Dokumentation Barnhearing 2015

BARNHEARING 2015
Elever ställer frågor till
Järfällas politiker och tjänstemän
Den årliga barnhearingen är en del i Järfällas arbete
med att öka elevernas inflytande i skolan och i
samhället som helhet. Enligt FNs barnkonvention ska
barn och unga ges rätt att framföra sin åsikt i alla beslut
som rör dem.
Eva Ullberg är ordförande i barn- och ungdomsnämnden och
svarade på barnens frågor under barnhearingen.
2
Politikerna var ivriga att få svara på barnens frågor. Här
politikern Lennart Nilsson.
Elever från Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och Källtorpskolan deltog i årets barnhearing i Järfällasalen i
kommunhuset. På plats för att svara fanns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och berörda tjänstemän.
Barnhearing - för att öka barns inflytande
När Järfälla har barnhearing får
elever i förskoleklass och årskurs 1-9
ställa frågor och framföra sina åsikter
direkt till kommunens politiker och
tjänstemän.
Det är 26 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen
och lovade att följa dessa regler. I Järfälla har vi kommit
långt med arbetet kring barnkonventionen. Det här är vår
trettonde barnhearing, där barn, politiker och tjänstemän
möts och samtalar med varandra utifrån barnens mognadsnivå. Även i år har ett stort antal vuxna visat engagemang och stor respekt för barnen och deras åsikter.
Jag utbildar barnen i Barnkonventionen och informerar
dem om att demokrati inte betyder att man kan få allt man
vill ha, men att man som barn alltid har rätt att säga sin
mening och att bli lyssnad på. De artiklar i Barnkonventionen vi arbetar mest med är:
Atikel 2: Alla barn är lika mycket värda
Och det oavsett utseende, handikapp, religion och liknande.
Inga barn får bli diskriminerade. Mobbning kan vara ett
sådant exempel. Alla barn har något de är bra på.
Artikel 12: Alla barn har rätt till delaktighet och att
bli lyssnade på
Vi har pratat om skillnaden mellan delaktighet och att
bestämma. Barns åsikter får inte vara villkorade. I Järfälla kommun har vi blivit mycket duktiga på att lyssna på
barnen. Intresset och deltagandet har ökat mycket bland
politiker och tjänstemän. Barnen märker att de kan påverka
sin situation. Syftet med vår barnhearing är bland annat att
uppnå detta mål.
Artikel 3: Barnets bästa ska alltid komma i det
främsta rummet
Vi har talat om vuxenansvar, föräldraansvar och om vad
det innebär. Barnkonventionen är ett skydd för all barn.
Ibland måste en vuxen ta ett beslut som barnet inte håller
med om, kanske för att skydda barnet. Men, barnet har alltid rätt till en förklaring utifrån sin mognadsnivå. Politiker
och olika myndigheter måste alltid kunna visa att de tänkt
på barnen i sina beslut.
Artikel 6: Barns rätt till liv och utveckling
Vi har pratat om olika situationer i samhället som strider
mot denna artikel. Barn har rätt till sin barndom, och allt
som tillhör den, såsom trygghet, kärlek, mat, ett hem att gå
till, förskola och skola. Allt efter sina egna individuella behov. Vi har också pratat om att vi vuxna fortfarande håller
på att lära oss att tänka utifrån Barnkonventionen.
Barnen har jobbat mycket energiskt med att tänka ut och
författa frågor till vuxna beslutsfattare. De tycker det är
spännande och viktigt att få vara med och påverka sin
situation. Vilket flertalet av barnen också lyckas med.
Carin Hallstedt Idstam
Barnombud och sakkunnig Barnkonventionen
carin.hallstedt.[email protected], 08-580 289 19
3
Järfälla kommun har ett samarbete
med Rotary Järfälla och föreningen
Barnens Träd. Alla skolor som deltar
i Barnhearingen får plantera ett
kompisträd på skolgården.
Kompisträdet är en symbol för att alla
barn har rätt att känna trygghet, få
möjlighet till en god uppväxt och ett
gott liv – allt i enlighet med FN:s
Barnkonvention.
Politikern Nikoletta Jozsa var på plats för att svara på
barnens frågor.
Barnombudsmannen Fredrik Malmberg kom för att tillsammans med barnen följa upp och utvärdera politikernas och
tjänstemännens svar utifrån vad barnkonventionen säger.
4
Elever från Källtorpskolan hälsar alla välkomna till den trettonde barnhearingen i Järfälla. Här tillsammans med Carin Hallstedt
Idstam, barnombud, sakkunnig barnkonventionen och arrangör av barnhearingen.
Välkommen till barnhearingen 2015!
Tjänstemän
I årets barnhearing deltar elever från Iljansbodaskolan,
Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och Källtorpskolan. Alla
elever är elevrådsrepresentanter på sin skola.
På plats för att svara på barnens frågor finns en politiker från respektive parti i kommunfullmäktige och ett antal
berörda tjänstemän.
Yvonne Lagerhäll, t.f. barn- och ungdomsdirektör
Margareta Forsslund, skolchef
Björn Sundberg, kapacitetsansvarig
Fredrik Klinghoffer, kommunjurist
Kristina Lind, kostkonsult
Deltagare
Barnombudsman
Elever
Iljansbodaskolan, förskoleklass och årskurs 1-3
Kolarängskolan, årskurs 1-5
Ulvsättraskolan, förskoleklass och årskurs 1-5
Källtorpskolan, årskurs 6-9
Politiker
Eva Ullberg (S), ordförande i barn- och ungdomsnämnden
Aphram Melki (C)
Anette Lindered (S), ordförande kommunfullmäktige
Anita Mickos (FP), viceordförande kommunfullmäktige
Nikoletta Joza (FP)
Lennart Nilsson (KD)
Björn Lindgren (SD)
Dan Engstrand (M)
Aydogmus Huelya (V)
Jonas Serneholt (MP)
Fredrik Malmberg
Gäster
Jonas Paulman, föreningen Barnens Träd
Järfälla Rotaryklubb
Rädda Barnen
Medarbetare på barn- och ungdomsförvaltningen
Sekreterare
Inger Evertsson
Fotograf
Mikael Nasberg
Arrangör
Carin Hallstedt Idstam, barnombud och sakkunnig Barnkonventionen
5
Iljansbodaskolan
Först står barnens frågor, därunder
svaren från politiker och tjänstemän.
Sist står Barnombudsmannens
kommentar på svaret.
Politikerna tycker också att det är viktigt att det är rent i
skolan. Kläderna måste man hänga upp själv. En av politikerna tog ett exempel från naturen. När vuxna skräpar ner
med läskburkar och annat så gör också barnen det. Vuxna
har ett ansvar att visa att man alltid plockar upp efter sig
och alltid hänger upp sina kläder.
1. Nils
BO: Städningen är superviktig.
Jag tycker att vuxna ska göra mera för att inte människor ska
vara dumma mot varandra.
Bra fråga, tyckte politikerna. Det är viktigt att alla får säga
vad de tycker utan att bli retade. Alla människor måste ta
ansvar för att ingen är dum mot någon annan. I Järfälla
kommun finns en kultur- demokrati- och fritidsnämnd.
Demokrati betyder att alla ska få säga sin åsikt. Politikerna
tycker också att barn ska tala med någon vuxen ifall man
känner att man inte blir tagen på allvar i skolan.
BO: Bra fråga, alla vuxna ska lyssna på barn.
2. Kiyara
Politikerna svarar att det är förbjudet med smällare. Man
kan be sina föräldrar ringa polisen om någon använder
smällare. Fyrverkerier som gör att det blir vackra mönster
på himlen är tillåtna. Hundar och katter blir rädda för och
fyrverkerier. De som kommer från andra länder där det är
krig blir också rädda. Det som är fest för oss kan vara en
mardröm för den som har upplevt krig.
a) Jag tycker att barn ska bli lyssnade på mer och att vuxna
ska lyssna mer vad vi säger.
BO: Du tycker att smällare är otäcka. Det finns lagar
som säger att man inte får smälla så mycket.
