Kommunal Ekonomi

kommunal
Medlemstidning för
Kommunalekonomernas förening
# 1 2015
På gränsen
till succé
Hans Kenttä och Gunnel Simu ser Haparanda lyfta
LEDNING & STYRNING
Samspel skapar
starka kommuner
LANDSTING
Tio år med plus
för Kalmar
KRÖNIKAN
Lena Lundkvist:
Redovisning med ställtid
En effektiv styrning och ledning
med Stratsys verktyg
Stockholm stad har sedan 2007 hanterat sin löpande styrning och ledningen inom staden i ILS-webb,
stadens interna benämning på verktyget Stratsys och styrmodellen ILS, intern styrning och ledning.
Stratsys verktyg ger kommunfullmäktige och nämnder stöd i att
Med hjälp av ett dedikerat verktyg för styrning och ledning samt ett
förmedla övergripande mål inom hela Stockholm stad, ut till för-
internt utvecklingsarbete av styrningen har man under åren kunnat
valtningar, bolag och verksamheter. Övergripande mål fördelas till
se en rad positiva effekter.
nämnder i samband med budgetprocessen. Målen planeras, konk-
- Stratsys visualiserar stadens styrning på ett bra sätt så att det blir
retiseras och följs upp av nämnder och verksamheter genom mål,
tydligt på respektive nivå vad som är beslutat av vem. Uppföljnin-
indikatorer och aktiviteter. Rapportering kring måluppföljningen sker
gen har effektiviserats genom att strukturen är lika över staden och
i Stratsys där verksamheterna även tar fram verksamhetsplaner,
införandet av indikatorer har också underlättat uppföljningen av
tertialrapporter och verksamhetsberättelser.
målen, berättar Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret,
Stockholm Stad.
“Vi har fått en tydligare målformulering, minskad detaljstyrning samt ett ökat fokus på
analys. Ett gemensamt verktyg inom hela staden har även inneburit en ökad transparens och
bidrar till en lärande organisation.”
Petra Wårstam Larnhed, Stadsledningskontoret, Stockholm Stad
Gör som 100 kommuner och 60 000 användare!
Plan it. Do it. Review it.
I Stratsys samlas och struktureras alla planer, möten, mål och aktiviteter på ett ställe. Det spelar ingen roll hur
många planer, möten eller projekt ni har. På det här sättet blir det mycket lättare att samarbeta. Med vårt verktyg
kan alla involverade se vad som är gjort – och vad som är kvar att göra. Planera, gör och slutför allt –från ett enda
möte till hela kommunens verksamhetsplanering.
Kostnadsfritt webinar
Läs mer och anmäl dig på www.stratsys.se
xxxxx
Föreningsmötet
ut på turné
N
ytt år innebär ett avslut på det gamla året och bokslut över vad som hänt.
Man summerar allt som går att summera och skriver kommentarer
och rapporter. Någonstans i detta måste man ta ett halvt steg bakåt och
betrakta helheten. Det där halva steget är viktigt för att skapa perspektiv
och för att fundera över vad som har summerats och kommenterats. Det
är viktigt är att göra bokslut med eftertanke och fundera över vad som är väsentligt att
beskriva.
DE FÖRSTA TREVANDE dagarna efter julledigheterna bjöd
Kommunalekonomernas förening in till Ekonomichefsdagarna på Hotel Hilton Slussen i Stockholm. En punkt
på det välfyllda programmet var finansminister Magdalena Andersson som var inbjuden för att presentera sig
för de offentliga beslutsfattarna och ge sin syn på svensk
ekonomi. Från sitt finansministerperspektiv såg hon behov av att höja kvaliteten i den offentliga verksamheten
och öka resurserna till kommuner och landsting. För
att detta ska kunna bli verklighet måste först den egna
budgeten komma på plats, vilket verkar vara möjligt
efter decemberöverenskommelsen.
”Nu vill vi åter­
uppta en fin
­tradition från
förr.”
Innehåll
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015
4.
Aktuellt. Staten skaffar bättre koll.
6.
Agenda. Kalendarium för ekonomer.
8.
Konferens. Oenighet om ekonomiska läget.
10–18 tema:
Ledning och styrning
10.Samspel. Underlätta för politiken.
12.Tillit. Misstrons kultur i kommunerna?
14.System. Nytt ledningssystem lyfte Motala.
PÅ TAL OM perspektiv så vill vi återuppta den gamla traditionen att låta föreningsmötet
turnera runt i Sverige. Att resa runt med föreningsmötet till olika orter i Sverige är att
återuppta en fin tradition från förr. Föreningsmötena hölls då inte sällan på orter som
Mölle eller Åre, långt ifrån naturliga kommunikationshubbar. Hundra år senare, med
utvecklade och snabba kommunikationer, hamnar vi väldigt ofta i någon av Sveriges
tre största städer. Effektivt, men det ger inte alltid nya och nyttiga perspektiv.
Föreningsmötet 2015 kommer att hållas i Skellefteå den 20–21
augusti. Mötet kommer att inramas av en intressent konferens,
så att vi tar tillfället i akt att bjuda in till kompetensutveckling när vi träffas. Notera dagarna redan nu, så återkommer vi med mer information och innehåll i programmet.
HOPPAS ATT DU gillar nyordningen och kommer till
mötet! Tanken är att föreningsmötet ska ambulera de
år KOMMEK inte arrangeras. Under år då KOMMEK
arrangeras hålls föreningsmötet i Malmö, såklart.
Varsågod – tidningen är din. ●
16 reportage:
Haparanda går
över gränsen
20.Landsting. Tio år med plus i Kalmar.
22.Styrning. Ökat intresse för medborgar­
dialog.
PETER TELLBERG
ORDFÖRANDE
KOMMUNALEKONOMERNAS FÖRENING
Nästa nummer utkommer 7 april 2015
kommunal
Utges av
Kommunal­­­ekonomernas
förening
www.kommunalekonomi.se
ANSVARIG UTGIVARE: Peter Tellberg
Regionkansliet, Västra Götalandsregionen
405 44 Göteborg
[email protected]
REDAKTÖR: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur,
Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,
tel 031-13 02 56, [email protected]
REDAKTIONSRÅD: Peter Tellberg, Kristina Bertov,
Annika Wallenskog, Niklas Anemo, Nils-Hugo
Johansson och Pierre Donatella
24.IT. Trender och utveckling.
26.Utbildning. 70 år med förvaltnings­
utbildningen i Göteborg.
30.Krönika. Lena Lundkvist om redovisning.
GRAFISK FORM OCH LAYOUT: Long Tall Sally
ANNONSER: Karl-Erik Norlander, KEF
Tel. 070-233 54 80, [email protected]
FRÅGOR OM DIN PRENUMERATION: 026-12 81 85
E-POST: [email protected]
OMSLAGSBILD: Joakim Nordlund
ISSN 0282-0099
Kommunal Ekonomi
är TS-kontrollerad.
Tryck och repro:
Litorapid Media,
Göteborg 2015.
Miljömärkt
Trycksak
341 834
Xxxxxx
Noterat
7,8%
Landets arbetslöshet i december 2014,
säsongsrensad och utjämnad.
KEF på FB.
Nu finns föreningen
på Facebook. Här
hittar du bland
annat kurser och
lediga jobb!
Ny prognos.
För perioden 2014–2018
räknar SKL med att
skatteunder­laget ökar
knappt 24 procent
(december 2014).
Bättre koll på
kommunerna
Finansdepartementet vill ha bättre koll på
den kommunala ekonomin och enskilda kommuners situation. Därför skaffar man sig nu
verktyg för bättre kunskap och analys.
BILD: ISTOCK
n
TEXT: THOMAS PETTERSSON
H
elheten kan ju se bra ut,
fast läget ändå kan vara
besvärligt i enskilda
kommuner. Även de kommunala bolagen ska med i analysen,
säger SKL:s Annika Wallenskog
som ihop med Henrik Berggren
utrett frågan.
En del av uppdraget har
inneburit att de har analyserat de största riskerna inom
kommunsektorn. Utifrån det
har de byggt upp rapporter i ett
stödsystem.
– Vi har tagit fram en metod
för att få fram ekonomisk
information för hela sektorn.
Sedan kan man titta specifikt
på kommungrupper, enskilda
kommuner, enskilda år och
enskilda nyckeltal.
En del nya data behöver
samlas in. Det rör sig om specificeringar av uppgifter från
balans- och
resultaträkningarna,
eventuellt även
kassaflödes­
analysen.
Uppgifter
som tas
Annika Wallenskog.
fram redan
idag, så extraarbetet bör bli litet,
anser utredarna:
– Det kan handla om bolagssektorns investeringar eller lån
till banker och kreditinstitut,
alltså vissa specificeringar av
balansräkningen. Där saknas
insamlade uppgifter idag.
Inga uppgifter blir offentliga.
Finansdepartementets material
blir inte någon offentlig rapport
om enskilda kommuner, utan
ett stöd i det egna analysarbetet. Resultatet: Staten får bättre
BEREDDA. Staten vill ha bättre koll på ekonomin i kommunerna,
bland annat för att ha bättre krisberedskap.
kunskap om det ekonomiska
läget, ner på enskild kommunnivå.
– Kunskapen kommer till
nytta när det gäller Finansdepartementets arbete, det kan
gälla allt från uppdatering av
utjämningssystemet till riktade
statsbidrag.
Ny bok om
kommun­ekonomi
n LANDETS POLITIKER i kommuner, landsting och regioner har fått en bok med
posten. Det är Dagens Samhälles ekonomi­
reporter Måns Wikstrand som uppdaterat
Politikernas Ekonomibok från 2006.
Konkurrensverket
granskar Falu kommun
n KOMMUNEN HAR tillsammans med Svenska skidförbundet bildat ett aktiebolag för att förbereda och
genomföra skid-VM i Falun. Därefter ska bolaget ha
tagit in en tredje part, vilket innebar att kommunen
inte längre var majoritetsägare och på så sätt kunde
komma runt upphandlingslagstiftningen.
– Om det är ett konstlat upplägg där syftet egentligen är att kringgå att offentligt upphandla kan det
bli fråga om en överträdelse, säger Ewa Wennberg
vid verkets enhet för Upphandlingstillsyn.
4 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Dessutom: bättre handlingsberedskap, exempelvis vid en ny
ekonomisk kris.
– Man kommer att snabbare
kunna se vilka kommuner eller
landsting som riskerar att råka
illa ut, beroende på vad som
orsakar krisen, säger Annika
Wallenskog. ●
”Om jag skulle
ha personliga
relationer med
politiker så skulle det vara
en belastning i besluts­
situationer.”
SKIDFEST. Skid-VM blir en fest, men har
kommunen genat i upphandlingskurvan?
Citat från ekonomichef i Natkoms rapport
Hur organiseras samspelet mellan
politiker och tjänstemän?
Gratis seminarium:
Hitta rätt
medarbetare
direkt!
STOPPA SVINNET
I KOMMUNEN!
med en platsannons i Kommunal Ekonomi
når du merparten av landets kommunal­
ekonomer, ekonomichefer och kommunchefer.
Och många fler.
kommunal
Få bort onödiga kostnader
i måltidshantering och
interndebitering.
Göteborg 10 mars 2015
Föredragshållare:
Jan Antonsson
Medlemstidning för
as förening
Kommunalekonomern
# 1 2014
Anmälan på www.kef.se eller www.atronic.se
Välkommen!
Mmöedte...
Pedagog
med
läslust
Så här ser vi på beslutsstöd som
det borde vara. Vill du veta mer?
s Kommunalekonom 2013
Derk de Beer blev Året
TeMa: SKolan
En marknad med
funktionshinder
landSTing
Stabila Jönköping
i lätt motvind
KröniKan
den
Anna Ekström: Tren
i skolan kan vändas
#1 Resultatinriktat
#7 Framtidssäkrat
#9 Effektivt
Leder till att beslut kan
realiseras, följas upp och ge
konkreta resultat.
Säkrar att tillväxt och
utveckling kan ske
i kundens egen takt.
Gör att tid och resurser
kan användas där
de gör mest nytta.
När vi levererar beslutsstöd menar vi ett sammanhållet stöd för hela
beslutskedjan inom ekonomi- och verksamhetsstyrning. Vill du veta mer?
Välkommen att höra av dig eller besök oss på hypergene.se.
Ekonomens
agenda
4
NY KOMMUNALLAG
n Utredning om en kommunallag för framtiden.
Utredare: Johan Höök. Slutredovisning senast 31
mars 2015. Finansdepartementet (Dir 2012:105).
UTREDNING OM KOMMUNAL
REDOVISNING
n En särskild utredare ska se över lagen om
kommunal redovisning. Syftet är att åstadkomma
en ändamålsenlig redovisningslagstiftning för
kommuner och landsting. Utgångspunkten ska
bland annat vara att särskilt beakta de redovis­
ningsprinciper som är av vikt för kommunsektorn.
Redovisas senast 30 mars 2016. Finansdeparte­
mentet. Dir. 2014:125.
