)
Miljö
(m)
Hälsa
(h)
Prioriteringspoäng (q)
(0-10)
Rangordning
1G
37. Edsgatan
Ja
46
0,83
+++
+++
+++
10,0
1
1G
36. Steffensminne
Ja
33
0,76
+++
+++
+++
8,7
2
1C
18 A. Dingelsundet
(södra)
Ja
54
0,59
+++
++
+++
7,2
3
1K
95. Alsters-Busterud
Ja
54
0,63
+++
+
+++
7,0
4
1G
38. Höja/Björby
Ja
35
0,80
+++
+++
++
6,9
5
1B
13. Bomstad
Ja
186
0,16
++
+++
++
6,7
6
1K
94. Lungvik
Ja
65
0,51
+++
+
+++
6,5
7
1G
43. Strömhall (tidigare
Alsters Åstorp)
Ja
28
0,93
+++
++
++
6,3
8
1G
39. Alsters Gräsås
Ja
35
0,89
+++
++
++
6,3
9
1G
42. Mosstorp Ulvsby
Ja
43
0,84
+++
++
++
6,2
10
1F
25. ÖnnerudÖnnnerudstorp
Ja
32
1,00
+++
+
++
6,1
11
1G
35 A. Långenäs
Ja
20
0,50
+++
+++
+++
5,7
12
1F
33. Järpetan
Ja
35
0,89
+++
+
++
5,6
13
1G
45. Åstorp (tidigare
Alstrum)
Ja
26
0,81
+++
++
++
5,5
14
1K
89. Fågelviks-Rud
Ja
75
0,48
+++
+
++
4,6
15
1K
93. Busterud
Ja
38
0,63
+++
+
++
4,4
16
1I
66. Sutterhöjden
Ja
25
0,88
+
++
++
4,1
17
1A
11. Randviken
Ja
38
0,50
++
+++
++
4,1
18
1K
84. Boberg
Ja
14
0,93
+++
+
+
4,1
19
1C
18 B. Dingelsundet
(norra och mellersta)
Ja
54
0,57
+++
++
+
4,0
20
1J
75. Ve
Ja
21
0,86
+
++
++
4,0
21
1K
92. Björknästorp
Ja
15
0,87
+++
+
+
3,9
22
1G
52. Hasselbol
Ja
29
0,45
++
+++
++
3,5
23
1G
41. Gräsåsholmen
Ja
13
0,46
+++
+++
+
3,1
24
1G
50. Svedenäs södra och
östra
Ja
56
0,36
++
++
++
3,1
25
1K
83. Spånga utanför VO
Ja
52
0,58
+
+
++
3,0
26
1J
74. Glumserud
Ja
15
0,60
+
++
++
2,8
27
1B
16. Fintatorpvägen/
Kattviken
Ja
14
0,71
++
++
+
2,8
28
1A
12. Klenstad
Ja
21
0,29
++
+++
++
2,3
29
1G
51. Norra Svedenäs
Ja
26
0,31
++
++
++
2,1
30
1G
35 B. Ringsåker
Ja
18
0,28
+
+++
++
2,0
31
1I
53. Getebol
Ja
14
0,29
+
+++
++
1,9
32
1J
78. Arnön-Mjöviksudd
Ja
81
0,05
+
+
++
1,7
33
1K
79. Örnäs
Ja
12
0,25
+
+++
++
1,6
34
1A
10. Göviken/Liljenäs
Ja
20
0,20
+
+++
+
1,3
35
1B
15. Axelins väg
Ja
16
0,25
++
++
+
1,2
36
1F
30. Söder om Farsjön
Ja
11
0,27
+
+
++
1,2
37
1A
08. Bråte
Ja
15
0,20
+
+++
+
1,1
38
1A
09. Hasselnäset
Ja
22
0,09
+
+++
++
1,1
39
1J
72. Jonsbol/Flatvik
Jonsbyn/Flatvik
Ja
19
0,05
+
+++
++
0,8
40
1I
58. Nordby
Ja
14
0,14
+
+
+
0,5
41
1B
14. Fintatorp
Ja
20
0,00
++
+
+
0,3
42
1I
55. Getebol Ängslycktan
Ja
14
0,00
+
++
+
0,2
43
VA-plan 2014
VA-plan 2014
Reningsverk >2000 pe
"
S
D
Låg
?
Figur 4. Behovsprioritering enligt tabell 1 beskriven i karta.
Åsfjorden
Åsundatorp
Abborrtan
8
9
11
12
14
E18
25
Vänern
a
Botorp
Kl
18
18
Kätterud
Skåre
Väg 62
16
15
Härtsöga
Väg 61
S Hyn
Skutberget
13
Bomstad
Önnerud
Mellerudstorp
Rudsviken
10
Lillerud
Edsberg
Trossnäs
Solberg
Vålberg
Älvenäs
E45
Karlstads
flygplats
Hynboholm
Kil
33
Rud
Forshaga
Skoghall
30
n
Edsvalla
Linjen
Bryngelsrud
¨
K
K II LL S
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
l ve
rä
GRUMS
KOMMUN
Hög
Rudsta
Samlad bebyggelse med behov
av förändrad VA-struktur
Verksamhetsområde, avlopp
Överföringsledning, avlopp
Vattenverk
Reningsverk 200-2000 pe
S
"
Karlstads kommun
Behovsprioritering
?
37
38
Hammarön
Ulvsbyn
45
35
35
Långenäs
36
53
51
52
Hult
E18 93
Herrön
89
Sandnäs
Bottenviken
0
Hultön
1
2
Lunnerviken
4
Hedetången
Backa
Lövhöjden
Strandvik
Väse
Söre
74
Hulteby
6
8
10
Km
K
KR
R II S
S TT II N
NE
EH
HA
AM
MN
NS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Göranstorp
Bäckelid
Sutterhöjden
66
S
S
S TT O
OR
R FF O
OR
RS
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
naturreservat
Värmlandsskärgårdens
Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131122
Arnön
Bäckelid
Fageråsen
Brattforsheden
Mången
Mosserud
Hultsberg
75
Ve
Hovlanda
Ekholmen
Arnöfjorden
Faxstad
Hult
Silkesta
Maxstad
Hult
Tågås
Hedås
Heden
Flatvik
Böj
Kärne
84
Mjöviksudd78
Rud
Spånga
83
Sättersholmsfjärden
Jäverön
92
Skattkärr
94
Alster
95
Öckna
79
72
Gapern
Gaperud
Norum
Snårstad
Gapern
55
Österängarna
Lindfors
Stora
Böckeln
Blombacka
Borssjön
Acksjön
Acksjön
Molkomssjön
Molkom
Tidafors
K
KA
AR
R LL S
S TTA
AD
DS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Göstahult
Byn
Norra
Rådom
Getebol
Svedenäs50
Alstern
H
HA
AM
MM
MA
AR
RÖ
Ö
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Karlstad
Väg 63
39
Gräsås
41
42
43
Åstorp
Vallargärdet
FF O
OR
RS
SH
HA
AG
GA
A
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
58
V Örten
16
Resultatet från prioriteringsmodellen visar var i
kommunen behovet av en förändrad VA-struktur,
i enskilda områden eller i grupper av områden, är
som störst. Kommunen drar slutsatsen att områden
med hög prioriteringspoäng bör åtgärdas först.
Åtgärder kan bestå i anslutning till verksamhetsområde för allmänt VA, gemensamma VA-anläggningar inom området med eller utan anslutning till
allmänt VA eller fortsatt men förbättrad enskilda
VA-anläggningar.
4.3 VA-UTBYGGNADSOMRÅDEN
VA-utbyggnadsområden är områden där kommunen
kommer att bygga ut allmänt VA och ansluta området
till verksamhetsområdet innan år 2027. VA-utbyggnad
pågår i områdena Järpetan, Edsgatan och
Steffensminne. För att skapa en prioriteringsordning
mellan de områden som utgör VA-utbyggnadsområden bedöms för dessa områden även möjlighet
för anslutning till allmänt VA. Urvalet för VAutbyggnadsområden har gjorts enligt följande
kriterier där alla ska vara uppfyllda:
• hög rangordning i behovsprioriteringen
• antalet hushåll är 25 eller fler
• hög andel permanentboende, 50 procent eller fler
• goda möjligheter till anslutning till befintliga
reningsverk via ledning i utbyggnadsstråk
• inte aktuellt med lokala lösningar.
För respektive VA-utbyggnadsområde anges när i
tid VA-utbyggnad är aktuell och en uppskattning av
kostnaden för att ansluta området, se tabell 2 nedan.
Kommunen kan även ha ansvar att säkerställa
förbättrad VA-struktur genom anslutning till
verksamhetsområde för allmänt VA, i andra områden
(se utredningsområden och bevakningsområden)
vilket kommer att visas genom de åtgärder som
vidtas till följd av denna VA-plan. Se figur 5.
Tabell 3. Prioriteringsordning för VA-utbyggnadsområden inklusive tidplan och kostnadsbedömning för VA-utbyggnad.
Tid anger ungefärlig byggstart, detaljprojektering sker före.
VA-utbyggnadsområde
Prio
(nr hänvisar till numrering av områden
samlad bebyggelse)
Tidplan
Kostnadsbedömning, kommentar
1
37. Edsgatan
pågående
2
36. Steffensminne
pågående
Investeringspengar beviljade,
ca 45 Mkr inkl. överföringsledning
3
33. Järpetan
pågående
Investeringspengar beviljade.
4
18 A. Dingelsundet södra
2016
Ca 18,4 Mkr inkl. 5,5 Mkr för överföringsledning och pumpstation
5
95. Alsters Busterud
2017-2020
Ca 18,3 Mkr inkl. 1,8 Mkr för överföringsledning
6
94. Lungvik
2017-2020
Ca 30,1 Mkr inkl.15,6 Mkr för överföringsledning från Välsviken och
pumpstationer
7
93. Busterud
2017-2020
Ca 10,3 Mkr. Överföringsledningen
fortsätter till Skattkärr för att avlasta
befintligt VA-nät i samhället.
8
38. Höja/Björby
2021-2026
Ca 13,7 Mkr
9
42. Mosstorp Ulvsby
2021-2026
Ca 13,1 Mkr inkl. överföringsledning och
pumpstation
10
43. Strömhall/Alsters Åstorp
2021-2026
Ca 9,1 Mkr inkl. överföringsledning och
pumpstation
11
45. Åstorp/Alstrum
2021-2026
Ca 8,3 Mkr inkl. överföringsledning och
pumpstation. Överföringsledningen
fortsätter till Vallargärdet där befintligt
reningsverk och vattenverk avvecklas.
