Jag skriver om döden för att vi ska prata om den”

» I de fall där barn
Krönikan:
”N ä r sk a
ba rn en
bestä m m a ? ”
14
10| Intervjun
Carita Andersson, författare och frilansjournalist värjer inte för att fördjupa sig i ämnet
Döden. I våras släppte hon boken ”Rolles
sita resa” där hon skildrar sin cancersjuke
morbrors sista tid, till stora delar berättad
från hans sjuksäng. Att berätta Rolles histora,
från början främst för att bevara minnet av
honom för hans dotter, blev också ett sätt
att bearbeta sorg och det faktum att vi alla
ska dö. Det går inte att leva som att döden
inte finns, konstaterar Carita Andersson, och
tycker vi ska leva de liv vi verkligen vill leva.
genomgående, utan
synliga påtryckningar
vägrar umgänge, och
har uppnått adekvat
ålder, är det viktigt
14| När det ofattbara händer
Carita
Andersson,
författare:
Skoldådet i Trollhättan skakade oss alla, men
att lyssna. «
det lamslog inte samhället Trollhättan. Redan
FOTO: CHRISTINA KRONÉR
Robotar
– framtidens
äldrevård
FOTO: : CHRISTINA KRONÉR
03 INNEHÅLL
TIDNINGEN
04 LEDARE FÖR VÅRD OCH OMSORG
28 FORSKNING
38 PÅ G I POLITIKEN
42 BOKHYLLAN
48 TÄVLING
46 KALENDARIUM
Lasse Mattila, socionom och musiker brinner för sitt arbete med utsatta ungdomar
26|
Nya produkter
30|
En kväll som gör skillnad
Lasse Matilla har över 20 års erfarenhet av att
arbeta med utsatta ungdomar och det är ett
område han brinner för. En kväll i början av
november samlade han föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare andra intresserade för en kväll om utanförskap.
”Jag skriver om döden
för att vi ska prata om den”
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Linda Bohlin
Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare
på Juristpunkten.
Läs hennes krönika på
sidan 40
innan fanns väl inövade rutiner för katastrofberedskap och dessutom ett nära samarbete
myndigheterna emellan. Att arbeta utifrån
krisarbetets grundprinciper med ansvars-,
likhets- och närhetsprincipen är en förutsättning för att lyckas väl.
Till syvende och sist handlar det om att ta till vara livet
36|
Aktuella kortnyheter
Framtidsteknik i vården
Tema
Teknik
Japan ligger långt framme när det gäller humanoida robotar med artificiell intelligens. Redan
Efter skoldådet
Gamification
nu finns roboten ”Pepper” att köpa
för ett någorlunda överkomligt pris för den som önskar sig en hjälpreda i hemmet - som man dessutom kan skämta med. Att ta robotar i tjänst i till exempel äldrevården är inte
för det japanska samhället,
frågan är hur vi i från
Sverige ställer
oss till tekniska lösningar istället för
Så hanterar Trollhättan främmande
Inspiration
tevespelsvärlden
människor i vården. Dit har vi några steg att gå än, men att använda teknik hämtad från tevespelsvärlden för
motivationen bland såväl anställda som vårdtagare, är ett relativt nytt koncept vi tittar närmare på.
traumat som påverkar helaatt orten
ökar motivation i vården
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
www.ssil.se | 3
NUMMER 8 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9
Omtanke
ALLTID I OMTANKE:
Är du
socionom?
Och vill vara med och skapa Sveriges
bästa familjehemsvård?
I Humanas familjehemsvård tar vi emot barn, ungdomar och vuxna samt föräldrar
tillsammans med barn. Vi samarbetar med familjehem över hela landet och har kontor
från Lund i söder till Piteå i norr. Vi har också ett nära samarbete med våra öppenvårdsteam och kan på det sättet skapa lösningar som innebär en mer omfattande insats till de
placerade.
Vi på Humana lägger stor vikt vid att utveckla kvaliteten i det arbete vi utför så att vi säkerställer att vi utreder, utbildar och handleder våra familjehem på bästa sätt. Förutom att vi
själva aktivt arbetar med metodutveckling, vi har en egen metodgrupp, så deltar vi i flera
forskningsstudier och vi har ett pågående projektsamarbete med Socialstyrelsen. Vi ser
därför gärna att du är intresserad av utvecklingsarbete och vill delta i det.
» Sällan har jag mötts av så positiva reaktioner...
...på mina visioner och idéer av hur jag personligen tycker att kvalitativt socialt arbete skall drivas. Jag har
sedan så länge jag kan komma ihåg, alltid haft intresse av att arbeta med barn eller unga i någon form.
Drömmen var för mig, att få känna en meningsfullhet i det arbete jag har, att kunna påverka andra
människors liv på ett bra sätt. «
Louise Cederholm, familjehemskonsulent på Humana
Vill du också få utrymme för dina idéer? Läs mer och ansök här:
http://www.humana.se/familjehem/Att-vara-familjehemskonsulent
Humana är Sveriges största företag inom personlig assistans och individ- och
familjeomsorg. Vi är en kvalitetsaktör inom äldreomsorg och LSS-boenden
samt har skola för elever med funktionsnedsättning. Vi är 14 000 medarbetare
i Sverige och Norge som arbetar efter samma vision. Alla har rätt till ett bra liv.
Läs mer på www.humana.se.
FOTO: : CHRISTINA KRONÉR
03
04
28
38
42
48
46
INNEHÅLL
LEDARE
FORSKNING
PÅ G I POLITIKEN
BOKHYLLAN
TÄVLING
KALENDARIUM
14
» I de fall där barn
genomgående, utan
synliga påtryckningar
vägrar umgänge, och
har uppnått adekvat
ålder, är det viktigt
att lyssna. «
Gästkrönikör i det här numret
av Omtanke är Linda Bohlin
Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare
på Juristpunkten.
Läs hennes krönika på
sidan 40
Carita Andersson, författare och frilansjournalist värjer inte för att fördjupa sig i ämnet
Döden. I våras släppte hon boken ”Rolles
sita resa” där hon skildrar sin cancersjuke
morbrors sista tid, till stora delar berättad
från hans sjuksäng. Att berätta Rolles histora,
från början främst för att bevara minnet av
honom för hans dotter, blev också ett sätt
att bearbeta sorg och det faktum att vi alla
ska dö. Det går inte att leva som att döden
inte finns, konstaterar Carita Andersson, och
tycker vi ska leva de liv vi verkligen vill leva.
14| När det ofattbara händer
Skoldådet i Trollhättan skakade oss alla, men
det lamslog inte samhället Trollhättan. Redan
innan fanns väl inövade rutiner för katastrofberedskap och dessutom ett nära samarbete
myndigheterna emellan. Att arbeta utifrån
krisarbetets grundprinciper med ansvars-,
likhets- och närhetsprincipen är en förutsättning för att lyckas väl.
FOTO: CHRISTINA KRONÉR
10| Intervjun
Lasse Mattila, socionom och musiker brinner för sitt arbete med utsatta ungdomar
26|
Nya produkter
30|
En kväll som gör skillnad
36|
Aktuella kortnyheter
Lasse Matilla har över 20 års erfarenhet av att
arbeta med utsatta ungdomar och det är ett
område han brinner för. En kväll i början av
november samlade han föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare andra intresserade för en kväll om utanförskap.
Framtidsteknik i vården
Omslagsbild
Foto: Maria Nordholm
Tema
Teknik
Japan ligger långt framme när det gäller humanoida robotar med artificiell intelligens. Redan
nu finns roboten ”Pepper” att köpa för ett någorlunda överkomligt pris för den som önskar sig en hjälpreda i hemmet - som man dessutom kan skämta med. Att ta robotar i tjänst i till exempel äldrevården är inte
främmande för det japanska samhället, frågan är hur vi i Sverige ställer oss till tekniska lösningar istället för
människor i vården. Dit har vi några steg att gå än, men att använda teknik hämtad från tevespelsvärlden för
att motivationen bland såväl anställda som vårdtagare, är ett relativt nytt koncept vi tittar närmare på.
www.ssil.se | 3
NUMMER 8 • DECEMBER 2015 • ÅRGÅNG 9
ALLTID I OMTANKE:
LEDARE
Att fortsätta leva livet
LE DAR E Arbetar man inom vård och omsorg har
man troligen sett mer av våld, smärta och de mörkare sidorna av människans personlighet än folk i gemen. Men den verklighet som nu talar till oss från
tidningsrubriker, skärmar och radio berör oss alla
djupt. Barn och familjer på flykt, terrorattentat med
över hundra oskyldiga döda och ett fruktansvärt
skoldåd i Trollhättan.
utanför Sveriges gränser har vi varit, och är
fortfarande, förskonade från mycket av de hemskheter som händer i övriga världen. Vi har inte varit
i krig på över 200 år, är ett litet land med relativt sett
god ekonomi, hög utbildningsgrad och ett väl utbyggt socialt skyddsnät. Inget är så bra att det inte
kan bli bättre, men ibland kan det vara bra att påminna sig om vilken verklighet vi skulle kunna ha fötts in
i, och levt i, istället.
SER MAN
NÄR DÖDEN kommer vet man sällan, men den är ett
obestridligt faktum. De flesta av oss skyggar för att
prata om den, men ingen av oss kommer undan. Så
är det ju. Någon som däremot inte tvekar inför ämnet är författaren och journalisten Carita Andersson.
I ett antal artiklar och nu i senaste boken ”Rolles sista resa” har hon skildrat döden från olika perspektiv
och utgångspunkt. Att bokstavligen se döden i vitögat
har framför allt lärt henne en viktig sak - att ta vara
på livet. ”Lev det liv du verkligen vill, ta vara på de
möjligheter som finns” uppmanar hon intervjun
på sidan 10, och jag instämmer helhjärtat. Däremot
är det inte lätt att leva som man lär och alltid efter de
principer vi tycker är rätt och viktiga.
Men vi kan ju alltid försöka.
Eller hur?
SEDAN MITTEN av 1800-talet har det rapporterats om
skolskjutningar i USA och bara nu, sedan 2000-talets
början, har över 160 skoldåd skett inom landets gränser. I Sverige totalt fem, det första 1961.
GIVETVIS VILL man att siffran ska vara noll, men det är
omöjligt att gardera sig, hur mycket man än arbetar
förebyggande mot olika typer av katastrofer. Vad man
däremot kan göra är att träna på att minimera skador
och lidande efteråt. Läs gärna reportaget på sidan
14 om hur socialtjänst, polis och skola samverkade efter skoldådet i Trollhättan.
Susann Engqvist
T.f. Chefredaktör Tidningen Omtanke
Mejla gärna era synpunkter om
tidningen och våra ämnen till
[email protected]
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal • Tel 0651-150 50
Tidningen Omtanke ges ut av:
Tingsgatan 2, 827 32 LJUSDAL
Tel: 0651-150 50, Fax: 0651-133 33
4 | www.ssil.se
Redaktionen
Mikael Sagström
Ansvarig utgivare
Tel: 0651-76 04 12
eller 0706-35 50 50
[email protected]
Susann Engqvist
T.f. Chefredaktör
susan[email protected]
Maria Nordholm
Chefredaktör
Tel: 073-81 600 41
[email protected]
Layout
Svenska Media DOCU AB
[email protected]
Annonser
Carola Persson
Annonssäljare
Tel: 0651-76 04 34
[email protected]
Annonstraffic
Karin Bergström
Annonstraffic
Tel: 0651-76 04 04
[email protected]
Prenumeration
Måndag-Fredag 8-10
Nettan Yngvesson
Tel: 0651-69 90 90
[email protected]
Utges av:
SSIL - För vård och omsorg
Tingsgatan 2, 827 32 Ljusdal
Tel: 0651-160 40, Fax: 0651-71 19 80
[email protected], www.ssil.se
Teknisk information
Tidningen är
TS-kontrollerad.
Upplaga: 16 800 ex.
Tidningens format: 210x297 mm.
Satsyta 185x270 mm.
Upplösning: 300 dpi.
Tryck: V-TAB Vimmerby.
Boende med
livskvalitet
Sida vid Sida erbjuder ett unikt integrationsboende i
Stockholm. Vi ger ensamkommande ungdomar bästa
tänkbara stöd för att utvecklas som människor och skapa
ett självstädigt liv med livs kvalitet. Vi erbjuder egna
lägenheter med ett unikt integrationsprogram, personlig
coach, fadder och stöd dygnet runt.
073 - 250 97 00 | [email protected] | www.sidavidsida.se
VI SÖKER NYA
ENGAGERADE
MEDARBETARE
Deluxe Living Vård & Omsorg är en familjeägd
vårdverksamhet, i expansivt skede.
Vi söker engagerade medarbetare som vill vara
med och påverka! Hos oss finns goda
Välkommen med
din ansökan!
karriärmöjligheter för den som vill göra skillnad.
Område Upplands Väsby
– HVB hem för ensamkommande ungdomar
Föreståndare
Behandlingspedagoger och behandlingsassistenter
Område Täby, Stockholm
– Stöd-/och träningsboende för ensamkommande ungdomar
Kvalificerade kontaktpersoner
Arbeten
som gör !
skillnad
Område Stor Stockholm – familjehemsvård
Familjehemskonsulenter
Sala Kommun
– HVB-hem för ensamkommande ungdomar
Föreståndare
Behandlingspedagoger och behandlingsassistenter
Västmanland
Vi planerar att öppna ett skyddat boende för kvinnor. Till detta behöver vi
föreståndare och behandlingspedagoger/behandlingsassistenter som är väl
förtrogna med KBT-metodik.
Är Du intresserad av att veta mer eller vill Du skicka ditt
CV och personliga brev så vänligen skicka e-post till:
[email protected]
!
Ansökan
Fyrverkarbacken 36 BV, 112 60 Stockholm
[email protected]
www.deluxeliving.se
Kontakta oss på www.inagarden.se
alternativt på telefon 0292-508 76
Vi på Inagården önskar er
en God Jul & Gott Nytt År!
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Dokumenterar du inom vård-,
behandlings- eller omsorgsarbete?
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande
idok - systematiserar ditt kvalitetsarbete
idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar
idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation
idok - lättanvänt, rättssäkert, kostnadseffektivt
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm
och består av fler än 225 behandlande enheter!
Kontakta oss för att boka tid för en presentation!
Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Dokumentera och följ den röda tråden med hjälp av idok!
www.ssil.se | 7
Kostnadsfritt
Seminarium!
Inbjudan till
Seminarium!
Välkommen till en intressant dag!
SSIL – För vård och omsorg inbjuder
till kostnadsfritt seminarium i
SATT UTSÄTTAS FÖR ANDRAS UTSATTHET - OCH
KONSTEN ATT BEVARA SIG SJÄLV
Göran Larsson
På våra seminarier kan du träffa kollegor, lyssna på
intressanta föreläsare, möta representanter från olika
behandlingshem och äta gott, allt i en trevlig miljö.
Arbetsidentitet och prestationsbaserad självkänsla gör
ibland att vi går utöver vad vi
egentligen orkar och
hinner. Hur kan vi behålla ett
livsengagemang som inte sker
på bekostnad av oss själva.
Vad gör vi när vi löper risk att nötas ner av våra
dagliga åtaganden? Föreläsningen vill visa på vägar
att bevara sig själv för den som möter människor
i kris och andra svåra situationer. Om identitet,
integritet och kraften i den personliga äkthet som
motståndskrafter till andras krav och behov.
Seminarierna vänder sig i första hand till socialsekreterare, biståndsbedömare, ansvariga chefer och politiker
inom kommun och kriminalvård.
ATT MÖTA STARKA KÄNSLOR I ETT
MÄNNISKOVÅRDANDE ARBETE
Maria Bauer
Västerås 11 februari 2016
För sjätte året i rad arrangerar vi våra populära
seminarier enligt ett beprövat koncept och
med välkända föreläsare.
Beteendevetare, handleder
och utbildar personal inom
vård, omsorg, sociala,
säkerhets och pedagogiska
yrken.
Heldagsseminariet är helt kostnadsfritt. Material,
morgonkaffe, förmiddagsfika inkl. smörgås, lunch
och eftermiddagskaffe, ingår.
Maria har särskilt riktat in sitt
arbete på mötet med svåra klienter och har lång
erfarenhet från kriminalvård, rättspsykiatri och
psykiatri.
Läs mer och anmäl
dig på www.ssil.se
ATT LÄMNA OVÄLKOMNA BESKED
OCH BEHÅLLA EN GOD RELATION
Jakob Carlander
Leg. psykoterapeut, har
skrivit boken ”Att lämna svåra
besked”, Gothia förlag. Som
socialsekreterare ställs man inför situationer då man tvingas
gå emot någons önskan eller
förhoppning med ett oönskat
besked, samtidigt som vi ska
upprätthålla en möjligt god relation och arbetsallians. Vad händer när svåra besked ställs mot hopp
och samarbete? Hur värnar vi det goda samtalet?
Vinnare i lo
tteri
et på sem
Sportbag
inariet i Sto
• Héléne K
ckholm:
je
llman, Solle
Ryggsäck
ntuna
• Caroline
H
ed
st
rö
m, Ekerö
Badhandd
uk • Idok
Bok • Petra
Hansen, Sö
dermalm,
Hanna Ham
Helena Ber
berg, Hässe
ggren, Heb
lby-Välling
y
by
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
018 10 05 11
LEDIGA
PLATSER
OMGÅENDE
Vi har lediga platser
för ensamkommande
flyktingbarn/ungdomar!
integrationsboende.se
FAMILJEHEM
JOURFAMILJ
RESURSBOENDE
STÖDBOENDE
ELEVBOENDE
Vi kan omgående erbjuda förstärkta familjehem, jourfamiljer och resursboenden i främst Stockholm,
Görebort och Uppsala, men har även del lediga runt om i landet. Vi kan alltid hämta ungdomen!
Vi hämtar vid akuta situationer dygnet runt 010 209 90 09
Lisette Svensson föreståndare 070 486 82 19
Rashed Shawder verksamhetschef 072 289 20 26
Hoppet har tilldelats första pris i tävlingen ”Quality innovation of the year 2013” för sin behandlingsmetod KOBTIVA®
Kognitiv- och beteendeträning i vardagen, en evidensbaserad behandlingsmetod för ungdomar med sociala problem.
Carita Andersson, författare och
frilansjournalist satt vid sin morbrors sida
hans sista tid innan han dog i cancer. Det
resulterade i boken ”Rolles sista resa” en bok
om döden, men kanske framförallt om livet.
10 | www.ssil.se
INTERVJU CARITA ANDERSSON
Carita Andersson, frilansjournalist och författare
”Döden lär oss att leva”
Författaren Carita Andersson värjer inte för att skriva om döden,
ett ämne som de flesta undviker att tala om över huvud taget.
- Vi kan inte låtsas som att den inte finns, förr eller senare dör vi
alla. Därför gäller det att verkligen ta vara på livet.
TEXT MARIA NORDHOLM/SUSANN ENGQVIST FOTO MARIA NORDHOLM
Vi lottar ut tre ex av ”Rolles sista resa”
Mejla [email protected] och
skriv ”Rolles sista resa” i adressraden.
Eller posta till: Tidningen Omtanke,
Susann Engqvist, Polygonvägen 19,
187 66 TÄBY
– Jag skriver om döden för att
vi ska prata om den. Till syvende och sist
handlar det om att ta vara på livet, det
är märkligt att leva som om att vi aldrig
kommer att dö.
Orden kommer från Carita Andersson,
frilansjournalist och författare, nu senast
aktuell med boken “Rolles sista resa” som
kom i våras. I den skildrar hon sin cancersjuke morbrors sista tid, till stora delar berättad från hans sjuksäng. Men boken är
också en biografi över hans liv.
– I början handlade det mest om att
jag ville skriva ned hans historia för hans
då tolvåriga dotters skull. Men jag kände också personligen att jag ville vara
med på denna sista resa. Jag har haft flera nära som gått bort utan att jag kunnat
vara med; mamma tog sitt liv när jag var
16 år, pappa dog i hjärtinfarkt vid 59 år, en
barndomskamrat blev sjuk och dog bara
30 år gammal. Jag hann inte ta farväl av
någon av dem. Även om Rolles historia
och döden som tema kom i första hand
när jag började skriva, var det nog också
ett sätt för mig att fortsätta bearbeta sorg
och det faktum att vi alla ska dö. Att just
Rolle skulle dö hade jag egentligen redan
INTE RVJU
accepterat och kunde förhålla mig till när
jag började skriva. Det var mer döden
som företeelse, vad som händer, hur den
påverkar den som sakta tynar bort och de
anhöriga, jag ville gå djupare in i.
