facköversättaren - Sveriges Facköversättarförening

en ing | nr 64 201
2 0134 || åårgå
orga n för sv er iges facköv ersätta r för ening
rgång
ng 2254
facköversättaren
Hur
snabbt
kan man
Undvik
fallgroparna
översätta
en roman?
i molnet
| LAGRA DATA
| JULTÄVLING 20
PRESENTATION
AV SFÖ:S
STYRELSE
PÅ ETT6 GENOMTÄNKT
SÄTT 12
RÖR INTE MIN
KOMPIS!
4 | MED10KONTORET
PÅ FICKAN
Nr 6 2014 Årgång 25
Innehållet får gärna återges
om källan anges.
Redaktionen förbehåller sig rätten att
ändra och korta av insända artiklar.
Kansli
Postadress
SFÖ
Vasagatan 36
111 20 Stockholm
Tel: 08-522 963 00
Öppettider: mån–fre 09.00−16.00
Lunchstängt: 12.00–13.00
E-post: [email protected]
Webbplats: www.sfoe.se
PlusGiro
630266-5
Bankgiro
5163-0267
Redaktion
Ansvarig utgivare
Ingrid Olsson
Chefredaktör
Kerstin Orsén
Tolvmansvägen 8 B
141 39 Huddinge
Tel: 0707-785 770
E-post: [email protected]
Övriga redaktionsmedlemmar
Brett Jocelyn Epstein,
Mats D Linder, Katarina Lindve,
Tricia Nilsson, Björn Olofsson,
Britt-Marie Seex,
Christian Swärdshammar
och Gisela Weltzin Thunberg
Grafisk design
Mazzarin Reklambyrå
Foto
Gisela Weltzin Thunberg
Tryck
Trydells tryckeri
Prenumeration
Pris för år 2014
SEK 225:- + moms
Annonspriser
Finns på SFÖ:s hemsida: www.sfoe.se
Utgivningsplan 2015
NrManusstopp Utgivning
1
12 januari 2
3
4
5
6
9 mars 16 april
18 maj
19 juni
8 juli 26 augusti
14 september 20 oktober
9 november 15 december
17 februari
ISSN 1400-125X
Facköversättarförening
facköversättaren
6/14
2 © Sveriges
Styrelsen har ordet
[email protected]
Styrelse- och
föreningsarbete
S
å här års går styrelsearbetet
i SFÖ in i sin kanske allra
mest intensiva fas. Allt ska
stämmas av inför årsbokslutet, budgeten för nästa år
ska tas fram, och nästa årsmöte ska börja
förberedas.
SFÖ är inte alls samma förening nu
som när jag senast satt i styrelsen, för cirka
15 år sedan. Med över tusen medlemmar
att representera, en omsättning på över
2 miljoner kr och ansvar för både kansli
och en anställd kanslist, ställs helt andra
krav på styrelsen nu än då, och det finns
hur många detaljfrågor som helst att
fördjupa sig i …
Samtidigt har jag under hösten vid
ett par tillfällen fått tillfälle att lyfta
blicken lite, och se på föreningsarbete
lite utifrån. Chris Kleinman (också
styrelsemedlem) och jag har nämligen
gått en seminarieserie om styrelsearbete
i ideella organisationer, anordnad av
Grant Thornton.
”Ett vanligt problem i växande
föreningar är att det långsiktiga arbetet
med föreningens framtid blir eftersatt
eller helt lämnat åt sidan eftersom de
dagliga frågorna tar all tid” skriver Grant
Thornton i sin bok med samma titel som
seminarieserien – och jag känner förstås
igen mig. Vi i styrelsen försöker så gott
vi kan att även hinna med framtiden, att
inte förlora siktet framåt. Men var ska
föreningen befinna sig om tre år, eller om
fem? Det tål att tänka på, nu när föreningen fyller 25 år nästa år!
Ett sätt att hålla föreningen i takt
med tiden, som vi i styrelsen diskuterat en hel del nu, vore att ge även de
associerade medlemmarna rösträtt – det
känns otidsenligt med en förening där
bara drygt hälften av medlemmarna har
rösträtt! En del av de medlemmar som är
nyast i yrket är väldigt engagerade, har
bra idéer och ofta tid och ork att genomföra dem. Detta vill vi kunna utnyttja i
föreningen och därför bör också associerade medlemmar – efter en viss tid i
föreningen – kunna väljas in i styrelsen.
”Många av dem som arbetar ideellt
eller för ideella organisationer vittnar om
att de upplever att det är svårt att engagera medlemmarna i utvecklingen eller
driften av föreningen.” skriver Grant
Thornton vidare. ”Lite hårdraget säger
man att de, medlemmarna, är bra på att
säga nej till förändringar eller att vädra
sitt missnöje, men sämre på att ge uttryck
eller tanke åt hur de i stället vill ha det.”
Här håller jag bara med till hälften.
SFÖ:s medlemmar är oftast mycket bra på
att engagera sig. Det anordnas pubkvällar, Hieronymusdagar, massor av olika
slags fortbildning och stora konferenser.
Allt detta engagemang var förresten även
våra systerföreningar i Norden mycket
imponerade av, när jag träffade några av
dem i Oslo i november: ”Hur klarar ni av
att göra så mycket?” undrade de.
Men hur är det med engagemanget när
det gäller utvecklingen av föreningen?
På förra årsmötet avslogs flera motioner
som rörde föreningens vidare utveckling,
eller återremitterades till styrelsen för
vidare beredning, och stämningen var
inte den bästa. Finns det ett generellt
motstånd mot att genomföra förändringar och att förnya föreningen? Eller är det
några (motionsinlämnarna?) som vill
förnya, medan andra vill stå kvar där vi
är? Det här måste vi i styrelsen ta reda på.
Kanske är det så att vi i styrelsen måste
bli bättre på att engagera medlemmarna
i framtidsfrågorna, förebereda beslutsunderlagen bättre och se till att hålla
diskussionen levande? Var vill DU att
föreningen ska stå när vi fyller 30?
Sofia Malmgård
Styrelseledamot
Styrelsen informerar
[email protected]
Upphandlingar,
konferenser
och protester
Året närmar sig sitt slut och mörkret har sänkt
sig över oss, men inom SFÖ lyser flitens lampa.
Hösten och vintern är en intensiv tid med
många aktiviteter.
S
om vi tidigare har berättat
har SFÖ och Språkföretagen bildat en gemensam
arbetsgrupp för att arbeta
specifikt med upphandlingsfrågor, det vill säga verka för bättre
upphandlingar inom översättningsbranschen, med rimligare villkor, ökat
fokus på kvalitet och så vidare. Gruppens
främsta uppgift så här långt har varit att
ta fram en broschyr med goda råd till
upphandlande myndigheter och liknande som efterfrågar råd och stöd kring
upphandling av översättningstjänster.
Den beskriver bland annat förutsättningarna inom översättningsbranschen, ger
råd om vilka kompetenskrav som kan
vara lämpliga att ställa och lyfter fram
vikten av uppföljning. Stora ansträngningar har gjorts för att få med både
byrå- och frilansarperspektivet. Broschyren är nu klar och finns att läsa på SFÖ:s
webbplats.
n I år ordnades endast en minikonferens, nämligen i Lund den 22 november,
detta eftersom det saknades personer
som ville ställa upp och arrangera på övriga orter. Vi hoppas att någon eller några
ska plocka upp den kastade handsken
och se till att det blir fler minikonferenser till nästa år. Kanske kan uppehållet ge
ny energi och nya idéer?
n Den 1–2 november deltog Sofia
Malmgård från styrelsen i ett översättarseminarium i Oslo som anordnades av
Norsk faglitterær forfatter- og oversetterforening (NFF). Sofia fick hålla
en presentation om SFÖ på 5 minuter
inför cirka 100 deltagare. Sofia knöt flera
kontakter med representanter för olika
systerorganisationer, bland annat relativt
nystartade Norsk fagoversetterforening,
Norfag. Hon kunde rapportera att många
är imponerade av att SFÖ har så många
aktiviteter på gång och får så mycket
gjort med relativt små resurser. Dessutom är våra konferenser vida berömda
och populära! Styrelsen ser mycket
positivt på samarbetet med systerorganisationerna och kommer framöver att
fundera på hur man kan fortsätta att
utveckla detta ytterligare, och inte minst
hur man kan stödja Norfag och hjälpa
den föreningen att växa.
n Loole Hagberg från styrelsen deltog i
höstas i ett seminarium på bokmässan i
Göteborg som anordnades av Författarförbundets översättarsektion. Syftet med
seminariet var dels att presentera översättarsektionens nya översättarinformatör
i fackliga frågor, dels att ge en bild av
det litterära översättaryrkets villkor och
status. För att göra det hela tydligare ville
man också gärna ha med en yrkesverksam facköversättare. Loole förklarade vad
som är skillnaden mellan en facköversättare och en skönlitterär översättare och
beskrev problematiken att våra priser står
stilla eller rentav successivt blir lägre.
n Delar av styrelsen har under hösten
deltagit i en serie seminarier som arrangeras i Stockholm av Grant Thornton, med rubriken Det framgångsrika
styrelsearbetet i ideella organisationer.
Där behandlades bland mycket annat
styrelsens roll i en förening, vilka krav
som ställs på ledamöterna och vilka som
bör sitta i styrelsen. Deltagarna gavs även
möjlighet att ställa frågor och få rådgivning, och våra representanter passade
då på att få seminarieledarens syn på de
olika medlemskategorierna inom SFÖ
och det faktum att alla i föreningen inte
har rösträtt. Svaret de då fick var att detta
var mycket ovanligt och gammaldags och
ingenting att rekommendera. Att erbjuda
vissa medlemmar en slags kvalitetsstämpel (så som det fullvärdiga medlemskapet är i dag), kan ändå låta sig göras, och
dessa medlemmar kan då ungefär som i
dag bära de extra kostnaderna som administrationen kring detta medför. Alla
i en förening bör dock ha rösträtt, enligt
seminarieledaren.
n Ingen har väl missat regeringens
planer på att minska TNC:s anslag med
fyra miljoner kronor till 273 000 kronor
per år, något som i princip skulle göra det
omöjligt att driva verksamheten vidare
och medföra att Rikstermbanken måste
läggas ner. SFÖ har framfört sina officiella protester till regeringen. Vi hoppas
givetvis att protesterna ska ge effekt och
framför vårt varmaste stöd till TNC:s
medarbetare. (Se även artikel på sidan 4.)
n Marknadsföringsgruppen har tagit
fram logotypmallar som innehåller både
SFÖ:s logotyp och ett ”medlemspåstående” (till exempel ”Fullvärdig medlem av
Sveriges Facköversättarförening”). Syftet
med detta är att det ska vara lätt och enkelt att lägga upp mallarna på webbsidor
och i mejlsignaturer och automatiskt
få rätt text och rätt förhållande mellan
text och logotyp. Mallarna ligger just
nu ute på prov på SFÖ:s webbplats och
marknadsföringsgruppen vill gärna höra
från medlemmar som har använt dessa
och få återkoppling på hur de fungerar.
Mallarna finns på inloggningssidorna för
medlemmar.
God jul och gott nytt år önskar styrelsen!
facköversättaren 6/14
3
TERMINOLGICENTRUM
Rör inte min kompis!
Det torde inte ha undgått någon med språkintresse att den nyvalda regeringens
budgetproposition innebär att TNC (Terminologicentrum) blir av med väl över
90 procent av sitt statliga anslag. Vi vill ju inte på allvar tro att regeringen
finner TNC:s arbete oviktigt, utan tippar att det snarare rör sig om att
någon budgetberedare råkat se den lilla posten och strukit den utan att
egentligen veta vad hen gjorde.