12
39. Alsters Gräsås
2021-2026
Ca 10,1 Mkr inkl. överföringsledning och
pumpstation
VA-plan 2014
17
VA-plan 2014
Figur 5. Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
E45
Lillerud
Edsberg
Trossnäs
Bryngelsrud
Solberg
Abborrtan
Rudsta
E18
Härtsöga
Botorp
¨
Kätterud
Väg 62
Skutberget
Bomstad
Önnerud
Mellerudstorp
Väg 61
Hynboholm
Karlstads flygplats
Bevakningsområde - Inte aktuellt,
miljöförvaltningens tillsynsansvar.
Utredningsområde - Inte på kort sikt,
krävs mer utredningar
Ü
Ü
VA-utbyggnadsområde -Utbyggnad fram till 2026
Ü
Karlstads kommun
Utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp
Rud
Väg 63
Gräsås
Åstorp
Långenäs
Ulvsbyn
E18
Göstahult
Byn
Svedenäs
Getebol
Norum
Hult
0
Strandvik
Söre
Hultsberg
Ve
Hovlanda
Ekholmen
Silkesta
Hult
2,5
5
Göranstorp
Bäckelid
Sutterhöjden
Hedetången
Backa
Lövhöjden
Mosserud
Bäckelid
Fageråsen
Lindfors
Hulteby
10 km
Sandnäs
Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 140203
Faxstad
Kärne
Böj
Maxstad
Hult
Tågås
Hedås
Heden
Flatvik
Acksjön
Mjöviksudd
Rud
Spånga
Öckna
Snårstad
Gaperud
Österängarna
Herrön
Norra
Rådom
Tidafors
18
4.4 UTREDNINGSOMRÅDEN
Utredningsområden har ett identifierat behov
av förändrad VA-struktur i hela eller delar av
området. Innan ett utredningsområde kan klassas
som VA-utbyggnadsområde eller område med
tillfredsställande VA-struktur behöver ytterligare
utredningar genomföras. Utredningar kan avse
områdets geografiska avgränsning eller teknisk
möjlighet att ordna en förändrad VA-struktur inom
eller till/från området. Ofta krävs också en utredning
för att påvisa om de miljö- och/eller hälsomässiga
förhållandena är sådana att det finns ett kommunalt
ansvar2 att ordna en förändrad VA-struktur genom
anslutning i verksamhetsområde för allmänt VA.
Utredningar som genomförs kan visa att tillfredsställande VA-försörjning i ett område helt eller delvis
går att uppnå med enskilda eller gemensamma
VA-anläggningar som inte ansluts till den allmänna
VA-anläggningen.
Tabell 4. Områden för utredning.
Utredningsområde
Kommentar
Dingelsundet norra och mellersta
(18 B)
Delar av området har anslutning till allmän vattenförsörjning via gemensamhetsanläggning. Högt bebyggelsetryck, fördjupad översiktsplan antogs av
kommunfullmäktige 2014-11-20. Kommunalt ansvar för området enligt lagen om
allmänna vattentjänster (LAV) §6 behöver utredas. Utredning prioriterad med
tanke på VA-utbyggnad
till Dingelsundet södra.
Björknästorp (92),
Gräsåsholmen (41),
Långenäs (35 A)
Områden med 20 hushåll eller färre men ligger nära VA-utbyggnadsområden.
Kommunalt ansvar enligt 6 § för områdena behöver utredas. Utredning sker
före utbyggnad i närliggande VA-utbyggnadsområden.
Bomstad (13),
Randviken (11),
Klenstad (12)
Vänernära omvandlingsområden inom vattenskyddsområde. Bomstad har hög
prioriteringspoäng i behovsmodellen framförallt pga högt antal hushåll annars likande
förutsättningar som de närliggande områdena Randviken och Klenstad. Kommunalt
ansvar för områdena enligt 6 § och möjliga VA-lösningar behöver utredas. Före nästa
revidering av VA-planen.
Önnerudstorp (25)
Område med hög andel permanentboende på landsbygden, möjligheten för
lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av
området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen.
Fågelviks-Rud (89)
Vänernära omvandlingsområde på landsbygden, möjligheten för lokala
VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området
behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen.
Norra Svedenäs (51),
Hasselbol (52),
Svedenäs södra och östra (50)
Omvandlingsområden vid känslig recipient Gapern samt längs väg riksväg 63,
möjligheten för lokala VA-lösningar och kommunalt ansvar enligt 6 § för hela
eller delar av området behöver utredas. Före nästa revidering av VA-planen.
Spånga utanför VO (83)
Området ligger i närheten av allmänt verksamhetsområde (VO). Kommunalt
ansvar enligt 6 § för hela eller delar av området behöver utredas. Före nästa
revidering av VA-planen.
2.Enligt Lag (2006:412)om allmänna vattentjänster, 6 §.
VA-plan 2014
19
20
4.5 BEVAKNINGSOMRÅDEN
Bevakningsområden har mindre behov av en förändrad
VA-försörjning än utredningsområden. I dessa
områden bedöms en tillfredsställande VA-försörjning
vara möjlig att uppnå utan anslutning till allmän
VA-försörjning, dock kan en förändrad VA-struktur,
t.ex. genom fler gemensamhetsanläggningar vara
nödvändig. Områdena behöver bevakas eftersom
förutsättningar för VA-försörjningen kan förändras
vid t.ex exploatering, omvandling till permanentboende eller ökad VA-standard hos hushållen. Sker
betydande förändringar behöver nya bedömningar
och avvägningar göras för att bedöma om enskild
VA-försörjning kan ske fortsatt eller om det
uppkommit behov av anslutning till allmänt VA.
Åtgärder som föreslås i bevakningsområden är
förstudier och inventeringar av enskilda VA-anläggningar. Den prioriteringsordning som anges nedan
redovisas närmare i kapitel 3.7.2. Syftet är att åtgärda
bebyggelse belägen vid övergödningspåverkade vattenförekomster eller inom vattenskyddsområden först.
Tabell 5. Lista över bevakningsområden sorterad efter
inventeringsordning.
Bevakningsområde
1. Ve (75)
2. Glumserud (74)
3. Sutterhöjden (66)
4. Ringsåker (35 B)
4.6 SAMLAD BEBYGGELSE I VÄNTAN
PÅ FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR
Allmänna förhållningssätt
•
Vid förfrågningar om avlopp och bygglov/
förhandsbesked inom identifierade områden
ska fastighetsägaren så fort som möjligt
meddelas de planer som finns för vatten och
avlopp inom området.
•
Inom VA-utbyggnadsområden och utredningsområden kommer inventering av befintliga
avloppsanläggningar inte att prioriteras innan
VA är utbyggt eller en VA-utredning finns
som visar på ett behov av inventering.
Nybyggnation av bostadshus
Förhandsbesked/bygglov för nybyggnation inom
samlad bebyggelse måste hänsyn tas till följande:
• Tillfredställande dricksvattenförsörjning,
med avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar, kan anordnas.
• Omhändertagande av avloppsvatten kan göras
på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd
av närliggande befintliga och tillkommande
vattentäkter 3.
• Avledning av dagvatten/eget omhändertagande
kan anordnas utan att orsaka olägenheter för
omkringliggande fastigheter.
• Den nya bebyggelsen inte försämrar områdets
möjligheter till en hållbar VA-försörjning.
5. Getebol (53)
6. Örnäs (79)
7. Jonsbol/Flatvik (72)
8. Göviken/Liljenäs (10)
9. Fintatorp (14)
10 Bråte (8)
11. Getebol Ängslyckan (55)
12. Hasselnäset (9)
13. Boberg (84)
14. Fintatorpsvägen/Kattviken (16)
15. Arnön- Mjöviksudd (78)
16. Axelins väg (15)
17. Söder om farsjön (30)
18. Nordby (58)
Inom VA-utbyggnadsområden kan en tillfällig VAanläggning få anordnas om förutsättningarna ovan
inte visar på ökad påverkan inom området.
Om den nya bebyggelsen ligger inom ett område
som har en gemensamhetsanläggning för vatten
och/eller avlopp finns följande alternativ:
• Möjlighet ska finnas att ansluta den nya
bebyggelsen till gemensamhetsanläggning
för vatten och/eller avlopp.
• Möjlighet ska finnas att ordna enskild
VA-försörjning enligt punkterna ovan om
det saknas möjlighet att ansluta till befintlig
gemensamhetsanläggning.
3.På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet är
avstyckade för bostadsändamål.
VA-plan 2014
Tillbyggnad av bostadshus
Tillbyggnad av bostadshus kan ge ett ökat brukande
vilket kan innebära ökat upptag av dricksvatten
och ökat utsläpp av avloppsvatten. Om huset har
en bristfällig avloppsanläggning ökar risken för
påverkan på närbelägna dricksvattentäkter (egen och
grannarnas). Saknar bostadshuset vattenbrunn och/
eller avloppsanläggning höjs ofta VA-standarden vid
ombyggnad. Det är viktigt att kommuninvånarna
vid tillbyggnad inom samlad bebyggelse direkt får
information om vad som gäller avseende vatten och
avlopp för den fastighet de planerar att bygga ut.
Bygglov som stadsbyggnadsförvaltningen
bedömer kan ge ökade avloppsutsläpp ska skickas
på remiss till miljöförvaltningen. Miljöförvaltningen
kontrollerar om:
• Tillfredställande dricksvattenförsörjning med
avseende på risk för påverkan från avloppsanläggningar finns eller kan anordnas.
• Omhändertagande av avloppsvatten görs eller
kan göras på ett godtagbart sätt med hänsyn
till skydd av närliggande befintliga och tillkommande vattentäkter4.
Om tillbyggnaden ger en ökad mängd dagvatten
till exempel på grund av ökad takyta ska stadsbyggnadsförvaltningen pröva om det finns en möjlig
lösning för dagvattenhantering utan att påverka
omkringliggande fastigheter genom till exempel
försumpning.
Tillstånd för ny avloppsanläggning
Vid tillstånd för ny avloppsanläggning inom
samlad bebyggelse ska tillstånd endast ges under
förutsättning att:
• Omhändertagande av avloppsvatten kan göras
på ett godtagbart sätt med hänsyn till skydd
av närliggande befintliga och tillkommande
vattentäkter 4.
• Avloppsanläggningen inte försämra hela
områdets möjligheter till en hållbar VA-lösning.
Vid tillstånd för nytt avlopp inom VA-utbyggnadsområden kan lägre krav ställas på skyddsnivå för
miljöskydd. Motivet är att avloppsanläggningen
snart kommer att bytas ut och att den extra kostnad
som tillförs fastighetsägaren för extra fosforrening
inte är skälig p.g.a. den korta tidsperiod anläggningen
ska nyttjas. Tillräckliga krav med avseende på hälsoskydd (smittskydd) ska alltid ställas. Om lägre krav
ställs på fosforrening ska tillståndet tidsbegränsas
till två år efter planerad utbyggnad.
Behov av remisser
För att få ett bättre underlag för beslut i de
ärenden rörande förhandsbesked/bygglov/tillstånd
enskilda avlopp som hanteras hos stadsbyggnadsförvaltningen eller miljöförvaltningen behöver
underlag inhämtas från berörda instanser såväl inom
som utom kommunens organisation. Nedan framgår
i vilka ärenden som olika remissinstanser bör ges
möjlighet att yttra sig innan beslut fattas.