Känslorna kom efter
Även om Carita är en allroundjournalist som skriver om bland annat arbetsliv,
natur och miljö, har det onekligen blivit
mycket om döden; två böcker och mängder av artiklar och krönikor om allt från
att ha Döden som träningskamrat till att
synliggöra sorg. Varför värjer hon inte för
detta ämne som så många helst vill slippa
ens tänka på?
– Vi pratade inte så mycket när min
mamma dog. Jag var 16 år och hade fullt
upp med mitt eget liv. Alla runt omkring
mig gick vidare med sina liv. Men känslorna kom i kapp. När jag var närmare fyrtio var jag med om ett dramatiskt dödsfall
under en resa i Uganda. En kvinna i mitt
ressällskap dog, och efter det fick jag panikångest utan att förstå vad det var. Då var
jag tvungen att bearbeta döden på allvar.
Jag har sedan dess inte haft några problem
med att skriva om den - träffa sörjande,
Carita Andersson
Aktuell: Släppte boken ”Rolles sista resa”
på Celanders förlag i våras.
Ålder: 55 år
Bor: Huddinge
Yrke: Journalist och författare
Familj: Barnen Malin 25, Egil 22 och min
sambo. Rolles dotter Anita tillhör också
min familj.
www.ssil.se | 11
Carita Andersson är inte religiös men tycker det är intressant att läsa om nära-döden-upplevelser och drömmar i livets slutskede.
vara med i krematoriet och så vidare. Men
då har det varit i min roll som journalist
och författare. Att sitta bredvid när någon
anhörig dör, dit är det flera steg.
Förskönar inte verkligheten
Det var inte heller helt okomplicerat att
skriva om någon som stod henne nära.
– Min och Rolles relation var bitvis ansträngd, det är jag ärlig med i boken, det
var viktigt att vara sann. Ett par år innan
han blev sjuk hamnade vi i en konflikt och
vi träffades mycket mindre efter det. Rolle
var rolig och charmig, det kan man klara
12 | www.ssil.se
sig länge på. Men han var också rätt ansvarslös och miljonär i skulder. Han blev
pappa som 65-åring då han efter en konkurs hamnade i Kuba. Där träffade han sin
fru Yolaidis som gav honom en ny familj
och en ny mening med livet. Då mognade
han lite grann.
Carita berättar att de aldrig pratade ut
om konflikten dem emellan.
– Rolle var nog en av de mest konflikträdda personerna jag träffat. Han lät
allt rinna ut i sanden. Hade han varit kvinna hade han nog dömts hårdare. Trots att
han var dålig på att vårda sina relationer
hade han många människor vid sin dödsbädd. Jag tror inte att han skulle ha tänkt
lika mycket på mig, eller på någon annan,
om det varit jag som låg i sjuksängen. Men
jag är inte arg nu längre. Och jag vet att
han mådde bra av att få berätta sin historia för mig, det känns bra. Rolle älskade
att vara i centrum.
Arbetet med Rolles sista resa väckte
många känslor, men den tog inte lång tid
att skriva.
– Jag skrev från julafton till början av
mars, då han dog, sedan skrev jag kanske i
en månad till, berättar Carita.
INTERVJU CARITA ANDERSSON
– Som frilansjournalist kan man inte ta
för lång tid på sig att få ur sig saker, pengar till hyran måste in. Stommen skrev jag
mer eller mindre direkt efter sjukhusbesöken, till detta lades sedan gamla dagboksanteckningar och material jag samlat
och fått över från arbetet med förra boken
“Våga leva våga dö” på LL- förlaget.
Inte rädd för döden i sig
Men än har hon inte stillat sin nyfikenhet
och lust att berätta om och forska i detta
tunga ämne.
– Jag är inte religiös, däremot tycker jag
till exempel att det är intressant att läsa
om nära-döden-upplevelser. Detsamma
gäller de tankar, fantasier och drömmar
som dyker upp i hjärnan när någon ligger
på sitt yttersta.
På frågan om hon själv är rädd för att dö
skakar Carita på huvudet.
– Inte för döden i sig. Men jag vill vara
med, det finns så mycket roliga saker i livet! Det är lätt att identifiera sig med sina
föräldrar. Har man föräldrar som är gamla
och lever än kan man lättare föreställa sig
själv som gammal, har man som jag haft
föräldrar som dött tidigare saknar man
ofta den känslan. Det är både på gott och
ont. Jag försöker ha fokus på att leva ett
bra liv, att inte vara så materialistisk och
att vårda mina relationer. Men just för
att jag är så medveten om döden kan jag
ibland bli lite orolig.
När det gäller till exempel barnen gäller
det att hålla den känslan i schack.
– Oftast försöker jag tänka positiva
tankar. Men när jag väl har börjat oroa
mig, till exempel om jag inte hört av dem
på länge, kan jag börja fantisera om att något hemskt har hänt.
– På något sätt landar det hela i det
märkliga att folk lever som att de inte ska
dö. Till syvende och sist handlar det om
att ta till vara livet. Det blir ofta banalt när
man pratar om det, men jag tycker verkligen att man ska säga ja till de möjligheter
som finns, göra det man vill göra. Det betyder inte att alla vill samma sak. En del
vill kanske jobba på samma arbetsplats i
femtio år och aldrig flytta, men då ska det
vara ett medvetet val. Men det är lättare
sagt än gjort. Jag försöker i alla fall leva
som jag lär, avslutar Carita Andersson. ●
»Det blir ofta banalt
när man pratar om
det, men jag tycker
verkligen att man
ska säga ja till de
möjligheter som finns,
göra det man vill göra.«
Carita Andersson
www.ssil.se | 13
Utanför skolan har blommor och ljus lagts ut för att hedra offren.
Trollhättan
– när ett samhälle drabbas av en katastrof
Kan ett samhälle motverka en katastrof? Eller vara förberedd om
den uppstår? Svaret på den frågan verkar inte finnas. Men många
tycks vara överens om att samverkan och övning innan i alla fall kan
lindra följderna, ifall olyckan skulle inträffa.
TEXT: ÅSA LARSSON FOTO CHRISTINA KRONÉR
R E PO R TAG E Strax efter klockan 10 den 22
oktober går en ung man iklädd mask och
försedd med kraftiga stickvapen in på en
skola i Trollhättan. Allt är över inom en
halvtimme. Polisen var snabbt på plats
och lyckades eliminera attentatsmannen.
Men innan dess hann han döda två personer och skada ytterligare två allvarligt.
Avgörande för att antalet drabbade inte
blev ännu fler sägs i efterhand ha berott
på polisens snabba agerande och övriga
inblandades sätt att hantera situationen.
– En lärare i en förstaklass hade upp-
14 | www.ssil.se
manat alla barn att ligga på golvet. Helt
rätt handlande i en situation som denna,
säger Jack Lennartsson, kommissarie.
Bara några veckor efter händelsen i
Trollhättan sker vansinnesdåden i Paris.
Hela världen är skakad av terroristattacken där 150 människor fick sätta livet till.
Även om de båda händelserna skiljer
sig åt i mycket är det samma typ av frågor
som väcks. Kan ett samhälle vara förberett på den här typen av brutala händelser? Och kan man förhindra att det sker
illdåd utförda av människor som inte har
några gränser och inte är rädda för vad
som ska hända med dem själva efteråt?
Svaret på frågan om man helt kan undvika brott av det här slaget blir från de
flesta håll att det kommer att hända igen,
hur väl förberedda vi än är. Oavsett om
det utförs av en ensam gärningsman i
Trollhättan eller en välorganiserad terroristorganisation i Paris.
Men det man kan göra är att vara väl
förberedd så att skadorna minimeras
när det väl händer. Ta hand om drabbade snabbt efteråt för att mildra lidandet,
REPORTAGE
och hantera de frågor som uppstår för att
minska rädslor.
Nära samarbete mellanmyndigheter
Jack Lennartsson, kommissarie och kommunpolis, ansvarar från polisens håll för
samverkan mellan olika instanser. Han
fungerar som en slags brobyggare när
man beslutar vad polisen ska göra och vad
som ligger på andra myndigheters bord.
Han berättar att samverkan mellan polisen, skola och de sociala myndigheterna
fungerade väl redan innan dådet inträffade, vilket har varit en styrka i samband
med det krisläge som uppstod.
– I sådana här situationer kan det finnas en viss fördel att vi är en liten kommun där alla känner alla. Det är korta vägar mellan instanserna så samarbetet och
kontakterna oss emellan går snabbt.
Under intervjun ringer Kristina Hedman, kommunens säkerhetschef. Samtalets karaktär tyder på att de känner varandra väl och är vana att arbeta ihop.
– Jag och Kristina pratar med varandra
flera gånger om dagen. Vi ingår i samma
krisgrupp där vi diskuterar vilka åtgärder
som behöver göras och hur vi ska möta
ungdomar och föräldrar.
Jack Lennartsson upplever att han och
hans kolleger är väl förberedda för olika
krissituationer.
– Vi måste ha en ständig beredskap.
Det gäller att träna på olika scenarier.
Polisen följer med i vad som händer i
andra länder, bland annat när det gällt de
uppmärksammade skolskjutningar, men
även i andra typer av attentat och katastrofer. De tränar kontinuerligt på hur de
ska agera om liknande situationer skulle
uppstå i Trollhättan
– Det första jag gjorde när jag fick reda
på att det hänt var att sätta igång larmkedjan och krisstaben i kommunhuset.
– I det akuta läget tömde vi länet på alla
resurser och skickade dem till platsen.
De fyra poliser som först anlände till
skolan gick in och eliminerade gärningsmannen. De som kom efteråt spärrade
av skolan för att säkra den för bevis och
se till att inga obehöriga tog sig in. I första skedet var poliserna också tvungna att
försäkra sig om att det inte fanns fler gärningsmän.
Skapa trygghet och hantera rädsla
Jack upplever att drygt 100 poliser på ett
eller annat sätt har varit sysselsatta med
Behandling för
unga tonårspojkar 15-19 år.
Missbruksvård med kvalitativt behandlingsinnehåll.
KBT- och 12-stegsbehandling.
0292-411 11
ALLVIKEN HVB | Segelbo | 740 45 | TÄRNSJÖ
[email protected] | www.allviken.se
Kvalificerat
stödboende
Stöd dygnet runt av personal som bor några
meter intill i en anslutande lägenhet.
0292-411 11
ÄLBY STÖDBOENDE | Älby | 743 72 | BJÖRKLINGE
[email protected] | www.allviken.se
men
Välkom å
p
till oss
a!
i
Ekotop
Vi finns på småländska höglandet i Aneby kommun
en idyllisk miljö. Vi arbetar individuellt och med stor
delaktighet för att på yttersta sätt tillgodose behov
och integritet oavsett problematik, vi har yttersta
fokus på individens egna önskemål utifrån uppdraget.
Våra målgrupper är för män och kvinnor från 21 år till 55 år med:
• ADHD, Tourettes- och Aspergers syndrom samt övriga autismspektrumstörningar • Schizofreni och övriga psykostillstånd
• Affektiva syndrom • Ångestsyndrom • Personlighetsstörningar
• Samsjuklighet • LRV- 1991:1129 • LPT- 1991:1128
Samtliga uppdragsgivare/boende har lämnat goda
omdömen om Ekotopia. KBT har vi två dagar i veckan,
enskilda sessioner. Det finns möjlighet till många
fritidsaktiviteter efter intresse
och förmåga. Ekotopia har även
egna hästar och uppfödning.
All sysselsättning är frivillig.
Välkomna för mer information
och studiebesök!
0380-49 69 68
www.ekotopia.info
www.ssil.se | 15
Jack Lennartsson vill inte tro att det speciellt illa i Trollhättan, utan att det var en
slump att det skedde just här.
dådet sedan första dagen. En stor del i
polisens arbete är att skapa trygghet och
minska rädslor som uppstår hos allmänheten.
– Ett stort problem är alla rykten som
florerar. Någon slänger ut en obetänkt
kommentar på Facebook eller det uppstår
en lössläppt tanke, och så är det igång.
Polisens uppgift är att ta reda på om
det ligger sanning bakom det som sprids.
– Vi har arbetat mycket med trygghet
i kommunen. Att våra invånare ska slippa känna rädsla. Nu måste vi till viss del
börja om.
I dag finns områdespoliser på plats
vars syfte är att få människor i området
att känna sig säkra.
Polisen behöver själva stöd
Även poliserna kan behöva stöd när katastrofer uppstår. De som var först på plats
fick krishantering direkt.
– Vi arbetar i första hand med avlastningssamtal och vid behov debriefing där
vi går mer på djupet i samtalen, förklarar
Jack.
Personer längre ifrån händelsernas
centrum får också hjälp. Det är viktigt att
kollegerna pratar med varandra, är uppmärksamma och känner av om någon i
deras närhet är i behov av stöd.
Krissamtalet tycks ha fungerat väl. Alla
som var inblandade initialt är i tjänst.
16 | www.ssil.se
Birgitta Lundskog sitter ibland kvar ensam sent på kvällen på Kronans
skola för att visa personalen, och sig själv, att hon inte är rädd.
Systemet i kommunen klickade igång
Kristina Hedman är säkerhetschef i Trollhättans kommun och ansvarar för att det
finns en hög säkerhet i staden. Hon hade
haft den tjänsten i tre veckor när händelsen inträffade.
– Det var bara att kasta sig in och sätta igång att jobba. Jag hade ju inget annat
val, förklarar Kristina.
Även om Kristina arbetat lika hårt som
alla andra, upplevde hon att som ny var
det möjligt att kunna se hanteringen av
händelsen i ett utifrån-perspektiv.
– Jag tycker att det fungerade mycket
väl. Systemet kickade igång direkt och det
flöt på. Vi stod aldrig handfallna.
I hennes jobb ingår att se till att det
finns krisberedskap och planering för extraordinära händelser, och stå som samverkare för olika instanser.
– Vi övar och utbildar personalen för
olika scenarier. Den 3–4 november hade
vi till exempel planerat in en stor krisövning som skulle simulera en vattenläcka.
Krisarbetets tre grundprinciper
I krissituationer arbetar kommunen utifrån tre principer:
Ansvarsprincipen: Den som har ansvarig för en verksamhet i vardagen ska
ha kvar ansvaret även under en kris.
– Det är upp till mig att jag utbildar
cheferna inom kommunen så att de klarar av att hantera krisen om de kommer,
så att ingen behöver ersättas, förklarar
Kristina Hedman.
Likhetsprincipen: Arbetssituationen
ska vara så långt det är möjligt lik det som
gäller under normala förhållanden.
Närhetsprincipen: Krisen ska hanteras så nära där den uppstått som möjligt.
Krisplan och utvärdering följer
Förvaltningschefer, informationschefen
och Kristina ingår i förvaltningsstaben
som fattar alla strategiska beslut om hur
vi ska hantera en kris. Deras arbete består
bland annat i att se till att det finns krisplaner och resurser för den här typen av
kriser.
– I början var det stort fokus på information. Vi kallade till presskonferens redan klockan 16 samma dag. Nu håller vi
på och utarbetar hur vi ska organisera det
fortsatta psykosociala stödet till de drabbade, till personalen, till elever och inte
minst till de föräldrar som stod utanför
och väntade i ovisshet om vad som hänt
just deras barn.
Frågor som väcks är om man kan bygga bort den här typen av händelser. Eller
om man ska förse skolorna med överfallslarm. Än är det för tidigt att ha svar
på alla, men Kristina Hedman berättar att
hon noga har dokumenterat varje steg sedan dag ett.
– Vårt arbete kring skoldådet är inte
slut än. Det kommer att pågå en lång tid
Kristina Hedman, kommunens säkerhetschef, vill helst att de ska kunna fortsätta ha öppenhet
i framtiden och inte behöva låsa skolorna.
framöver då vi ska utvärdera och reflektera över det som hänt så att vi vet vad vi
gjorde som var bra och vad som vi kan
göra bättre om något inträffar igen.
Innan samtalet avslutas vill Kristina
Hedman poängtera allt stöd hon fått från
hela Sverige och även utifrån. Kommuner,
Röda Korset, Judiska Församlingen i Köpenhamn och många fler har hört av sig
och visat medkänsla eller undrat om de
kan hjälpa till.
– Det stödet vi känt från andra värmer
oerhört.
Skolledningens var på plats direkt
Birgitta Lundskog är områdeschef på utbildningsförvaltningen och Tf områdeschef för skolområdet, Kronan är en av de
skolor som ligger under hennes ansvar.
Hon berättar att telefonen började
ringa nästan direkt efter händelsen, och
tillsammans med biträdande förvaltningschefen, avdelningschefen samt informatören begav de sig omgående till
skolan.
– Vi fick kontakt med skolledningen
och de släppte in oss, trots polisens avspärrningar. Vår tanke var att stötta dem,
de var naturligtvis uppskärrad av det som
skett.
De blev fast inne i skolan tillsammans
med elever och personal. Polisen skulle
säkra platsen innan de släppte ut någon.
Det finns en krispärm att arbeta ef-
ter som beskriver hur de i skolledningen
ska hantera extraordinära händelser som
dödsfall, hot och våld.
– Men det finns egentligen inga manualer att följa i en händelse som denna. Det
handlar om fingertoppskänsla.
Birgitta Lundskog upplever att skolans
ledning och personal var utomordentlig.
De larmade direkt och de låste in barnen
för att försvåra för eventuella ytterligare
förövare att skada fler.
Till hands för barn, lärare och föräldrar
Det första de gjorde efteråt var att skapa
beredskap för att möta barn och föräldrar
och snabbt få igång företagshälsovården
så att de kunde ta emot personalen.
Kronogårdens fritidsgård strax intill
skolan har blivit en samlingsplats och Bir-
■ Ansvarsprincipen
Den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också
under en krissituation. Det betyder att det
är den vanliga sjukvården som har hand om
vården även vid en kris och att kommunerna
sköter skola och äldreomsorg, och så vidare.
■ Likhetsprincipen
Under en kris ska verksamheten fungera på
liknande sätt som vid normala förhållanden
– så långt det är möjligt. Verksamheten ska
gitta Lundskog och hennes kolleger har
befunnit sig där för att ta emot de som har
behövt stöd och vill prata. De har haft extrapersonal på plats och även gjort hembesök hos familjer som inte dykt upp.
– Vi har varit där för att fånga ungdomarna i deras sorg.
Arbetet med att identifiera och stötta
elever som behöver tas om hand fortsätter en tid framöver. Grannkommunerna
har erbjudit hjälp och bistår med elevhälsopersonal för att klara av behovet i Trollhättan.
Känslorna som har funnits bland barn
och föräldrar är uppgivenhet och förtvivlan. Man har velat enas och manifestera. I
dag upplever Birgitta Lundskog också en
ökad rädsla bland barnen.
– Det finns till exempel de som inte
vågar gå på toaletten själva, utan vill att
någon följer med. Vi kan ju inte vifta bort
känslorna, utan vi behöver nog finnas där
för många en tid framöver.
I sitt dagliga arbete deltar Birgitta i olika grupper med andra förvaltningar om
allt som rör barn och unga, som socialförvaltningen, kultur och fritid med mera.
Ibland har hon funderat över nyttan med
alla möten. I dag vet hon mer om vikten
av dessa, trots att de tar mycket tid.
– Nätverket är stort och vi känner varandra väl, vilket har varit till stor nytta i
krissituationen. I kriser behöver vi enas
med alla resurser och vårt nära samarbete
har gjort det enkelt att ta kontakt med de
olika instanserna. I framtiden ska jag inte
gnälla över alla möten, avslutar Birgitta
Lundskog. ●
också, om det är möjligt, skötas på samma
plats som under normala förhållanden.
■ Närhetsprincipen
Med närhetsprincipen menas att en kris ska
hanteras där den inträffar och av dem som är
närmast berörda och ansvariga. Det är alltså
i första hand den drabbade kommunen och
det aktuella landstinget som ansvarar för
insatsen. Först om de lokala resurserna inte
räcker till blir det aktuellt med regionala och
statliga insatser.
INFORMATIONEN ÄR SAMMANSTÄLLD AV KRISINFORMATION.SE
www.ssil.se | 17
Arbete
Boende
Höst nyhet
JATC Omsorg har öppnat
en ny gruppbostad LSS 9.9
i Nynäshamns kommun för
unga vuxna med NPF
Fritid
JATC skapar framtidens
vård och omsorg.
Det bästa för individ
och samhälle.
JATC vxl 08-551 781 00
g
n
i
r
d
n
ä
r
Fö
!
t
g
i
t
k
i
r
å
p
SSBO erbjuder
- bra bostäder och meningsfull
sysselsättning!
