Ladda ner PDF direkt - Stockholms Handelskammare

HANDELSKAMMARTIDNINGEN
02
2015
VINNARE
AV GULDBLADET
2013 OCH
2014
EN TIDNING OM HUVUDSTADSREGIONEN STOCKHOLM-UPPSALA
TILLVÄXTMASKINEN
STOCKHOLM ÄR SVERIGES MOTOR FÖR INTEGRATION
VÅRD MED NYA IDÉER
HET MARKNAD I INDIEN
STOR INTERVJU MED KAVAT-GRUNDAREN
INVESTERINGAR FRÅN SVENSKA FÖRETAG ÖKAR
SENASTE NYTT PÅ CHAMBER.SE
Vinn tid och pengar –
passet för dina varor
En internationell tullhandling som gäller för att tillfälligt föra in
och ut varor i länder utanför EU.
Snabbt och enkelt när
du ska på mässa,
transportera varuprover
eller yrkesutrustning
Läs mer om ATA-carnet på www.chamber.se
HANDELSKAMMARTIDNINGEN STHLM • #2 2015
Offensiv för välfärdsföretag INNEHÅLL
UNDER VÅREN har vi börjat arbeta med
förutsättningarna för de privata välfärds­
bolagen. Att vi gör det är ett direkt resul­
tat av vår senaste medlemsundersökning
där välfärdsfrågorna, och då i synnerhet
villkoren för välfärdsföretagande, var det
nya område som medlemmarna vill att vi
ska engagera oss i.
Och det är inte så konstigt. Välfärds­
branschen är viktig för huvudstads­
regionen. I Stockholm och Uppsala arbe­
tar 100 000 personer med sjukvård, skola
och omsorg i privat regi. Den siffran kan
jämföras med att cirka 50 000 personer
arbetar i Stockholms finansbransch eller
att Ericsson har 17 500 anställda
i hela Sverige.
REGERINGEN HAR tillsatt en
utredning som senast hösten
2016 ska lägga fram förslag
på hur vinsterna i väl­
färdsbolagen ska be­
gränsas. Direktiven
är så detaljerade att
frågan redan tycks
vara klar i regering­
ens ögon. Vinsterna
ska bort, det gäller bara
att hitta en lämplig teknik.
Det spelar inte någon
roll att välfärdsföretagen i
de flesta fall bedriver upp­
skattad verksamhet av hög
kvalitet och att den dess­
utom, genom de valfrihets­
system vi har i Sverige, är
tillgänglig för alla oavsett stor­
lek på plånbok.
ens blotta existens har lagt en blöt filt
över utvecklingen. Lotta Wiström som
driver Sinnligt, ett företag med ett par
barnmorske­mottagningar i Knivsta och
Uppsala, berättade att de planerat att ex­
pandera, men att investeringarna lagts på
is. Hon är inte ensam. Många entreprenö­
rer i välfärdsbranschen talar om svårig­
heter med finansiering, uteblivna inves­
teringar och oro hos personalen.
Nu är frågan visserligen långt ifrån av­
gjord. Svenska folket är positivt till alter­
nativ och valmöjligheter
i välfärden. Förmodli­
gen kommer opinio­
nen i vinstfrågan att
svänga den dag det
framgår att pri­
set för jakten på
välfärdsföre­
tagen kommer
att vara kraf­
tigt begrän­
sad valfrihet
och mångfald.
Något som i
dag tas för gi­
vet när man väl­
jer vård­central,
barnmorske­
mottagning eller
äldre­boende.
VI KOMMER att
fortsätta arbetet
med dessa frågor.
Perspektiv som
kommer att belysas
är exempelvis hur
välfärdsbranschen
bidrar till innova­
tion samt hur väl­
färd skulle kunna
bli en ny svensk
exportindustri.
NÄR VI PRESENTERADE Han­
delskammarens första väl­
färdsrapport, ”100 000
osäkra”, vittnade flera en­
treprenörer om att utredning­
MARIA RANKKA MICHAEL WOLF
VD, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
Handelskammartidningen distribueras till
Stockholms Handelskammares medlemsföretag, prenumeranter och ledande personer inom politik,
förvaltning, organisationer, massmedier och opinionsbildare.
HANDELSKAMMARTIDNINGEN
Besöksadress: Brunnsgatan 2. Postadress: Box 160 50,
103 21 Stockholm. Telefon: 08-555 100 00 (växel)
Hemsida: chamber.se
Ansvarig utgivare: Maria Rankka
Kontakt: Andreas Åström • [email protected]
2
02
2015
ORDFÖRANDE, STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
Prenumerationsärenden: Charlotte Olsson
[email protected] • 08-555 100 00
Produktion: OTW Communication • otw.se
Redaktör: Jonas Fond • [email protected]
Layout: Katarina Ehne • [email protected]
Omslag: Kjell Thorsson, Kristian Strand
10
INTEGRATIONSMOTORN
Stockholms Handelskammare har undersökt hur
integrationen har utvecklats i huvudstadsregionen
under de senaste åren. Här är andelen utrikes­
födda som har arbete störst i landet.
22
16
CATHARINA TAVAKOLINIA OCH
MARIA RANKKA MÖTTES FÖR
ATT PRATA PRIVAT VÅRD
FULLT HUS NÄR HANDELSKAMMAREN ÖPPNADE
PORTARNA I TRE DAGAR
5
100 000 jobb hotade i välfärdssektorn
6
Så kan jobb och bostäder skapas i Uppsala
7
Fri entré hotar de privata museerna
8
Indien het marknad för svenska företag
22
Full gas mot framtidens teknik
25
Experterna svarar på dina frågor
26
Debatt om Nobel Center på Blaiseholmen
Handelskammartidningen får citeras om källan anges.
För att återge artiklar, foto och illustrationer krävs
redaktionens medgivande. Redaktionen ansvarar inte för insänt
material som ej är beställt. Trycks på miljövänligt papper.
Annonser: Charlotte Olsson
[email protected]
Tryck: Åtta.45 Tryckeri
Repro: Done
02
2015 3
> NYHETER
ÅRSMÖTE
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
2015
äger rum tisdagen den 2 juni på Operaterrassen. Välkommen på årsmöte med efterföljande lunch. Lyssna till våra huvudtalare finansminister
EJ
MILS
E E
S
O
N
P
Magdalena Andersson (S) och partiordförande Anna Kinberg Batra (M).
IS
S
T
2015
P
EP
S
RENÖR
R
EN
R
Prisutdelning av Peje Emilssons entreprenörspris.
Peje Emilsson är serieentreprenör och grundare av
bland annat Kreab, Demoskop, Kunskapsskolan och
Silver Life. Han var ordförande i Stockholms Handelskammare 2010–2014. Peje Emilssons entreprenörspris
kommer att delas ut till en innovativ entreprenör inom
välfärdssektorn vid årsmöteslunchen.
Anmäl dig på www.chamber.se/arsmote2015. Endast öppet för medlemmar och
särskilt inbjudna, pris 500 kr exklusive moms. Det formella årsmötet börjar kl 11.00.
Vi fortsätter med lunch på Operans Rotunda kl 12.00–13.30.
105o 000 000
kronor beräknas intäkterna bli för
Stockholms stad efter försäljningen
av marken för detaljplanen Bro­
fästet i Norra Djurgårdsstaden.
En bra affär, utgifterna beräknas bli
270 miljoner kronor, skriver DN.
02
2015
Regeringen öppnar för att ge sub­
ventioner till byggföretagen för att
öka byggandet av hyresrätter
och studentbostäder.
Satsningen på 3,2
miljarder kronor
förväntas leda fram till byggandet
av 15 000 nya hyresrätter om året.
– Regeringens förslag kommer
tyvärr inte att lösa bostadsbristen.
Ett återinförande av subventioner
ökar byråkratin och krånglet efter­
som det blir ett nytt regelsystem att
förhålla sig till. Byggföretagen är in­
tresserade av ett förenklat regelverk
som gör det lättare att bygga, säger
Anna Wersäll, näringspolitisk expert
på Stockholms Handelskammare.
VINSTFÖRBUD I VÄLFÄRDEN HOT MOT STOCKHOLM
100 000 JOBB
STÅR PÅ SPEL
Regeringen och Vänsterpartiet
vill kraftigt begränsa vinstuttag
i välfärdsföretag.
Det hotar 100 000 jobb i
huvudstadsregionen, visar
Stockholms Handelskammare i
en ny rapport.
len och exportpotential.
– En viktig aspekt är att
den absoluta majoriteten av
vård- och omsorgsföretagen är
små, med färre än tio anställ­
da. Det är också många
fler kvinnliga företagsleda­
re och ägare i den här sek­
I STOCKHOLMS LÄN finns flest
torn jämfört med näringslivet
sysselsatta i landet inom privat
i stort, betonar Irene Beertema
vård, skola och omsorg.
Strömmer:
Hotet om vinstförbud
– En annan viktig po­
har redan fått allvarliga
äng är hur företagen
konsekvenser för väl­
driver utveckling och
färdsföretagen, trots att
innovation på ett sätt
det ännu inte finns några
som brukarna uppskat­
skarpa politiska förslag. Irene Beertema tar. Det får ringar på
Strömmer
– Vi ser redan nu hur
vattnet också i de offent­
den här diskussionen ska­
liga verksamheterna.
par en osäkerhet som kraftigt
begränsar välfärdsföretagens
RAPPORTEN ÄR det första ste­
möjlighet att verka och att
get i en rad aktiviteter som
växa. Det handlar bland annat
Stockholms Handelskammare
om svårigheter att få bank­
planerar framöver för att lyfta
lån och att företag inte vågar
välfärdsföretagens betydelse
expandera eller anställa, sä­
för jobb och tillväxt.
ger Irene Beertema Strömmer,
NILS SUNDSTRÖM
projektledare för välfärdsfrå­
gan på Stockholms Handels­
Utredning om finansiering av välfärdstjänster ska vara klar i höst
kammare.
I RAPPORTEN ”100 000 osäkra”
belyser handelskammaren hur
branschen bidrar till huvud­
stadsregionens tillväxt och
konkurrenskraft – inte minst
när det gäller kvalitet, effekti­
vitet, innovation, arbetstillfäl­
4
SUBVENTIONER TILL BYGGFÖRETAG LÖSER INTE BOSTADSKRISEN
Regeringen tillsatte i våras en ut­
redning om hur den offentliga finan­
sieringen av privat utförda välfärds­
tjänster bör regleras. Utredningen
ska vara klar senast 1 november
2016.
Men redan nu pågår diskussioner
runt om i landet, bland annat inom
landstinget i Västernorrland, om att
begränsa vinstuttagen för privata
välfärdsföretag.
– Tjänstemännen bör invän­
ta utredningens förslag, anser
Elisabeth Åkrantz, upphand­
lingsråd på Konkurrensverket.
Hon påpekar att kommu­
De finns
på skolor,
förskolor,
äldreboenden,
inom hemtjänsten
och sjukvården. De
privata välfärdsföretagen i
huvudstadsregionen sysselsätter
100 000 personer – dubbelt så många
som finanssektorn i Stockholm. Nu hotas
välfärdsföretagens expansion och existens,
trots att det finns en stor efterfrågan.
ner och landsting redan i dag kan
styra resurstilldelningen till
privata utförare. Det handlar
om att räkna på vad saker och
ting kostar, ställa tydliga krav
och kontrollera att utföra­
ren uppfyller de kvalitetskrav
som ställs.