VA-enheten, Teknik- och fastighetsförvaltningen
•Bygglov som kan ge ökade avloppsutsläpp
inom VA-utbyggnadsområden.
• Förhandsbesked inom VA-utbyggnadsområden.
•Tillståndsansökningar för avloppsanläggning
inom VA-utbyggnadsområden.
•Tillståndsansökningar om gemensamhetsanläggningar för avlopp inom samlad bebyggelse.
•Bygglov/förhandsbesked inom områden med
gemensamhetsanläggningar för vatten och/eller
avlopp som leds till allmänt VA-system.
Miljöförvaltningen
•Bygglov inom samlad bebyggelse som
stadsbyggnadsförvaltningen bedömer kan ge
ökade avloppsutsläpp.
•Förhandsbesked eller bygglov5 för nybyggnation
av hus som behöver vatten och avloppsförsörjning
och som ligger utanför verksamhetsområde för
allmänt VA.
Styrelsen för gemensamhetsanläggningen
•Bygglov/förhandsbesked inom områden som
har gemensamhetsanläggningar för vatten och/
eller avloppsförsörjning.
4.På närliggande fastigheter som vid datum för förhandsbeskedet
är avstyckade för bostadsändamål.
VA-plan 2014
21
22
4.7 INVENTERING AV ENSKILDA AVLOPPSANLÄGGNINGAR
Inventering av enskilda avloppsanläggningar är en
viktig åtgärd i syfte att minska risk för påverkan
på människors hälsa och miljön. Inventeringen sker
enligt en prioritering som baseras på nedanstående
kriterier. På detta sätt förutser kommunen att uppnå
minskade utsläpp av näringsämnen och minskad risk
för smittspridning från enskilda avlopp på kortas
möjliga tid.
• Typ av avloppsanläggning
• Områdets känslighet
4.7.1 Prioritering utifrån typ
behöver ställa krav på hög skyddsnivå med avseende
på miljöskydd. I rapporten anger länsstyrelsen att
dessa områden bör prioriteras för inventering.
Avloppsanläggningar inom vattenskyddsområden
prioriteras ur hälsoskyddssynpunkt då de kan
påverka kvaliteten i vattentäkterna.
Samlad bebyggelse prioriteras ur hälsoskyddssynpunkt då enskilda avloppsanläggningar riskerar
att påverka kvaliteten i närbelägna vattentäkter.
Ovanstående prioriteringsordning avseende områdets
känslighet beaktar både miljö- och hälsoskyddsaspekter. Inventering pågår inom Glummans
avrinningsområde. Fortsatt inventering genomförs
med syfte att åtgärda de mest känsliga områdena först.
av avloppsanläggning
För att få den största nyttan för miljö och hälsa
behöver de typer av avloppsanläggningar som
utgör störst risk för påverkan prioriteras först för
inventering. Vilka typer av avloppsanläggningar
som bedöms utgöra den största risken visas i tabell 5,
där prio 1-3 bedöms ha den största miljö- och hälsopåverkan. Medan prio 4-7 har en mindre påverkan.
4.7.2 Prioritering utifrån områdets känslighet
Länsstyrelsen i Värmlands län presenterar i rapporten
Enskilda avlopp – Planeringsunderlag för skyddsnivåer
och inventering7 områden inom vilka kommunerna
4.7.3 Inventering i olika typer av områden
Behovet av inventering är olika mellan spridd
bebyggelse och för olika typer av samlad bebyggelse.
För spridd bebyggelse är miljöpåverkan den största
påverkansfaktorn medan det inom samlad bebyggelse även är en risk för hälsopåverkan genom många
närliggande dricksvattentäkter. Vid inventering
inom de olika typerna av samlad bebyggelse behöver
även avvägningar göras om det finns behov av
gemensam avloppsanläggning. Inventering sker
därför på olika sätt inom de olika områdena.
Tabell 6. Avloppsanläggningar som ska prioriteras vid inventering.
Prio
Typ av avloppsanläggning 6
1
Avlopp för permanenthushåll med direktutsläpp eller endast slamavskiljare
2
Avlopp för permanenthushåll med WC utan tillstånd
3
Avlopp inom samlad bebyggelse (permanent och fritidshus samt gemensamhetsanläggningar)
4
Avlopp för fritidshus med WC utan tillstånd
5
Avloppsanläggningar med tillstånd WC (permanent- och fritidshus)
6
BDT anläggningar utan anmälan (permanent- och fritidshus)
7
BDT- anläggningar med anmälan (permanent och fritidshus)
5.Gäller då bygglov ej föregås av förhandsbesked där behov av
vatten – och avloppsförsörjning har beaktas.
6.Avlopp från företag bedöms efter sin nyttjandegrad som antingen
permanenthus eller fritidshus.
VA-plan 2014
Tabell 7. Områden som prioriteras vid inventering.
23
Prio
Områden
1
Glummans avrinningsområde
2
Strandkanten (100 m) runt övergödda sjöar/vattendrag
3
Primärt och sekundärt skyddsområde grundvattentäkter
4
Primärt skyddsområde ytvattentäkter
5
Område med hög skyddsnivå miljöskydd
6
Samlad bebyggelse med gemensam vattentäkt
7
Övrig samlad bebyggelse i behov av inventering som är med i VA-planen
8
Övriga delar inom avrinningsområdet till vattenförekomster som inte klarar god status övergödning
9
Sekundärt skyddsområde ytvattentäkter
10
Avlopp inom avrinningsområde till övergödda vattenförekomster som ligger utanför hög skyddsnivå
11
Tertiärt skyddsområde grundvattentäkter, grundvattenförekomster i VISS
12
Tertiärt skyddsområde ytvattentäkter
13
Avrinningsområde till vattenförekomster med god status där det anges en risk för övergödning
14
Utanför prioriterade områden
• Spridd bebyggelse – Enbart avloppsanläggningar
enligt prio 1-3 inventeras i nuläget för att snabbt
minska den totala miljöpåverkan. Inventering av
prio 4-7 sker efter att all annan inventering enligt
planen är utförd.
• Samlad bebyggelse med tillfredställande
VA-struktur – Alla avloppsanläggningar (prio 1-7)
inventeras för att minska miljöpåverkan men även
minska risken för påverkan mellan dricksvattentäkter.
• Bevakningsområden – Alla avloppsanläggningar
(prio 1-7) inventeras. Innan föreläggande om
åtgärd utför tillsynsmyndigheten en bedömning
om det finns ett behov av gemensamma avloppslösningar (förstudie). I de fall behovet visar sig
finnas i ett större område behandlas området
som ett utredningsområde. Visar förstudien att
behovet inte finns i ett större område ställs krav
på åtgärdande av avloppsanläggningen vilket
kan utgöras av en enskild avloppsanläggning eller
mindre gemensamma anläggningar. Kommunens
möjligheter att stötta enskilda fastighetsägare att
anlägga gemensamma anläggningar kommer
utredas.
• Utredningsområden – Ingen platsinventering
genomförs innan utredning påbörjas. Själva
utredningen kan dock innehålla en inventering.
Utredningen kan resultera i att området eller
delar av området bedöms ha en tillfredställande
VA-struktur eller utgör ett bevakningsområde.
Fortsatt inventering sker då i enlighet med
principen för dessa områden.
• VA-utbyggnadsområden – Ingen inventering
genomförs innan VA-utbyggnad påbörjas. Efter
utbyggnad ska en inventering göras för eventuella
fastigheter som inte har anslutit sig till allmänt
avloppssystem.
• Grundvattenförekomster och grundvattentäkter – Alla
avloppsanläggningar ska inventeras (prio 1-7) för
att bibehålla god grundvattenkvalitet.
7.Publ nr 2011:15
VA-plan 2014
24
4.8 ÅTGÄRDER ENSKILDA
VA-ANLÄGGNINGAR OCH ANSLUTNING
TILL KOMMUNALT VA
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för
Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt
VA samt vilka åtgärder som kopplas till respektive
ställningstagande. I bilaga 2 och tidigare avsnitt
under kapitel 3 återfinns information om vilka
områden som berörs av respektive åtgärd, vilken
prioriteringsordning som föreslås och även tidsperiod
för genomförande.
• S 1. Standarden på enskilda VA-anläggningar
ska vara känd av såväl tillsynsmyndighet som
av berörda fastighetsägare.
Åtgärder:
1. VA-utredning för utredningsområden.
2.Förstudie och tillsyn genom inventering för
bevakningsområde.
3.Tillsyn enligt miljöbalken genom inventering
av övriga enskilda VA-anläggningar.
• S 2. Byggnation på landsbygden ska beakta
säkerställande av en långsiktigt hållbar
VA-försörjning, med hänsyn till hälsa, miljö
och ekonomi.
Åtgärder:
Implementering av VA-planens förhållningssätt för
hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för
avloppsanläggningar.
• S 3. Möjligheten att anordna gemensamhetsanläggningar ska beaktas i förhandsbesked/bygglov
vid byggnation av tre eller fler bostadshus vid
samma tillfälle.
Åtgärder:
1.Implementering av VA-planens förhållningssätt för
hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd
för avloppsanläggningar.
2.Se över behovet av stöd vid anläggande av gemensamhetsanläggningar.
VA-plan 2014
• S 4. För varje område där det är aktuellt att se
över dagens VA-lösningar ska både alternativa
lokala lösningar och anslutning till allmän
VA-försörjning utredas. Det ska finnas tydliga
prioriteringsgrunder, utifrån behov och möjligheter,
som ligger till grund för om områden ska eller
inte ska anslutas till allmän VA-försörjning.
Åtgärder:
1. Ta fram prioriteringsgrunder för utredningen.
2.Bestämma kriterier för innehållet i en
VA-utredning och förstudie.
3. VA-utredning/förstudie i enlighet med kriterierna.
• S 5. Det ska finnas en långsiktigt hållbar och
kretsloppsanpassad hantering av slamfraktionen
från enskilda avloppsanläggningar.
Åtgärder:
1.w Möjliggöra mottagning av slam från enskilda
avlopp vid Sjöstads reningsverk.
2.w Se över slamtransporterna och undersök om det
går att optimera.
3.w Verka för ett lokalt omhändertagande av slam
från enskilda avlopp.
4.w Bevaka alternativ hantering av slam från
enskilda avlopp.
• S 6. I kommunen ska det finnas en funktion
för rådgivning avseende enskilt VA inom
kommunen.
Åtgärder:
Bestämma behov och ansvar för VA rådgivning.
5. DRIFTSÄKERHET
VA-huvudmannen utformar planer och åtgärder
för den allmänna VA-anläggningen utifrån de
förutsättningar som ges i VA-verksamheten. Utöver
planering av drift, underhåll och förnyelse av den
befintliga anläggningen behövs också planering
för att säkerställa framtida vattenförsörjning, till
exempel skyddsföreskrifter för befintliga eller
framtida vattentäkter inklusive reservvattentäkter.