- garanterat eget bostadskontrakt
efter avslutad placering!
Vi välkomnar familjer, barn med föräldrar
samt familjer som väntar barn.
Vårt behandlingsarbete sker dygnet runt
i en miljöterapeutisk anda och utgår från en
systemteoretisk grundsyn.
BEHANDLING Vi erbjuder KBT, 12-steg,
substitutionsbehandling, återfallsprevention
och neuropsykiatriska utredningar.
Vi arbetar för en positiv, bestående förändring
som vi tror utvecklas bäst om man själv är en
aktiv del av förändringsprocessen.
MÅLGRUPP Personer med psykisk ohälsa,
neuropsykiatriska funktionshinder, kognitiva
svårigheter och missbruk.
Behandlingsarbetet utgår från individuella
genomförandeplaner.
SSBO
Svenska Stödboenden
& Omsorg AB
www.ssbo.se
Svenska Stödboenden & Omsorg AB
Medborgargatan 24, 856 30 Sundsvall
Kontakt: Gunno Zetterkvist 070-255 77 11
[email protected] . www.ssbo.se
18 | www.ssil.se
www.jatc.se
Läs mer på www.kangurun.se
Gråbrödragatan 9
532 31 Skara
Tel 0511 – 34 66 70
[email protected]
www.kangurun.se
TEMA TEKNIK I VÅRDEN
Teknik i vården
VÄN ELLER FIENDE?
Robotik har blivit ett allt hetare forskningsområde och den senaste inriktningen rör autonomi,
kognition och det spännande området artificiell intelligens. I detta nummers temadel möter vi kommunikationsroboten Pepper som både har humor och kan anpassa sitt sätt att kommunicera efter
hur mottagaren verkar må. Att Pepper mycket väl kan ha en framtid inom framför allt äldrevården,
ser man som ett mycket troligt scenario i Japan, där den äldre delen av befolkningen växer snabbt.
Att ha någon att prata med, människa eller maskin, kan troligen fördröja sjukdomsförloppen när
det gäller demens och i de svenska försök som gjorts har de robotliknande maskinerna mottagits
väl. Kanske känns det sorgligt med maskin istället för människa, men tanken sägs i alla fall vara att
robotar ska vara ett komplemet, inte ersätta mänsklig kontakt. Och kanske är det ändå trevligare att
prata med en robot med humor, än att kommunicera med en kameralins? En robot som kan hjälpa
till med tunga lyft eller transporter är det nog också få som protesterar mot.
TEXT: SUSANN ENGQVIST FOTO: CHRISTINA SJÖGREN
www.ssil.se | 19
Roboten Pepper är 120 cm hög, går på hjul och är utrustad både med humor och kameror och sensorer som läser av människors tonläge för att anpassa kommunikationen efter hur mottagaren verkar må. Han är världens första robot designad för cybermolnet där erfarenheter från alla Pepperrobotar lagras.
Social robot
framtidens äldrevård?
Den nya japanska roboten Pepper kan läsa känslor och muntra upp
oss. Kanske kan han och hans gelikar i framtiden även hjälpa till med att
fördröja alzheimers, kommunicera med läkare vid hemsjukvård, avlasta
vid tunga lyft och sköta transporter.
TEXT: HANNA SISTEK FOTO: CHRISTINA SJÖGREN
20 | www.ssil.se
TEMA TEKNIK I OMSORGEN
HAL , Hybrid Assistive Limb , är en cyborg - robottyp , genom vilken en bärares kroppsfunktioner kan
stödjas och förbättras . Det har utvecklats av Japans Tsukuba University och robotföretaget Cyberdyne
TE MA ”Du ser trevlig ut. Har du några
kändis-vänner?”, frågar den vita, seriefigursliknande roboten Pepper. Han blinkar lite och fortsätter:
”Det har du nu, för jag är en kändis”.
Pepper har humor, går på tre hjul och
är en kommunikationsrobot. Den 120 cm
långa plastfiguren är utrustad med kameror och sensorer som registrerar ansiktsuttryck och mikrofoner som läser av
människors tonläge. Pepper försöker tolka hur vi mår innan han talar och han lär
sig hela tiden att finjustera sin kommunikation. Han är nämligen världens första
cloud-robot - designad för cybermolnet,
där erfarenheter från samtliga Pepper-robotar på marknaden kommer att lagras.
Detta hoppas det japanska telecombolaget Softbank som ligger bakom roboten,
ska leda till en snabb utveckling av dess
intelligens.
Lågprisrobot
Vi träffar Pepper i en av Softbanks affärer i köpmeckan Ginza i centrala Tokyo,
där människohavet hastar förbi. Denna
japanska telecomjätte har varuhus som
påminner om Apples butiker och sommaren 2014 började Pepper ställas ut i
drygt 150 av dessa för att väcka intresse.
Nu finns han till salu i Japan för motsvarande 16 500 kronor, ett i sammanhanget mycket lågt pris (andra robotar kostar
minst tio gånger mer). Pepper är i första
steget tänkt för familjer, men även äldreomsorgen kan bli ett användningsområde
framöver.
Förutom att interagera kan Pepper även
söka information på Internet via en skärm
på bröstet, minnas olika familjemedlemmars preferenser och ta partybilder.
Robotik hett forskningsområde
Forskaren Simon Dobnik som forskar i
datalingvistik vid Göteborgs Universitet ser stor potential med insamlandet av
den datamängd som Peppers clouddesign
möjliggör.
- Vi hade 20 försökspersoner i vårt labb
för att interagera med en robot och lära
den språk men Pepper kommer att ha tusentals”, säger Dobnik.
Robotik har blivit ett allt hetare forskningsområde och den senaste inriktningen rör autonomi och kognition, berättar
Gunnar Bolmsjö, professor i robotik på
Högskolan Väst i Trollhättan, Sverige. Till
www.ssil.se | 21
TEMA TEKNIK I OMSORGEN
ger Andre Søraa som skriver sin avhandling om japansk robotkultur vid Norges
Tekniskt-naturvetenskapliga universitet
NTNU.
Robotar kan fördröja demens
Pepper är rolig att kommunicera med . I första steget är roboten tänkt för familjer, men tillverkaren
räknar med att äldreomsorgen kan bli ett användningsområde framöver.
detta kan man lägga Artificiell Intelligens,
AI - smarta lärande algoritmer. Tanken är
att robotar ska utbildas genom interaktion
snarare än genom programmering. Med
tanke på Peppers låga pris tror Bolmsjö
att robotens användningsområde kommer att bli begränsat. Men Softbank avslöjar att priset hålls artificiellt lågt för att
skapa en marknad.
”Om den blir för dyr kommer ingen att
köpa den och vi vill att industrin ska växa.
Vi tror nämligen att robotar har potential
att ändra människors liv”, säger Softbanks
presstalesperson Yusuke Abe.
Pepper skapades av det franska robotföretaget Aldebaran som Softbank förvärvade 2012, men Softbank är långt ifrån ensamt om att vilja in på robotmarknaden.
En annan storsatsare är Google, som köpt
på sig minst ett halvdussin robotbolag.
Under sommaren 2015 släppte Google sin
självkörande bil men de har även patente-
rat teknik för att ge robotar personlighet
och att genom clouden allokera uppgifter
till ett flertal robotar på en gång.
Stor grupp äldre kräver nytänkande
Men tillbaka till Japan. Landet kämpar
med en krympande befolkningstillväxt
och har därtill världens högsta medellivslängd. Sammantaget innebär detta att allt
fler resurser kommer att behövas i vården
och med en närmast obefintlig invandring
måste japanerna söka andra lösningar.
Robotar kan vara en del av svaret. Faktum är att japaner har en betydligt positivare inställning till humaoida maskiner än
vad vi har i väst.
”De har en lång kulturell tradition med
robotar, till exempel genom anime- och
manga och dessa robotar är mycket oftare
framställda som vänliga än i Väst. Vi har
en mer negativ framställning i filmer som
exempelvis Terminator”, förklarar Ro-
Pepper har börjat testas på äldre och hade
kunnat vara behjälplig vid första tecknen
på demens, när kommunikation kan fördröja sjukdomsprocessen, förklarar Softbanks Abe.
Det låter kanske lätt tragiskt att gamla
farmor får ha robotsällskap till fikat, men
Søraa ser det snarare som ett komplement
än en ersättning för mänsklig kontakt.
Och robot-professor Bolmsjö skriver i ett
mejl att ”robotar inom hälsovården löser
relevanta utmaningar. Inte bara för Japan, utan för alla andra utvecklade länder.
Funkar detta kommer det att kopieras.
Sedan kommer vissa delar successivt. På
en del håll testas robotar för transporter i
sjukhus. På andra håll för operationer. Eller att ha hemma som kommunikation till
läkare på vårdcentral”.
Redan 2005 gjordes en svensk studie
på hur dementa på ett äldreboende/i dagverksamhet reagerade på sälroboten Paro,
som är programmerad att reagera på stimulering och uppför sig som ett levande
djur, jämfört med en varm tygkatt. Endast
sex personer deltog i studien, så resultatet kan inte generaliseras. Men studien
visar att somliga personer har glädje av
både sälrobot och tygkatt, och att Paro var
mer engagerade och krävde mindre personalinsats än värmekatten. Katten, som
fick sin värme från en varmvattenflaska i
en ficka på magen, kostade dock en bråkdel av sälrobotens cirka 55 000 kr.
Robotar mindre integritetskränkande
I Sverige släppte statens medicinsk-etiska
råd (Smer) i februari i år en rapport om
etiska aspekter på robotar och övervakning i vården av äldre. De anser att robotoch övervakningsteknik har stor potential
att förbättra vårdens och omsorgens kvalitet. För vissa äldre som inte vill att andra
Roboten Pepper
■ Började säljas sommaren 2015 i Japan
för 16 500 kr
■ Talar 17 olika språk
■ Är världens första robot designad för
clouden – cybermolnet – och för att leva med
människor
■ Ska göra oss lyckliga
22 | www.ssil.se
■ Går på hjul för att spara energi. Batteriet
räcker i 10-12 timmar och tar sex timmar att
ladda.
■ Robotbolaget Aldebaran som utvecklat
Pepper har tidigare gjort roboten Nao, som
går på två ben och kostar från 66 000 kr. Den
används av i robotik- och dataundervisning
i skolor och en billigare version används för
autistiska barn.
människor ska vara med vid toalettbesök
eller i duschen skulle en robot kunna upplevas som mindre integritetskränkande.
Dessutom skulle de slippa vänta på upptagen personal och därmed bli mer självständiga. För personalen kan robot-assistens vid lyft och förflyttningar leda till
färre förslitningsskador.
Även övervakning i hemmet tas upp
i rapporten. En kamera i lägenheten eller en gps-sändare på promenader hade
kunnat kännas tryggt för äldre bräckliga
personer. För andra kan det upplevas som
Storebror ser dig. Därför anser Smer att
den nya tekniken måste introduceras på
ett ansvarsfullt sätt med individuella bedömningar i varje fall. Att lyssna till den
äldres önskemål är av central vikt och kan
bli svårt i fallet med dementa personer då
dessa inte alltid är kapabla att ta ställning.
I så fall bör sedvanlig personal användas,
anser Smer. ●
Hjälpmedelsinstitutets studie av sälroboten Paro vs värmekatt hittar du på
http://www.demenscentrum.se
Säviq Kvinnobehandling
är ett HVB-hem i södra
Dalarna med specialinriktning på kvinnligt
missbruk/beroende.
Kvinnor utgör en växande andel av Sveriges
missbrukare vilket innebär att behoven av
kvalitativa behandlingsplatser ökar. Varför
andelen kvinnliga missbrukare ökar finns
inget entydigt svar på utan olika studier
pekar på flera samverkande faktorer.
Många kvinnliga missbrukare lever dolt och
upptäcks inte i tid vilket medför stor risk för
allvarligt försämrad hälsa.
Vår strävan vid Säviq Kvinnobehandling är att
skapa en modern, evidensbaserad institution
där kunskap och omsorg om kvinnors utsatthet och behov ska prägla vårt bemötande och
våra behandlingsmetoder.
www.saviq.se
Ella Lundström, 89 år, tyckte efter provmånanden att roboten Hobbit var ett
inspirerande hjälpmedel som stimulerar till aktivitet
Projekt i Sverige
Just nu pågår ett EU-finansierat treårigt forskningsprojekt där robotprototypen ”Hobbit” ska hjälpa och inspirera äldre i sina hem. Projektet är
ett samarbete mellan Lunds tekniska högskola genom Susanne Frennet,
doktorand designvetenskap, universitetet i Wien och ett forskningsinstitut på Kreta. Tanken är att roboten Hobbit bland annat ska kunna larma
vid en fallolycka och hämta saker som t ex mediciner, men även kunna
hålla i ett träningspass. I Sverige omfattar studien ett tiotal testhem.
Säviq Behandlinghem . Ulvshyttan 31 Borlänge
Tfn 0243-25 11 05 . Fax 0243-25 13 50 . [email protected]
www.ssil.se | 23
Gamification bygger på att använda metoder från spel, utan att dessa används i formen av just ett spel. När det görs i spelform heter det serious gaming, alternativt playful design om det är det lekfulla som är i fokus. (Foto: Privat)
Gamification kan
ge vården nytt liv
Genom att använda sig av element från spelvärlden går det att öka motivationen
bland såväl anställda som vårdtagare.
Det menar Ola Janson, som är en av Sveriges ledande experter på gamification.
– Förr handlade arbetet om att göra som man blev tillsagd. Jag menar att det är
bättre att skapa system som leder till engagemang och delaktighet, säger han.
TEXT: PETER FREDRIKSSON
TE MA Under de senaste åren har ordet
gamification, eller spelifiering, blivit allt
mer vanligt i sammanhang där man inte
bara vill skapa en förändring utan även
göra de inblandade involverade i förändringsarbetet. Ola Janson menar att de här
metoderna som hämtar inspiration från
spelvärlden skiljer sig markant från traditionella system som bygger på styrda processer och flödessystem.
– Förr ansågs det vara effektivt att
24 | www.ssil.se
tvinga in människor i olika system, och
det var få som ifrågasatte det hela eftersom vi hade en kultur som byggde på att
man skulle göra som man blev tillsagd. Jag
växte själv upp i den kulturen, jag minns
att när jag frågade varför jag skulle gå i
skolan fick jag svaret att annars kommer
polisen att hämta mig. Och det var ju ett
väldigt märkligt svar kan jag tycka så här
i efterhand, det gjorde mig inte mer motiverad att plugga, säger han och tillägger
att det här sättet att hantera människor
inte bara är ohälsosamt utan även ineffektivt eftersom människor presterar sämre
om de tvingas till något än om de gör det
av egen vilja.
Skapar engagemang
Ola Janson menar att det är betydligt bättre att ta fram system som skapar ett engagemang som gör inte bara uppmuntrar till
prestationer utan även gör det möjligt för
TEMA TEKNIK I OMSORGEN
Ola Janson är en av Sveriges främste experter på att använda metoder från spelvärlden i till exempel vårdsammanhang. (Foto: Privat)
de berörda att påverka sin vardag, och det
är här som spelvärldens metoder kommer
in.
– Vi kan ta ett konkret exempel där en
person som blivit sjukskriven får ett strikt
veckoprogram som denne ska försöka
följa på egen hand, vilket blir svårt eftersom det saknas interaktion med andra
människor, ingen lekfullhet och inget liv.
Om jag skulle bygga ett system för den här
personen skulle jag istället se till att det
dels fanns möjlighet att interagera med
andra i samma situation, att det fanns en
möjlighet för personen att påverka och
få feedback på sina framsteg och att det
fanns utmaningar som absolut inte byggde på några tävlingsmoment.
Tekniken underordnad
Tvärtemot vad många tror innebär gamification inte att man behöver använda sig
av digitala lösningar utan det är själva metoderna som är de viktiga, istället för att
bygga en dyr app kan det i många situationer fungera lika bra med en white-board
med post-it lappar.
Men samtidigt skapar de digitala lösningarna möjligheter till att till exempel
mäta saker som man normalt inte har
möjlighet att sammanställa.
Inom äldreomsorgen skulle detta kunna innebära att man till exempel bygger
inrapporteringssystem som gör det enklare vid överlämningarna, där personalen
med ljud och bild kan dokumentera viktiga händelser som personalen som ska gå
på nästa pass bör känna till.
Det kan vara en vårdtagare som kanske ramlat och fått ett sår som behöver ses
över. Istället för att detta ska skrivas in i
ett krångligt program så finns det istället
en kort videosekvens som visar såret.
Enkelt att använda
Samma system kan användas för att de
anställda kan jobba med olika berättelser
om sina arbetsuppgifter och sina liv, för
att visa hur de går från att må mindre bra
till att må mycket bättre.
– Jag har själv jobbat inom äldreomsorgen och minns de omfattande journalsystemen som inte bara var så krångliga att få
orkade läsa dem, de var heller inte synkade till sjukvården.
Samma sak gäller inom rehabkedjan
där det är viktigt att skapa system där
vårdtagaren tydligt kan se hur denne blir
bättre och bättre, till exempel tack vare en
NÄR DET ÄR KOMPETENSEN
SOM AVGÖR
gradvis beteendeförändring där man introducerats till nya vanor.
– Det handlar om att inkludera och
uppmuntra istället för att exkludera och
stigmatisera, och det gäller för både vårdtagaren och de anhöriga.
Självklara metoder
Ola Janson konstaterar att under de senaste åren har gamification blivit ett begrepp som används allt mer, men på sikt
är han övertygad om att ordet kommer att
bli lika passé som uttryck som till exempel
”web 2.0”.
– Vi ligger långt fram i Sverige med de
här frågorna och jag tror att de här verktygen kommer att bli så pass självklara
att de inte behöver ett eget begrepp, och
det beror på flera saker. Dels har vi sett att
system som bygger på delaktighet blir allt
mer självklara, vilket kan bero på att framförallt den yngre generationen vant sig vid
detta genom spelvärlden. Men jag tror att
den viktigaste orsaken är att vi människor
trivs i sådana sammanhang. Det är ingen
tillfällighet att de flesta frivilligt väljer att
spela till exempel fotboll medan de allra
flesta inte ställer sig vid ett löpande band
av fri vilja. ●
Gotlands Vård AB . 0498-49 71 00
[email protected] . www.gotlandsvard.se
Rehabiliterings- och serviceboende på södra Gotland
www.ssil.se | 25
PRODUKTNYHETER
Av: Susann Engqvist [email protected]
Nya konsistensanpassade och
näringsberikade enportionsrätter
De nya enportionsrätterna är de första på marknaden som är särskilt anpassade för dem som på grund av ålder, sjukdom eller skada har svårigheter att
tugga och svälja eller nedsatt aptit. En målgrupp som ökar när till exempel
fler och fler äldre svenskar vårdas i hemmet.
Några av de nya färdigrätterna är GoVital Torsktimbal med senapssås,
ärttimbal och potatismos, Kycklingtimbal med pepparsås, broccolitimbal,
potatismos och svart vinbär,
Fisk med senapssås, ärter, morötter och potatismos med efterrätt chokladkaka med hallonmousse och köttbullar med gräddsås, ärter, potatismos och
lingon med efterrätt pannkaksplätt med jordgubbssås.
Uppkopplade alkomätare
underlättar för beroendevården
Alkomätaren iBAC hjälper beroendevården att minska antalet återfall tack vare en
unik patenterad lösning för att genomföra
regelbundna och oannonserade nykterhetstester.
Den medicintekniska produkten
iBAC har utvecklats med hjälp av reella
uppdrag från bland annat Stockholms
läns landsting och Karolinska Institutet samt via flertalet internationella
samarbeten. Med hjälp av en användarvänlig webblösning kan klienter inom
beroendevården få proaktivt stöd och individanpassade program. Via en app
skickas resultatet av blåsningen vidare till vårdinstansen där en användarvänlig webblösning gör det möjligt att följa fakta och initiera oannonserade
nykterhetstester online.
Ny säker psykiatridörr
Swedoors nya psykiatridörr, även kallad anti-barrikaddörr, är
specialdesignad med en ”dörr-i-dörr”-lösning som gör det
möjligt att öppna och komma in även om dörren är blockerad. Uppstår det en situation där personalen inte kommer in
i rummet, exempelvis för att en möbel eller patient blockerar
dörren, någon har fallit framför eller en patient håller fast
handtaget kan ”dörren i dörren” öppnas med hjälp av separat
nyckel. Finns även med öppningsbart observationsfönster.