ÄNDRAD INKOMSTUTJÄMNING FÖR
KOMMUNER OCH LANDSTING
n I en promemoria föreslås att inkomstut­
jämningsavgiften höjs för de kommuner och
landsting som betalar avgift vilket sker genom en
återgång till de regler för beräkning av inkomstut­
jämningsavgifter som gällde fram till utgången av
2013. Finansdepartementet: Fi 2015/379.
INRÄTTANDE AV UPPHANDLINGS­
MYNDIGHETEN
n En särskild utredare ska förbereda och genom­
föra bildandet av en ny myndighet för upphand­
lingsstöd, Upphandlingsmyndigheten. Uppdraget
redovisas: senast 31 augusti 2015. Finansdeparte­
mentet (Dir. 2014:161).
DIGITALA TJÄNSTER INOM SOCIALTJÄNST
OCH HEMSJUKVÅRD
n Myndigheten för delaktighet ska bland annat:
• inrätta en funktion med ett utåtriktat uppdrag
att stödja kommuner gällande införande, använd­
ning och implementering av välfärdsteknologi.
• inventera kommunernas behov av kravspecifika­
tioner avseende välfärdsteknologi,
Uppdraget redovisas: senast 15 mars 2016.
Social­departementet (S2014/1398/FST).
SKL
n 23 FEBRUARI: SKL publicerar ny skatteunder­
lagsprognos och MakroNytt 1/2015.
n FEBRUARI–MARS: Budgetdagarna 2015 i
Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå.
n 5 MARS (preliminärt) SCB presenterar kom­
munernas och landstingens resultat för 2014.
n 18 MARS Seminarium om modellverktyget
Skatter & bidrag (kommuner) i Stockholm.
n 15 APRIL Regeringen presenterar vårproposi­
tionen.
n 17 APRIL (preliminärt) SKL presenterar cirkulär
och EkonomiNytt om vårpropositionen.
RIKSBANKEN
n 12 FEBRUARI: Nytt beslut om reporäntan.
Penningpolitisk rapport publiceras.
n 29 APRIL: Nytt beslut om reporäntan. Pen­
ningpolitisk uppföljning publiceras.
KONJUNKTURINSTITUTET
n 20 FEBRUARI: Konjunkturbarometern
n 25 MARS: Konjunkturläget och konjunkturba­
rometern
RKA
n RKA har lanserat Jämföraren, ett nytt verktyg
i Kolada. Urval och vyer är färdiga, och det finns
goda möjligheter till vidare analys av resultaten
ända ner på enhetsnivå.
SCB
n 6 MARS: Räkenskapssammandrag för kommu­
ner och landsting.
n 19 MARS: Kommuner och landstings finansi­
ella tillgångar och skulder
n 20 MARS: Kommunalekonomisk utjämning
och utjämning av LSS-kostnader
Nyckeltal för Sverige
• Inflationstakt -0,3 % (december 2014 jämfört
december 2013)
• Konsumentprisindex, KPI 314,05
(Index 1980 = 100, december 2014)
• Omsättning i detaljhandeln 112,4
(Index 2010 = 100, november 2014)
• Nationalräkenskaper, BNP 2,1 % (kvartal 3 2014
jämfört samma kvartal 2013)
Källa: SCB
EKONOMISTYRNINGSVERKET
n Regeringen överväger att helt gå över till
e-faktura till offentlig sektor. Därför ska Ekonomi­
styrningsverket utreda konsekvenser av ett krav
på e-faktura till offentlig sektor, och hur det i så
fall kan gå till. Rapporteras senast den 31 maj.
Ledarstudie gav KEF-stipendium
Årets KEF-stipendiater
i Gävle/Dalakretsen heter
Suley­man Alp och Ronnie
Huan­g. I uppsatsen ”Torsbergsandan. Kultur och motivation” belyser de hur ledare
kan inspirera sina medarbetare.
n
F
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT
ör Suleyman Alp innebär stipendiet från KEF:s Gävle/Dalakrets och
Högskolan i Gävleborg inte bara en
bekräftelse på att han gjort ett bra examens6 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 arbete – det hjälpte honom också att få sitt
första jobb som ekonom. Sedan början av
november finns han på ekonomienheten i
Ockelbo kommun.
– Det betyder jättemycket att få stipendiet. Utmärkelsen visar jag är en ansvarsfull
person, säger han.
Varken Suleyman Alp eller hans medförfattare Ronnie Huang hade möjlighet att
närvara då stipendiet delades ut vid Gävle/
Dalakretsens årsmöte i Tällberg i slutet av
november.
Suleyman fick inte ledigt från jobbet och
Ronnie har flyttat till Kina.
– Han har fått jobb som marknadsförare
på ett företag, förklarar Suleyman Alp.
Tillsammans har de intervjuat rektorer,
lärare och elever vid Torsbergsgymnasiet i
Bollnäs.
Vad kom ni fram till, hur kan rektorerna
inspirera??
– En metod rektorerna använder sig av för
att motivera lärarna är att bjuda in föreläsare i olika ämnen. Skolan jobbar också
med pedagogiska möten där lärarna utbyter
erfarenheter och inspirerar varandra.
Stipendiet har syftet att väcka studenters
intresse för kommunsektorn, prissumman
är 5 000 kronor och det har delats ut i mer
än tio år. ●
Nu har Kolada blivit ännu
lättare att använda
Gå in på kolada.se och prova nya Jämföraren!
Kvalitet och resultat
Nyhet!
Befolkning detaljerat
Ekonomisk hållbarhet
2000
1500
1000
2011
500
2012
2013
Visa underliggande data
0
2004
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013
Födda, antal
Döda, antal
Utflyttade, antal
Inflyttade, antal
2011
2012
Visa underliggande data
Nu har vi lanserat Jämföraren – en ny funktion som gör det enklare
än någonsin att göra jämförelser i Kolada.
Med Jämföraren kan du enkelt få en översiktlig bild av kommunens resultat på olika
nivåer, tack vare vårt nyckeltalsurval och våra visuella index med tydliga färger.
Du kan också till exempel se utvecklingen över tid och visualisera dina jämförelser
i diagramform. Dessutom har vi passat på att ge hela Kolada en ansiktslyftning.
Kommun- och landstingsdatabasen Kolada förvaltas och utvecklas av RKA och är helt
gratis att använda. Om du behöver stöd i ditt analysarbete, hör gärna av dig till oss!
Läs mer på www.rka.nu
kolada.se
2013
Ekonomichefsdagarna 2015
BEKYMRAD. – Vi har ett strukturellt
underskott på nästan 1 procent av BNP,
sade finansministern.
Ministern
byter pengar
mot bostäder
Så fort de rödgröna får sin egen budget på plats
kan kommuner och landsting räkna med bättre
tider, lovade finansminister Magdalena Andersson.
Men den som hoppas få del av tillväxtmiljarden
måste börja bygga bostäder.
n
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: STEFAN BOHLIN
N
ågot utrymme för ofinansierade reformer finns inte, förklarade finansminister
Magdalena Andersson (S), när hon framträdde under Ekonomichefsdagarna 2015 i
Stockholm.
– Underskottet i de offentliga finanserna är ett bekymmer. Det beror inte bara på dålig konjunktur, vi har också
ett strukturellt underskott på nästan en procent av BNP,
sade hon.
Något stort besparingspaket är inte planerat, försäkrade
finansministern. Istället ska underskottet bearbetas steg
för steg under mandatperioden.
MAGDALENA ANDERSSON UPPREPADE flera gånger att regeringen vill höja kvaliteten i de offentliga verksamheterna
och öka resurserna till kommuner och landsting.
– Vår ambition är att det ska finnas goda förutsättningar
”Vi vill att tillväxtmiljarden går till dem som ser till
att det blir tillväxt – i huvudsak genom att
bygga bostäder.”
8 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 för att bedriva en verksamhet så att medborgarna känner
sig trygga i livets olika skeden.
Hon slog fast att det till exempel inte går att uppnå bättre resultat i skolan och öka läraryrkets attraktivitet utan
att tillskjuta resurser.
Regeringen vill också sluta så kallade stadsmiljöavtal
med kommunerna, där man kommer överens om investeringar i infrastruktur. Kommunerna får pengar för
infrastruktursatsningar mot att de förbinder sig att bygga
bostäder.
Tillväxtmiljarden tänker Magdalena Andersson sprida
till fler kommuner.
– Istället för att miljarden går till vissa kommuner
oavsett om de gör något eller inte, vill vi att den går till
dem som ser till att det blir tillväxt – i huvudsak genom att
bygga bostäder.
ENLIGT FINANSMINISTERN INNEBÄR riksdagens budgetbeslut,
där Alliansens förslag fick majoritet, att kommunerna
går miste om fyra miljarder jämfört med den rödgröna
budgeten. Tack vare decemberöverenskommelsen ser hon
ändå goda möjligheter att styra den ekonomiska politiken
i rödgrön riktning redan i vårbudgeten.
– Det går inte att ändra inkomstskatter mer än på helårsbasis, men det finns andra skatter som man kan ändra vid
halvårsskiften eller månadsskiften.
Magdalena Andersson meddelade också att regeringen
ska ge en utredare i uppdrag att föreslå en reglering av
rätten till offentlig finansiering av privat utförd välfärd.
– Principen kommer vara att säkra att de skattemedel vi
tar in för att använda i välfärden också ska gå till välfärden och inte till privata vinster som kanske hamnar i ett
skatteparadis. Stora vinster ska återinvesteras i verksamheten. ●
Ekonomichefsdagarna 2015
Fel med nollränta och tomma lador
Talet om tomma lador klingar illa i bankekonomen
Annika Winsths öron.
– Det är dumt att uttrycka sig på det sättet. Det är
kontra­produktivt och det kostar.
n
N
ordeas chefsekonom Annika Winsth presenterade
sig som förband till finansministern, men gjorde
klart att hon inte delar Magdalena Anderssons bedömning av det ekonomiska läget. Att säga att ladorna är
tomma ger landet dåligt rykte och skrämmer investerarna.
– Värderingsinstituten börjar fundera över om Sverige
verkligen ska ha trippel A-rating.
Istället framhöll Annika Winsth en rad hälsotecken i
den svenska ekonomin: Konsumtionen ligger på en hög
nivå, sysselsättningen och de disponibla inkomsterna
ökar, många nya jobb har skapats.
– Vi är inget krisland, underströk hon.
ÄVEN RIKSBANKSCHEFEN Stefan Ingves fick en släng av sleven. Att ligga på nollränta är fel, slog Annika Winsth fast.
Redan för ett år sedan trodde hon att botten var nådd i det
internationella ränteläget och nu ser hon att risken ökar
för en obehaglig reaktion.
– Vad händer när de första centralbankerna börjar höja
räntan? Det stora kapitalet på marknaden är pensionsfonderna och de har lovat att vi ska få avkastning på våra
pengar. Därför ligger de med hög risk. Om centralbankerna höjer räntan kommer marknaden bli nervös och gå
mot högre säkerhet. Om alla går samtidigt blir rörelserna
gigantiska.
Hur ränteläget och marknaden utvecklas beror i hög
grad på konjunkturen. Annika Winsth tror på återhämtning, men väntar sig ingen stark högkonjunktur den
närmsta tiden. Längst fram ligger USA och Storbritannien.
– USA har gjort en bra resa och är idag långt över den
nivå där man låg när man gick in i krisen. Storbritannien
NOLL FEL. Att ligga på nollränta är fel, ansåg chefsekonom på
Nordea.
hade det jobbigt i många år, men har ryckt upp sig senaste
året. De två länderna är inte bekymrade över konjunkturen, de pratar om vad som blir nästa steg i utvecklingen.
EFTER SEX ÅR med en väldigt expansiv penningpolitik kan
”Min känsla är att många kommuner och landsting
har glömt hur det kändes när det brann.”
Enkät
marknaden bli stökig under 2015, varnade Annika Winsth.
– Min känsla är att många kommuner och landsting har
glömt hur det kändes när det brann, sade hon. ●
Vilka är din kommuns största utmaningar 2015?
Margareta Tamm-Persson, ekonomichef,
Nordanstig:
– Hur vi ska klara vår
verksamhet med de
medel vi har. Vi måste få
till en bra skola och klara
de ökade kostnaderna
inom hemtjänsten. Vi
har svårt att rekrytera
personal till våra äldreboenden, även om de äldsta inte ökar så
mycket i antal just nu.
Karoline Sundström,
ekonomichef, Bollnäs:
– Om utjämningssystemet förändras så att
kommuner som bygger
bostäder premieras är
jag orolig över hur det
kommer att slå för oss
i Bollnäs kommun. Vår
stora utmaning är fler
äldreäldre och färre
medborgare i arbetsför ålder.
Charlotta Rosenquist,
ekonom, Gnesta:
– Just nu genomför
vi bland annat stora
förändringar vad gäller
resursfördelning inom
socialförvaltningen, för
att vi i slutändan ska
bli mer kostnadseffektiva. Det är en av mina
största utmaningar,
eftersom jag i första hand arbetar mot den
förvaltningen.