5.1 ÅTGÄRDER DRIFTSÄKERHET
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för
Driftsäkerhet samt vilka åtgärder som kopplas till
respektive ställningstagande.
• S7. Anslutna abonnenter inom den allmänna
VA-anläggningen ska ha tillgång till ett dricksvatten av god kvalitet och tillräcklig mängd.
Åtgärder:
1.Uppdatera prognos för den framtida vattenförbrukningen.
2.Säkerställ tillräcklig framtida produktionskapacitet för vattenverken.
3. Säkerställ tillräckligt råvatten av god kvalitet.
4.Upprätta en dimensioneringsplan för huvudledningsnätet.
• S8. Den allmänna VA-anläggningen ska drivas
så att negativa effekter för människa, miljö och
samhälle undviks.
Åtgärder:
1.Vid varje reinvestering beakta om energieffektiviserande åtgärder kan vidtas
(på energikrävande processer).
2.Eftersträva användande av arbetssätt, material
och ämnen med låg miljöpåverkan.
3.Minimera bräddningar av orenat spillvatten
till känsliga recipienter.
4.Förebyggande åtgärder ska vidtas i syfte att
minimera förekomsten av oönskade ämnen i
avloppsvattnet.
5.Kontinuerlig utbildning av personal i miljöfrågor.
6.Säkerställ tillräcklig hydraulisk kapacitet för
avloppsanläggningen.
7.Tillräcklig säkerhet mot översvämning genom
baktryck.
• S9. Kommunens allmänna dricksvattentäkter ska
ha aktuella vattenskyddsområden och skyddsföre-
25
skrifter. Liknande skydd ska finnas för stora
enskilda vattentäkter.
Åtgärder:
1.Upprätta vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter.
2.Informera huvudmännen för större enskilda
vattentäkter om behovet av vattenskyddsområden.
• S10. Kommunens VA-verksamhet ska hålla jämn
taxeutveckling genom långsiktig ekonomisk
planering för att klara kommande behov i
VA-anläggningar och VA-ledningsnätet.
Åtgärder:
1.Säkerställ en taxa som klarar förändringar
i VA-verksamheten.
2.Inventera förnyelsebehovet och framtida
bedömt utbyggnadsbehov av den allmänna
VA-anläggningen som underlag till
budgetäskanden.
• S 11. Det ska finnas beredskap avseende såväl
utrustning som manskap och kompetens för
händelse av driftstörning i den allmänna
VA-försörjningen.
Åtgärder:
1.Fastställ vilken ambitionsnivå som ska råda för
att kunna hantera störningar i den allmänna
VA-anläggningen, såväl under ordinarie arbetstid
som utanför denna.
2.Upprätthålla aktuell förteckning över materiel
och personella resurser som krävs för att
säkerställa beredskap.
3.Kontinuerligt öva hela organisationen på olika
händelser som kräver fungerande beredskap.
• S12. Kommunens VA-verksamhet ska ha en
förnyelse- och underhållsplan för allmänna
VA-anläggningar för att möjliggöra långsiktigt
hållbar planering av åtgärder.
Åtgärder:
1.Ta fram långsiktig förnyelseplan- och åtgärdsplan
för ledningsnätet.
2.Ta fram underhållsplan för VA-anläggningen.
3.Skapa en långsiktig förnyelse- och åtgärdsplan
för vatten- och avloppsreningsverken, inklusive
tryckstegringsstationer och reservoarer. Befintlig
förnyelseplan för pumpstationer införlivas.
VA-plan 2014
6. RESERVVATTEN OCH NÖDVATTEN
26
Tillgång till rent dricksvatten är en nödvändighet
för ett fungerande samhälle. Vid situationer då det
inträffat en störning i den ordinarie försörjningen
behöver en alternativ försörjning kunna sättas in
för att förse medborgarnas behov av dricksvatten.
Vid kortvarig störning kan nödvattenförsörjning
tillgodose det mest akuta behovet. Vid längre
driftstörningar behöver reservvattenförsörjning
kunna sättas in för att täcka ett nära normalt
behov av vatten.
6.1 ÅTGÄRDER RESERVVATTEN
OCH NÖDVATTEN
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden
för Reservvatten och nödvatten samt vilka åtgärder
som kopplas till respektive ställningstagande.
• S13. Sörmons vattentäkt inklusive Kattfjorden
ska även fortsatt vara kommunens huvudvattentäkt för Karlstads tätort, Skattkärr, Väse
och delar av Skåre, samt Hammarö kommun.
Sörmons vattentäkt ska även fungera som
reservvattentäkt för vattentäkten i Törne eller
Mellerudstorp.
Åtgärder:
Utred behov av reservvattentäkt för Kattfjorden.
VA-plan 2014
• S14. Nödvattenplan ska finnas för alla områden
med allmän dricksvattenförsörjning och vara
känd av alla berörda.
Åtgärder:
1.Komplettera befintlig nödvattenplan med de
områden som saknas.
2. Informera berörda om nödvattenplanen.
• S15. Kommunen ska eftersträva en hög
täckningsgrad av normalbehovet i situationer
då reservvattenförsörjning nyttjas.
Åtgärder:
Upprätthålla en god funktion på Sörmon reservvattenförsörjning (fällningsverket och reservkraft).
• S16. Kommunen ska skydda grundvattenförekomster som är potentiella dricksvattenresurser för allmän vattenförsörjning.
Åtgärder:
Upprätta förslag till vattenskyddsområde likt Östra
Sörmon vid Brattforsheden för framtida dricksvattenproduktion i samverkan med Filipstads kommun.
7. DAGVATTEN OCH DRÄNERINGSVATTEN
I ett klimat i förändring blir dagvattenfrågan
allt viktigare. Ökade nederbördsmängder skärper
kraven på fungerande avvattning och avledning av
nederbörd. Vattendirektivets fokus på recipientstatus
leder till frågeställningar om dagvattenkvalitet och
behandling av dagvatten.
7.1 ÅTGÄRDER DAGVATTEN
OCH DRÄNERINGSVATTEN
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för
Dagvatten och dräneringsvatten samt vilka åtgärder
som kopplas till respektive ställningstagande.
• S17. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram i
samhällsplaneringen med beaktande av klimatförändringar och miljöbelastning genom att
dagvattenfrågan belyses tidigt i planprocessen
eller i utredningsskedet.
Åtgärder:
1.Dagvattenfrågan ska behandlas tidigt i
planarbetet.
2.I samband med framtagandet av en detaljplan ska,
vid behov, en dagvattenutredning utföras för
planområdet.
3.Riktlinjer för dagvatten/dagvattenpolicy för
Karlstads kommun ska tas fram där det bland
annat ska framgå vad som ska ingå i en
dagvattenutredning i samband med framtagande
av en detaljplan.
• S18. Ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen i
kommunen ska vara tydlig. Samarbetet över
förvaltningsgränser ska vara väl utvecklat.
Åtgärder:
I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska klarläggas
vem som ansvarar för dagvattenfrågan i planerings-,
utförande- och driftskedet då denna fråga berör flera
förvaltningar inom kommunen.
• S19. Hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas
vilket innebär att man inom samlad bebyggelse
försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om
dagvattnet genom avdunstning, fördröjning eller
infiltration i mark. Detta innebär att dagvatten
ska infiltreras och fördröjas så nära källan som
möjligt.
Åtgärder:
1.I samband med framtagandet av en detaljplan ska
en dagvattenutredning utföras för planområdet,
när så bedöms nödvändigt. Av detaljplanen ska det
bland annat framgå hur dagvatten ska fördröjas/
infiltreras inom fastighet och/eller allmänplatsmark.
2.I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska
principer redovisas för fördröjning/infiltration.
3.För områden med befintligt dagvattensystem där
ledningar har kapacitetsbrist, dagvattenrening
saknas mm ska åtgärder utredas för att
åstadkomma en hållbar dagvattenhantering, ingår
i förnyelsearbetet för ledningsnätet.
• S20. Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas
innan dessa når recipienten om möjligt redan
vid föroreningskällan.
Åtgärder:
1.I samband med plansamråd för detaljplan ska
en dagvattenutredning utföras för planområdet,
när så bedöms nödvändigt. Av detaljplanen ska det
framgå om mark behöver användas för dagvattenrening
2.I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska
riktvärden redovisas för rening av dagvatten.
3. Minimera direktutsläpp av förorenat dagvatten.
• S 21. Kommunen ska aktivt arbeta med att
koppla bort dag-och dräneringsvattnet från
allmän spillvattenledning.
Åtgärder:
1.Resurser finns för att inventera felkopplat dag-och
dränvatten.
2.Krav ställs på åtgärder vid felaktiga anslutningar.
VA-plan 2014
27
8. ORGANISATION OCH SAMARBETE
28
En väl fungerande organisation kring VA-frågor
inom kommunen nyttjar varandras kompetens och
möjligheter vilket ger en enhetlig och konsekvent
grund för beslut. Genom att skapa förutsättningar
för samordningsvinster uppnås största möjliga
utväxling av satsade pengar, tid etc.
8.1 ÅTGÄRDER ORGANISATION
OCH SAMARBETE
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden
för Organisation och samarbete samt vilka åtgärder
som kopplas till respektive ställningstagande.
• S 22. Teknik- och fastighetsförvaltningen,
miljöförvaltningen och stadsbyggnadsförvaltningen
ska utveckla samarbetet i frågor som berör
vatten- och avloppsförsörjningen.
Åtgärder:
1.Bestämma former och ansvar för en förvaltningsövergripande VA-grupp, samt utse sammankallande förvaltning.
2.Hålla regelbundna möten i VA-gruppen – varje
förvaltning utser representanter till gruppen.
3. Former för uppföljning av åtgärder i VA-planen.
VA-plan 2014
• S 23. Det ska finnas tydliga nyckeltal för
VA-verksamheten så att den nytta man bidrar
med till samhällets utveckling blir mätbar.
Åtgärder:
1.Komplettera befintliga nyckeltal om behov finns.
2.Uppföljning av nyckeltal. Har vi nått våra mål
kopplat till nyckeltalen? Varför/varför inte och vad
behöver vi justera för att nå dem bättre nästa år?
• S 24. Kommunen ska eftersträva att investeringar
inom vatten- och avloppsförsörjning ger största
möjliga nytta i förhållande till kostnaden.
Åtgärder:
Utföra kostnads-nyttoanalys inom ramen för
utredningar som föregår investeringsbeslut samt
kommunicera resultatets innebörd för beslutsfattare.
• S 25. Kommande VA-utbyggnadsområden
ska föregås av en avstämning mot kommunens
planarbetsprogram.
Åtgärder:
1.Kontinuerlig avstämning mot stadbyggnadsförvaltningen för VA-utbyggnadsområden.