Podd för utsatta barn
Stilfull trygghet
Godkänd brandsläckare och brandfilt med klassisk Solstickedesign. En del av intäkterna från försäljningen går till
Stiftelsen Solstickan, vars syfte är att hjälpa barn och äldre
människor i samhället.
26 | www.ssil.se
I den dokumentära poddserien ”Röster från bänken”
får utsatta barn för första
gången själva komma till tals
i en podd. Serien behandlar
frågor som våld, psykisk
ohälsa, ensamkommande
flyktingbarn och drogmissbruk. Varje enskilt avsnitt av
den dokumentära podden
”Röster från bänken” är producerat för att riktas till en specifik minister som
uppmanas att lyssna och sedan svara på ett antal frågor.
UNICEF som står bakom podden, menar även att kommuner och myndigheter i samband med utredningar och liknande inte lägger fokus på samtal med
barn. I vissa kommuner förekommer det att endast 15 minuter av en arbetsdag
läggs på samtal med berörda barn och deras vårdnadshavare.
Poddserien ”Röster från bänken” finns att ladda ned på unicef.se. Här finns
också svaren på de frågor som riktats till de olika ministrarna; demokratiminister Alice Bah Kuhnke, utbildningsminister Gustav Fridolin, migrationsminister
Morgan Johansson och folkhälsominister Gabriel Wikström.
"Jag tror inte vi hade kunnat
hitta något bättre åt klienten"
Kommentar från SSIL Kvalitetsindex
863007/3+)2
z)XXWO]HHEXFSIRHIJÚVOZMRRSVSGLQEQQSVQIHFEVR
*ÚVZÉPHWYXWEXXEQÈRRMWOSVÈVHIXQIWXEOYXE
FILSZIXWO]HHWXÚHSGLYTTPIZIPWIEZXV]KKLIX
:MIVFNYHIVIRWEQQEOZMRRSVSGLQEQQSVQIH
FEVRIRWO]HHEHJVMWXEHMIRXV]KKQMPNÚ
8VSPPWOSKIRPMKKIVTÉPERHWF]KHIRMWÚHVE
,EPPERHIRFVEFMXMRMWOSKIR(YQÉWXILE
IRI\EOXZÈKFIWOVMZRMRKJÚVEXXLMXXELMX
FSIRHIJSVQIVIKIRPÈKIRLIXIPPIVVYQWFSIRHI
QIHKIQIRWEQQEYXV]QQIREXXZÈPNEQIPPER
7]JXIXÈVEXXÉXIVLÈQXEWMKJÚVEXXHÈVIJXIVTPE
RIVEJÚVJVEQXMHIR:MHFILSZIVFNYHWQEQQSV
QIHFEVRWXÚHSGLEZPEWXRMRKMJÚVÈPHVEVSPPIR
:EHZMPPZM#
9XKÉRKWTYROXIRÈVEXXJÚVQÉRKEOZMRRSVÈV
*ÚVWXEWXIKIXMRRIFÈVWO]HHWXÚHSGLXV]KKLIX
(IXÈVZEHZMJSOYWIVEVTÉ/ZMRRSVWSQYXWÈXXW
JÚVZÉPHSGLLSXOERZMWESPMOEW]QXSQEPPXJVÉR
J]WMWOSLÈPWEXMPPRIHWEXXJÚVÈPHVEJÚVQÉKE(ÈVJÚV
YXKÉVZMJVÉRIRMRHMZMHYIPPKIRSQJÚVERHITPER
JÚVEXXXMPPKSHSWIZEVNIMRHMZMHWFILSZMWXÚVWXE
QÚNPMKEWXIQÉR
:MPOEÈVZM#
8VSPPWOSKIRHVMZWEZXZÉOZMRRSVQIHPÉRK
IVJEVIRLIXJVÉRFEVRYRKHSQWWEQXJEQMPNIFI
LERHPMRK
Hemsida: www.valbo.nu
Telefon nr: 011-664 44
WSGMEPEVFIXEVIQIHIVJEVIRLIXEZEVFIXIQIH
E-post: [email protected]
OZMRRSVSGLFEVR
)\XIVREEOXÚVIVXEWMRZMHFILSZSGLHIFMXIVEW
IJXIVÚZIVIRWOSQQIPWI8SPOWEQXEPHIFMXIVEW
IJXIVKÈPPERHIXE\E
-TPEGIVMRKIRMRKÉV
För
kvinnor - av
kvinnor!
,]KMIREVXMOPEV
7XÚHWEQXEP
9RHIVZMWRMRKJÚVFEVRTÉWXÈPPIX
=SKE
Vi*VMXMHWEOXMZMXIXIVMREXYVRÈVEQMPNÚ
erbjuder kvinnor1EWWEKI
och mammor
med
barn en skyddad,
trygg
8MPPKÉRKXMPPTIVWSREPH]KRIXVYRX
,NÈPTQIHQ]RHMKLIXWOSRXEOXIV
&SIRHI på landsbygden
fristad
7EQXPMKEQÉPXMHIV
i södra
Halland.
ETT DYGNETRUNT BEMANNAT
SKYDDAT BOENDE FÖR KVINNOR
OCH MAMMOR MED BARN
Erfarenhet och kvalitet – hela vägen!
Risingegården - ett nytt
sammanhang för tonårsflickor
Risingegården tar emot flickor mellan 12 och 18 år. I vårt förhållningssätt ligger fokus på mentalisering och samspel. Det viktigaste är att
flickans röst blir hörd under tiden hos oss. Vi arbetar bland annat med
djurunderstödd behandling och genom mötet med djuren skapar vi
möjlighet för flickan att också möta sig själv.
Läs mer på www.risingegarden.se
S:ta Marias väg 93, Finspång • 0122-210 50 • www.risingegarden.se
[[[XWOZMRRSNSYVWI
060-50
00 90 . [email protected] . www.tskvinnojour.se
STIFTELSEN FYRLJUSET
– FAMILJEHEMSVÅRD I ETT EUROPEISKT SAMMANHANG
Ett unikt HVB-hem för
utåtagerande pojkar 14-18 år
Essagruppen sätter alltid individen i fokus genom
att vara flexibla och anpassa sig efter BBIC. Vi
arbetar med en familjärkänsla där gemenskap är
A och O och att varje individ ska bli delaktig i det
svenska samhället. Vi arbetar både med SoL samt
LVU placeringar och erbjuder åtta platser i två olika
hus. Grunden i behandlingen hämtas från KBT,
med kompetens inom ART, HAP m.m.
Spetskompetens inom den Romska kulturen och
mångkulturella grupper.
Essagruppen har personal med kompetens inom
flera olika språk och kulturer.
Kontakta föreståndare för platsförfrågan, både
akut samt behandlingsplacering på: 076-8686541
eller e-post: [email protected]
Vi har flerårig erfarenhet av att arbeta med
förstärkt familjehemsvård för barn,
unga och vuxna. Fyrljuset har familjehem
i hela Sverige, och kan även erbjuda familjehemsvård i andra länder i Europa.
Vår familjehemsvård i Sverige och Europa
kännetecknas av hög kvalitet, som bland
annat innebär att vi erbjuder mycket stöd,
hög tillgänglighet och tät uppföljning av de
familjehem som vi samarbetar med.
Fyrljuset har jourverksamhet 24 timmar
om dygnet för uppdragsgivare och familjehem. Vi erbjuder även utsluss/eftervård
från institution och familjehem, samt ett
antal tilläggstjänster.
Stiftelsen är en s.k. non-profit-verksamhet.
För mer information – kontakta oss gärna!
Tomas Granberg
Administration
Jour
073-973 93 92
070-854 11 33
073-972 42 72
[email protected]
www.fyrljuset.org
Essagruppen i Stockholm AB
Journummer: 0768-68 65 44
E-post: [email protected]
www.ssil.se | 27
Första månaderna
efter frisläppande kritiska
Personer som suttit i fängelse löper större risk för självmord
trollpersoner, matchade för kön och ålder,
ur normalbefolkningen. Vid utgången av
2009 hade 920 av de frigivna personerna
avlidit, och av dem hade 14 procent, eller
nära 130 personer, tagit sitt eget liv. De
som frigivits från ett fängelsestraff löpte
därmed en 18 gånger högre risk att begå
självmord än personer i normalbefolkningen. Risken var högst de fyra första
veckorna efter frigivandet.
sedan tidigare känt att personer
som vistas på svenska fängelser och häkten löper en ökad risk att begå självmord.
Studier från Australien, England och USA
har visat att självmordsrisken är förhöjd
även efter frigivning från ett fängelsestraff. Den saken är inte studerad i Sverige, som på flera sätt skiljer sig från andra
länder när det gäller fängelsevistelser. Till
exempel är det en lägre andel av befolkningen som döms till fängelse i Sverige än
i Australien, England och USA.
nu presenterade studien ingår nära
27 000 personer, som frigavs från svenska
fängelser strax under 40 000 gånger under
en femårsperiod från 2005 till 2009. De
har jämförts med 270 000 odömda kon-
FOTO: PRIVAT
DET ÄR
– VÅRA FYND kan vara vägledande vid bedömning av självmordsrisk och för
självmordsförebyggande
insatser för tidigare fängelsevårdade personer inom
sjukvården, frivården och
sociala myndigheter. Att ha
frigivits från fängelse är en
Axel Haglund.
självständig riskfaktor för
suicid, även om frigivningen ligger några år tillbaka i tiden, säger
Axel Haglund, överläkare i psykiatri och
doktorand vid institutionen för klinisk
neurovetenskap vid Karolinska Institutet.
I DEN
kön påverkade inte risken för
självmord hos de tidigare frigivna personerna. Det gjorde däremot förekomst av
vissa andra psykiatriska diagnoser och
Vi ”bryr” oss och är engagerade
Du når oss på vår hemsida www.vardhem.se
E-postadress: [email protected]
Adress: Box 14, 713 21 Nora
Telefon: 0587-13130, 0587-13134
Fax: 0587-133 00
28 | www.ssil.se
– DEN HÄR studien ger inga svar på vad det
kan bero på. En möjlig förklaring är att
de som suttit i fängelser inte har sökt eller fått vård för sina depressioner, som
därmed skulle vara underbehandlade. En
annan möjlig förklaring är att det framför
allt är missbruk och inte depression som
leder fram till självmord hos personer
som avtjänat ett fängelsestraff. Det här
är något som det finns anledning att titta
vidare på i kommande studier, säger Axel
Haglund.
professor vid
institutionen för klinisk
neurovetenskap vid Karolinska Institutet, har varit
forskningsledare för studien, som är finansierad av
Karolinska Institutet och
Kriminalvården. ●
BO RUNESON,
ÅLDER ELLER
ÄLVSTORPS VÅRDHEM AB
ETT HVB HEM / MISSBRUK
Drivs i samma regi sedan år 1975.
Vi är bra på udda och komplicerade
individer då vi har duktig personal.
födelseland. Tidigare eller pågående missbruk, tidigare självmordsförsök och att
vara född i Sverige ökade risken för självmord ytterligare hos personer som frigivits från ett fängelsestraff. Däremot var
diagnosen depression mindre vanlig hos
frigivna personer som begick självmord
än i normalbefolkningen.
FOTO: ULF SIRBORN
FORSKNING Personer som har suttit i
fängelse löper en 18 gånger högre risk
att begå självmord, jämfört med normalbefolkningen. Allra högst är självmordsrisken de första månaderna efter
frigivningen och hos individer med substansmissbruk och tidigare självmordsförsök bakom sig. Det visar en registerstudie av forskare från Karolinska Institutet
som publiceras i tidskriften Journal of
Clinical Psychiatry .
Bo Runeson.
UTSLUSSEN BEHANDLINGSHEM I BODEN
Ungdomar 16-20 år med psykosocial problematik
Utredning, Akutplacering, Behandling
Metoder – MI, CRA, HAP, ART
Rikstäckande transportservice
Vi har även verksamhet med stödboende i egen träningslägenhet i
Uppsala!
Kontakt:
Föreståndare Fabian Lindesjö
Tel. 0921-180 40, 073-651 43 46
www.utslussen.se
FORSKNING
Brant viktnedgång efter 70
kan vara tecken på Alzheimer
na underlätta diagnos och
behandling, säger Deborah Gustafson, forskare vid
Sahlgrenska akademin.
Kvinnor som bär på en särskild Alzheimerrelaterad gen har en brantare viktnedgång
efter 70 års ålder. Upptäckten kan underlätta tidig diagnos och behandling av demenssjukdomen.
Den aktuella forskningen
kommer från Göteborgs universitets nya
Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, och bygger på data från den kända
Kvinnoundersökningen där forskare vid
Göteborgs universitet i över 40 år följt ett
representativt urval av den medelålders
kvinnliga befolkningen.
FORSKNING FOTO:PIXABAY
Kvinnor med Alzheimer-gen tappar mer i vikt efter 70 år
NORMALT ÖKAR vuxna kvinnor sin vikt från medelåldern och fram till cirka 70
års ålder, för att sedan tappa i vikt under
ålderdomen. Dessa viktförändringar tros
bero på faktorer som till exempel åldrande, förändrad energiomsättning och förändringar i hjärnan.
Deborah
Gustafson
som utvecklar demens ser livets viktvariationer lite annorlunda ut.
Kvinnor som utvecklar demenssjukdom
under livet har en flackare kurva och ökar
mindre i BMI fram till 70-års ålder, för
att därefter utvecklas på samma sätt som
de kvinnor som inte är påverkade av demenssjukdom.
HOS VUXNA
gången har Göteborgsforskarna
tillsammans med amerikanska kollegor
fokuserat på förekomsten av en särskild
genvariant (kallad APOEe4) som man vet
kan kopplas till Alzheimers sjukdom.
DEN HÄR
DEN NYA studien visar att de kvinnor som
bär på genen har en brantare viktnedgång
efter 70 års ålder, jämfört med kvinnor
som inte bär på den.
– Upptäckten bidrar till tidigare studier
som visat att kroppsviktsförändring kan
vara ett tidigt tecken på risk att utveckla
Alzheimers. Eftersom vikt och BMI-kurvor är lätta att mäta skulle våra rön kun-
VARFÖR MAN observerar det här fenomenet
är dock oklart.
– Det har föreslagits att det har att göra
med sensoriska förändringar kopplat till
födointag, förändringar i hjärnstrukturen
och andra processer kopplade till åldrande. Vår upptäckt att viktnedgången har en
Duvgården HVB
• Flickor 14-18 år med begynnande missbruk, kriminalitet och
psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen med erfarna terapeuter,
individuella behandlingsplaner, KBT, anhörigstöd, psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• 5 platser
Lilla Runhällen 312, 740 45 Tärnsjö
Tel 0292-440 50, 070-991 67 60
www.duvgarden.se
Kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt
tecken på risk att utveckla Alzheimers.
kroppsviktsförändring kan vara ett tidigt
tecken på risk att utveckla Alzheimers.
koppling till APOEe4-genen kan förhoppningsvis hjälpa oss att bättre förstå dessa
processer, säger Deborah Gustafson. ●
Källa: Sahlgrenska akademin, Göteborgs
universitet.
Mångsbo HVB
• Pojkar 16-21 år med begynnande missbruk, kriminalitet
och/eller psykosociala problem.
• Behandling enligt 12-stegsmodellen, KBT, anhörigstöd
och psykolog.
• Möjlighet att gå i skola, aktiv fritid.
• Behandling, utredning och eftervård.
• Eftervård med utsluss, lägenheter och stöd i öppenvård.
Mångsbo HVB, Mångsbo 211, 740 46 Östervåla
Tel: 0292-714 00, 070-991 67 60
www.mangsbohvb.se
www.ssil.se | 29
Om barns och
ungas utanförskap
och vikten av bra
relationer
Det finns många skäl till att barn och unga hamnar i utanförskap.
Psykisk ohälsa eller missbruk i deras närhet, skyddat boende,
hunger eller låg social förmåga är bara några. Oavsett orsak är
det viktigt att vi – alla – finns där och försöker stötta och lotsa
dem tillbaka så att problemen inte förvärras. Omtanke besökte
ett event i Trollhättan som handlade om just dessa frågor.
TEXT: ÅSA LARSSON FOTO: CHRISTINA KRONÉR
30 | www.ssil.se
REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG
Bildtext
www.ssil.se | 31
REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG
Patricia Daoud, Paula Issa Khajo och Mery Jadan på Ung Fritd i Trollhättan, arbetar för att alla ungdomar på orten ska ha en meningsfull fritid.
R E PO R TAG E En gråmulen dag i början av
november samlas dryga 150-talet föräldrar, socialsekreterare, skolmedarbetare och andra intresserade i Folkets Hus
i Trollhättan för en kväll som ska handla
om utanförskap. Föredrag, intervjuer och
debatter med personer som arbetar med
utsatta ungdomar i vardagen varvas med
musik av socionomen och föreläsaren
Lasse Mattila, som också är initiativtagare till evenemanget ”På riktigt för dig – en
kväll som gör skillnad”.
Lasse Mattila har över 20 års engagemang och erfarenhet från att arbeta med
utsatta ungdomar. Han har bland annat
arbetat som socialsekreterare och skolkurator. Han brinner för de här frågorna och
vill lyfta betydelsen av att hantera problemen i tid. I dag arbetar han för att kvalitetssäkra och effektivisera vuxenvärldens
insatser för barn och ungdomar i utsatta
livssituationer.
Lasse Mattila är också musiker. I två års
tid har hans band spelat in en skiva som
skulle släppas nu i höst.
– Eftersom musiken också berör de här
sakfrågorna ville jag göra något mer än en
vanlig release. Då föddes idén att göra en
kväll på temat att förebygga utanförskap.
Han har själv erfarenhet av att vara
barn och utsatt. Pappan dog tidigt och
32 | www.ssil.se
mamman flydde in i alkoholism. Det stora
engagemanget i idrott fick honom att hålla näsan över vattenytan. Målet var att bli
professionell fotbollsspelare, vilket också
skedde. Lasse har alltså på nära håll sett
vilka positiva effekter idrott kan ha för
ungdomar som lever i en svår livssituation.
Många hamnar i utanförskap
Lasse Mattila berättar att så många som
ungefär 10–15 procent av alla barn kommer att hamna i ett livslångt utanförskap.
Med tanke på att det föds ungefär 100 000
barn i Sverige per år är antalet barn som
far illa skrämmande stort.
Publiken får också en prislapp på problemet. Han pekar på ett exempel som
visar att kostnaderna för ett barn i utanförskap är samma som om man skulle
minska antalet barn i förskolan från 18 i
varje barngrupp till 15 för 2600 barn.
– Det mänskliga lidandet av att vara
utsatt är naturligtvis illa nog, men man
får inte glömma att det kostar samhället
otroliga belopp. Rent samhällsekonomiskt kunde det alltså vara värt att satsa
förebyggande för att i andra änden minska
kostnaderna för utanförskap – och samtidigt rädda barn från att fara illa i onödan.
– Det är viktigt att vi upptäcker dessa
barn så att vi kan rikta våra insatser på att
hjälpa dem. Ju tidigare vi ser dem, desto
kortare – och billigare – är vägen tillbaka
till normaliteten.
– Min åsikt är att det aldrig är för sent,
oavsett var vi befinner oss.
Utanförskapets olika ansikten
Lasse Mattila förklarar att utanförskapets
konsekvenser ser olika ut i olika åldrar.
I unga år kanske det består av problem
hemma med en förälder som har alkoholproblem eller är psykiskt sjuk. Familjeproblemet kan i sin tur ge barnen låg
skolmotivation eller ta sig i uttryck genom
andra symptom i barnets beteende.
Utanförskapet tar sig olika uttryck beroende på vilken ålder som barnen befinner sig i. Men skolan är ett bra forum där
man kan fånga upp de drabbade snabbt.
– Vi har ju skolplikt och alla ska vara
där mellan de är 6 och 16 år. Om barnen
inte dyker upp är det en också en larmsignal på att allt inte står rätt till.
De barn som skolkar mycket i unga år
tenderar att i högre omfattning hamna
i kriminalitet. Lasse Mattila presenterar siffror ur en forskningsrapport (Karlberg och Sundell, 2004) som visar att av
de grundskolepojkar som skolkade mest
hade var fjärde utfört ett rån det senaste
HVB för flickor 12-18 år
LVU § 2, 3 och 6. SoL
Ramavtal med 139 kommuner
Telefon: 0530-301 23
[email protected]
www.stubben.se
Med vår hjälp får du kraften till förändring
Lasse Mattila förklarar att utanförskap kan se olika ut och ta sig olika
uttryck beroende på vilken ålder barnet befinner sig i. Han anser att man
borde arbeta mer ”på tvären”, att samverkan mellan skola och socialtjänst
alltid borde vara självklar.