02
2015 5
> NYHETER
> NYHETER
SLOPAT AMORTERINGSKRAV BRA FÖR RÖRLIGHETEN PÅ BOSTADSMARKNADEN
Finansinspektionen skjuter sitt för­
slag på amorteringskrav på
framtiden. Kammarrät­
ten i Jönköping ansåg
att FI hade gått utan­
för sitt mandat när de
ville tvinga igenom ett amorterings­
krav för nya lån från och med
augusti.
För Stockholms bo­
stadsmarknad är det ett
välkommet besked.
deras nuvarande boenden samti­
digt som reglerna hade stängt ute
många unga från bostadsmarkna­
den, säger Andreas Hatzigeorgiou,
chefekonom vid Stockholms Han­
delskammare.
SÅ KAN 100 000
NYA BOSTÄDER OCH
ARBETEN SKAPAS
2015
kryssningsresenärer förväntas besöka
Stockholm i år. Enligt Stockholms
hamnar spenderar de cirka en halv
miljard kronor på restauranger,
sevärdheter och shopping.
IT-KOLLEN
DEN LÅGA SPÅRKAPACITETEN
BROMSAR UTVECKLINGEN
Annika Persson, vd Temagruppen
och infrastruktur samtidigt är
positivt, men om den politiska
oviljan finns kvar på riksnivån
blir det svårt.
Trafikverkets representant,
Mikael Klingstedt, kunde inget
lova förutom åtgärder för att
”trimma” tågsträckan för ökad
turtäthet, men prisade enighe­
ten bland intressenterna i Ar­
landaregionen och ABC-strå­
ket.
– Har man ett planerings­
upplägg och är överens kan det
bli nästan oemotståndligt för
beslutsfattarna.
MATS LUNDSTRÖM
Fyra spår mellan Stockholm och
Uppsala ger 100 000 bostäder
Enligt Mikael Klingstedt från Trafikverket finns inte några direkta planer på
en utbyggnad av spårkapaciteten,
trots att flygplatsdirektör Kjell-Åke
Westin berättade om storslagna planer för Arlanda som kan ge 30 000
nya arbeten bara runt flygplatsen.
Arlanda kommer att växa rejält
närmaste decennierna vilket bäddar
för ett ökande behov av bostäder
och kommunikationer.
Mindre och strategiskt placerade
samhällen med goda kommunikatio­
ner öppnar för tillväxt och livskvalitet.
Med fyra spår till Uppsala kan sex
nya stationssamhällen skapas utmed
järnvägen, Märsta, Odensala, Kniv­
sta, Alsike, Nysala och Bergsbrunna.
Stationssamhällena
kommer att få cirka
20 000 invånare
per samhälle.
ETT RIKT KULTURLIV skapar
attrak­tivitet kring en plats och
väntas få en allt större bety­
delse för besöksnäringen. Det
konstaterar Stockholms Han­
delskammare i en analys om
de privata museernas roll för
Stockholms kulturliv.
– Sammanlagt finns ett tju­
gotal privata museer i Stock­
holms län. De har bidragit med
kulturhändelser som Stock­
holm annars sannolikt hade
gått miste om. En fri entréreform kommer att göra det
svårare för de privata aktörerna
att konkurrera, förklarar Lotta
Andersson, ansvarig för analy­
sen, på Handelskammaren.
ENLIGT JAN BROMAN, grundare
till Fotografiska, kan fri entréreformen leda till att Stock­
holm förlorar en av sina största
turist­attraktioner:
– Det här är ett hot mot vår
affärsidé. Det är en naiv syn på
konkurrens att inte tro att det
påverkar, säger han och betonar
att Fotografiska har öppet 9-23
alla dagar, satsar på snabba om­
hängningar med både brett och
smalt i utbudet.
Sara Arrhenius, chef för Bon­
nier Konsthall – som kan kal­las
ett filantropiskt projekt –be­
tonade att museikartan är ett
ekosystem där alla aktörer be­
hövs. Men – det är upp till alla
institutioner att hitta sin modell
om fri entré införs på vissa stat­
liga museer, menar hon:
– Vi har infört fri entré sedan
årsskiftet. Responsen har varit
bra och vi har tredubblat anta­
let besökare.
NILS SUNDSTRÖM
Det råder en museiboom i Stock­
holm. Fem nya museer har startas
i huvudstaden sedan 2010, samt­
liga på privata initiativ. Tre av dem
– Fotografiska, ABBA The Museum
och Artipelag – har tagit sig in på
tio-i-topp-listan över de mest po­
pulära museerna i Stockholms
län på resesajten Tripadvisor, som
är världens största reseforum och
en viktig markör inom besöks­
näringen.
Jan Broman, Fotografiska, Sara
Arrhenius, Bonnier Konsthall och
Mattias Hansson, ABBA-museet.
APPAR ATT
HÅLLA KOLL PÅ
Fredrik Sand
Nyligen lanserades gå­
voappen Give (www.get­
give.se, iOS och Android).
Appen vänder sig främst till företag
som via den kan ge gåvor till kund­
kontakter, men även till sin perso­
nal. Den kan givetvis även användas
av privatpersoner som vill ge vän­
ner och bekanta en gåva. Give är in­
tressant, men det återstår att se om
den övervinner psykologin i givan­
det, där ansträngningen i att ge en
gåva tycks spela en viss roll för hur
den tas emot.
De som står bakom
Mailbox (iOS och Android)
tror dock att e-post är här
för att stanna. Med deras app kan du
lättare hantera det som rasar in i in­
korgen. Du kan enkelt bestämma att
ta bort något från inkorgen, men låta
det komma tillbaka i kväll, i morgon
eller vid någon annan tid.
FOTNOT: Förutom fri entré-refor­
men pågår en museiutredning som
allians­regeringen tog initiativ till i
januari 2014. Utredningen om de
statliga museernas uppdrag ska
vara klar senast 15 oktober 2015.
Fotografiska, ABBA-museet och Artipelag på topplista
Tycker du att det är svårt att
hänga med i den interaktiva
världen? Handelskammarens
it-politiska expert Fredrik Sand
hjälper dig att
hålla koll på det
nyttigaste.
Mer ”dra och släpp” finns
i projektverktyget Podio
(webb, iOS och Android).
Podio utlovar mindre e-posthante­
ring och mindre tid på projektadmi­
nistration genom väldigt anpassade
lösningar projektgrupper.
POD-TIPSET
FOTO: BJÖRN LEIJON
02
exporten, säger Andreas Hatzigeor­
giou, chefekonom vid Stockholms
Handelskammare.
I exportportföljen ingår bland
annat datorer, elektronik,
stenkol samt el och gas.
STOCKHOLM RISKERAR FÖRLORA STORA TURISTATTRAKTIONER
Kulturlivet i Stockholm har på
senare år berikats med fem
privata museer.
Men nu känner ägarna
att affärsidén är hotad – om
regeringens förslag på fri entré
på många statliga museer blir
verklighet.
FOTO: BJÖRN LEIJON
6
handelskammare och SCB.
– Stockholm är mycket
förknippat med tjänste­
sektorn men vårt material
visar att det utgår också
en mycket stor andel varor i
Fri entré slår mot
privata museer
Med fyra järnvägsspår mellan
Uppsala och Stockholm kan
100 000 bostäder byggas och
100 000 nya jobb skapas. Det
visar en visionsutredning som
presenterades vid Handelskammarens Arlandaseminarium.
STOCKHOLMS Handelskamma­
res vd, Maria Rankka, påmin­
de om de många strukturella
problem som regionen tampas
med.
– Att vi planerar för bostäder
Stockholm är Sveriges export­motor
med 27 procent av landets totala
varuexport. Under fjolåret ökade lä­
net sin varuexport med 10 miljarder
kronor till cirka 295 miljarder kro­
nor, visar statistik från Stockholms
FOTO: PÅL ALLAN/ABBA THE MUSEUM, MAX PLUNGER
RAKA SPÅRET MOT
TILLVÄXT I UPPSALA
FRÅGAN ÄR INTE NY men mer
aktuell än någonsin. Det två­
spåriga järnvägsstråket mellan
Uppsala, Märsta och Arlanda
har för låg kapacitet. En
utbyggnad till fyra spår
behövs för att klara den
planerade tillväxten i
regionen.
– Alla förutsättningar­
Annika na för tillväxt finns, men
Persson de hotas om inte bostads­
byggandet kan ta fart. Och det
största hindret för det är av­
saknad av bra kommunikatio­
ner. Den låga spårkapaciteten
bromsar utvecklingen, förkla­
rade arkitekten Annika Pers­
son, vd på Temagruppen som
tagit fram stadsbyggnadsvisi­
onen på uppdrag av Handels­
kammaren i Uppsala.
500 000
STOCKHOLM STÅR FÖR EN TREDJEDEL AV SVERIGES TOTALA VARUEXPORT
– Att Finansinspektionen tving­
as att backa om amorteringskra­
vet är bra för bostadsmarknaden,
bra för de unga och bra för till­
växten. Amorteringskravet enligt
förslaget skulle ha låst inne folk i
Sveriges Radio P1 har haft en intres­
sant liten serie med tiominuters
program om hur matematiken binder
samman världen. Det ställer den
tänkvärda frågan: Lever vi inuti en
matematisk struktur? Programmet
sänds inte längre, men finns som
podcast. Sök på ”Den gömda koden”
på sverigesradio.se.
02
2015 7
> NYHETER
> NYHETER
735 000
övernattningar gjordes i Stockholm
under februari, visar statistik från
SCB/Stockholm Visitors Board. det är
en ökning med sju procent, jämfört
med februari 2014.
STOCKHOLM BÄST PÅ INNOVATIONSKRAFT – LOCKAR MEST I EUROPA FÖR TEKNIKFÖRETAG
HÖJDA AVGIFTER RISKERAR ATT SLÅ UT FLERA FOOD TRUCKS
Avgiften för att parkera sin food
truck, det så kallade nyttopar­
keringstillståndet, höjs från
12000 kronor till 30 000 kro­
nor plus moms. Oppositionsbor­
garrådet Lotta Edholm (FP) tror att
det kan leda till att mindre aktö­
rer slås ut eller inte vågar starta
sin verksamhet.
– När alliansen öppnade för
food trucks på Stockholms gator
var syftet att skapa större mångfald,
Stockholm är bäst i Europa och i
topp av världen när det gäller inno­
vationskraft och annat som attra­
herar teknikföretag. Ny data från
investeringsbolaget Atomico vi­
sar att Stockholm sedan 2003
både vad gäller jobb och mat­
utbudet i Stockholm. Det är trist
att majoriteten nu tränger ut de
mindre aktörerna i stället för att
värna mångfalden, säger Lotta
Edholm.
FULL FART
PA INDIENS
MARKNAD
Svenska företag verksamma i
Indien är allt mer positiva till
landet. Det visar en undersökning presenterad på ett frukostseminarium hos Handelskammaren.
– Majoriteten av företagen
kommer att investera mer de
närmaste tre åren, berättade
Kandarp Singh, styrelsemedlem
vid Svensk-indiska handelskammaren.
Indiens ambassadör i Stockholm, Banashri Bose Harrison och Sveriges Ambassadör i Indien, Harald Sandberg utanför Stockholms Handelskammare.
02
2015
närhet till marknaden är de
viktigaste fördelarna.
70 procent av de svenska
företagen planerar att an­
ställa i Indien det komman­
de året.