B
udgetpropositioner är inte
kända för att vara lättillgängliga och det tog sin tid
innan någon upptäckte vad
där faktiskt stod. Men strax
före månadsskiftet brakade det loss och
hela Språksverige morrade samfällt. SFÖ:s
styrelse, genom ordförande Ingrid Olsson,
tog tidigt kontakt med Svenska Dagbladet
om en debattartikel. SvD:s reaktion den 29
oktober var dock att ämnet är för ”smalt”
för att meritera en sådan. Tydligen är okunskapen om TNC:s arbete inte begränsad till
regeringen. SFÖ:s styrelse valde att ändå
skicka en debattartikel till rikspressen,
men skickade också en officiell skrivelse till
regeringen och näringsministern den 30
oktober – se faktarutan. Övriga översättarorganisationer, som FAT, Författarförbundet Översättarsektionen och andra
intressegrupper var lika tidigt på banan,
och diskussionens vågor gick snart höga på
Facköversättarna och i andra diskussionsforum på nätet. En namninsamling till stöd
för TNC startade den 30 oktober och har i
skrivande stund samlat över 2 000 namn –
se tinyurl.com/k2qhsja – och skriv på om
du inte redan har gjort det!
När Maria Schottenius tog upp ämnet
i DN Kultur den 3 november, under
rubriken ”Vad har finansdepartementet för kulturfientliga stollar i
sitt stall?” torde det ha stått klart
för regeringen att den hade stuckit
pinnen i ett minst lika ilsket getingbo som Medelhavsinstituten och
utbildning i svenska utomlands, och
rikspressen insåg plötsligt att ämnet
definitivt inte är ”smalt”.
Debattartiklar har följt slag i slag
med auktoritativa namn i språkets
värld som Patrik Hadenius i DN och
Lars Melin och Bo Löfvendahl i SvD
bland många andra, samt en tung knytnäve i bordet från Svenska Akademien
på DN Debatt den 9 november – se
tinyurl.com/p7ektwr .
I skrivande stund vet vi inte vart saken
tar vägen, och mycket kan hända mellan
manusstopp och att Facköversättaren
hamnar i din brevlåda strax före jul – men
styrelsen och webbgruppen kommer att
hålla er informerade via vår webbplats, via
Facebook och via mejlutskick från kansliet.
Och Språksverige har visat att TNC har
många kompisar som står vid dess sida.
Björn Olofsson
Följande brev skickades från styrelsen i SFÖ till regeringen den 30 oktober 2014
Till Regeringen och näringsminister Mikael Damberg
Sveriges Facköversättarförening protesterar mot
indraget anslag till Terminologicentrum TNC
n I budgetpropositionen föreslås att
anslaget till Terminologicentrum TNC
från och med 2016 ska minskas med
4 miljoner kronor till 273 000 kronor
per år. Om budgetpropositionen antas
innebär detta i praktiken att TNC inte
längre kommer att kunna fortsätta sin
verksamhet.
Det terminologiarbete som bedrivs
av TNC är inte bara en viktig resurs för
vår yrkeskår, det är även av stor betydelse för samhället och språkvården i stort.
En entydig kommunikation av viktiga
4
facköversättaren 6/14
termer är avgörande för säkerheten
inom sådana områden som exempelvis
arbetsmiljö och sjukvård och för att skapa
förutsägbarhet i den svenska myndighetsutövningen. Detta är också skälet till att
svenska myndigheter har ett lagstadgat
terminologiansvar som i mångt och mycket uppfylls tack vare det ovärderliga arbete
som TNC utför.
Om TNC tvingas upphöra med sin
verksamhet, kommer detta att få stora
konsekvenser för det pågående terminologiarbetet i Sverige och det kommer att
drabba såväl enskilda individer som
myndigheter.
Det är vidare anmärkningsvärt att
en regering som påstår sig värna om
mångfald och jämställdhet väljer att
i praktiken lägga ner en verksamhet
vars arbete bidrar till förbättrad och
entydig kommunikation till gagn för
alla människor i samhället.
Med vänlig hälsning,
Styrelsen i
Sveriges Facköversättarförening
SFÖ-KONFERENS 2015
2015
SFÖ-konferens
Mat på konferens
– inte så lätt
Julien Dauphin.
Välkomna till en
magisk konferens!
V
i är enormt stolta och
glada över att få presentera nordiske mästaren i
scenmagi Julien Dauphin,
bördig från Eskilstuna,
som kommer att ta oss med på ett
sagolikt äventyr där verklighetens hårda
lagar tycks upphävas och fantasin får
sväva fritt högt ovanför måsten, krav och
deadlines. Några av oss i konferensgruppen har haft förmånen att få se Julien
uppträda tidigare, så vi vet vad vi talar
om – det blir en oförglömlig kväll!
Även fredagen bjuder på rika möjligheter
Om Julien Dauphin
Julien Dauphin började sin karriär
på Paris gator och torg i tonåren. Vid
Forum des Halles i centrala Paris tränade han varje dag bland gatumagiker
och cirkusartister. Efter studier i Los
Angeles på Chavez Studio of Magic,
världens äldsta magiskola, återvände
han till Sverige och erövrade titlar som
svensk och nordisk mästare i magi.
Han har framträtt för mer än
200 miljoner människor via tv-shower
världen över samt gjort liveframträdanden på bl a filmfestivalen i Cannes,
Grand Prix i Monaco och Nobelfesten.
Läs mer på www.julienmagic.com.
Om Munktellmuseet
Munktellmuseet ägs av Volvo Construction Equipment AB och öppnade 1991.
Här kan man följa en del av den svenska
till nya upplevelser, nöje och rekreation
– också en viktig del av konferensen,
tycker vi: välj mellan guidad visning på
konstmuseet, guidad stadsvandring i
det gamla Eskilstuna eller ölprovning
på Eskilstuna Ölkultur. Efter dessa
skilda äventyr samlas vi på Munktellmuseet för buffé med fördrink. Om du
är maskinnörd så är det här stället rena
drömmen för dig. Är du inte maskinnörd
så är risken stor att du blir det innan
kvällen är slut ...
Vi ses i Eskilstuna!
Konferensgruppen
industrihistoriens utveckling från 1832
när Johan Theofron Munktell startade
Munktells Mekaniska Verkstad. I museets lokaler, där maskiner tillverkats
sedan 1839, kan man se ett stort urval
produkter. Här finns unika maskiner
som Sveriges första traktor från 1913,
Sveriges första ånglok ”Förstlingen”
från 1853 och Munktells första hjullastare från 1954. Läs mer på: munktellmuseet.volvo.com/
n På SFÖ:s konferens i år kom
det in rekordmånga önskemål om
specialkost. I Jönköping serverades
mat vid fem tillfällen: lunch fredag,
lördag och söndag samt buffé fredag och bankett lördag. Totalt var
det 150 önskemål om specialkost
till de tre berörda köken, varav 108
gällde vegetarisk mat. Många angav dessutom flera kostönskemål.
Totalt fick 71 personer någon form
av specialkost under helgen.
Restaurangerna sätter ett visst
pris på maten baserat på att de
flesta ska ha samma mat och stordriftsfördelarna är då framför allt
av två slag: priset kan pressas och
fler personer kan serveras under
en kort tid. Samtidigt vet hotell och
restauranger att det förekommer
allergier och intoleranser. Det mesta som framkallar sådana besvär
sorteras bort vid menyvalet men
hotellen och restaurangerna gör,
utan att ta mer betalt, specialmat åt
de med allergier och intoleranser
som inte tål maten som serveras.
Även dessa specialmenyer komponeras av naturliga skäl så att de ska
kunna serveras på samma tid som
övrig mat och ofta brukar personer
med olika allergier och intoleranser
kunna äta samma specialkost.
Optimalt sett ska menyn redan
vara klar när man anmäler sig till
konferensen. Blir det exempelvis
fisk en dag, och man inte tycker om
fisk, kan man istället välja vegetariskt. Däremot kan hotell och
restauranger inte ta hänsyn till att
man inte tycker om vissa saker eller
önskemål som exempelvis LCHF,
stenålderskost, kolhydratsnål kost,
proteinrik mat, Atkinsdieten, ”ingen
fisk”, ”inget fläsk”
Allergier och överkänslighet
samt intoleranser är sådant som
man har läkarintyg på.
Det är viktigt att alla allergier och
intoleranser (även vegetarisk eller
vegankost) specificeras i samband
med att maten beställs, men det är
också de enda önskemålen som ska
specificeras vid anmälan.
K ATARINA LINDVE
facköversättaren 6/14
5
Med kontoret på fickan
Förr i tiden gick vi till jobbet, satt vid skrivbordet 8 till 17 och gick
hem igen – och åt rotmos med fläsk. Ja, utom just vi översättare då,
som oftast var hemma hela tiden. Så ser verkligheten sällan ut idag.
Större arbetsgivare har insett att typ en fjärdedel av personalen i
varje givet ögonblick befinner sig någon annanstans än på kontoret,
och ser därmed en möjlighet att slimma lokalkostnaderna.
M
obila arbetssätt tog
fart när internet
på 1990-talet blev
tillgängligt för envar,
och med snabbare
kommunikation, enklare filhantering,
WiFi, molntjänster och (diskutabelt)
ökad säkerhet upptäckte allt fler att de
på intet sätt var geografiskt bundna. Just
översättare var tidigt ute och vi har väl
alla kollegor som, likt flyttfåglarna, följer
6
facköversättaren 6/14
godvädret på årsbasis!
Själv har jag djupare nedslagna bopålar, men tillbringar icke desto mindre
åtskilliga timmar varje vecka på Statens
konkurrens- och koppartjuvsutsatta
Järnvägar, och den tiden ökar exponentiellt vid lövhalka, solkurvor, signalfel,
förarbrist och vad det nu kan vara.
Jag kan tyvärr inte tillåta mig att sova
bort mina restimmar, varför ett mobilt
kontor är av nöden. Det har tre grund-
läggande fysiska komponenter: bärbar
dator (stor), ryggsäck (välmadrasserad)
och telefon (smart).
Dator
Här finns det ingen anledning att spara.
Datorn i det mobila kontoret ska vara i
princip lika kraftfull som den hemma på
skrivbordet (och kunna ersätta den fullt
ut vid behov). Den kan inte rimligen ha
samma hårddiskkapacitet, men den bör
DET MOBILA KONTORET
utrustas med likvärdig processor och
frikostigt med internminne. Välj en med
rejäl högupplöst bildskärm (bra att kunna
se flera dokument samtidigt) och fullstort
tangentbord med sköna tangenter (testa
noga i butiken) och numerisk grupp.
Belysta tangenter är ett plus, men det går att
lösa med en USB-lampa. Operativsystem
och program på en SSD-disk är billig lyx!
Pris? Sorry my friend – femsiffrigt.
Ryggsäck
Ska ge gott skydd åt datorn. Den får
mycket stryk ändå på resor och ligger den
inte väl skyddad i ryggsäcken blir den inte
långlivad. Satsa för övrigt på en robust
ryggsäck av hög kvalitet, och med plats
för såväl annat smått och gott i det mobila
kontoret som för de kläder och nattsaker
som kan behövas på resan. Rullväska är
naturligtvis ett utmärkt alternativ, men
själv räknar jag mig till ryggsäcksfolket!
Telefon
En smartfån är oundgänglig för dagens
mobila arbetare. Det är inte läge att plocka
fram datorn överallt och via fånen får vi
dels överblick över mejlen, dels en hotspot
som funkar så länge vi har mobiltäckning.
Viktigt är att se till att abonnemanget gör
det möjligt att dela ut internetanslutning
och att det erbjuder rejäl surfvolym.
Säkerhetsfrågor när det gäller smartfånar
är ett kapitel för sig – se Facköversättaren
nr 1/2014.