Målgrupp:
Pojkar och flickor 12-19 år med relationsstörningar och
psykosocial problematik.
Behandlingsinnehåll:
Miljöterapeutiskt & Konsekvenspedagogisk.
året, var tredje gjort inbrott och varannan
med avsikt slagit någon så att denne behövt uppsöka läkarvård.
Skolkarna var dessutom i högre utsträckning högkonsumenter av tobak, alkohol, lösningsmedel, narkotika, doping
samt sömn-/lugnande medel (utan recept).
Holmenvägen 27, 952 52 Kalix - Nyborg
070-205 44 83
[email protected]
Samverkan borde utökas
Det finns flera olika aktörer som samverkar för att bryta och förebygga utanförskapet hos barn och ungdomar. Det kan
vara föräldrar, offentliga instanser inom
stat, kommun och landsting, ideella föreningar såsom idrottsrörelser samt privata initiativ. Ju fler av de aktörer som är
aktuella som samverkar, desto större är
chanserna att man lyckas nå fram och få
positiva förändringar.
– Tyvärr finns det många ”stuprör” där
de olika aktörerna befinner sig, och inom
varje stuprör finns ”sugrör”. Alla borde arbeta mer på tvären, men samverkan mellan skolan och socialtjänsten verkar inte
alltid vara självklart.
Ett forum för den här typen av samverkan är Barnahusen – ett koncept som går
ut på att flera myndigheter samverkan under samma tak så att barnen slippa slussas emellan och upprepa sin berättelse för
flera olika personer. Målgruppen är barn
och ungdomar upp till 18 år som misstänks vara utsatta för fysisk misshandel i
nära relation och/eller sexuella övergrepp
samt unga förövare/barn som utsätter
www.holmen27.nu
Högspecialiserad behandling
för dig med diagnostiserad personlighetsproblematik,
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, depression,
självskadebeteende, ångest, OCD eller trauma.
Finjagården erbjuder småskalig effektiv behandling av patienter med
olika former av psykiatrisk problematik. Vi utför även psykiatriska
utredningar.
Strukturerad DBT, KBT och PE kompletterad med rutiner, säkerställer
dokumenterade behandlingsresultat. Ett kvalitetssäkrat system med uppföljning för såväl patient, närstående som uppdragsgivare skapar insikt,
medverkan och trygghet. På Finjagården ser vi till hela människan.
Vår verksamhetschef Liselott (T. 0451 451 42) berättar gärna mer.
finjagarden.se
T. 0451 451 40
Format 90 x 65 mm för SIL
Annonsoriginal från ireo.se
0708 76 55 00
Svensk Skyddsplacering
- Skyddade boenden
- Kan ta emot akut
- Svenska och internationella placeringar
- Dygnet runt: 0706 19 29 99
skyddsplacering.se
[email protected]
www.ssil.se | 33
Artisten Adam Tensta tror att det går att göra skillnad om man tänker på sin omgivning, att alla innerst inne vill göra gott, men det går snett för en del.
andra barn för sexuella handlingar. Här
kan bland annat finnas polis, socialtjänst,
barnläkare samt barn- och ungdoms psykiatriker.
Riskfaktorer och skyddsfaktorer
Lasse Mattila beskriver att vissa omständigheter ökar sannolikheten för att
ett barn ska utveckla problem, så kal�lade riskfaktorer. Det är förhållanden som
bland annat ensamhet, missbruk i hemmet, brist på struktur och gränser, skolk.
Enstaka faktorer är sällan en fara, men
när flera av dessa läggs på varandra ökar
belastningen på barnet. Skyddsfaktorer är
förhållanden som motverkar riskerna. De
kan vara tillhörighet, tydliga normer och
regler, skolframgång, social- och emotionell kompetens samt positiva relationer.
34 | www.ssil.se
Ju fler av dessa som finns, desto större
chans är det att barnen klarar av att hantera eventuella motgångar.
Vid en undersökning av Statens Folkhälsoinstitut visade det sig att barn som
har många riskfaktorer och samtidigt få
skyddsfaktorer hade en betydligt högre
alkoholkonsumtion än när förhållandena
var tvärt om.
– De med både många riskfaktorer och
skyddsfaktorer hade dock relativt låg alkoholkonsumtion. Det verkar som att det
är extra viktigt att maximera skyddsfaktorerna. Då kan de kompensera för den
framgångsfaktor som barnen har i sina liv.
Bilen som samtalsrum
Den främsta framgångsfaktorn är relationer. Under kvällen återkom samtliga
medverkande gång på gång till betydelsen
av bra relationen och det personliga engagemanget för att man ska kunna nå fram
och göra skillnad i barnens liv. Det är viktigt att finnas till på riktigt, att aldrig svika
genom att försvinna eller inte finnas tillgänglig när hjälp verkligen behöves. Med
en god relation höjs dessutom kvaliteten
på kommunikationen.
– I förändringsarbetet bygger sju procent av förändringen på metoden och 70
procent på relationen mellan behandlaren
och den utsatte, säger Lasse Mattila.
Lasse Mattila berättar om en flicka med
problem som han kom i kontakt med,
men hon ville inte berätta. En dag när han
skulle skjutsa henne någonstans vågade
hon öppna sig.
– Bilen är ett underskattat samtalsrum.
Risk- och skyddsfaktorer samspelar
konsumtion av ren alkohol
hos elever i årskurs 9
Sky
REPORTAGE PÅ RIKTIGT FÖR DIG
Årskonsumtion av ren alkohol
1400
hos elever i årskurs
9
1200
1400
400
»ALLA kan göra skillnad. Inte bara
kommuner och landsting. Det handlar om
att våga se och inkludera barn som går
hungriga och har trasiga kläder« 200
1000
800
600
1200
1000
cl
800
600
400
200
0
0-2
3
4
dds
fa k
tore
r
0-2
3
5 Sky dd
6-8 sf0-2
ak
4
3 5
tore
r
4
5
6-12
0-2
3
4
5
6-12
www.lassemattila.com
www.lassemattila.com
Lasse Mattila
0
re
re r
kto
kto
k fa
s
a
i
f
R
k
Ris
6-8
cl
r
Statens Folkhälsoinstitut
Statens Folkhälsoinstitut
Bilden visar att det är viktigt att arbeta med skyddsfaktorer. När de är få
samtidigt som riskfaktorerna är höga är ungdomarna benägna att konsumera mycket alkohol. Många skyddsfaktorer motverkar dock detta,
även när antalet riskfaktorerna är högt.
Man slipper att titta varandra i ögonen
och det är ofta ganska avslappnat.
stänga av telefonerna, säger Paula Issa
Khajo, medarbetare på Ung Fritid.
Ung Fritid: – idrott är en bra plattform
Att bli sedd, vara närvarande och göra
skillnad
Först ut av de inbjuda gästerna är Patricia
Daoud, Paula Issa Khajo och Mery Jadan
på Ung Fritid i Trollhättan, ett projekt
som arbetar i de utsatta områdena Kronogården och Lextorp för att alla ungdomar
ska ha en meningsfull fritid.
– Vägen dit kanske inte ser likadan ut
för de barn och ungdomar som vi kommer
i kontakt med som för dem som har bott
länge i Sverige, säger Patricia Daoud.
På Kronogården förekommer utanförskap i större utsträckning än generellt.
Det är ett område med många inflyttade
familjer från andra länder och de flesta av
dem är inte medvetna om det stora utbud
av fritidsaktiviteter som finns för ungdomar.
– Idrottsrörelsen är en fantastisk arena för integration. Den är fostrande och
där finns alltid vuxna närvarande. Varannan fredag arrangerar vi Sporty Friday, dit
ungdomar mellan 13 och 21 år får komma och testa olika idrotter. Det har varit
mycket lyckat, berättar Patricia.
Patricia förklarar att de som arbetar
på Ung Fritid måste vara engagerade och
närvarande.
– Arbetet som vi gör handlar om att
skapa relationer. Och det gör vi bara genom att finnas ute på området.
– Alla borde jobba som oss, alltså inte
Adam Tensta, som är uppvuxen i förorten
Tensta utanför Stockholm, berättar om en
händelse som fick honom att vakna upp.
– Min lärare i trean bad mig att se till att
två nya killar i klassen kom in i gruppgemenskapen. Där någonstans föddes något
i mig. När någon annan gav mig ett ansvar.
Han hade blivit sedd och han hade en
uppgift. Det fick honom att känna sig
betydelsefull och att han faktiskt kunde åstadkom en förändring för en annan
människa.
– Det går att göra skillnad om man tänker på sin omgivning. Jag tror att alla innerst inne vill göra gott, men det går snett
för en del, säger Adam Tensta.
Sara Azzazi är verksamhetsansvarig på
”Barn till ensamma mammor” på Fryshuset Göteborg där verksamheten till stor
del är inriktad på barn som lever i utanförskap. Hon förklarar att det finns många
barn som behöver hjälp av olika anledningar.
– Det finns barn som lever med psykisk
ohälsa, hungriga barn, de som lever i skyddat boende och så vidare. Det är viktigt att
vi finns där för dem och att vi bygger broar i samhället. Fryshuset vill göra skillnad
och vi vill skapa positiva barndomsminnen.
Sara Azzazi pratar om vikten av förebyggande insatser. Att göra något kvart
i tolv i stället för kvart över. Hon tycker
också att fler bör öppna upp ögonen och
se barn som finns i deras närhet.
– ALLA kan göra skillnad. Inte bara
kommuner och landsting. Det handlar
om att våga se och inkludera barn som går
hungriga och har trasiga kläder.
Relationerna till barnen är viktiga, men
vi får inte glömma de vuxna runt barnen,
som föräldrar och andra närstående. Det
är viktigt att även bygga relationer med
dem, menar Sara Azzazi.
Ann-Sofie Skälegård från Hälsokällan
berättar att de i sitt arbete inkluderar viktiga vuxna, alltså de som möter barn och
unga, för att skapa förutsättningar för att
barnen ska må bra.
– Vi får inte ser barn som en transportsträcka till att bli vuxen. De är viktiga här
och nu, och vi ska arbeta med att de mår
bra i dag, inte sen, säger Sofia Grönkvist
från Bris.
Lasse Mattila är nöjd med kvällen och
berättar att han har fått många kommentarer efteråt om belysandet av relationernas betydelse.
– Det är möjligt att göra mycket mer för
dessa barn och ungdomar än vad som görs
i dag. Jag har tillräckligt många gånger bevittnat att det faktiskt går att förändra. Så
jag vet att det finns mycket vi kan göra,
även om det är en lång väg att vandra, avslutar Lasse Mattila.●
www.ssil.se | 35
AKTUELLT
Förenklade regler för HVB-hem
Nils Öberg.
Kriminalvårdens
Nils Öberg prisas
Kriminalvårdens generaldirektör Nils
Öberg tilldelas utmärkelsen Head of
Service Award av den internationella
kriminalvårdsorganisationen ICPA. Utmärkelsen ges till en myndighetschef
som på ett ”framstående sätt har bidragit till främjandet av en professionell
och human kriminalvård”. (SE)
Forskaren
Per-Olof Wikström prisas
”The Stockholm Prize in
Criminology”
är världens
största
och mest
prestigefyllda pris inom
området
Per-Olof Wikström.
kriminologi
och går till
personer som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat
sådan för att minska brottsligheten
och främja de mänskliga rättigheterna.2016 delar tre pristagare på
utmärkelsen, och för första gången
någonsin vinner en svensk priset.
Den internationella juryn för ”The
Stockholm Prize in Criminology”
har valt att låta tre pristagare dela
utmärkelsen för 2016. De är:
Travis Warren Hirschi, professor i
sociologi, University of Arizona (USA)
Cathy Spatz Widom, professor i
psykologi, John Jay College of Criminal Justice (USA)
Per-Olof Wikström, professor i
kriminologi, University of Cambridge
(UK)
Pristagarna tilldelas utmärkelsen
för att de har bidragit till att öka
kunskapen om hur viktiga föräldrar
och jämnåriga kamrater är för att
förhindra eller att befrämja att barn
växer upp till ett liv i kriminalitet.
Pristagarnas arbete, som sammantaget sträcker sig över ett halvt sekel
och omfattar de tre stora studier, har
starkt format den moderna kriminologiska vetenskapen. (SE)
Av: Susann Engqvist (SE)
Tipsa oss! Skicka dina nyhets­
tips till: [email protected]
36 | www.ssil.se
Antalet ensamkommande barn
som söker asyl i Sverige kan mer
än fyrdubblas i år jämfört med
förra året. För att kommunerna
ska klara att ordna boenden till
alla föreslår Socialstyrelsen nu
vissa undantag från föreskrifterna om hem för vård eller boende
(HVB).
Förslagen till regeländringar bygger på synpunkter som
framkommit i samtal med
bland annat Sveriges Kommuner och Landsting (SKL),
Inspektionen för vård och
omsorg (IVO) och länsstyrelserna. Ändringarna innebär
att kommunerna får göra undantag från kraven på att boendets föreståndare ska vara
högskoleutbildad och att lo-
kalerna ska vara bemannade dygnet runt. IVO föreslås
få göra samma undantag när
de prövar tillstånd till privata HVB. Undantagen föreslås
gälla HVB där det bor barn
och unga från 16 år, under
förutsättning att boendet inte
bedriver behandling eller tar
emot personer med psykisk
funktionsnedsättning. Det ska
alltid finnas personal med beredskap för att komma till boendet om det uppstår behov.
kunna garantera barnens säkerhet och
trygghet. Men de nya ändringarna ger dem större utrymme
att hitta lokala lösningar. Vi
kommer att följa utvecklingen
noga, säger Socialstyrelsens
– KOMMUNERNA SKA
rättschef Pär Ödman.
gäller Socialstyrelsens
allmänna råd om att varje
barn bör ha ett eget rum kan
kommunerna göra undantag
redan i dag. Detta eftersom
det handlar om en rekommendation och inte en bindande
regel.
NÄR DET
skickade på remiss med målet att
de ska kunna träda i kraft den
1 januari 2016. De föreslagna ändringarna är tillfälliga i
avvaktan på den översyn Socialstyrelsen just nu gör av
HVB-föreskrifterna i sin helhet. Det arbetet ska redovisas för regeringen senast den
1 april 2016. (SE)
REGELÄNDRINGARNA ÄR
Högst risk för psykisk ohälsa
bland kvinnor inom socialt arbete
Psykiska diagnoser har blivit den vanligaste orsaken
till långvarig sjukskrivning.
Högst risk att drabbas löper
personer verksamma i kontaktyrken inom kommun- och
landstingssektorn.
På fem år har de långa sjukfallen fördubblats inom denna
grupp. Det framgår av AFA
Försäkrings delrapport ”Psykiska diagnoser i kontaktyrken inom vård, skola och omsorg”. År 2009 registrerades 4
646 långa sjukfall och motsvarande antal för 2014 är 10 810.
risken att drabbas
av långvarig sjukskrivning
tillföljd av en psykisk diagnos
bland kvinnor i kontaktyrken
inom kommun- och landstingssektorn. De har en högre risk att drabbas jämfört
med män i samma yrkesroll,
men också jämfört med övriga
kvinnor i kommun- och landstingssektorn och kvinnor i privat sektor.
Högst risk att drabbas av en
MEST ÖKAR
Att i en ofta stressad vardag möta människor i kris och svårigheter, men ändå
försöka humöRet uppe, kan varA så psykiskt påfrestande att man själv blir
sjuk. Foto Pixabay
långvarig sjukskrivning med
en psykisk diagnos finns inom
yrkesgruppen socialt arbete.
Till denna yrkesgrupp tillhör
bland annat socialsekreterare, kuratorer och psykologer.
Näst högst risk finns bland
förskollärare och fritidspedagoger. Enligt preliminära siffror för 2014, är det är också
inom denna grupp som risken
ökar snabbast.
bland kvinnor
har ökat årligen i samtliga åldersgrupper, men högst risk
har kvinnor i åldrarna 36-45
ANTALET SJUKFALL
och 46-55. Risken för 16-25
åring¬arna är lägst, men inom
detta åldersintervall återfinns
den högsta ökningstakten.
RAPPORTEN PSYKISKA
diagnoser i kontaktyrken inom vård,
skola och omsorg baseras på
statistik hämtad ur AFA Försäkrings skadedatabas. Skadedatabasen inrymmer information om 13 miljoner
försäkringsärenden och ger
stor kännedom om vilka skador och sjukdomar som är vanligt förekommande i olika sektorer och yrkesgrupper. (SE)
Opalen Vuxenboende
VI ERBJUDER
INDIVIDANPASSADE LÖSNINGAR
Moderna
lägenhet
er med
bra läge!
EN GESTALTAD MILJÖ
EN ENGAGERAD MEDARBETARGRUPP
Stiftelsen Opalen
www.stiftelsenopalen.se
Föreståndare Sofia Edgren
070 - 77 57 785
VUXENBOENDE
Stjärnbacken HVB
BOXHOLM . 0140-300 37, 307 36
Jeanette Carlsvärd, föreståndare
070-558 44 37 [email protected]
Behandlingshem för pojkar och flickor med
gränsöverskridande/normbrytande beteende
Vi tar emot barn som placeras enligt SoL och LVU och har
fyra platser med hög personaltäthet. Stjärnbacken arbetar
med MI, ART och miljöterapi och vi prioriterar fritidsaktiviteter och utomhusvistelse.
www.Stjarnbacken.se
.
Storsättra Gård HVB-Hem
Utveckling genom samspel
Din trygghet. Vi är proffs på socialt arbete.
NY
MEDARBE
TARE
SÖKES!
Länk via vår
hemsida
Verksamheten vänder sig till:
Utbildning, Handledning,
Bemanning och Behandling
Trygghet och tillit
Trygghet och framtid
Trygghet och omsorg
.
.
073-311 39 02 [email protected] www.saxakullen.se
VÅRLJUS
familjecentrum
AKUT OCH UTREDNING
arbetar i huvudsak med omsorgsutredningar av familjer
med barn 0–16 år. Även
stöduppdrag förekommer.
Utredningstid 4–8 veckor
beroende på familjens storlek
och uppdragets utformning.
Föreståndare Katinka Hemmingsson,
Tel: 08-512 302 22, Fax: 08-512 303 50
e-post: [email protected]
Hemsida: www.storsattragard.se
Vi finns i Vallentuna
kommun, Stockholms län
Familjebehandling
sedan 1987
Adonia
Omsorg
Ett idédrivet omsorgsföretag!
BEHANDLINGSAVDELNING
tar emot familjer med
barn 0–16 år för intensiv
behandling under
vanligtvis 3–12 månader.
VÅRLJUS MOBILA TEAM
VÅRLJUS
UTVECKLINGSTEAM
arbetar med utredning, stöd
bedriver psykosocialt
och behandling på hemmaplan
behandlingsarbete i form
hos familjer med barn/
av familjebehandling och
ungdomar 0–20 år.
föräldrastöd i familjer.
Fyra enheter
under samma tak
- samarbete för
bästa resultat!
• Förälder/föräldrar med psykosociala problem och
deras barn (0-15 år). Sol, LVU, 56§ Kval, kontraktsvård.
• Gravida kvinnor, tonåringar och vuxna, som behöver stöd inför
förlossning och första tiden därefter.
• Utredningsuppdrag, där behov finns för fortsatt uppföljning efter vistelse
på utredningshem.
• Akut/skyddat boende.
Enhetschef 08-603 35 03
Akut & Utredning 08-603 35 00
Behandlingsavdelning 08-603 35 29
Mobila Team 070-663 31 45
www.varljus.se
Vi erbjuder stödboende för ensamkommande
ungdomar 18–21 år. Vi vänder oss främst till
kommuner i västra Sverige.
Våra lägenheter håller en god standard och
vi arbetar på uppdrag av socialtjänsten med
• individuella genomförandeplaner
• färdighetsträning och utbildning
• kontinuerlig utvärdering
Vår idé grundar sig i en stark tro på integration.
Målet med verksamheten är att ungdomarna,
genom ett personligt kontaktmannaskap och med
förnyat förtroende för andra människor, får förutsättningar till ett självständigt liv.
Idag har vi möjlighet att ta emot nya placeringar!
För mer info, ring placeringsansvarig:
Gabriel Johnsson tel. 031- 75 75 110
www.adoniaomsorg.se
www.ssil.se | 37
POLITIK
På gång i politiken
På denna sida kan du följa utredningar, förslag och beslut som berör dig i ditt yrke.
