Danderyds Sjukhus AB - Stockholms läns landsting

ÅRSRAPPORT 2014
N
Danderyds Sjukhus AB
Vad gör Landstingsrevisorerna?
Landstingsrevisorerna granskar den verksamhet som bedrivs av landstingets
nämnder och bolagsstyrelser. Revisionsuppdraget är det största inom kommunal
verksamhet. Landstingsrevisorerna omfattar både de förtroendevalda revisorerna
och revisionskontoret.
Att vara revisor är ett förtroendeuppdrag vars syfte är att med oberoende, saklighet och integritet främja, granska och bedöma verksamheten. Den övergripande
uppgiften för revisorerna är att granska hur nämnder och styrelser tar sitt ansvar.
De förtroendevalda revisorerna är fullmäktiges och ytterst medborgarnas instrument för den demokratiska kontrollen. De har därmed en viktig funktion i den
lokala självstyrelsen.
Ledamöter i nämnder och styrelser ansvarar inför fullmäktige för hur de själva,
anställda och uppdragstagare genomför verksamheten. I ansvaret ingår att genomföra en ändamålsenlig verksamhet utifrån fullmäktiges mål, beslut och riktlinjer
samt de föreskrifter som gäller för verksamheten, på ett ekonomiskt tillfredsställande sätt och med en tillräcklig intern kontroll samt att upprätta rättvisande räkenskaper.
I årsrapporter för nämnder och styrelser sammanfattar revisionskontoret den
granskning som genomförts under det gångna året. Verksamhetsrevisionen redovisas löpande i projektrapporter. Publikationerna finns på Landstingsrevisorernas
hemsida www.sll.se/rev. De kan också beställas från revisionskontoret. Det går
även att prenumerera på Landstingsrevisorernas nyhetsbrev Nytt från landstingsrevisionen genom att anmäla intresse via e-postmeddelande till [email protected]
Revisorsgrupp II
2015-04-07
Diarienummer:
RK 201405-0020
Styrelsen för
Danderyds sjukhus AB
Årsrapport 2014
Danderyds sjukhus AB
Revisorerna i revisorsgrupp II beslutade 2015-04-07 överlämna rapporten till styrelsen för
Danderyds sjukhus AB för yttrande senast 2015-09-15.
Paragrafen justerades omedelbart.
Göran Hammarsjö
Ordförande
Landstingsrevisorerna
Box 22230
104 22 Stockholm
Agneta Fohlström
sekreterare
Telefon: 08-737 25 00
E-post: [email protected]
Besök oss: Hantverkargatan 25 B. T-bana Rådhuset
Säte: Stockholm
Org.nr: 23 21 00 - 0016
www.sll.se/rev
RK 201405-0020
Revisionskontoret 20150407
Sammanfattande bedömning – Danderyds Sjukhus AB
I den årliga revisionen prövas om verksamheten bedrivs på ett ändamålsenligt och från
ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den
interna styrningen och kontrollen är tillräcklig.
Bedömning för år 2014:
Tillfredsställande
Ekonomiskt och
verksamhetsmässigt
resultat
Otillfredsställande
X
Tillräcklig
Inte helt tillräcklig
X
Rättvisande
Inte rättvisande
Intern styrning och
kontroll
Räkenskaper
Inte helt tillfredsställande
Otillräcklig
X
Ekonomiskt- och verksamhetsmässigt resultat
Det ekonomiska resultatet uppgår till -151 mnkr, vilket är 157 mnkr lägre än fastställt resultatkrav. Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 4,8 procent av omsättningen. Avvikelsen beror främst på en hög kostnadsutvecklingstakt till följd av bemanningssituationen och lägre slutenvårdsintäkter. Styrelse och ledning har under året fört en
kontinuerlig dialog med ägaren om svårigheterna att uppfylla resultatkravet och för att
hitta lösningar för att få en ekonomi i balans. Det ekonomiska resultatet avviker med 97
mnkr i förhållande till styrelsens beslutade budget för 2014, som var underbalanserad med
60 mnkr. Detta eftersom styrelsen bedömde det som orealistiskt att fullt ut genomföra de
effektiviseringar med 5,5 procent som enligt sjukhuset krävts för att nå resultatkravet.
Revisionen bedömer att styrelsen inte har planerat för och vidtagit åtgärder som är tillräckliga för att uppnå landstingsfullmäktiges resultatkrav. Fullmäktiges mål om ekonomi i
balans har därmed inte uppnåtts. Det är därför viktigt att styrelsen säkerställer att de åtgärder som vidtas är tillräckliga, möjliga att genomföra och långsiktigt hållbara för att uppnå
fullmäktiges mål om ekonomi i balans samt en anpassad kostnadsutvecklingstakt framöver.
Det ekonomiska resultatet bedöms som inte helt tillfredsställande.
Fullmäktiges övergripande mål om en förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och
sjukvården har delvis uppnåtts. Sjukhuset har producerat färre öppenvårds- och slutenvårdstillfällen än överenskommet i SLL:s vårdavtal och produktiviteten har minskat. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms vara delvis tillfredsställande. Det är dock
viktigt att styrelsen fortsätter att arbeta med åtgärder inom de områden där måluppfyllelse
inte sker. Detta för att uppnå fullmäktiges övergripande mål.
Det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget som inte helt tillfredsställande.
Intern styrning och kontroll
Styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi och verksamhet. För alla verksamheter har åtgärdsplaner tagits fram för att minska sjukhusets underskott och styrelsen
har löpande fått information om arbetet. På grund av att de ekonomiska effekterna av åtgärderna inte framgår av rapporteringen, är det enligt revisionens bedömning svårt att av1
RK 201405-0020
Revisionskontoret 20150407
göra om de har varit tillräckliga i förhållande till prognostiserat resultat vid en viss tidpunkt. Enligt revisionens bedömning innebär detta att styrelsen inte kan ha haft en tillräcklig överblick över det ekonomiska läget, vilket inneburit att styrelsen inte kunnat besluta
om åtgärder i den omfattning som behövt vidtas.
Revisionen konstaterar att akutsjukhusens möjligheter till ekonomistyrning påverkats av en
delvis otydlig ägar- och beställarstyrning. Med nuvarande rutiner för ekonomistyrning har
styrelsen dock inte klarat de egna planeringsmålen. Styrelsen behöver därför se till att rapporteringen vidareutvecklas vad gäller de ekonomiska effekterna av de åtgärder som vidtas
med anledning av prognostiserade ekonomiska avvikelser.
Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, vara inte
helt tillräcklig.
Räkenskaper
Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning.
Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande.
2
Revisionskontoret 20150407
INNEHÅLL
1
ÅRETS GRANSKNING .................................................................. 1
2
EKONOMISKT OCH VERKSAMHETSMÄSSIGT RESULTAT .............. 1
2.1 Ekonomiskt resultat ................................................................ 2
2.1.1 Åtgärder för att nå ekonomi i balans ............................... 4
2.2 Verksamhetsmässigt resultat ................................................... 5
2.2.1 Tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården............. 5
2.2.2 Produktion ................................................................... 7
2.2.3 Personal ...................................................................... 8
2.2.4 Miljö ........................................................................... 8
2.3 Revisionens bedömning ........................................................... 9
3
INTERN STYRNING OCH KONTROLL .......................................... 10
3.1 Ekonomistyrning................................................................... 10
3.2 Ledningsnära kostnader och representation ............................. 12
3.3 Lönetillägg ........................................................................... 12
3.4 Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor under grundutbildning
12
3.5 Granskningar från delrapport ................................................. 14
3.6 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer .................. 14
3.7 Revisionens bedömning ......................................................... 14
4
RÄKENSKAPER .......................................................................... 15
4.1 Årsredovisningen .................................................................. 15
4.2 Räkenskaper ........................................................................ 15
4.3 Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer .................. 16
4.4 Auktoriserade revisorns bedömning ........................................ 16
5
STYRELSENS YTTRANDE ÖVER DELRAPPORT 2014 ................... 16
Bilaga 1
Bilaga 2
Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer
Bedömningsmål och bedömningskriterier
1
Årets granskning
I den årliga revisionen prövas om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande samt om den interna
styrningen och kontrollen är tillräcklig. Den årliga revisionen omfattar granskning och bedömning inom följande områden:
 Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat
 Intern styrning och kontroll
 Räkenskaper
Revisionen har utförts enligt aktiebolagslagen, kommunallagen, landstingets regler och anvisningar, riktlinjer för bolagsrevision och samordnad revision inom SLL samt god revisionssed
för kommunal verksamhet. Revisionen har utgått från revisionsplanen som fastställts av revisorsgrupperna och revisorskollegiet.
I granskningen har lekmannarevisorerna biträtts av landstingets revisionskontor. Granskningen
har genomförts av granskningsansvarig Åsa Runeström m.fl. vid revisionskontoret. Parallellt
med lekmannarevisionen har revision utförts enligt ABL 9 kap. under ledning av auktoriserad
revisor Johan Rasmusson vid Deloitte.
Lekmannarevisorernas uppdrag är att granska om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och
från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt. Den auktoriserade revisorn granskar räkenskaperna och styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Den interna styrningen och
kontrollen granskas gemensamt.
Under granskningsåret har ömsesidig information och samverkan skett mellan bolagets lekmannarevisorer och dess auktoriserade revisor.