Fildelning
Fildelning är lika viktig för det mobila
kontoret som för Det Missionerande
Kopimistsamfundet, men filerna delar
vi vanligtvis bara med oss själva. Att
ständigt kopiera filer fram och tillbaka
mellan hemmakontoret och det mobila
via till exempel en liten extern hårddisk
ger förr eller senare problem och versionskonflikter, och inbjuder till att glömma
viktiga filer på resan. På min hemmadator
har jag Windows och all programvara på
disken C:, medan alla arbetsfiler ligger på
D: Där ligger även Dropbox-mappen, och
i den har jag översättningsminnen och pågående uppdrag. Den bärbara datorn har
all programvara på SSD-disken C: och allt
annat på D:. En budgetlösning är att ha en
konventionell hårddisk med partitionerna
C: och D:. I D: finns, i båda fallen, Dropbox-mappen och en mappstruktur som är
identisk med den på hemmadatorn. Mer
Internet
om denna princip i artikeln ”Lagra data
Allt som nämnts ovan förutsätter oklanderpå ett genomtänkt sätt” i Facköversättaren lig internetuppkoppling. Det har vi oftast på
nr 4/2013.
nyare tåg och bussar, på stationer, hotell och
Resultatet är att samtliga pågående
– viktigast av allt – Starbucks eller Espressojobb ligger i samma mapp och i samma
House! Sådana kanaler är dock att jämföra
mappstruktur på båda datorerna (och är
med vykortskommunikation ur säkerhetslika åtkomliga från fånen, en hotelldator
synpunkt – känslig information behöver
eller dylikt). Eftersom sökvägen är idenkrypteras. För detta hittar vi bra program
i parti och minut genom att googla på
tisk kan jag stänga ett jobb i CAT-verkty”e-postkryptering”
get på den ena datorn
och ”filkryptering”.
och (några minuter
VPN (Virtual Private
senare) öppna det
Network) är ett intrespå den andra, med
intakta sökvägar
sant alternativ. Enkelt
till alla TM. För
och brutalt är att zippa
CAT-verktyget har
filer med lösenord
jag en extralicens för
innan de skickas och
andradatorn – kostar
ringa mottagaren och
någon hundralapp.
berätta om lösenordet.
Som nämns i en
Säkerhetsnivån höjs
annan artikel i detta
markant om vi avstår
nr av Facköversättafrån offentliga surfpunkter och bara anren är lösningen inte
Artikelförfattaren på kontoret.
vänder den egna smartperfekt ur säkerhetsfånen (det är dock en lycka att de flesta inte
synpunkt och bör därför inte användas
för vilka uppdrag som helst. Dock finns
gör det, eftersom det skulle få 3G- och 4Galternativ till Dropbox med bättre krypnäten att klappa ihop). Se till att skaffa ett
teringsordning – att övergå till ett sådant
fånabonnemang med frikostig surfvolym
står högt på min priolista! Vidare kan jag
snarare än med fria samtal – samtalen kan
vi ändå sköta på Skype eller Face Time.
ha funderingar över var mina filer egentligen är mest skyddade, i hemmadatorn
bakom en konventionellt låst ytterdörr,
Fjärrstyr hemmadatorn
krypterade i en molnserver – eller i min
Allt får ju inte plats i Dropbox eller motryggsäck på en nattlig T-banestation i
svarande (även om Dropbox nyligen ökade
Tokholmen ...
volymen i sitt billigaste betalabonnemang
Något annat som måste fungera
till 1 TB), och det kan finnas andra skäl
oklanderligt på båda datorerna och på
att vilja gå in på sin hemmadator medan
fånen är mejlen. Det är oftast enkelt att
man är på resande fot. En smart gratislösa, särskilt med webmail som Gmail och lösning för detta är svenska TeamViewer,
liknande. Den som har ett traditionellt
http://www.teamviewer.com/sv/, som gör
mejlkonto kan låta mejlservern kopiera
hemmadatorn totalt tillgänglig, även från
alla mejl till ett webmailkonto som alltså
en hotelldator (med rätt lösenord förstås).
blir fullt tillgängligt. Nackdelen är då att
Nackdelen är att datorn på hemmafronten
mappen med skickade meddelanden inte
måste lämnas igång och inloggad – det
synkroniseras mellan kontona och inte
kräver ett stort mått av förtroende för de
heller de mappar man definierat för autopersoner som eventuellt kan tänkas röra sig
i dess närhet.
sortering av inkommande mejl. Själv har
Sammanfattningsvis – modern teknik
jag valt ett Microsoft Exchange-konto för
gör det idag enkelt att ha ett mobilt kontor.
att lösa de problemen, men lika enkelt och
Viktigt är att vi har riktig utrustning, med
mycket billigare är som sagt att köra ren
muskler och med hög kvalitet, samt bra
webmail. Att Gmail presenterar reklam
internetkommunikation. Något man lär sig
som baseras på innehållet i vår mejlkommed tiden är vilka platser på olika typer av
munikation kan vi välja att leva med, eller
tåg och bussar som ger mest fysiskt svänginte – när jag tjänade mitt levebröd som
brevbärare i fornstora dagar fanns det
rum för jobbet.
något som hette posthemlighet ...
Björn Olofsson
Checklista för det mobila kontoret
n Laddare till dator och fån
n Extrabatteri till datorn
n Externt batteri till fån och ev. padda
n Öronproppar eller headset
n Kaffetermos
n Huvudvärkstabletter
n Plan B om internet går ner – ha
n Multiverktyg och miniskruvmejslar
n LED-pannlampa
n Stor dosis tålamod med dina med-
lokalt sparade jobb på G som kan
utföras utan kommunikation
människor (inklusive SJ)
facköversättaren 6/14
7
ETIK
Undvik
fallgroparna
i molnet
”Vi behöver tänka efter före”, skriver Irene
Elmerot och beskriver hur vi kan undvika etiska
felsteg när vi hanterar e-post, sociala medier och
lagrar dokument. Tillsammans med Sven Borei
höll hon ett föredrag om att använda molntjänster
på FIT-kongressen i Berlin.
S
FÖ är medlem i paraplyorganisationen FIT, den
internationella föreningen
för översättare, tolkar och
terminologer. I augusti 2014
hade de 60-årsjubileum och världskongress i Berlin, och några av SFÖ:s
medlemmar var på plats (se nr 5, 2014).
Nuvarande och föregående ordförande för
SFÖ:s etiknämnd, Irene Elmerot och Sven
Borei, höll ett föredrag om etikproblem
med att använda molntjänster. Här tänkte
undertecknad skriva dels om det som sades på nämnda session i Berlin, dels om en
del nytt som har tillkommit sedan dess.
De flesta har någon gång har använt
antingen Googles sökfunktion, gmail,
Dropbox eller nya Wordfinder. Kanske
använder du allihop. De är exempel på
molntjänster av skilda slag. Det som
kallas molnet är en omskrivning för
cyberrymden eller internet, men det
används oftast när vi ersätter sådant vi
brukade ha på datorns hårddisk eller i
pappersformat med en internetbaserad
tjänst. Med andra ord är det något som
de allra flesta av oss behöver fundera över
hur det fungerar.
Vi som är medlemmar i SFÖ, vare sig
vi arbetar hos en företagsmedlem eller
är ”enskilda” medlemmar, har godkänt
föreningens yrkesetiska kod. I den står
redan i första paragrafen att SFÖ-medlemmar ska ”bedriva verksamheten så att
8
facköversättaren 6/14
allmänhetens förtroende och aktning för
översättarkåren upprätthålls och främjas” och ”behandla alla handlingar och
upplysningar från uppdragsgivaren som
sekretessbelagda såväl under pågående
arbete som efter avslutat uppdrag om
inte annat överenskommits”. Dessa två
punkter spelar roll för hur vi hanterar
allt från e-post till sociala medier.
Smidighet ställs mot sekretess
Molntjänster är ofta tillverkade för
att underlätta vår vardag – Facebook
skapades för att studenter skulle kunna
hålla kontakten, Dropbox för att vi skulle
slippa gå runt med usb-minnen eller
tunga hårddiskar, och Wordfinders nya
molntjänst gör att du slipper ta upp en
massa plats i bokhyllan med böcker och
på datorn med digitala ordböcker, och
dessutom kan du jobba även hemifrån
gamla mamma, om hon bara har en någorlunda ny dator. En kollega berättade
om sitt första översättningsuppdrag, som
han och hans kollega aldrig hade klarat
på utsatt tid, om de hade behövt hålla på
med papperskopior fram och tillbaka
i stället för molntjänster. Dessa fördelar
gör det svårt att inte bara slänga ut gamla
hårddiskar och böcker och köra igång
– men vi behöver tänka efter före. Som
yrkesarbetande proffs måste vi börja tänka efter först, i alla fall på arbetstid (även
när ”arbetstid” är 23:55 en lördagkväll).
God tro finns inte här
De av oss som är uppvuxna i Sverige har
nog begreppet ”god tro” i ryggraden.
Om vi gör något i god tro, alltså utan att
veta om att vi gör något fel, så kan vi inte
hållas ansvariga, är tanken. Den tanken
måste du glömma när det handlar om
saker du gör för ditt arbete. Du som har
ett företag eller arbetar för ett företag
ansvarar för hur du behandlar företagets
handlingar, inklusive e-brev.
Vad gör stat och kommun?
På senare tid har många städer (och
handelsföretag) börjat öppna trådlösa
nätverk för alla, så att vi kan koppla upp
oss på nätet genom wifi utan lösenord.
Anledningen till att städerna gör det,
är att de vill se hur folk faktiskt rör sig i
deras stad, bland annat för att politiker
ska kunna fatta välgrundade beslut om
till exempel breddade gator eller nya
cykelvägar. Med andra ord noteras din
wifi-uppkopplade mobil så fort du rör dig
mot nästa mobilmast.
Det kan vara jättebra även för oss
själva, till exempel om du behöver hitta
rätt någonstans där du annars inte skulle
ha någon uppkoppling och inte har läst
in dig på kartan i förväg – men tänk dig
för innan du kopplar på ditt trådlösa
nätverk. Finns det någon som helst chans
att du här får ett e-brev med ett uppdrag
som kan vara sekretessbelagt? Tänkte
du gå in och kontrollera ditt företagskonto på internetbanken? Vänta då med
att göra det, tills du är på en säkrare,
lösenordsskyddad uppkoppling. Är du i
ett land där ditt telefonabonnemang har
datatrafik (det vill säga i Sverige för de
flesta läsare av denna tidskrift) så är din
3G- eller 4G-uppkoppling ofta säkrare än
ett wifi-nätverk ute på sta’n.
Samtidigt har statliga Datainspektionen fullt upp med att reda ut vad som
över huvud taget är tillåtet och inte. Ett
exempel kommer från Ale kommun
längs södra delen av Göta älv. Företaget
Microsoft erbjöd skolorna en molntjänst,
så att eleverna kunde jobba var som helst
och spara sina skolarbeten ”i molnet”,
det vill säga på servrar som Microsoft
tillhandahöll mot en viss kostnad.
Kommunen tyckte att det lät som en bra
lösning, men bad Datainspektionen att
kontrollera att det inte stred mot lagen.
Svaret blev att skolorna kan sluta avtal
om denna tjänst om de vill, men att de
aldrig får spara något som innehåller
personuppgifter. Detta innebär till exempel att om en elev skriver en uppsats om
sig själv, så får den inte sparas på detta
sätt, utan måste lämnas in på ett säkrare
vis (på papper eller genom att eleven ger
sin lärare en usb-sticka). Dessutom krävde Datainspektionen att Ale kommun
skulle be Microsoft om en lista på vilka
ETIK
Saker att tänka på:
länder servrarna står i som används för
kommunens dokument. Olika länder har
nämligen olika starkt personuppgiftsskydd, så det spelar en roll för säkerheten.
I Tyskland beslöt Schleswig-Holsteins
motsvarighet till Datainspektionen
(Unabhängige Landeszentrum für
Datenschutz) att företag där inte fick
ha någon länk (”knapp”) till Facebook
på sina webbplatser, eftersom Facebook
samlar in personuppgifter om dem som
klickar på dessa länkar och det är olagligt. Jämförelsen de gjorde här är att om
det är olagligt att lyssna av telefonsamtal
så är det lika olagligt att läsa av folks
surfande.
Vad ska vi göra?
När du ska använda en ny tjänst kan du
börja med att se om den är gratis eller
kostar pengar – är den gratis så ökar
risken för att företaget inte har brytt sig
om säkerheten särskilt mycket. Lägg då
hellre pengarna på en tjänst där tillverkaren tydligt klargör var servrarna finns,
vad du betalar för och huruvida de har
tänkt på säkerheten.