REGE RINGSUPPDR AG
Barnombudsmannen får uppdrag att lyss­
na på barns erfarenheter av ojämställdhet
Regeringen ger Barnombudsmannen i uppdrag att
inhämta flickors och pojkars egna erfarenheter av
ojämställdhet. Barnombudsmannen får också i uppdrag att under 2015-2018 göra kunskapshöjande
insatser för barn och unga om sina rättigheter enligt
barnkonventionen.
– Flickor och pojkar är experter på sin egen
situation och därför är det viktigt att lyssna på deras
erfarenheter och involvera dem i jämställdhetsarbetet. Genom uppdraget till Barnombudsmannen
vill regeringen öka kunskapen om hur flickor och
pojkar själva upplever ojämställdhet inom områden
där skillnader mellan könen har konstaterats, säger
barnminister Åsa Regnér.
Av Barnombudsmannens uppföljningssystem
Max18 framgår att det finns skillnader mellan flickor
och pojkar inom barnrättsligt viktiga områden. Vad
gäller skolresultat presterar flickor i genomsnitt
bättre än pojkar. Psykisk ohälsa är ett annat område
där flickor oftare än pojkar rapporterar psykiska och
psykosomatiska besvär. Flickor skattar även i lägre
grad än pojkar sin egen hälsa som god.
Barnombudsmannen ska rapportera uppdraget
till Regeringskansliet under 2016.
Tre myndighetsuppdrag rörande
flyktingsituationen
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att nationellt
initiera och samordna informationsinsatser för
familjehem, jourhem och god man för ensamkommande barn och särskilt förordnad vårdnadshavare.
Uppdraget ska löpande stämmas av med Socialdepartementet och redovisas senast den 31 mars 2018.
Regeringen har även gett Socialstyrelsen i
uppdrag att inrätta en svarsfunktion med uppgift att
besvara frågor från och ge stöd till kommunernas
socialtjänst med koppling till den rådande flyktingssituationen. Socialstyrelsen ska lämna redovisning
om uppdragets utförande i myndighetens kommande årsredovisning, avseende 2015.
Därutöver har Statens Institutionsstyrelse (SiS)
fått i uppdrag att utreda förutsättningarna för
myndigheten att iordningsställa och tillhandahålla
minst 1 000 platser i stödboende och hem för vård
eller boende (HVB) för barn och unga i åldern 16–20
år. Uppdraget ska senast redovisas senast 1 januari
2016.
BESLUT
Öronmärkta pengar till webbaserad
kompetensutbildning om våld i nära
relationer
Socialstyrelsen får använda 1 miljon kronor av
utvecklingsmedel för att, i samverkan med läns-
styrelserna och Nationellt centrum för
kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet, ta
fram en webbaserad basutbildning inom området våld i nära relationer till stöd för kommunernas
kompetensutveckling.
Basutbildningens syfte är att höja kunskapsnivån
i kommunerna och stärka personal som möter
barn, kvinnor och män som lever med våld i nära
rela¬tioner.
Regeringsbeslut med fokus på
våldsförebyggande arbete
Regeringen ger Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor (Mucf ) i uppdrag att främja
användningen av effektiva våldsförebyggande program för att motverka mäns våld mot kvinnor.
Detta är en fortsättning på det tidigare uppdraget om jämställdhet. Myndigheten ska även följa,
dokumentera och sprida erfarenheterna av det
arbete som genomförs.
Mucf ska följa resultaten av den utvärdering
av det våldsförebyggande programmet Mentors
In Violence Prevention som Statens skolverk fått
regeringens uppdrag att genomföra. Myndigheten
ska även samråda med Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL), Linköpings Universitet (Nationellt
kunskapscentrum – Barnafrid) samt relevanta organisationer inom det civila samhället.
Uppdraget ska reovisas till Regeringskansliet
senast i februari 2017.
FÖRSL AG
Stödboende kan införas som ny
placeringsform januari 2016
Regeringen föreslår i en proposition att en ny placeringsform, stödboende, införs för barn och unga i
åldern 16-20 år. Placeringsformen passar flickor och
pojkar som behöver ett självständigt boende med
individanpassat stöd och ensamkommande barn är
en av målgrupperna. I propositionen lämnas även
förslag i syfte att utveckla familjehemsvården. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.
Stödboende blir ett komplement till de befintliga placeringsformerna HVB- och familjehem.
Placeringsformen vänder sig till barn och unga i
åldern 16-20 år med bristande familjestöd och som
bedöms kunna bo i eget boende med anpassat stöd
utan särskilt vård- eller behandlingsbehov. I ett stödboende kan barn och unga, under trygga former,
träna på att bo i ett eget boende och bli förberedda
inför ett självständigt boende och vuxenliv.
Socialnämnden ska ha ett övergripande ansvar
för barn och unga som placeras i ett stödboende,
på motsvarande sätt som gäller barn och unga som
placeras i familjehem och hem för vård eller boende.
syfte att utveckla familjehemsvården genom ett tydliggörande av Socialstyrelsens ansvar för att stödja
och utveckla familjehemsvården. Utvecklingsarbetet
ska vara långsiktigt, kontinuerligt och sammanhållet
för en familjehemsvård av god kvalitet och tillräcklig
omfattning även i framtiden.
Familjehemsföräldrar är en viktig målgrupp i
utvecklingsarbetet. Det är också centralt att ta del av
de familjehemsplacerade barnens egna erfarenheter för att kunna utveckla vården.
UTRE DNINGSFÖRSL AG
Utredning föreslår skärpt straff för kontakt med barn
i sexuellt syfte (s.k. grooming)
Utvidgat straffansvar och skärpt straff. Det föreslås i en utredning om kontakt med barn i sexuellt
syfte som justitie- och migrationsminister Morgan
Johansson har tagit emot.
Sverige ska vara ett föregångsland när det gäller
bekämpande av alla sorters sexuella övergrepp,
inte minst när det gäller barn. I dagens samhälle
finns det stora möjligheter för vuxna personer som
vill arrangera möten med barn i avsikt att begå
sexuella övergrepp. Det är därför viktigt att polis och
åklagare har möjlighet att tidigt kunna ingripa för att
förhindra och förebygga sexualbrott mot barn.
Därför föreslår utredningen att straffansvaret för
det som i dagligt tal ofta kallas grooming utvidgas. I
dag finns ett krav på att en vuxen måste ha vidtagit
någon ytterligare åtgärd, förutom att komma överens om ett möte med barnet, för att göra sig skyldig
till brottet kontakt med barn i sexuellt syfte.
Nu föreslår utredaren att kravet tas bort och att
straffansvaret ska inträda redan när en vuxen föreslår
för ett barn att de ska träffas, eller när de kommer
överens om att träffas. Utredningen föreslår även att
maximistraffet höjs från fängelse i ett år till fängelse
i två år och att brottsbeteckningen ändras till åtgärd
för att möta ett barn i sexuellt syfte.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari
2017.
Justitiedepartementet, Ds 2015:49
Förslag för att utveckla familjehemsvård
I samma proposition som ovan lämnas även förslag i
Hur riksdagsbeslut fattas: Kommittédirektiv skrivs av regeringen, ett beslut om utredning fattas. ➞ Utredningens resultat presenteras.
➞ Förslag inkommer till riksdagen baserade på utredningarna och till sist får vi ett regeringsbeslut. Ordförklaring: Motioner är förslag
från enskilda ledamöter till riksdagen. Propositioner är förslag från regering till riksdag. Källor: DS=Departementsskrivelse, utredningen är gjord inom
rege­ringskansliet, exempel DS 2013:50. SOU=Statens offentliga utredningar står bakom utredningen, exempel SOU 2013:53. Proposition skrivs som
Prop. 2013/12:164. Beslut presenteras med vilket utskott som ligger bakom beslutet, exempel Arbetsmarknadsutskottet 2013/11:4
38 | www.ssil.se
ranarp_annons_NY.pdf
11-03-10
14.53.11
- Bemanning i socialt arbete
- Chefer i socialt arbete
C
M
- Socionom- & utredningskonsulter
Y
CM
- Ledningsstöd
MY
CY
Välkommen med er förfrågan
CMY
K
www.kronanab.se
[email protected]
Tel: 0738-153777
Jour- & Familjehem för
ensamkommande barn & ungdomar
Vi har erfarenheten och metoderna att hjälpa människor från
beroenden - redan 1984 började vi jobba med 12-stegsbehandling.
Korpberget har sedan dess haft en
ledande ställning, framför allt
inom behandling av kemiskt
beroende (narkomani och
alkoholism) och kriminalitet.
Vi på Andra Hemmet träder i när
de biologiska föräldrarna behöver
avlastning eller inte finns tillgängliga
för att tillgodose med ett tryggt hem.
Kontakt: Dejan Iic 073-779 22 02
Leopoldsgatan 22 Uppsala . [email protected]
www.andrahemmet.se
www.andrahemmet.se
Rundelns stödboende
Rundelns stödboende är ett alternativ när
insatser med stöd av LSS inte är aktuellt,
placering sker enligt SoL. Rundelns stödboende erbjuder centralt belägna lägenheter och individuellt
anpassade stödinsatser. Målgruppen är unga vuxna med ett
stödbehov som kräver en individuell anpassning som kan
vara svår att genomföra i ett kollektivt boende.
FAMILJEHEM MED MÅNGFALD,
KUNSKAP OCH HJÄRTA
Ensamkommande flickor som är gravida eller redan har fött
barn har fått en lugn och välkomnande boendemiljö här liksom mor/farföräldrar med barnbarn som under flykten till
Sverige skilts från resten av familjen, men också unga vuxna
i utskrivningsfasen från SIS där ett stabilt boende kan vara
avgörande för fortsättningen.
Våra familjehem finns i städer och på landsbygden. Många talar
flera språk och gemensamt för allihop är att de är eldsjälar som
vill göra skillnad. Familjehem i fokus erbjuder stöd dygnet runt,
regelbunden handledning, utbildning och tillgång till psykolog.
Vi tar emot placeringar av barn och unga mellan 0-18 år,
ensamkommande flyktingbarn och barn med komplexa behov.
020-20 29 30
www.familjehemifokus.se
Välkommen att kontakta oss för mer information!
Jan-Åke Karlsson
[email protected]
070-949 13 38
www.cvo.se
www.ssil.se | 39
GÄSTKRÖNIKA
Hur viktig är det att
barn själva får bestämma?
I föräldrabalken stadgas att
barn har rätt till umgänge med den föräldern de inte bor hos, samt att barn har
ett behov av en nära och god kontakt
med båda sina föräldrar. Lagens definition kom till för att barnet ska kunna
träffa båda sina föräldrar, oavsett hur
vårdnadsfrågan, samarbetet eller kommunikationen ser ut mellan föräldrarna.
I lagen och i praxis utgår jurister oftast
från barnets rättigheter till umgänge
med umgängesföräldern. I teorin är det
rätt och en fin tanke, men även om ett
umgänge inte är juridiskt olämpligt är
det inte alltid för barnets bästa.
KRÖNIK A TIDIGARE LAG och
praxis har varit att barn
från 12 år ska ha stor självbestämmanderätt. Hur mogen en tolvåring är kan dock
variera. Idag handlar det istället mer om
allmän mognad och utveckling.
Problemet är att olika socialtjänster
och domstolar gör olika bedömningar.
Nyligen hade jag ett mål där en tolvåring, normalt åldersadekvat, under ett
år stått fast vid att den vill bo med ena
föräldern. Detta skulle innebära en flytt
som socialtjänsten i hemkommunen var
emot, trots att föräldern var lämplig. Socialtjänsten motiverade sitt beslut om att
inte ta hänsyn till pojkens vilja med hänvisning till att pojkar är senare i utvecklingen än flickor.
TVÄRTOM VAR det i ett mål där en flicka på
10 år fick bestämma helt. Domstolen
menade då att det var ett beslut även för
framtiden. Att barnet med tiden skulle
fungera bättre med ett sådant beslut än
40 | www.ssil.se
om domstolens beslut inte skulle kunna
följas om något år, och då kanske leda till
en ny process.
umgängesmål är bedömningen
bland båda socialtjänster och tingsrätter
också ojämn. Vissa tingsrätter vill knappt
ta beslut om umgänge för barn över 12
år, andra kör över de som uttryckligen
inte vill medverka till umgänge – med
domskälen att det är för barnets bästa.
Tanken är god. Många boendeföräldrars
konflikt med den andre parten påverkar
barnen. Men i de fall där barnen uttryckligen under längre tid inte vill medverka
till umgänge, och har uppnått denna ålder och mognad, är det viktigt att lyssna. Konflikten kan annars förvärras, och
barnet tar mer skada om det tvingas, istället för att ha möjlighet att istället senare ta upp kontakten på eget initiativ.
-
I RENA
barn vill att föräldrarna ska bli
ett par och bo tillsammans igen. De barn
som aldrig bott tillsammans med båda
föräldrarna vill träffa den de inte bor
med ofta. I de fall där barn genomgående, utan synliga påtryckningar vägrar
umgänge och har uppnått en adekvat ålder är det viktigt att lyssna. Det är då ofta
någonting som inte står rätt till.
Jag hade tidigare i år ett mål där domstolen körde över barnets vilja men barnet fortsatte att vägra umgänge. Barnet
bröts ned så av domstolens ovilja att
lyssna att denne inte klarade av det vardagliga livet. Senare framkom att barnet
blivit djupt kränkt under umgänget och
att barnets nej var ett rop på hjälp. ●
DE FLESTA
Linda Bohlin
Jur kand och Ansvarig Affärsutvecklare på Juristpunkten
»I de fall där barn
genomgående, utan
synliga påtryckningar
vägrar umgänge, och har
uppnått en adekvat ålder,
är det viktigt att lyssna.«
Andra Chansen AB
Ett stöd till barn, unga och unga vuxna.
Vi på Andra Chansen erbjuder konsulentstödda
familjehem med våra ungdomar i fokus och
insatserna skräddarsydda efter ungdomarnas
behov och socialtjänstens önskemål.
Vi arbetar med snabba lösningar och fokus på
närhetsprincipen runt socialtjänsten.
Välkommen att kontakta oss!
Johakim Gadhasson Verksamhetschef, 0769-468809
Storgatan 20 Uppsala . [email protected]
LEDIGA
PLATSER!
www.Boendeforbehovande.se
Vi erbjuder förstärkta familjehem och jourhem i främst Skåne.
Vi ger ensamkommande flyktingbarn/ungdomar bästa tänkbara stöd och trygghet hos våra familjehem/jourhem.
Vi har lediga platser omgående för ensamkommande
flyktingbarn/ungdomar.
Vi söker och rekryterar även
nya möjliga familjehem/jourhem.
Kontakt:
Sonny Tengquist (verksamhetschef)
070-454 59 56
[email protected]
Boende för behövande AB
OMSORG
NORR
Kreativitet Engagemang Respekt
Avivia erbjuder boendeverksamhet med stabilitet i fokus.
Vi vill ge ungdomar en trygg och säker plats att frodas.
018 – 470 46 41
Omsorg Norr erbjuder boenden för
personer med omfattande särskilda behov.
www.omsorgnorr.se
Curativa AB fungerar som ett
stöd till socialtjänsten och andra
verksamheter inom socialt arbete.
. Handledning . Familjehemsvård
. Konsultation . Utbildning/utredning
Kristina Faleij 070-318 22 38
Falleniusgatan 4 Örebro
[email protected]
www.curativa.se
HUDUMA CARE HB
Vi erbjuder konsulentstödd
familjehemsvård för
ensamkommande flyktingbarn.
Vi rektyterar, utreder och handleder
familjehem med utgångspunkt från
Socialstyrelsens rekommendationer.
Kontakt!
[email protected] . 070-773 17 54
Nya Livet erbjuder HVB-hem för ensamkommande,
familjehem, jourhem, konsulentstött familjehem
för ensamkommande och träningslägenheter.
Nya Livet arbetar för relationsskapande med ungdomens individuella behov i centrum, jobbar med
öppenhet, trovärdighet, lyssnande och skapar trivsel
och trygghet på boendet och hos familjehemmet.
KONTAKT Mehri Daman, VD och Socionom
Nya Livet Ensamkommande
Blåklintsvägen 8 Fritsla . 0320-478 88
www.nyalivetensamkommande.se
Athena
mitt nya hem
Vi erbjuder ungdomar som är utsatta för ”hedersrelaterat
våld och förtryck” samt ensamkommande barn/unga:
• Familjehem/Jourhemsplaceringar
• Stödboenden
Zubeyde Demirörs
Ansvarig
• Skyddat boende HVB-hem för flickor
076-271 45 65
med "hedersproblematik"
Fatima Aberkan
• Kontaktmannaskap
Föreståndare
• Utbildningar/Föreläsningar/Handledning
070-882 19 56
• Risk och behovsanalyser/kartläggning [email protected]
www.mittnyahem.com
www.ssil.se | 41
Läs våra boktips
Omtanke presenterar nya böcker för nytta och nöje i varje nummer.
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 46
Kommer du tycka om mig nu?
En självbiografisk berättelse om fyra identiteter - La, Lina, Marjatta och Jag - en ärlig och gripande historia..
La föds som pojke men känner från tidig ålder att hon är en flicka, men det ser ingen. Lina vill vara bäst i
klassen men hon kämpar med läs- och skrivsvårigheter. Marjatta är utbildad flerspråkig jurist men vantrivs
i EU:s gråa korridorer. Dessa tre historier vävs samman med hur Jag vänder en skola i kris. La, Lina, Marjatta
och Jag brottas med sina känslor samtidigt som de bygger upp sina drömmar, förväntningar och destinationer. Författaren Lina Axelsson Kihlblom är grundskolechef för Haninge kommun och ledamot i 2015 års
skolkommission samt uppmärksammad rektor för Ronnaskolan i Södertälje. Hon blev även uppmärksammad
i tv-serien Rektorerna på SVT. Hon är även en mycket uppskattad föreläsare och flitig debattör.
Lina Axelsson Kihlbom, www.gothiafortbilding.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 46
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt
– en handbok i bemötande
När någon drabbas av demenssjukdom eller andra tillstånd som påverkar hjärnan till exempel stroke, Parkinsons
sjukdom, MS eller hjärnskada, medför det kognitiv svikt.Detta är en handbok i bemötande som ökar kunskapen om
kognitiv nedsättning och ger konkret vägledning i hur vårdpersonal och anhöriga kan stödja den drabbade och
förbättra livskvaliteten. Två studieplaner med diskussionsfrågor, en för vårdpersonal och en för anhöriga, gör boken
utmärkt för studiecirklar. Boken är en omarbetad tidigare upplaga av Samvaro med personer med demenssjukdom.
Jane Cars är geropsykolog och före detta chefpsykolog.Beata Terzis är med dr och sakkunnig inom demens och
kognition. Hon har tidigare varit chefpsykolog och enhetschef vid Dalens sjukhus, Stockholm.
Jane Cars och Beata Terzis, www.gothiafortbildning.se
Socialförsäkringar
– en introduktion för professionsutbildningar
– Barn, familj, funktionshinder, sjukförmåner, arbetsskador, pensioner och bostadsstöd.
Boken redogör och kommenterar socialförsäkringsbalkens innehåll och kan användas på fristående kurser
liksom på personalutbildningar med anknytning till människobehandlande verksamheter.
Bokens huvuddel tar upp Familjeförmåner, förmåner vid sjukdom eller arbetsskada, särskilda förmåner vid funktionshinder, förmåner vid ålderdom, förmåner till efterlevande, bostadsstöd
Även relevanta domar och praxis, såsom JO-beslut, återfinns i boken, liksom instuderings- och fördjupningsuppgifter.Författaren Lars Zanderin är fil. lic. i statsvetenskap, fil.dr i rättssociologi samt universitetslektor i politologi (em.).
Han har skrivit ett flertal böcker och uppsatser i arbetsmiljörätt, arbetsrätt och förvaltning och har lång erfarenhet av
olika uppdrag inom förvaltning och näringsliv.
Lars Zanderin www.liber.se
Alkohol, droger och hjärnan
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 46
42 | www.ssil.se
Alkohol, droger och hjärnan beskriver framsteg inom hjärnforskningen som gjort det möjligt att bättre förstå
alkohol- och drogproblem. Boken är skriven från författarens perspektiv som läkare och forskare och visar hur vetenskapens framsteg pekar ut vägar mot empatisk, rationell behandling som alternativ till moraliserande attityder och
vårdideologiska strider.