2
Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat
I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsen och verkställande direktören uppnått fullmäktiges mål och genomfört givna uppdrag samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som
gäller för verksamheten. Bedömningen omfattar även om verksamhetens resultat och resurser
står i ett rimligt förhållande till varandra. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2.
Styrelsen ansvarar enligt de specifika ägardirektiven för specialiserad akut och planerad sjukvård inom huvudsakligen landstingets norra delar. DSAB ansvarar vidare för landstingets rehabiliteringsmedicin, där sjukhuset även utför högspecialiserad vård. För att underlätta patienters
omhändertagande på rätt vårdnivå ska sjukhuset samverka med närsjukvården. DSAB ska även
utarbeta samordnade vårdprocesser i samverkan med SLSO (Stockholms läns sjukvårdsområde), Norrtälje sjukhus, Karolinska och landstingsfinansierade privata vårdgivare. Vidare ska
DSAB bedriva undervisning och klinisk forskning relaterad till sjukvårdsuppdraget.
1
2.1
Ekonomiskt resultat
Budget
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
3 297
3 269
3 213
-3 290
-3 538
-3 200
Resultat före bokslutsdisposition
och skatt
7
-269
13
Erhållna koncernbidrag
-
118
-
Lämnade koncernbidrag
-
-
-79
Justerat resultat
7
-151
-66
Erhållna koncernbidrag (skatt)
-
153
154
Lämnade koncernbidrag (skatt)
-
-
-
Resultat efter bokslutsdisposition och skatt
7
2
88
Balansomslutning (mnkr)
-
1 732
1 617
3 470
3 583
3 532
Resultaträkning (mnkr)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader inkl. avskrivningar och finansnetto
Årsarbetare (antal)
Justerat resultat på -151 mnkr visar bolagets resultat rensat från poster av engångskaraktär (för
att göra utfallet jämförbart med 2013 och budget 2014) som uppgår till 118 mnkr och består av
ökad pensionskostnad på grund av att Finansinspektionen i oktober 2014 beslutat om en sänkning av diskonteringsräntan. Detta innebär en ökning av pensionsskulden för landstingets bolag. Landstingsledningen har beslutat att bolag inom LISAB-koncernen ska erhålla ett kapitaltillskott i form av koncernbidrag med motsvarande belopp.
Med hänsyn till skattesituationen inom LISAB-koncernen erhåller bolaget ett koncernbidrag på
153 mnkr. Erhållna koncernbidrag uppgår till sammanlagt 271 mnkr.
Det resultat efter bokslutsdisposition och skatt som redovisas till Bolagsverket uppgår till 2
mnkr. I den fortsatta analysen utgår revisionen från det justerade resultatet, som är jämförbart
med fullmäktiges resultatkrav.
Årets resultat uppgår till -151 mnkr, vilket är 157 mnkr lägre än fastställt resultatkrav 6,5 mnkr.
Avvikelsen i förhållande till resultatkravet motsvarar ca 4,8 procent av omsättningen. Resultatet är 85 mnkr lägre än 2013 års utfall, då avvikelsen uppgick till -78 mnkr motsvarande 2,3
procent av omsättningen.
Intäkterna uppgår till 3 269 mnkr, vilket är 28 mnkr (0,8 procent) lägre än budgeterat. Intäkterna för sålda sjukvårdstjänster1 understiger budgeten med ca 55 mnkr, varav intäkterna från
huvudavtalet utgör ca 32 mnkr och vårdvalsintäkterna ca 22 mnkr. För huvudavtalet beror avvikelsen på lägre slutenvårdsintäkter än budgeterat, på grund av att i genomsnitt 45 vårdplatser
färre var öppna 2014 jämfört med 2013. När det gäller vårdvalsintäkterna beror avvikelsen på
färre förlossningar än budgeterat och i jämförelse med 2013, enligt sjukhuset på grund av att
BB Sophia öppnat. Ersättningen för försäljning av tjänster är 14 mnkr högre än budget, vilket
bland annat beror på försäljning av IVA- och förlossningstjänster till Karolinska Universitetssjukhuset. Jämfört med 2013 har verksamhetens intäkter ökat med 30 mnkr (1,7 procent), vilket
framför allt beror på 25 mnkr i bidrag för arbetet med framtidens hälso- och sjukvård.
1
Intäkter enligt avtal, vårdvalsintäkter, utomlänsintäkter, m.m.
2
Verksamhetens kostnader exkl. avskrivningar och finansiella poster uppgår till 3 349 mnkr,
vilket är 134 mnkr (ca 4,2 procent) högre än budgeterat. Av budgetavvikelsen är 113 mnkr
hänförbar till personalkostnaderna, vilket bland annat beror på extra lönesatsningar, höjda natttillägg, sommarersättningar och övertidsersättningar. Åtgärder som har vidtagits för att lösa
bemanningssituationen. Övriga kostnader överstiger budgeten med ca 56 mnkr, framförallt på
grund av högre kostnader för konsulter och övriga tjänster. Verksamhetens kostnader är 170
mnkr (5,3 procent) högre än 2013 års utfall, vilket främst beror på högre personalkostnader.
I tabellen nedan redovisas sjukhusets kostnadsutveckling i procent 2010-2014:
Kostnader inkl. avskrivningar och finansnetto exkl.
jämförelsestörande poster
2010
2011
2012
2013
2014
3,5 %
5,9 %
6,1 %
6,0 %
5,2 %
Kostnadsutvecklingen2 på sjukhuset de senaste fem åren (2010-2014) uppgår i genomsnitt till
5,3 procent. För 2014 är kostnadsutvecklingen något lägre än 2013, men fortfarande över landstingsfullmäktiges ambition i budget 2014 om att ”efter ett antal år med relativt hög kostnadsutveckling bryta utvecklingen och nå en målnivå över tid på mellan tre och fyra procent”. Under
samma period har sjukhusets produktivitet3 minskat med i genomsnitt 2,2 procent per år.
Om trenden består med hög kostnadsutvecklingstakt utifrån 2011-2014 års siffror riskerar sjukhusets kostnadsutveckling att bli ohållbar på lång sikt. Detta ska ses mot bakgrund av fullmäktige i budget 2015 framhåller att sjukvårdens kostnadsökning måste begränsas till i genomsnitt
3,5 procent per år under perioden 2015-2019. Styrelsen behöver säkerställa att de åtgärder som
vidtas är tillräckliga och möjliga att genomföra samt att de är långsiktigt hållbara för att uppnå
fullmäktiges resultatkrav och en anpassad kostnadsutvecklingstakt framöver.
Årets utfall blev slutligen 41 mnkr lägre än prognosen i delårsrapporten per augusti. Det beror
på att verksamhetens kostnader blev 74 mnkr högre än i prognosen, vilket delvis kompenserades av att verksamhetens intäkter blev 33 mnkr högre än prognostiserat. För kostnaderna beror
avvikelsen bland annat på att personalkostnaderna ökat med 36 mnkr, varav 23 mnkr avser
löneskatt för pensionsskuldsökningen som skett till följd av den sänkta diskonteringsräntan.
Därutöver har övriga kostnader ökat med 50 mnkr, vilket beror på högre kostnader för material,
lokaler och konsulter. När det gäller intäkterna beror avvikelsen jämfört med prognosen per
augusti i huvudsak på att 25 mnkr erhållits för arbetet med framtidens hälso- och sjukvård.
Enligt regelverk4 för akutsjukhus ska ett negativt resultat jämfört med det resultatkrav som
ålagts verksamheten återställas inom de två nästkommande åren. Det finns inga underskott att
hantera avseende verksamhetsåret 2012 och tidigare. Revisionen konstaterar att fullmäktige
beslutat5 att sjukhuset inte behöver återställa det negativa resultatet från 2013 i enlighet med av
fullmäktige tidigare beslutat regelverk.
Årets investeringar uppgår till 68 mnkr, att jämföra med fullmäktiges budget på 75 mnkr. Budgeten är reviderad till 120 mnkr enligt styrelsebeslut i september 2013 och i samråd med landstingsstyrelsens förvaltning. Budgetavvikelsen, i förhållande till den reviderade budgeten, beror
bland annat på att budgeten innehöll operationsrobot för 20 mnkr som upphandlades och installerades redan i slutet av december 2013 samtidigt som röntgenutrustning, operationsbord och
operationslampor, m.m. för drygt 12 mnkr bokfördes först i början av 2015.
2
Inklusive avskrivningar och finansnetto, exklusive jämförelsestörande poster
Produktiviteten mätt i poäng/justerad totalkostnad (poäng/mnkr), i fasta priser
4
LS 0901-0012 Fastställande av soliditet, eget kapital, resultatdispositionsregler, redovisning av pensionskostnad samt
sanktionsregler för akutsjukhusen.
5
LS 1310-1285 Beslutsunderlag 8 Uppsiktsrapport 2013
3
3
2.1.1 Åtgärder för att nå ekonomi i balans
Årets avvikelse och svårigheterna att nå en ekonomi i balans kan till viss del hänföras till att
styrelsens fastställda budget för 2014 inte balanserade, utan kostnaderna översteg intäkterna
med 60 mnkr. Styrelsen beslutade den 25 september 2013 att fastställa budget 2014, förutsatt
att sjukhusets ledning förtydligade vad den ofinansierade intäkten på 60 mnkr motsvarade i
form av anställda, vårdplatser, vårdavdelningar, etc. Enligt den slutliga budget som sedan lämnades till landstingsstyrelsens förvaltning i månadsskiftet september/oktober, motsvarade 60
mnkr en neddragning med ca 120 medarbetare eller 40 vårdplatser. Vidare framgår att styrelsen
inte bedömde det som realistiskt att fullt ut genomföra de effektiviseringar som krävts för att nå
resultatkravet, vilket enligt sjukhuset motsvarade en effektivisering med ca 5,5 procent.