I övrigt beror nästan allt på hur du arbetar:
n Är du projektledare får du inte skicka
vilka uppdrag som helst till översättare
som har osäkra e-postadresser (den
vanligaste är nog gmail).
n Du som översätter med ett programverktyg: Stäng av all maskinöversättningshjälp i ditt program om du ska
översätta något med personuppgifter
eller något som författaren direkt tjänar
pengar på. En undersökning av företaget
MemSource visade nyligen att flera av
deras användare inte bara tog in förslag
från maskinöversättningsföretagen, utan
även lät sina översättningar laddas upp
tillbaks (uppgift hämtad från The 240
Tool Box Journal) – gå in i ditt översättningsverktygs inställningar och se till att
det inte finns någon ikryssad ruta för det.
n Vill du ha ett smidigt sätt att spara filer
på, så publicerades i oktober en artikel
om några säkrare alternativ till Dropbox,
bland andra Spideroak och Teamdrive
(se länken här nedan). Du kan även
koppla upp en separat dator på internet
som inte har någon annan funktion än
att spara filer på, men det kan krävas lite
inställningar som du förhoppningsvis
kan be din närmaste datoraffär om hjälp
med (gå till en liten affär; personalen hos
de stora kedjorna är sällan kunnig nog).
Det kostar lite, men jämfört med riskerna är det välinvesterade pengar – se det
som en försäkring.
n Och till sist: när du är färdig med det
superhemliga uppdraget om en ny bil
eller en nyskapande symaskin (eller vad
du nu arbetar med), så får du inte skriva
några detaljer om det på sociala medier.
Egentligen är det inte så svårt: tänk
bara efter innan du delar, skriver eller
skickar iväg – per e-post eller på annat
sätt över internet – sådant som inte är
allmänt känt och gratis tillgängligt.
Sist, men inte minst: läs det som står på
Datainspektionens sida om molntjänster.
De har kortfattat skrivit vem som ansvarar för vad. Länken hittar du här bredvid.
n Se till att du har en brandvägg
mellan din dator och internet. Vet
du inte om du har någon, fråga en
kunnig kollega eller den du köpte
datorn av.
n Får du sekretessbelagda
dokument till din gmail-adress,
eller genom en internetöverföring
utan lösenord? Då bryter avsändaren mot koden. Är avsändaren
SFÖ-medlem, eller arbetar för en
SFÖ-företagsmedlem, så bör du
vänligt upplysa hen om att det är
olämpligt.
n Tänk dig för innan du skriver om
dina uppdrag på Facebook, Twitter,
LinkedIn eller liknande. Ta bara med
sådant som garanterat redan är
allmängods.
n Lagra inte allt på en osäker
tjänst som Dropbox, utan hellre på
externa hårddiskar, ”avkopplade”
datorer eller en säkrare tjänst som
Spideroak eller Teamdrive.
n Koppla bara upp dig mot helt
öppna nätverk (utan lösenord) om
du inte ska kolla e-post eller göra
bankärenden.
n Och givetvis, som du säkert har
hört tidigare: om du vill använda
någon molnbaserad ”maskinöversättning” som Google Translator
eller Microsoft Translator i ditt
arbete, ska du enbart öppna den för
sådana texter som redan har publicerats gratis på internet, till exempel
många EU-texter eller sådana handböcker som redan finns att få utan
kostnad. Se till att koppla ur den när
du översätter andra texter.
Källor
n http://www.datainspektionen.se/
lagar-och-regler/personuppgiftslagen/molntjanster/ [hämtad den 7
november 2014]
http://www.gp.se/nyheter/vastergotland/1.2359042-ale-fickgront-ljus-for-moln [hämtad den 7
november 2014]
http://www.gp.se/nyheter/sverige/1.2369031-eu-dom-mot-googleratt-att-bli-glomd- [hämtad den 7
november 2014]
http://www.idg.se/2.1085/1.589212/
har-ar-fyra-sakra-alternativ-till-dropbox/sida/1/sida-1 [hämtad den 7 november 2014]
The 240th Tool Box Journal –
Premuim Edition, utgåva 14-10-240,
publicerat den 8 oktober 2014
Irene Elmerot
facköversättaren 6/14
9
PROGRAMVARA
Ett paradis för termletaren?
IntelliWebSearch
Ett gratisprogram som smidigt ger tillgång till översättningar,
förklaringar och annat till en term eller uttryck som man markerar i
den text man håller på med – låter inte det bra?
A
v någon anledning har
jag avstått från att sätta
mig in i användningen
av IntelliWebSearch, Michael Farrells av många
(inklusive Susan Larsson) lovordade
verktyg för termsökning på och utanför
nätet. Men skam den som ger sig! Och för
dem som eventuellt liksom jag har tvekat
kommer nu denna artikel, som sammanfattar mina rön.
Kort beskrivning: med IntelliWebSearch (IWS) markerar jag ett ord eller ett
uttryck i min text (som kan befinna sig
var som helst – till exempel i Word eller i
ett CAT-verktyg) och ger antingen kortkommandot Ctrl+Alt+B (vilket i memoQ
lär behöva bytas till skift+F12), som tar
mig till IWS’ sökfönster, där jag kan välja
någon eller några (eller alla) av de webbplatser – max 50 stycken – som jag har
angett som lämpliga sökställen, eller så ger
jag ett kortkommando direkt till önskad
webbplats (vilket är att rekommendera
när det passar, eftersom denna snabbhet
är en av de stora fördelarna med IWS).
Väl inne på webbplatsen hittar jag kan10
facköversättaren 6/14
ske en översättning som jag vill använda,
markerar den och trycker på Ctrl+Alt+C.
Då kopieras översättningen samtidigt
som jag kommer tillbaka till det program
jag jobbar i. Och där kan jag med Ctrl+V
klistra in markeringen. (Alla kortkommandon kan för övrigt omdefinieras av
användaren.)
Och svårare än så behöver det inte
vara. Det enda som kan vara lite knepigt
är att ställa in sajter som man själv känner
till och som inte redan finns med på Michaels listor (se nedan), men för det finns
en ”wizard” samt förstås hjälptexter.
Redan att med ett kortkommando
direkt slå upp en term i IATE kan vara ett
skäl till att installera detta program – som
alltså är gratis.
Själva användningen
Låt oss nu titta lite närmare på hanteringen. Programmets hemsida är www.intelliwebsearch.com, där man också hämtar
installationsfilen. Under (eller efter)
installationen kan man välja att starta
programmet samtidigt som Windows
eller lägga det på skrivbordet. När det är
i gång visas ett litet rött i nere till höger i
aktivitetsfältet. Genom att högerklicka på
detta når man alla inställningsfönster (de
viktigaste når man också via sökfönstret
nedan; dock inte den ovan nämnda wizard som används för inställning av nya
söksajter). Se A .
Och så här ser sökfönstret ut (som
alltså nås via Ctrl+Alt+B eller ikonen i
aktivitetsfältet). Se B.
I rutan överst hamnar alltså det sökta
uttrycket, som man här kan ändra efter
behag. Man kan också ta bort eventuella
siffror (Strip numbers) eller skiljetecken
(Strip punctuation).
För sökalternativen gäller följande (observera möjligheterna att använda tangentbordet: Alt+understruken bokstav):
PluriSearch innebär sökning på sajter som
man anger i en särskild lista på följande
sätt: Klicka på Search settings-knappen.
Fönstret Search settings öppnas (se figur).
Där markerar man kryssrutorna framför
de sajter man vill nå på detta sätt. Sedan
är det bara att stänga. Se C.
Sökfönstrets GroupSearch är förstås
sökning i den grupp som är öppen.
PROGRAMVARA
A. Snabbmeny till i-ikonen i aktivitetsfältet.
B. Sökfönstret, som ger tillgång till en
rad olika inställningar förutom själva
sökningen.
Och grupp väljer man med listknappen
för grupper. Man kan också döpa om
grupperna: knappen Rename i Search
settings-fönstret.
Kortkommando för direktsökning
på en viss sajt (i stället för Ctrl+Alt+B)
skapas så här: Man öppnar Search settings,
markerar sajten, väljer Edit > Edit selected
och anger Shortcut Key. Därefter knappen
Save and close.
ja lämplig språk- och ämneskombination
och sedan ta hem eventuella sökresultat –
enstaka eller alla – till sin dator (välj hela
listan med Download all as a new user’s
starter pack eller klicka på en enskild sajt
och välj Download the settings as a file).
Där lägger man sedan in det i Search settings-fönstret (Share > Import from file).
Här finns sådana specialiseringar som
IATE Law Domain Term Search, och en
fördel med den här proceduren är att man
automatiskt får rätt språkkombination
för alla de hittade sajterna.
Eftersom jag inte har utforskat inställningarna för sökning i lokala termdatabaser kan jag inte beskriva den funktionen
närmare. Men visst låter det lockande!
Språkkombination
Obs! Somliga sajter behöver ställas in på
språkkombination, vilket man gör i samma fönster som man ställer in respektive
kortkommando, alltså i Search settings.
(Markera sajten, välj Edit > Edit selected
och ändra i rutan Finish, som vanligen är
inställd på it > en; t.ex. för IATE: ”&valid=Search+&sourceLanguage=it&targetLanguages=en&domain=0&typeOfSearch=t”).
Kortkommandon
De grundläggande kortkommandona
(och diverse annat) ställer man in i fönstret Program settings (nås via sökfönstret
eller snabbmenyn).
Fler sajter
Av okänd anledning finns det på www.
intelliwebsearch.com/findsearch.asp en
del sajter som inte finns med på listan i
Search settings-fönstret. Där kan man väl-
Utbildningsmaterial
För den som vill fördjupa sig finns det
videokurser (www.ecpdwebinars.co.uk/
page_intelliweb.html), dock inte gratis,
men de lär vara alldeles utmärkta. En
grundläggande tvåminuters introduktion
finns på www.youtube.com/watch?v=MdO3cI_e8zc och en längre kurs på www.
youtube.com/watch?v=UCSxAY9l-y8.
Och diskussionsgruppen på Yahoo inte
att förglömma: [email protected]
yahoogroups.com (tecknet före @ är en
etta).
Lycka till!
C. Fönstret Search settings innehåller
drygt 100 sajter. Med knappen Add to/
Remove from lägger man till eller tar bort
från de olika grupperna.
Tips om IWS-liknande funktioner
n Följande tips ges utan minsta
garanti för att de fungerar till belåtenhet.
Det tyska programmet Multifultor:
uepo.de/2014/04/24/praktisches-recherche-werkzeug-mit-multifultor-mehrere-terminologie-quellen-gleichzeitig-durchsuchen. Det
finns dock en alldeles färsk handledning på engelska (www.tw-h.
de/rolf_keller/Multifultor.2.0.0.4/
ReadMe.pdf). Detta program lär
fungera även med sajter där det
är problem med att programmera
IWS för sökning. Så här beskrivs
det: ”Multifultor is a timesaving
program for looking up terminology
in dictionaries and almost any data
source which you can use to look
up a word or phrase. Multifultor
can search websites, dictionaries,
files and the Windows Index as data
sources.”
Det välrenommerade – och
synnerligen billiga (140 euro) –
CAT-verktyget CafeTran erbjuder
möjligheten att inte bara söka i alla
installerade termdatabaser och lexikon utan också alla möjliga sajter
på internet direkt inifrån själva verktyget.
Även memoQ lär ge möjlighet till
liknande direktsökning på nätet.
Mats Dannewitz Linder
Webbinarium
med TNC
n Den 21 oktober höll TNC i samarbete
med SFÖ ett webbinarium om terminologiskt ansvar – Stairway to equivalence.
Webbinariet leddes av Henrik Nilsson
från TNC och hade som mål att ge översättare grundläggande terminologilära
och en metodik för översättningsorienterat terminologiarbete.
Webbinariet lockade 31 deltagare,
varav 26 i den tre timmar långa interaktiva realtidssessionen. Övriga kommer att
följa det i efterhand. Responsen var
utmärkt och särskilt våra utländska
medlemmar uttryckte sin uppskattning.
Flera gav även förslag på tekniska
förbättringar. Utbildningsformen
är effektiv, billig och ligger i tiden.
SFÖ:s fortbildningsgrupp utvärderar
experimentet.
Det går att se det inspelade webbinariet till samma pris – 200 kr + moms
för SFÖ-medlemmar, 800 kr + moms
för övriga.
Mejla [email protected] om det, så
kommer ett meddelande och faktura
när det går att se.
BO
facköversättaren 6/14
11
ÖVERSÄTTARLEXIKON
Översättarbiblioteket:
En vandring från A till Ö genom
översättare värda att minnas
F
ör den som vill veta mer om
översättaren bakom boken
finns sedan fem år Svenskt
Översättarlexikon på nätet
där svenska och finlandssvenska översättare porträtteras och
deras verk listas.