Missbruksproblem är mycket vanliga, och nästan varje familj har erfarenhet av någon som drabbats. Svenskars användningsmönster av alkohol har förändrats. After Work-ölen och mitt-i-veckan-drinken är förhållandevis nya i svensk
dryckeskultur, samtidigt som traditionen av tungt helgdrickande finns kvar. Dessa dryckesbeteenden aktualiserar
behovet av fördjupad kunskap och vetenskapligt grundade behandlingsmetoder. För att nå dit behöver forskningens resultat nå ut utanför akademiska kretsar.
Markus Heilig www.nok.se
BOKHYLLAN
En skola fri från mobbning
Kunskap, inspiration, tips och råd till föräldrar, lärare och alla som vill förändra
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 46
Varje dag kränks och mobbas mer än 50 000 barn i skolan - två i varje klass. Varje år tar tar 50 skolbarn livet av sig för
att slippa fortsatt mobbning - ett barn i veckan. Allt fler vuxna vittnar om hur de lidit hela livet sedan de mobbats
som barn. Det är lätt att kasta skulden på enskilda och grupper av människor, men - mobbning är framför allt ett
strukturellt problem. Skolan saknar organisation och rutiner för att fungera som en trygg arbetsplats. Lagen kräver
nolltolerans mot kränkningar och mobbning i skolan, men...
– Vad ska skolan och alla andra göra för att nå nolltolerans? Vem ska man vända sig till när man blir utsatt för
kränkningar och mobbning?Vem ska man vända sig till och berätta när man ser och hör att någon blir illa behandlad? Det är några av många frågor som Claes Jenninger behandlar för att sprida kunskap, inspiration, tips och råd.
Claes Jenninger är fyrabarnspappa vars son Måns tog livet av sig för att slippa fortsatt mobbning. Mellanstadielärare och mediepedagog (DI). Har arbetat i skolan i 30 år på mellanstadiet, högstadiet, gymnasiet samt i lärarutbildningar. Arbetat som frilans på Utbildningsradion och i kulturprojekt som Skapande skola och Kultur i skolan.
Claes Jenninger Beijboom Books
Att vara vuxen med Aspergers syndrom Om identitet, relationer och vardagen
”Att umgås med människor jag har roligt med är för mig som att äta jordgubbsglass: jag tycker om jordgubbsglass,
men jag klarar mig utan det och mår inte psykiskt dåligt om jag inte äter det på länge. På samma sätt kan jag ha roligt
med andra människor, men å andra sidan har jag också roligt ensam. Är det verkligen helt fel att göra något som
avviker från det normala?”
Paula Tilli beskriver identitet, relationer och vardagen på ett personligt och levande sätt livet med Aspergers syndrom, eller som det numera heter autismspektrumtillstånd. Det största problemet är sällan diagnosen i sig utan det är
förväntningarna och kraven från omgivningen som skapar stress och tar energi. Boken vänder sig till dig som har en
diagnos inom autismspektret och till närstående. Även professionella och arbetsgivare har stor glädje av boken.
Paula Tilli www.gothiafortbildning.se
Vinnboke! n
Den här
kan du vinna!
Sid 46
Inkludering i skolan
Nu kommer den ledande inkluderingsforskaren David Mitchells bok Inkludering i skolan, som ger tillgång till 27
evidensbaserade undervisningsstrategier som verkligen fungerar. Inkluderande undervisning innebär att olikheter
ses som en tillgång. Men hur ska man undervisa elever i behov av särskilt stöd på bästa sätt? Vad säger forskningen
och hur ska man veta vilka strategier som är mest effektiva? David Mitchell presenterar en unik sammanställning
och analys av olika undervisningsstrategier i relation till olika typer av undervisningsinnehåll som forskning har visat varit framgångsrik för elever i olika typer av skolsvårigheter. Något motsvarande har tidigare inte funnits. Säger
Kerstin Göransson, faktagranskare och docent i specialpedagogik, med fokus på inkludering, särskola och elever i
behov av särskilt stöd i sitt förord.
Författaren David Mitchell är adjungerad professor vid University of Canterbury i Christchurch i Nya Zeeland.
Mitchell är ledande forskare inom inkludering och anlitas som sakkunnig i ett flertal internationella sammanhang
David Mitchell www.nok.se
Svart kvinna
Våren 2014 startade Fanna Ndow Norrby kontot @SvartKvinna på sociala medier. Hon var trött på den sexism och
rasism som svarta kvinnor i Sverige möter. Gensvaret blev massivt - på bara en dag fick kontot över 10 000 följare
och inom ett par månader läste och diskuterade mer än 40 000 personer kontot. I Svart kvinna samlar Fanna Ndow
Norrby den bredd av berättelser som ett stort antal svarta kvinnor i Sverige delat med sig av. Tillsammans med nyskrivna texter är boken en djupdykning i det som så oskyldigt kallas vardagsrasism, men som berör grundläggande
frågor om existensberättigande och ojämlikhet.
Med texter av Amie Bramme Sey, Amira Diallo, Alle Eriksson, Yodit Girmay, Tatiana Håkanson, Judith Kiros, Valerie
Kyeyune Backström, Tyson McVey, Marilyne Ntumba Mabambu, Bilan Osman, Adam Tensta och Salem Yohannes.
Redaktör för boken är Fanna Ndow Norrby (f 1990), som är frilansskribent, aktivist och är utbildad i strategisk kommunikation och PR. Svart kvinna är hennes första bok.
Fanna Ndow Norrby www.nok.se
www.ssil.se | 43
Bergåsa HVB (Halland) och Selene-kollektivet (Gotland) fick dela på priset Årets Vårdgivare. Med på bilden (tv) är också en av Svenska Vårds styrelseledamoter
Marie-Louise Löfdahl samt ordförande Martin Linde-Rahr.
Svenska Vårdgalan
Inspiration och kunskap för några av välfärdens hjältar
I början av november hölls 2015 års upplaga av Svenska Vårdgalan, med påföljande
utbildningdag för personal och ledning, på
Piperska Muren i Stockholm.
Dag 1 bestod främst av inspirerande föreläsare. Ola Polmé, med mångårig bakgrund inom psykogeriatrik, berättade om
det viktiga bemötandet i vården och Yamina Enedahl, världsrekordhållare i fridykning och mental tränare visade hur man
kan spränga sina egna gränser och utmana
gamla föreställningar.
UNDER FÖRSTA dagen delades även priserna ut för Årets Vårdgivare, som delades
av Bergåsa HVB och Selene-kollektivet,
samt Årets Medarbetare som gick till Julia
Matthus på HOPP.
Bergåsa fick utmärkelsen med motiveringen att de med sitt engagemang och sin
kreativitet är en förebild för behandlingsvärlden. Med låg personalomsättning har
man lyckats väl med värdegrundsarbete
och god arbetsmiljö vilket avspeglar sig i
hög kundnöjdhet och hög trivsel bland de
placerade flickorna.
Ur motiveringen för Selene-kollektivet
kan man bland annat läsa att ”I den famil-
44 | www.ssil.se
jära miljön bygger man upp bärande relationer med klienterna, där man ser till
de individuella behoven och ger stöd i ett
mödosamt men nödvändigt förändringsarbete”
JULIA MATTHIS fick priset Årets Medarbetare.
”Julia är ett föredöme genom sitt kvalificerade och osjälviska arbete inom HOPP
Stockholm och även i sociala sammanhang utanför organisation. Julia är en person som står för människor som farit illa i
livet”. löd motiveringen.
Även ett hederspris delades ut till Karin
Cederqvist, Flyktingmedicinskt centrum i Norrköping för sina insatser
för att hjälpa hundratals flyktingar,
invandrare och asylsökande med
att bearbeta psykiska problem som
uppstått i samband med trauma och
migration.
mycket nöjda med dagarna,
konstaterar Dan Nilsson, förbundsdirektör för Svenska Vård.
– Givet de speciella förutsättingar som
råder just nu, då våra medlemmar har
extra hög arbetsbelastning, var det god
uppslutning. De tre spår vi hade under
utbildningsdagen; Utmanande beteenden, Kan vi lita på hjärnan, Trygg och säker samt mitt spår - Uppdatering rörande
bland annat upphandlingar, förändringar
i regelverk och aktuella politiska förslag,
var mycket uppskattade. Jag tror faktiskt
mitt spår drog flest åhörare, men jag vet
att de som gick säkerhetsspåret fick sig en
mycket bra säkerhetsutbildning, avslutar
Dan Nilsson.
TEXT OCH FOTO SUSANN ENGQVIST
– VI ÄR
Dan Nilsson, förbundsdirektör för
Svenska Vård får hjälp att hitta sin
inre styrka av fridykaren och mentala
coachen Yamina Endedahl.
RECEPT
Baka Jan Hedhs
julfavoriter
AV ANNIKA RÅDLUND
Jan Hedh har genom sina många böcker blivit känd som en av
Sveriges främsta konditor- och bagarmästare. Under hans 45 år
i branschen har han mottagit många fina utmärkelser. Här delar
han med sig av sitt favoritrecept på lussekatter som finns med i
hans senaste bok Julens söta som kom ut i oktober.
Saftiga Lussekatter
Recept för cirka 35 bullar.
Ingredienser:
Fördeg
700 g (11 2/3 dl) vetemjöl
30 g (drygt 2 msk) strösocker
80 g jäst
500 g (5 dl) mjölk (3 %)
3 g stött saffran
Gör degen så här:
1. Lägg mjöl och socker i en
bunke.
2. Lös upp jästen i mjölken.
Tillsätt saffran. Häll blandningen
över mjölet.
3. Knåda degen i assistent på låg
hastighet i 5–6 minuter.
4. Låt jäsa övertäckt på varmt
ställe tills degen har blivit dubbelt
så stor, ca 30–45 minuter.
Bortgörning
500 g (8 1/3 dl) vetemjöl
180 g (2 dl) strösocker
20 g (drygt 1 msk) havssalt
20 g (2 msk) stött kardemumma
50 g (1 litet) ägg
250 g smör
Russin
Äggstrykning
Vispa ihop 1 ägg
Bortgörning
1. Häll mjöl, socker, salt, kardemumma och ägg över fördegen i
degbunken.
2. Arbeta degen i hushållsassistent
på låg hastighet i 5–6 minuter.
3. Tillsätt smöret i små bitar,
öka hastigheten och arbeta
degen riktigt elastisk i ytterligare
10 minuter.
4. Låt jäsa övertäckt ca i 30 minuter.
Baka lussekatterna så här:
1. Lägg russin i blöt i kallt
vatten i ca 30 minuter. Låt rinna
av ordentligt i en sil.
2. Dela degen i 3 delar, som var
och en delas i 11–12 bitar.
3. Rulla bitarna till bullar, täck
dem med en bakduk och låt vila i
5 minuter.
4. Rulla ut och forma bullarna
enligt önskemål. Lägg dem på
plåtar med bakplåtspapper.
5. Stick ner blötlagda russin i
degen hårt, så att de inte blir
torra.
6. Pensla med äggstrykning och
låt jäsa kraftigt till lite mer än
dubbel storlek, i ca 45 minuter.
7. Sätt ugnen på 250 °C.
8. Baka lussekatterna gyllenbruna
i 8–9 minuter.
9. Pensla dem ännu en gång med
äggstrykning efter bakningen.
Anecta Translink
Specialist vid företagsöverlåtelser
inom vård, skola och omsorg
Välkommen att kontakta oss om du vill veta mer om oss eller
våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!
Per-Olof Eurell
Stockholm 08-755 55 90 | Jönköping 036-12 66 40
Malmö 040-630 99 39 | www.anecta.se
Dealmaker och branschspecialist
[email protected] | 08-410 426 43
www.ssil.se | 45
KALENDARIUM
Kalendarium 2015
Här presenterar vi aktuella föreläsningar, seminarium och evenemang.
DECEMBER
”Busiga vårdtagare”
med Ola Polmé
Malmö 2 december.
Arrangör: Svenska Vård
Basal demensutredning
Umeå 3 december,
Växjö 10 december.
Arrangör: Expo medica
Systematiskt kvalitetslednings­
arbete med Patrik Ulander
Stockholm 3-4 december.
Arrangör: Svenska Vård
Bemötande vid svåra beteenden
Stockholm 4 december.
Arrangör: KUI
Psykisk ohälsa hos personer
inom LSS-verksamhet
Stockholm 7 december.
Arrangör: KUI
Chef HVB-hem
Stockholm 7-8 december.
Arrangör: Conductive
”Strategisk dag för konsulent­
stödd familjehemsverksamhet”
Stockholm 8 december.
Arrangör: Svenska Vård
Bostäder för äldre
Stockholm 8-9 december.
Arrangör: Conductive
Ensamkommande flyktingbarn
Stockholm 8-9 december.
Arrangör: Conductive
Psykisk ohälsa hos äldre
Stockholm 9 december.
Arrangör: KUI
Webbmöte, Information om en­
samkommande flyktingbarn
Webbsänds, 9 december.
Arrangör: SKL
Integritet och mänskliga
rättigheter i HVB
Stockholm 9 december.
Arrangör: IMR
Samtalsmetodik
för omsorgspersonal
Stockholm 11 december.
Arrangör: KUI
46 | www.ssil.se
Temadag Droger
Karlstad 15 december.
Arrangör: FoU Välfärd
Barn i behov av särskilt stöd
Stockholm 9 februari.
Arrangör: KUI
Roller och ansvar i
vård och omsorg
– en översiktskurs för
journalister med Dan Nilsson
Stockholm 15 december.
Arrangör: Svenska Vård
Hur bemöter man hot och våld?
Stockholm 12 februari.
Arrangör: KUI
Läkemedelshantering i HVB
Stockholm 17 december.
Arrangör: IMR
JANUARI
Lex Sarah webbutbildning för
personal inom äldreomsorg
och LSS
Webbaserat, 4 januari.
Arrangör: KUI
Hitta rätt
Workshop om material för
ensamkommande ungdomar
Göteborg 20-21 januari.
Arrangör: FoU Välfärd
Motiverande samtal
Stockholm 21-22 januari.
Arrangör: KUI
Att åldras med
utvecklingsstörning
Stockholm 25 januari.
Arrangör: KUI
”Basal hygien för särskilda
boenden o viss LSS”
med Lena Sahlqvist
Stockholm 26 januari.
Arrangör: Svenska Vård
Daglig Verksamhet
Stockholm 27-28 januari.
Arrangör: Conductive
FEBRUARI
Lex Sarah webbutbildning för
personal inom äldreomsorg
och LSS
Webbaserat, 1 februari
Arrangör: KUI
Psykisk ohälsa samhällets
barn och unga
Stockholm 3-4 februari.
Arrangör: Expo medica
Bra bemötande botar bäst
Stockholm 17 februari.
Arrangör: KUI
”Systematiskt kvalitetslednings­
arbete” med Patrik Ulander
Stockholm 23 februari.
Arrangör: Svenska Vård
”Systematiskt kvalitetslednings­
arbete” med Patrik Ulander
Jönköping 12 april.
Sundsvall 19 april.
Arrangör: Svenska Vård
Vuxna och psykisk hälsa
Stockholm, 13-14 april.
Arrangör: Expo Medica
Värdebaserad vård i praktiken
Stockholm, 13-14 april.
Arrangör: Conductive
Chef i hemtjänsten
Stockholm, 13-14 april.
Arrangör: Conductive
MARS
”Systematiskt kvalitetslednings­
arbete” med Patrik Ulander
Malmö 3 mars.
Göteborg 8 mars.
Arrangör: Svenska Vård
Lex Sarah webbutbildning för
personal inom äldreomsorg
och LSS
Webbaserat, 7 mars.
Arrangör: KUI
Integration av nyanlända
Stockholm, 8-9 mars.
Arrangör: Conductive
”Basal hygien för särskilda
boenden o viss LSS”
med Lena Sahlqvist
Höör 16 mars.
Arrangör: Svenska Vård
Rikskonferens
Kvalitet i omsorgen
17-18 mars.
Arrangör: KUI
Ekonomistyrning på
socialförvaltningen
Stockholm 19-20 april.
Arrangör: Conductive
Psykisk ohälsa hos personer
inom LSS-verksamhet
Stockholm 25 april.
Arrangör: KUI
”Vårkonferens”
Stockholm 25-26 april
Arrangör: Svenska Vård
OKTOBER
Drogfokus 2016
Uppsala 19-20 oktober.
Arrangör: Uppsala kommun
tillsammans med Uppsala universitet
NOVEMBER
Psykisk O-Hälsa SYD
Malmö 24 november.
Arrangör: Expo medica
APRIL
Socionomdagarna 2016
Stockholm 15-16 november.
Arrangör: Akademikerförbundet SSR
Lex Sarah webbutbildning för
personal inom äldreomsorg
och LSS
Webbaserat, 4 april.
Arrangör: KUI
Leva och fungera 2017
Göteborg 4-6 april.
Arrangör: Svenska mässan
Vitalis
Göteborg 5-7 april.
Arrangör: Svenska mässan
2017
För en plats i kommande nummers kalendarium
mejla ditt evenemang till:
[email protected]
Bifoga titel på evenemanget,
ort, datum och arrangör.
PLATSTORGET
Söker du ny personal eller vill du marknadsföra din utbildning?
Behandlare/socionom/
beteendevetare 3 platser
Mångsbo HVB och Duvgården HVB är inne i ett spännande utvecklingsskede. Har du ett genuint intresse av att tillsammans med det övriga
teamet och ledningen utveckla verksamheten? Drivs du av ett starkt
engagemang för målgruppen och är som person mogen och trygg samt
har förmågan att härbärgera.
Gällivare Kommun
Socialförvaltningen
söker
ENHETSCHEF
för Barn och Unga
samt Familjerätt
Sista ansökningsdag 11 december 2015
Upplysningar tfn 0970-185 41
Mona Holmström, avdelningschef
Läs mer på
www.gellivare.se
Vi tänker I arbetet som alkohol och drogterapeut skapar du en trygg och
utvecklande miljö för ungdomarna genom en strukturerad och meningsfull
vardag. Du bedriver vård utifrån socialtjänstens uppdrag samt tillsammans
med kollegor planera och genomföra behandlingen bl a genom att hjälpa
ungdomen att utveckla sin förmåga att hantera sina känslor/svårigheter
utifrån nya strategier. Grunden för allt behandlingsarbete utgår ifrån den
relation du skapar med ungdomen.
Schemalagda gruppsamtal - Motiverande Samtal (MI) - Kriminalitetsprogram - Rapporter till våra kunder - Uppföljningsmöten
Vi erbjuder Handledning, behandlardagar, god löneutveckling, delaktighet mm.
Kvalifikationer Vi söker dig med adekvat utbildning: socialpedagog,
socionom, beteendevetare eller alkoholterapeut, behandlingspedagog,
behandlingsassistent med erfarenhet av att leda grupper. Meriterande är
utbildning i KBT, MI, Vi lägger mycket stor vikt vid personliga egenskaper
och lämplighet. B-körkort är ett krav samt tillgång till bil.
Urval och intervjuer kommer att ske löpande under rekryteringstiden.
Vi söker både timvikarier och längre vikariat kan bli aktuellt. Vi erbjuder
anställning på 10 timmar/vecka, men där goda möjligheter finns till utökad
arbetstid upp till heltid.
Mer information på www.mangsbohvb.se och www.duvgarden.se
Ansökan via e-post: [email protected] (Elin 070-991 67 60)
VI HAR VALT VÅRA REKRYTERINGSKANALER
OCH ÖNSKAR INGEN REKRYTERINGSHJÄLP.
Bemötande med kvalitet
Utbildningar och handledning inom LSS
Annika Renöfält-Grahn
är folkhögskollärare, handledare och
coach, med utbildning i bland annat
psykologi och kommunikation. Annikas
erfarenhet av att vara mamma till ett
barn med personlig assistans, liksom
erfarenhet som arbetsledare för
personliga assistenter, har gett
henne unik kunskap inom området,
något som uppskattats av många
kursdeltagare.
073-316 99 75
IfA anlitar sedan ett år tillbaka Talavid
www.talavidhandledning.se Handledning i utbildningsuppdrag.
Birgitta Orre-Annmo
är socionom, gymnasielärare samt
handledare. Birgittas erfareheter
som LSS-handläggare, lärare i
social omsorg samt ansvarig för
återkommande fortbildning av
personliga assistenter, har gett
kunskap från flera olika perspektiv,
vilket resulterar i både bredd och
djup i kursinnehållet.
Vertebra Handledning är upphandlat
för handledning av Göteborgs stad
med kranskommuner.
070-201 91 48
www.vertebra.se
Kontakta oss för en skräddarsydd utbildning utifrån era behov!
”” ””
””
Vi har många nöjda kunder bland kommuner, assistansföretag och kooperativ!