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 9
Ledning och styrning
Samspelet politiker och
tjänstemän är av­
görande för hur väl
kommunsektorn
lycka­s med sitt
uppdrag.
Vilket gäller
alla nivåer,
inte bara
högsta ledning­
en. Det är en stän­
digt pågående upp­
gift att skapa tillit
och fungerande relatio­
ner, kan temat sammanfattas.
Gott samspel
gynnar medborgarna
Bra beslutsunderlag i all ära,
men lika viktigt är att ge politikerna fungerande rapporter
så de kan berätta vad som
utförs i verksamheterna.
– Politikerna blir inte levan­
de för medborgarna om de
inte kan berätta vad som görs,
säger Lena Lindgren på SKL.
n
TEXT: THOMAS PETTERSSON
S
å var det dags för en ny mandatperiod i kommuner och
landsting. Ett stort antal nyvalda
kommunpolitiker ska skolas in
i det politiska livet. En viktig del
av uppgiften handlar om att hitta en väl
fungerande relation med tjänstemännen,
en ständigt pågående uppgift även för rutinerade politiker.
– Det är lång väg för ett politiskt beslut att
10 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 vandra innan dess effekter kan bedömas av
brukarna. Ett bra samspel mellan politiker
och tjänstemän ökar möjligheten för de politiska besluten att få genomslag i verksamheten. I slutändan gynnas medborgarna när
samspelet i kommunledningen fungerar,
säger Lena Lindgren på SKL:s sektion för
demokrati och styrning.
ENLIGT KOMMUNALLAGEN BÄR politikerna
ansvaret för verksamhet och beslut, i
praktiken fungerar det inte så. Det räcker
inte med modellen ”politiker sysslar med
vad-frågor och tjänstemän med ”hur-frågor”,
därtill gråzonen är alldeles för stor.
– OK för att man har en delegationsordning, men det räcker inte. Det uppstår alltid
situationer som inte täcks in av det formella.
Det handlar väldigt mycket om att PRATA
med varandra, säger hon och fortsätter:
– Det är två olika styrsystem som möts.
Politikerna drivs ytterst av medborgarnas
förtroende, tjänstemännen av sin profession. Man måste ha respekt och förståelse för
varandras uppdrag, säger hon.
För tjänstemän handlar det mycket om
att förstå att de flesta förtroendevalda är
fritidspolitiker.
– Tjänstemän kan skriva 50-sidiga
rapporter de räknar med att politikerna ska
hinna läsa. Det gör de inte! Det är viktigt att
inse, inte minst för ekonomer som sitter i en
kunskapsbaserad maktposition. Det är inte
säkert att politikerna vågar fråga om de inte
förstår sammanhangen.
Användbara och anpassade beslutsunder­
lag är viktigt för politikerna. Minst lika
viktigt är att rapportera vad som faktiskt
utförts i verksamheten:
– Det är mycket viktigt att politikerna får
veta vad man gjort – det glöms ofta bort.
Vad ska annars politikerna säga när man
möter medborgarna? säger hon bestämt.
DET HANDLAR OM att politikerna har ett
mindre antal viktiga mål och prioriteringar
som man kan relatera till inför medborgarna. Och, förstås, även målsättningar där
politiken inte lyckats.
– Politikerna blir inte levande för medborgarna om de inte kan berätta vad som
utförts i verksamheterna. Man blir inte en
Ledning och styrning
Ekonomichefen tillbaka
i ekonomens roll
Ekonomicheferna har tagit ett steg tillbaka, medan
kommun­chefen flyttat fram sina positioner. Kommunalrådet är fortfarande oomstridd ledare i kommunen, inte
minst i budgetsammanhang.
n
V
FULL fart. En kommun med styrfart
behöver en ledning som tar ut kursen
och eldar på.
ILLUST
RATION
: LASSE
WIDLU
ND
framgångsrik politiker om man inte kan
tala om vad man gjort, säger hon.
Lena Lindgren har ett mantra hon gärna
upprepar, både för sig själv och de tjänste­
män hon möter: ”Hur kan jag leda mina
politiker så att de kan styra mig bättre?”
– Om jag servar politikerna med bra beslutsunderlag, samtal och verksamhetsresultat så får jag bra beslut och god styrning
tillbaka. Så fungerar det. ●
”Hur kan jag
leda mina
politiker så
att de kan
styra mig
bättre?”
Lena Lindgren.
i skriver 2015
och landets
ekonomichefer
pustar ut lite efter
den ekonomiska
kris som kom av
sig. Och, de kan kosta på sig att kliva ett
steg tillbaka och ta en mer
”naturlig” ekonomroll.
Uppgifter som att vara
innovativ, visionär
och drivande i nya
projekt har tonats
ner.
– Under krisåren
vägdes ekonomichefens ord på guldvåg.
Idag kan man ägna sig mer åt
det traditionella ekonomiarbetet och åt
att vara chef, säger Rolf Solli som följt
utvecklingen bland landets ekonomichefer i fyra rapporter sedan 1998.
Samtidigt har arenan för den kommunala ekonomin blivit större efter krisåren.
– Ekonomin har fått en större plats, absolut. Ska man verka i kommunledningen
måste man behärska det ekonomiska
språket, annars får man problem.
ETT BRA EXEMPEL på en tung ekonomisk are-
na är budgetarbetet. Där upplever ekonomicheferna att den egna positionen stärkts
över tid, men den stora vinnaren är kommunchefen som tredubblat inflytandet.
– Samtidigt är kommunstyrelsens
ordförande helt outstanding i budgetsammanhang.
När det gäller
kommunchefer är det
många som
tidigare varit
Rolf Solli.
ekonomichefer, de behåller förmodligen
ett ekonomifokus i sin nya roll, säger han.
I DEN FÖRSTA mätningen 1998 visade inte
ekonomicheferna något stort intresse för
att samarbeta med politikerna. Så är det
fortfarande:
– Jo, för ekonomicheferna är det viktigare att arbeta nära kollegor och andra
ekonomer. Politikerna är inte lika viktiga
för dem, säger han.
De uttalade samarbetsproblemen med
politiker och andra tjänstemän har legat
på samma nivå över tid. Ungefär en av tio
anger det som en (av flera möjliga) anledningar till att man slutat jobbet.
– Det är väl så att andelen envisa ekonomichefer är ganska konstant, säger han,
skrattar lite och fortsätter:
– Det är dock mer än dubbelt så vanligt
att kommunchefen får sluta än att ekonomichefen får sparken.
DET ÄR VARKEN kollegor eller politiker
som varit det största irritationsmomentet
över tid, utan staten. Så icke idag, efter
bland annat statens frikostiga stöd under
krisåren.
– Den största förändringen är annars
att andelen kvinnliga ekonomichefer är så
mycket större idag. Vi ser det på att enkätsvarens medelvärden blir mera ”kvinno­
lika”, i så motto att andelen kvinnor nu är
så stor att medelvärden påverkas.
Till sist: skulle ekonomicheferna tjäna
på att få sin befattning reglerad i lag?
– Kommunala chefer vill gärna bli
lagreglerade för att yrkesrollen ska bli tydliggjord. För ekonomicheferna skulle det
kanske vara bra i vissa lägen, man kanske
skulle kunna reservera sig mot boksluten.
Men, det är ändå svårt att tänka sig hur en
reglering i lag skulle kunna fungera. ●
”För ekonomicheferna är det viktigare
att arbeta nära kollegor och andra
ekonomer. Politikerna är inte
lika viktiga för dem.”
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 11
Ledning och styrning
”Politikernas misstro en
På föreningens höstkonferens i Tällberg var temat
ledning och styrning. Tidningen kunde hämta en hel
matnyttigt till vårt eget
tema. Som att SKL:s nyblivna chefsekonom Bettina
Kashefi inte trodde sina
öron när hon besökte några kommuner och pratade
med politiker.
– Jag blev chockad, aldrig
har jag varit med om ett
sådant misstroende mot
tjänstemännen, sade hon.
n
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON
B
ettina Kashefi har inte bara
arbetat med varenda finansminister i modern tid. Hon
har också mer än de flesta haft
anledning att fundera över
rollfördelningen mellan politiker och
tjänstemän.
– Jag blir väldigt förvånad när jag hör
representanter för kommunstyrelsen
säga att ”det där vet tjänstemännen, men
det berättar de inte för oss”.
Varför är det så? frågade hon både sig
själv och åhörarna.
– I statsförvaltningen är det en helt
annan relation mellan politiker och
tjänstemän. Tjänstemannarollen är
tydligare reglerad och man kan luta sig
mot regeringsformen. Den vägleder en i
allt man gör som tjänsteman.
FÖR TYDLIGHETENS SKULL läste Bettina
Kashefi högt ur lagtexten: “Regeringen
styr riket, regeringskansliet bereder dess
ärenden och stöttar statsråden i utövandet av makten.”
Hon konstaterade att kommunallagen visserligen slår fast att politikerna
bestämmer, men att det finns en gråzon
som kräver öppenhet och tydlighet mellan de förtroendevalda och tjänstemännen. Det räcker inte med delegationsordning och andra vägledande dokument.
– Det måste också finnas respekt och
ett ömsesidigt förtroendet. Vi kan inte
bara dra ett streck och säga att här leker
ni och här leker vi. Dialogen är viktigast.
NÄRKONTAKT. Bettina Kashefi har arbetat med flera statsråd.
– Det gällde för mig att krypa in under skinnet på dem och förstå hur de tänkte, sade hon.
12 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 UNDER SINA MÅNGA år i statsförvaltningen var Bettina Kashefi bland annat stats-
chock”
sekreterare och chef för analysenheten
på finansdepartementet. I sitt anförande
I Tällberg gav hon lite inblickar i hur hon
försökte förstå de statsråd hon arbetade
för.
– Det gällde för mig att krypa in under
skinnet på dem och förstå hur de tänkte.
Vi får inte glömma bort att det är
politikerna vi tjänstemän ska serva och
jag myntade därför begreppet ”jobba i
chefs anda”.
BETTINA KASHEFI FRAMHÖLL också vikten
av att man som tjänsteman har integritet
och vågar säga vad man tycker. Det är bra
för den egna självkänslan, men väcker
också respekt hos de förtroendevalda.
– Jag tror att integritet skapar inkludering. I bästa fall blir det ett självspelande
piano.
Inför Tällbergskonferensen hade
Bettina Kashefi hittat en undersökning
som trots sina nästan tio år på nacken
kändes mycket aktuell. Forskarna bakom rapporten Makten och möjligheten i
kommunpolitiken hade ställt frågor om
rollfördelningen mellan politiker och
tjänstmän till fullmäktigepolitiker i 17
kommuner.
MÅNGA POLITIKER UPPGAV att de tyckte att
beslutsunderlagen var svåra att förstå
och att tjänstemännen levererade för
få beslutsalternativ att ta ställning till.
Hälften ansåg att de skriftliga besluts­
underlagen inte beskrev konsekvenserna på ett tillfredsställande sätt.
Karl Erik Norlander, utbildningsledare på KEF, var en av flera som tyckte att
resultatet var oroväckande.
– Jag tycker att vi ekonomer, som en
del av dem som skapar underlaget till
politikerna, bör ta det här till oss och
fundera över på vilket sätt vi kan förbättra det underlag vi tar fram. Vi måste
fundera över hur vi med hjälp av IT-stöd
och våra kunskaper om verksamheten
kan ge politikerna bästa möjliga underlag, sa han. ●
”I statsförvaltningen är det
en helt annan relation mellan
politiker och tjänstemän.”
Ledning och styrning
Mötet på gatan väger tyngst
Två rutinerade politikerrävar
delade med sig av sin långa
erfarenhet. Stig Henriksson
(V) och Carina Blank (S) lämnade vid årsskiftet sina uppdrag som kommunstyrelsens
ordförande i Fagersta och
Gävle. Vi sorterar deras samtal under några rubriker.
n
Förtroendets betydelse
Stig: Sluta misstänkliggöra människors
motiv. Inom politiken är det lätt att tänka
att det bara är man själv som gör saker med
ädla motiv. Misstänksamhetskulturen är
vanlig inom partierna och även mellan
politik och förvaltning. Den är förödande
och gör det svårt att bygga upp ett förtroendefullt samarbete.
Carina: På vilket sätt stärker man var­
andra? Den diskussionen är särskilt viktig i
kommuner med gemensamt ledarskap. För
mig är det också jätteviktigt att känna förtroende för de tjänstemän jag har omkring
mig, inte minst ekonomerna. Jag hade inte
klarat mitt ledarskap utan att ha tillgång
till oerhört skickliga medarbetare som kan
presentera den dagliga verksamheten med
nyckeltal.
Om relationer
Stig: Är det något ord som är missbrukat så
är det ordet personkemi. Relationer handlar
i första hand om att bygga upp något successivt. Det finns många bra saker som sitter i
väggarna, inte bara negativa. Uppmuntra en
öppen och prestigelös dialog.