Styrelse och ledning har under året fört en kontinuerlig dialog med ägaren om svårigheterna att
uppfylla resultatkravet för att hitta lösningar och få en ekonomi i balans. I den förenklade månadsrapporten per mars framgår att det förts en dialog med landstingsledningen om den ofinansierade intäkten på 60 mnkr i budgeten. Vid styrelsens sammanträde den 12 maj fick VD i uppdrag att återkomma med en analys av eventuell förekommande övertalighet av personal för de
kliniker som har lägre produktion än budgeterat. VD fick även i uppdrag att följa upp antal
färdigbehandlade patienter per verksamhet som väntar på förflyttning till kommunen/
geriatriken och ta fram statistik över vilka kommuner som hade flest patienter väntande för
förflyttning.
I tertialrapport per april, som behandlades vid styrelsens sammanträde den 27 maj, prognostiserar sjukhuset att uppnå fullmäktiges resultatkrav på 6,5 mnkr, förutsatt att DSAB ersätts för den
ofinansierade intäkten på 60 mnkr i budgeten. I tertialrapporten redovisas de riskfaktorer som
finns för prognosen, sammanlagt uppgår dessa till 120 mnkr. Riskfaktorerna innefattade den
ofinansierade intäkten (60 mnkr), nettoeffekten av att antalet förlossningar minskat (20 mnkr),
viktglidning/underglidning max en procent (10 mnkr), färre besök/vårdtillfällen (10 mnkr),
merkostnader för omställning till framtidsplanen (20 mnkr). Av tertialrapporten framgår att alla
verksamheter fick i uppdrag att ta fram konkreta åtgärdersplaner inför verksamhetsuppföljningsmöten med sjukhusledningen i maj. Tertialrapporten innehåller exempel på åtgärder som
vidtagits eller planeras vidtas, de ekonomiska effekterna av åtgärderna framgår inte.
I delårsrapporten per den sista augusti 2014 prognostiseras årets resultat till -110 mnkr6. Avvikelsen på 50 mnkr jämfört med styrelsens budget beror främst på -53 mnkr i lägre intäkter för
produktion enligt huvudavtal och för vårdval, 50 mnkr i högre ersättningar för bland annat arbetet med omställningen till framtidens hälso- och sjukvård, specifika lönesatsningar och sommarsatsningar, -67 mnkr för högre bemanningskostnader och 7 mnkr i lägre driftskostnader.
Enligt delårsrapporten pågår inom sjukhuset ett omfattande arbete med att analysera och anpassa bemanningssituationen. Styrelsen godkände delårsrapporten den 24 september och beslutade att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från DSAB och ordinarie styrelseledamöter
som skulle diskutera och analysera det ekonomiska läget samt utreda möjliga åtgärder för att
förbättra resultatet. Därutöver uppmanade styrelsen sjukhuset att undersöka om de konsultationer som DSAB gör åt SLSO:s Lättakut också faktureras. Enligt styrelseprotokoll framhöll
styrelsen att det är viktigt att utreda olika möjligheter till att försöka angripa problemen med
brist på personal och stängda vårdplatser.
Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att fullmäktiges mål om ekonomi i balans inte
har uppnåtts i och med att resultatet underskrider resultatkravet. Sjukhuset har dessutom de
senaste åren haft en kostnadsutvecklingstakt som är högre än fullmäktiges bedömning av vad
landstingets ekonomi klarar framöver samtidigt som produktivitetsutvecklingen i genomsnitt
6
Styrelsen godkände delårsrapporten under förutsättning att det i rapporten förtydligades att sjukhuset i maj instruerats
att rapportera prognos i nivå med budgeterat resultat.
4
för perioden varit negativ. Styrelsens ekonomiska resultat bedöms, i likhet med 2013, vara inte
helt tillfredsställande. För att nå en ekonomi i balans på sikt behöver styrelsen vidta mer långsiktiga åtgärder.
I bedömningen av det ekonomiska resultatet har revisionen vägt in ett antal omständigheter
som påverkat styrelsens möjligheter att nå målet om en ekonomi i balans. Till att börja med
bedömer revisionen att de åtgärder som vidtagits inte varit tillräckliga. Faktorer som påverkat
utfallet är bristen på sjuksköterskor och den konkurrens om denna personalkategori som detta
lett till, arbetet med omställningen till framtidens hälso- och sjukvård samt att tiden mellan
beslut och öppnande av BB Sophia var mindre än två månader.
2.2
Verksamhetsmässigt resultat
Nedan redovisas måluppfyllelsen för ett urval av fullmäktiges, hälso- och sjukvårdsnämndens
och styrelsens mål och uppdrag.
2.2.1 Tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården
Fullmäktiges övergripande mål:
 Förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården
Landstingsfullmäktiges mål
Vård i rätt tid
Andel patienter som får tid för
första besök inom 30 dagar
Andel patienter som får tid för
behandling inom 90 dagar
Säker vård
Förekomsten av vårdrelaterade
infektioner
Kvalitetsindikatorer i vårdavtal7
Vård i rätt tid
Andel patienter med vistelsetid
under 4 tim på akutmottagningen
Säker vård
Andel patienter som vårdas vid
strokeenhet
Andel patienter som får Trombylosbehandling vid stroke
Andelen patienter med höftfraktur
som protesopereras
Andelen patienter med höftfraktur
som opereras inom 24 timmar
MRSA-odlingar av riskpatienter
Styrelsens egna mål
Vård i rätt tid
Andel högprioriterade patienter
med vistelsetid under 4 tim på
akutmottagningen
Säker vård
Förekomsten av vårdrelaterade
infektioner som uppkommit till följd
av vård på DSAB
Mål
2014
Bokslut
2014
Bokslut
2013
100 %
90 %
94 %
100 %
97 %
100 %
<6,8 %
7,3 %
6,8 %
>78 %
61 %
66 %
90 %
94 %
93 %
10 %
11,5 %
13,9 %
60-70 %
59 %
62 %
83 %
74 %
77 %
90 %
77 %
80 %
>90 %
83 %
86 %
<5 %
4,4 %
4,4 %
7
Målnivåerna för vårdavtalets kvalitetsindikator fastställs av hälso- och sjukvårdsförvaltningen. De ska bidra till att
uppnå fullmäktiges mål om vård i rätt tid och säker vård.
5
Fullmäktiges mål om vård i rätt tid uppnås inte och jämfört med 2013 är resultatet lägre för
både nybesök inom 30 dagar och för behandling inom 90 dagar. Årets resultat avseende tillgängligheten förklaras med sjuksköterskebrist, främst på vårdavdelningarna, vilket leder till
stängda vårdplatser och vårdplatsbrist. Exempel på åtgärder som pågår för att förbättra sjukhusets flöden är ett omfattande arbete med att genomlysa operationsverksamheten.
För säker vård är resultatet vad gäller förekomsten av de vårdrelaterade infektionerna8 (VRI),
baserat på årets två mätningar, 0,5 procent högre än föregående år. Utöver detta mäter sjukhuset i enlighet med anvisningar från HSF om VRI har uppstått till följd av vården på DSAB eller
kan ha uppstått hos annan vårdgivare. För VRI som uppstått till följd av vården på DSAB är
resultatet 4,4 procent, vilket är oförändrat jämfört med 2013. Under året har arbetet med att
förebygga uppkomsten av VRI bland annat bedrivits genom förbättringsteam inom olika verksamhetsområden som har fått handledning i en sjukhusgemensam satsning.
Sjukhuset uppnår målen för 90 procent av de 17 kvalitetsindikatorer som finns i vårdavtal med
hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN). På grund av de kvalitetsindikatorer som inte uppnått
fastställda målnivåer fick sjukhuset 4,9 mnkr i lägre intäkter 2014. De kvalitetsindikatorer som
inte uppnås, är desamma som 2013 och gäller andel patienter med vistelsetid under 4 timmar på
akutmottagningen, andel höftfrakturpatienter som protesopereras, andel patienter med höftfraktur som opereras inom 24 timmar och andel riskpatienter med korrekt genomförd odling av
MRSA.
Resultatet för andelen patienter där vistelsetiden på akuten klaras är 61 procent, vilket är lägre
än vårdavtalets målnivå och jämfört med 2013. För högprioriterade patienter, är resultatet också
något lägre än föregående år och i förhållande till styrelsens målnivå. Årets resultat beror på
vårdplatsbrist, vilket fått till följd att många patienter som skulle ha lagts in på vårdavdelning,
istället har utretts, vårdats och behandlats på akutmottagningen. Detta har även påverkat väntetiden på akuten för de patienter som inte behöver läggas in och de patienter som så småningom
har blivit inlagda. Förutom påverkan på tillgänglighetsmålet, har detta påverkat sjukhusets ekonomiska resultat, eftersom sjukhusets för vård som utförs på akutmottagningen erhåller en öppenvårdsersättning som är betydligt lägre än den slutenvårdsersättning sjukhuset får för patienter som läggs in på vårdavdelning.