2.Avstämning mot stadbyggnadsförvaltningen om
behov uppstår för utredningsområden.
9. KOMMUNIKATION
God kommunikation i alla led, såväl inom
kommunen som gentemot andra samhällsfunktioner
och medborgare, skapar trovärdighet, underlättar
arbetet och är en förutsättning för att kunna agera
utifrån bästa möjliga förutsättningar för ”helheten”
i kommunen.
9.1 ÅTGÄRDER KOMMUNIKATION
Nedan följer VA-policyns ställningstaganden för
Kommunikation samt vilka åtgärder som kopplas till
respektive ställningstagande.
• S 26. Kommunen ska tydligt kommunicera till
medborgarna vilka områden som inom överskådlig framtid inte är aktuella för anslutning
till allmän vatten- och avloppsförsörjning, vilka
områden där anslutning kan komma att bli
aktuell på sikt samt i vilka områden anslutning
planeras.
Åtgärder:
1.Va-planen är en del i översiktsplanen och
kommer att gå ut på samråd.
2.Uppdatera kommunens hemsida med
information om VA-planen.
3.Ta fram kommunikationsmaterial till
VA-utbyggnadsområden och informera
berörda bl.a. via hemsidan.
29
• S 27. Kommunen ska varje år mäta kundnöjdhet avseende kvalitet och leverans hos
sina VA-abonnenter. Vid den årliga mätningen
ska resultatet visa på fortsatt gott resultat
(2012: Nöjd-Medborgar-Index 84).
Åtgärder:
Mätning och uppföljning av kundnöjdhet samt analys
av åtgärder att vidta under kommande år för att öka
indexet vid nästa års mätning.
S 28. Kommunen ska tydliggöra och kommunicera
den nytta som erhålls för VA-avgiften och inte
bara kommunicera en kostnad. Därigenom ska
kommunen verka för att betalningsviljan för
en långsiktigt hållbar VA-försörjning ökar.
Åtgärder:
1.Kommunikationsplan för ”VA-nytta” där det
tydligt framgår hur nyttan ska kommuniceras
och vilka budskap som ska lyftas fram;
–Tackbrev till VA-abonnenter; ”Din VA-taxa
har i år bidragit till….(nyttor för VA-kollektivet
räknas upp)”.
2.Situationsanpassad kommunikation;
–Tex i samband med VA-räkningen, hemsida,
broschyrer, ”Kommundagar”, ”Vattendagar”,
tidningskampanjer, kampanjer för ”VA-nyfikenhet”, sociala medier, andra event i kommunen etc.
3.Ambassadörer för VA-verksamheten (kommuninvånare, tjänstemän m.fl. ges en utbildning
i nyttan).
VA-plan 2014
BILAGOR
30
VA-plan 2014
BILAGA 1
31
PRIORITERINGSMODELL FÖR OMRÅDEN I BEHOV AV FÖRÄNDRAD VA-STRUKTUR
I föreliggande bilaga beskrivs den modell som utarbetats av
Sweco för att underlätta Karlstad kommuns arbete med att
prioritera områden i behov av en förändrad VA-struktur.
Nedan beskrivs bl.a. vilka faktorer som tas hänsyn till i
modellen, hur de bedöms och hur ett så kallat prioriteringspoäng beräknas för att underlätta jämförelsen mellan
olika områden.
Översikt
Behovet av en förändrad VA-struktur varierar mellan
olika områdena och beror av faktorer relaterade till
exempelvis miljö och hälsa samt bebyggelsetryck.
Den modell som utarbetats syftar bl.a. till att beräkna
ett så kallat prioriteringspoäng mellan 0-10, vilket
illustrerar det relativa behovet av en förändrad
VA-struktur i de analyserade områdena. Poäng-
beräkningen underlättar jämförelsen mellan
områdena då det är en sammanvägning av ett antal
faktorer. Prioriteringen baseras på antalet hushåll och
andelen permanentboenden men även bebyggelsetrycket, miljöaspekter och hälsoaspekter vägs in.
Modellen är uppbyggd i Excel och exemplet i Figur 1
visar vilken information som kan matas in och vilka
resultat som erhålls.
För respektive område anges i modellen antalet
hushåll och andelen permanentboende. Dessa två
faktorer utgör basen för det prioriteringspoäng som
beräknas. Poänget justeras dock upp med hjälp av
tre så kallade påverkansfaktorer som representerar
behovet relaterat till: samhälle, miljö och hälsa.
Dessa faktorer förklaras mer ingående nedan.
Figur 1. Utdrag från prioriteringsverktyget som visar vilken information som anges och hur prioriteringen presenteras.
Prioriteringsmodell
Grundinformation
Område
Samlad bebyggelse
Basfaktorer
Ingår i
analysen
Påverkansfaktorer
Behovsprioritering
Antal
hushåll
Andel
permanentboende
Samhälle
(s)
Miljö
(m)
Hälsa
(h)
Prioriteringspoäng (q)
(0-10)
Rangordning
1G
37. Edsgatan
Ja
46
0,83
+++
+++
+++
10,0
1
1G
36. Steffensminne
Ja
33
0,76
+++
+++
+++
8,7
2
1C
18 A. Dingelsundet
(södra)
Ja
54
0,59
+++
++
+++
7,2
3
1K
95. Alsters-Busterud
Ja
54
0,63
+++
+
+++
7,0
4
1G
38. Höja/Björby
Ja
35
0,80
+++
+++
++
6,9
5
1B
13. Bomstad
Ja
186
0,16
++
+++
++
6,7
6
1K
94. Lungvik
Ja
65
0,51
+++
+
+++
6,5
7
1G
43. Strömhall (tidigare
Alsters Åstorp)
Ja
28
0,93
+++
++
++
6,3
8
1G
39. Alsters Gräsås
Ja
35
0,89
+++
++
++
6,3
9
VA-plan 2014
32
representerar bebyggelsetrycket,
vilket är störst inom sju olika stråk i kommunen
(Figur 2). Ett område som ligger inom dessa stråk
bedöms ha ett bebyggelsetryck. Hur starkt trycket är
beror på var i stråket området ligger och klassningen
görs i tre nivåer:
+++Området ligger i ett av sju områden med
hög andel bygglov/negativa förhandsbesked.
++Området är ett omvandlingsområde i närhet
av stan eller har bra kommunikationer.
+Området ligger utanför ovan angivna
områden.
Samhällsfaktorn
representerar närhet till en känslig
recipient (Figur 3) och klassningen görs i tre nivåer:
+++Området ligger i direkt anslutning till en
vattenförekomst (inom 100 meter) som inte
uppnår god ekologisk status p.g.a. övergödning
eller inom primär zon för vattenskyddsområde.
++Området har hög skyddsnivå (miljöskydd)
eller ligger inom sekundär zon för ett vattenskyddsområde.
+Området ligger utanför ovan angivna områden.
Miljöfaktorn
VA-plan 2014
är baserad på en bedömning av
sannolikheten för att det finns en påverkan på
befintliga dricksvattentäktet från befintliga
avloppslösningar. Bedömningen görs i tre nivåer:
+++Sannolikheten för påverkan på dricksvatten
av avloppsvatten är hög.
++Sannolikheten för påverkan på dricksvatten
av avloppsvatten är måttlig.
+Sannolikheten för påverkan på dricksvatten
av avloppsvatten är låg.
Hälsofaktorn
33
Samhällsfaktor
H
HA
AG
G FF O
OR
RS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
M
MU
UN
NK
K FF O
OR
RS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Karlstads kommun
!
!
.
Beviljade bygglov 2008 - 2012
l
?
Negativa förhandsbesked
!8
(
Områden med behov av förändrad VA-struktur
Gräsmången
FF II LL II P
PS
S TT A
AD
DS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Östanås
Kollektivtrafik
S
SU
UN
NN
NE
E
Gräns stad och landsbygd
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Örtenäs
Område med hög andel bygglov/negativa förhandsbesked
(+++)
Omvandlingsområde i närhet av staden eller har bra
kommunikationer (++)
Mjönäs
Torsked
Ö Örten
¨
Stora
V Örten
Acksjön
Böckeln
Tidafors
Acksjön
Norra
Rådom
Mången
FF O
OR
RS
SH
HA
AG
GA
A
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Blombacka
Molkom
Österängarna
Molkomssjön
Brattforsheden
Lindfors
Borssjön
Fageråsen
Sutterhöjden
Hult
Bäckelid
Hedås
Norum
Bäckelid
Getebol
K
K II LL S
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Gapern
Forshaga
Gaperud
Tågås
Göranstorp
Svedenäs
Mosserud
Flatvik
Snårstad
Kil
Gapern
Heden
S Hyn
Rudsta
rä
Hynboholm
n
lve
Bryngelsrud
Karlstads flygplats
E45
Gräsås
Alstern
Långenäs
Kätterud
Önnerud
Maxstad
Öckna
Karlstad
K
KA
AR
R LL S
S TTA
AD
DS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Byn
Väg 63
Härtsöga
Lillerud
Böj
Skattkärr
Spånga
Herrön
Kärne
Ekholmen
Hultsberg
Faxstad
Hovlanda
Strandvik
Bottenviken
Mjöviksudd
Arnön
Hultön
Sandnäs
Lunnerviken
Sättersholmsfjärden
Skoghall
Solberg
Väse
Arnöfjorden
Jäverön
Vänern
Abborrtan
K
KR
R II S
S TT II N
NE
EH
HA
AM
MN
NS
S
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Silkesta
E18
Rud
Skutberget
Bomstad
Hedetången
Ve
E18
Edsberg
Backa
Söre
Göstahult
Alster
Vålberg
Älvenäs
Hulteby
Lövhöjden
Hult
Mellerudstorp
Trossnäs
Ulvsbyn
Rud
Väg 62
Skåre
Edsvalla
Hult
Åstorp
Kl
a
Linjen
GRUM S
KOM MUN
Vallargärdet
Botorp
H
HA
AM
MM
MA
AR
RÖ
Ö
K
KO
OM
MM
MU
UN
N
Åsfjorden
Värmlandsskärgårdens
Åsundatorp
naturreservat
Rudsviken
Hammarön
Åsundaön
Bärön
0
1
2
4
6
8
10
Km
Kartan framställd av Kart- och GIS gruppen Stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131105
Figur 2. Karta som beskriver underlagsinformationen samt bedömningarna av samhällsfaktorn för de olika områdena.
Områden inringade med heldragen linje kategoriseras som +++, streckad linje ++ och övriga +.