Bakom undersökningen står
Svensk-indiska Handels­
kammaren, ambassaden
samt Business Sweden.
Det är sjunde gången un­
dersökningen genomförs.
110 svenska företag har med­
verkat.
STOCKHOLM HAR ALLTID präg­
lats av invandrare. Staden
fick sin starka ställning un­
der medel­tiden tack vare tyska
köpmän och hantverkare. Un­
der 1600-talet kom många in­
vandrare från Nederländerna
och på 1700-talet kom många
britter.
Den snabba ekonomiska ut­
veckling som inleddes under
1800-talet hade inte varit möj­
lig utan invandrare från hela
Europa. Engelsmannen Samuel
Owen introducerade ångma­
skinerna i Sverige. Tre bröder
Bonnier från Danmark utveck­
lade bokbranschen. Tysken
Wilhelm Becker var pionjär
inom färgindustrin.
Från Norge kom C. G. Ameln
och lade grunden till den kon­
serv­industri som senare fick
namnet AB Bröderne Ameln
(ABBA). Fransmannen Regis
Cadier byggde Grand Hôtel.
Ryskan Sonja Kovalevsky blev
världens första kvinnliga
matematikprofessor vid
Stockholms högskola.
Även under senare decen­
nier har det funnits många
viktiga invandrarentreprenö­
rer i Stockholm. 1966 började
LÄS MER
Stockholm
är Sveriges
integrationsmotor
– vänd!
tiken Watch i Stockholm 1989
tog över den förlusttyngda
kedjan Ur & Penn 2002 som
hade startats av Erling Pers­
son 1943.
Läraren Barbara Bergström
kom från USA 1968 och grun­
dade Internationella Engelska
skolan 1993, numera en av Sve­
riges ledande friskolor. Ana­
stasia Georgiadou kom 1968
från Grekland till Tensta. 1995
grundade hon Svensk assistans
& handikappservice. Företaget
anställer personliga assistenter
för funktionshindrade. Inled­
ningsvis riktade hon sig till per­
soner med invandrarbakgrund.
Stockholm behöver invandrare.
Anders Johnson, skriftställare
med inriktning på svensk
historia, pekar på tydliga
exempel där invandringen
har fört utvecklingen framåt
i huvudstaden.
FOTO: BJÖRN LEIJON
8
de närmaste tre åren (mot
51 procent 2013).
60 procent av företagen rap­
porterar ökande marknadsande­
lar, särskilt inom konsumentvaror
och hälsosektorn.
Låga produktionskostnader och
– Det är helt fantastiskt. Stock­
holm har utvecklats till att bli en
av de starkaste startupstäder­
na i hela världen, säger Stock­
holms handelskammares vd Maria
Rankka.
Utan invandring
stannar Stockholm
Business Climate Survey 2014/15
90
procent
av svenska
företag i
Indien ser ett
gynnsammare
investeringsklimat
endast Silicon Valley, New York och
Beijing haft större framgång, rap­
porterar SVT.
Stockholm som teknikstad slår
städer som Berlin, Paris och
London.
ANDERS JOHNSON SKRIVER OM DEN NÖDVÄNDIGA INTEGRATIONEN
rige och använda den i Indien
där den gör verklig nytta, me­
nar Anders Grundströmer från
Scania.
Sara Larsson från Svenskindiska Handelskammaren:
– Indien är på många sätt ett
alternativ till Kina, maskin­
parken är bättre och kreativitet
och kompetens högre. Redan
finns det 100 ”smart cities”
och industriella korridorer.
Kandarp Singh:
– Hjälper du Indien att växa
kommer du om några år att
kunna ta del av en mycket stor
tillväxt. Det är ett massivt
inflöde just nu och de
som investerar gör det
inte om de inte tror på
Indien.
HANDELN MELLAN Indien och
Sverige omsätter mer än 17
miljarder svenska kronor och
skapar 150 000 direk­
ta arbeten i Indien. Det
närings­livsvänliga re­
geringsskiftet i Indien
förra året gör att 80 pro­
cent av de svenska före­
Kandarp
UTMANINGAR FINNS när
tagen planerar att utöka.
Singh
det gäller byråkrati, tull,
– Medelklassen växer
skatteregleringar och korrup­
dramatiskt, inflationen sjun­
tion.
ker och den årliga tillväxten är
– Det krävs långsiktighet
stor, berättar Kandarp Singh.
och tålamod, mycket tålamod,
Flera företagsrepresentanter
förklarade Per Engström, chef
beskriver potentialen så här:
för SEB Indien.
– Det är ett gyllene tillfälle
MATS LUNDSTRÖM
att ta alldaglig teknik från Sve­
har flest nystartade företag i Euro­
pa som utvecklats till multimiljard­
företag. Skype, Spotify och Klarna
är tre exempel. I världen har
Integration är nödvändigt för Stockholmsregionen. Genom åren har invandrare
haft stor betydelse bland annat för företagen här ovan.
indiern Bicky Chakraborty stu­
dera på Stockholms universi­
tet. Han skapade sedan hotell­
kedjan Elite Hotels.
ITALIENAREN Fernando Di Luca
grundade livsmedelsföretaget
Zeta och lyckades 1974 över­
tala svenska livsmedelhandla­
re att ta in olivolja i sortimen­
tet. Innan dess hade detta bara
gått att köpa olivolja som lax­
ermedel på apoteken eller som
lösningsmedel i färghandeln.
Adam och Dorotea Bromberg
från Polen grundade Brom­
bergs förlag 1975.
Ayad Al Saffar kom till Sve­
rige som flykting från Libanon
1984. Han startade klockbu­
DET ÄR FRAMFÖR ALLT tre fak­
torer som har bidragit till in­
vandrarnas betydelse:
De kan tillföra särskild kom­
petens som inte tidigare har
funnits i Sverige.
De kan ha internationella
kontakter som är värdefulla,
inte minst för internationella
affärer.
Människor som bryter upp
från sitt hemland är i genom­
snitt mer kreativa och initia­
tivkraftiga än de som hela livet
bor kvar där de har fötts.
ANDERS JOHNSON
Skribent som bland
annat har skrivit
”Garpar, gipskatter
och svartskallar
– invandrarna som
byggde Sverige” (SNS 2010).
02
2015 9
DOKUMENT
STOCKHOLM HAR STÖRRE ANDEL UTRIKES FÖDDA I ARBETE ÄN ÖVRIGA SVERIGE
64%
STOCKHOLMS LÄN
60%
56%
RIKET
52%
2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014
AVSER 15-74 ÅR KÄLLA: AKU (SCB)
FOTO: SHUTTERSTOCK
M TOR
FÖR
SVERIGE
SYSSELSÄTTNINGSGRAD UTRIKES FÖDDA
REPORTAGE: MIKAEL BERGLING
STOCKHOLM HAR STÖRST ANDEL UTRIKES FÖDDA I ARBETE: ”INTEGRATIONEN FUNGERAR BÄTTRE ÄN I ÖVRIGA LANDET”
Stockholm är Sveriges integrationsmotor.
Här är andelen utrikes födda som
har arbete störst i landet.
– Situationen är långt ifrån så
nattsvart som debatten ibland ger
sken av, säger Alen Musaefendic,
näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare.
STOCKHOLMS HANDELSKAMMARE
har undersökt hur integrationen har
utvecklats i huvudstadsregionen
under de senaste åren (2004-2013).
Granskningen visar bland annat:
Trots utdragen lågkonjunktur och
historiskt högt flyktingmottagande
pekar kurvorna ofta – men inte alltid – rätt.
Skillnaderna i sysselsättning mellan
inrikes och utrikes födda minskar.
Andelen utrikes födda i arbete
ökar. De blir dessutom en allt större
10
02
2015
andel av samtliga sysselsatta i regionen och svarar i stort sett för hela
förra årets sysselsättningsökning i
Stockholms län.
Arbetslösheten minskar bland
utrikes födda, även om den fortfarande är högre än bland dem som är
födda i Sverige. Högst är arbetslösheten bland dem som är födda utanför Europa. Arbetslösheten för utrikes födda
är lägre i Stockholms län än i övriga
Sverige.
Ohälsotalen har sjunkit stadigt för
såväl utrikes som inrikes födda.
Årsinkomsterna ökar för såväl inrikes som utrikes födda, dock något
mindre för de sistnämnda.
Den stora utmaningen är skolan,
vars resultat faller både när det gäller
inrikes och utrikes födda elever. – Vi har undersökt hur sysselsättning, inkomster, utbildning
64,8
procent var
sysselsättningsgraden bland utrikes
födda i Stockholms
län år 2014. År 2003
var andelen 62,3
procent.
och hälsa har utvecklats för inrikes
och utrikes födda som bor i Stockholmsområdet. Trenden är positiv och uppåtgående på i princip
alla områden utom utbildning. Där
går det åt helt fel håll, säger Alen
Musaefendic.
– Det är till och med så att utrikes
födda som har jobb i genomsnitt
arbetar fler timmar per vecka än inrikes födda. Men de tjänar väl sämre?
– Ja. Om man hårdrar det lite kan
man säga att utrikes födda – som
har jobb – arbetar mer än infödda
svenskar, tjänar mindre och löper
större risk att få sparken trots att
man har en fast anställning.
Skiljer det mellan olika delar av
Sverige?
– Integrationen fungerar bättre
i Stockholmsområdet än i övriga
landet. Det tror jag framför allt
beror på att det är här den dynamiska arbetsmarknaden finns. Oavsett vilken grupp som undersöks
är andelen i arbete större här än på
många andra håll i Sverige. Detta
trots att hälften av vår befolkningsökning utgörs av utrikes födda.
Stockholm är Sveriges integrationsmotor.
Går det verkligen att behandla
utrikes födda som en grupp?
– Självklart inte. Förutsättningarna varierar mycket. Invandrare
från exempelvis de nordiska länderna har mycket lättare att få jobb
än flyktingar från Afrika.
Alen Musaefendic säger att en
lösning på bostadskrisen förmodligen är den enskilt viktigaste integrationsfrågan.
– Dagens situation är ohållbar.
Många inser nog inte det akuta
i bostadsproblematiken. Trång-
boddheten i flertalet socioekonomiskt utsatta områden ökar sedan
flera år tillbaka. Vi har fått kluster
där det bor flera familjer i samma lägenhet. Detta sker samtidigt
som boendetätheten i andra delar
av länet minskar.
vi samtidigt många av de problem
som utrikes födda elever har.
– Det behöver bland annat satsas extra resurser på skolor i utsatta
områden och stärka banden mellan
skolan och företagen, till exempel
genom flera lärlingsplatser.
– BEFOLKNINGSTILLVÄXTEN i Stockholmsregionen utgörs till stor del
av resurssvaga grupper och så förväntas det fortsätta under de kommande decennierna. Men de lägenheter som byggs riktas ofta till
personer med god ekonomi.
Det behöver byggas fler billiga lägenheter.
Vad bör göras med skolan?
– Mycket. Men jag tror inte att
man behöver göra så mycket speciellt för utrikes födda. Det är hela
skolan som behöver ryckas upp
och förbättras. Fixar vi det, löser
ENLIGT ALEN MUSAEFENDIC är Sverige det land i EU som har lägst andel
icke-kvalificerade jobb.