Under 2014 har många medarbetare inom akutmottagningen varit involverade i arbetet med
projektering, uppförande och flytt till nytt akutintag (evakueringsavdelning och ambulanshall).
I samband med flytten till de nya lokalerna har bemanningen utökats samtidigt som det har
utarbetats nya arbetssätt och flöden. I februari införde akutmottagningen koordinatorsfunktion
med uppdrag att på bästa sätt nyttja sjukhusets gemensamma vårdplatser. Införandet av specialiteten akutsjukvård pågår, vilket innebär att läkare med särskild kompetens inom akutsjukvård
på sikt ska ta över delar av det arbete som idag utförs av läkare från t.ex. medicin-, ortopedioch kirurgklinikerna. Målsättningen 2015 är att anställa sex specialister i akutsjukvård, för att
på sikt kunna bemanna akutmottagningen till 50 procent. SLSO:s lättakut har avlastat akutmottagningen med ca 40-50 patienter per dag, merparten är ortopedipatienter.
För målen avseende protesopererade höftfrakturpatienter och patienter med höftfraktur som
opereras inom 24 timmar, är årets resultat ca 3 procentenheter lägre än 2013 och inom sjukhuset pågår analyser av orsakerna. En bidragande orsak kan vara att det snabbspår som innebär att
patienter med misstänkt höftfraktur ska tas direkt till röntgen och opereras inom 24 timmar, inte
kunnat hållas öppet hela året. En annan förklaring kan vara att allt fler patienter medicineras
med mediciner som på grund av blödningsrisk förhindrar tidig operation. När det gäller andelen
protesopererade höftpatienter analyserar sjukhuset med jämna mellanrum valet av operations8
Infektionstillstånd som drabbar patienter till följd av sjukhusvistelse eller behandling i öppen vård, oavsett om det
sjukdomsframkallande ämnet tillförts i samband med vården eller härrör från patienten själv, samt oavsett om infektionstillståndet yppas under eller efter vården.
6
metod genom journalgranskning, tidigare år har valda metoder bedömts motiverade, men analysen avseende 2014 återstår.
För andelen riskpatienter där MRSA har odlats korrekt visar resultatet en lägre följsamhet till
handlingsprogrammen än tidigare. Inom sjukhuset pågår analyser för att kunna sätta in åtgärder. Enligt sjukhusets preliminära bedömning har sjuksköterskebristen påverkat resultatet.
När det gäller hjärtinfarktsvård har DSAB, tillsammans med ytterligare ett sjukhus i Sverige,
fått högst poäng i det nationella kvalitetsregistret Swedeheart. Detta trots att verksamhetsområde hjärtmedicin under året flyttat fyra avdelningar inom sjukhuset samtidigt som hjärtmottagningen flyttat till Mörby Centrum, allt för att friställa lokaler inför flytten av akutintaget. Inom
hjärtmedicin har flödena effektiviserats bland annat genom att en dagvårdsenhet öppnats för
planerad behandling för patienter som tidigare behandlades inom slutenvården. Därmed frigörs
akutplatser. DSAB har kompenserats för det intäktsbortfall som det innebär när hjärtpatienter
som tidigare behandlats inom slutenvården istället behandlas i öppenvård.
Sammanfattningsvis kan revisionen konstatera att fullmäktiges övergripande mål om en förbättrad tillgänglighet och kvalitet i hälso- och sjukvården delvis har uppnåtts. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms som delvis tillfredsställande då sjukhuset uppfyller flera av de
redovisade målen och att en del av målen är nära att uppnås. Det är dock viktigt att styrelsen
fortsätter att arbeta med åtgärder inom de områden där måluppfyllelse inte sker. Detta för att
uppnå fullmäktiges övergripande mål.
2.2.2 Produktion
För produktionen av all öppenvård redovisar sjukhuset ca 407 900 besök, vilket är ca 1 000
besök färre än budget. Jämfört med 2013 har all öppenvårdsproduktion ökat med ca 7 500
(1,9 procent) besök.
Antalet öppenvårdsbesök är ca 5 800 färre än enligt SLL:s huvudavtal, vilket förklaras med
vakanser och ett minskat remissinflöde för specialiteterna hud, anestesi och ortopedi. För vårdvalen redovisar sjukhuset ca 2 800 logopedibesök färre än budget på grund av lokalbrist. Antalet öppenvårdsbesök vid rehabiliteringsmedicinska kliniken är ca 8 200 fler än budgeterat i
sidoavtal, vilket förklaras med förbättrad kvalitetssäkring av registreringen och att det under
året har startat två nya projekt9 som inte fanns med i budgeterade vårdvolymer.
När det gäller all slutenvård producerar sjukhuset nästan 44 500 slutenvårdstillfällen, vilket är
ca 2 700 färre än budgeterat. Jämfört med 2013 har all slutenvårdsproduktion minskat med
drygt 2 100 vårdtillfällen (4,6 procent).
Antalet slutenvårdtillfällen är nästan 2 200 (5 procent) färre än enligt SLL:s huvudavtal, vilket
förklaras med brist på sjuksköterskor som innebär färre öppna vårdplaster än i budget och jämfört med 2013. Inom vårdval förlossning redovisar DSAB drygt 600 (ca 10 procent) färre slutenvårdstillfällen än budget och jämfört med 2013, enligt sjukhuset på grund av att BB Sophia
öppnat. Kvinnokliniken har under året analyserat verksamheten vid den obstetriska sektionen
och då bland annat gått igenom in- och utskrivningar, scheman, vårdflöden, kompetensutveckling, medelvårdtider, m.m. Detta har lett till åtgärder som resulterat i bättre flöde och bättre utnyttjande av vårdplatserna på förlossning.
Inom slutenvården har kostnadsytterfallen, dvs. de mest resurskrävande patienterna, ökat med
202 (26,5 procent) vårdtillfällen jämfört med budget och 2013. En del av ökningen beror på att
gränserna för kostnadsytterfall är lägre i den nationella viktlista som fr.o.m. 2014 används inom
Stockholms läns landsting.
9
”Särskild rehabilitering och stöd i övergången till vuxenlivet riktad till unga vuxna” och ”Neuropsykologisk konsulttjänst
riktad åt konsultteamen inom primärvård”.
7
Under 2014 har sjukhuset i genomsnitt haft 443 disponibla vårdplatser, vilket är 45 färre än
föregående år, varav 40 är akuta vårdplatser. På grund av sjuksköterskebrist har alla verksamheter, förutom hjärtmedicin, haft färre vårdplatser 2014 än 2013. En konsekvens av detta är att
både vårdplatsernas beläggningsgrad och antalet patienter som är utlokaliserade, har ökat. På
grund av att antalet nyanställda sjuksköterskor ökade i slutet av 2014 räknar sjukhuset med att
merparten av de stängda vårdplatserna kommer att öppna under våren 2015.
Produktiviteten mätt i poäng/justerad totalkostnad (poäng/mnkr), i fasta priser, har minskat med
-1,9 procent. Minskningen i produktivitet förklaras med en högre bemanningskostnad per poäng jämfört med föregående år.
2.2.3 Personal
Fullmäktiges övergripande mål: Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare
 Stolta medarbetare (medarbetarindex)
 Chef- och ledarskap (chefsindex)
 Systematisk kompetensförsörjning
Medarbetarundersökningen visar en ökning av medarbetarindex från 75 år 2013 till 77 år 2014.
Utvecklingen är än mer positiv för ledningen vars index är 76, att jämföra med 71 år 2013.
Sjukfrånvaron mätt i antal dagar uppgår till 17,6, vilket innebär en ökning jämfört med 17,2
dagar föregående år. Såväl korttids- som långtidsfrånvaron har ökat. Störst är ökningen för
läkare och administrativ personal. Frisktalet, d.v.s. andelen medarbetare med noll eller högst
fem sjukdagar, har ökat från 59 procent 2013 och uppgår 2014 till 61 procent.
Personalomsättningen uppgår till 17 procent, att jämföra med 15 procent 2013. Störst är den för
sjuksköterskor, barnmorskor och medicinska sekreterare. När det gäller sjuksköterskor är rörligheten högre på vårdavdelningarna, där rekryteringsbehoven också är störst, men det är även
brist på specialistutbildade sjusköterskor och barnmorskor. Rekryteringssvårigheterna är störst
när det gäller sjuksköterskor för nattjänstgöring på vårdavdelning.
Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 14 procent jämfört med 2013, för sjuksköterskor är
ökningen 47 procent. Behovet av inhyrda sjuksköterskor har varit ännu större, men de bemanningsföretag som SLL har avtal med har inte haft tillräcklig med personal för att kunnat tillgodose sjukhusets behov.
För att attrahera nya medarbetare och behålla dem som redan är anställda har sjukhuset genomfört satsningar för att utveckla t.ex. karriär- och löneutvecklingsvägar för de största yrkesgrupperna, introduktionsår för nyutexaminerade sjuksköterskor, ledarutvecklingsprogram, kartläggning och kommunikation av avgångsorsaker.
2.2.4 Miljö
Fullmäktiges övergripande mål: Hållbar tillväxt
 Effektivt miljöarbete
Sjukhuset har med utgångspunkt från miljöprogram ”Miljöutmaning 2016” tagit fram och
beslutat om miljö- och hållbarhetsprogram med delmål för perioden 2013-2016.