Carina: Om man inte kan lämna över vissa
delar till någon annan, eller göra saker
ihop, ja då finns det heller ingen arena för
samarbete.
Lika eller olika?
Stig: Visst blir det mycket trevligare och
kortare möten om alla är överens. Olikheter
gör att möten blir jobbiga, men olikheter
behövs. Sedan försöker man ändå få så
många som möjligt att så ofta som möjligt
gå åt samma håll.
Carina: Olika är bra. Är det två som är precis lika i ett rum kan en lika gärna gå hem.
De tråkigaste mötena är de där man lika
gärna skulle kunna ligga hemma och tänka
ut precis vem som skulle säga vad.
Nå ut till medborgarna
Stig: Det viktiga är hur du beter dig när du
rör dig på stadens gator eller till exempel
går på en hockeymatch. Sen kan man dessutom utveckla hemsidan, dela ut en sam-
LÅNG VANA. Politikerna Stig Henriksson och Carina
Blank var överens om misstrons nedbrytande effekt.
manfattning av budgeten och annat. Men
viktigast är ändå mötet med medborgarna.
Carina: Dialogen med medborgarna ska vi
föra via alla kommunens medarbetare. När
man presenterar något för medborgarna
kan de börja håna en och förlöjliga olika
idéer. Hur försvarar och förklarar vi en
idé på ett bra sätt? Måste det försvaras och
förklaras, och vem gör det? Om jag gör det
är risken stor att det uppfattas som ett partipolitiskt utspel och då är hälften emot. Eller
ska vi låta kommundirektören göra det med
risk för att han eller hon blir desavouerad
inför sina förvaltningschefer.
Om dokumentation
Stig: Jag tycker att det är bra med värdegrunder och policys, men de förändrar inte
världen. Inget hindrar att man har en massa
dokument, men de lever inte sitt eget liv. En
översiktsplan måste vara känd om den ska
vara angelägen. Processen för att ta fram
olika dokument är viktigare än exakt vad
som står i dem.
Carina: Vi är en starkt värderingsstyrd organisation och de som jobbar inom kommunen ska veta vilka värderingar vi står för.
Varumärkesbyggande
Stig: För de allra flesta är det förskolan,
skolan och andra delar av den kommunala
grå vardagen som är det väsentliga. När
man som politiker har hållit på med det
några år tycker man att det är sådär roligt.
Då vill man göra nya spännande saker, men
de är inte alltid viktiga för medborgarna.
Vardagsarbetet skapar varumärket, inte att
en konsult kommer och rör om.
Carina: Vad kommunen har för varumärke
är tämligen ointressant. Mer intressant är
vad platsen har för symbol. ●
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 13
Ledning och styrning
STUDERAR SYSTEM. Arbetet med det
nya ledningssystemet i Motala har fört
med sig ett nytt sätt att jobba, konstaterar forskaren Leif Jonsson.
Skarpare
politiker i Motala
Tydligare rollfördelning skapar mer professionell ledning. Det kon­
staterar forskaren Leif Jonsson efter att ha följt arbetet med att ta
fram ett nytt ledningssystem i Motala.
– Politikerna har tagit befälet, säger han.
n
D
”Tjänste­
männen
är noga
med att
följa stat­
liga regler
och bryr
sig därför
ibland mer
om den
nationella
politiken än
den lokala.”
14 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 en lokala politikens möte med förvaltningen står i fokus för Leif Jonsson, forskare vid
Centrum för kommunstrategiska studier
(CKS), Linköpings universitet. Sedan
2010 har han följt framväxten av ett nytt
ledningssystem i Motala. Ett år återstår av studien, men
redan nu har han en ganska klar bild.
– Man har fått in lokalpolitiken i de styrande dokumenten och lyckats höja statusen på ledningssystemet.
Efter decennier med socialdemokratiskt styre blev det
2006 regimskifte i Motala. Alliansen tog över makten
med stöd av Miljöpartiet. Den nya majoriteten såg snart
tröga strukturer i organisationen och bestämde sig för
att införa ett nytt ledningssystem.
– Man upplevde också svårigheter att integrera den
lokala politiken med den statliga och med EU-politiken.
Det var också svårt att integrera ekonomistyrning med
verksamhetsstyrning, förklarade Leif Jonsson.
INSIKTEN RESULTERADE I ett projekt som sökte svar på
frågan hur man får den lokala politiken att smälta in i
ett ledningssystem. Leif Jonsson erbjöds att följa arbetet.
Han räknar med att avsluta studien nästa år, men gjorde
redan nu några sammanfattande reflektioner.
– Det är uppenbart att när man har jobbat med
lednings­systemet har man fått in lokalpolitiken i de
styrande dokumenten.
I valet 2010 återtog Socialdemokraterna makten och
därför är det nu partiets valmanifest som har mest genomslag i kommunens politiska styrdokument.
Den politiska styrningen har även blivit mer centraliserad. Däremot har det inte varit så lätt att gifta ihop den
lokala politiken med den nationella.
TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT BILD: HENRIK HANSSON
– De förtroendevalda i Motala är så besjälade av den
lokala politiken att de glömmer bort att de har ansvar
för att genomföra den nationella. Tjänstemännen är
noga med att följa statliga regler och bryr sig därför
ibland mer om den nationella politiken än den lokala.
NAVET I ARBETET i Motala har varit en beredning under
fullmäktige, som tillsattes med uppdrag att ta fram en
ny lokal utvecklingsplan. I beredningen sitter förtroendevalda som är väl förtrogna med både ledningsfrågor
och lokal politik.
– Tjänstemännen är nöjda med den lokala utvecklingsplanen och att det nu för första gången finns ett
tydligt politiskt styrdokument som inte är skrivet för
tjänstemän. Det visar att den lokala politiken funnit sin
väg in i dokumentet.
Arbetet med ledningssystemet har på flera sätt fört
med sig ett helt nytt sätt att jobba i kommunen. För
första gången finns politiska sekreterare – två socialdemokrater, en miljöpartist och en vänsterpartist. De har
utgjort skrivargruppen och tagit fram textunderlag till
den politiska ledningen.
NUMERA FINNS OCKSÅ en strategiberedning med uppgift
att se till att ledningssystemet fungerar. Politikerna i
beredningen diskuterar ledningsfrågor med controllers
och ledande tjänstemän, åker ut till nämnderna och
frågar hur det går att sköta ledning och styrning.
– På det sättet får man mer uppmärksamhet kring frågorna. Politikerrollen har blivit blir mer professionaliserad. Man har lyckats höja statusen på ledningssystemet,
framhöll Leif Jonsson. ●
Ledning och styrning
Hallå där...
Från cykelställ
till strategi
Politikerna i Motala fick ny
energi när deras uppdrag blev
tydligare.
– Det är roligare att ägna sig
åt de stora dragen, säger
Ingrid Carlsson (S), ordförande i strategiberedningen.
n
T
BILD: ISTOCK
illsammans med beredningens ledamöter har hon ansvaret för att kommunstyrelsen och nämnderna arbetar
enligt kommunens nya ledningssystem.
– Vi försöker se till att politikerna gör sitt
jobb och att tjänstemännen gör sitt.
Ingrid Carlsson har varit politiker i Motala
i 16 år och var tidigare förtroendevald i en
annan kommun. Att nu ställa om till helikopterperspektiv var inte helt lätt.
– Som politiker vill man gärna ta tag i det
medborgarna ber en om. Behövs det ett nytt
cykelställ vill man fixa fram det. Om någon
klagar är det också svårt att säga att det
där är en sak för tjänstemännen. Då tycker
väljarna att man skyller ifrån sig.
När rollfördelningen mellan politiker och
tjänstemän ses över passar man också på att
rensa bland de många detaljerade styrdokumenten.
– De centrala dokumenten ska innehålla
huvudlinjerna och sen ska respektive
nämnd ta fram egna nedbrutna mål, säger
Ingrid Carlsson. ●
PÅ GATAN . Politikerna tar gärna ett
samtal på gatan. Men de bör akta sig
för att hamna i situationer där de tar
på sig ansvar för småsaker.
Hallå där, Johan
Höök, som utreder
frågan om en ny
kommunallag.
Det är snart dags att presentera
utredningen En kommunallag för
framtiden. Var hamnade ni det
gäller de anställdas roll?
– Vi lutar åt att reglera kommundirektörens roll. Dels att kommunen ska ha en
kommundirektör, dels att direktören har
ansvaret för att bereda och verkställa beslut. Vi vill synliggöra det ansvaret i lagen.
OK, det blir en lagreglering, men
bara för kommundirektörer. Inte
för andra tjänstemän, då?
– Nej, delegationen till andra tjänstemän
fungerar så pass olika. Det blir svårt att
hitta en reglering som säger vad de faktiskt ska göra.
Något mer, som rör kommundirektören?
– Vi vill även ställa krav på processen,
att man ska ha en lokal instruktion som
reglerar vad kommundirektören ska göra
och inte.
Betyder det här att kommundirektören blir ”chefernas chef”?
– Nej, det blir en fråga man får reglera för
varje kommun, i den lokala instruktionen.
Hur har politikerna i SKL ställt sig
till frågan?
– De har varit tveksamma och ifrågasatt
om det finns ett behov av en lagreglering.
Men de är inte direkt emot en reglering.
Kommundirektörernas förening,
vad anser man där?
– De är positiva till förslaget, de har länge
drivit frågan.
TEXT: THOMAS PETTERSSON
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 15
Ledning och styrning
Barents Center
n Nysatsningen Barents Center ligger mitt
på gränsen mot Finland och genomförs och
finansie­ras av Avalanche Capital. Företaget,
i sam­verkan med Haparanda kommun,
ligger bakom projektet som föregåtts av
en omfattande dialogupphandling. När
centrumet är färdigt ska det rymma en galleria med ett sjuttiotal butiker, caféer och
restauranger. Till detta en multiarena och
en gymnasieskola (som kommunen hyr av
investerarna delar av året) samt ett hotell
byggt av norske entreprenören Petter Stordalen. Det första spadtaget togs i december
2014 och projektet ska vara klart 2016.
Efter IKEA:s uppmärksammade etable­ring i Haparanda
tar kommunen nästa steg med Barents Center. En väl
organiserad och medveten kommun­ledning och koll på
ekonomin är några av framgångsfaktorerna.
n
TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: JOAKIM NORDLUND
Haparanda lever
B
e en sörlänning associera till ”Haparanda”
och svaret blir förmodligen ”gränsstad”.
Så var det åtminstone för tio år sedan. Idag
kan svaret lika gärna bli ”IKEA”. Så stor är
betydelsen av företagets etablering i staden,
anser avgående kommunalrådet Gunnel Simu (S).
– IKEA:s etablering är historisk för oss. Först var
det freden med ryssarna 1809, sedan kommer IKEA:s
etablering 2006, säger Gunnel Simu, skrattar lite och
fortsätter:
– Vi har ett starkt varumärke idag. Företagare tittar
Samarbetet Haparanda-Tornio
n Utmärkande för Haparanda stad är det väl utvecklade samarbetet med
Tornio på andra sidan älven sedan mer än 25 år tillbaka. För något år sedan
öppnade ett gemensamt resecentrum för att förbättra kollektivtrafiken.
Det politiska samarbetet innefattar bland annat två gemensamma fullmäktigesamlingar per år och två kommunstyrelsemöten. På tjänstemannasidan finns en heltidstjänst som gränssamarbetsutvecklare i Haparanda. Vidare
finns det bland annat gemensamma arbetsgrupper för framför allt skola,
fritid, samhällsplanering och näringsliv.
16 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 på hur andra framgångsrika företagare gör. Om Ingvar
Kamprad satsar på Haparanda har han förstås goda
skäl, säger hon.
Det mesta av IKEA:s etablering förs alltså in på kommunens allmänna pluskonto. Ska någon missräkning
dras fram är det väl befolkningstillväxten.
– Det är fortsatt stor inpendling till kommunen, från
båda sidor gränsen. Det blev inte den befolkningstillväxt kommunen hoppades på, säger ekonomichef Hans
Kenttä som återvänt till kommunen efter fem år på
IKEA och Swedbank.
– Inpendling är en trend, inte bara här hos oss. Många
vill ha kvar sitt sociala nätverk. Dessutom är husen
dyrare i Haparanda än i grannkommunerna, förklarar
Gunnel Simu.
Den stora utmaningen är förstås att långsiktigt ta
vara på de positiva effekterna av IKEA:s etablering.
Haparandas lösning är att satsa vidare på handel, upp­
levelser och logistik.
– Vi har ju 3 miljoner besökare om året som vi måste
ta vara på. Det ger oss unika möjligheter säger Hans
Kenttä.
Följdriktigt sätter Haparanda spaden i jorden för nästa steg: mötesplatsen Barents Center mitt på gränsen
Sverige-Finland.