Politikerna tycker att detta är en viktig fråga. Elevrådet är
till för att barnen ska bli lyssnade på och att barnen ska
få säga sin åsikt. Skolan är elevernas arbetsplats, så det är
viktigt att de vuxna i skolan lyssnar på barnen. Om man
känner att vuxna i skolan inte lyssnar kanske man kan tala
med sina föräldrar.
4. Linn
BO: Det är inte alltid som barn blir lyssnade på.
b) Det borde städas mer på skolan för det är sandigt och dammigt. Sedan tycker jag att det inte borde ligga kläder överallt
på golven.
6
3. Alice
Jag är jätterädd för smällare runt nyår och på nyårsafton.
Det känns som om dom kommer på mig. Jag tycker inte att
man ska få ha sådana. Dom borde förbjudas.
a) Toaletterna är jätteäckliga! Dom glömmer att spola.
Äckligt när det ligger kvar efter förra besökaren.
Fröknarna tjatar på att pojkarna ska sitta ner men det hjälper
inte. Jag går nästan aldrig på toan i skolan för att det är så
äckligt.
Det är tråkigt att toaletterna inte är rena. En av politikerna
berättade att han har skrivit ett förslag att toaletterna i skolan måste vara rena och det gäller också duscharna. Barn
kan bli sjuka om de håller sig för länge. En av politikerna
berättade om en skola som har både ”sitt-toa” och ”stå-toa”.
BO: Otroligt viktig fråga. Varje gång jag har varit här
har det varit frågor om toaletter.
Politiker: Vi kan lova att vi ska göra en insats kring detta.
Jag kan i dag inte säga hur.
BO: Bra! Nästa år när jag kommer hit har det hänt
mycket på toalettfronten.
b) Eftersom, jag är så rädd ibland, för att det finns folk som
ska göra mig illa eller lura mig skulle jag tycka att det vore jättebra om flickor eller alla barn som är rädda kunde få träna på
självförsvar. Bra om man får göra det i skolan.
Om man känner sig rädd för någon ska man tala med
mamma eller pappa. De kan då ringa polisen. Om man blir
rädd för någon kan man springa därifrån eller skrika så att
någon vuxen hör. En av politikerna tyckte att barn skulle
kunna lära sig självförsvar på gymnastiktimmarna. Man
kan också börja på karate eller judo.
BO: Politikerna svarar att man kan tala med mamma
och pappa. Det beror på vad man är rädd för, tänker
jag. Det är jätteviktigt att man är trygg i skolan. Finns
det skolhälsa, skolkurator? Bra om det finns skolkurator.
Jag tycker att alla barn ska kunna känna sig trygga.
På Barnombudsmannens kansli håller vi på att ta
fram information som man kan läsa om på vår hemsida, www.barnombudsmannen.se
Politikerna tycker att det är det värsta som finns när några
barn inte får vara med utan hamnar utanför. De som är
coola är ofta rädda själva.
Lärarna har ett uppdrag att se till att alla får vara med.
Om man ser någon kamrat som är själv och utanför kan
man gå fram till den kamraten. Det finns också kamratstödjare på en del skolor, vilka kan hjälpa till. Politiker
accepterar inte att barn blir kränkta i skolan.
BO: Det du tar upp Elsa är en fråga som många barn
tar upp. När ska vuxna kolla mer? Vad är det de borde
se?
Elsa: Det vore bra om vuxna kollar när man leker.
6. Nellie
En gång stod en klasskamrat och rotade i min väska bland
mina personliga saker. Jag sa till honom att så får du inte göra.
Glömde att berätta för mina föräldrar. Jag tycker att det är
otäckt att man inte ska kunna lita på kamraterna i sin skola.
Politikerna tycker att det är självklart att ingen ska rota i
andras grejer. Det är förbjudet att ta andras saker. Det är
viktigt att tala med läraren om någon rotar i ens privata
saker. Man kan bestämma vilka regler man vill ha i klassen.
Det finns också trivselregler i skolan. Där kan man bestämma att ingen får rota i andras saker. Det kan vara så att alla
inte förstår vad som gäller och då är det bra att ha regler.
BO: Svaret är bra. Det du berättar är absolut inte ok.
5. Elsa
Jag tycker att det är fel att inte alla barn på en skola kan vara
tillsammans och leka i samma rum. Man kan känna sig utanför när några ska vara coola och taskiga. Vuxna borde kolla
av mycket mer vad som händer.
Det roligaste på Barnhearingen var att få ställa sin fråga till politikerna tycket många av eleverna.
7
Politikerna Dan Engstrand, Lennart Nilsson och Aphram Melki svarade på många frågor. Här tillsammans med elever från
Kolarängskolan.
Kolarängskolan
Först står barnens frågor, därunder
svaren från politiker och tjänstemän.
Sist står Barnombudsmannens
kommentar på svaret.
7. Neo
a) Hur jobbar man i Järfälla kommun och hela landet för att
sprida Barnkonventionen så att vuxna och barn lär sig. Det är
ju viktigt att fler lär sig om det ska funka med Barnkonventionen!
Politikerna svarar att en grupp politiker har fått i uppdrag
att arbeta med demokrati och där ingår barnkonventionen.
Regeringen har sagt att barnkonventionen ska bli lag. I
Järfälla kommun gör barnombudet ett stort arbete.
BO: Hur ska fler lära sig Barnkonventionen?
Politikerna säger att i nästan alla nämnder jobbar man med
barnkonventionen. Järfällas ungdomsråd är också remissinstans till kommunens förvaltningsnämnder.
Kanske vi kan åstadkomma något i kultur- demokratioch fritidsnämnden. Vi kan också engagera föräldrarna. Vi
bör fundera i de politiska processerna. Barn bör ha större
bestämmanderätt i frågor som rör dem.
BO: Det är inte alltid som barn vet om barnkonventionen och var man kan få stöd om man är rädd och
mobbad. Från BO har vi chattar för barn och unga.
8
Alla borde få det naturligt i sin skola. Det håller vi på
att tala med regeringen om.
b) Skulle det kunna funka, att dom som vill ha betyg kan få
det, men dom som blir stressade av betyg bara får omdömen om
hur man ligger till. Naturligtvis ska föräldrarna få vara med
vid omdömen.
Politikerna svarar att skolorna borde få bestämma själva
om de vill ha betyg eller omdöme. Men det kan vara svårt
om samma lärare ska sätta betyg på några barn och omdömen om andra.
Neo: Jag vill förtydliga att om man vill ha betyg ska man få
det men att man ändå får ett omdöme.
c) Jag vill att man ska laga maten på skolan i stället för att få
den transporterad hit. Jag tänker att maten får bättre kvalitet
och att den skulle kunna bli billigare.
En politiker säger att han också tycker att det är slöseri på
miljön med biltransport. Både personal på kansliet och
politiker vill att fler skolor ska få tillagningskök. Kolarängskolan och Ulvsättraskolan kommer att få det. Politikerna
kommer också att jobba för att det blir mer ekologisk mat i
skolan.
BO: Bra svar.
Politiker: Tjänstemännen talade om att det är en ambition
att det ska bli matlagning i skolorna. Ambitionen är til�lagningskök.
8. Clara
Jag undrar varför man får läxor i skolan. Om man får läxor så
tar man hem dom och gör dom hemma. Jag tror att då är man
inte lika sugen på skolarbetet i skolan, när man lika bra kan
göra det hemma. Jag tycker att man ska ha läxpass i skolan
och sedan blir man ledig hemma. I skolan kan också alla barn
få hjälp när något är svårt. Det blir rättvist för alla barn.
10. Viggo
Varför får man inte betyg före sexan? Jag vill ha det från fyran.
Politikerna säger att det handlar om att alla tycker olika.
Man har då hittat ett medelläge, man börjar med betyg
någonstans i mitten av skolgången. När man får betyg från
6:an hinner man läsa lite mer så att man kan få bättre betyg
till 9:an när man ska söka in på gymnasiet. Det vikigaste är
att mamma och pappa vet vad eleven kan.
BO: Bra och tydligt svar.