År 2009 började de första artiklarna
publiceras på www.oversattarlexikon.
se. Översättarlexikonet är ett projekt utvecklat av Södertörns högskolebibliotek
och omfattar i dag drygt 150 översättare
med målet att nå minst 500 artiklar. De
översättare som porträtteras är avlidna
(med ett undantag men mer om det
senare). Som det ser ut nu kan detta vara
ett initiativ som sprids till andra länder.
Det finns även tematiska artiklar om
ämnen som översättarnas villkor i Sverige,
bibelöversättning med mera. Huvudredaktör är Lars Kleberg och forskningsredaktör på halvtid är Nils Håkansson.
Översättarlexikonet samlar annars svåråtkomlig information om översättare som
omformat litteratur så att svenska läsare
har kunnat tillgodogöra sig den. Artiklarna
är nyskrivna eftersom det finns mycket
litet skrivet sedan tidigare. Även översättare
med hundratals stora verk bakom sig är
relativt okända och det finns ännu mindre
skrivet om deras översättargärning.
Vid en snabb bläddring genom översättarlexikonet fastnar jag på det enda
undantaget från regeln: Maibrit Westrin
som fortfarande är i livet men som finns
med på grund av samarbetet med maken
Per Anders Westrin (numera avliden).
Tillsammans arbetade de med översättningen av Kalle Anka under signaturen
P A Westrin. Det fanns en känsla av att
Maibrits akademiska karriär skulle kunna ta skada om detta extraknäck kom ut.
Senare skulle dock förlaget själv använda
makarnas utbildning för att försäkra
oroliga föräldrar om att barnen inte skulle ta skada av tidningsspråket.
Tillsammans översatte Westrins Kalle
Anka under nästan 25 år och under den
tiden myntade de ord som läskeblask och
Långtbortistan. Vad man kanske inte vetat om är att de översatte från flera språk
och inte bara engelska. Ibland översatte
12
facköversättaren 6/14
de Kalle Anka från språk de knappt
behärskade men ”rutin och språkbegåvning” löste detta enligt Översättarlexikonet. Dessutom slog de ett slag för
kommatering i sina översättningar!
En annan översättare jag fastnar vid
är Emily Nonnen. Hon översatte både
teologisk och medicinsk facklitteratur
till svenska men även barnlitteratur. Utöver det översatte hon dikter till engelska
och spred på så sätt exempelvis Fänrik
Ståls Sägner. I Göteborg hörde hon till en
kulturelit under andra halvan av 1800-ta-
let och blev känd som en av de engelska
systrarna på Liseberg. Hon blev också
först med att översätta Alice Äfventyr i
sagolandet (Alice i underlandet) till svenska och i det fallet skrev hon dessutom ett
förord för att förklara varför hon översatt
boken och vad engelska så kallade Nursery Tales var för något, och passade även
på att förklara sin översättningspraktik.
Här vägledde hon läsaren så att sådant
som författaren syftade på men som en
svensk inte skulle förstå förklarades. Hon
tog även till både fotnoter och lokaliseringar till svenska motsvarigheter i
sin översättning och såg därmed till att
svenska barn och ungdomar fick läsa bra
svenska och samtidigt lära sig mer om
engelska företeelser.
Bland de teman som tas upp finns
exempelvis indirekt översättning, när översättningen görs från en översättning. Ett
exempel på detta är August Strindbergs En
dåres försvarstal. Boken skrevs på franska
och översattes första gången till svenska via
en tysk, icke-auktoriserad översättning.
Ett annat tema är översättarnas villkor
och här får vi bland annat veta att på
1500-talet, ett århundrade som dominerades av den första bibelöversättningen till
svenska, förekom initiativ till översättning
även av vanliga texter. I dessa fall bekostade
översättaren själv tryckningen eller skaffade en mecenat eller tryckare som kunde stå
för kostnaderna. Översättarna var oftast
präster men även kvinnor från det högre
ståndet ägnade sig åt översättning. Säljkanalerna var få. Översättaren kunde ansöka hos kungen om ett privilegiebrev, för
att få ersättning för ”omkostnad och flit”.
De flesta översättare är väl medvetna
om just hur osynliga vår yrkesgrupp
är. Översättarbiblioteket är ett sätt att
skapa en medvetenhet och ge ett postumt
erkännande åt översättare som format vår
litterära värld. Som vanligt ligger tonvikten på litterär översättning men även
facklitteraturen nämns. Här går det att tillbringa många intressanta timmar med att
botanisera bland översättare och bokstav
för bokstav vandra genom översättarnas
svenska motsvarighet till Hall of Fame.
K ATARINA LINDVE
TERMDATABAS
IATE – jättelik
termdatabas som blir
ännu mer användbar
D
e flesta SFÖ-medlemmar
känner antagligen till
EU:s termdatabas IATE
(InterActive Terminology
for Europe). Men många
kanske liksom jag behöver en påminnelse då och då. Det är ju nämligen så att
databasen dels uppdateras kontinuerligt
– vilket återspeglas i att de filer som finns
upplagda på sajten Download IATE.TBX
(termcoord.eu/iate/download-iate.tbx;
på sajten iate.europa.eu/tbxPageDownload.do finns lite extra basfakta) likaså
uppdateras ganska ofta – dels emellanåt också renoveras vad gäller det rent
tekniska.
Dessutom finns det på Download-sajten länkar till några synnerligen matnyttiga och relativt nya sajter med tekniska
råd och resurser:
Translatum beskriver hur man bäst
går tillväga när man hämtar filen och
gör om den till tmx- eller MultiTerm-fil;
dessutom finns lite andra bra tips.
What a whopper är en artikel i bloggen
”multifarious”, som drivs av Trados-gurun
Paul Filkin. Den artikeln är av stort
intresse även för dem som inte använder
Trados Studio och Multiterm. Och
Multiple, already extracted, bilingual TBX
resources är en annan, relaterad artikel i
samma blogg.
SanTrans, slutligen, är ett verktyg
som har skapats av Henk Sanderson för
bearbetning av den extraherade termbasen. Som Henk skriver finns det en
del problem med de rådata som man då
sitter med, nämligen följande:
n Synonymer hanteras lite hipp som
happ vilket förstås ställer till trassel.
n Kontextnoteringar är ibland inlagda i
själva termen.
n HTML-taggar kan finnas inlagda i
texten på ett sätt som skapar problem.
n Ämnesområden är angivna med numeriska koder, som dessutom inte alltid
finns förklarade.
n Det händer att själva termen egentligen inte är en term utan består av en lång
mening.
n Å andra sidan är somliga termer bara
1, 2 eller 3 bokstäver långa, och dem är
man kanske mindre intresserad av.
n Ibland förekommer tecken som inte är
UTF-8-kodade.
I den stora mängden termposter kanske
man bara sällan råkar ut för de här problemen, men det kan vara nog så förargligt
när man gör det. Och då finns lösningen i
Henks förträffliga verktyg SanTrans, som
automatiskt reder ut alla de här problemen,
och resultatet kan hanteras av MultiTerm,
CafeTran, memoQ, Déjà Vu och förmodligen de flesta andra terminologiprogram.
Det är inte gratis, men för ett språkpar (en
IATE-fil) kostar det bara 10 euro, och för
varje följande 7,50 euro. Vilket ju är synnerligen billigt. Och den som använder SanTrans har nog också glädje av Paul Filkins
ovan nämnda artikel What a whopper.
Så det är bara att sätta igång. Filen med
svenska käll/måltermer innehåller 290
879 termposter, och det vore väl själva
f-n om man inte skulle hitta lite matnyttigt material där. (Som jämförelse kan
nämnas att de engelska käll/måltermposterna är flest: 1,286 miljoner. Minst är den
kroatiska filen, 8 257 termposter.)
P
å SFÖ:s konferens i år
kom det in rekordmånga
Översättaren
önskemål om specialkost. I
– slagpåsen
Jönköping serverades mat
vid fem
tillfällen: lunch
på Stockholms
läns
n En googling
fredag,
lördag
och söndag
samt buffé
landsting
+ arabiska
+ översättningoch
resulterar
ändlös
rad av
fredag
banketti en
lördag.
Totalt
var det
somtill
i början
150tidningar
önskemåloch
ombloggar
specialkost
de tre
av oktober
tävlade
om gällde
att ta heder
berörda
köken,
varav 108
vegetaäraMånga
av denangav
som översatt
SSL:s
riskoch
mat.
dessutom
flera
broschyr om kostnadsfri ungdomsTotalt fick 71 personer
kostönskemål.
tandvård till arabiska.
någon form av specialkost under helgen.
I själva verket uppstod problemet
iRestaurangerna
sätter ett visst pris på
ett senare skede än översättningmaten
baserat
på
att
de flesta
ha samen. Arabisk text skrivs
somska
bekant
mafrån
mathöger
och stordriftsfördelarna
till vänster. Någon är då
framför
allt
av två slag: priset kan
pressas
person
i produktionskedjan
hade
ochdock
fler inte
personer
dettakan
klartserveras
för sig, under
utan en
layoutade
textenvet
på hotell
västerländskt
kort
tid. Samtidigt
och restausätt –att
givetvis
med svårtillgängligt
ranger
det förekommer
allergier och
resultat, oberoende
kvaliteten
på
intoleranser.
Det mestaav
som
framkallar
den ursprungliga
översättningen.
sådana
besvär sorteras
bort vid menyvalet
Straffas den som straffas bör
men hotellen och restaurangerna gör,
– och SLL som beställare och anutan
att ta mer betalt, specialmat åt de
svarig utgivare bär ett tungt ansvar
med
allergier
ochvara
intoleranser
somattinte
som
det tycks
bekvämare
tållåta
maten
som
serveras.
Även
dessa
falla på översättaren. Layout-specialmenyer
naturliga
skäl
korr från komponeras
en kompetentavperson
är ett
ska kunna serveras på samma
så att
hettdetips.
BO
tid som övrig mat och ofta brukar personer med olika allergier och intoleranser
kunna äta samma specialkost.
Årets översättning
Optimalt sett ska
Anellvara
har klar
n Marieredan
menyn
fått
pris för
årets sig
när man
anmäler
översättning
2013
till konferensen.
Blir
av
Översättarsekdet exempelvis fisk
tionen i Sveriges
en dag, och man inte
Författarförbund för
tycker
om
fisk,
kan
man istället välja
hennes översättning från arabiska
vegetariskt.
Däremot
kanmörk
hotell och resav Samar Yazbeks En
tauranger
ta hänsyn till
strimmainte
av ljus.
attman
inte tycker omägde
vissa
Prisutdelningen
saker
önskemål
som
rumeller
under
invigningen
av Stockholm
Literature
exempelvis
LCHF,
stenålpå Moderna
Museet ikost,
derskost,
kolhydratsnål
Stockholm
i oktober.
proteinrik
mat,
Atkinsdieten,
Priset
instiftades
2010 och
”ingen
fisk”,
”inget fläsk”
vill "rikta ljuset mot över Allergier och överkänssättandets konst och att
lighet
samt intoleranser är
premiera översättningar som på
sådant
som man
har läkarintyg
på.
ett särskilt
berömvärt
sätt förenar
djärvhet
Enligt Livsmedelsverket
har
ungefär
och precision, lyskraft och
följsamhet".
Anna Säflund-Orstadius fick
hedersomnämnande för sin översättning från franska av Marie-Hélène
Lafons Annonsen.
KO
Mats D Linder
facköversättaren 6/14
13
BOK & BIBLIOTEKSMÄSSAN
På litteraturscenen från höger: John Swedenmark (moderator), Stefan Ingvarsson,
Ludvig Berggren, Laura Cangemi och Loole Hagberg.
SFÖ på scen tillsammans
med Författarförbundet
P
å årets Bok & Biblioteksmässa blev SFÖ inbjuden till ett
seminarium tillsammans
med Författarförbundet.
Författarförbundets Stefan
Ingvarsson gav en bakgrund till deras
nyinrättade tjänst och presenterade Ludvig
Berggren, informatör med inriktning på
fackliga frågor. Han i sin tur presenterade
sitt kommande arbete. Även de kämpar
med att höja sin status och försöker få upp
priserna hos förlagen.