– En stor del av flyktingarna
som kommer till Sverige saknar
gymnasiekompetens. Ska de ha
en chans att komma in på arbetsmarknaden måste utbudet av bland
annat enkla tjänstejobb öka. – Vi vet att rut-avdraget
har haft positiv effekt på utrikes
föddas sysselsättning. Att begränsa det, vilket i viss mån regeringen
redan har gjort, är kontraproduktivt.
2,5
procentenheter
ökade sysselsättningsgraden med
bland utrikes
födda i Stockholm
mellan 2003 och
2014. Bland in­
rikes födda ökade
den med 1,2
procentenheter.
02
2015 11
DOKUMENT
”SATSA PÅ DIN IDÉ”
FÖR ALAN VAR DET LÄTTARE ATT
STARTA EGET ÄN ATT BLI ANSTÄLLD
Strax efter att han blivit färdig matematik- och fysiklärare i Bagdad, utbröt
Kuwaitkriget och Alan Toma flydde till
Sverige.
Här accepterades inte hans lärarutbildning.
– Då startade jag eget. Som invandrare är det lättare att komma in på
arbetsmarknaden som företagare än
som anställd.
I DAG ÄGER OCH DRIVER Alan Toma
Kringlans körskola i Södertälje med sex
anställda.
– I Sverige finns det stora och goda
möjligheter att driva företag för den som
har ett driv och är beredd att jobba.
Alan Toma hade en egen verksamhet
även när han bodde i Irak.
– Det var när jag pluggade till matematik- och fysiklärare på universitet
i Bagdad. Jag bodde hemma hos mina
föräldrar och drev en
klädaffär för att ha råd
att göra lite extra.
Alan Toma var 23 år
när han 1991 flydde från
Irak till Sverige.
– Jag kom hit tillsammans med min bror. Efter att ha gått på
SFI började jag läsa svenska på gymnasiet. 1994 startade jag mitt första företag
här. Det var en taxi- och budfirma. Det
gick bra. Efter ett tag hade vi tre bilar
och fem anställda.
Hur ordnade du finansieringen?
– Jag lånade pengar på banken för att
köpa den första bilen. I början var det
tufft. Men vi kämpade och sparade och
kunde efter en tid köpa ytterligare en bil.
Var det inte svårt att starta företag i ett
nytt land?
– Inte speciellt. Det är enkelt att driva företag i Sverige. Jag gick kurser i att
starta eget och läste på en del själv. Det
är viktigt att ha goda kunskaper och veta
vad man håller på med när man driver
företag. Och så klart att kunna räkna ordentligt. Annars kan det gå väldigt snett.
– Jag älskar matematik och tycker
egentligen att allt är matematik och fysik.
Varför började du inte arbeta som matteoch fysiklärare när du kom till Sverige?
– För att kunna göra det krävdes det
att jag skulle plugga ett antal år till på
universitet och i princip läsa om en hel
del av det som jag redan hade läst. Det
var jag då inte intresserad av att göra,
men det kanske jag är om några år. Jag
har arbetat som trafiklärare i tio år och
känner att jag behöver få utmaningar.
Det som fick Alan Toma att starta en
taxi- och budfirma var att han blev besviken när han inte fick jobb på Citymails postsortering.
– Jag bestämde mig då att för att starta
eget företag. Som invandrare kände jag
att det var lättare att få jobb i Sverige genom att starta eget företag än få en anställning. Dessutom är det jätteroligt att
driva företag, även om det är mycket
arbete.
2004 lämnade han över
taxirörelsen till sin bror
och började utbilda sig
till trafiklärare. I dag driver Alan Toma Kringlans
körskola i Södertälje med
sex anställda (varav brodern är en).
Vad har varit svårast?
- Att hitta kunder. Det räcker inte att
bara ha en bra verksamhet och ett bra
rykte. Man behöver också ha en strategi
kring marknadsföreningen, för hur man
ska arbeta med olika typer av kunder
och hur företaget ska utvecklas.
Går det bra?
– Ja. Vi har högst omsättning av trafikskolorna i Södertälje och nöjda elever.
Jag är nöjd.
Vilket är dina tips till den som funderar
på att starta eget?
– Har man en idé som man tycker är
bra och har räknat ordentligt, tycker jag
att man ska satsa. Som förtagare i Sverige
har man stora möjligheter, om man är
beredd att lägga ner mycket tid och arbeta hårt. Man måste våga för att vinna.
DET ÄR ENKELT
ATT DRIVA
FÖRETAG I SVERIGE
Alan Toma kom till Sverige för 24 år
sedan och driver i dag Kringlans körskola
i Södertälje. I bilen sitter Lina Saad och
väntar på en körlektion.
ALIS FÖRETAG HJÄLPER
ANDRA ATT FÅ JOBB
Tillsammans med två kompisar startade Ali Khalil för tre år sedan bemannings- och rekryteringsbolaget
SSA-Group i Alby.
– Nu vill vi öppna kontor även i
Rosengård i Malmö och Biskopsgården i Göteborg.
Ali Khalil berättar att före­
taget i dag har sex anställda på kontoret i Alby. – Antalet som vi har uthyrda varierar mellan 70 och
270. De flesta är under 25 år och
har invandrarbakgrund. Sedan vi
startade har ett par hundra personer fått fast jobb via oss, vilket är
mycket roligt. Flera av dem har tidigare haft problem att ta sig in på
arbetsmarknaden. – De saknar ofta formella meriter. Däremot är många av dem
mycket kunniga. Världens bästa
programmerare kanske inte har en
examen från KTH, utan sitter hemma och hackar. Ni ger dem en andra chans?
– Ja. Vi känner dem vi jobbar med,
vet vad de kan och går i god för
dem gentemot våra kunder. Alla som
ska börja jobba hos oss måste dessutom genomgå en fem dagar lång
utbildning. Sköter de sig inte åker
de ut.
Vilka kunder har ni?
-Mycket inom lager, logistik och
administration. Det är både stora
och små företag. Många av våra
kunder kanske väljer oss med hjärtat till att börja med. Men det är
inte därför de stannar kvar, utan för
att vi levererar.
BRÖDERNAS APP BLEV
EN VÄRLDSSUCCÉ
Över 100 miljoner människor har
laddat ner deras
app. 250 000 nya
gör det varje dag. Svenska
Alan
Truecaller, en global num Mamedi
merupplysningsservice i form
av en mobilapp, har på bara
ett par år utvecklats till ett
av världens hetaste itbolag. Bakom företaget står
Alan Mamedi och Nami
Nami
Zarringhalam, uppvuxna
Zarringhalam
i Stockholmsområdet men
med rötterna i Iran. I dag har True­
caller kontor i Stockholm, New Dehli,
Silicon Valley, Kina och Brasilien.
FOTO: MAGNUS JÖNSSON
12
02
2015
02
2015 13
DOKUMENT
DET BRISTER I POLITIKEN
YLVA JOHANSSON: MÄNNISKOR
SOM SÖKER SIG TILL SVERIGE ÄR
DEN VIKTIGASTE TILLVÄXTMOTORN
Utvecklingen i Stockholm och andra
tillväxtregioner är avgörande för
Sveriges utveckling.
– Givetvis gäller detta även för nyanländas möjligheter på arbetsmarknaden. Det största hindret för dessa
tillväxtmotorer är den bostadsbrist
som råder, och som hindrar männi­
skor från att bosätta sig där jobben
finns, säger arbetsmarknadsminister
Ylva Johansson (S).
ÄVEN OM SKILLNADERNA i sysselsättning mellan inrikes och utrikes
födda minskar, är det fortfarande
svårare för flyktingar att få jobb än
infödda. I Stockholm såväl som i
Sverige i övrigt.
– Det finns stora
brister i politiken
för att etablera nyanlända på arbetsmarknaden och i
samhällslivet. Nyanlända och asylsökande tvingas vänta alltför länge
innan de kan börja etablera sig i Sverige, och de insatser som erbjuds är
ofta inte anpassade efter individens
behov och förutsättningar. Etableringslotsarna är ett exempel på att
den gamla regeringens politik inte
fungerat väl, säger Ylva Johansson.
– Men vi ser samtidigt många
framgångsrika exempel runt om
i landet där man tack vare genuint engagemang, en dos kreativitet
och ett öppet sinne har kortat vägen från ankomst till arbete avsevärt. Inte minst samverkan mellan
olika aktörer har visat sig vara en
framgångsnyckel. Nu är det dags att
sprida dessa goda exempel.
Hur viktig är integrationsfrågan för
regeringen?
– Hur vi tar emot de många nyanlända flyktingar som nu kommer till
vårt land är en helt avgörande fråga
som engagerar hela regeringen. Om
vi förbättrar etableringspolitiken
och tillvaratar nyanländas kompetens och drivkrafter kan Sverige
bli det land i Europa som klarar generationsväxlingen i såväl offentlig som privat sektor. Rätt hanterat
är det faktum att människor söker
sig till Sverige den kanske viktigaste tillväxtmotorn vi har. Sedan är
det givetvis en principiell fråga att
människor ska få sina rättigheter
tillgodosedda och att de ska få ett
gott mottagande när de kommer till
Sverige. Därför är etableringspolitiken oerhört viktig för regeringen.
Vilken anser du är de viktigaste
åtgärderna för att förbättra integrationen?
– Bristerna i etableringspolitiken
är så omfattande att det krävs en
rad åtgärder för att
korta tiden från ankomst till arbete. Vi
måste bland annat
förbättra och tidigarelägga svenskutbildningen, göra det enklare att
snabbt validera och komplettera de
utbildningar och erfarenheter man
bär med sig.
– Vi behöver också minska på administration och tillföra resurser för
att Arbetsförmedlingen ska kunna
se varje individ och anpassa insatser
efter individens behov och förutsättningar, stärka utbildningsspåret
i etableringsplanen för att nyanlända ska rustas med de verktyg som
krävs för arbetsmarknaden, se till
att nyanlända får komma ut betydligt snabbare på arbetsplatser och
verka för ett mer solidariskt mottagande mellan kommuner. Där är
också bostadsbyggandet helt avgörande för ett bättre mottagande.
Ofta talas det i det här sammanhanget om ”utrikes födda” som en
grupp. Är det rimligt?
– Ofta leder det tanken fel att
jämställa den som levt sitt liv i Sve-
NYANLÄNDA SKA
RUSTAS MED DE
VERKTYG SOM KRÄVS
FÖR ARBETSMARKNADEN
02
2015
FOTO: VICTOR SVEDBERG
14
Ylva Johansson, arbetsmarknadsminister,
svarar på Handelskammartidningens frågor
om Stockholm som integrationsmotor och
utvecklingen för tillväxtregioner.
23
procent av
invånarna i
Stockholms län är
födda utomlands.
rige i många år och är väl etablerad i
arbetsliv och samhälle med den som
är nyanländ. Men även nyanlända är
en heterogen grupp människor. För
att förstå dessa frågor måste man
inse att vi alla är olika, med olika
viljor och drömmar, och med väldigt olika förutsättningar.
– Däremot kan det ibland vara re-
levant att tala om gruppen utrikes
födda för att identifiera särskilda
insatser som språkundervisning och
kompletterande utbildningar, eller
för att tala om strukturella utmaningar vi ser, som diskriminering på
arbetsmarknaden.
Bör insatser tydligare fokusera på
individers olika förutsättningar?
– Ja. Den gamla regeringens etableringspolitik har lett till att nyanlända får del av i stort sett samma
insatser oavsett förutsättningar. Det
är en ohållbar situation som leder
till att det tar för lång tid för nyanlända att komma ut i arbete. I stället för kostsamma insatser som är
lika för alla – som etableringslotsar
70 000
högutbildade
väntas det saknas
i Stockholms län
år 2030.