VA-plan 2014
34
Miljöfaktor
Karlstads kommun
Kommunalt vattenverk
Vattenskyddsområde
Vattentäkter som inte
är kommunala, men som
försörjer fler än 50 personer,
eller där uttaget är större än
10 m3/dag
Östanås
Inre skyddsområde
Älvsbacka
Yttre skyddsområde
Vattentäktzon
Områden med behov av
förändrad VA-struktur
Örtenäs
Primär skyddszon
Skyddsnivå miljöskydd
Mjönäs
Torsked
Sekundär skyddszon
Hög skyddsnivå
Tertiär skyddszon
Acksjön
Vänervikar med hög
skyddsnivå
Tidafors
Norra
Miljökvalitetsnormer för vatten
Rådom
Överskrider idag miljökvalitetsnorm
p.g.a. övergödning
Lindfors
Sandtorp
Fageråsen
Sutterhöjden
Hult
Österängarna
Bäckelid
Hedås
Norum
Bäckelid
Getebol
Gaperud
Tågås
Svedenäs
Snårstad
Ulvsby
Göranstorp
Mosserud
Flatvik
Heden
Hult
Botorp
Rudsta
Hynboholm
Bryngelsrud
Väg 62
Backa
Söre
Böj
Långenäs
Ve
Göstahult
Spånga
Kätterud
Önnerud
Hedetången
Byn
Väg 63
Härtsöga
Lillerud
Maxstad
Öckna
Gräsås
Härtsöga
Mellerudstorp
Törne
Ulvsbyn
Rud
Karlstads flygplats
Trossnäs
Hulteby
Hult
Mellerudstorp
E45
Lövhöjden
Åstorp
Hynboholm
Silkesta
E18
Herrön
Rud
Kärne
Ekholmen
E18
Edsberg
Skutberget
Bomstad
Sörmon
Hultsberg
Hovlanda
Faxstad
Strandvik
Mjöviksudd
Abborrtan
Sandnäs
Solberg
Åsundatorp
Rudsviken
0
2,5
5
10 km
Kartan framställd av Kart och GIS gruppen stadsbyggnadsförvaltningen Karlstads kommun 131105
Figur 3. Karta som beskriver underlagsinformationen för bedömningen av miljöfaktorn.
VA-plan 2014
Beräkning av prioriteringspoäng
Som ovan beskrivits beräknas prioriteringspoänget
baserat på antalet hushåll, andelen permanentboende
samt tre påverkansfaktorer (samhälle, miljö och
hälsa). Basfaktorerna (antalet hushåll och andelen
permanentboende) anses utgöra grunden för ett
områdes behov av förändrad VA-struktur. Det bör
påpekas att prioriteringsmodellen endast tillämpas
på de områden som anses vara i behov av en förändrad
VA-struktur. De områden som direkt bedöms kunna
fortsätta med befintlig VA-försörjning ingår således
inte utan har tidigare sorterats bort.
För att beräkna prioriteringspoänget, som går
mellan 0-10, skalas basfaktorerna om innan de
adderas till varandra och avslutningsvis justeras
upp baserat på påverkansfaktorerna. Detta sker
enligt beräkningsstegstegen som beskrivs nedan.
Antalet hushåll normaliseras, d.v.s. skalas om
så att värdena går mellan 0-1 där det område med
störst antal hushåll får värdet 1. Det normaliserade
värdet (xi) för område i beräknas enligt:
xi =
antal hushåll i områdei
max antal hushåll
Även andelen permanentboende normaliseras och
beräknas för område i (yi) enligt:
yi =
andel permanentboende i område i
max andel permanentboende
Max antal hushåll och max andel permanentboende motsvarar således det största antalet hushåll
respektive den största andelen permanentboende
bland de analyserade områdena. Syftet med
normaliseringen är att möjliggöra en sammanslagning av två faktorer som inte beskrivs med
samma enhet eller skala. Denna teknik är vanligt
använd i så kallade multikriterieanalyser där
sammanvägningar göras av faktorer/kriterier
med olika enheter och skalor.
De normaliserade värdena för basfaktorerna
(xi och yi) adderas och skalas upp (ui) baserat på
påverkansfaktorerna samhälle (si), miljö (mi) och
hälsa (hi):
(
)(
ui = x i + y i ⋅ 1+ si + mi + hi
)
Värdet på påverkansfaktorerna avgörs av den
klassning (+, ++ eller +++) som görs för områdena
med avseende på respektive påverkansfaktor.
Värdet på si, mi och hi ansätts enligt följande:
Samhälle (si)
Miljö (mi)
Hälsa (hi)
+++
0,75
0,75
1,5
++
0,25
0.25
0,5
+
0
0
0
Motivet till ovanstående värde på respektive
påverkansfaktorerna är:
• Samtliga områden får minst klassningen +, varför
denna klassning inte medför någon justering av
basfaktorerna (d.v.s. värdet är 0).
• De tre påverkansfaktorerna bedöms alla vara av
stor vikt då behovet av en förändrad VA-struktur
bedöms. Då de tre faktorerna ställs mot varandra
betraktas dock hälsofaktorn som mest betydelsefull i denna modell. Av denna anledning har
värdet på påverkansfaktorerna satts så att hälsofaktorn kan ha lika stor inverkan på prioriteringspoängen som samhälls- och miljöfaktorn tillsammans. Detta innebär t.ex. att det går att skilja
mellan två områden som är lika med klassning
++ på två av påverkansfaktorerna men klassning
+++ på hälsofaktorn för det ena området och
klassning +++ på samhällsfaktorn för det andra
området. Det enda som skiljer områdena i detta
exempel åt är således vilken av påverkansfaktorerna som fått klassning +++. I detta fall
blir det den med högst klassning på hälsofaktorn
som får högst prioriteringspoäng och därmed
bedöms ha det största behovet av en förändrad
VA-struktur. Anledningen till att hälsofaktorn
tillåts ha en större inverkan på prioriteringspoängen är bl.a. att den anses avgörande då
övriga förhållanden är lika.
VA-plan 2014
35
36
• Klassningen ++ visar på ett viktigt behov och
för ett område som får denna klassning på alla
tre påverkansfaktorer bör basfaktorernas värde
fördubblas. Med utgångspunkt från detta har
värdet på samhälls- och miljöfaktorn angivits
till 0,25 och för hälsofaktorn är värdet 0,5.
Enligt motiveringen ovan ansätts hälsofaktorn
till dubbelt så stor som de två övriga faktorerna.
• Klassningen +++ anses beskriva ett mycket stort
behov kopplat till de olika påverkansfaktorerna
och skall därför ha en stor inverkan på det
slutgiltiga prioriteringspoänget I jämförelse
med klassning ++ bedöms klassning +++ vara
tre gånger så viktig för motsvarande påverkansfaktor. Detta innebär också att i de fall samtliga
påverkansfaktorer klassas till +++ tredubblas
basfaktorernas värde. Värdet på samhälls- och
miljöfaktorn har angivits till 0,75 och för hälsofaktorn är värdet 1,5.
För att den slutgiltiga prioriteringspoängen (qi) skall
anta ett värde mellan 0-10 görs en justering av ui
enligt:
qi =
ui
(
max ui ,...,n
)
⋅10
Justeringen görs genom att normalisera ui och
multiplicera med 10. Syftet med att poänget går
mellan 0-10 är att ha en fast skala där området
med högst behov (enligt modellen) får poäng 10.
Resultat
Prioriteringsmodellen ger förutom en prioriteringsordning baserat på den framräknade poängen,
även en överblick (se Figur 1) över vilka aspekter
olika områden är förknippade med (d.v.s. bas- och
påverkansfaktorer). I Figur 4 illustreras prioriteringspoängen för de analyserade områdena.
Figur 4. Prioriteringspoäng (0-10) för utvärderade områden. Högt prioriteringspoäng innebär ett stort behov
av en förändrad VA-struktur.
Prioriteringspoäng
0,0
37. Edsgatan
36. Steffensminne
18 A. Dingelsundet (södra)
95. Alsters-Busterud
38. Höja/Björby
13. Bomstad
94. Lungvik
43. Strömhall (tidigare Alsters Åstorp)
39. Alsters Gräsås
42. Mosstorp Ulvsby
25. Önnerud-Önnnerudstorp
35 A. Långenäs
33. Järpetan
45. Åstorp (tidigare Alstrum)
89. Fågelviks-Rud
93. Busterud
66. Sutterhöjden
11. Randviken
84. Boberg
18 B. Dingelsundet (norra och mellersta)
75. Ve
92. Björknästorp
52. Hasselbol
41. Gräsåsholmen
50. Svedenäs södra och östra
83. Spånga utanför VO
74. Glumserud
16. Fintatorpvägen/ Kattviken
12. Klenstad
51. Norra Svedenäs
35 B. Ringsåker
53. Getebol
78. Arnön-Mjöviksudd
79. Örnäs
10. Göviken/Liljenäs
15. Axelins väg
30. Söder om Farsjön
08. Bråte
09. Hasselnäset
72. Jonsbol/Flatvik
58. Nordby
14. Fintatorp
55. Getebol Ängslycktan
VA-plan 2014
1,0
2,0
3,0
4,0
5,0
6,0
7,0
8,0
9,0
10,0
Ytterligare information om samtliga analyserade
områden illustreras i Figur 5. För respektive område
presenteras såväl basfaktorerna och påverkansfaktorerna samt det slutgiltiga prioriteringspoänget
och rangordningen. Då ett område åtgärdats kan det
uteslutas ur analysen och då uppdateras resultaten
automatiskt.
Figur 5. Sammanställning från prioriteringmodellen av behovet kopplat till de olika områdena. Områdena är sorterade
baserade på prioriteringspoängen.