SAMARBETE. Ekonomichef Hans Kenttä och
förra kommunalrådet Gunnel Simu ( S) är en del
av traditionen med starka kommunledningar.
på gränsen
– Det projektet har jag ägnat mycket tid åt under
mandatperioden. Barents Center är det största byggprojektet norr om Stockholm just nu. Det rör sig om investeringar på närmare 1,5 miljarder kronor. Vi räknar med
450 nya jobb, säger Gunnel Simu.
FÖR ATT VARA en traditionellt stark socialdemokratisk
norrlandskommun låter det som tilltron till marknadskrafterna är överraskande stark. Har IKEA inneburit ett
nytänk för den S-märkta fullmäktigegruppen?
– Nejdå, Haparanda har en stark tradition som gammal handelsplats, säger Gunnel Simu och Hans Kenttä
fyller i:
– Inom en radie på tre mil bor det 70 000 människor
- det ger köpkraft. ”Gränsen är vår möjlighet” brukar vi
säga.
I en SKL-rapport om innovativa kommuner landet
runt som publicerades 2009 tog Haparanda en given
plats. En framgångsfaktor som lyftes fram i rapporten
var samspelet mellan politiker och tjänstemän. Gunnel
och Hans håller med, Haparanda har en bra blandning
av formellt och informellt samspel.
– Jag tycker att vi är noga med att respektera varandras roller. Och vi har ett antal planerade möten med
tjänstemännen, exempelvis planeringsdagar inför
budgeten med tjänstemännens ledningsgrupp och
kommunstyrelsens arbetsutskott, säger Gunnel Simu.
Inför IKEA:s etablering var det dåvarande kommunalrådet Sven-Erik Bucht (S) och kommunchefen Christina Lugnet som angav tonen. Efter framgången gick
båda vidare, till rikspolitiken i Buchts fall och Lugnet
blev generaldirektör för Tillväxtverket. Hur behåller
man ”momentum” efter en sådan generationsväxling?
– Det är jätteviktigt att vårt sätt att arbeta inte är
personbundet. Vi har vår vision, våra mål och vår styrmodell, det lägger grunden för vårt sätt att arbeta, säger
Gunnel Simu,
– Vi måste hela tiden jobba på att inte bli beroende av
nyckelpersoner. Det gäller inte minst oss tjänstemän.
Hur kan vi jobba smartare, hur kan vi samarbeta med
andra kommuner när det gäller nyckelfunktioner?
säger Hans Kenttä.
”Vi har ett
mantra:
Det är med
resultat
man bygger
framtid.”
UNDER DE SENASTE åren har kommunledningen delvis
flyttat fokus till det inre arbetet i förvaltningen. Inte så
konstigt kanske, efter en period av utåtriktat arbete.
– Vi har jobbat mycket med värderingar och medarbetarskap, så att vi alla drar åt samma håll. Då är det också
lättare att generationsväxla i ledningen, säger Gunnel
Simu.
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 17
PRISVÄRD. Röda
Hapa­randa har varit
en marknadsplats
sedan medeltiden.
Gunnel Simu synar de
röda prislapparna på
IKEA.
– Vi har ett bättre internt klimat idag än för fem år
sedan. Bara det här att ledningsgruppen sitter i samma
rum i ett öppet kontorslandskap. Det ger oss mycket bättre förutsättningar för alla chefer att ta på sig
helhetskepsen. Man snöar inte in på enbart den egna
förvaltningen, säger Hans Kenttä.
Till avdelningen framgångsfaktorer för mindre kommuner som vill ta nya grepp hör även ekonomin.
– Jag har haft ett uttalat uppdrag att jobba mer med
uppföljningen. Vi måste ha god kvalitet i våra verksamheter till låga kostnader så att vi får utrymme att
satsa. Årets resultat ser bra ut, plus 18 miljoner i senaste
delårsrapporten säger Hans Kenttä och fortsätter:
– Vi har ett mantra: Det är med resultat man bygger
framtid. Det är så man skapar alternativa vägval. Det
blir exempelvis mycket billigare med planerat underhåll, då slipper vi kostsamma brandkårsutryckningar.
KOMMUNLEDNINGEN SER FRAMÅT med tillförsikt. Men,
bilden är motsägelsefull. Å ena sidan visar kommunledningen politisk handlingskraft, å andra sidan är
valdeltagandet landets lägsta.
– Här har vi verkligen ansträngt oss hårt, inte bara i
valrörelsen. Stor andel finska medborgare, samt stor inoch utflyttning skapar en känsla av utanförskap. Det är
tråkigt att vi inte lyckas bättre, säger Gunnel Simu.
Å ena sidan stora lyckosamma företagssatsningar, å
andra sidan svaga resultat i Svenskt Näringslivs företagsklimatsranking.
– Där är nog delvis förklaringen att kommunen
saknar flygförbindelser och persontrafik på tågen. Men,
det råder ju inte kommunen själv över. Sedan har det
nog funnits en osäkerhet inför projektet Barents Center,
säger Gunnel Simu.
Å ena sidan nöjda medarbetare i kommunens medarbetarundersökningar, å andra sidan hårt stressade
chefer.
– Vi har haft många vakanta chefstjänster, vilket
belastat andra chefer. Vi borde kunna samarbeta med
andra kommuner om vissa nyckeltjänster. Och kompetensutveckla de medarbetare vi redan har, som redan
delar värdegrund och visioner. Så jobbar man på IKEA,
säger Hans Kenttä.
När det bara är någon vecka kvar innan Gunnel Simu
lämnar kommunalrådsposten delger hon gärna sina
tankar om framtiden
– Min vision är att samarbetet Haparanda och Tornio
tar ett steg till. Att vi exempelvis inrättar gemensamma
planerings- och näringslivsfunktioner. Hindren ligger i
lagstiftningen, inte hos oss i kommunerna. ●
KEF:s kurser i februari–mars
Under februari och mars har du hela 26 olika kurser, seminarier och konferenser att välja bland på vår hemsida, kef.se. För några kurser är det hög tid att anmäla sig, för en del kurser har du fortfarande chans att får rabatt om du anmäler dig
tidigt. Här nedan ser du ett urval av de kurser vi erbjuder:
Grundkurs för omsorgsekonomer
14 Excel-kurser, på fem orter
Ekonom i ledningsgrupp
Att tala och skriva ekonomi
Temadag, jämförelser i Kolada, på två orter
Två skattedagar, på två orter
Powerpoint, ekonomiska presentationer, på fyra orter
Årsmöte i Krets 1
Välkommen till vår hemsida kef.se och ta del av vårt
smörgåsbord. Sedan årsskiftet har vi en ny hemsida med
bättre överblick av vårt utbud av kurser, seminarier och
konferenser.
18 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Hallå där...
Hallå där, Anna Cederqvist,
ekonomichef i Lidköping som
ger ut boken Kommunens
ekonomi – så funkar den!
Varför en
bok om
kommunal
ekonom­i
och vem är
målgruppen?
– En viktig
del i kommunalekonomens arbete är att skapa
förståelse för den kommunala ekonomins
förutsättningar och utmaningar. Här saknade jag ett material med ett informativt
innehåll och ett pedagogiskt upplägg.
Målgruppen är i första hand kommunpolitiker och tjänstemän i nyckelfunktioner.
Vad har du sett för kunskapsbrister
hos politiker och tjänstemän under
din tid som ekonomichef ?
– Det kan nog vara att ekonomer ses som
lite av glädjedödare. Att värna om en god
ekonomisk hushållning ger inte många
politiska poäng bland invånarna i ett kort
perspektiv. Det sägs ofta att ekonomin är
begränsningen inom vilken verksamheten
kan bedrivas. Tvärtom: en hållbar ekonomi
är förutsättningen för att kunna fortsätta
leverera service med god kvalitet till kommunens invånare.
Vilken är ekonomernas vanligaste
missuppfattning om politikerna?
– Vi möts med delvis olika bilder av ekonomin och dess förutsättningar. Vi ekonomer
tar alltför ofta upp detaljerade förslag till
beslut, men sätter inte in besluten i ett
sammanhang. Vi förutsätter att politikerna
har helhetsbilden över ekonomin vid varje
enskilt beslutstillfälle.
– De grundläggande ekonomiska begreppen
är alltid luriga! Skillnaden mellan en kostnad i en resultaträkning och en utbetalning
är inte alltid glasklar. Kunskapsbrister finns
även när det gäller regelverken. Ibland saknas också kvalitetsaspekten av besluten: det
är lätt att tala om vad det kostar, men vilka
resultat förväntas av besluten?
Skulle ekonomerna behöva läsa en
motsvarande bok om den kommunala politiken och dess spelregler?
Vilken är politikernas vanligaste
missuppfattning om den kommunala ekonomin och kommunekonomerna?
*Böckerna ges ut på förlaget Kommunlitteratur
och kan beställas på www.komlitt.se.
– Absolut! Det är precis lika viktigt som att
politiker och tjänstemän läser ekonomiböcker. Därför ger jag ut en bok som handlar om hur kommunen fungerar till samma
målgrupp: Kommunen – så funkar den!*
TEXT: THOMAS PETTERSSON
BILD: EVA S LILJEDAHL
”Vi ekonomer tar alltför ofta
upp detaljerade förslag till
beslut, men sätter inte in
besluten i ett sammanhang.”
Anna Cederqvist.
BILD: ISTOCK
Noterat
TOMT. Bemanningsreglerna handlar om att det mås-
te finnas personal dygnet runt och att bemanningen
ska vara anpassad efter varje äldre persons behov.
Nya bemanningsreglerna skjuts upp
n SOCIALSTYRELSEN HAR fattat beslut om att
föreskrifterna och allmänna råden om an­sva­
ret för personer med demenssjukdom och
bemanning i särskilda boenden ska utgå.
Även datumet (31 mars 2015) för ikraft­
trädande av de nya föreskrifterna som ska
gälla alla äldre som bor i särskilda boenden
behöver skjutas fram.
Beslutet om den nya föreskriften är enligt
en ny förordning beroende av regeringens
medgivande. Regeringen kommer att behandla ärendet först efter att de fått en sammanställning av remissynpunkterna.
Bästa förvaltningsberättelsen
i Region Skåne
n DET BLEV Region Skåne som tog hem priset
för Bästa förvaltningsberättelse i årsredovisning 2013. Det var sextonde gången som
priset delades ut av PwC och juryn konstaterar
att ”en mycket positiv utveckling av årsredovisningarna” skett sedan starten.
På minus­
sidan hamnar
Årsredovi
sning
utvecklingen av
2013
den finansiella
analysen som
stagnerat något.
På plussidan att
flera relativt
små kommuner uppvisar
mycket god
kvalitet på
sina årsredovisningar.
SKÅ1 NEINLED
NING
– Livs
kvalitet
i världsk
lass
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 19
Landstingsresan
Lite bättre i Kalmar
Varje dag lite bättre. Både politiker och tjänstemän i Landstinget i Kalmar menar att devisen lett
till att finjustera, bättra och effektivisera organisationen. Ett landsting som hela tiden arbetat med
att vrida och vända på siffror, jämföra sig med andra och håvat in många statliga bidragsmiljoner för
arbetet.
n
Å
TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: MALIN GUSTAVSSON
ret som gick var det tionde med plusresultat,
säger ekonomidirektören Ingeborg Eriksson
Gunnarsson som ser en prognos på 149 miljoner kronor plus för förra året.
Sedan djupdykningen 2002-2003, då ekonomin var mer eller mindre i fritt fall i landstinget, ser lägesbilden i dag helt annorlunda ut. Tryggt och säkert, ordning
och reda. Ekonomidirektören anser att det strategiska
beslut för förändringsarbete som togs 2004 under ledordet
Varje dag lite bättre var en verklig milstolpe. Under de tio
år som gått har ekonomin repat sig genom denna kontinuerliga utvecklingsprocess som färgar den dagliga styrningen av all verksamhet. Kostymen har också krympts,
vårdplatser har tagits bort och effektiviseringar har skett
på totalt 160-170 miljoner kronor enbart i sjukvården.
– För oss har det varit viktigt att få stabilitet i ekonomin
och att vi har koll på sista raden hela tiden. Vi har en stark
ekonomi och har fokus på nettokostnadsökningen varje
månad. Uppföljningar sker på alla verksamhetsnivåer,
20 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 från klinik- upp till koncernnivå. Vi har satsat mycket på
ledarskapet och att få rätt chefer som förstår värdet av rätt
kvalitet i allt vi gör, säger Ingeborg Eriksson Gunnarsson.
HÄLFTEN AV ALLA anställda i landstinget har även utbildats
i så kallad förbättringskunskap. Totalt sett är det fyra
områden som landstinget haft strålkastare på för arbetet: tillgängligheten, hur patienten upplever vården, den
medicinska kvaliteten och ordning på ekonomin. Samtidigt finns det fortfarande problem med övertrasserade
budgetar och minusresultat för både vårdcentraler och
sjukhusvård som vägs upp av plus i andra verksamheter.