”Otroligt välplanerad kursdag.
Jag har kunnat uppehålla ett
konstant lyssnande och intresse.
Tack för en mycket bra
utbildningsdag!”
”Bra upplägg och bra information, bra frågeställningar
och många tankeställare. Fått mer självförtroende och
blivit stärkt i min roll som personlig assistent. Jobbet
känns mer upphöjt och värdefullt. Bra material att ta
med och läsa igen.”
Hör av dig till oss så hjälper vi dig att synas!
”Ovanligt levande och
verklighetsförankrade
genomgångar av olika
teorier. Bästa kursen jag
någonsin gått!”
www.ssil.se | 47
TÄVLING
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
Vinn en bok med Omtanke
Bokvinnare i förra numrets tävling är:
Dokumenterar du inom vård-, Monica Andreasson, Kungälv
behandlings- eller omsorgsarbete?Bea Rasmussen, Forserum
Jonas Rönnbo, Nykroppa
Böckerna som du kan vinna genom
att deltaoch
i annonspusslet
Dokumentera
följ den röda tråden med hjälp av idok!
Eva Eriksson, Kungsör
nedan finns alla presenterade i Bokhyllan på sidorna 42-43 .
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
ranarp_annons_NY.pdf
11-03-10
14.53.11
Annonspussel – Vilka annonsörer döljer sig i figurerna?
ett
ndra
rbete.
ehemsvård
ning/utredning
1
Specialist vid företagsöverlåtelser
idok - det självklara IT-stödet för professionellt yrkesutövande
inomidok
vård,
skola
och omsorg
ditt kvalitetsarbete
- systematiserar
C
idok - interagerar med genomförandeplanen då du dokumenterar
idok - din garant för en kvalitetssäkrad dokumentation
M
idokkontakta
- lättanvänt, rättssäkert,
kostnadseffektivt
Välkommen att
oss om
du vill veta mer om oss eller
våra uppdrag och boka ett förutsättningslöst möte!
Y
CM
2
Våra kunder finns inom HVB, LSS, familjehem mm
3
4
och består av fler än 225 behandlande enheter!
Hemsida: www.valbo.nu
Per-Olof Eurell
Telefon nr: 011-664 44
Kontakta
oss
för
att
boka
tid
för
en
presentation!
Dealmaker
och
branschspecialist
E-post: 036-12
[email protected]
55 90 | Jönköping
66 40
Nectar Systems AB, 0451-89300, www.idok.nectar.se [email protected] | 08-410 426 43
22Stockholm
38 08-755
040-630 99 39 | www.anecta.se
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
Fyll iMalmö
rätt sidnummer
till rätt annons:
1
2
3
4
5
MY
5
CY
CMY
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
0-318
Anecta Translink
Kommentar från SSIL Kvalitetsindex
Margareta Lindgren, Storuman
Pia Ekelund, Nossebro
Stort grattis till er, boken kommer på posten.
ISOX 2000 version 6 byter namn till idok
"Jag tror inte vi hade kunnat
hitta något bättre åt klienten"
1:a - 4:e pris
K
Periodens
utvalda böcker
Namn:
Adress:
Postnr / ort:
Telefon:
Texta tydligt!
Fyll i talongen här intill och skicka den
senast 13/1 2016 till: ”Tävling 8/15” Tidningen Omtanke,
Blixtgatan 25, 754 31 Uppsala.
Det går även bra att mejla svaren och begärda
uppgifter till [email protected]
NÄSTA NUMMER
Omtanke nummer 1:
Ute den
29
januari
När nästa nummer kommer ut skriver vi 2016 och har förhoppningsvis haft en skön jul- och
nyårshelg med tid för vila och återhämtning – och några glada upptåg.
ÅRETS FÖRSTA nummer kommer vi bland annat ägna åt psykisk ohälsa hos barn och unga, tankarna
bakom design av suicidpreventiva produkter för institutionsmiljöer och hur viktigt det är med rätt
bemötande i vården.
Har du själv idéer på vad du tycker vi borde skriva om? Skicka gärna ett mejl till
[email protected] Till dess vill vi på redaktionen önska
En riktigt God Jul och Gott Nytt År
och samtidigt passa på att tipsa om en fin sista-minuten-julgåva,
som även gör gott. Julgrupp i röd skål med en röd amaryllis, vit hyacint, två röda julstjärnor med
mossa/murgröna, dekorerad med julkulor i guld. Finns även i vitt. 375 kronor, varav 40 kronor går
till Barncancerfonden.
Beställ via www.barncancerfonden.se
Alltid i Omtanke
• Aktuella branschnyheter
• Ny forskning
• Gästkrönika
48 | www.ssil.se
• Reportage
• Bokuppslag
• Recept
• Tävling
• Kalendarium
....och mycket mer!
SAMHÄLLETS BARN OCH UNGA
ENGAGEMANG . PROFESSIONALITET . ÖDMJUKHET
Familj - Ungdomar - Öppenvård - Resursskola
Ekekullen utredning och behandlingshems
verksamheter är belägna på natursköna
omgivningar i Blekinge. Vi erbjuder en
helhetslösning för dig som uppdragsgivare.
Vi består av följande verksamheter:
» HVB Björklyckan, Familjer med barn 0-13 år
» HVB Spjutsbygd, Ungdomar 13-18 år
» Resursskola
» Öppenvårdsenhet
Inom kort startar vi ett nytt HVB för ungdomar
13-18 år i Eslöv, Skåne. Kontakta oss på
0455-45550 eller besök vår hemsida.
www.hvbekekullen.se
3– 4 FEBRUARI 2016 | 7A ODENPL AN | S TOCKHOLM
PSYKISK (O)HÄLSA
SAMHÄLLE TS BARN OCH UNGA
Den självklara mötesplatsen för dig som
arbetar med barn och unga som har, eller
kan drabbas av, psykisk ohälsa. Vi ger dig
användbara verktyg och givande tips att
ta med dig i ditt dagliga arbete.
ETT AXPLOCK UR PROGRAMMET:
Förutsättningar och utmaningar i elevhälsans arbete
Åsa Backlund, fil dr i socialt arbete
Nya droger – nya utmaningar?
Linda Nilsson, generalsekreterare, World Federation
Against Drugs
Komplexa fall inom barn- och ungdomspsykiatrin
Neil Cleland, ledningsansvarig överläkare, PhD, Enheten
för psykotiska och bipolära tillstånd, chefsöverläkare
BUP-kliniken
Skadligt bruk och beroende av centralstimulantia
och cannabis – utbredning och behandling
Anders Hammarberg, med dr, leg psykoterapeut,
Karolinska institutet
Neuropsykiatriska tillstånd hos barn och ungdomar
ur ett primärvårdsperspektiv, en översikt
Joachim Kramer, specialistläkare inom barn- och
ungdomspsykiatri
Utagerande barn och ungdomar – Orsaker och
pedagogiska strategier
Lasse Lindsjö, leg psykolog/ specialistkompetens
i pedagogisk psykologi
Samsjuklighet vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Susanne Bejerot, professor i psykiatri
Depression och suicidal kommunikation – hur uppmärksammar och bemöter du ungdomar i farozonen?
Daniel Frydman, specialist i allmän psykiatri,
leg psykoterapeut
Deltagaravgift: 2 695:– inkl för-/eftermiddagskaffe och
lunch. Priset är exklusive moms.
Hela programmet och mer information: www.psyoh.se
Anmälan och information: Telefon 08-23 73 10
eller e-post [email protected]
Arrangör:
Mediapartner:
ANMÄL DIG PÅ WWW.PSYOH.SE
www.ssil.se | 49
Familjehem!
073-776 84 22 . www.rikonsultation.se
Vi erbjuder ungdomar och barn
som är placerade enligt SoL, LVU
och LSS i åldrarna 0-20 år konsulentstödda familjehem över hela Sverige.
Med rätt familj för ungdomen kommer barnet/ungdomen trivas
från början vilket även underlättar för familjehemmet att utföra
uppdraget väl. Vi erbjuder alla våra familjehem individuellt
utformat stöd kontinuerligt för att försäkra att
uppdraget utförs väl. Även extern handledning erbjuds efter behov. Vi är tillgängliga för våra familjehem dygnet
runt och vi arbetar och erbjuder
all stöd som krävs i samtliga
familjehem för att öka chanserna
till en lyckad placering.
Vi har flera lediga familjehem
i Skåne och Västra Götland!
Vill du
också bli
familjehem?
Kontakta oss!
Familjehemsplacering
och stödboende
NA Humanity AB
Skogshyddegatan 47 Borås
Jobi Amin Aziz 070-450 98 75
[email protected]
Snabba fakta från SSIL
SSIL har förmedlat mer än 3500 placeringar de senast 12 månaderna.
Solens Bakgård arbetar med
matchning av barn och familjer.
Vi har över 30 års erfarenhet av
arbeta med barn och ungdomar
med psykiska och fysiska
funktionshinder.
Över 7000 boendeplatser i vår
databas.
www.SSIL.se
Börjegatan 62 Uppsala . 070-751 17 51 . [email protected]
e
OmtankOmtanke
Omtan
ke
Krönikan:
G
D OCH OMSOR
VÅR
TIDNINGEN FÖR
la
”Vill al ela
äldre sp ”
o?
Bing
TIDNINGEN
FÖR VÅRD OCH OMSORG
Ny Tidning!
SiL har bytt namn
till Omtanke!
TIDNIN
GEN FÖ
R VÅRD
Bakom låsta dörrar
Vill du nå samtliga
beslutsfattare inom
social omsorg?
Hör av dig till mig så hittar vi
den lösning som passar dig bäst!
Annonsbokning
Carola Persson
0651-76 04 34
[email protected]
50 | www.ssil.se
Få expertens bästa tips
på hur du säkrar kontor
och patientlokaler
OCH OM
SORG
Ny Tidning!
SiL har bytt namn
till Omtanke!
Utbil
”Persona dning i fokus
len
viktig oc är otroligt
h inga
kan ersä piller
tta dem
”
någon vill ge svar på
”Jag önskar att s”Jag
”
barn
os
hur
en psykos ser ut”
eimer?
tagit hnäraennungdföräom
lder drabbas av alzh
”
Carolina:
Var finns stödet
krosbarn
Hon är ett mas
siktar högt
Entreprenören som
alla odds
och reser sig mot
Pebbles Karlsson Ambrose:
Alice Åströ
m:
Författaren pratar öppet om sin sjukdom och vägen tillbaka
misshandel
Våga fråga om
ökar när frågan
Upptäckten av våld
Samarbete
ger arbetsro
rahälsovården
ställs inom möd
De skapade en skola för fler när
socialtjänsten släpptes in i skolan
Utan är
chans a lighet har man
in
tt förän
dra någ te en
onting”
ra en före
bild
Äldres
vård
Meditera dig nykter
Fältsöver
ekrealkoholsuget
Ta kontroll
teraren är med
stolt över
AHA-metodens internetprogram
att va
kvalitet
Lyckat för
sök med
samordna
och vårdp
re
lanering
i hemmet
Undersö
kning
Privat an
ställda tri
vs bättre
än offen
tligt anstä
llda
Konsultindex
Två gånger per år förser vi dig, med detta unika
register över psykologer, socionomer, utbildare och
andra konsulter – allt för att underlätta Ert arbete.
I konsultindex hittar Du rätt konsult på rätt plats!
Flera av dessa konsulter finns även på vår hemsida:
www.ssil.se och www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
STOCKHOLMS LÄN
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Skolan För Terapi Och Utbildning - Stuk
* *
* * *
* *
* * * *
Dalvägen 6, 135 51, Tyresö, 070-630 02 27, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB
*
*
* *
* *
*
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
ADHD Coaching
*
* *
*
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Söderstöd AB ** **** * ** **** *
Krukmakargatan 35, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
UPPSALA LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Söderstöd AB ** **** * ** **** *
Krukmakargatan 35, 118 55, Stockholm, 08-702 20 89, [email protected]
SÖDERMANLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
ADHD Coaching
*
* *
*
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
ÖSTERGÖTLANDS LÄN
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
ÖSTERGÖTLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
*
* * *
*
*
*
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
JÖNKÖPINGS LÄN
Barnvux AB
* *
*
* *
* * * *
*
Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB
*
* * * *
*
* *
*
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
*
* * *
*
*
*
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
KRONOBERGS LÄN
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling
*
* * *
*
*
*
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Sonny Fridh Konsult AB
*
* * * *
*
* *
*
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
KALMAR LÄN
Sonny Fridh Konsult AB
*
* * * *
*
* *
*
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
KALMAR LÄN (FORTSÄTTNING)
Handledning och Kompetensutveckling
*
* * *
*
*
*
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
GOTLANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
BLEKINGE LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB
*
* * * *
*
* *
*
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Handledning och Kompetensutveckling
*
* * *
*
*
*
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
SKÅNE LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Sonny Fridh Konsult AB
*
* * * *
*
* *
*
Fabriksgatan 20 A, 392 34, Kalmar, 0480-512 11, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
HALLANDS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Psykologhuset Petersson AB
*
* * * *
* * *
*
*
*
Box 181, 391 22, Kalmar, 0480-49 06 30, 070-886 78 30, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin
ild ion:
t
Utb
a
ult
ns
Ko l:
a
te:
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
:
tve
kry
Re lig u kling
n
c
ve
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
v
c
t
pu utve
up
Gr kaps ing:
n
rs
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
HALLANDS LÄN (FORTSÄTTNING)
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
MT Social Resurs - Familjehem AB
*
*
*
*
*
*
* * *
*
Kolamossevägen 9, 290 34, Fjälkinge, 076-3949401, [email protected]
VÄSTRA GÖTALANDS LÄN
EWERT SocialKonsult AB
*
*
*
* *
*
Honnörsgatan 26, 352 36, Växjö, 0470-74 93 93, 073-074 46 67, [email protected]
Barnvux AB
* *
*
* *
* * * *
*
Lilla Kyrkogatan 21, 503 35, Borås, 033-15 26 96, 070-322 30 89, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB
*
*
* *
* *
*
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
VÄRMLANDS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ÖREBRO LÄN
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Swea Familjehem AB
*
*
*
*
* * *
* * * *
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Gunnar Törngren FKC AB
*
*
* *
* *
*
Mörkegatan 3 D, 541 30, Skövde, 070-318 37 90, [email protected]
VÄSTMANLANDS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
s:
t an
sis
as
lig
on
ers
S P gar:
LS
nin :
ild
n
Utb ltatio
u
ns
Ko l:
e:
a
t
e
mt
arb
Sa
rks
g:
tve
Nä d:
dra
tö supp
ss
g
Kri
lin
nd
ha
Be
i:
ar:
ap
Ter ering
ärd r:
Utv inga
n
:
ed
g:
Utr ering klin
c
t
kry utve ng:
Re
i
g
nli eckl
v
rso
Pe alut ng:
n
:
i
rso eckl kling
Pe
c
tv
pu
tve
up psu
g:
Gr
a
nin
rsk
da dgiv
Le
rå
lje
g:
mi
Fa dnin
le
nd
Ha
Konsulter/handledare
DALARNAS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ADHD Coaching
*
* *
*
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Boquist Psykoterapi AB ** **** * ** **** *
Drottninggatan 19, 602 24, Norrköping, 011-14 19 96, [email protected]
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
GÄVLEBORGS LÄN
Aronssons konsultbyrå, Pia
*
*
*
*
*
* *
*
Viksberg 17, 775 96, Krylbo, 0226-108 00, 0226-545 60, [email protected]
Agneta på Mickels
*
*
* *
*
*
Uvåsvägen 3, 820 40, Järvsö, 070-7554034, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
KBT Senses
*
*
*
* *
* * *
*
Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
VÄSTERNORRLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
ADHD Coaching
*
* *
*
Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
JÄMTLANDS LÄN
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
VÄSTERBOTTENS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
NORRBOTTENS LÄN
MRT konsult i Kramfors
*
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Norrlands Handledar Institut ** **** * **** **** **
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Läs mer på www.konsultindex.se
Omtanke
Marknadsför dig
med bilaga/instick!
- B ila g a
- I n s t ic k
Kostnadseffektivt och träffsäkert!
Har du mycket att berätta och många bilder att visa behöver du utrymme för ditt
budskap. Med en bilaga/instick får du det utrymme du behöver. Du kan välja att
skicka din bilaga/instick till hela upplagan eller till ett geografiskt avgränsat område. Genom att marknadsföra dig med tidningen Omtanke når du samtliga beslutsfattare inom social omsorg. (TS-kontrollerad upplaga på 16.800 exemplar, 2014)
HUR DET FUNGERAR
•
•
•
Vi kommer överens om vilket/vilka nummer av tidningen din bilaga/instick ska distribueras med och eventuell geografisk selektering.
Vi kommer överens om bilagans format och vikt.
Du kan välja att skicka färdigt material till vår underleverantör enligt vår instruktion för
ibladningsprodukter eller att låta vår underleverantör trycka materialet.
PRIS
UPPDATERADE ADRESSER
•
•
Tidningen adresseras med namn direkt
till den person som har inköps- eller
upphandlingsansvaret, så du som annonsör kan vara säker på att du träffar
helt rätt.
•
Selekteringskostnad på 3000 kr tillkommer vid geografiskt urval.
Rörlig kostnad från 1 kr per mottagare,
beroende på bilagans vikt och format.
Vill du veta mer - Kontakta mig !
Carola Persson
[email protected]
0651-76 04 34
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
Tel: 0651-160 40
•
Fax: 0651-71 19 80
•
[email protected] • www.ssil.se
:
ap
rsk
da
Le
:
:
ete
ljö
arb
Mi
:
:
alt
tet
ali soci bete g:
Kv
ri
ar
sor
iat ialt
om
yk
c
Ps t so ete & ing:
n
n
rb
mä ialt a gled
ä
All
c
&v
t so
rig bete r:
Öv
r
ma
lt a
cia ngdo
So
& u ri:
rn
t
Ba
kia
sy
ttp iatri:
k
Rä
p:
psy tri:
ka
ns
rig
Öv sykia vete
e
p
nd
uro
Ne
tee
be
rig :
i
Öv
p:
log
ka
cio i:
ns
So
g
ete
olo ndev
yk
Ps etee
b
m.
All
Utbildningar
BETEENDEVETENSKAP
Handledning och Kompetensutveckling** *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut****
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB** Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
PSYKIATRI
ADHD Coaching* Skyttes väg 20, 148 35, Ösmo, 076-2632860, [email protected]
Handledning och Kompetensutveckling* Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut***
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses* Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
SOCIALT ARBETE
Handledning och Kompetensutveckling** *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut**** Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
KBT Senses** * Hjärstavägen 6, 70358, Örebro, 070-2209028, [email protected]
Swea Familjehem AB
* *
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
MRT konsult i Kramfors
* *
*
Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
LEDARSKAP, KVALITETS- & MILJÖARBETE
Handledning och Kompetensutveckling *
Snararp 120, 598 92, Vimmerby, 070-6922584
Norrlands Handledar Institut**
*
Järnvägsgatan 24, 881 30, SOLLEFTEÅ, 0620-62 06 52, 0620-790014, [email protected]
Swea Familjehem AB**
*
Flottiljvägen 20, 392 41, Kalmar, 0480-411601, [email protected]
MRT konsult i Kramfors* Högbov 1, 872 75, Lugnvik, 0612-51006
Snabba fakta från SSIL
SSIL har förmedlat mer än
3500 placeringar de senast
12 månaderna.
Över 7000 boendeplatser
i vår databas.
www.SSIL.se
Läs mer på www.konsultindex.se
SSIL
SSIL
Omtanke
Omtanke
Vi vill tacka alla våra
Vi vill tacka alla våra
läsare, annonsörer, användare
läsare, annonsörer, användare
och kunder för det gångna året
och kunder för det gångna året
och önskar er
och önskar er
God
Jul
God Jul
&
&
Gott
Gott Nytt
Nytt År!
År!
Tidningen Omtanke
Tidningen&Omtanke
& och omsorg
SSIL - För vård
SSIL - För vård och omsorg
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
Tingsgatan 2 A, 827 32 Ljusdal
•
•
Tel: 0651-160 40
Tel: 0651-160 40
•
•
Fax: 0651-71 19 80
Fax: 0651-71 19 80
•
•
[email protected] • www.ssil.se
[email protected] • www.ssil.se
POSTTIDNING B
Svenska Media Docu AB
Tingsgatan 2
827 32 Ljusdal
webbaserat behandlingsstöd
– av och för vårdare
IT-stödet som växer med verksamheten
Ring 018-56 54 95 och boka en demo,
eller besök www.rattspar.se.