Prioriteringsmodell
Grundinformation
Område
Samlad bebyggelse
Basfaktorer
Ingår i
analysen
Påverkansfaktorer
Antal
hushåll
Andel
permanentboende
Samhälle
(s)
Miljö
(m)
Behovsprioritering
Hälsa
(h)
Prioriteringspoäng (q)
(0-10)
Rangordning
1G
37. Edsgatan
Ja
46
0,83
+++
+++
+++
10,0
1
1G
36. Steffensminne
Ja
33
0,76
+++
+++
+++
8,7
2
1C
18 A. Dingelsundet
(södra)
Ja
54
0,59
+++
++
+++
7,2
3
1K
95. Alsters-Busterud
Ja
54
0,63
+++
+
+++
7,0
4
1G
38. Höja/Björby
Ja
35
0,80
+++
+++
++
6,9
5
1B
13. Bomstad
Ja
186
0,16
++
+++
++
6,7
6
1K
94. Lungvik
Ja
65
0,51
+++
+
+++
6,5
7
1G
43. Strömhall (tidigare
Alsters Åstorp)
Ja
28
0,93
+++
++
++
6,3
8
1G
39. Alsters Gräsås
Ja
35
0,89
+++
++
++
6,3
9
1G
42. Mosstorp Ulvsby
Ja
43
0,84
+++
++
++
6,2
10
1F
25. ÖnnerudÖnnnerudstorp
Ja
32
1,00
+++
+
++
6,1
11
1G
35 A. Långenäs
Ja
20
0,50
+++
+++
+++
5,7
12
1F
33. Järpetan
Ja
35
0,89
+++
+
++
5,6
13
1G
45. Åstorp (tidigare
Alstrum)
Ja
26
0,81
+++
++
++
5,5
14
1K
89. Fågelviks-Rud
Ja
75
0,48
+++
+
++
4,6
15
1K
93. Busterud
Ja
38
0,63
+++
+
++
4,4
16
1I
66. Sutterhöjden
Ja
25
0,88
+
++
++
4,1
17
1A
11. Randviken
Ja
38
0,50
++
+++
++
4,1
18
1K
84. Boberg
Ja
14
0,93
+++
+
+
4,1
19
1C
18 B. Dingelsundet
(norra och mellersta)
Ja
54
0,57
+++
++
+
4,0
20
21
1J
75. Ve
Ja
21
0,86
+
++
++
4,0
1K
92. Björknästorp
Ja
15
0,87
+++
+
+
3,9
22
1G
52. Hasselbol
Ja
29
0,45
++
+++
++
3,5
23
1G
41. Gräsåsholmen
Ja
13
0,46
+++
+++
+
3,1
24
1G
50. Svedenäs södra och
östra
Ja
56
0,36
++
++
++
3,1
25
1K
83. Spånga utanför VO
Ja
52
0,58
+
+
++
3,0
26
1J
74. Glumserud
Ja
15
0,60
+
++
++
2,8
27
1B
16. Fintatorpvägen/
Kattviken
Ja
14
0,71
++
++
+
2,8
28
1A
12. Klenstad
Ja
21
0,29
++
+++
++
2,3
29
1G
51. Norra Svedenäs
Ja
26
0,31
++
++
++
2,1
30
1G
35 B. Ringsåker
Ja
18
0,28
+
+++
++
2,0
31
1I
53. Getebol
Ja
14
0,29
+
+++
++
1,9
32
1J
78. Arnön-Mjöviksudd
Ja
81
0,05
+
+
++
1,7
33
1K
79. Örnäs
Ja
12
0,25
+
+++
++
1,6
34
1A
10. Göviken/Liljenäs
Ja
20
0,20
+
+++
+
1,3
35
1B
15. Axelins väg
Ja
16
0,25
++
++
+
1,2
36
1F
30. Söder om Farsjön
Ja
11
0,27
+
+
++
1,2
37
1A
08. Bråte
Ja
15
0,20
+
+++
+
1,1
38
1A
09. Hasselnäset
Ja
22
0,09
+
+++
++
1,1
39
1J
72. Jonsbol/Flatvik
Jonsbyn/Flatvik
Ja
19
0,05
+
+++
++
0,8
40
41
1I
58. Nordby
Ja
14
0,14
+
+
+
0,5
1B
14. Fintatorp
Ja
20
0,00
++
+
+
0,3
42
1I
55. Getebol Ängslycktan
Ja
14
0,00
+
++
+
0,2
43
VA-plan 2014
37
VA-plan 2014
Samlad bebyggelse
1. Ta fram prioriteringsgrunder.
1. Möjliggöra mottagning av slam från enskilda avlopp
vid Sjöstads reningsverk.
2. Se över slamtransporter och undersök om det går
att optimera.
3. Verka för ett lokalt omhändertagande av slam från
enskilda avlopp.
4. Bevaka alternativ hantering av slam från enskilda
avlopp.
5. Förstudie i enlighet med kriterierna.
4. Bestämma kriterier för innehållet i en förstudie.
3. VA-utredning i enlighet med kriterierna.
KEAB, TFN
Hela kommunen
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
MN, VA-gruppen
KEAB, MN
Hela kommunen
TFN
MN
KEAB
Pågående
VA-gruppen
Se behovsutredning i bilaga 1
samt kap 4
KS eller SBN, VA-gruppen
KS eller SBN, VA-gruppen
MN, VA-gruppen
KS eller SBN, VA-gruppen
MN
MN
Samordnas med p S6
SBN tills. MN
Utanför verksamhetsområde för
dricksvatten och/eller avlopp
Hela kommunen
Bevakningsområden
Utredningsområde
Utredningsområde med < 20 hushåll
Bevakningsområden
Utredningsområde med < 20 hushåll
2. Bestämma kriterier för innehållet i en VA-utredning. Utredningsområde
Samlad bebyggelse
Se över behovet av stöd vid anläggande av
gemensamhetsanläggningar.
6. I kommunen ska det finnas en funktion
Utanför verksamhetsområde för
för rådgivning avseende enskilt VA inom
Bestämma former och ansvar för VA-rådgivning.
dricksvatten och/eller avlopp
kommunen.
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
5. Det ska finnas en långsiktigt hållbar och
kretsloppsanpassad hantering av
slamfraktionen från enskilda
avloppsanläggningar.
4. För varje område där det är aktuellt att
se över dagens VA-lösningar ska både
alternativa lokala lösningar och anslutning
till allmän VA-försörjning utredas. Det ska
finnas tydliga prioriteringsgrunder, utifrån
behov och möjligheter, som ligger till grund
för om områden ska eller inte ska anslutas
till allmän VA-försörjning.
3. Möjligheten att anordna
gemensamhetsanläggningar ska beaktas i
förhandsbesked/bygglov vid byggnation av
tre eller fler bostadshus vid samma tillfälle.
Se kapitel 4.6 i VA-planen
Implementering av VA-planens förhållningssätt för
hantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för Hela kommunen
avloppsanläggningar.
SBN tills. MN
KS eller SBN
MN
MN
Avvakta åtgärder under S4
Avvakta åtgärder under S4
Avvakta åtgärder under S4
Ansvarig nämnd
MN
Se kap 4 i VA-planen
Prioriteringsordning
Se kapitel 4.6 i VA-planen
Gäller
Bevakningsområden
Områden med enskild VA-försörjning
Utredningsområde med >20 hushåll
Utredningsområde med <20 hushåll
Bevakningsområden
2 . Byggnation på landsbygden ska beakta
Implementering av VA-planens förhållningssätt för
säkerställande av en långsiktigt hållbar VAhantering av förhandsbesked, bygglov och tillstånd för Hela kommunen
försörjning, med hänsyn till hälsa, miljö och
avloppsanläggningar.
ekonomi.
1. Standarden på enskilda VA-anläggningar
ska vara känd av såväl tillsynsmyndighet
2. VA-utredning
som av berörda fastighetsägare.
3. Förstudie
1. Inventering av enskilda avloppsanläggningar
Åtgärd
Enskilda VA-anläggningar och anslutning till kommunalt VA
Ställningstaganden
2015
löpande
löpande
löpande
2013-2015
2015-
2014
2015-
2014
2015
2013
2014
2014
2014
2014-2034
201520152015-
Tidsperiod
ÅTGÄRDER FÖR ATT NÅ VA-POLICYNS STÄLLNINGSTAGANDE MED ANSVARIG FÖRVALTNING, TIDSPERIOD MED MERA
BILAGA 2
38
Driftsäkerhet
Allmänt verksamhetsområde
Allmänt verksamhetsområde
4. Upprätta en dimensioneringsplan för huvudledningsnätet.
1. Vid varje reinvestering beakta om energieffektiviserande
åtgärder kan vidtas (på energikrävande processer).
Allmänt verksamhetsområde
se åtgärder under S12 TFN
Allmänt verksamhetsområde
2. Upprätthålla aktuell förteckning över materiel och
personella resurser som krävs för att säkerställa beredskap.
TFN
Allmänt verksamhetsområde
VA-plan 2014
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
TFN
TFN
TFN
Hög prioritet
Hög prioritet
Hög prioritet
TFN
TFN
TFN
MN
Hela kommunen
Allmänt verksamhetsområde
TFN
TFN
Allmänt verksamhetsområde
Allmänt verksamhetsområde
1. Fastställ vilken ambitionsnivå som ska råda för att kunna
hantera störningar i den allmänna VA-anläggningen, såväl
under ordinarie arbetstid som utanför denna.
7. Tillräcklig säkerhet mot översvämning genom baktryck.
1. Upprätta vattenskyddsområden och skyddsföreskrifter.
2. Informera huvudmännen för större enskilda vattentäkter
om behovet av vattenskyddsområden.
1. Säkerställ en taxa som klarar långsiktiga förändringar i VAverksamheten.
2. Inventera förnyelsebehovet och framtida bedömt
utbyggnadsbehov av den allmänna VA-anläggningen som
underlag till budgetäskanden.
TFN
Allmänt verksamhetsområde
TFN
TFN
Allmänt verksamhetsområde
Allmänt verksamhetsområde
TFN
Allmänt verksamhetsområde
3. Kontinuerligt öva hela organisationen på olika händelser
Allmänt verksamhetsområde
som kräver fungerande beredskap.
1. Ta fram långsiktig förnyelseplan- och åtgärdsplan för
Allmänt verksamhetsområde
ledningsnätet.
12. Kommunens VA-verksamhet ska ha en
2. Ta fram underhållsplan för VA-anläggningen.
Allmänt verksamhetsområde
förnyelse- och underhållsplan för allmänna VA
3. Skapa en långsiktig förnyelse- och åtgärdsplan för vattenanläggningar för att möjliggöra långsiktigt hållbar
och avloppsreningsverken, inklusive tryckstegringsstationer
Allmänt verksamhetsområde
planering av åtgärder.
och reservoarer. Befintlig förnyelseplan för pumpstationer
införlivas.
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
11. Det ska finnas beredskap avseende såväl
utrustning som manskap och kompetens för
händelse av driftstörning i den allmänna VA
försörjningen.
9. Kommunens allmänna vattentäkter ska ha
aktuella vattenskyddsområden och
skyddsföreskrifter.
10. Kommunens allmänna VA-verksamhet ska
sträva efter att hålla en jämn taxeutveckling
genom långsiktig ekonomisk planering för att
klara kommande behov i VA-anläggningar och VAledningsnät.
6. Säkerställ tillräcklig hydraulisk kapacitet för
avloppsanläggningen.
TFN
Allmänt verksamhetsområde
TFN
TFN
TFN
Allmänt verksamhetsområde
Ansvarig nämnd
TFN
TFN
Prioriteringsordning
Allmänt verksamhetsområde
Gäller
Allmänt verksamhetsområde
Åtgärd
1. Uppdatera prognos för den framtida vattenförbrukningen.
2. Säkerställ tillräcklig framtida produktionskapacitet för
vattenverken.
3. Säkerställ tillräckligt råvatten av god kvalitet.
2. Eftersträva användande av arbetssätt, material och ämnen
med låg miljöpåverkan.
3. Minimera bräddningar av orenat spillvatten till känsliga
8. Den allmänna VA-anläggningen ska drivas så att
recipienter.
negativa effekter på människa, miljö och samhälle
4. Förebyggande åtgärder ska vidtas i syfte att minimera
undviks.
förekomsten av oönskade ämnen i avloppsvattnet.
5. Kontinuerlig utbildning av personal.
7. Abonnenter anslutna till den allmänna VAanläggningen ska ha tillgång till dricksvatten av
god kvalitetet och tillräcklig mängd.