Hur får ni kontroll på ekonomin i vården?
– Vi gör uppföljningar hela tiden och vi har en särskild
koll på den köpta vården. Även på läkemedelssidan har vi
extra god uppföljning med så kallat ordnat införande för
nya läkemedel, säger Ingeborg Eriksson Gunnarsson.
Precis som i andra landsting ökar kostnaderna för
vården, bland annat för läkemedel, medicinteknik och
hyrpersonal. Kostnadsökningar har också tvingat den
ledande S-majoriteten att höja landstingsskatten. 2012
höjdes den med 25 öre på grund av utbyggd kollektivtrafik,
vilket gav en hel del protester från de borgerliga partierna.
2014 höjdes skatten med ytterligare 50 öre.
DESSA EXTRA INTÄKTER räddar ekonomin precis som de
specialdestinerade hundratals miljoner som staten förser
landstinget med varje år för arbetet med till exempel
Sjukskrivningsmiljarden och Kömiljarden. Kalmars
landstingsdirektör Alf Jönsson har gjort sig vida känd för
arbetet med öppna jämförelser för att sträva mot bättre
kvalitet och fånga upp extra medel. Kalmar ligger i topp i
Landstingsresan
Landstinget
i Kalmar
n Invånare: 235 152
n Utdebitering/skattesats: 11,37
kronor
n Omslutning (2014): 6 200
miljoner kronor
n Soliditet 2013 (inklusive ansvarsförbindelsen): -51 procent
n Antal sjukhus: Tre, varav två
akutsjukhus
n Antal vårdcentraler: 38, varav
27 i egen regi, 11 privata
PÅ PROV.
På Mörlunda
hälsocentral tar
Ellinor Nilsson
ett blodprov på
Anita Almqvist.
I bakgrunden
förbereder
Biserka
Ljubomiro­vic
en blodtrycks­
mätning.
n Resultat, prognos för 2014:
+ 149 miljoner kronor
n Ekonomisk styrmodell:
Anslags­finansiering dominerar,
men även målrelaterad ersättning
n Läkarbesök per invånare: 2,72
n Besök annan personalkategori
per invånare: 3,43
n Vårddagar per invånare: 1,05
många kvalitetsligor, bland annat inom vården, enligt de
nationella data som samlas in.
– De där extra pengarna har varit viktiga finansiellt,
men står bara för cirka två procent av de totala intäkterna.
Vi har framför allt med de goda resultaten, prestationer i
arbetet, kunnat spara pengar, menar ekonomidirektören.
TURSAMT NOG HAR det lilla landstinget en politisk enighet
i flera stora frågor. En majoritet av S, MP och V har hållit i
ledarklubban i fullmäktige sedan 2006. Både landstingsrådet Anders Henriksson (S) och oppositionens Christer
Jonsson (C) märker att samtalsklimatet är gott – och den
invanda vägen med att jobba med jämförelser som ”ett
arbetsredskap” finns hela tiden kvar som en grundbult.
Flera som Kommunal Ekonomi talar med är dock
bekymrade inför kommande år då flera av de statliga bidragen troligen upphör. En av dem är Christer Jonsson som
ser att flera hundra miljoner kronor kan gå förlorade. Den
nya S-ledda regeringen har ännu inte beslutat om hur den
miljard som aviserats för stimulansstöd till sjukvården ska
se ut.
– Kömiljarden försvinner och även andra bidrag för oss.
För 2015 kan det därför bli tufft att gå runt, för primärvårds- och slutenvårdsförvaltningarna. Ingenting i vår
utveckling visar på att vi kommer att få bättre balans,
menar Christer Jonsson.
Vad säger du om detta Anders Henriksson – hur ska ni
klara ekonomin från nu?
– Vi fortsätter att hålla nettokostnader nere och jobbar
vidare med processerna.
På hans bord nu ligger främst frågan om den stora
kompetensbrist som råder i landstinget. 2014 blev året
FULL FART. Landstinget i Kalmar satsar rejält på friskvård, bland annat i form av
Arbetsplatsklassikern där man under 24 veckor avverkar alla distanserna i En Svensk
Klassiker
då landstinget för första gången var tvunget att använda
sig av hyrsjuksköterskor. Brister finns också vad gäller
allmänläkare och flera andra läkarspecialiteter. Men smålänningarna rullar inte tummarna, utan försöker sig på en
egen lokal lösning.
– Genom vårt Vård och omsorgscollege utbildar vi i hela
länet, detta i ett samarbete med Linnéuniversitetet. Vi har
120 distansplatser i Oskarshamn och Västervik. Därtill
satsar vi på fler ST-platser för att få in mer unga läkare.
Viktigt också är att vi har en attraktiv arbetsplats med bra
villkor och löner, menar Henriksson, som även nämner att
länet måste vara lockande att bo och leva i.
Ingeborg Eriksson Gunnarsson.
LÄNET PRÄGLAS AV en åldrande befolkning; nästan var fjär-
de invånare är över 65 år vilket kan jämföras med rikssiffror på cirka 19 procent.
– Vi måste se till att det finns möjligheter att pendla i
länet och har gjort satsningar på kollektivtrafiken. Bra
samarbete med kommunerna är också viktigt, så att vi
tillsammans kan se till att de äldre får rätt vård, menar
Henriksson. ●
”Vi har satsat mycket
på ledarskapet och
att få rätt chefer som
förstår värdet av rätt
kvalitet i allt vi gör.”
Anders Henriksson (S).
Christer Jonsson
(C).
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 21
Styrning
Ökat intresse för
medborgardialog
Bättre beslut, ökad transparens och mer engagerade invånare
– allt fler kommuner har upptäckt fördelarna med medborgardialog. Men ska medborgardialogerna fungera krävs ett helt
nytt sätt att hantera kommunala beslut, anser Lena Langlet,
TEXT: TOBIAS HAMMAR
demokratiexpert på SKL.
n
D
e dök upp första gången internationellt i början av 2000-talet:
de dialogforum som syftade
till att ge medborgare inflytande över kommunala beslut.
Men trots över tre decennier på nacken, är
det först på senare år som medborgardialoger på allvar börjat användas i Sverige.
– Intresset har ökat markant på senare år.
När vi började arbeta med de här frågorna
2006 var det eldsjälarna som kom på våra
seminarier. Idag har en lång rad kommuner
ett formaliserat arbete med medborgardialoger i sin kommunala styrning, säger Lena
Langlet, samordningsansvarig på demokratiområdet på SKL.
HON HÅLLER JUST nu på att sammanfatta en
rapport med över 250 exempel på medborgardialoger från runt om hela landet. Och
hon menar att även motivet för att ta in
invånarna i besluten har skiftat:
– Från början var det mycket fokus på att
få underlag till bättre beslut. Nu handlar
det i allt högre grad om att involvera medborgarna för att få ett socialt mer hållbart
samhälle.
Just social hållbarhet och öppnare, mer
transparenta beslutsprocesser är några av
de fördelar som brukar framhållas som
medborgardialogernas stora fördelar. I en
tid då partier och föreningar får allt svårare
att kanalisera medborgarnas politiska engagemang, ses det lokala invånarinflytandet som ett sätt att fördjupa demokratin och
åstadkomma bättre, mer folkligt förankrade beslut.
– DET BLIR en form av kvalitetskontroll av
vart pengarna tar vägen, förklarar Lena
Langlet, och betonar att medborgardialoger
samtidigt ställer stora krav på den politiska
styrningen för att fungera.
– Menar man allvar med det här så är det
inte gratis. Det kräver resurser både i form
av personal och nya sätt att arbeta. Framför
allt måste man verkligen vara beredd att
låta sig påverkas, så att dialogen inte bara
blir kosmetika, säger hon och tillägger:
– Dessutom är det viktigt att hitta en metod för att prata med dem som normalt inte
hörs - annars blir det lätt så att bara de starka lobbygrupperna kommer till tals. Här
ser vi hur allt fler kommuner nu går från
att bjuda in till dialog i skolmatsalen till att
jobba med uppsökande verksamhet. ●
”Menar man
allvar med med­
borgardialog så är
det inte gratis.”
Lena Langlet.
Medborgarinflytande en självklarhet i Piteå
Piteå låter sina medborgare
påverka allt från skollunchernas innehåll till kommunens
mångfaldsplaner. Men kommunstrategen Anna-Lena
Pogulis är inte nöjd: hon vill
att medborgarna även ska få
inflytande över den långsiktiga
samhällsutvecklingen i stort.
n
P
iteå hör till de svenska kommuner
som arbetat allra längst med olika
typer av medborgarinflytande. Den
första systematiska medborgardialogen
genomförde man redan 2007. Då fick
ungdomar möjlighet att via webben påverka
22 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 kommunens ungdomsaktiviteter - en metod som nu genomförs årligen.
Sedan dess har insatserna avlöst varandra. Idag bjuder kommunen in medborgarna till allt från samråd och studiecirklar till
medborgarbudgetar och medborgarpaneler.
Aktuella frågeställningar är allt från innehållet i kommunens måltider till komplexa
ämnen som mångfaldsplaner och långsiktig
stadsutveckling.
BARA I ÅR har kommunen genomfört dialo-
ger och samråd med över 9 000 medborgare
– av totalt drygt 41 000 invånare totalt.
– Vi har av tradition jobbat mycket med
att involvera våra medborgare, men sedan
slutet av 2000-talet ingår det som ett fundament i vårt styr- och ledningssystem. Vi har
säkert 25 olika metoder som vi jobbar med
idag. Vi tror att medborgare idag vill påver-
ka både den service de får och samhällsbyggandet i stort, säger Anna-Lena Pogulis.
MEN ÄVEN OM fördelarna i form av fördjupad
lokal demokrati och ökat förtroende för
kommunen dominerar, är hon tydlig med
att medborgardialoger ställer stora krav på
kommunens arbetssätt för att fungera.
– Det är viktigt att vara pedagogisk.
Dialogerna är ingen folkomröstning, och
även om folk ska vara med och tycka till om
saker är det fortfarande politiken som ska
fatta de slutgiltiga besluten, säger hon, och
tillägger:
– Innan man startar en dialog är det
därför alltid viktigt att dels fundera över
när i processen medborgarna ska komma
in, dels att se till att deras förväntningar på
resultaten ligger rätt. Annars kan det lätt
slå fel. ●
Medborgardialog
– några metoder
n Action Planning
En strategisk metod som hjälper till att
utmejsla vilka steg som krävs för att uppnå
vissa givna mål.
n 21st Century Town Meeting
Ett 21st Century Town Meeting samlar
mellan 500 och 5 000 deltagare för att
diskutera lokala, regionala eller nationella
frågor.
n Öppet områdesmöte
– medborgarstämma
En metod för att skapa en mötesplats
mellan medborgare, lokala organisationer
och politiker.
BILD: KONSTHALLEN MARABOUPARKEN
n Walk & Talk
DELAKTIGA. I Sundbybergs kommun jobbar man med medborgarstyrning. Bilden är från utställning-
en Hembyg(g)d , ett konstprojekt som var en del av stadsplaneringsprocessen i Hallonbergen och Ör.
Syftet med metoden är att lösgöra kreativitet och samla in idéer från deltagarna i
en grupp genom att vandra tillsammans i
naturen eller ute på gator och torg.
n Chatt
Chatt (småprata) är en metod där deltagare
kommunicerar via korta textmeddelanden
i realtid.
n Diskussionsforum på Internet
En metod för att möjliggöra dialog med
medborgare via någon form av webbaserat
dialogverktyg.
n Medborgarpaneler
Medborgarbudget nytt
verktyg i Upplands Väsby
I Upplands Väsby har medborgarbudget blivit en naturlig
del av den kommunala styrningen. För ekonomidirektören
Anette Ömossa har det inneburit ett nytt sätt att se på
kommunens roll i samhället.
n
U
pplands Väsby hade redan genomfört flera medborgardialoger
när man 2012 bestämde sig för att
testa en medborgarbudget. Ett torg inne i
centrum skulle förses med aktiviteter för
ungdomar, men istället för att själva ta beslut i frågan lät kommunledningen stadens
ungdomar själva bestämma vad de avsatta
pengarna skulle gå till.
– Det var verkligen en ögonöppnare.
Över 200 ungdomar deltog i dialogen och
1 200 totalt kom in med förslag och idéer.
Studenter från högskolan hjälpte oss med
processen och när allt var klart valdes det
vinnande förslaget ut: en parcourbana på
torget. Det var en idé som en vanlig budget-
beredning aldrig hade kunnat komma på,
säger Anette Ömossa.
Sedan dess har medborgarbudgetar och
dialoger blivit en integrerad del av den kommunala beslutsprocessen. Under åren har
de använts till att avgöra allt från stadsparkens utformning till hur kommunens nya
centrum ska se ut.
Anette Ömossa ser det som att kommunen har tagit ut budgetarbetet från sammanträdesrummet, ut på stan.