– vill vi satsa på mer individanpassade insatser.
Hur lång tid bör det ta innan en
frisk nyanländ flykting är i jobb?
– Ambitionen är att nyanlända som inte är i behov av särskilt
stöd ska kunna komma i arbete eller studier inom två år. Det är så
lång tid som etableringsuppdraget
sträcker sig, och det måste rimligen
vara vår ambition.
– För att klara det behövs en mängd olika
insatser som vi tar
itu med nu: förbättra och tidigarelägga
svenskutbildningen,
göra det enklare att snabbt validera
och komplettera de utbildningar
och erfarenheter man bär med sig,
minska på administration och tillföra resurser för att Arbetsförmedlingen ska kunna se varje individ
och anpassa insatser efter individens behov och förutsättningar,
stärka utbildningsspåret i etableringsplanen för att nyanlända ska
rustas med de verktyg som krävs
för arbetsmarknaden, se till att nyanlända får komma ut betydligt
snabbare på arbetsplatser.
Vad ska ha hänt med integrationen
under den här mandatperioden för att
du ska vara nöjd när det är val igen?
– Att fler nyanlända snabbare ska
komma i arbete och utbildning, och
att fler kommer i rätt arbete, som
motsvarar deras kvalifikationer.
Hur ser du på storstadsregionernas,
främst Stockholms, roll som integrationsmotor?
– Tillväxtregionerna spelar en avgörande roll för hela Sveriges ekonomi och arbetsmarknad. Givetvis gäller detta även för nyanländas
möjligheter på arbetsmarknaden.
Det största hindret för dessa tillväxtmotorer är den bostadsbrist som
råder, och som hindrar männi­skor
från att bosätta sig där jobben finns.
Hur påverkas integrationen av att
rut och rot begränsas?
– Rut-avdraget förändras marginellt och kommer inte ha en märkbar effekt på integrationen. Förändringarna av rot lösgör resurser till
bostadsbyggande som är avgörande
för en väl fungerande etablering.
02
2015 15
> M A R I A R A N K K A M Ö T E R C AT H A R I N A TAVA KO L I N I A
Nytänkaren
som gjorde äldreomsorgen personligare
Hon är entreprenören som har vässat äldreomsorgen i Stockholm med
profilerade boenden och kvalitet. Catharina Tavakolinia, vd för Kavat Vård,
möter Handelskammarens vd Maria Rankka i ett samtal om valfrihet,
konkurrenskraft och hur allt började med förra näringsministern
Maud Olofssons uppmaning till kvinnor att slänga sig ut i lianerna.
TEXT: NILS SUNDSTRÖM FOTO: MATTIAS BARDÅ
D
et skojas och kramas familjärt på
äldreboendet Persikan i Tensta
som är platsen för Catharina Tavakolinias möte med Maria Rankka. Här bor ett knappt fyrtiotal äldre personer med persiskt ursprung och det är
tydligt att Catharina, som pryar en dag i månaden
ute i verksamheten, känner både de äldre och anställda väl. Småskalighet och personlighet är ett
signum för Kavat Vård.
Med över trettio år inom äldreomsorgen har
Catharina Tavakolinia i högsta grad varit med om
att skapa stora förändringar i branschen.
Nytänkandet har på senare år lett till många priser och nomineringar, som finalist till Entrepreneur of the year 2014, vinnare av Äldreomsorgspriset 2014 och Årets Företagare i Stockholm 2015.
Maria Rankka: Hur började ditt intresse för att
jobba inom äldreomsorgen?
Catharina Tavakolinia: – Jag hade en farmor
som bodde på ålderdomshem när jag var liten och
jag tror det präglade mig jättemycket. Hon var
ganska pigg och vi var bästisar och brevväxlade.
Det här var en idyll vid havet på Gotland och jag
älskade att sova över hos farmor. Jag gillade det
kollektiva och sa redan då att ”så ska jag också bo
när jag blir äldre”, men först skulle jag jobba och
bli ålderdomshemföreståndare.
I början på 1990-talet arbetade Catharina Tavakolinia som chef inom den kommunala äldreomsorgen i Täby, en av de få kommuner där Moderaterna hade egen majoritet. Tillsammans med
Vellinge var Täby först ut i landet med att konkurrensutsätta äldrevården.
16
02
2015
Handelskammarens vd
Maria Rankka i samtal med
Catharina Tavakolinia.
Kavat vård
Grundades: 2006.
Ägare: Fyra delägare
– Lars Brune, Kent Edström,
Helena Rådberg och Catha­
rina Tavakolinia, alla med
mångårig erfarenhet av att
driva äldreomsorg i såväl
kommunal som privat regi.
Antal anställda: 350.
Äldreboenden: 9 stycken
i Stockholm län med pro­
filerna arabiskt, persiskt,
latinamerikanskt och hotell­
koncept.
Omsättning: 250 miljoner
kronor.
Långsiktigt mål: Att
driva 10 profilboenden i
Stockholms län med totalt
500 platser.
– Man gjorde köp och sälj och alla de här experimenten. Plötsligt hade vi en produktionsdirektör.
Men du jobbade fortfarande kvar åt kommunen?
– Ja, kommunen släppte in privata intressen och
utbildade oss kommunala chefer för att tävla. Jag sa
till mina medarbetare att antingen kan de privata entreprenörerna komma hit och köra verksamheten på fälgarna eller så gör vi det själva. Vi la ett
intraprenadanbud och vann, vilket var en skräll i
Täby! Det var jättehäftigt att en kommunal produktionsenhet kunde slå ut de här privata aktörerna
och jag fick studiebesök från hela Sverige.
Efter två år blev Catharina Tavakolinia rekryterad av Blomsterfonden, en ideell aktör som ville
ha hjälp att sänka priserna på deras äldreboenden
i Danderyd. Den tiden beskriver hon som fem betydelsefulla år som också lärde henne mycket om
marknadstänk.
Kunskaperna om fastigheter ledde henne till ett
nytt jobb hos föregångaren till Carema, där hon
blev affärsområdeschef för de verksamheter som
företaget drev i egna eller hyrda fastigheter. Företaget köptes sedan upp av riskkapitalbolag.
– Det var absolut rätt fas för företaget, men inte
för mig. Min verksamhet var inte lika enkel som
entreprenadverksamheten där det finns avtalade
kontrakt, avtalad ersättning och där du kan räkna
exakt på olika år, berättar Catharina Tavakolinia.
Ett avgörande vägskäl blev alliansens valseger
2006.
– Jag kände att näringsministern Maud Olofsson
pratade med mig när hon sa att det är nu vi vill ha
valfrihet i väldfärdsbranschen, kvinnligt företagande och ”jag vill se kvinnor kasta sig ut i lianerna”.
Catharina Tavakolinia
”Jag har inget behov av
att prata ideologi. Jag
säger – kom hit och se att
vi har skapat skillnad”,
säger Catharina Tavakolinia
som rönt stor medial
uppmärksamhet kring
Kavat Vårds profilerade
äldreboenden.
Ålder: 53 år.
Bakgrund: Undersköter­
ska, högskoleutbildning i
social omsorg, diverse chefs­
positioner inom offentlig,
ideell och privat vård.
Familj: Man, tre egna
barn, tre bonusbarn.
Bor: ”I Vasastaden sedan
ganska nyligen, tidigare i
Skärholmen.”
Född och uppväxt: Rote­
bro. Föräldrar från Gotland.
Favoritplats i Stockholm:
”Jag älskar torghandeln i
Tensta. Det här var en stads­
del jag aldrig hade besökt
innan vi startade verksam­
het här. Jag älskar också
delar av Djurgården.”
Dold talang: Kan putsa
fönster bra utan att det blir
ränder.
Om alla priser: ”Jag är
mest stolt över att ha utsetts
till Sveriges näst bråkigaste.”
(Passion for Business, 2011,
om kvinnor som banar
väg och står upp för sina
värderingar.)
02
2015 17
> M A R I A R A N K K A M Ö T E R C AT H A R I N A TAVA KO L I N I A
S
å det blev startskottet för Kavat
Vård. Var du ensam grundare?
– Nej, jag åkte iväg med några i min
arbetsgrupp på en skotersafari. Vi kände
stort hopp med den nya alliansen, nu
blir det kundval och valfrihet. Vi satt
i bilen och spånade kring ett nytt
bolag och döpte det till Kavat
Vård. När vi kom hem registrerade Kent Edström (en av fyra
delägare) bolagsnamnet och
frågade om jag var med. Jag
tänkte att nu måste jag vara
modig och sa upp mig.
Men det språnget har väl betalat sig i vid bemärkelse?
– Ja, fast det kunde man inte
veta då. Jag levde i två år som konsult
medan vi byggde upp företaget och kunde få igång våra första boenden.
I dag har ni nio äldreboenden. Ni har olika profiler –
latinamerikanskt, persiskt, arabiskt och det som kallas
fina gatan, ett äldreboende med hotellkoncept på Östermalm. Vilka reaktioner fick ni på hotellkonceptet?
– Vi gick ut med enkaxig annons om att nu startar
äldreomsorgens Hilton på Östermalm. En journalist
ringde och undrade om vi skulle starta lyxvård och
gräddfil. Jag sa att vi får exakt samma ersättning där
som vid de boenden vi samtidigt startade i Skärholmen och i Tensta. Vi ser ingen skillnad. Vi har bara
bestämt oss för att ha högre service, att bemötandet
är jätteviktigt, att de får fortsätta vara regissörer i
sitt eget liv och att vi satsar på tilläggstjänster.
– Vi hade sett i LOV-avtalet (lagen om valfrihet)
att man tagit bort den text som tidigare fanns i ramavtalen, att utföraren inte får ta betalt för några andra tjänster än de som staden köper. Det tolkade jag
som att det inte fanns några hinder för de äldre att
fortsätta vara myndiga och avropa tjänster.
Ni är makalöst framgångsrika. Civilminister Ardalan
Shekarabi (S) var här och firade persiskt nyår i mars.
Hur var det?
– Det var jätteroligt. Han var jättenöjd.
Hur ser du på den här utredningen som Ardalan är
ansvarigt statsråd för?
– Det är oroväckande att utredningen är mycket mer långtgående än man tidigare har pratat om.
Uppdraget är mer preciserat hur man ska begränsa
vinster och utredningen berör många fler branscher
inom välfärdssektorn än äldreomsorgen.
– Samtidigt har jag en väldig respekt för politiken. Jag växte upp i ett politiskt hem. Min pappa var
presschef hos Torbjörn Fälldin när han var statsminister och jag har själv suttit i fullmäktige och som
vice ordförande i nämnd. Man måste följa de demokratiska spelreglerna och jag hoppas att utredningen ska leda till att man söker breda överenskommelser.