Några av de mål som har uppnåtts under 2014 är att andelen medarbetare som genomfört
miljöutbildning 76 procent (mål 65 procent), andelen läkemedelsföreskrivare som har
genomfört utbildning om läkemedels miljöpåverkan 87 procent (mål 85 procent). Sjukhuset har
uppnått målet om att fasa ut alla kemikalier med s.k. avvecklingsämnen samtidigt som målet
om att minska inköpen av undersökningshandskar med PVC uppnåddes. Andelen ekologisk
8
kost uppgår till 26,4 procent (mål 25 procent) och andelen förnyelsebart bränsle med 62
procent (mål 60 procent). Baserat på inköpt/vägd mängd lustgas, destruerad mängd och antalet
förlossningar beräknas lustgasutsläppet vara 315 gram per förlossning (mål max 350 gram).
Sjukhuset uppfyller alla ersättningsgrundande miljömål.
2.3
Revisionens bedömning
Sjukhuset har inte uppnått det av fullmäktige fastställda resultatkravet på 6,5 mnkr. Avvikelsen
uppgår till -157 mnkr, vilket motsvarar 4,8 procent av omsättningen. Bakgrunden till årets avvikelse är bland annat att av styrelsens fastställda budget för 2014 inte balanserar, utan kostnaderna överstiger intäkterna med 60 mnkr. Styrelsen bedömde i samband med beslutet om budget det som orealistiskt att fullt ut genomföra de effektiviseringar med 5,5 procent som krävts
för att nå resultatkravet. Styrelse och ledning har under året fört en kontinuerlig dialog med
ägaren om svårigheterna att uppfylla resultatkravet för att hitta lösningar och få en ekonomi i
balans.
I samband med att styrelsen behandlade månadsrapporten per mars fick VD i uppdrag att återkomma med en analys av eventuell förekommande övertalighet av personal för de kliniker som
hade en lägre produktion än budgeterat. I tertialrapport per april redovisades riskfaktorer som
uppgick till sammanlagt 120 mnkr (inklusive underbalanseringen av budget). I protokollet
framgår att alla verksamheter har fått i uppdrag att ta fram konkreta åtgärdsplaner inför verksamhetsuppföljningsmöten med sjukhusledningen i maj. Exempel på åtgärder framgår också
men inte de ekonomiska effekter av dessa. I delårsrapporten per den sista augusti 2014 prognostiserades årets resultat till -110 mnkr, en avvikelse på 50 mnkr jämfört med styrelsens budget.
Styrelsen beslutade då att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från DSAB och ordinarie
styrelseledamöter för att diskutera och analysera det ekonomiska läget samt utreda möjliga
åtgärder för att förbättra resultatet. Utfallet blev sedan 41 mnkr lägre än i delårsprognosen,
bland annat beroende på högre personalkostnader.
Revisionen kan konstatera att styrelsen inte planerat för och vidtagit åtgärder som är tillräckliga
för att uppnå fullmäktiges resultatkrav och mål om ekonomi i balans. Sjukhuset har dessutom
de senaste åren haft en kostnadsutvecklingstakt som är högre än fullmäktiges bedömning av
vad landstingets ekonomi klarar framöver. Det ekonomiska resultatet bedöms som inte helt
tillfredsställdande. Styrelsen behöver därför säkerställa att de åtgärder som vidtas är tillräckliga, möjliga att genomföra och långsiktigt hållbara för att uppnå fullmäktiges mål om ekonomi
i balans samt en anpassad kostnadsutvecklingstakt framöver.
Sjukhuset har inte uppnått fullmäktiges mål om vård i rätt tid och resultatet är lägre än 2013,
men ett resultat på 90 procent för mottagningsbesök och 97 procent för behandling är enligt
revisionens bedömning fortfarande tillfredsställande, särskilt som det råder brist på personal
och vårdplatser. När det gäller säker vård så uppnår sjukhuset inte fullmäktiges mål om att de
vårdrelaterade infektionerna (VRI) ska minska, men resultatet för den VRI som uppstått till
följd av vården på DSAB är oförändrad. Resultatet för vistelsetiden högst 4 timmar på akuten
är lägre än vårdavtalets målnivå och jämfört med 2013. För flertalet av kvalitetsindikatorerna i
vårdavtalet med hälso- och sjukvårdsnämnden uppnås målen. Sjukhuset har producerat färre
öppenvårds- och slutenvårdstillfällen än överenskommet i SLL:s vårdavtal och produktiviteten
har minskat. Medarbetar- och ledningsindex samt de ersättningsgrundande miljömålen är uppfyllda. Styrelsens verksamhetsmässiga resultat bedöms delvis vara tillfredsställande då sjukhuset uppfyller flera av de redovisade målen samtidigt som en del av målområdena är nära att
uppnås. Styrelsen bör därför fortsätta att arbeta med åtgärder inom de områden där måluppfyllelse inte sker.
Revisionen bedömer att det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet beskrivits på ett i
huvudsak tillfredsställande sätt i förvaltningsberättelsen.
9
Sammantaget bedöms det ekonomiska och verksamhetsmässiga resultatet, utifrån genomförd
granskning, i likhet med 2013 som inte helt tillfredsställande.
3
Intern styrning och kontroll
I detta avsnitt görs en bedömning av hur styrelsen och verkställande direktören tar ansvar för
den interna styrningen och kontrollen. Bedömningen omfattar även om verksamheten bedrivs
på ett ändamålsenligt och säkert sätt så att fullmäktiges mål uppfylls samt att lagar, föreskrifter
m.m. följs. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av bilaga 2.
Granskningen av den interna styrningen och kontrollen har genomförts av revisionskontoret
och auktoriserad revisor.
3.1
Ekonomistyrning
Revisionen har genomfört en översiktlig granskning av hur sjukhusets styrning för att nå ekonomi i balans och förbättra det ekonomiska resultatet bedrivits under året. (Se även avsnitt
2.1.1)
För alla verksamhetsområden upprättar verksamhetscheferna, i princip varje månad, rapporter
för uppföljning av ekonomi och produktion. Därutöver sker fem gånger per år verksamhetsuppföljningar (VUF) mellan respektive verksamhetschef och VD med stab. Under året har arbetet
med VUF tydliggjorts i ny riktlinje10 som VD har fastställt den 5 maj. Fokus vid VUF är uppföljning av avvikelser mot fastställda mål och uppföljning av åtgärdsplaner för att nå uppsatta
mål. Enligt riktlinjen diskuteras frågor om t.ex. status för pågående åtgärder, nya åtgärder, om
målen uppnås, om kostnadsbesparingsmålen uppnås, etc. Verksamhetschef ska inför VUF ha
tagit ställning till vilka åtgärder som måste vidtas för att nå årets mål. I samband med VUF
fastställs och justeras åtgärdsplanerna för respektive verksamhetsområde. Av riktlinjen framgår
att det i samband med VUF förs beslutsprotokoll.
Styrelsen fastställde budget 2014 innan förhandlingarna med hälso- och sjukvårdsförvaltningen
om ersättningsnivåerna i vårdavtalet 2014 var avslutade. För alla verksamhetsområden innehöll
budget 2014 ett effektiviseringskrav på 2 procent som innebar att kostnadsramarna reducerades
med 2 procent efter uppräkning av vissa pris- och volymfaktorer, vilket motsvarar det krav som
ställts på sjukhusen i landstingets budget. Som framgått tidigare balanserade trots detta inte av
styrelsen beslutad budget för 2014.
I november 2013 beslutade11 t.f. verkställande direktör om restriktioner vid rekrytering. Beslutet motiverades med att trenden med personalkostnader som ökade i högre takt än intäkterna
inte avtog. Beslutet togs efter samråd mellan VD och alla verksamhets- och avdelningschefer
samt avstämning med alla fackförbund. Enligt beslutet ska verksamheten, vid varje tillfälle en
vakans uppstår, noga pröva om den behöver återbesättas, oavsett om det gäller tillsvidareanställningar, vikariat eller enstaka pass.
Av de förenklade månadsrapporterna per februari respektive mars 2014, framgår att alla verksamheter skulle genomlysas i samband med vårens VUF:ar och att det för verksamheter som
avviker mot budget skulle upprättas åtgärdsplaner. Enligt tertialrapport per april har alla verksamheter fått i uppdrag att ta fram konkreta åtgärdsplaner för att minska underskottet och det
framgår att arbetet med åtgärdsplaner ska vara en kontinuerligt pågående process. Sjukhusledningen träffade i maj alla verksamhetschefer för VUF med fokus på att upprätta och följa upp
åtgärdsplanerna för att nå en bättre ekonomi. De framtagna åtgärdsplanerna innehöll ett flertal
åtgärder för både minskade kostnader och ökade intäkter, exempel på åtgärder var att intensifi10
11
Verksamhetsuppföljning (VUF) med VD, riktlinje för
Dnr DS 2013-1303 Ekonomi i balans
10
era arbete med produktionsplanering och styrning, återhållsamhet i nyttjande av dyra undersökningar, omfattande arbete med att analysera och anpassa bemanningssituationen efter produktionen m.m.
Inför sammanträde den 27 maj fick styrelsen tertialrapporten per april vilken visade ett resultat
för april på -49 mnkr. Vid sammanträdet informerade VD om att VUF med alla verksamheter
var avslutad och redogjorde för viktiga områden att gå vidare med i analysen, t.ex. uppföljning
av de åtgärdsplaner som alla verksamheter ålagts att ta fram och som redovisats vid VUF. Styrelsen gav ordförande i uppdrag att med landstingsledningen bland annat ta upp frågan om hur
prognoser skulle utformas12. Styrelsen beslutade om ett extrainsatt telefonmöte den 12 juni,
innan nästa prognos skulle rapporteras. På grund av att ingen prognos per maj månad behövde
lämnas till landstingsstyrelsens förvaltning, ställdes mötet den 12 juni senare in.