Bra fråga, tyckte politikerna. Det finns skolor som ger
eleverna läxor och det finns skolor som inte gör det. Alla
bör få läxhjälp i skolan. Syftet med läxor är att eleverna ska
ta hem läxböckerna och diskutera skolarbetet med föräldrarna. När man som elev kommer upp i gymnasiet slipper
man inte läxor, då är det bra att man vet hur man ska göra,
det kallas studieteknik.
BO: Kan man få läxhjälp på din skola?
Clara: Bara om man glömmer att lämna in, då kan man få
läxhjälp.
Politiker: Självklarhet att man ska få läxhjälp. Det ska
finnas på varje skola, behöver man stöd ska man få det.
BO: Skolverket säger att det kan vara bra med läxor,
men man ska kunna göra det själv. Svåra läxor är
inga bra läxor.
9. Louise
Jag har hört att i vissa skolor där dom inte har läxor så går det
bättre för dom barnen med skolarbetet. Om det nu är så varför
kan man inte bara sluta med läxor då? Läxor kan stressa
många barn och om man har egna aktiviteter så kanske man
blir ännu mer stressad. Jag vet ju att man har rätt till egen tid
så det blir lätt att man blir stressad när man som jag har fyra
långa läxor i veckan nu. Hur ska det bli sedan när jag blir
äldre, jag går ju bara i fyran nu.
Då får jag ju ännu mer läxor.
Politikerna tycker att man ska prata med läraren. Fyra
läxor i veckan och ni går i 4:an. Det är inte meningen att
man ska känna stress för att man har för många läxor och
inte hinner med det man vill göra på fritiden.
Rådet från politikerna är att samtala i klassen om detta
och att ta upp det i elevrådet. Men alla barn ska lära sig
samma saker. Alla barn måste hänga med. Man kommer
inte undan läxor helt.
Läxa ska vara något att öva. Man ska klara läxan själv.
Den ska vara förberedd. Läxor är inget vi bestämmer
centralt. Man erbjuder organiserad läxhjälp på vissa skolor,
men jag tror att alla skolor har någon form av läxhjälp.
Louise: Läxorna är långa.
BO: Mer läxhjälp vill man ha i skolorna. Titta över
hur man ska lösa detta.
Politiker: Jag tycker man ska få den hjälp man behöver.
Varför har man fyra långa läxor? Vad ska det leda till?
11. Ella
Varför får inte alla barn som kommer från andra länder rätt
att gå i skolan. Alla barn är ju lika mycket värda.
En politiker säger att det är en mycket bra fråga och att det
är alltid svårt för barn som kommer som flyktingar från
krigsdrabbade länder till Sverige och till andra länder. En
del barn får inte stanna i Sverige och då kan de inte heller
gå i skola här. Men det betyder inte att barnen är mindre
värda, men det är praktiskt omöjligt att gå i skola om man
måste lämna Sverige eller något annat land som man flytt
till.
BO: Tänker du på barn som kommer till Sverige eller
på alla barn i världen?
Ella: Barn som kommer till Sverige
BO: När jag frågar Skolverket säger de att barnen
har rätt att gå i skolan. En del av er kanske tycker att
barnen har det bra som slipper gå i skolan. Men jag
kan lova er att när man måste vara hemma dag efter
dag så är det inte roligt längre. Alla barn vet att de
behöver gå i skola.
12. Jesper
a) Det är ju ganska många krig i världen. Varför har inte alla
möjlighet eller tillgång att fly till andra länder? Fler länder
borde hjälpas åt att ta emot flyktingar!
En av politikerna säger att alla som vill borde få komma
till Sverige, men alla som behöver skydd kan inte fly. Fler
utsatta barn borde få komma hit. Inom EU är det många
länder som säger att de inte har råd att ta emot flyktingar
Politikerna säger att de är glada över att Sverige tar emot
människor som behöver skydd.
BO: Det är många barn som behöver hjälp och fler
länder borde hjälpa till. Det finns många länder som
tar emot flyktingar. Bra fråga.
b) Jag tycker att det är viktigt att säga, att vuxna behöver
förbättra sig med att förstå och lära sig barnkonventionen!
Alla politiker vill att barnkonventionen ska bli lag. Politikerna tycker att vuxna borde lära sig mer om barnkonventionen. Barnkonventionen har 54 artiklar, vilka alla säger
att barn har rätt till ett bra liv var de än befinner sig på jorden. Barn har rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem.
Jesper: Jag är nöjd med svaret.
BO: Ta upp det i skolan med lärarna.
9
Ulvsättraskolan
Först står barnens frågor, därunder
svaren från politiker och tjänstemän.
Sist står Barnombudsmannens
kommentar på svaret.
13. Flurije
a)Vad gör ni som politiker för att hjälpa barn?
Politikerna ser till att det finns förskolor och skolor. Barn
ska ha en bra start i livet. Det finns i kommunen en speciell
grupp, en nämnd, som gör många olika saker för att hjälpa
barn.
På skolorna finns kuratorer som hjälper barn som har
det svårt. Politikerna vill också hjälpa till med ungdomsgård och dessutom ge pengar till föreningar som arbetar
med barn och ungdomar, till exempel fotbollsföreningar.
förmiddagen och på eftermiddagen ringer jag till
någon annan på någon myndighet för att tala om vad
barn vill och framför barnens åsikter. Det är viktigt
att alla som bestämmer vet vad barn vill.
14. Olivia
a) Vad gör man för att göra skolorna bättre för barn?
Politikerna önskar att skolan får fler och bättre betalda
lärare. Man vill också minska klassernas storlek. Fler specialpedagoger står också på politikernas önskelista. Barn som
har det svårt i skolan skall få bättre stöd.
Olivia: Jag är nöjd med svaret.
b) Toaletterna är smutsiga och borde städas oftare. Särskilt i
hörnen.
BO: Om skolsköterskan inte finns på skolan hela
dagen, vad händer om någon skadar sig när hon inte
är där?
Politikerna säger att skolan ska se till att toaletterna blir
städade. Eleverna måste se till att toaletterna inte blir nedsmutsade i onödan. Många barn vill inte gå på toaletten i
skolan utan håller sig hela dagen.
Flurije: Om man gör illa sig kan man vända sig till någon
Olivia: Det har inte blivit renare under det senaste året.
lärare.
BO: När man är ny i skolan ska man veta var man ska
kunna få hjälp.
b) Till BO Fredrik: Får du hjälp av andra så att du kan
hjälpa barn som har det svårt?
BO: Jag gör inte allt själv. Jag har många medhjälpare
på mitt kansli. Vi försöker få myndigheter att tänka
på barnkonventionen. Jag talar kanske med barn på
10
c) Vad gör ni för att hjälpa barn mot hemskheter. Till exempel
allvarliga kränkningar eller hemska saker av andra personer.
Politikerna svarar att Järfälla har ett barnombud som bland
annat kan berätta om barnkonventionen. Politikerna har
bestämt att det finns lagar som säger att inget barn får
utsättas för hemskheter.
BO: Man kan ringa till Barnombudsmannen under
kontorstid. Vi försöker ge goda råd. Det finns BRIS.
De har öppet fler timmar än vi. Alla barn ska få veta
vart man ska vända sig. På många skolor är brandkåren ute och talar om vad man ska göra om det brinner.
Men socialtjänsten är sällan ute och talar om vart
man ska vända sig när man mår dåligt.
Politiker: Socialsekreterarna är sällan ute i skolorna. Men
det finns fältarbetare från socialtjänsten som brukar
komma ut i skolorna och prata med barnen. Skolkuratorn
kan också komma ut i klasserna.
15. Limor
a) Vad gör Barnombudsmannen?
Politikerna berättar att Barnombudsmannen talar om vilka
rättigheter barn har och talar om det för politikerna som
bestämmer. En viktig fråga för barnombudsmannen är att
hjälpa barn som utsätts för kränkande behandling i skolan.
vuxna och barn. Man lyssnar mycket på människor som
bor i kommunen. Som politiker vill man göra världen och
samhället bättre.