– Jag tycker också att Moderaterna sträcker ut
18
02
2015
Jag tror verkligen
på det småskaliga,
vi ska stå för det
lilla, nära och personliga
Catharina Tavakolinia
Maria Rankkas möten
Maj 2012
STEFAN LÖFVEN
Dåvarande
partiledare i opposition
Oktober 2012
HARRIET WALLBERG
HENRIKSSON
Rektor vid Karolinska
Institutet
December 2012
FREDRIK REINFELDT
Dåvarande
statsminister
Februari 2013
EVA ÅKESSON
Rektor vid Uppsala
universitet
Maj 2013
ANDERS BORG
Dåvarande
finansminister
Oktober 2013
KEITH MCLOUGHLIN
Vd Electrolux
December 2013
ENRICO MORETTI
Professor i national­­­
ekonomi, Berkeley-­
universitetet i Kalifornien
På det färgsprakande äldreboendet
Persikan i Tensta är den persiska kulturen närvarande överallt. Från vänster
Samihe Ehsani, aktivitetsledaren Shideh
Hajihassani, Kavat Vårds vd Catharina
Tavakolinia och Ehteram Shekarabi.
Personalen på äldreboendet
Persikan pratar både svenska
och persiska. De vill skapa
en känsla för de boende att
komma "hem till Iran".
handen och säger att det finns saker som de inte är
helt stolta över, som de här utförsäljningarna. Det
har funnits luckor i vår skattelagstiftning som gör
att aktörer har kunnat utnyttja systemet på ett sätt
som sticker i ögonen på en opinion.
Än så länge har det ju inte kommit några skarpa politiska förslag. Men du har sagt att det här ändå redan
fått effekt på välfärdsföretag. Hur då?
– Det har fått en utslagningseffekt på företag som
inte har kommit lika långt som oss. Jag vet kollegor
som fått lägga ned verksamheter och där tillväxten
stannat av för att de inte får låna mer pengar. Bankerna är skeptiska till att låna pengar till välfärdsverksamhet, och det kommer inte heller några nya
finansiärer.
Har ni fått kommunala efterföljare till era profilerade
boenden?
– Nej, för det går inte. Du måste utmana regelverk
och vem vågar och kan det? Flera vänsterpolitiker har
väldig respekt för det vi har skapat och de ser att de
här inte hade kommit till stånd i en offentlig verksamhet. Det kräver stor kunskap att starta ett profilerat boende och man måste ha hjärta och känsla. Hos
oss får de boende leva lite mer som de vill.
Och det är ju olagligt – ”att leva som man vill”?
– Ja, haha. På vårt boende på Birger Jarlsgatan får
de boende sova till klockan 11 på förmiddagen. En
av de boende vill ha lax från Östermalmshallen varje dag. Vi säger varsågod, men du betalar för maten
och för att vi hämtar den.
Alla i din personal har en smarttelefon. Hur påverkar
digitaliseringen äldreomsorgen?
– Den kommer att gå jättelångsamt om det inte
finns privata aktörer. All personal får sina larm och
kvitterar dem på telefonen. De signerar också i telefonen, i stället för på ett papper, när de boende har
fått sina mediciner.
Vad är ert nästa steg?
– I november startar vi ett boende med ny teknik
i Rimbo. Där får alla rum en toalett som automatiskt
tvättar och torkar användaren, vilket ger de äldre
en högre integritet eftersom de kan sköta toalettbesöken själva med en enkel knapptryckning. Dessutom ska vi 2017 öppna ett hightech-boende i Upplands Väsby med all tänkbar ny teknik. Jag är sugen
på duschrobotar och robotar som matar, men det är
väldigt kontroversiellt. I Japan har man tagit fram
en robot som kan göra alla lyft – tänk vad det betyder för personalens ryggar.
– Vem ska införa allt här om det inte finns aktörer
som har snabba beslutsvägar och kan ta risker?
Februari 2014
MAGDALENA
ANDERSSON
Dåvarande ekonomiskpolitisk talesperson
Maj 2014
STEN NORDIN
Dåvarande finansborgarråd i Stockholm
December 2014
BIRGITTA SVENDÉN
Vd och konstnärlig
operachef vid Kungliga
Operan
Februari 2015
VIKTOR
BARTH KRON
Journalist på Dagens
Nyheters Stockholmsredak­
tion sedan 2011
Läs intervjuerna
på www.chamber.se
02
2015 19
> N YA M E D L E M M A R
Full rulle mot
framtiden
DETTA ÄR VI
Det Skype gjorde
för internettelefonin
vill vi göra för bilkörandet.
Stockholms Handelskammare är den ledande organisationen för företag och företagare i huvudstadsregionen,
som omfattar Stockholms och Uppsala län. Vår verksamhet
spänner från det lokala till det internationella planet och vi är
engagerade i allt som kan förbättra företagens villkor,
från bostadsmarknaden i regionen till internationell frihandel. Vi är en populär mötesplats för våra drygt
2 000 medlems­företag som har en halv miljon anställda.
Handelskammaren är också en betrodd tredjepart
med ett av världens ledande skiljedomsinstitut.
Sten Forseke på Greater Than
Bilister har en övertro om sin egen förmåga, men
det är något som it-företaget Greater Than vill
förändra med produkter för att köra smartare,
säkrare och mer miljövänligt.
mentmarknaden – Enerfy.
Genom att koppla in en dosa
i bilens system registreras
körningen i detalj. Informationen används sedan för exempelvis fartoptimering
och bränslesnål körning.
Målsättningen är en
miljon användare 2017.
– Enerfy ger bilföraren ett digitalt DNA som
enkelt kan följas upp via en
app. Vi ”gamifierar” bilkörningen genom att göra körskickligheten mät- och jämförbar med andra bilförare,
berättar Sten Forseke.
GREATER THAN är ny medlem
i Stockholms Handelskammare. Nu ser Sten Forseke
fram emot att delta i Handelskammarens aktiviteter.
– Det blir spännande att bli
inbjuden, träffa entreprenörs-­
kolleger och att nätverka,
säger Sten For­se­ke.
MATS LUNDSTRÖM
HÄR ÄR VÅRA NYA MEDLEMMAR
Nima Sanandaji AB
Bonniers Konsthall AB
Motum AB
Scypho AB
Newstart Career Management AB
Villa Agadir Opalen vård AB
Republity AB
Plana AB
Track My Picture Sweden AB
20
02
2015
Advantage juristbyrå AB
Specialfastigheter Sverige AB
Ung Företagsamhet Stockholmsregionen
Carpeting i Sthlm AB
Språkfokus AB
Highlights Educational Services
Of Sweden AB
Svenska Infobyte AB
AllergIQ MS AB
Nordgroup AB
Tinkmad Management & Rekrytering AB
Nacka Strands Mässan AB
Stockholm International Hearing Centre
Cirkus Arena och Restaurang AB
Advokatfirman Lars Boman AB
Greater Than Svenska AB
Svenska Riskkapitalföreningen
The Patrik Oja AB
Bergsundet Administration AB
NTG Turkey AB
Vi är bäst i EU på att köra bil
Svenskarna är EU:s bästa
bilförare visar en undersökning
från företagsstiftelsen VINCI Autoroutes. Svenskar har också högt
förtroende för sin egen bilkörning,
men mycket lägre omdömen om
sina landsmäns trafikbeteende vilket visar på
en övertro på sin förmåga. Minst ansvarsfulla
i trafiken anses italienare och greker vara.
Studentbacken AB
Golfhäftet i Sverige AB
Electronic Commerce Software AB
Street Feet AB
Svenska Försäkringsföreningen
Mercian Consulting AB
DAPcompactliving AB
Öhman & Stolpe AB
Albert & Partners AB
Art By Choice Sweden
AS3 Svenska AB
Digital Strategi
Hellsten Kommunikation AB
ÅWL Arkitekter AB
Airport City Stockholm AB
Right Competence Sweden AB
Conleo AB
Expense Reduction Analysts
Eleonor Dahlberg Kommunikation & PR
Messamigos AB
Inspirational AB
HR Björkmans Entrémattor AB
Re-Makers AB
Östra flygeln kommunikation AB
NC Advisory AB (Nordic Capital)
Indcen Resor
Unik Konferens
Cenvigo AB
Italian Brands AB
DAP Stockholm AB
Möteskraft Sverige AB
JCI
vChain AB
FOTO: MAGNUS FOND
BILINDUSTRIN genomgår en
rasande snabb utveckling
med allt från nya drivmedel
till förarlösa bilar.
– Branschen kommer att
förändras på samma
sätt som mobiltelefonerna. Redan i dag
säger konsumenterna att de väljer bil
om den har de rätta
tjänsterna, säger Sten
Forseke som är arbetande
ordförande i företaget Greater Than.
Han har en lång karriär
bakom sig i bilbranschen.
Redan 2004 startade han företaget Greater Than som fokuserar på digitaliseringens
möjligheter. Företaget har
utvecklat flera produkter,
bland annat mjukvara som
administrerar och effektiviserar transportföretag (fleet
management).
Greater Than har också tagit fram en tjänst för konsu-
Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm
Besöksadress: Brunnsgatan 2
Telefon: 08-555 100 00
E-post: [email protected]
Postgiro: 898-7
Bankgiro: 160-3711
Kontorstid: 8.30–17.00
Hemsida: chamber.se
Handelsintyg:
Brunnsgatan 2
Box 160 50
103 21 Stockholm
Telefon: 08-555 100 20
E-post: [email protected]
Skiljedomsinstitutet:
Brunnsgatan 2
Handelskammarens
Uppsalakontor:
Klostergatan 13
753 21 Uppsala
Tel: 018-50 29 50
Fax: 018-55 44 58
Verkställande direktör:
Maria Rankka
Vice verkställande direktör:
Johanna Unghanse
Styrelse:
Michael Wolf, styrelseordförande,
Swedbank
Yvonne Berglund, vice ordförande och
kassaförvaltare
Yvonne Berglund Konsult
Per-Olof Söderberg, vice ordförande
Söderberg & Partners
Erica Wiking-Häger, vice ordförande
Mannheimer Swartling Advokatbyrå
Imran Ahmad,
Fihem bygg- och fastighetsservice
Urban Edenström
Stronghold Invest
Eva Gidlöf
Mondrago Consulting
Eva Swartz Grimaldi
Bianchi Café & Cycles
Johan Karlström,
Skanska
Jonas Persson
Microsoft
Birgitta Stymne Göransson,
Cyngor
Lars Svensson
SH Bygg, sten och anläggning
NÄR DU BEHÖVER HJÄLP:
Medlemsinformation:
Anna Malmgren
08-555 100 07
Press:
Andreas Åström
08-555 100 01
Internationell handel:
Marianne Dott
08-555 100 37
Tull, handelsintyg och carneter:
Expeditionen
08-555 100 20
Källkodsdeponering:
Evelina Wahlström
08-555 100 47
Affärsnätverk:
Ellinor Edenvik
08-555 100 12
Analys och policy:
Anna Wersäll
08-555 100 17
Skiljedomsinstitutet:
Adress: Box 160 50, 103 21 Stockholm
Annette Magnusson
08-555 100 52
E-post till Stockholms
Handelskammarens personal:
[email protected]
Mer kontaktinformation finns på
chamber.se
ANVÄNDBARA HEMSIDOR:
chamber.se
Stockholms Handelskammare
sccinstitute.se
Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut
institutetmotmutor.se
Institutet mot mutor
02
2015 21
> VIMMEL
> VIMMEL
Anna Trost, KEY Relocations, Karen
Pettersson, Flyttkonsulten och Lena
Dahlberg, Falkenborn Advokatbyrå.
Mats Eriksson,
Swedbank och
Rickard Bönström,
Aiolos Medical AB.
Mona Örjansdotter Johansson,
Jennifer Sunnfors, Chris Durham
och Johan Johansson.
Björn Kaiser, Jones Lang Lasalle och
Anders Lindström, Upplands motor.