TECKNAD DIALOG. I Upplands Väsby hölls
förra våren en serie medborgardialoger om
kommunutveckling. Resultatet illustrerades och
lades bland annat upp på hemsidan.
Paneler med mellan 10 och 30 representanter från allmänheten som lämnar synpunkter och råd i vissa specifika frågor under en
längre tidsperiod.
Källa: SKL
– För oss är det här
ett sätt att involvera
medborgarna i kommunens budgetarbete och
de prioriteringar som det
innebär. Det är också en
möjlighet för oss att ta
tillvara på våra medborAnette Ömossa.
gares idéer och göra dem
medskapande i utformningen av både välfärdstjänsterna och
samhällsprocessen.
Samtidigt, menar hon, ställer medborgarbudgetar också krav på kommunens
ekonomer att ändra på sina invanda sätt att
arbeta:
– Man måste våga släppa kontrollen,
öppna upp sig för nya arbetsformer och visa
på snabba resultat. Det kräver mod, bra ledarskap – och ett helt nytt sätt att kommunicera på för att nå ut till alla invånare, säger
hon och fortsätter:
– För mig har det blivit tydligt att kommunen inte ska göra ”allt”, utan snarare fungera som en motor och drivkraft för medborgarna själva att utveckla sitt samhälle och
dess välfärdstjänster. ●
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 23
Outsourcing, molntjänster
och nya kommunala samarbeten – det är några av
de stora trenderna inom IT
i kommunsektorn just nu.
I fokus för många kommuner
ligger att sänka höga kostnader för drift och underhåll.
n
TEXT: TOBIAS HAMMAR
1
0,56 miljarder kronor. Så mycket
pengar lägger Sveriges kommuner på
IT 2014, enligt analysföretaget Radar.
Näst byggbranschen är IT-sektorn därmed
den bransch som säljer mest produkter och
tjänster till den svenska kommunsektorn.
Enligt Freddie Rinderud, analytiker
och rådgivare på Radar, går merparten av
pengarna till, som han säger: ”att hålla
ljuset tänt”.
– Det låter tråkigt, men av kommunsektorns totala IT-budget går 87 procent
till löpande drift och optimering. Bara 13
procent används till innovation, utveckling
och förändring, vilket kan jämföras med 26
procent inom den privata sektorn.
Problemet, menar han, är att många
kommunala IT-organisationer sitter med
både komplexa uppgifter och en gammal
”ryggsäck” av vissa specifika kompetenser
och produktionssätt sedan tidigare – en
kombination som inte alltid innebär den
mest effektiva IT-leveransen.
– Även en liten kommun kanske har mellan 110 och 120 olika verksamhetssystem,
vilket är mer än vad man har anställda i den
kommunala administrationen. Det kan lätt
bli väldigt komplext.
MÖJLIGEN ÄR EN förändring snart på väg.
Enligt Radars undersökningar satsar allt
fler kommuner på att kapa IT-kostnaderna
för att få loss resurser till mer effektiva
IT-lösningar.
– En stor trend vi ser är ökad digitalisering: allt fler kommuner satsar till exempel
på e-tjänster för att bli öppnare, effektivare
och mer tillgängliga i sina kärnverksam-
heter. Samtidigt ser vi att många kommuner också jobbar hårt för att minska sina
produktionskostnader. Det sker med hjälp
av ”interkommunala samarbeten”, genom
outsourcing eller genom att man köper upp
färdiga IT-funktioner, exempelvis molntjänster, säger Freddie Rinderud.
EN KOMMUN MED erfarenhet av alla dessa
olika satsningar är Sandviken, där IT-strategen Lars Flintberg upphandlar en ny
plattform för e-tjänster tillsammans med
sina kollegor i Gävle, Hofors och Ockelbo:
– Vi och Gävle har tidigare haft varsin
plattform för e-tjänster, men nu ska vi ta
fram en ny lösning som alla fyra grannkommuner ska kunna använda. Det blir
betydligt mer kostnadseffektivt, säger han
och tillägger:
– Om fem, tio år kommer kommunerna
inte att ha egna datorhallar. Kraven från
verksamheterna att IT ska kunna erbjuda
drift dygnet runt gör att fler kommuner
måste gå ihop och samverka kring drift av
IT-systemen för att klara detta. Det är något
alla inser. ●
Kollat Vilken är den viktigaste IT-trenden inom kommunsektorn just nu?
Magnus Högvall, Head
of Business Area Public
Sweden, Aditro:
– Hittills har trenden
övergripande handlat
om IT-outsourcing. Att
flytta IT-systemen ut i
molnet har ännu inte
riktigt tagit fart, men
kommer troligen på
allvar under de närmaste
åren. Inom området ekonomi ser vi ökat
fokus på e-handel, ett område där ingen
egentligen har lyckats fullt ut. Här är det
svårt att integrera ett tillräckligt stort antal
leverantörer och att få ett system som är
enkelt och intuitivt att använda.
24 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Henrik Lepasoon, vd
Stratsys:
– Den revolution som har
skett i privatlivet med
Facebook och Spotify
kommer även i arbetslivet.
När du använder Spotify
upplever du det inte som
”IT”.Kommunernas IT-avdelningar får allt mindre
att göra, istället kommer
kommunerna att köpa upp funktioner vars
utformning styrs av slutanvändarna. En annan
trend är digitaliseringen. Program och system
kommer att bli mycket lättare att jobba med.
Slutanvändarna bestämmer hur det kommer
att gå till – på samma sätt som i privatlivet.
Per Hidenius, vd
Hypergene:
– Vi ser en stark trend att
kommunerna prioriterar
investeringar som syftar
till att effektivisera
verksamheten. Det drivs
av demografiska och
ekonomiska makrofaktorer samt av ökat fokus
på kvalitet bland annat
genom vård- och skolval. För oss får detta
som konsekvens att kommunerna söker
verktyg som förenklar och effektiviserar
enhetschefernas arbete genom bättre, färre
och enklare verktyg för planering, styrning
och uppföljning.
BILD: ISTOCK
Kostnadsjakt fokus
för IT-satsningar
ANGELÄGEN. Estradören och
KEF
inspiratören Milad Mohammadi
talade om mångfald och
kommuni­kation på Skånes
Ekonomidagar.
PÅ TUR. Föreningen tar upp traditionen med ambulerande årsmöten. Bilden är från årsmötets bankett i
Borås 1956.
Ambulerande
föreningsmöte
■ FÖRENINGEN PLOCKAR upp traditionen med
ambulerande årsmöten. Från 2015 kommer föreningsmötet att arrangeras på olika platser runt om i
landet de år som KOMMEK inte anordnas. Först ut är
Skellefteå som står värd för årets föreningsmöte den
20-21 augusti. Boka in redan nu!
Första styrelsemötet …
… FÖR ÅRET har gått av stapeln.
På agendan stod bland annat:
• fortsatt medlemsrekrytering, fokus i första hand på
landstingsekonomer
• vidareutveckling av Ta Steget med förbättringar av
modellen och nya kompetensområden
• fortsatt arbete med frågan om certifiering av
kommunekonomer.
• utveckling av ett program för mentorer, kunskaps­
inhämtning och pilotmentorer.
Minister
på besök
n FINANSMINISTER
Magdalena Andersson
mötte sina kollegor i
kommunsektorn på
Ekonomichefsdagarna
2015. Början till en ny
tradition?
Läs mer på sid 8.
Tips på Kontentan!
En perfekt natt.
Varför du sover och
hur du gör det bättre.
Författare: Björn Hedensjö.
Uppemot en tredjedel av alla
svenskar uppger att de har problem med sömnen. Lyckligtvis
kan de allra flesta bli hjälpta
till en bättre sömn.
Spännande Ekonomidagar i Skåne
Skånes Ekonomidagar samlade storpublik och
programmet höll hög klass. Allt från Google till
finansiell hållbarhet och Brådskans tyranni stod på
dagordningen. TEXT: BO GERTSSON BILD: MILAD MOHAMMADI
n
D
en 3–4 december samlades 170 ekonomer
till Södra kretsens ”Skånes Ekonomidagar” på Hotel Marienlyst i Helsingör. Ett
blandat och digert program med hög kulturfaktor inleddes med musik av elever
från Musikskolen i Helsingör.
Därpå följde aktualiteter, men framför allt reflektioner,
över olika utvecklingar och förhållanden i de områden
som berör ekonomer i offentlig förvaltning. Controllerns
nya roll, från produktion av information till analys och
kommunikation av kunskap (Jan Lindvall, Uppsala universitet) följdes av journalisten Andreas Ekströms hälsosamma eftertänksamhet kring Googles roll i vår tillvaro och i
våra liv.
UNDER EFTERMIDDAGEN BELYSTES bland annat det finansiella
systemets hållbarhet av Andreas Cervenka, Svenska Dagbladet medan professor Bino Catasús poängterade vikten
av att personal, verksamhet och ekonomi hänger ihop.
Dagen avslutades med sedvanlig middag och fullt kulturös
med Alte Kamreren från Lund.
Per Törnvall, numera ekonomidirektör i Uppsala, sjöng
jämförelsernas lov som verktyg för effektiviseringar, varefter Helena Lans från Kunskapscentrum mot organiserad
brottslighet i Göteborg berättade om hur man tillsammans
med statliga myndigheter samarbetar brottsförebyggande
med gott resultat.
KONSTEN ATT FÅ tiden att räcka till redovisades av
Beata Bjelke som talade som snabb och långsam tid samt
Brådskans tyranni. Ekonomidagarnas avslutades av Milad
Mohammadi, jurist och statsvetare, som reflekterade
kring Mångfald, kommunikation och inspiration under
rubriken ”Lika barn leka bäst, men olika barn hittar på de
bästa lekarna.”
Skånes Ekonomidagar ger medlemmar och ekonomer
möjlighet till att fördjupa kompetensen och samtidigt vidga sina nätverk. Välkomna nästa gång i december 2015! ●
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 25
Förvaltningsutbildning
”Vi måste skapa en motvikt till den
negativa mediebilden av våra välfärds­
tjänster. De som menar att offentlig
sektor är dålig och ineffektiv blir ofta
oemotsagda. Vi måste svara upp mot
detta. ”
FIRADE 70.
Ekonomi­chef
Bo Ekström från
Härryda kommun
var en av deltagarna
på Förvaltningshög­
skolans jubileums­
symposium. Kommunerna måste bli
mer attraktiva som
arbetsgivare, slog
han fast.
Förvaltningsutbildningen
i Göteborg firar 70 år
För att fira förvaltningsutbildningens 70-årsjubileum
anordnade Förvaltningshögskolan vid Göteborgs
universitet ett symposium.
Efter en historisk tillbakablick
uppmärksammades framtidsutmaningar för förvaltningsutbildningar.
n
TEXT: PIERRE DONATELLA BILD: ANNA ANDERSSON
F
örvaltningsutbildningen i Göteborg
etablerades 1944. Då antogs de första
studenterna till den socialkommunala
linjen vid Göteborgs Socialinstitut. Här
fanns en orientering mot att förena teori
och praktik, något som fortfarande lever
kvar. Det berättade Lennart Nilsson, docent
i offentlig förvaltning och tidigare prefekt
vid Förvaltningshögskolan, i samband med
förvaltningsutbildningens 70-årsjubileum.
Lennart Nilsson konstaterade nöjt att en
successiv utveckling skett under årens lopp
och att Förvaltningshögskolan vid Göteborgs universitet, där utbildningen nu ges,
idag är en komplett akademisk miljö.
– Det finns en grundutbildning på kandi26 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 dat- och masternivå, det finns en forskar­
utbildning, forskning om olika delar av den
offentliga förvaltningen och inte minst en
lång och stark tradition av att samverka
med det omgivande samhället.
Under dagen behandlades också utmaningarna för förvaltningsutbildningarna.
Marleen Brans, professor vid KU Leuven i
Belgien, pratade om förvaltningsutbildningarnas utmaningar ur ett europeiskt
perspektiv. En av framtidsutmaningarna
som lyftes fram var att kartlägga vilka
kompetenser som studenterna bör ha efter
avslutad utbildning.
– Kompetenser och inlärningsresultat har
blivit allt mer relevanta i universitetsutbildningar. Om inte vi som ansvarar för utbildningarna definierar vilka kompetenser som
behövs kommer någon annan att göra det,
menade Marleen Brans.
UTIFRÅN ETT ARBETSGIVARPERSPEKTIV är det
tydligt vad som behöver göras. Inom några
år kommer det finnas en enorm efterfrågan på arbetskraft inom stora delar av
den offentliga sektorn. För att kompetensförsörjningen skall fungera väl behöver
förvaltningsutbildningarna locka till sig
ännu fler duktiga och ambitiösa människor.
Men kommunerna behöver själva göra en
del av arbetet.
– Sveriges kommuner är inte med i topp
bland mest attraktiva arbetsgivarna. Och
det kommer vi kanske aldrig att vara, men
det behöver bli bättre, konstaterade Bo Ekström ekonomichef i Härryda kommun.