Det viktigaste är att man lyssnar. Jag är inte här som
privatperson. Man har inte lyckats så bra som politiker om
man till exempel säger något rasistiskt.
16. Felicia
a) Vad gör man i kommunen om man får reda på att ett barn
mår psykiskt dåligt?
Inget barn ska behöva må dåligt. En skolkurator kan alltid
hjälpa till. Till kuratorn kan man gå om man är ledsen för
något eller om man är rädd. Mår man dåligt är det viktigt
att gå till skolkuratorn. Man är aldrig ensam, det finns
alltid andra barn som har samma problem som man själv.
Felicia: Det var inte svar på min fråga. Det behövs ett telefonnummer dit man kan ringa.
BO: Vi lyssnar på barn och unga. Vi talar med barn
på sjukhus och barnhem, när barn inte kan bo hemma.
b) Hur fick ni jobbet i ert parti?
Politikerna säger att det ofta börjar med att man vill ändra
på något. Då kan man gå med i ett parti som tycker samma
sak som man själv. Man blir vald som politiker, så man
representerar alla järfällabor och speciellt de som politikern
har fått röster ifrån i kommunalvalet.
BRIS finns dit man kan ringa, telefonnummer 116 111.
Det beror på hur man mår dåligt. Man kan också gå till
skolkuratorn. Det är värre att hålla saker inuti magen.
Man får prata med kuratorn och ofta får man gå dit flera
gånger. Kuratorn får inte berätta vad du har sagt. Det kan
vara bråk hemma. Då kanske kuratorn säger att ni kan gå
tillsammans för att prata med dina föräldrar. Om du som
barn vill det så gör ni det. En kurator kan man lita på. En
kurator är en vuxen som finns för att man ska kunna prata
om sådant som är svårt att prata med andra vuxna eller
sina kompisar om. Alla skolor har inte skolkuratorer.
BO: Vem får vara med i ett parti?
BO: Det är viktigt att alla har skolhälsa.
Politikerna säger att alla som vill får vara med i ett parti.
Alla partier har ungdomsförbund. I ett parti jobbar man
med politik. Det är inte bara saker som man inte förstår.
Att toaletterna inte är rena, om man tycker att något är bra
eller dåligt, allt är politik. Alla vi som är med i politiska
partier vill göra världen lite bättre. Vi har olika lösningar
för att samhället ska bli bättre. Det finns olika sätt att få
världen bättre.
c) Hur lyckas man som politiker?
Politikerna säger att man måste ha ett förtroende från både
Det var lite pirrigt och nervöst att ställa sin fråga i mikrofonen.
Det kom en ny lag 2011 och den säger att alla skolor måste
ha tillgång till skolsköterska och skolkurator. Men det betyder inte att alla skolor har kurator alltid.
BO: Är det bara vuxna som kan kontakta skolkuratorn eller kan barn också göra det?
Tjänsteman: Det kan jag inte svara på. Det får jag ta reda
på.
fortsättning på nästa sida >>
Kostkonsult Kristina Lind svarade på frågor som handlade om
11
maten i skolan.
Ulvsättraskolan, fortsättning
>> fortsättning från förra sidan
b) Hur jobbar ni politiker med Barns Rättigheter (Barnkonventionen)?
Politikerna lyssnar på barnen. Det är viktigt att komma
ihåg att alla barn har lika värde. Ingen är mer eller mindre
värd än någon annan. Socialnämnden i kommunen arbetar
efter en lag som ska se till barnens bästa. Politikerna tycker
det är viktigt att barnen vet detta.
Felicia: Jag är nöjd med svaret.
17. Larsa:
a) Vad gör ni politiker på jobbet?
Ibland sitter politikerna på barnhearing och lyssnar på
barns åsikter och tankar för att kunna fatta bra beslut. Politikerna driver kommunen framåt. I fullmäktigesalen, där
barnhearingen äger rum, fattas beslut, bland annat för att
barnen i Järfälla kommun ska få det bra.
BO: Man blir väl politiker för att man brinner för
något?
Politiker: Jag kan berätta om en vanlig dag. I dag har jag
varit ute på skolor och träffat rektorer. Tittade och svarade
på en del mail. En del ställer frågor.
Andra tycker att jag ska läsa igenom och svara på underlag om olika frågor. I kväll, efter barnhearingen, ska jag
träffa några partikollegor. Jag tror att jag kommer hem vid
21-tiden i kväll.
b) Varför bygger ni inte fler hus, så att människor som behöver
någon stans att bo, får en plats att bo på.
12
Det behövs fler hus. Många unga och äldre har svårt att få
lägenheter. Det ska byggas 1 000 nya lägenheter varje år
fram till år 2030 i Järfälla.
Det är viktigt att bygga både små och stora lägenheter.
År 2030, om 15 år, kommer det att bo många fler i Järfälla
än vad det gör i dag.
Vi har sagt att i Järfälla ska vi bygga 1000 lägenheter
varje år. Vi har ett bolag som vi äger och vi kan bestämma
hur många lägenheter Järfällahus ska bygga. Sedan är det
andra byggföretag som ska bygga men vi kan inte bestämma exakt hur mycket.
Många som kommer från andra länder vill bo nära sina
bekanta och släktingar.
BO: Hur gör man när man bygger? Har ni gjort en
barnkonsekvensanalys?
Politiker: Vi för ju resonemang om att när ventilationen
inte fungerar så ska den åtgärdas. Lika viktigt är det att
barn har plats att leka.
Nästan alla politiker vill bygga i närheten av järnvägen
och bussar. Vi ska också bygga ett visst antal meter från
gröna parker. Här i Järfälla bygger vi flest bostäder i hela
norra Europa. En ny lekplats är redan klar. Vi tänker på
barnen när vi bygger nya bostadsområden.
18. Meron
Varför går ombyggnaden av stationen i Kallhäll så långsamt?
En av politikerna tycker också att ombyggnaden går långsamt, men han tror att stationen blir bra när den har blivit
färdig. Det är mycket som ska göras. Man tror att stationen
i Kallhäll är färdig år 2016, alltså till nästa år. Ibland måste
spåren stängas av under ombyggnadsarbetet och då går
det inga tåg alls. Det är inte kommunen som bygger om
stationen.
man skänka pengar till organisationer som jobbar för
att alla barn i alla länder ska få gå i skola.
Meron: Jag är nöjd med svaret.
22. Valerija
19. Elvis
a) Jag tycker att vuxna ska ge sig tid till att lyssna på barn.
Jag tycker att vuxna bestämmer lite väl mycket och vi barn
bara står där.
Varför kan inte personalen laga mat på vår skola. Det skulle
bli mycket godare mat då tror jag.
Det är meningen att det ska lagas skolmat i Ulvsättraskolans kök, berättar en sakkunnig. Skolan ska byggas till och
byggas om. I dag finns ett så kallat mottagningskök, dit lagad mat kommer från något annat kök. När ombyggnaden
är klar ska maten lagas på Ulvsättraskolan. Ombyggnaden
ska vara klar till höstterminen 2015.
Elvis: I dag är maten sådär. Jag är nöjd med svaret.
20. Kevin:
Politikerna svarar att undersökningar visar att de allra
flesta barn vill ha mer att säga till om än vad de har. I barnkonventionen står att barn ska få säga vad de tycker och att
vuxna ska lyssna på dem. Barn har också rätt att få veta
saker som kan vara viktiga för dem att känna till.
BO: Ibland lyssnar inte vuxna på barn. Järfälla kommuns och barnombudet Carin Hallstedt Idstams
arbete med Barnkonventionen och med barnhearing
är ett föredöme. Jag råder alltid andra kommuner att
ta efter Järfällas koncept.
Jag tycker att ni som bestämmer här i Järfälla och som bygger
hus inte ska låta det vara så mycket elektroniska saker.
För när det blir strömavbrott så blir det katastrof. Allt blir
svart. Därför tycker jag att man ska ha olika alternativ, så att
det inte blir så.
b) Jag vill ha säkrare toaletter med ett annat lås som inte kan
skruvas upp av taskiga kamrater. Man ska kunna känna sig
säker på toaletten.