Därefter berättade Laura Cangemi om
arbetet som italiensk litteraturöversättare.
Till sist blev det då min tur. Jag hade fått
reda på att jag skulle bidra med mina
erfarenheter som facköversättare. Resten
Julklappstips…
14
facköversättaren 6/14
löser sig, lovade John Swedenmark. Sagt
och gjort, jag började med att berätta hur
en dialog kunde låta, när någon frågar
den vanliga frågan: Vad jobbar du med
då? Jo, jag är översättare! Jaha, översätter
du då böcker och filmer och sånt? Nä, jag
är facköversättare. Aha, så du jobbar även
inom facket?
Jag brukar då förklara att vi facköversättare finns överallt i ditt dagliga liv, men
vi syns inte lika mycket som litteratur- och
filmöversättarna, som alltid får med sina
namn i sina alster. Vi översätter bruksanvisningar, medicinska journaler, polisrapporter, turistbroschyrer, tekniska manualer, men där inte översättarens namn sätts
ut – därför förblir vi så att säga inkognito.
Lite komiskt kan det bli när man
pratar med väldigt unga människor och
nämner ordet ”fack”. Då tittar de på en
med stora ögon, fnissar och tror att man
sade ”F-ordet” på engelska och att man
inte alls gillar att jobba med översättning,
om ni förstår vad jag menar.
Jag berättade också att mina priser
stått stilla sedan jag började jobba som
översättare 1989. Det är som i elektronikbranschen, priserna bara går neråt och
även vi har fått konkurrens främst från
Öststaterna, Asien och Indien.
Jag ser fram emot flera trevliga sammankomster med Författarförbundets översättarsektion, det var roligt!
n Vill du ge bort ett år med Facköversättaren? Vi har snygga presentkort som
du kan skicka till de du vill ska få insikt i
facköversättarvärlden. Specialpris just
nu för SFÖ-medlemmar:
Du betalar endast 175 kronor för en
årsprenumeration med sex fullmatade
nummer (Ordinarie pris: 225 kronor).
Gör så här:
Skicka ett mejl till [email protected] med
rubriken Presentkort och ange ditt
namn, fakturaadress samt namn
och adress till de personer du vill ge
Facköversättaren till.
Presentkorten kommer till fakturaadressen inom några dagar.
Loole Hagberg
What I like about
Specialerbjudande
för SFÖ-medlemmar på
www.translationzone.com/sfo
l
l
l
l
l
l
l
Speed, I feel like everything is faster
Easier access to help and resources
Automatic concordance search
The new look, it just looks pretty!
The new default Termbase Viewer position
Quick Merge
Adding files from the target language
Nora Diaz
Freelance Translator - Mexico
Join the conversation
noradiaz.blogspot.co.uk
@NoraDiazB
#Studio2014
Easier, smarter, faster …
enjoy translation
www.sdl.com/Studio2014
www.translationzone.com/Studio2014
Purchase or upgrade to
SDL Trados Studio 2014 today
/sdltrados
facköversättaren
6/14
15
MEDICIN
Inger Jansson.
Inger Jansson under föreläsningen.
Så blev det både
grekiska och latin i vården
En regnig fredag i oktober träffades tio medicinintresserade översättare på Elite hotell i Malmö. Kursledaren Inger Jansson var full
av energi och lust att dela med sig av sin mångåriga erfarenhet på
det medicinterminologiska området.
I
nger inledde med en guidad tur
i hur grekiska och latin samsas i
det medicinska språket. Rötterna
hittar vi i grekiskan med Hippokrates, känd som läkekonstens
fader. Den grekiska läkarvetenskapen
övertogs sedan av romarna och med den
de grekiska termerna, varav en del latiniserades. Våra anatomiska termer och
diagnoser har därför latinskt ursprung
medan sjukdomsnamnen härstammar
från grekiskan. Diagnosen högt blodtryck i lungorna heter till exempel ”hypertonia pulmonalis” medan sjukdomen
lunginflammation heter ”pneumonia”.
Det medicinska språket används
dessutom på flera nivåer med olika specialisering, vilka helst inte ska blandas
samman. Läkarjargong som ”patienten
har morsat” (av latinska mors, död) är av
uppenbara skäl inte vidare lämplig i en
vetenskaplig tidskrift, eller för den delen
i samtalet mellan läkare och patient.
Annars slänger sig gemene man numera
med både ”infarkt” och ”anorexi” i stället för ”propp” och ”ätstörningar”.
16
facköversättaren 6/14
Efter en bensträckare ledde Inger oss
raskt vidare på latinets grammatiska
bråddjup. Vi som hade latin med oss
någonstans i bagaget fick ruska liv i
substantivens hederliga gamla deklinationer. Av latinets hela sex kasus används
som tur är endast två i det medicinska
språket – nominativ och genitiv. I det
svenska medicinska språket har de latinska termerna försvenskats med förenklad
stavning och ändelser som faller bort.
I dag skriver vi därför ”anemi”, inte
”anaemi”, ”bronk” och inte ”bronchus”.
En tumregel är att om ändelserna är klassiska använder vi klassisk stavning och
om ändelserna är försvenskade använder
vi försvenskad stavning.
Stärkta av en god lunch introducerades vi sedan till de anatomiska termerna.
Det är inte alla som vet att bröstbenet ser
ut som ett svärd (dess latinska namn är
för övrigt ”sternum”). Och som om vi
inte redan hade blivit experter på flera
nya områden fick vi även en rundtur i
herr Röntgens värld, från konventionell
röntgen till datortomografi. Ett råd från
en deltagare är att absolut inte blanda in
ordet röntgen när det handlar om magnetkameraundersökning.
Efter kaffepaus fick vi litteraturtips och tittade lite på Socialstyrelsens
begreppssystem Snomed och vilka
användningsområden det kan ha för
oss medicinska översättare. Vi lämnade
varandra med huvudena fullproppade
av nya kunskaper, varav en del redan har
kommit till användning.
Visste ni förresten att ordet ”kirurgi”
härstammar från det grekiska ordet för
hand, ”cheir”.
Mari Höglund
Länktips
http://www.socialstyrelsen.se/
nationellehalsa/snomed-ct
http://socialstyrelsen.iterm.se/
http://www.ortopedi.se/lathund/
ben_hur.asp
DEBATT
Om e-böcker,
Trados Studio,
särskild löneskatt
på Fackoversattarna
O
j, vad det diskuteras på
debattlistan Fackoversättarna! Det är kanske
inte så väldigt många som
deltar, men de som gör det
är desto flitigare. Här är ett axplock från
de tre senaste månaderna (augusti–
oktober).
n Hur gör man för att på ett bra sätt
installera Windows på en Mac-dator?
Många förslag och förklarande kommentarer (särskilt från en av SFÖ:s främsta
dator-guruer,
Karl-Johan Norén).
n E-böcker kontra
pappersböcker? Massor av synpunkter på
användning, fördelar/
nackdelar, energiåtgång och mycket mer.
Mycket intressant!
n Om en byrå som
av säkerhetsskäl
förbjuder användning
av Dropbox. Rimligt?
Det verkar så.
n Jobba med Studio-paket i memoQ...
Somliga har gjort det
utan problem, andra
har besvär med språkvarianterna. Hur
som helst nyttiga rön som förmedlas.
n Problem med Outlook, filstorlek på
FAT-partitioner m.m. Ska man satsa på
The Bat!?
n Problem med att ta hem ftp-filer – vad
kan ha hänt? Och vilka program använder folk för sådant?
n Hur söker man enkelt i ett Studiominne efter segment som är skapade av
en och samma användare eller ett visst
datum? Hur gör man om man bara ser de
första 50 träffarna?
n En lååång diskussion om vad man kan
tänka sig att översätta utan att det skapar
samvetsbetänkligheter. Lite ansträngda
tonfall ibland men en hel del intressanta
synpunkter … (Påminner mig om en
översättarkollega som i sin ungdom översatte en del dussinvästernromaner och
till den grad irriterades av på att indian-
erna alltid framställdes som blodtörstiga
skurkar att han till sist vände på rollerna
i sina översättningar. Enligt hans egen
utsago märkte förlaget ingenting.)
n Problem i Studio 2011 när samma
källsegment har två målsegment i
minnet. Hur man gör med ”penalties”
och andra varianter, om Trados i största
allmänhet och om ”dessa uppsvullna
verktyg med massvis av funktioner som
ingen normalöversättare orkar med”.
Känns bekant…
n Återinförandet av
särskild löneskatt för
oss som har fyllt 65.
Och hur man kanske
kan undvika den.
Samt att vi på nästa
konferens kommer att
få information från
Pensionsmyndigheten
med inriktning på
egenföretagare!
n Det delikata problemet i att man har
accepterat ett jobb
från en kund som
man senare upptäcker
kanske inte kommer
att betala (förekommer
på betallista). Vad göra?
n Märkliga avtal om konfidentialitet: ”… and for a period of five years
immedieately after termination of this
agreement, the Recipient agrees not to
contact any of X’s Customers with whom
the Recipient has worked …”.
Vid senaste räkningen hade den här
diskussionslistan 387 medlemmar, varav
förstås de flesta sitter tysta och – kanske
– bara läser inläggen (och det är gott så!).
Men alla ni andra ca 800, varför passar
ni inte på att ta del av alla klokheter (och
lustigheter) som här finns att tillgå? Enkelt och gratis är det ju också; skicka bara
ett mejl till [email protected]
yahoogroups.com, så kommer du med
efter någon dag. En presentation av listan
finns på www.fackoversattarna.se.
Etiknämnden svarar
n En dag kom det ett e-brev till
SFÖ:s etiknämnd. En medlem frågade följande:
Just nu försöker jag göra färdigt
min webbplats och det dök upp en
fråga som jag har haft länge. Under
rubriken ”Referenser” tänkte jag
skriva namn på företag som jag har
översatt åt. I de flesta fallen är det
inga direktkunder, jag arbetar mest åt
byråer, men genom dessa har jag lärt
mig en hel del inom vissa branscher.
Det skulle vara värdefullt för mig att
skriva direktkundernas egna företagsnamn som referens för framtida
uppdrag, men jag vet inte om det är
etiskt gångbart?
Jag skulle kunna fråga byråerna,
men jag har en känsla att de kommer
att säga nej, eller be mig att göra
reklam för dem i stället.
Vad tycker ni?
Svar: Etiknämnden uppskattar att
få sådana här frågor! Vi fick skriva
en runda e-brev till varandra för att
diskutera saken, och kom fram till
följande två punkter.
Det kan vara en juridisk fråga – om
du som frilans har ett avtal med en
byrå där det uttryckligen står att du
inte ska ha någon direktkontakt med
kunden så ingår detta.
Det kan också ses som en etisk
fråga – första paragrafen i SFÖ:s
yrkesetiska kod säger att ”SFÖ-medlemmar ska /…/
d) behandla alla handlingar och
upplysningar från uppdragsgivaren
som sekretessbelagda såväl under
pågående arbete som efter avslutat
uppdrag om inte annat överenskommits,
e) inte bereda sig egen vinning
genom sekretessbelagd information som de i sitt arbete fått tillgång
till och inte heller i övrigt använda
sådant material för något annat ändamål än det som uppdraget avser”
Helt enkelt: vi ska bara ange våra
egna kunder som referens, inte
kundernas kunder, om inte annat
avtalats. Däremot kan en frilans naturligtvis hänvisa till att hen (via den
och den byrån – eller utelämna sådan
hänvisning) har mångårig erfarenhet
av översättningar för skogsbruks-/
fordons-/livsmedels-/etc.-industrin.
Skicka gärna era funderingar och
frågor till [email protected] så försöker
etiknämnden att svara så snart vi kan!
Maare Ollin, företagsledamot, och
Irene Elmerot, ordförande
Mats D Linder
facköversättaren 6/14
17
HIERONYMUS
SFÖ firar sitt
skyddshelgon
Lund
n I Lund firade vi Hieronymusdagen genom att bjuda in alla nyfikna och speciellt
näringslivet till en översättarmässa på
Ideon Science Park.
Dagen i siffror:
Vem var
Hieronymus?