EN BETYDELSEFULL DEL är att förändra bilden
av offentlig sektor.
– Vi måste skapa en motvikt till den
negativa mediebilden av våra välfärdstjänster. De som menar att offentlig sektor är
dålig och ineffektiv blir ofta oemotsagda.
Vi måste svara upp mot detta. Förhindra
mytbildningen, och visa att vi är en attraktiv arbetsgivare med spännande arbetsuppgifter, ansåg Bo Ekström.
Medielogiken, där negativa nyheter ges
stort utrymme, kan då vara ett problem.
Samtidigt påminner Lennart Nilsson om
resultaten från SOM-institutets årligen återkommande medborgarundersökningar.
– De mest nöjda med välfärdstjänsterna
är brukarna. De näst mest nöjda är anhöriga
till brukare. De som är minst nöjda med
välfärdstjänsterna är dem som inte har någon kontakt alls, vare sig som brukare eller
anhöriga till brukare.
Det är resultat som är väl värda att ta
med sig när välfärdstjänsterna diskuteras.
Och även när förvaltningsutbildningarna
utvecklas. ●
Förvaltningsutbildning
Jobben i fokus
i Östersund och Borås
Både Mittuniversitetet i Östersund och Högskolan
i Borås har förvaltningsutbildningar i sina programutbud. Även om innehåll och inriktning skiljer sig
åt är deras slutgiltiga målsättning densamma: att
förbereda studenterna för jobb inom den offentliga
sektorn.
n
TEXT: TOBIAS HAMMAR ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND
H
ögskolan i Borås har erbjudit ett ”administratörsprogram” riktat mot den offentliga sektorn sedan
2008. De första två åren var programmet tvåårigt,
men 2010 förlängdes utbildningen med ett år för att kunna leda
fram till en kandidatexamen.
2012 ändrades programmets
huvudområde från företagsekonomi till offentlig förvaltning.
– Det var ett led i vårt arbete med att stärka programmets identitet. Vi vill vara tydliga med att vi fokuserar på
administration inom stat, kommuner och landsting, säger
Glenn Fihn, studierektor för programmet.
Administratörsprogrammet är uppbyggt kring ett
tvåårigt basblock. Tredje året börjar med metodkurs och
uppsatsskrivande, därefter kan studenterna själva välja
om de vill göra praktik, studera utomlands eller plocka
tilläggskurser på högskolan hemma i Borås.
– Hittills har de allra flesta valt att göra praktik, ofta i
Göteborg, Borås eller någon av dessa städers kranskommuner. Men det finns också de som väljer att praktisera i
någon statlig förvaltning, säger Glenn Fihn, och tillägger
att programmets nya, treåriga upplägg verkar falla studen­
HIPP. Kommun-
sektorn måste vara
attraktiv för att locka
studenter att läsa förvaltningsutbildningar.
KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 27
Förvaltningsutbildning
”Man marknadsför entreprenörskap på ett helt
annat sätt än vad man marknadsför offentliga jobb.
Här måste vi bli bättre på att förklara fördelarna
med den offentliga sektorn.”
ter­na i smaken: söktrycket har ökat regelbundet de
senaste åren och till höstens 40 nya utbildningsplatser
hade totalt 125 förstaansökningar inkommit.
– Det rör sig dels om en allmän ökning, men också att
allt fler har börjat upptäcka vårt program. Vi har funderingar på att även lägga till en magisternivå, men ännu
så länge är inget bestämt.
OM BORÅS HAR valt att förlänga sin förvaltningsutbildning, har Mittuniversitetet i Östersund valt att istället
göra precis tvärtom. Där kortades nyligen den treåriga
utbildningen till två år.
– Vi hade haft dåligt söktryck till programmet under
flera år, och bestämde oss för att ta nollintag för att
kunna göra en ordentlig utredning av hela utbildningssektorn. Målsättningen var att sätta studenternas anställningsbarhet högst genom att skapa en utbildning
som svarade an mot de konkreta behov som finns på
arbetsmarknaden. Det blev en genomgripande process
där vi ifrågasatte och analyserade alla de kurser vi hade,
säger Eivind Torp, lektor och docent i juridik på Mittuniversitetet och en av dem som ansvarar för programmets
upplägg.*
Resultatet blev en kortad utbildning, med två olika
studieinriktningar: statsvetenskap och juridik. I
programmet får studenterna träning i praktiskt arbete,
som att skriva, dra ärenden eller genomföra och presentera rättsfallsutredningar. Dessutom lägger utbildningen stort fokus på den obligatoriska praktikterminen.
– Praktikterminen ska fungera som en språngbräda
in på arbetsmarknaden. Den ska inriktas mot antingen
statsvetenskap eller juridik, vara väl förberedd från vår
sida och dessutom integreras i studentens B-uppsatsarbete. De studenter som sedan vill kan också gå ett tredje
år, där vi erbjuder en tyngre akademisk fördjupning,
förklarar Bo Svensson, lektor och docent i statsvetenskap.
Responsen på omläggningen har hittills varit relativt
god, med 69 förstaansökande till totalt 40 utbildningsplatser den senaste kursstarten. Men rekryteringen av
studenter skulle kunna gå ännu lättare om bara den
allmänna bilden av ”den offentliga sektorn” hade varit
annorlunda, menar Eivind Torp:
– Det finns en väldig hausse mot entreprenörskap och
privat sektor från såväl statsmakternas som högskolevärldens sida. Man marknadsför entreprenörskap på ett
helt annat sätt än vad man marknadsför offentliga jobb.
Här måste vi bli bättre på att förklara fördelarna med
den offentliga sektorn, menar han.
VARKEN MITTUNIVERSITET ELLER Högskolan i Borås gör
några systematiska uppföljningar på vart studenterna tar vägen efter programmens slut. Sporadiska
efterforskningar visar dock att många av dem faktiskt
uppnår målsättningen med utbildningen - och får jobb
inom den offentliga sektorn efter examen.
– Framför allt fungerar praktikterminen som en bra
ingång in i arbetslivet. Runt en tredjedel av de som gör
praktik får en fast anställning på sin praktikplats när de
är klara, och ungefär lika många får något slags längre
vikariat. Det vittnar om att det vi gör fungerar ganska
väl, säger Glenn Fihn på Högskolan i Borås. ●
*Högskolan i Kristianstad och Södertörns högskola har
tidigare anordnat förvaltningsutbildningar, men har fått
lägga ner. Södertörn planerar dock att ta upp programmet
igen (man har fortfarande ett masterprogram inom offentlig
organisation och ledning). På Malmö högskola och Örebro
universitet ges program om 180 poäng i offentlig förvaltning
och ledning, med statsvetenskaplig inriktning.
Administration till döds
FoU-nytt
28 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 ■ FORSKARDUON Anders Forssell och Anders
Ivarsson Westerberg skriver i sin nya bok om
det författarna kallar administrationssamhället. De konstaterar att alla tillgängliga studier
och undersökningar pekar mot att det administrativa arbetet ökar och tar upp allt mer av
arbetstiden för de anställda, inte minst inom
offentlig sektor.
Det ska dokumenteras, skrivas rapporter,
utvärderingar och planer. Det ska deltas i
budgetmöten, ges synpunkter på den nya
kvalitetspolicyn eller så ska anställda utsättas
för revisorernas granskande blickar.
Det finns otaliga exempel på klagomål om
att det administrativa arbetet tycks öka och
stjäl tid från de ”vanliga” eller ”riktiga” arbetsuppgifterna. Samtidigt sparas det alltmer
på det administrativa stödet, vilket gör att
administrativt arbete i allt större omfattning
flyttar ut på varje anställd – ett slags ”ama­
törisering” av det administrativa arbetet.
Vad vi ser, menar författarna, är ett
slags systemfel eller organisationsparadox:
Alla dessa admini­
strativa pålagor
och krav gör inte
att organisationer
fungerar bättre,
leder inte till
öppenhet och
effektivitet i
samhället i stort,
utan leder i
stället till att
vi riskerar att
administrera
oss till döds.
Vilka är dina största utmaningar?
Ta hjärnvägen till ett modernare affärssystem
Läs mer på unit4agresso.se/hjarnkollen
Månadens
krönikör
LENA LUNDKVIST
Krönikan
Redovisningschef vid Göteborgs universitet. Hon har
tidigare bland annat varit
budgetchef och biträdande
ekonomichef i Mölndals stad.
Redovisning med förhinder
J
a, då har jag, efter 27 år tagit steget från den kommunala till den statliga sektorn. Visst, jag trodde
nog att det skulle skilja sig en hel del. Inte minst
blev jag påmind om det vid anställningsförfarandet.
Först intervjuer och tester, men sedan delgivning
med möjlighet att överklaga! Och därefter underskrift av
anställningsbevis…
”Vem hade kunnat tänka sig att det
skiljer så mycket mellan den kommu­
nala och statliga sektorn”
På ett av mina första möten redovisas budgetförutsättningarna, då nämns flera gånger begreppet avsättning.
I mitt kommunala huvud tänks det pensionsavsättningar
och avsättningar för återställande av deponi. För visst är
väl en avsättning något som är ovisst till belopp och tid?
Nej, nu är det dags att lära om! I detta fall är det en öronmärkning av ett anslag .
ÄNNU MER FÖRVÅNAD blev jag efter att ha tittat i årsredovis-
ningen. Inga belopp i mnkr, utan bara i tkr. Nyfiken som
jag är, kikade jag i de övriga lärosätenas årsredovisning
och fann att ingen har belopp i mnkr, även om organisationen omsluter 4, 5 eller uppemot 9 miljarder kronor.
I min kommunala referensram används beloppet mnkr i
årsredovisningen. Men si, en liten statlig förordning reglerar detta. Ja, ja, tänkte jag, det måste väl ändå finnas någon
möjlighet att kapa tre nollor? Efter en del letande fann vi
att det finns en öppning för att redovisa i miljoner kronor.
Inte hittar jag heller Årets resultat i årsredovisningen,
men väl Årets kapitalöverföring. Och inte heter det Eget
kapital, nej Myndighetskapital är det rätta begreppet.
Dess­utom ska tjänsteexporten särredovisas...
30 KOMMUNAL EKONOMI #1 2015 Mina tankar går till begreppen disponibelt och investerat stamkapital, kapitalbudgetens respektive driftbudgetens fonder, överföringspost, reservationer och förskott.
Vem minns? Ja, man får ha vistats i den kommunala sektorn i ett kvartssekel för att ha varit med om de begreppen.
Långa avräkningar som gjordes och som nästan ingen,
utom kommunalkamreraren och drätselkamreraren,
förstod.
SEDAN KOM DEN genombrytande förändringen med Kf/Lf86
eller Ny kommunal budget- och redovisningsmodell. När
jag röjde ur mitt kommunala tjänsterum hittade jag de tre
välkända häftena om modellen. Då var ett av argumenten
för införande av Kf/Lf86 att man inte skulle behöva vara
skolad i kommunal ekonomi för att kunna förstå de ekonomiska begreppen. Ett annat argument var att kommuner
och landsting skulle ha lättare att rekrytera personer från
andra sektorer.
Nu är jag där. Skillnaden är att de omkring mig redan
kan den statliga redovisningen. Tyvärr blir man lätt
bekväm i det gamla invanda, vilket gör det svårare att byta
bana och tankesätt. Så, nu gäller det att kämpa på ännu
hårdare. Och hoppas på pedagogiska och förstående kollegor som kan förklara och tänka på annat sätt.
Det är en stor utmaning att ta hand om skattemedel.
Men, vem hade kunnat tänka
sig att det skiljer så
mycket mellan den
kommunala och
statliga sektorn – vi
tillhör ju båda välfärdssektorn! ●
När hjälp ska
fram snabbt
Kontantkrångel, rekvisitioner och fakturor med posten. Känns det modernt?
Med ICA Kontantkort kan ni snabbt betala ut pengar till dem som behöver hjälp.
I tio år har kortet fungerat som en smart ersättning för kontanter, och många
svenska myndigheter och kommuner har insett vad de kan spara på effektivare
utbetalningar. För när arbetet är viktigt känns det bra att lägga tid på rätt saker.
Eller hur?
Läs mer om ICA Kontantkort
på icabanken.se/foretagstjanster
Posttidning B
Kommunal Ekonomi
Box 204
801 03 Gävle
Hej då alt + tab!
Att slippa växla mellan olika program för att hantera rapportering,
förmåner eller flex är bara en av fördelarna med nya Aditro Window.
Här har vi samlat alla våra smarta applikationer så att du med en
enda inloggning kan hantera allt du behöver. Tjänsten är dessutom
behörighetsstyrd, vilket innebär att du alltid når de applikationer
som är väsentliga för just dig.
Det kallar vi en enklare jobbvardag!

Vill du också komma igång och samla allt på ett och samma ställe?
Hör av dig så berättar vi mer om hur Aditro Window kan förändra ditt
sätt att arbeta.
Tel. 010 451 10 00
aditro.se
[email protected]
aditro