Den 24 september 2014 beslutade styrelsen att tillsätta en arbetsgrupp med representanter från
DSAB och ordinarie styrelseledamöter för att diskutera och analysera det ekonomiska läget
samt utreda möjliga åtgärder för att förbättra resultatet. Inför sammanträde den 2 december
2014 fick styrelsen arbetsgruppens lista med 24 förslag till besparingar att hanteras av sjukhusledningen. Styrelsen skulle regelbundet få rapportering om det fortsatta effektiviseringsarbetet.
Exempel på åtgärder var att flytta arbetsuppgifter som sjuksköterskorna utför till andra professioner, benchmarking med St. Göran, operationsplaneringsprojekt, schemaläggning av läkare
(GATT-systemet), samordna administrativa enheter med andra sjukhus, m.m. Av den förteckning med föreslagna åtgärder som revisionen erhållit, framgår åtgärdernas status och vilka som
av sjukhusledningen har bedömts ha en begränsad effekt eller kräva extern medverkan (t.ex. att
samordna administrativa enheter med andra sjukhus). Sjukhusledningen har presenterat åtgärderna i ledningsgruppen och därefter har de som är genomförbara inarbetats i verksamheternas
åtgärdsplaner för att följas upp vid VUF och ledningsgruppsmöten.
I budget 2015 har alla verksamhetsområden återigen ett effektiviseringskrav på 2 procent. De
verksamheter som inte klarar besparingsbetinget kommer att få arbeta enligt en detaljerad åtgärdsplan och varje månad lämna rapportering där det tydligt framgår hur arbetet fortlöper till
sjukhusledningen för uppföljning. Av månadsrapport per februari 2015 framgår att från och
med februari görs också en sammanställning av samtliga åtgärdsplaner som en del av den månatliga rapporteringen till SLL. Revisionen kommer att följa arbetet under 2015.
Vid sammanträde den 20 februari 2015 har hälso- och sjukvårdsnämnden uppdragit åt hälsooch sjukvårdsdirektören att skyndsamt ta ”fram förslag på omprioriteringar i 2015 års budget
motsvarande 800 mnkr för att kunna öka ersättningarna till akutsjukhusen, täcka eller minska
ökade läkemedelskostnader samt eliminera opreciserade kostnadsreduceringar” 13. Hälso- och
sjukvårdsdirektören har lämnat återrapportering av uppdraget i tjänsteutlåtande som är daterat
den 10 mars. Där framgår att ”akutsjukhusens underskott kommer hanteras genom att akutsjukhusen minskar sina krav om cirka 200 mnkr, landstingsstyrelsens förvaltning skjuter till cirka
200 mnkr och hälso- och sjukvårdsnämnden skjuter till ca 400 mnkr. Akutsjukhusen vidtar
egna åtgärder för att minska sin kostnadsökningstakt. Tillskottet från de centrala förvaltningarna ska hjälpa akutsjukhusen i arbetet med att ställa om vården från akutsjukhusvård till mer
lättillgänglig vård hos vårdgivare utanför akutsjukhusen.”
Den auktoriserade revisorn har 2014 granskat rapporteringen för augusti och december månad
för att bedöma om löpande uppföljning görs av verkligt utfall jämfört med budget och prognoser och om avvikelser har analyserats. Styrelseprotokoll 2014 med tillhörande underlag har
granskats för att säkerställa att bolagets ledning och styrelse har en tillräcklig kontroll av kost-
12
Av styrelseprotokoll framgår att det fördes diskussion med anledning av att prognosen skulle läggas i enlighet med
avkastningskravet, istället för att lägga en realistisk prognos med alla riskfaktorer inkluderade.
13
§19 Åtgärder för ekonomi i balans (HSN 1409-1151)
11
nads- och resultatutveckling inom bolaget som helhet. Ledningen och styrelsen analyserar löpande avvikelser mot resultatkravet.
Revisionen konstaterar att akutsjukhusens möjligheter till ekonomistyrning påverkats av en
delvis otydlig ägar- och beställarstyrning som inte heller är tillräckligt samordnad. Exempelvis
var avtalen med beställaren, dvs. hälso- och sjukvårdsnämnden, inte klara innan budgetåret och
avtalsförhandlingarna har inte varit kopplade till ägarens budgetprocess där fullmäktiges resultatkrav fastställs året innan. Det faktum att sjukhusen inte behövt återställa det negativa resultatet i enlighet med av fullmäktige tidigare fastställt regelverk de tre senaste åren, är ett annat
exempel på att sjukhuset har att förhålla sig till styrsignaler som inte alltid är helt tydliga. Under 2015 ändras dessutom budgetförutsättningarna under löpande år. Oaktat detta är det styrelsens ansvar att tillse att av fullmäktige fastställda mål uppnås. Styrningen har inte heller lett till
att styrelsen klarat sina egna planeringsmål.
3.2
Ledningsnära kostnader och representation
Den auktoriserade revisorn har i samband med bokslutsgranskningen analyserat utfallet på kontonivå sedan den löpande granskningen och genomfört stickprovsvisa kontroller av att policyer
följs på ett tillfredsställande sätt, att kostnaderna är attesterade av rätt person och att de bedöms
vara hänförliga till verksamheten. Vid bokslutsgranskningen framkom att det vid ett tillfälle
gjorts ett avsteg från den beloppsgräns som finns i samband med intern representation. Samma
iakttagelse gjordes i samband med den löpande granskningen hösten 2014 och avrapporterades
i revisionens delrapport. Det avsteg som nu iakttagits skedde före revisionens delrapportering.
Med anledning av denna rapportering har sjukhusledningen utökat utbildningsinsatserna för
verksamhetscheferna och informationen om vad som gäller enligt representationspolicyn.
Inga övriga avvikelser har framkommit vid den auktoriserade revisorns granskning.
3.3
Lönetillägg
Den auktoriserade revisorn har genomfört en översiktlig granskning av lönetillägg med avseende på process och omfattning.
Utöver ordinarie tillägg för obekväm arbetstid finns inom DSAB en policy som innebär att
personal som blir inkallad för att arbeta under t.ex. semester eller storhelger erhåller ytterligare
lönetillägg på 600 kr för vardagar och 800 kr för helgdagar, vid pass som uppgår till minst fyra
timmar. Vid klinikerna följer HR-konsulter upp att anställda inte arbetar mer än 200 övertidstimmar per år, i så fall måste detta först godkännas av de fackliga organisationerna.
Kostnaderna för lönetillägg uppgick 2014 till 1 475 tkr, att jämföra med 1 389 tkr år 2013. Den
auktoriserade revisorn konstaterar att omfattningen av lönetillägg inte är väsentlig i förhållande
till sjukhusets totala lönekostnader och att det för 2014 inte skett någon väsentlig ökning, trots
de bemanningssvårigheter som föreligger. Utifrån genomförd granskning bedömer auktoriserad
revisor risken för väsentliga fel eller stora brister i rutinerna som låg.
3.4
Verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterskor under grundutbildning
Revisionen har genomfört en granskning av hur sjukhuset arbetar för att säkerställa tillgången
på platser för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) för sjuksköterskor under grundutbildning.
Intervjuer har genomförts med utbildningsansvariga på central nivå, med utbildare ute i organisationen och med landstingsstyrelsens förvaltning, SLL Personal och utbildning.
I det årliga utbildningsdirektivet från SLL Personal och utbildning framgår att vårdgivare har
ansvar för att tillhandahålla utbildningsplatser och att medverka i utvecklingen av det verksamhetsintegrerade lärandet (VIL). Där anges också respektive vårdgivares utbildningsåtagande
och den ekonomiska ersättningen. Enligt beslut av regeringen ska antalet utbildningsplatser på
12
sjuksköteutbildningen utökas samtidigt som EU:s nya yrkeskvalifikationsdirektiv innebär att
den totala tiden för VFU för sjuksköterskor kommer att bli längre. Detta kommer att öka kraven
på vårdgivarnas planering av den verksamhetsförlagda utbildningen.
Sjukhusets utbildningsenhet (Clinicum) har ett nära samarbete med Sophiahemmet högskola,
varifrån merparten av sjuksköterskestudenter under grundutbildning kommer. På Clinicum
finns en VFU-samordnare på deltid som tar emot lärosätenas beställningar av studentplatser
och därefter planerar och samordnar den verksamhetsförlagda utbildningen. Under 2014 genomfördes på DSAB ca 1 900 utbildningsveckor för sjuksköterskor under grundutbildning. Ute
i verksamheterna finns adjungerade kliniska adjunkter (AKA) som har till uppgift att introducera studenterna på arbetsplatsen, stödja de studerandeansvariga sjuksköterskorna och handledarna, delta i klinisk färdighetsträning vid kliniskt träningscentrum (KTC) och samverka med
lärosätet. På sjukhuset finns 12 stycken AKA som är knutna till grundutbildningen av sjuksköterskor, motsvarande 3,2 heltidstjänster. Det finns också 20-25 stycken studentansvariga sjuksköterskor och sjuksköterskor som handleder studenterna i det kliniska arbetet. Under året har
brist på sjuksköterskor och en stor personalomsättning lett till att vårdplatser har stängts, vilket
i sin tur gjort att det blivit svårare att ta emot studenter.