Det fanns
n 5 personer i planeringsgruppen
n 15 personer som deltog i frågetävlingen
n 17 personer som ställde ut under dagen
n 37 personer som deltog i det efterföljande översättarminglet.
n 70 personer uppskattningsvis sammanlagt med alla översättare och besökare
som kom förbi under dagen
n I våras tittade jag på en kroatisk
dokumentär och upptäckte att
Hieronymus bl.a. är dalmatinernas
skyddshelgon. Han firas varje
år den 30 september i hjärtat av
Dalmatien (Split) och då vallfärdar
hundratals människor upp till en
kyrka som heter Sv. Jere (dvs. St.
Hieronymus) på ett berg som är en
del av en nationalpark i Split.
Kyrkan byggdes på 1500-talet
och eremitaget bredvid var till en
början en vanlig grotta, där det sägs
att Hieronymus arbetade.
Hieronymus föddes år 347 och
dog 75 år senare i Betlehem. Han
föddes i handelsstaden Stridon,
vars exakta position var ett hett
diskussionsämne då och är det
även idag. Staden låg någonstans
vid gränsen mellan två romerska
provinser, nämligen Panonien och
Dalmatien, som då var befolkade
av illyrer och kelter. Området tillhör
idag sydvästra Bosnien.
Hieronymus deltog själv i dessa
diskussioner, men även i många andra skriftliga strider, s.k. polemiker.
Just av dessa brev framgår Hieronymus karaktär. Det sägs att han
var väldigt begåvad och emotionell,
men svår och odisciplinerad.
Hans emotiva sida framgår
emellertid av de 157 brev som han
har lämnat efter sig. Dessa brev
var svar till alla de troende och icke
troende som vände sig till honom
för att be om råd.
Ivana Maric
18
facköversättaren 6/14
Företaget Boothie satte upp sin fotobooth
där man med hjälp av rekvisita och photoshoppade bakgrunder kunde låta sig
fotograferas och få bilden utskriven. Temat
var Hur tror andra att översättare ser ut,
Hur tror översättare att översättare ser ut
och Hur ser översättare ut i verkligheten?
Besökarna hade möjligheten att vinna
ett hemligt pris om de gick runt till de
utställande översättarna vid varje bord
och skrev ner sina svar på quizfrågorna.
Svengelska
Annika Hedqvist och Helen Sheppard
visade på hur mycket engelskan och
svenskan påverkar varandra. Bland
trycksakerna fanns en 2-sidig tidnings-
artikel publicerad i Sverige på engelska
där Helen har hittat hela 160 fel.
Teknik
Här kunde besökarna titta på föremål
och ta del av begrepp inom medicin,
bilindustrin och skogsbruksindustrin.
Främmande kulturer
Här visade Antje Harder, Ping Liu och Tarja
Larsson upp spännande föremål från sina
respektive kulturer. Allt från stora strutar
som barn i Tyskland får när de börjar skolan, till det kinesiska tecknet för människan
och finsk litteratur och design.
Bodil Bergh och Marie Eriksson visade
upp ett antal olika slags översatta facktexter
och litterära texter för att visa hur mycket
facktexter och litterära texter skiljer sig från
varandra.
Strax intill ingången möttes besökarna
av Ingrid Simko med trycksaker och information om SFÖ samt Birgitta Önnerfält
och Giovanni Barcio med trycksaker och
information om FAT. Lunds Nyföretagarcentrum fanns på plats med information
om sina kostnadsfria rådgivningar.
Alla medverkande trivdes bra och
programmet uppskattades av besökarna. Vi kan få ännu större genomslag nästa
år om vi lägger ännu mer energi på att
marknadsföra evenemanget.
David Friedman
Leslie Walke och hans pellets, samt Johanna Holmgren och Sture Axelsson med sina
böcker om medicin samt några föremål som ett kranium. Örjan Skoglösa bjöd även på
begrepp och föremål inom bilindustrin.
HIERONYMUS
Stockholm
Göteborg
n För andra året i rad firades översättarnas skyddspatron Hieronymus den
30 september på Teater Barbara på
Kungsholmen i Stockholm. Organisatörer
av årets evenemang var Föreningen
Auktoriserade Translatorer – FAT,
Sveriges Facköversättarförening – SFÖ
och Semantix.
Ett 50-tal förväntansfulla deltagare
samlades först till ett trevligt mingel med
dryck och tilltugg. Det minglades friskt
och stämningen var hög. Camilla Skymbäck från Allians Försäkringsmäklare
lämnade information om företagsförsäkring till intresserade.
Efter minglet var det så dags för
kvällens höjdpunkt – föredrag av Patrik
Hadenius, chefredaktör för Språktidningen, som på sitt oefterhärmliga sätt
ställde frågan:
”Kan en gilla hen, men dissa dom?”.
Föredraget handlade om nymodigheter
i språk, hur språkbruket förändras med
tiden och hur vi förhåller oss till det.
Anförandet var mycket uppskattat av
åhörarna och efter Patriks framträdande
följde en livlig frågestund och diskussion.
Alla beklagade att vi inte kunde sitta
och diskutera diverse språkfrågor hela
kvällen!
Tack alla ni som kom till firandet av
Hieronymusdagen i Stockholm och bidrog till att det blev så trevligt och lyckat!
Och ett särskilt stort och varmt tack till
Patrik Hadenius!
n Region Väst och Göteborg hade bjudit in
Ingela Bel Habib som gästföreläsare. Första
gången jag lyssnade till Ingela var 2010 och
jag blev fascinerad över att få så många
bra argument och nya infallsvinklar om
mervärdet av mångspråkighet och översättning. Ingela har gjort en studie på hur
medelstora exportföretag använder språk,
och vilka, på sina hemsidor och sedan gjort
paralleller till hur stor exportandel landet
har. Studien visar tydligt att exportfördelarna kommer med antalet språkvarianter
som företagen använder. Sverige ligger
sämre till än både Danmark och Tyskland.
Min förhoppning var att få en uppdatering av det tidigare resultatet men det fanns
inga nya uppgifter eller studier. Det blev
lite av en besvikelse för mig personligen.
Förhoppningsvis var behållningen större
bland dem som såg presentationen för
första gången.
Desto mer positivt och trivsamt blev det
när Ivana Maric berättade om sitt besök
till Split och kyrkan ”Sv. Jere” på berget
Marjan.
En klurig frågesport hade tagits fram
och det var inte många som ens kom i
närheten av att få alla rätt.
Tack för en väl genomförd kväll SFÖ
Väst och FAT!
Gnesta
n Översättare av facktexter finns i hela
världen, hela landet och många är medlemmar av SFÖ. Vid det möte som översättarna i Gnesta arrangerade träffade vi
ett par personer som ännu inte är med.
Intressanta samtal med organisation
av språkgrupper. Oj, ena sidan av bordet
översatte med tyska som grund. De andra hade engelska och mindre frekventa
språk. Företagare är vi ju alla så det som
förenar oss vid träffen och även i SFÖ
är ju hur den sidan av det liv vi lever är.
Fakta är att vi som egna företagare har
otroligt dålig pension. "Du har ju själv
valt att inte vara anställd". Hmmm. Alla
ni i SFÖ, kom gärna med synpunkter
där!
Vi som firade Hieronymus i Gnesta
bestämde oss för att fortsätta att träffas.
Maria Morris, Nyköpingsbo, kommer
att arrangera nästa träff med min hjälp.
Och även om vi har geografiskt långt till
varandra så är våra hjärtefrågor så nära!
Mai Ottosson
Anne-Marie Colliander Lind
Nadja Chekhov
Ordförande i FAT
Umeå
n En solig och skön senseptemberdag
var det så dags för årets firande av
översättarnas skyddshelgon Hieronymus. Ett glatt gäng på nio översättare
från Luleå, Piteå, Örnsköldsvik och
Umeå träffades i Semantix lokaler för
att höra det intressanta föredraget
”Lyssnaren” av framgångsnavigatören Henrik Flodin.
Vi fick nog oss alla en tankeställare
kring hur samhället fokuserar på att
förmedla budskap i såväl skola som i
vuxenvärlden snarare än att lyssna. Det
visar sig vara viktigt att använda sina
olika sinnen för att ändra sitt lyssnande beroende på situation. Det kan röra
sig om förståelselyssning, värderande
lyssning, empatisk lyssning och identifierande lyssning. Det blev också tydligt
hur tidigare erfarenheter avgör om vi tror
oss bli hörda och påverkar vårt sätt att
uttrycka oss.
På samma sätt påverkar vi som lyssnare våra medmänniskor på gott och ont.
Även människor utan god förmåga att
tala har kloka tankar och behöver få
göra sig hörda.
Vi är en liten skara men vi har ett
stort behov av att träffas för att utbyta
tankar kring översättandets sorge- och
glädjeämnen. Därför uttryckte många
stor uppskattning över chansen att få
träffas. Tack till alla som kom!
Anna Lawrence
Sammankallande för SFÖ Nord
facköversättaren 6/14
19
Jultävling!
Julgodis
för översättare
Sammanställd av Katarina Lindve.
Ö
versättare och tolkar
dyker ofta upp i böcker,
teveserier eller filmer, men
kanske inte alltid i huvudrollen. Vet du i vilken film/
teveserie som scenen som beskrivs nedan
förekommer? Då kanske du också kan
namnet på tolken/översättaren.
För att vinna ett av våra fina priser ska
du matcha citaten med filmerna/teveserierna nedan. När det är klart ska du kom-
20
facköversättaren 6/14
ma på namnet på översättaren i citatet.
Några namn kan vara svårare än andra
att plocka fram ut minnet, speciellt som
de oftast bara förekommer i en biroll. En
huvudroll är med för att göra det enklare
och vi har plockat med en julfilm för lite
extra julstämning! Njut av minnena från
några riktigt bra översättarinslag!
Mejla gärna in lösningen till [email protected]
sfoe.se. De först öppnade rätta läsningarna får ett presentkort från cdon.
Para ihop filmen
med texten!
1
Star Trek
2
3
4
5
6
Luther
Love Actually
Hallonbåtsflyktingen
Tolken
Liftarens guide till galaxen
7
8
9
Utvandrarna
Populärmusik från Vittula
Star Wars
A
Han är den bedragna äkta mannen
som flyr utomlands för att skriva.
Hans städerska talar inte engelska och
han talar inte portugisiska men känslorna behöver inte språk för att frodas. När
han återvänder hem lär han sig portugisiska för att kunna översätta för henne
vad han känner. Han lämnar julstöket
för att med hela hennes familj på plats
äntligen tolka sig själv, på mycket dålig
portugisiska …
B
Mitt i natten hörs viskningar i
FN på det (fiktiva) östafrikanska
språket ku. Ett mord planeras! Tolken
hör detta av en händelse, tror hon, och
rapporterar in vad hon har hört men hon
har en egen dold agenda.
C
Spänningen är stor i Pajala när
kyrkan på julottan ska få besök
av en svart man från Afrika men så blir
missionären sjuk som ska tolka från
ett bantuspråk. Afrikanen försöker
byta språk för att se om någon förstår
men varken swahili och kreolfranska
ger något gensvar. Sedan försöker han
desperat med ett sista, obegripligt språk
i en region där folk bara pratar svenska
och finska. Då sker undret; En liten pojke
reser sig upp, samtalar med afrikanen
och tolkar sedan hela predikan.
D
Han har på egen hand lärt sig det
nya språket under resan och även
lärt ut det till en flicka som reser i samma
sällskap som med rätta undrar över vilka
smutsiga händer de verkar ha i det nya
10
Doctor Who
Stargate
landet. Men när han ska använda sina
språkkunskaper i det nya landet förstår
han inte vad de säger. Hans storebror ger
inte mycket för hans språkkunskaper
och lyckas peka sig fram till det han ska,
utan att behärska språket. Den unge
mannen lämnar senare sin bror i jakten
på guld och då är det inte längre språket
som är problemet.
E
En gyllene översättare som klarar ett
oändligt antal språk
och hur skulle vi förstå
hans lille rundbyggde
kollega om inte Den
Store Gule ibland valde att
faktiskt översätta dennes
”nonsens” (som faktiskt
är ganska avgörande
information för att ta sig an och
slå ut det onda Rymdimperiet). Inte ens
med huvudet felskruvat tar hans svada
slut.