En av politikerna berättar att hennes familj har ficklampor
som alltid finns på samma ställe. Alla i familjen vet var
ficklamporna finns så att man kan hämta dem om strömmen går. En annan politiker tycker precis som Kevin att
man ska undersöka olika alternativ så att samhället inte är
så sårbart, detta kallas ofta att man arbetar med samhällsskydd.
Toaletternas lås ska absolut inte gå att öppna utifrån. Politikerna säger att det är jätteviktigt att man känner sig trygg
när man går på toaletten. Prata med någon vuxen i skolan
om att låsen går att öppna utifrån. Många barn håller sig
hela dagen för att de inte vill gå på skoltoaletten och så får
det inte vara.
Det ska ju inte gå att öppna skoltoaletten utifrån. Oerhört taskigt att försöka öppna dörren när någon annan är
på toaletten.
Kevin: Jag har varit med om att det har blivit svart två
gånger. Man skulle kunna ha spisar som går på ved istället.
Jag är nöjd med svaret.
BO: Jag har bott i Nepal. Där fungerar elen inte alltid.
Ofta hade man el bara några timmar per dag.
21. Mikael:
a) Jag undrar om dom som jobbar med barn och inte sköter sitt
jobb, utan är dumma mot barn. Får dom sparken då?
Politikerna svarar att vuxna ska vara snälla eftersom de är
starka. Speciellt när man jobbar med barn måste man vara
snäll. Om man blivit illa behandlad av en vuxen på skolan
ska man tala med kuratorn, läraren eller rektorn. Den som
jobbar i skola och inte är snäll får sällan sparken, de får
hjälp att ändra sitt beteende.
23. Noah
a) Jag skulle vilja ha nya och fräschare toaletter på skolan.
Det stinker hela tiden när man kommer. Ibland när jag inte
kan hålla mig så får jag leta efter den fräschaste toaletten som
finns på skolan. Det tar ibland mycket lång tid att leta.
En politiker svarar att det inte behöver vara fel på själva
toaletten när det luktar illa. På ett äldreboende var det inte
toaletten som var problemet utan det var ett rör under huset som hade gått sönder och då luktade det illa på toaletten.
En tjänsteman säger att man på Ulvsättraskolan ska
byta ytskikt på toalettgolven till plastmatta, då luktar det
inte så mycket om någon råkar kissa bredvid toalettstolen.
Noah: Jag är nöjd med svaret.
BO: Om man är dum mot barn ska man jobba med
något annat.
b) Jag undrar varför inte alla barn har rätten att gå i skolan
i andra länder. I en del länder får ju till och med föräldrarna
betala, och dom har ju inte alltid råd.
Sverige försöker på alla sätt hjälpa fattiga länder att starta
skolor och se till att både flickor och pojkar får gå i skola.
Barnkonventionen säger att alla barn har rätt att gå i skola
och att grundskolan ska vara gratis. I skolan ska barnet få
lära sig om mänskliga rättigheter.
BO: Jag har jobbat i fattiga länder. Det är fel att alla
barn inte får gå i skolan. När man bor i Sverige kan
Politikern Jonas Serneholt var på plats i Järfällasalen för att
svara på barnens frågor.
13
Källtorpskolan
24. Agnes
Jag tycker att vi behöver fler affärer i centrum. Inte bara
mataffärer. Kom gärna och prata med oss på elevrådet på
Källtorpskolan och lyssna på våra synpunkter innan ni startar
upp nytt!
Politikerna säger att Kallhälls centrum ska byggas ut. Det
har öppnats en ny ungdomsgård i Kallhäll. Flera politiker
säger att de gärna kommer till Källtorpskolan och lyssnar
på elevernas synpunkter. Men politikerna kunde inte lova
fler klädbutiker i Kallhälls centrum. Det beror på att det
inte bor tillräckligt många i Kallhäll för att butikerna ska
löna sig ekonomiskt.
dem som säljer maten. Politikerna tycker att elevrådet ska
ta initiativ till ett matråd som kan ge goda råd till dem som
jobbar i köket.
Niki: Ibland får vi gårdagens mat.
Politiker: När man får pengar för att köpa bättre mat kan
man inte kasta maten, då får man ge den mat som blev över
en dag till.
BO: Ni kan ge synpunkter på maten.
Elever: Maten är inte god. Vissa går upp i Kallhälls Centrum
och äter mat där.
Agnes: Många flyttar till Kallhäll nu.
Vi politiker kan inte bestämma vilka som ska öppna affärer.
De som äger affärerna måste få så mycket pengar på sin
affär att de kan betala sina räkningar. Vi kommer gärna till
Källtorpskolan när ni har elevråd. Bjud in oss.
25. Niki
a) Varför får inte alla barn lära sig om Barnens rättigheter?
Politikerna säger att alla barn behöver lära sig om barns
rättigheter. Alla barn blir vuxna och då behöver de känna
till vilka rättigheter som barn har. Det står också i barnkonventionen att skolan ska hjälpa barn att utvecklas och
att barn ska få lära sig om mänskliga rättigheter.
Niki: Jag är nöjd med svaret.
b) Varför är matbudgeten så låg?
Kommunen avsätter ett visst antal pengar för matbudgeten.
När man köper mycket mat får man mer mat för pengarna
än om man köper lite, eftersom man kan förhandla med
14
26. Madeleine
a) Får skolorna ta betalt för material? Om en penna går sönder
måste vi betala för att få en ny.
Politikerna säger att man inte får betalt för material i
skolan. Det är ett brott mot lagen. Om en penna går sönder
måste eleven få en ny utan att behöva betala. Om samma
elev kommer varje dag och har tagit sönder sin penna
måste skolan tala med eleven, men skolan får inte ta betalt.
BO: Enligt Skolinspektionen ska grundskolan vara
avgiftsfri för eleverna.
b) Det är så att om man vill åka pendeltåg så kostar det mer
på stationen än på Pressbyrån. Det är en skillnad på 8 kr. Det
räcker sedan bara 1 timme. Det blir mycket pengar för oss
barn om vi bara ska åka till Jakobsberg och shoppa. Då åker
vi ändå på reducerat pris. Här i Kallhäll finns ju heller inga
klädaffärer.
Det är inte Järfälla kommun som bestämmer vad det ska
kosta att åka pendeltåg. Det ska införas enhetstaxa för en-
kelresor med SL, så att det blir lika dyrt att åka till Sundbyberg som till Nynäshamn. En av politikerna tycker det är
konstigt att det kostar olika på stationen och i Pressbyrån.
BO: Kan politikerna prata med SL så att det kostar
lika mycket på stationen som i Pressbyrån?
27. Kalle
a) Varför jobbar inte fler med Barnhearing? Jag tycker att det
är en bra grej och att man får reda på mycket. Flera borde få
inspiration från Järfälla.
Politikerna svarar att det finns några kommuner som jobbar med barnhearing förutom Järfälla. Det måste finnas
politiker som är intresserade av barns rättigheter, annars
blir det ingenting. I år är det trettonde gången som Järfälla
kommun anordnar barnhearing.
BO: De flesta kommuner är inte lika engagerade som
Järfälla.
b) De flesta i elevrådet tycker att vi har ganska gamla och obekväma möbler. Kan inte ni komma ut och titta så kanske vi
på något vis kan få extra pengar och få lite nytt. Vi tycker att
vi ha rätt till en bra skolmiljö. Vi har också rätt till hela möbler,
vi vistas ju här hela dagarna. Vi tror ingen vuxen vill jobba på
ett kontor med trasiga möbler, där det ibland ser torftigt ut.
Politikerna svarar att de vill ha en inbjudan från elevrådet
så att de med egna ögon kan se hur elevernas skolmöbler
ser ut. Eleverna får också rådet att tala med rektor och
fråga om det inte finns pengar till nya möbler. Varje år sitter politikerna i budgetmöten och fördelar pengar till olika
verksamheter.
Självklart ska ni inte ha trasiga möbler. Vi måste ha en
dialog med barnen.