Ställningstaganden
Påbörjas 2015
Påbörjas 2014
Påbörjas 2014
Löpande
Löpande
Löpande?
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
Pågår fram till 2019
Löpande, översyn på
verk med start 2015
Löpande, sker i
REVAQarbetet
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande, i samband
med reinvesteringar
Påbörjas 2014
Tidsperiod
2015
Påbörjas 2014 för
Sörmon
Löpande
39
Åtgärd
VA-plan 2014
Allmänt verksamhetsområde
Gäller
Upprätthålla en god funktion på Sörmon
reservvattenförsörjning (fällningsverket och reservkraft).
Allmänt verksamhetsområde
Allmänt verksamhetsområde
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
16. Kommunen ska skydda
Upprätta förslag till vattenskyddsområde likt Östra Sörmon
grundvattenförekomster som är potentiella
vid Brattforsheden för framtida dricksvattenproduktion i
dricksvattenresurser för allmän vattenförsörjning. samverkan med Filipstads kommun.
15. Kommunen ska eftersträva en hög
täckningsgrad av normalbehovet i situationer då
reservvattenförsörjning nyttjas.
1. Komplettera befintlig nödvattenplan med de områden som
14. Nödvattenplan ska finnas för alla områden
Allmänt verksamhetsområde
med allmän dricksvattenförsörjning och vara känd saknas.
2. Informera berörda om nödvattenplanen.
Allmänt verksamhetsområde
av alla berörda.
13. Sörmons vattentäkt inklusive Kattfjorden ska
även fortsatt vara kommunens huvudvattentäkt
för Karlstads tätort, Skattkärr, Väse och delar av
Utred behov av reservattentäkt för Kattfjorden
Skåre, samt Hammarö kommun. Sörmons
vattentäkt ska även fungera som reservvattentäkt
för vattentäkten i Törne eller Mellerudstorp.
Reservvatten och nödvatten
Ställningstaganden
Löpande
Räddningstjänsten
TFN
Pågående
Räddningstjänsten,
TFN
Troligen
tidigast 2020
Påbörjas under
2014; ny
reservkraft och
förstärkning av
befintligt
fällningsverk
Påbörjas
tidigast 2015
Tidsperiod
TFN
Ansvarig nämnd
Påbörjas efter att
samtliga allmänna
vattentäkter har
TFN
aktuella vattenskydds- Filipstads kommun
områden och skyddsföreskrifter.
Prioriteringsordning
40
TFN
TFN
Hela kommunen
Allmänt verksamhetsområde
Allmänt verksamhetsområde
3. Minimera direktutsläpp av förorenat dagvatten.
1. Resurser finns för att inventera felkopplat dag-och
dränvatten.
2. Krav ställs på åtgärder vid felaktiga anslutningar.
Avvakta framtagande
av riktlinjer/policy för
dagvatten
Avvakta framtagande
av riktlinjer/policy för
dagvatten
Hela kommunen
2. I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska riktvärden
redovisas för rening av dagvatten.
SBN
1. I samband med plansamråd för detaljplan ska en
dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms
Hela kommunen
nödvändigt. Av detaljplanen ska det framgå om mark
behöver användas för dagvattenrening.
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
21. Kommunen ska aktivt arbeta med att koppla
bort dag- och dräneringsvattnet från allmän
spillvattenledning.
20. Föroreningar i dagvattnet ska avskiljas innan
dessa når recipienten om möjligt redan vid
föroreningskällan.
TFN
Avvakta framtagande
av riktlinjer/policy för
dagvatten
SBN
Hela kommunen
Hela kommunen
Avvakta framtagande av
riktlinjer/policy för
dagvatten
Hela kommunen
Ansvarig nämnd
SBN
TFN, SBN, MN
Avvakta åtgärd 3 under
S17
Prioriteringsordning
Hela kommunen
Hela kommunen
Gäller
Hela kommunen
Hela kommunen
Åtgärd
1. Dagvattenfrågan ska behandlas tidigt i planarbetet.
17. Dagvattenhanteringen ska lyftas fram i
2. I samband med framtagandet av en detaljplan ska, vid
samhällsplaneringen med beaktande av
behov, en dagvattenutredning utföras för planområdet.
klimatförändringar och miljöbelastning genom att 3. Riktlinjer för dagvatten/dagvattenpolicy för Karlstads
kommun ska tas fram där det bland annat ska framgå vad
dagvattenfrågan belyses tidigt i planprocessen
som ska ingå i en dagvattenutredning i samband med
eller i utredningsskedet.
framtagande av en detaljplan.
I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska klarläggas vem
18. Ansvarsfrågan för dagvattenhanteringen i
som ansvarar för dagvattenfrågan i planerings-, utförandekommunen ska vara tydlig. Samarbetet över
och driftskedet då denna fråga berör flera förvaltningar inom
förvaltningsgränser ska vara väl utvecklat.
kommunen.
1. I samband med framtagande av en detaljplan ska en
dagvattenutredning utföras för planområdet, när så bedöms
nödvändigt. Av detaljplanen ska det bland annat framgå hur
19. Hållbar dagvattenhantering ska eftersträvas dagvatten ska fördröjas/infiltreras inom fastighet och/eller
vilket innebär att man inom samlad bebyggelse
allmän platsmark.
försöker efterlikna naturens sätt att ta hand om
2. I ovanstående angivna riktlinjer/policy ska principer
dagvattnet genom avdunstning, fördröjning eller
redovisas för fördröjning/infiltration.
infiltration i mark. Detta innebär att dagvatten
ska infiltreras och fördröjas så nära källan som
3. För områden med befintligt dagvattensystem där ledningar
möjligt.
har kapacitetsbrist, dagvattenrening saknas mm ska åtgärder
utredas för att åstadkomma en hållbar dagvattenhantering,
ingår i förnyelsearbetet för ledningsnätet.
Dagvatten och dräningsvatten
Ställningstaganden
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
Påbörjas
2014
Tidsperiod
Löpande
41
VA-plan 2014
VA-plan 2014
1. Kontinuerlig avstämning mot stadsbyggnadsförvaltningen
25. Kommande VA-utbyggnadsområden ska
föregås av en avstämning mot kommunens
planarbetsprogram.
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
2. Avstämning om behov uppstår mot stadsbyggnadsUtredningsområden
förvaltningen
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
VA-utbyggnadsområden
Utföra kostnads-nyttoanalyser inom ramen för utredningar som
föregår investeringsbeslut samt kommunicera resultats
VA-utbyggnadsområden
innebörd för beslutsfattare.
24. Kommunen ska eftersträva att investeringar
inom den allmänna VA försörjningen ger största
möjliga nytta i förhållande till kostnaden.
KS?, VA-gruppen
TFN
TFN
TFN
Allmänt verksamhetsområde
Löpande
Löpande
Löpande
Löpande
2014
Löpande
2014
Tidsperiod
KS?, VA-gruppen
TFN
FD-grupp för berörda
förvaltningar
Ansvarig nämnd
Hela kommunen
Allmänt verksamhetsområde
Utanför verksamhetsområde för
dricksvatten och/eller avlopp
2. Hålla regelbundna möten i VA-gruppen -varje förvaltning
utser representanter till gruppen.
Prioriteringsordning
2014 och
framåt
Utanför verksamhetsområde för
dricksvatten och/eller avlopp
1. Bestämma former och ansvar för en
förvaltningsövergripande VA-grupp, samt utse
sammankallande förvaltning.
TFN, SBN,
MN, KS
Gäller
Åtgärd
3. Former för uppföljning av åtgärder i VA-planen.
1. Komplettera befintliga nyckeltal där behov finns.
23. Det ska finnas tydliga nyckeltal för VA2. Följa upp nyckeltalen. Har vi nått våra mål kopplat till
verksamheten så att den nytta man bidrar med till
nyckeltalen? Varför/varför inte och vad behöver vi justera för
samhällets utveckling blir mätbar.
att nå dem bättre nästa år?
22. Teknik- och fastighetsförvaltningen,
miljöförvaltningen och
stadsbyggnadsförvaltningen ska ha ett utvecklat
samarbete i frågor som rör VA försörjningen.
Organisation
Ställningstaganden
42
Hela kommunen
Anm. Om någon nämnd är markerad med fet stil är den sammankallande för den specifika åtgärden.
MN= Miljönämnden, SBN=Samhällsbyggnadsnämnden, TFF= Teknik och fastighetsnämnden, KEAB= Karlstads energi, KS= Kommunstyrelsen
3. Ambassadörer för VA-verksamheten (kommuninvånare,
tjänstemän m.fl. ges en utbildning i nyttan).
27. Kommunen ska varje år mäta kundnöjdhet
Mätning och uppföljning av kundnöjdhet samt analys av
avseende kvalitet och leverans hos sina VAåtgärder att vidta under kommande år för att öka indexet vid Hela kommunen
abonnenter. Vid den årliga mätningen ska
resultatet visa på fortsatt gott resultat (2012: Nöjd- nästa års mätning.
Medborgar-Index 84).
1. Kommunikationsplan för ”VA-nytta” där det tydligt framgår
hur nyttan ska kommuniceras och vilka budskap som ska lyftas
Allmänt verksamhetsområde
fram;
- Tackbrev till VA-abonnenter; ”Din VA-taxa har i år bidragit
till….(nyttor för VA-kollektivet räknas upp)”
28. Kommunen ska tydliggöra och kommunicera
2. Situationsanpassad kommunikation;- Tex i samband med VAden nytta som erhålls för VA-avgiften och inte
räkningen, hemsida, broschyrer, ”Kommundagar”,
Allmänt verksamhetsområde
bara kommunicera en kostnad.
”Vattendagar”, tidningskampanjer, kampanjer för ”VAnyfikenhet”, sociala medier, andra event i kommunen etc.
Åtgärd
Gäller
1. VA-planen är en del av översiktsplanen och kommer att gå
26. Kommunen ska tydligt kommunicera till
Hela kommunen
ut på samråd.
medborgarna vilka områden som inom överskådlig
2. Uppdatera kommunens hemsida med information om VAframtid inte är aktuella för anslutning till allmän
Hela kommunen
planen.
VA-försörjning, vilka områden där anslutning kan
komma att bli aktuell på sikt samt i vilka områden 3. Ta fram kommunkationsmaterial till VA-utbyggnadsområden
VA-utbyggnadsområden
anslutning planeras.
och informera berörda bla via hemsidan.
Kommunikation
Ställningstaganden
Prioriteringsordning
Löpande
Löpande
TFN
TFN
Löpande
2014 och
framåt
TFN
TFN
2014 och
framåt
VA-gruppen
Löpande
2014
KS
TFN
Tidsperiod
Ansvarig nämnd
43
VA-plan 2014
Maj 2015
VA-plan 2014
Postadress: Karlstads kommun, 651 84 Karlstad.
Tel: 054-540 00 00. E-post: [email protected] Webbplats: www.karlstad.se