Vid intervjuerna har det framkommit att utbildningsansvariga på sjukhuset upplever dagens
utbildningsorganisation som något underdimensionerad. För att stärka utbildningsorganisationen pågår rekrytering av en heltidsanställd utbildningsstrateg som ska få ett övergripande ansvar
för VIL och som bland annat kommer att arbeta med pedagogisk utveckling. De utbildningsansvariga bedömer också att samordningsfunktionen behöver förstärkas. De intervjuade påtalar
att AKA-uppdraget behöver stärkas i förhållande till avdelningen/klinikens övriga verksamhet,
vilket är särskilt tydligt i förhållande till kraven på produktion av vård i samband med brist på
sjuksköterskor. AKA-uppdraget, i förhållande till lärosätets undervisningsuppdrag, behöver
också förtydligas så att det blir tydligt vad som hör till vårdgivarens respektive lärosätets ansvar. De intervjuade anser vidare att det finns för få sjuksköterskor med handledarkompetens.
Utbildningsavdelningen verkar för att verksamhetscheferna ska låta fler sjuksköterskor få gå
handledarutbildning.
För att möta utmaningarna med fler studenter på utbildningarna och längre praktikperioder
pågår på sjukhuset ett aktivt arbete med att utveckla studentsalar och att implementera nya
handledningsmodeller. Syftet är att förtäta antalet utbildningsplatser och samtidigt upprätthålla
god kvalitet. Möjligheten att studenter ska kunna förlägga en del av VFU-placeringen nattetid
och att kombinera VFU inom sluten- och öppenvård diskuteras också på sjukhuset. Sjukhuset
kommer under de kommande åren göra extra satsningar på cirka sex mnkr avseende lärandemiljöerna.
För att skapa en bättre samordning av lärosätenas VIL-perioder tillsatte landstinget för cirka 2
år sedan en samordningsgrupp som består av representanter från de fyra stora lärosätena,
Stockholms läns sjukvårdsområde, Södersjukhuset AB och landstingsstyrelsens förvaltning.
DSAB har idag ingen representant i gruppen, men har för avsikt att kontakta gruppen för att
framöver medverka i gruppens arbete.
För att förbättra planeringen av utbildningsplatser, på både kort och längre sikt, efterfrågar
sjukhuset ett utbildningsdirektiv som är bättre anpassat till det faktiska behovet av utbildningsplatser och vårdgivarnas förutsättningar.
Enligt revisionens bedömning bör VFU-samordningsfunktionen förstärkas och AKA-uppdraget
förtydligas. Revisionen bedömer vidare att sjukhuset medverkan i landstingets så kallade samordningsgrupp skulle skapa förutsättningar för bättre samverkan och samordning med lärosäten
och andra vårdgivare.
13
3.5
Granskningar från delrapport
I samband med den löpande granskningen 2014 genomförde och avrapporterade revisionskontoret följande granskningar till DSAB:s styrelse i revisionens delrapport.
Granskning av IT-säkerhet i nätverksansluten medicinskteknisk utrustning14
Det finns ett utvecklingsbehov vad gäller sjukhusets systematiska IT-säkerhetsarbete, inklusive
nätverksansluten medicinskteknisk utrustning (MTU). Det framkom att samverkan inom DSAB
präglas av ett informellt arbetssätt och att sjukhuset inte har en effektiv samverkan med SLL IT
när det gäller MTU. Inom sjukhuset finns det inte en strukturerad hantering som säkerställer att
efterlevnaden av riktlinjer sker på ett formellt sätt, vilket innebär ökad risk för olika tolkningar
och tillämpningar. Ärendehanteringen sker i parallella system som innebär risk för att ärenden
registreras flera gånger eller inte alls, samtidigt som akuta ärenden riskerar att inte prioriteras.
Granskning av DSAB:s omställningsarbete för FHS- Framtidens hälso- och sjukvård15
Insatser inom kompetensförsörjningsområdet, som en del av sjukhusets FHS-arbete, har en
avgörande betydelse som kan behöva stärkas för att klara produktionsuppdraget såväl under
omställningen som i framtiden. För sjukhusets uppföljning och styrning i samband med omställningsprocessen bedöms arbetet med FHS-portföljen som angeläget. Det finns flera osäkra
externa faktorer som sjukhuset måste beakta i den långsiktiga planeringen, det är därför angeläget att DSAB under de kommande åren, noggrant följer utvecklingen av patientflöden och omställningskostnader, för att vid behov kunna vidta åtgärder för att nå fullmäktiges mål.
Granskning av tillgänglighet och kontinuitet i primärvården16
Vid granskningen av hur hälso- och sjukvårdsnämnden styr och samordnar att vård ges med
god tillgänglighet, kontinuitet och vård på mest effektiva omhändertagandenivå, framkom att
uppdragen för vårdgivare när det gäller det akuta mottagandet vid och kring DSAB, är otydligt
fördelat.
3.6
Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer
I tidigare revisionsrapporter har framförts ett antal rekommendationer avseende den interna
styrningen och kontrollen. Rekommendationerna har helt eller delvis åtgärdats. I bilaga 1 framgår hur rekommendationerna har hanterats.
3.7
Revisionens bedömning
Styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi och verksamhet. Enligt revisionens
bedömning har DSAB:s system för styrning, ledning, uppföljning och kontroll av ekonomi och
verksamhet utvecklats under året, bl.a. genom riktlinjer som tydliggör de krav som ställs på
verksamhetscheferna i samband med verksamhetsuppföljningar. Arbetet med åtgärdsplaner för
ekonomi i balans har emellertid inte varit tillräckligt för att säkerställa att nödvändiga åtgärder
vidtagits. Enligt revisionens bedömning behöver rapporteringen av de åtgärder som vidtas med
anledning av prognostiserade ekonomiska avvikelser förstärkas.
Inför 2014 beslutade sjukhusledningen om restriktioner vid rekrytering som har tillämpats under året. För alla verksamheter har det därefter även tagits fram åtgärdsplaner på verksamhetsnivå. Styrelsen har fått löpande information om arbetet med att minska prognostiserade underskott. På grund av att de ekonomiska effekterna av åtgärderna inte framgår av rapporteringen,
är det enligt revisionens bedömning svårt att avgöra om de har varit tillräckliga i förhållande till
prognostiserat resultat vid en viss tidpunkt. Revisionen konstaterar därför att styrelsen inte kan
ha haft en tillräcklig överblick över det ekonomiska läget. Vidare har under året vidtagna åtgärdar för att minska underskottet de facto inte varit tillräckliga.
14
Landstingsrevisorerna, projektrapport 2/2014 IT-säkerhet i nätverksansluten medicinskteknisk utrustning
Landstingsrevisorerna, projektrapport 4/2014 Danderyds sjukhus AB:s omställningsarbete för FHS – Framtidens
hälso- och sjukvård
16
Landstingsrevisorerna, projektrapport 5/2014 Tillgänglighet och kontinuitet i närsjukvården
15
14
För att ytterligare stärka styrelsens uppföljning och kontroll, bör enligt revisionens bedömning,
rapporteringen till styrelsen kompletteras med åtgärdernas ekonomiska effekter. Revisionen vill
även betona vikten av att de åtgärder som vidtas är långsiktigt hållbara, inte minst mot bakgrund av kostnadsutvecklingen.
Revisionens samlade bedömning är att ekonomistyrningen inte har varit helt tillräcklig under
året. Även om akutsjukhusens möjligheter till ekonomistyrning har påverkats av en delvis otydlig ägar- och beställarstyrning så har styrelsen inte klarat sina egna planeringsmål. Med anledning av detta gör revisionen en annan bedömning av sjukhusets interna styrning och kontroll
2014 jämfört med 2013, då detta granskningsområde bedömdes vara tillfredsställande.
Den interna styrningen och kontrollen bedöms, utifrån genomförd granskning, sammantaget
inte vara helt tillräcklig.
4
Räkenskaper
I detta avsnitt görs en bedömning av om styrelsens och verkställande direktörens redovisning är
upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning. Bedömningsmålen och bedömningskriterierna framgår av
bilaga 2.
Granskningen av räkenskaperna har genomförts av den auktoriserade revisorn.
4.1
Årsredovisningen
Alla delar av årsredovisningen till Bolagsverket har granskats för att säkerställa att den är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen.
För samtliga poster i balans- och resultaträkningen har genomförts analytisk granskning och
kontroll av att det finns dokumenterade avstämningar. Stickprovsvisa kontroller har genomförts
med utgångspunkt från en riskanalys som genomförts inför bokslutsgranskningen och iakttagelserna från den analytiska granskningen. DSAB har i allt väsentligt vidtagit åtgärder med anledning av de förbättringsförslag revisionen har framfört.
Den auktoriserade revisorn har under året följt arbetet med konverteringen till redovisningsregelverket K3, som gäller för onoterade bolag från 2014, och i bokslutsgranskningen fokuserat
på områden som berörs av förändrade redovisningsprinciper, t.ex. komponentavskrivning.
Sjukhusets tillämpning av och anpassning till K3 bedöms som tillfredställande.
Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets
anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning.