28. Lina
a) Jag vill att vi ska få ökat inflytande i skolan. Elevrådet ska
vara dom som hjälper till med detta. Det innebär alla frågor
från mat- schemaläggning. Elevrådet vill vara med och tycka
saker.
Politikerna svarar att eleverna ska ta med sig den folder
som finns på varje plats under barnhearingen. Där står det
om barnkonventionen. Läs upp vad det står i foldern för
rektor om ni inte tycker att ni blir lyssnade på. Politikerna
tycker att eleverna är duktiga på att berätta hur de vill
förändra och förbättra.
Lina: När det gäller möbler så har vi inte fått vara med och
bestämma om vilka möbler som vi ska ha. Men det som vi fått
är bra, men vi hade ändå velat vara med och bestämma. I den
skola jag gick tidigare fick vi vara med och bestämma vad vi
ville ha Detta har ju också med inflytande att göra.
Politiker: Det är inte alltid som vi tänker på det sätt som ni
gör. Var tydliga med att ni vill vara med och bestämma.
b) Jag tycker att det borde vara mindre klasser så att lärarna
får mer tid för alla elever.
Politikerna håller med om att det borde vara mindre klasser.
Man vill anställa fler lärare, men tyvärr går det långsamt.
För varje år anställs det fler lärare och pedagoger så att
klasserna skall kunna bli mindre eller också blir det fler
lärare i redan befintliga klasser.
Lina: Vi fick sex nya tjejer i klassen så då blev klassen mycket
större.
Politiker: Vet inte varför det blev så. Ambitionen är att göra
fortsättning på nästa sida >>
Järfälla ligger långt fram i arbetet med Barnkonventionen, särskilt vad gäller Artikel 12 som handlar om barns rätt att uttrycka
sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem. Barnhearingen är ett konkret exempel där barnen i Järfällas skolor får
komma till tals i viktiga ämnen.
15
Källtorpskolan, fortsättning
>> fortsättning från förra sidan
mindre klasser. Går inte det ska det vara högre lärartäthet.
Elev: Nu är vi för många elever. 30 elever i en klass är för
Så sist vi hade prov så hade vi det på ett ämne som betygsattes
och skrevs om i ett ämne vi över huvud taget inte läst om. Det
här känns inte rättvist.
mycket.
Politiker/tjänstemän: Det kan bli problem när det är stor inoch utflyttning. Det är viktigast med små klasser i låg- och
mellanstadiet för att fånga upp barn med speciella behov.
29. Jonas
Varför skärs resurserna ner för barn med särskilt stöd?
BO: Kunde ni prata med någon?
Det är illa om man skär ner resurserna för någon som har
speciella behov. Den som behöver extra hjälp ska också få
detta. Berätta för föräldrarna, de kan oftast tala med lärare
och rektor för att eleven ska kunna få den hjälp som han
eller hon har rätt till. Det står i barnkonventionen att alla
barn ska behandlas lika och att alla är lika mycket värda.
Elev: Vi gick till rektorn.
BO: Skär man ner resurserna?
b) Varför finns det inga lärare? Kan man inte höja deras löner
och ändra deras arbetsvillkor så att fler blir intresserade av att
bli lärare.
Politiker: Vi har haft denna diskussion tidigare. Man jobbar på annat sätt nu. Jag kan inte redogöra riktigt hur.
BO: Man har rätt till stöd. Får man inte det kan man
höra av sig till Skolinspektionen.
.
30. Vilda
a) Varför finns det inte resurser (lärare) till alla ämnen.
Till exempel i de samhällsorienterade ämnena har vi bara haft
vikarier. Så vi har inte lärt oss någonting. Betygsättningen
sätts av andra SO-lärare.
16
Politikerna håller med om att det inte är rätt att få prov i
något som man inte har läst. En politiker berättar att man i
hennes klass fick prov i matte på en del som man inte hade
läst. Klassen gick till rektorn, som ordnade att eleverna fick
läsa om kursen.
Politiker: Hör av er till den politiker som är ansvarig för
verksamheten. Det är brist på behöriga lärare.
BO: Det är bra att ni elever säger ifrån och är tydliga.
En politiker föreslår att eleverna ska skriva till regeringen
och fråga varför lärare har så låga löner. Regeringen har
lovat att lärarlönerna ska höjas på sikt. Regeringen satsar
3 miljarder kronor från 2016 på detta.
BO: Bra svar.
c) Vikarier som inte har utbildning beter sig som om dom inte
bryr sig om oss. Vi hade en gång en vikarie som satt på lektion
och målade naglarna. Hade med sig parfym i sin låda och
gömde mobilen i en bok så att hon trodde att vi inte såg att hon
messade. Förbjudet med parfym på skolan!
Ibland blir lärare sjuka och då behövs vikarier. Ibland
måste man ta in vikarier som inte har fullständig utbildning. Om man har en vikarie som målar naglarna under
lektionstid så skall den personen inte få undervisa i skolan
igen.
Elev: Man borde inte anställa vikarier utan utbildning. Rektorn sade att den aktuella vikarien var det bästa valet. Hon är
fortfarande kvar.
Politiker: Den frågan tar jag med mig. Vi kommer inte
ifrån att skolorna måste ta in vikarier. Den där vikarien har
inte agerat som en vuxen.
BO: Om man inte är lämplig som lärare ska man inte
vara det.
31. Gabriel
Jag tycker att även vikarier ska ha lärarutbildning.
Särskilt extrautbildade eftersom det måste vara svårt att jobba
runt om i olika skolor.
Det är politikernas önskan att vikarierna också hade lärarutbildning. Det är ingen som vet hur många vikarier som
har lärarutbildning. Men bristen på vikarier är ett stort
Eleverna lyssnade noga på politikernas svar. De flesta svar var
elverna nöjda med, men inte alla.
problem. Många skolor skaffar egna vikarier. Det finns
också bemanningsföretag som hyr ut vikarier. En del skolor
ber lärare som har gått i pension att komma tillbaka som
vikarier.
Elev: De vikarier som kommer från bemanningsföretag har
ofta ingen utbildning.
BO: Det är viktigt att man får bra lärare.
32. Jasmine
Jag går i en mindre grupp och undrar varför dom andra
mindre grupperna lades ner. Varje gång man blir flyttad till
en annan skola så känner man sig misslyckad. Om man har
behov av stöd så måste det finnas.
I Järfälla har man tagit bort många av de små undervisningsgrupperna. Anledningen till beslutet var att alla barn
inte mår bra av att flytta till en helt ny skola. Eleverna går
nu istället i sin vanliga skola, i den vanliga klassen. Pengarna som man sparade på att lägga ner de mindre grupperna
har fördelats till skolorna för extraresurser för barn med
speciella behov.
När politiker bestämmer saker tycker man inte alltid
lika. Det är viktigt att vi lär oss, ibland blir det inte så bra
beslut. Tanken bakom var att även om man har svårt att
lära sig ska man få gå tillsammans med sina kamrater.
Kompisarna försvinner om man flyttas till en liten
grupp i en annan skola. Jag vill att ni ska veta att anledningen till beslutet var att det skulle bli bättre.
Björn Sundberg svarade på frågor som handlade om lokaler
och miljö på skolorna.
17
”Jag skulle vilja ställa fler frågor och
prata mer med politikerna. Några av
dem kunde ha svarat mer på våra
”
frågor, tycker jag.
Önskemål från elev under Barnhearingen.
18
Det blev många timmar att sitta still. Att sträcka på sig under
långa möten är alltid bra!
Yvonne Lagerhäll, t.f. direktör på barn- och ungdomsförvaltningen var med på Barnhearingen.
Politikern Ulf Malmström svarade på barnens frågor.
Hur jobbar man i Järfälla kommun och hela landet för att
sprida Barnkonventionen så att vuxna och barn lär sig?
Järfällas Skolchef, Margareta Forsslund, svarar på barnens kloka frågor under Barnhearingen i Järfälla.
Från myndigheten Barnombudsmannen kom Fredrik
Malmberg för att med barnen utvärdera politikernas och
tjänstemännens svar utifrån vad Barnkonventionen säger.