Lina Schölin, AB Better Business, Yvonne Ström
Åkerblom, Länsförsäkringar, Eva Waitzfekler,
Nordic fields och Towe Grew, AB Better business.
Caroline Lagergren, Dadslife.se och
Åsa Edberg, ICA Logeistik.
Minna Frydén Bonnier och Moa Berglöf,
Östra flygeln kommunikation och
Maria Rankka, Stockholms Handelskammare.
Förre statsministern Fredrik Reinfeldt talade
om Sveriges roll i en allt mer orolig omvärld.
ÖVER 1 000 GÄSTER, FULLSPÄCKADE DAGAR OCH SPÄNNANDE
SAMTAL NÄR HANDELSKAMMAREN HÖLL ÖPPET HUS
Totalt kom drygt 1 000 gäster till de elva evenemang som hölls
under de tre dagar som Handelskammaren hade öppet hus.
Ingela Bendrot,
Bendrot kommunikation
och Johan Castwall,
Stockholms Hamnar.
Röda mattan utrullad
för mingelgästerna.
02
2015
Fredrik Reinfeldt talade om ett antal
globala utmaningar och städernas roll i
världen. Stjärnmäklaren Fredrik Eklund
lanserade den svenska utgåvan av sin
uppmärksammade bok Sälj! och delade
med sig av erfarenheter och knep som
tagit honom till absoluta världseliten
bland fastighetsmäklare.
Dessutom diskuterades under de
tre dagarna bland annat effekterna av
regeringens förslag att slopa vinster i
välfärden, möjligheterna att skapa och
producera bostäder för små plånböcker,
tvistlösning och bostadsplanerna på
Bromma.
Fredrik Eklund och Erik Ekerlid.
Per Magnusson, Wallfast, Carl Bonbeck,
SEB, Annette Magnusson, Stockholms
Handelskammares Skiljedomsinstitut
och Anna Björk, Virtual Intelligence.
Många ville prata med Fredrik Reinfeldt.
Fullt hus på öppet hus.
FOTO: BJÖRN LEIJON
22
Hanna Fröberg och
Ida Fröberg, Rodceder AB och
Nisha Nilsson, Kentech Engineering AB.
FOTO: BJÖRN LEIJON
Sukma Andrina, Stockholms
Handelskammares Skiljedomsinstitut
och Lars Weiler, Wave executive.
Lennart Kågestam,
Stockholms stad.
Fredrik Reinfeldt, Fredrik Eklund – och
massor av intressanta seminarier.
Open Champer 2015 blev både välbesökt och uppskattat.
Under tre fullspäckade dagar i mars öppnade Stockholms Handelskammare dörrarna på Brunnsgatan 2 för medlemmar,
blivande medlemmar och andra som var
nyfikna på Handelskammaren.
Totalt kom 1 083 personer på besök
på elva evenemang under dessa tre
dagar.
Främsta publikdragare var förre
statsministern Fredrik Reinfeldt och
stjärnmäklaren Fredrik Eklund.
Anton Knutsson,
Autoropa och Joakim
Malm, Harman Kardon.
Maria Rankka mötte medlemmarna
och höll i många intervjuer.
Binyam Berhar, Abel Hailom, Mohammed
Elmi och Niko Fastman, alla från Kompetensinstitutet och Peter Krait, TK Development.
Stjärnmäklaren Fredrik Eklund berättade bland annat om de
största skillnaderna mellan bostadsmarknaden i USA och Sverige.
Arne Lilliehöök, Affärskraft, Dominique
Vos, Swedbank, Lennart Weiss, Veidekke,
och Marianne Olsson, Insidem.
Maria Abrahamsson,
riksdagsledamot och
Olle Abrahamsson.
Kristina Axén Olin, Junibacken och
Birgitta Stymne Göransson, Cyngor.
Lennart Ingefeldt, Royal Bank
of Scotland (RBS), Niklas Nordström,
kommunalråd Luleå och Anna Fall, RBS.
Nadia Ahmad Dar, Lena Adelsohn
Liljeroth och Imran Ahmad, Fihem.
Edvard König, Bondi och
Susanne Ahlström, Bondi.
Anne Ramberg, Advokatförbundet,
Einar Lundgren, Transparency, Annika Lundius,
Svenskt Näringsliv och Jan Gregorsson,
Hamilton advokatbyrå.
Fredrik Hillelson, Novare och
Maria Rankka, Stockholms Handelskammare.
Högt i tak under
öppet hus.
Patricia Kempff, Swedbank, Maria Redén,
Kungliga Operan och Josefine Seifert, Storeship.
02
2015 23
> VI MM EL O CH KO M M A N D E E V E N T
> E X P E R T PA N E L E N
MISSA INTE
Skriv upp de här
dagarna i kalendern!
17 JUNI
Du frågar – vi svarar
Behöver du hjälp med ett knivigt problem eller undrar över något som rör Handelskammarens arbete?
Stockholms Handelskammare sitter på en enorm kunskapsbank. Mejla dina frågor till [email protected]
DO BUSINESS WITH JAPAN
Seminariet om behovet av
programmerare var välbesökt.
Handelskammarens uppskattade seminarier om att
göra affärer i andra länder
går vidare till Japan.
Louise Callenberg, Stockholm stad, Anna Fredrixon, Truecaller,
Katarina Berg Spotify AB och Karin Nygårds, Sjöstadsskolan.
De svenska företagen har en
positiv syn på
marknadsutvecklingen
i Japan.
Majoriteten
Gör affärer
förbättrade
med Japan.
sitt resultat
och ökade sina
marknadsandelar 2014.
PROGRAMMERARE BEHÖVS
FÖR ATT MÖTA EFTERFRÅGAN
Yodit Berhe och
Moa Andersson,
Swedish for Professionals.
Staffan Heidenberg och
Charlotta Skogar, Dfind IT AB.
Att öka kunskapen om programmering
är inte bara en fråga om högskole- och
yrkesutbildning.
Programmerare är redan det vanligaste yrket i Stockholms län och de växande teknikföretagen har fortsatt stora rekryteringsbehov. För att möta efterfrågan krävs ökade
insatser för att skapa intresse och utveckla
lärandet om programmering redan i tidiga åldrar. På ett välbesökt seminarium på
Handelskammaren diskuterade Louise Callenberg, Stockholms stad, Anna Fredrixon,
Truecaller, Katarina Berg, Spotify, och Karin
Nygårds, Sjöstadsskolan, frågan.
Moderator Fredrik Sand, Handelskammaren
och Fredrik Von Essen, IT & Telekomföretagen.
Dessutom planerar många
företag att göra nya
investeringar visar en studie
som genomförts av Svenska
Handelskammaren i Japan,
Business Sweden och
svenska ambassaden.
Bobby Biswas,
Indpro AB.
Brunnsgatan 2, klockan
8.30–10.00.
Carolina Neuman och Ewa
Ryman, TRR Trygghetsrådet.
13 OKTOBER
TULLDAGEN
Ulf Linderholm, Campus
Roslagen AB, Mats Nilsson
och Kamyar Zarrin,
Arbetsförmedlingen.
Karin Nygårds,
Sjöstadsskolan.
Jonas Bygdeson, Creator
AB och Gayathri Mudigonda
Kodcentrum.
Åsa Härkegård, Stockholms
stad, och Andreas Åström,
Stockholms Handelskammare.
Maria Hansson Groenen var en av flera som deltog
i seminariet om det ökade behovet av programmerare.
FOTO: BJÖRN LEIJON
Crister Torninger från
Celavi Verksamhetsutveckling.
Sara Scheef och
Sandra Peiper TNG Group AB.
Välkommen till
Sveriges
största mötesplats för
tullfrågor.
Ta del av nyheter och
tips från experter inom
ursprungsregler, tullrevision, Tullverkets tillstånd,
leveransvillkor och mycket
mer när vi den 13 oktober
samlas för årets viktigaste
dag för tullfrågor.
VARFÖR BEHÖVER VI HUR FÅR JAG MED
INVESTERINGSSKYDD? MINA PRODUKTER?
VARFÖR BLIR PENDEL- HUR FÅR VI VETA VAD
KAOSET BARA VÄRRE? SOM SKRIVS OM OSS?
Mitt företag äger ett hotell utomlands. Staten i landet expropierade hotellet utan att ge någon
ekonomisk kompensation. Vad
ska jag göra?
Jag ska delta på en utställning i
Indien och vill ha med produkter
för demonstration i montern.
Hur gör jag med tullen? Är det
krångligt?
Den senaste tiden har problemen
i pendeltågstrafiken eskalerat.
Hur kommer det sig att det bara
blir värre trots alla löften om
förbättringar?
Svar: Sverige har undertecknat
mer än sextio internationella
avtal angående investeringsskydd
med stater över hela världen.
I dessa avtal lovar de undertecknande länderna att skydda de
svenska företagens
investeringar i
respektive värdland så att de
inte kommer att
diskrimineras mot
inhemska företag
och så att de kompenseras om
staten tar deras egendom.
Om ett utländskt land inte
uppfyller sitt löfte tillåter detta
avtal att svenska företag kan föra
sin talan mot en sådan stat inför
internationell skiljedom.
Stockholms Handelskammares
Skiljedomsinstitut (SCC) är ett
av de forum som ingår i flera
bilaterala och multilaterala avtal,
såsom Energy Charter Treaty. SCC
har administrerat fler än sjuttio
tvister mellan stater och utländska investerare.
Se www.sccinstitute.se och
www.isdsbloggen.se för mer
information.
Svar: Det är inte krångligt.
Faktum är att handelskammaren
kan hjälpa dig med förberedelserna genom att du kontaktar vår
handelsdokumentavdelning och
frågar efter en ATA-carnet. Med en
ATA-carnet kan du på enklaste sätt
resa med eller tillfälligt exportera
produkter till tredje land. Det är
ett dokument som ersätter alla
andra tullhandlingar och gör så
att du slipper deponera tull och
moms vid varje land du besöker.
Dessutom kommer du och varorna snabbare in och ut ur tullen.
Alla varutyper, oavsett värde,
kan skickas med en ATA-carnet så
länge varorna ska användas som
yrkesutrustning, som varuprover
eller som i ditt fall mäss- eller
utställningsgods.
I skrivande stund är 75 länder
anslutna till carnetsystemet och
Indien är ett utav dem. Indonesien är det nyaste tillskottet och
accepterar carneter sedan 15 maj
i år. Det pågår ett ständigt arbete
inom ICC (som tillsammans med
WCO ansvarar för systemet) att
inkludera fler länder och därmed
ytterligare förenkla affärsresor
och främja handel över gränserna.
Svar: Det grundläggande felet är
att underhållet och reinvestering i
Stockholmsregionens järnvägsnät
har varit nedprioriterat i årtionden.
Med 80 procent av alla Sveriges
resor på spår har vi i många år fått
10 procent av de statliga anslagen
för spårinvesteringar. Tågtrafiken
har ökat kraftigt de senaste 20 åren.
Vårt järnvägsnät är inte dimensionerat för den stora belastningen som
dessutom ökar slitaget på anläggningen. Och när det är tätt mellan
tågen blir det inte långa stunder
för Trafikverket att arbeta i fred på
spåren. Med politiker som inte prioriterat medel för drift, underhåll och
nyinvesteringar och ett Banverk/Trafikverk som inte haft framförhållning
och planering för ökad trafik har vi
hamnat i ett läge där trycket ökat på
järnvägen samtidigt som renoveringsbehoven ökar snabbt.