4.2
Räkenskaper
I samband med bokslutsgranskningen har det för posten maskiner och tekniska anläggningar
gjorts stickprovskontroller av årets inköp. Vidare har det gjorts en rimlighetsbedömning av
årets totala avskrivning. Anläggningstillgångarna har stämts av mot anläggningsregistret.
Dokumentation över bolagets bedömningar avseende behovet av komponentavskrivning i enlighet med K3 har inhämtats och hanteringen har bedömts vara korrekt. Inga väsentliga avvikelser har noterats.
Pensionerna har stämts av mot externt underlag och det har gjorts en rimlighetsbedömning av
de parameterar som använts för pensionsberäkningen. Den redovisningsmässiga hanteringen
och klassificeringen har granskats med utgångspunkt från koncerninstruktionen och aktuell
redovisningspraxis. Inga väsentliga avvikelser har noterats.
15
De upplupna personalrelaterade kostnaderna har stämts av mot underlag. Vidare har stickprovsvis granskning genomförts för fullständighet och kontrollberäkning mot lönesystem avseende semesterlöneskuld. Inga väsentliga avvikelser har noterats.
Det har genom systemavstämning verifierats att det inte föreligger några koncerninterna differenser. Avstämningen är gjord för samtliga mellanhavanden i balans- och resultaträkningen
utan några väsentliga avvikelser.
4.3
Uppföljning av tidigare lämnade rekommendationer
I tidigare revisionsrapporter har det inte framförts rekommendationer avseende räkenskaper.
4.4
Auktoriserade revisorns bedömning
Årsredovisningen är i allt väsentligt upprättad enligt god redovisningssed, enligt landstingets
anvisningar och bedöms ge en rättvisande bild av årets resultat och ställning.
Räkenskaperna bedöms av den auktoriserade revisorn vara rättvisande.
5
Styrelsens yttrande över delrapport 2014
Sjukhusets styrelse har 2014-12-02 lämnat yttrande över revisionens delrapport för 2014. Styrelsen har inte i sitt yttrande framhållit synpunkter som avviker från revisionens sypunkter i
rapporten.
Det ekonomiska resultatet förklaras, liksom tidigare, med att sjukhuset inte har erhållit extra
anslag, att intäkterna är under avtalad nivå på grund av sjuksköterskebrist och att personalkostnaderna överstiger budget, dels på grund av ökade kostnader för inskolning och rekrytering,
dels på grund av särskilda satsningar på sjuksköterskor och barnmorskor i samband med löneöversynen. Enligt yttrandet har alla verksamheter tagit fram konkreta åtgärdsplaner för att
minska den prognostiserade budgetavvikelsen och styrelsen tillsatt en grupp för att utreda möjligheter till ytterligare åtgärder.
Det verksamhetsmässiga resultatet påverkas av att sjukhuset inte uppnår full bemanning utan
måste stänga vårdplatser, vilket leder till försämrad tillgänglighet och produktionsnivå. Sjukhuset arbetar med ett antal åtgärder för att säkra kompetensförsörjningen, både genom att attrahera och behålla personal.
16
Bilaga 1
1(1)
Sammanställning och uppföljning av lämnade rekommendationer
avseende tidigare år och innevarande år Danderyd sjukhus AB
2014
Granskningsår
Rekommendation
Åtgärdat
Ja
Kommentar
Del- Nej
vis
Brandskydd
2013
Årsrapp
Styrelsen bör införa rutiner som säkerställer
att det systematiska brandskyddsarbetet
utförs i enlighet med
säkerhetsföreskrifterna för DSAB
X
Tillsammans med SLL arbetar DSAB med
målsättningen att ha ett systematiskt
säkerhetsarbete med plan ända till år 2020.
En utbyggnad av det systematiska
säkerhetsarbetet (SSA) pågår och det
systematiska brandskyddsarbetet (SBA) är
prioriterat då brand är den främsta
riskfaktor avseende säkerhet. Inom SBA
arbetar DSAB med att utveckla
förebyggande samt skadebegränsande
arbete (intern brandskyddskontroll och
utbildning) samt åtgärder i de fall brand
skulle inträffa (övning). I SBA ingår bl a att
på VO-nivå årligen genomföra skyddsronder
där interna brandskyddskontroller ingår och
att säkra hanteringen av brandfarliga varor.
För att garantera kontinuiteten kommer
dessa och andra säkerhetsaktiviteter att
läggas in i sjukhusets årshjul.
Framtidens hälso- och sjukvård (FHS)
2014
(Projekt
4/2014)
Styrelsen bör i sitt fortsatta arbete med
FHS stärka kopplingen mellan FHS-arbetet
och insatserna för kompetensförsörjning så
att bemanningen kan anpassas dels för att
klara produktionen under omställningen,
dels till nya arbetssätt i den framtida verksamheten.
Följs upp under 2015.
2014
(Projekt
4/2014)
Styrelsen bör i sitt fortsatta arbete med
FHS utveckla samverkan med vårdgrannar
i enlighet med ägarpolicy och ägardirektiv
som en del i FHS nätverkssjukvård
Följs upp under 2015.
IT-säkerhet
2014
(Projekt
2/2014)
Styrelsen bör utveckla ett systematiskt ITsäkerhetsarbete som inkluderar
nätverksansluten MTU.
X
I yttrandet anger DS ett antal aktiviteter
som ska genomföras under vintern/våren
2015 i syfte att förbättra ITsäkerhetsarbetet.
X
Arbete pågår med framtagandet av en ny
policy baserad på den reviderade LoU.
Upphandling och inköp
2014
Delår
Styrelsen bör uppdatera rutinerna som
säkerställer att gällande inköpspolicy är i
enlighet med den reviderade LoU.
Bilaga 2
BEDÖMNINGSMÅL OCH BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR 2014
Ekonomiskt och verksamhetsmässigt resultat
Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål samt följt de beslut, riktlinjer och föreskrifter som
gäller för verksamheten. Verksamhetens resultat och resurser står i ett rimligt förhållande till
varandra.
Bedömningsmål:
1.
Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges resultatkrav.
2.
Nämnden/styrelsen har uppnått fullmäktiges mål för verksamheten och genomfört tilldelade
uppdrag.
3.
Nämndens/styrelsens verksamhet har bedrivits i enlighet med för verksamheten gällande
lagar, föreskrifter, riktlinjer m.m.
Bedömningskriterier:
Tillfredsställande
Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Avvikelser kan förekomma.
Inte helt tillfredsställande
Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större avvikelser.
Otillfredsställande
Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga avvikelser som måste åtgärdas
snarast.
Intern styrning och kontroll
Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för styrning, ledning, uppföljning och
kontroll som är tydligt och funktionellt. Det finns ett strukturerat arbetssätt med definierade
processer och rutiner för att styra ekonomi och verksamhet. Verksamheten bedrivs på ett
ändamålsenligt och säkert sätt i syfte att uppfylla fullmäktiges mål och efterleva lagar, föreskrifter
m.m.
Bedömningsmål:
1.
Nämnden/styrelsen har i budget/verksamhetsplan fastställt ekonomiska och
verksamhetsmässiga mål i linje med fullmäktiges mål och övriga uppdrag. Målen är
mätbara/uppföljningsbara.
2.
Nämnden/styrelsen följer kontinuerligt och systematiskt upp ekonomi, verksamhet och kvalitet,
såväl för verksamhet i egen regi som för sådan som uppdragits åt annan att utföra, analyserar
väsentliga avvikelser samt vidtar åtgärder vid behov.
3.
Nämndens/styrelsens rapportering ger en rättvisande och tillförlitlig information om ekonomi,
verksamhet och kvalitet.
4.
Nämnden/styrelsen har fastställt en organisation med tydlig fördelning av ansvar och
befogenheter.
5.
Nämnden/styrelsen har ett ändamålsenligt och aktuellt system för intern styrning och kontroll.
6.
Nämnden/styrelsen genomför årligen, i enlighet med Ägarpolicyn, en systematisk utvärdering
av hur väl den interna styrningen och kontrollen fungerar.
Bedömningskriterier
Tillräcklig
Bedömningsmålen bedöms i allt väsentligt vara uppfyllda. Brister kan förekomma.
Inte helt tillräcklig
Bedömningsmålen bedöms delvis vara uppfyllda. Det finns större brister.
1
Bilaga 2
Otillräcklig
Bedömningsmålen bedöms inte vara uppfyllda. Det finns allvarliga brister som måste åtgärdas
snarast.
Räkenskaper
Nämndens/styrelsens redovisning är upprättad i enlighet med lagstiftning och god redovisningssed
så att räkenskaperna ger en rättvisande bild av resultat och ställning och kan ligga till grund för
styrning, ledning, uppföljning och kontroll av den verksamhet som bedrivs.
Bedömningsmål:
1.
Nämndens/styrelsens räkenskaper är upprättade i enlighet med den kommunala
redovisningslagen, god redovisningssed samt landstingets regler och anvisningar.
2.
Nämndens/styrelsens delårsrapport och årsbokslut/årsredovisning ger en rättvisande bild av
resultat och ställning.
Bedömningskriterier:
Rättvisande
Räkenskaperna uppfyller i allt väsentligt bedömningsmålen. Brister/förbättringsmöjligheter kan
förekomma. Eventuella värderings-, klassificerings- och/eller upplysningsfel är inte av sådan
karaktär att de väsentligen påverkar bilden av nämndens/styrelsens resultat och ställning.
Inte rättvisande
Räkenskaperna innehåller väsentliga brister i förhållande till bedömningsmålen.
2