F
Översättaren har en fantastisk förmåga att direktöversätta genom den
finurliga placeringen i örat. Däremot kan
översättaren naturligtvis inte lösa gåtan
som har svaret 42.
G
11
Denna översättarkrets simultantolkar åt båda hållen och översätter
nästan alla skyltar och texter som dyker
upp. Men när Donna försöker att istället
använda sitt lilla skollatin i Pompeji
tycker invånarna att hon talar keltiska,
och bara när hon går över till engelska
godtar de det som latin.
H
När han lyckas få rösterna att låta
riktigt tyska är han nöjd eftersom
alla nu själva kan läsa och förstå vad
som står i böckernas bok. När djävulen försökte störa arbetet skickade han
bläckhornet efter honom.
I
Översättarhjälpen är ytterst diskret
och syns bara som ett emblem på uniformerna och direktöversätter de flesta
av galaxens språk, men ett undantag är
språket klingon där översättarfunktionen
klickar ibland (vid ett tillfälle tvingas
officerarna använda en ordlista …).
J
Inledningsvis är abydoniernas
språk svårknäckt men till slut
kan han läsa och förstå språket och på så
vis få igång jordens egen portal. Det verkar senare inte finnas något språk som
han inte kan knäcka när teamets resor
och äventyr fortsätter.
K
Vad gör man om man som finsk
man upptäcker att det bor en
svensk i en som behöver komma ut och
få ett språk? Den här mannen började
redan som pojke att slå ett slag för Sverige och svenskan och som vuxen man får
han äntligen chansen att bli svensk.
Bonusspår:
n Catherine Tate som översättare
http://www.youtube.com/watch?v=XY66ZJ0TFUI
n Eddie Izzard: Death Star Canteen
http://www.youtube.com/
watch?v=Sv5iEK-IEzw
facköversättaren 6/14
21
SFÖ-NYTT
Boktipset
Brett Jocelyn Epstein, [email protected]
Så utvecklades
Nordvegi till Norge
Helene Biesheuvel
n Helene Biesheuvel har lämnat
oss efter tre års intensiv kamp mot
sjukdom.
Helene var fil. kand., auktoriserad
översättare i Nederländerna (till
svenska)och hade olika tolkuppdrag
samt undervisade i svenska.
Många inom SFÖ minns henne som
en av konferensgeneralerna 2002
på Foresta, som SFÖ:s mångåriga
representant i FIT-kommittén för
juridisk översättning och tolkning
och som sammankallande för Östs
pubträffar.
Vi som var hennes vänner minns
med glädje den färgstarka och
intensiva Helene – alltid med en
glimt i ögat! En positiv, hjälpsam,
sammanhållande vän och kollega.
Helene var en stark kvinna som
vågade stå för sina åsikter – och ta
fighterna därefter.
Aldrig glömmer vi våra nattliga
äventyr på olika konferenser under
åren, den varma gemenskapen,
alla glada skratt och tokiga upptåg.
Färgen gick i lila – hår, kläder och
naglar. Och de spektakulära ringarna klirrade, en på varje finger!
Helene, du fattas oss!
Våra varma tankar går till Helenes
familj: Lasse, Johan, Markus, Sara
och Cecilia.
För vännerna:
Nadja Chekhov och
Margareta Hamrén
En bok som Historical Linguistics av Lyle Campbell
är kanske inte något, ens för en språknörd, att läsa
innan man ska lägga sig, men den är rolig och
intressant ändå.
B
oken är en introduktion
till historisk lingvistik
på mer än 500 sidor om
ämnen som sound change,
linguistic reconstruction,
lexical change med exempel från massor
med språk, från afrikaans till spanska,
kashmiri till yiddisch, inklusive många
jag inte hade hört talas om
innan som mednyj aleut, karuk,
cholti, och uto-aztecan.
Om man är intresserad av
språk och hur språk utvecklas
så vet man att ljudförändring är
en stor del av detta. På 30 sidor
förklarar Campbell olika sätt
för detta att ske, som syncope
(”The loss (deletion) of a vowel
from the interior of a word”, ett exempel
är namnet på Norge, som tidigare var
”norđvegi”) eller haplology (”in which a
repeated sequence of sounds is simplified to a single occurrence,” exempelvis
hur några människor uttalar engelskas
”library” som ”libry”).
Sedan visar han hur sådana förändringar hände och i vilken ordning. ”In
the history of Swedish, the change of
umlaut took place before syncope. From
Proto-Germanic to Modern Swedish:
*gasti-z > Proto-Scandinavian *gastiz
> gestir > Old Norse gestr > Modern
Swedish gäst...We can be reasonably
certain that these changes took place in
this chronological order, since if syncope
had taken place first (gastir > gastr), then
there would have been no remaining i
to condition the umlaut and the form
would have come out as the non-existent
X gast.”
Campbell tar också upp olika
modeller av lingvistikändringar, som
familjeträd (”the traditional model of
language diversification” som ”attempts
to show how languages diversify and how
language families are classified”) och dialectology (som
“deals with regional variation in
a language”, alltså till exempel
värmländska och skånska), eller
sociolinguistics (som “deals
with systematic co-variation of
linguistic structure with social
structure, especially with the
variation in language which is
conditioned by social differences”).
Dessutom diskuterar han pidgins
och creoles, hur barn pratar (”mamma”
eller ”baba”), och skrivande. Campbell
hävdar att man kan rekonstruera ett
språk även utan skrift, men det är ofta en
fråga om tur och vad som råkar dyka upp
i källorna, ibland måste man nästan gissa
sig fram.
Varje kapitel innehåller övningar, om
man vill försöka använda vad man har
lärt sig.
Boken är intressant för alla som vill
veta mer om hur olika språk fungerar
och vilket förhållande olika språk har till
varandra. Det är inte en lättläst bok, men
man kan dyka in i den då och då för att
lära sig mer!
Facköversättaren önskar alla läsare en
riktigt God Jul och ett fantastiskt nytt år.
22
facköversättaren 6/14
B.J. Epstein
SFÖ-NYTT
Studentspalten
Kontakt: Lars Jansson, [email protected], Jonatan Botin, [email protected]
Översättning inspirerar
A
tt läsa om översättning,
vare sig det handlar om
översättningsvetenskap
eller en översättares
egen beskrivning av sin
arbetsprocess, är intressant och berikande.
Det blir en påminnelse om vad det är man
faktiskt sysslar med och en motivation att
ta översättandet på allvar. Även om min
bana som översättare just startat, antar jag
att det finns en risk att hamna i slentrian
när man dagligen sitter och översätter.
När man läser olika översättningsvetenskapliga texter blir man medveten om hur
många val man ställs inför i översättningsprocessen. Jag tror att detta gör det lättare
att identifiera en del fallgropar och kanske
också förstå varför man väljer att översätta
på ett visst sätt. Peter Newmark skriver i
A Textbook of Translation att en inblick i
översättningsvetenskap hjälper en att bli en
mer kompetent översättare.
Den sätter fingret på de
ibland ganska svårdefinierbara problem man stöter på
under arbetets gång.
En tendens jag tycker
mig se ibland är en omotiverad förenkling av källtexten. Ett exempel som Newmark reflekterar
kring är den engelska översättningen av ett
stycke ur L’Adoration av Jacques Borel:
Cette rue, cette place ressemblent à la rue, à
la place d’alors : elles ne sont pas les mêmes,
et, les autres, je puis avoir l’impression qu’elles existent encore.
Those places look as they did then, but
they are not the same; and as for the others, I
have the feeling that they still exist.
Vad än översättaren kan ha haft för skäl
till att ”släta ut” texten på detta vis får det
mig att undra om man ibland för lättvindigt tillåter sig att neutralisera texten. Jag
tycker ofta man hör svepande antaganden som att ”något måste gå förlorat i en
översättning”, eller att en översättning
”alltid tenderar att bli en normalisering
av källtexten”. Även om det givetvis ligger
något i det, blir det kanske lätt en ursäkt
för att ta en bekväm väg
och att inte lägga ner
tiden som krävs för att
göra arbetet så bra som
möjligt.
Jag blev inspirerad
av att läsa en artikel
av den amerikanska
författaren och översättaren Judith Moffett med titeln On Formal
Translation om utmaningen i att översätta
lyrik och framförallt bunden vers. När hon
i början av sin översättarkarriär rådfrågade författaren Robert Bly om översättande
av svensk poesi fick hon ett ganska nedslående svar: ”Translating in such a way that
rhymes and rhythms go into English hell
or high water […] That way will just result
in a massacre”.
Lyckligtvis accepterade inte Moffett svaret utan drog istället slutsatsen att det var
ett resultat av okunskap. I vår tid är kunskapen om och känslan för poesi i bunden
form helt enkelt alltför dålig för att flertalet
översättare ska klara av att översätta poesi
så att både innehåll och versmått behålls
relativt intakt. Hon går igenom specifika
problem som hon har stött på när hon har
översatt svenska poeter som Runeberg,
Tegnér och Karlfeldt till engelska, och vilka
kompromisser hon har
tillåtit sig.
Resultatet är imponerande och man fylls
av respekt inför hennes
arbete och framför
allt hennes respekt
gentemot källtexten.
Att saker går förlorade i
översättningen är självklart, men det centrala
i hennes översättningsstrategi är att i största
möjliga mån göra originalet rättvisa: ”I would
add that the ”meaning”
of every poem is inherent in the poem’s form
fused with its content.
By its very nature, a
free-verse poem cannot
be a faithful translation of a formal one.
Even if the free-verse
version reproduces image
and idea, and even if a good formal poem
is turned into a good free-verse poem,
nevertheless the meaning of the original, in
this sense of meaning, must be lost.”
Även om man inte översätter versbunden lyrik, där form och innehåll är så tätt
sammanlänkande, inspireras man av den
syn som Moffett har på översättandet och
rollen som översättare. Både teoretiska texter om översättning, som belyser problem
som kan vara svåra att sätta ord på, och
inspirerande texter som Moffetts är vederkvickande läsning för varje översättare.
Jonatan Botin
Vi är nu 1108 medlemmar
Vi önskar följande medlemmar välkomna i SFÖ:
Lidija Lindoff, Viken
Björn Svensson, Borlänge
Rikard Ehnsiö, Hägersten
Therése Söderqvist, Göteborg
Anna Lagerström, Umeå
Emma Jonsson Sandström, Spånga
Anna Lernefalk, Uppsala
Charlotte Brolin, Alingsås
Marie Wilkinson Löfstedt, Bromma
Derek Taylor, Penistone
Roger Kelly, Koping
Joyce Carlstedt, Uppsala
Omar-Khadar Mohamed, Sollentuna
Johan Martelius, Malmö
Renée Malmberg, Malmö
Ulrika Smedberg, Väröbacka
John Jones, Västerås
Karin Ruthman, Stockholm
Jonas Aronsson, Stockholm
Agneta Jakobsson, Malmö
Jonathan Robson, Älta
Sanna Hellberg, Rottne
Nästa nummer
Manusstopp
senast den
12 januari
En ny välmatad tidning kommer i
din brevlåda den 17 februari.
facköversättaren 6/14
23
Posttidning B
Retur till:
Sveriges Facköversättarförening
Vasagatan 36, 111 20 Stockholm
2015
SFÖ-konferens
Välkomna till en
magisk konferens!
V
ad kan passa bättre under långa, mörka
vinterkvällar än att drömma om våren
och nästa SFÖ-konferens? Som en tidig
julklapp börjar därför konferensgrupp
2015 redan nu att avslöja en och annan godbit om
jubileumskonferensen i Eskilstuna 8–10 maj 2015
– och vi börjar med det roligaste!
SFÖ fyller 25 år 2015 och det ska naturligtvis firas!
Känner du att du har varit på många SFÖ-banketter
och kan konceptet utan och innan? Då kan du se fram
emot en lite annorlunda upplevelse när konferensgruppen bjuder in till jubileumsbankett med magisk
galashow! Läs mer på sidan 5.
Vi ses i Eskilstuna!
Konferensgruppen
P.S. Glöm inte att följa SFÖ:s Facebook-sida och konferensgruppens eget Twitter-konto:
Sfoe_konf15 för att få de senaste nyheterna om konferensen!
24
facköversättaren 6/14