Någon snabb lösning finns inte.
Men det är viktigare än någonsin
att våra politiker gör rätt prioriteringar och investerar pengarna där
de gör mest nytta. Då kan man
fråga sig om hundratals miljarder
på höghastighetståg till Malmö är
viktigare än att få pendeltåg och regionaltåg att rulla enligt tidtabell i
Sveriges mest tågresande region.
Svar: Många företag lägger ner
mycket tid på att följa med vad som
skrivs och tycks om dem. I den explosionsartade utvecklingen av sociala
medier är det naturligtvis svårt att
hänga med. Många tar hjälp av professionella tjänster som Meltwater
och Bloomberg för att lyckas hålla
jämna steg. För mindre företag finns
det tjänster som Google Alerts som
skickar uppdateringar
om ämnen eller sökningar du är intresserad av. En annan
tjänst är Social Mention (socialmention.
com) som söker i mer
än hundra sociala medier.
Med big data och massiva datamängder håller även detta på att
ändras. Svenska Gavagai har en
tjänst som söker i enorma informationsmängder och dessutom stöder
tolv språk utöver svenska. På dessa
språk kan de utröna om en text,
tweet eller artikel är positiv, negativ
eller skeptisk, hatfylld eller kärleksfull. Till och med om den handlar
om fruktan, åtrå eller våld. I många
fall bubblar en fråga i sociala medier
innan den når vanliga medier som
tidigare. Följer man för få kanaler
kan man lätt bli överraskad av en
digital våg, så var förberedd.
NATALIA PETRIK
FREDRIK EDHOLM
ANNA WERSÄLL
FREDRIK SAND
JURIST VID STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES SKILJEDOMSINSTITUT
TULLSPECIALIST
EXPERT PÅ INFRASTRUKTURFRÅGOR
EXPERT PÅ IT-POLITISKA FRÅGOR
Det är viktigt för vårt företag att
veta vad som skrivs och tycks om
oss. Vad är bästa sättet att ta reda
på det?
Hitta mer detaljer kring
eventen och fler intressanta
ämnen på chamber.se
VÄLKOMMEN SOM MEDLEM
VI GÖR SKILLNAD
Stockholms Handelskammare driver frågor
som är avgörande för att skapa bättre förutsättningar för tillväxt och konkurrenskraft
i huvudstadsregionen. Som medlem bidrar du
till att skapa opinion och påverka beslutsfattare
så att regionen kan utvecklas som en attraktiv
plats för både företag och människor.
ETT NÄTVERK FÖR NÄRINGSLIVET
Stockholms Handelskammare är en
affärs­mässig mötesplats med fokus på
kontakter, affärsnytta och internationell
handel. Genom relevanta arrangemang
och ett tjugotal olika affärsnätverk skapar
vi ständigt möjligheter för nya kontakter som
utvecklar affärerna.
OCH...
...som medlem får du ett vip-kort med
fritt inträde till Stockholmsmässan, rabatter
på viktiga handelsdokument och Handels­
kammartidningen STHLM.
Ansök här
chamber.se/
blimedlem
24
02
2015
02
2015 25
> D E B AT T
Passar nya Nobel Center på Blasieholmen?
Můj Stockholm
Förslaget till det nya Nobel Center med placering på Blasieholmen har emottagits med ris och ros och debatterats
flitigt. ”Det nya Nobel Center är ett av de mest spännande förslagen på ny arkitektur som vi har att arbeta med”,
skriver Roger Mogert (S), stadsbyggnadsborgarråd. ”Den byggnad som nu föreslås är inte den märkesbyggnad
som skulle kunna lyfta både platsen och Nobels minne”, skriver oppositionsborgarrådet Lotta Edholm (FP).
MITT STOCKHOLM
”JAG UPPSKATTAR ATT FOLK
LYSSNAR PÅ VARANDRA”
i dag ganska ogästvänlig och trist,
men har möjlighet att utvecklas till
en helt ny mötespunkt för stockholmare och turister. Man ska komma
ihåg att Stockholms stad under lång
tid har sparat den här tomten för en
viktig byggnad med publik verksamhet. Nobel Center kan fylla just den
rollen. Det nya Nobel Center är ett
prioriterat projekt och ett av de mest
spännande förslagen på ny arkitektur som vi har att arbeta med. Det är
en stor byggnad,
men en byggnad som ska
få ta plats. När
Stockholm växer
och utvecklas
måste vi också få
bygga hus som syns och får ta plats.
Jag tror inte på osynliga hus och jag
hoppas att det vi bygger nu ska få
synas och ge avtryck från vår tids arkitektur. Vi behöver kunna ha en ny
spännande arkitektur som spelar väl
med det Stockholm som vi har i dag.
Förslaget för nya Nobel Center gör
detta på ett bra sätt.
Stockholm kommer att fortsätta utvecklas och växa. Jag tror och
hoppas att det nya Nobel Center på
Blasieholmen kommer att vara ett
naturligt och viktigt inslag i den utvecklingen.
DET ÄR EN VACKER
BYGGNAD PÅ
EN PLATS MED STOR
UTVECKLINGSPOTENTIAL
ROGER MOGERT
STADSBYGGNADS- OCH
KULTURBORGARRÅD (S)
NEJ
FOTO: DAVID CHIPPERFIELD ARCHITECTS
JA
Stockholm växer
och utvecklas. Till
2020 ska vi bygga
40 000 nya bostäder och till 2030 ska staden växa
med 140 000 nya bostäder. Vi kommer att få se ett Stockholm som
både blir större och tätare. Och vi
kommer att få se hur vår stadsbild
förändras och utvecklas.
Att Stockholm växer innebär inte
bara att det blir nya bostadshus. Fler
bostäder ger också
nya skolor, nya butiker, nya museer
och nya kulturhus.
Vi kommer att få
se hur platser utvecklas och blir
något helt annat än vad de har varit
tidigare och hur platser som tidigare
varit döda och tråkiga kan få ett helt
nytt liv och en ny betydelse.
Förslaget för Nobel Center är ett
exempel på just detta. Och det är
ett viktigt projekt för Stockholm av
flera skäl. Dels för att det är en viktig byggnad med många spännande
funktioner. Med en bred publik verksamhet har Nobel Center potential
att bli en arena för forskning och utbildning såväl som en plats som stimulerar alla människors nyfikenhet
och kreativitet. Men dels också för
att det är en vacker byggnad på en
plats med stor utvecklingspotential.
Blasieholmen är en fantastisk
plats mitt i centrala Stockholm. Tomten där byggnaden ska placeras är
varandra. Det gäller säkert inte bara Stockholm utan hela landet. Det uppskattar jag så
mycket.
Vad har fått dig att skratta i Stockholm?
– När jag ser vuxna människor dricka mjölk
till middag. Eller den stora mjölkkonsumtionen över huvud taget. I Tjeckien är det bara
barn som dricker så mycket mjölk.
Vilken är din favoritplats/byggnad?
– Jag tycker om Trädgården på Södermalm.
Det är en fantastisk idé att skapa ett mysigt
ställe utomhus, där man kan hänga med
sina kompisar, festa och spela ping-pong
samtidigt!
Det råder en
bred enighet
om behovet
av ett Nobelcenter. Alfred Nobel och Nobelpriset
är intimt förknippade med bilden av
Stockholm. Att kunna samordna verksamheten kring en central plats i staden vore en välgärning.
Ett Nobelcenter har också alla förutsättningar att bli en märkesbyggnad för det tidiga 2000-talet och ett
viktigt tillskott på
Stockholms arkitekturhimmel.
Blasieholmen
mot Nybroviken är
en sådan central
plats som skulle
kunna passa för ett Nobelcenter och
en märkesbyggnad.
Folkpartiet har också hela tiden ansett att tomten bakom Nationalmuseum är en bra plats för ett Nobelcenter.
Platsen har ”sparats” för att kunna
användas till en byggnad av stor betydelse för staden.
Men den byggnad som nu föreslås är inte den märkesbyggnad som
skulle kunna lyfta både platsen och
Nobels minne. Den föreslagna byggnaden tar mycket liten hänsyn till den
omkringliggande staden. Problemet
är en arkitektur och en volym som
helt tar över i en känslig och kulturhistoriskt viktig stadsmiljö.
Det är ingen slump att Länsstyrelsen, Skönhetsrådet och Stadsmuseet
sågar de nuvarande byggplanerna.
Stadsmuseet konstaterar till exempel
att förslaget ”skulle medföra en synnerligen stor påverkan på kulturhistoriska värden, på närmiljön och på
stadsmiljön i stort”.
Precis som Folkpartiet har gjort
lyfter man också fram hur byggnaden kommer att ta över stadsbilden:
”Byggnaden … kommer att helt dominera närmiljön och intrycket av
Blasieholmsudden.”
Förutom detta innebär även
byggplanerna
att tullhuset från
1870-talet skulle
rivas.
Det är inget fel
med byggnader
av den typ som
det föreslagna Nobelcentret – så
länge de placeras i en miljö där de
passar in.
Stenstaden och mötet med vattnet bidrar till att göra Stockholm till
den stad den är.
Det är viktigt att värna detta, att
inte göra om alla de misstag som
gjorde att dåtidens makthavare i
princip utplånade allt det som i dag
är city.
Därför fungerar inte förslaget till
Nobelcenter. Det är rätt plats, men
fel hus.
FÖRSLAGET TILL
NOBELCENTER
FUNGERAR INTE – DET ÄR
RÄTT PLATS MEN FEL HUS
LOTTA EDHOLM
OPPOSITIONSBORGARRÅD
OCH GRUPPLEDARE,
STOCKHOLMS STAD (FP)
Håller du med? Tycker du att Roger Mogert eller Lotta Edholm har rätt? Diskutera på facebook.com/stockholmshandelskammare
26
02
2015
02
2015 27
FOTO: MAGNUS FOND
Namn: Gabriela Nechvátalová.
Ålder: 23.
Kommer från: Brno, Tjeckien.
Yrke: Värdinna på Junibacken, student.
Tid i Sverige: Sedan januari 2013.
Vad är det bästa med Stockholm?
– Att allt fungerar! Och att folk alltid är trevliga och verkar trivas bra med sina jobb. Sen
älskar jag att det är så nära till naturen.
Vad är det sämsta med Stockholm?
– Jag tycker det är synd att det är så svårt
att hitta något att göra på stan på söndagsoch måndagskvällar. De flesta ställen stänger
väldigt tidigt eller har inte öppet alls. I de
flesta andra större städer finns det något att
göra hela tiden.
Vad har överraskat dig mest under din tid
här?
– Att folk litar på varandra och lyssnar på
POSTTIDNING B
AVSÄNDARE
Handelskammartidningen STHLM
Box 16050
103 21 Stockholm
BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning återsänds
försändelsen med den nya adressen på
baksidan (ej adressidan)
SEDAN 1917 HAR VI LÖST
FÖRETAGENS TVISTER I
SVERIGE OCH GLOBALT.
I en alltmer global värld är effektiv tvistlösning en förutsättning för förbättrad och ökad internationell handel mellan parter i olika länder.
Stockholms Handelskammares Skiljedomsinstitut (SCC) är världsledande i detta. Vi bidrar till
en stark ekonomi genom effektiva mekanismer för tvistlösning.
Årligen bistår SCC internationella och svenska företag i 200 tvister till ett värde av cirka
150 miljarder kronor.
www.sccinstitute.se