Carin Hallstedt Idstam är arrangör och initiativtagare till
Järfällas barnhearingar. Här tillsammans med ett av barnen
som ställer sin fråga till Järfällas politiker och tjänstemän.
19
Barnombudsmannen lyssnade noga på vad barnen hade att
säga.
Frukt, festis och smörgås serverades i pausen för att alla skulle
få lite ny energi.
Utvärdering
Vad var bra med dagen?
1. Man fick svar på sina frågor. Goda hamburgare.
2. Det var bra att vi fick rast. Det var också kul att vi fick
svar på våra frågor.
3. Jag tycker att det var kul att ställa frågan. Det var
också kul att höra andras frågor och svar. Hamburgarna och salladen var goda.
4. Att få ställa frågan till alla.
5. Att vi fick äta hamburgare och jag var mycket nöjd
med mitt svar.
6. Det var att vi fick säga våra åsikter till politikerna.
7. Man fick bra svar.
8. Att säga frågan.
9. Att prata i mickrofån. Bra att få svar.
10. Jag tyckte att det var roligt att prata i mickrofån.
11. Jag tycker att det var roligt att prata i mickrofån och så
var det spännande.
12. Man fick träffa politiker och att man fick ställa frågor.
Prata i mickrofån.
13. Jag tycker att det var bra att få prata i mickrofånen och
att lyssna på andras frågor.
14. Att vi fick träffa politiker och att vi fick hamburgare.
15. Det var kul att få ställa sig upp och det var kul att få
svar på mina frågor.
16. Att prata i mickrofån var roligt. Spännande att vara
där och att få träffa andra barn.
17. Att det var intressant och lärorikt.
18. Det var kul att sitta där och säga sina frågor.
19. Att få ställa frågorna, få svar på dem och maten.( Att
få prata med politikerna)
20. Allt.
21. Därför att vi fick träffa politikerna.
22. Var sjuk.
20
23. Att prata med politiker och att vi fick hamburgare.
24. Jag tyckte att det var bra, att allt var bra uppstyrt och
ordnat. Alla visste vad de skulle göra och man fick bra
svar av politikerna, oftast.
25. Att få svaren och att få fråga politikerna.
26. Det var bra att de ville komma hit och vi fick väldigt
bra svar av politikerna.
27. Det som var bra var att vi fick mycket bra svar.
28. Man fick svar på sina frågor.
Skriv något som var dåligt
1. ----2. Det som var dåligt var att vi fick sitta stilla så länge
och vänta på alla svar.
3. Det blev lite långtråkigt eftersom man fick sitta still
och det var lite samma frågor.
4. Det var lite tråkigt att lyssna på alla svar.
5. Det var inte så många som pratade.
6. Att det bara var några stycken som svarade på frågorna
(samma personer)
7. Det var tråkigt att sitta still.
8. Vissa höll på med mobilen.
9. ----10.----11.----12.----13.----14.----15. Att vänta på sin tur.
16.----17. Att vissa av svaren var väldigt långa.
18. Inget var dåligt.
19. Politikerna svarade med lite svåra ord.
20. Inget.
21.----22. Var sjuk.
23.----24. Det var mindre bra att det var tätt om tid mot slutet sa
ni till politikerna korta svar.
25. Det var tråkigt att politiker från alla partier inte svarade.
26. Det tog ganska lång tid.
27. Att det blev lite långa svar.
28.-----
Fick du svar på din fråga som du
ställde? Gick svaret att förstå?
1. Ja. Ja, men ibland var det lite svårt.
2. Nja, det var nästan ingen som ville svara. Lite men
inte så mycket. För lite pingel med pinglan.
3. Ja, men ett svar fattade jag inte och jag tyckte att det
inte blev så bra svar så jag fattade inte så mycket.
4. Jag fick svar på min fråga. Ibland var det svårt att
förstå.
5. Ja det fick jag. Det gick att förstå svaren.
6. Jaa. Ja, jag förstod svaren.
7. Ja. Vissa svar gick att förstå.
8. Ja, det fick jag. Det gick att förstå svaren sådär!
9. Ja. Jag förstod svaren.
10. Ja. Jag förstod svaren.
11. Ja. Jag förstod svaren.
12. Ja det fick jag. Jag förstod svaren.
13. Ja det fick jag. Jag förstod svaren.
14. Ja. Jag förstod svaren.
15. Bara på en av tre. Jag förstod svaren.
16. Ja. Jag förstod svaren.
17. Ja, det fick jag. Ja, det gick att förstå svaren.
18. Ja. Jag föstod inte alla svaren..
19. Ja, det fick jag. Ja det gick att förstå, men lite svåra ord.
20. Ja. Jag förstod svaren.
21. Ja. Jag förstod svaren.
22. Ja. Jag förstod svaren.
23. Ja. ----24. Ja, jag fick bra svar. Förutom på min sista fråga som de
knappt svarade på eftersom att det skulle vara så korta
svar. Svaren gick att förstå och om de inte gjorde det så
förklarade de sig mer senare.
Politikern Björn Lindgren var på plats i Järfällasalen.
25. Ja, jag fick svar på alla mina frågor. Det gick att förstå
svaren bra.
26. Ja. Jag förstod svaren.
27. Ja, det fick jag, faktiskt ganska många. Jag förstod
svaren.
28. Ja. Jag förstod svaren.
Vad tycker du att man ska ändra på
till nästa gång?
1. ----2. Att fler svarar på frågorna. Att någon som inte är för
duktig får pingla.
3. Lite mer skaka loss och kanske bättre svar eftersom
viss fick långa svar medan andra nästan inga.
4. Inte så mycket svar.
5. Att fler personer ställer upp.
6. Att fler personer ska svara på frågorna åtminstone säga
sin åsikt.
7. Lite.
8. Dom vuxna ska inte hålla på med mobilen!!
9. Inget.
10. Vet inte.
11. Nej inget.
12.----13.----14.----15. Få svar på alla frågor.
16.----17. Inget.
18. Ingenting.
19. Vet inte.
20. Inget.
21. Vara lite tystare.
22. Ingenting.
23.----24. Mer tid och kanske få lite tid efteråt då man kan prata
mer med politikerna om man vill det.
25. Så att alla politiker är mer förberedda.
26.----27. Inget.
28. Inget.
Anette Lindered är ordförande i kommunfullmäktige.
21
Bilaga 1 - Information till föräldrar
2015-02
1(3)
Information till föräldrar med barn som deltar
i Järfälla kommuns barnhearing
Hej!
Jag heter Carin Hallstedt Idstam och arbetar som Barnombud och sakkunnig för Barnkonventionen
i Järfälla kommun.
Barnkonventionen, vad är det, kanske många undrar. Det är nu 26 år sedan beslut togs i
FN om att juridiskt binda upp sig och alla länder att genomföra ”Konventionen om de
mänskliga rättigheterna för barn”. Till vardags kallas den för Barnkonventionen, men det
är kanske lättare att förstå den som Barnrättskonventionen. Alla länder i världen har
skrivit på avtalet, utom USA och Sydsudan. Somalia skrev under avtalet i början av 2015.
Sverige skrev på för 25 år sedan. Riksdagen var enig.
Del ett av Barnkonventionstexten innehåller 42 artiklar. Fyra av dessa kallas portalartiklar
- huvudartiklar. De är
• Artikel 2 - att alla barn är lika mycket värda. Inga barn får bli diskriminerade.
Mobbning i skolan kan vara ett sådant exempel.
• Artikel 3 - barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet.
• Artikel 6 - barnet har rätt till liv och utveckling.
• Artikel 12 - handlar om att barnet har rätt att säga hur det vill ha det.
Barnkonventionen handlar också om barns rätt till delaktighet, att fritt få uttrycka sin
mening i allt som berör dem. Det här är något som vi har jobbat mycket med under
många år här i Järfälla kommun. Jag vill till och med säga att vi är mycket långt framme
jämfört med många andra kommuner. Jag vet också att våra politiker är mycket duktiga
på att komma och lyssna på barnen och även på att göra egna besök på våra förskolor
och skolor.
Jag håller för närvarande på att förbereda vår trettonde Barnhearing här i Järfälla.
Denna gång är det barn från elevråden på Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och
Källtorpskolan som deltar.
Hur går en barnhearing till?
Jo, jag träffar vanligtvis elevråden och utbildar dem om barns rättigheter och innebörden
av portalartiklarna, cirka 6 timmar per skola, till dess att barnen känner sig redo för ett
politikermöte. Barnen tränar på sina frågor och de får prova i kommunfullmäktigesalen.
Bara det brukar vara spännande.
Barn- och ungdomsförvaltningen BUN kansliet
Carin Hallstedt Idstam, Barnombud,sakkunnig Barnkonventionen Telefon: 08/58028919 (direkt) 070-0025126 (mobil)
22
Besöksadress: Riddarplatsen 5 4tr
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se
Bilaga 1 - Information till föräldrar
5
2015-02
2(3)
Något som är mycket viktigt är att det ska vara barnens egna frågor och funderingar.
Ingen vuxens, då blir det alldeles fel. Däremot ska barnen förankra sina frågor i sina
respektive klassråd och då är det inte ovanligt att de får med sig ytterligare frågor att
ställa. Sedan är det dags för barnhearing.
Det är barnens hearing, det är de som bjuder in sina politiker och berörda tjänstemän.
De äldre hälsar välkommen och tackar av. Detta brukar de fixa alldeles galant. Jag är
bara barnens samordnare.
Det är mötet mellan politiker och barn som är det viktigaste och att barnen får ställa sina
frågor. Barn har inte rösträtt men är medborgare i vår kommun och då är Barnhearing ett
sätt att göra barn delaktiga. Barn har rätt att ställa frågan varför och få ett svar. Svaret
kanske inte alltid blir som de vill, men rätt till en förklaring har barn alltid. Jag tänker
inte gå in på vilka frågor barnen ställer i nuläget, det får vi se och ni får fråga era barn.
Barnhearingen – tisdag 21 april
Själva Barnhearingen blir på förmiddagen tisdag den 21 april. Då får barnen möjlighet att
ställa sina frågor direkt till politikerna. En politiker från varje parti bjuds in tillsammans
med berörda tjänstemän. Vi avslutar med en gemensam lunch.
Besök av Barnombudsmannen – måndag 27 april
Barnen är också med på eftermiddagen den 27 april då Barnombudsmannen Fredrik
Malmberg kommer till Järfälla och lyfter fram barnens frågor.
Fotograferings- och publiceringstillstånd
Barnhearingen kommer att sammanställas i en rapport med foton som ska vara skriven
så att barnen förstår. Kommunens fotograf fotograferar och ibland dyker någon tidning
upp. Sist var det Kamratposten som är inbjuden även nu. Det är viktigt att ni som föräldrar
ger ert medgivande till att ert barn får fotograferas och eventuellt publiceras på bild
t.ex i någon tidning, på www.jarfalla.se, på Järfälla kommuns facebook-sida och i kommunens
trycksaker.
Det är också viktigt att barnen tycker att det är roligt och spännande. Barnen brukar vara
mycket duktiga och de får all hjälp de behöver.
Jag vill också, avslutningsvis, tillägga att det är mycket roligt att få arbeta med era
duktiga barn och de får helt säkert en annorlunda upplevelse.
Vänliga hälsningar
Carin Hallstedt Idstam
Barnombud och sakkunnig Barnkonventionen
Barn- och ungdomsförvaltningen, Järfälla kommun
23
Bilaga 1 - Information till föräldrar
2015-02
3 (3)
Blankett – deltagande Barnhearing 2015
Ja, jag vill gärna vara med på barnhearingen 2015.
_____________________________________________________________
Namn och underskrift av barnet
Jag/vi har tagit del av ovanstående information och godkänner att mitt/vårt barn deltar på
barnhearingen 2015. Mitt/vårt barn får fotograferas i samband med barnhearingen och
bilderna får publiceras i media som t.ex i tidningar, på www.jarfalla.se och på Järfälla
kommuns facebook-sida.
______________________________________________________________
Förälder
Lämnas till Rektor på skolan så snart som möjligt.
Barn- och ungdomsförvaltningen BUN kansliet
Carin Hallstedt Idstam, Barnombud,sakkunnig Barnkonventionen Telefon: 08/58028919 (direkt) 070-0025126 (mobil)
24
Besöksadress: Riddarplatsen 5 4tr
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se
Bilaga 2 - Inbjudan
2015-02
Till partierna i Järfälla kommuns fullmäktige, samt några berörda tjänstemän
och Barnombudsman Fredrik Malmberg.
Välkommen till barnhearing i Järfälla kommun!
Tid: den 21 april kl: 9.00 - ca 12.00 (då äter vi gemensam lunch)
Plats: Järfällasalen, kommunalhuset.
Vi som bjuder in är representanter från elevråden på Iljansbodaskolan, Kolarängskolan, Ulvsättraskolan och
Källtorpskolan. Vi bjuder in er politiker till en frågestund enligt artikel 12 i Barnkonventionen.
Vi har många frågor och synpunkter som vi vill prata med er som fördelar pengarna till bl.a skolorna om.
Vi har också en del synpunkter på samhället i övrigt som vi vill tycka och tala om.
Hälsningar
Elevrådsrepresentanterna från Kallhälls skolor
genom Carin Hallstedt Idstam
Meddela så snart som möjligt vem som kommer, till Carin (se nedan).
Vi har valt att det bara får komma en representant från varje parti, så att det inte blir
för många vuxna. Några berörda chefer är också inbjudna.
Även i år äter vi lunch tillsammans efteråt. Hamburgare, sallad och juice. Det går även att
beställa sallad. Förmiddagsfika med smörgås och frukt är också beställt.
Då det är många yngre barn kommer vi inte att ha så mycket inledningsprat. Högstadiet hälsar er välkomna.
Varje barn presenteras av mig när de ställer sin fråga. Frågorna skickas till er cirka en vecka innan.
B.O Fredrik Malmberg, kommer till oss den 27 april på eftermiddagen 13.00- 16.00
Han kommer att tillsammans med barnen utvärdera frågorna och era svar utifrån vad
Barnkonventionen säger.
Välkomna även då!
Carin Hallstedt Idstam
INBJUDAN 2015
Barn- och ungdomsförvaltningen BUN kansliet
Carin Hallstedt Idstam, Barnombud,sakkunnig Barnkonventionen Telefon: 08/58028919 (direkt) 070-0025126 (mobil)
Besöksadress: Riddarplatsen 5 4tr
Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA
Telefon växel: 08-580 285 00
E-post: [email protected] Webbplats: www.jarfalla.se
25
Eleverna från Ulvsättraskolan hälsar Barnombudsmannen Fredrik Malmberg välkommen till Järfällas trettonde barnhearing.
32 barn framförde tillsammans 54 frågor och synpunkter till Järfällas politiker och tjänstemän under årets barnhearing.
26
Tack!
Tack alla barn, för att ni varit med och jobbat med era frågor på
årets barnhearing. Utan era kloka åsikter blir det omöjligt att
genomföra den. Hoppas att ni får glädje av era kompisträd och
alltid kan komma ihåg när ni ser trädet att
”Barnkonventionen gäller” !
Tack även Fredrik Malmberg för en bra återkoppling till barnen
i Järfälla. Efter många år känns detta som något riktigt bra och
värdefullt!
Vår sekreterare Inger Evertsson tackar jag också. Du gör ett
fantastiskt jobb!
BRIS, Rädda Barnen och Barnombudsmannen har bistått oss med
värdefullt material som barn har nytta av.
Carin Hallstedt Idstam
Barnombud, sakkunnig Barnkonventionen
[email protected]
27
Barnhearing i Järfälla 2015
Elever ställer frågor till
Järfällas politiker och tjänstemän
Barn- och ungdomsförvaltningen, 177 80 Järfälla
08-580 285 00, www.jarfalla.se
Produktion: Järfälla Kommun • Barnhearing i Järfälla 2015 • Maj 2015 • Foto: Mikael Nasberg