Srfkonsult.se Wp Content Uploads Konsulten Nr 5 2014

Branschtidningen inom redovisning och lön
Nr 5 2014 Pris 56 kr
SKILLNADER
MELLAN
LÄNDERNA
Möt Sandra Riise, VD för NARF, Norges
motsvarighet till SRF. Sida 37
Koncernbidrag från dotterbolag till
moderbolag ur en aktiebolagsrättslig
utgångspunkt 44
SRF Kongressdagar 2014
Redovisnings- och lönekonsulter från hela
Sverige såg till att SRFs
årliga Kongress återigen
blev ett evenemang värt
att minnas. Sida 15
Nu finns Konsulten också som
nyhetstidning på webben!
www.tidningenkonsulten.se
Ingångsbalansräkning vid
insteget i K-regelverken
SID 32
Skärpt förmånsbeskattning
av elektronisk utrustning
SID 36
Löneväxling – saker att
tänka på!
SID 50
BL Administration
BL Skatt
BL Bokslut
BL Klient
BL Info
eBibliotek
Mallar & dokument
Hyr en helhetslösning
– program, nyheter, e-böcker, mm
Vi är glada över att som enda leverantör kunna erbjuda en helhetslösning där redovisningsbyrån hyr alla verktyg och informationstjänster en modern byrå behöver. Programvaror,
byråstöd/klienthantering, skatte- och redovisningsinformation, dokumentmallar och
personlig frågeservice.
Fördelarna med att hyra vår helhetslösning är bl a att ni slipper göra tunga inköp och att
ni får tillgång till ständigt uppdaterad programvara, support samt aktuell skatte- och redovisningsinformation. Allt från samma pålitliga leverantör.
Många kunder har undrat om det finns någon hake med
upplägget. Hur kan det vara så lågt pris för en så omfattande tjänst?
Svaret är att det inte finns några hakar eller förpliktelser. Vi vill vara
en totalleverantör och bygga långsiktiga relationer. Det tjänar både
du som kund och vi på.
Kontaka gärna våra säljare för ytterligare information om
vår hyreslösning.
Ulf Bokelund Svensson
vd Björn Lundén Information
Scanna koden med din Smartphone
så får du mer information om vår
helhetslösning.
Detta ingår när du hyr
en helhetslösning:
 Ekonomisystemet
BL Administration
 Skatte- och deklarationsprogrammet BL Skatt
(WinSkatt)
 BL Bokslut – för bokslut
och årsredovisning
 Byråstöd/klienthantering
med Reko-stöd
 e-bokpaket med
26 e-böcker
 Nyhetstjänst med
personlig frågeservice
 Dokumentmallar med
juridiska hjälptexter
Antal användare/anställda:
1–2
799 kr/mån/pers
3–6
599 kr/mån/pers
7–14
499 kr/mån/pers
Fler än 15, begär offert!
Moms tillkommer på alla priser.
Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo | newsroom.blinfo.se
Nr 5 2014 INNEHÅLL
Redaktionen har ordet...
5 LEDAREN Tredagarsfest
Årets kongressdagar är genomförda och naturligtvis innehåller det här numret
en diger rapportering från förhandlingar, seminarier, festligheter och mäs�san Ekonomi & Företag. Både nyheten SRF Ekonomi & Löneforum, som
inledde kongressdagarna, och den återupptagna Byråledarkonferensen var
mycket uppskattade av deltagarna.
Visste du att det i Norge är krav på att vara Auktoriserad för att få bedriva
näringsverksamhet som redovisningskonsult? Läs mer om skillnaderna i branschen mellan våra länder på sidan 37 där Sandra Riise, VD för NARF (Norges
motsvarighet till SRF), intervjuas.
Om du bara tänker gå en enda kurs i vinter så välj SRFs Nyhetsdag. Det är kursen
där du får det senaste inom redovisning, Reko och – från och med i år – även
inom skatteområdet. SRFs Nyhetsdag genomförs dessutom på ett 20-tal orter
runt om i Sverige. På sidan 41 hittar du aktuella datum och platser.
Vi på redaktionen önskar dig trevlig läsning!
6 KVALITETSSÄKRING Kvalitetssäkra med hjälp av SRFs
kvalitetskontrolldokument
7 NYTT & AKTUELLT
9 SRF värvar skatteexpert
10 SRF Stockholmkretsen utbildar i HLR, hjärt- och
lungräddning
11 På gång inom SRF Lön
12 RÅDGIVARRÅD Hyr ut outnyttjade kontorsrum!
13 REKO AVSNITT 4 Planering
14 SRFs redovisningsgrupp uppdaterar SRFU 1
15 SRF KONGRESSDAGAR 2014
32 DEBATT Ingångsbalansräkning vid insteget i K-regelverken
36 Skärpt förmånsbeskattning av elektronisk utrustning
37 PROFILEN Skillnader mellan länderna
40 PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING
15
46
36
Branschtidningen inom redovisning och lön
Nr 5 2014 Pris 56 kr
SKILLNADER
MELLAN
LÄNDERNA
Möt Sandra Riise, VD för NARF, Norges
motsvarighet till SRF. Sida 37
Koncernbidrag från dotterbolag till
moderbolag ur en aktiebolagsrättslig
utgångspunkt 44
SRF Kongressdagar 2014
Redovisnings- och lönekonsulter från hela
Sverige såg till att SRFs
årliga Kongress återigen
blev ett evenemang värt
att minnas. Sida 15
Nu finns Konsulten också som
nyhetstidning på webben!
www.tidningenkonsulten.se
Ingångsbalansräkning vid
insteget i K-regelverken
SID 32
Skärpt förmånsbeskattning
av elektronisk utrustning
SID 36
Löneväxling – saker att
tänka på!
SID 50
Löneväxling –
saker att tänka på!
sid 50
Ansvarig utgivare: Fredrik Lantz, e-post: [email protected]
Redaktionschef: Petra Lagnehag Zars, e-post: [email protected]
Redaktionsgrupp: Petra Lagnehag Zars, redaktionschef • Tina Sjöström, journalist
och redaktör • Zennie Sjölund, branschansvarig lön • Mikael Carlson, branschansvarig
redovisning • Lena Iredahl, redaktionssekreterare • Karolina Gunnarsson, grafisk form
Produktion: SRF Servicebyrå AB, Box 143, 791 23 Falun, Tel: 010-483 80 00
Layout: SRF Servicebyrå AB, Nadia Granqvist & Karolina Gunnarsson
Tryck: TMG Tabergs, ISSN 1652-988X
Prenumerations- och medlemsärenden: Tel: 010-483 80 00, e-post: [email protected]
Annonser: Olle Larsson, Tel: 010-483 80 00, e-post: olle.larss[email protected]
Omslagsfoto: Mats Åsman Webbplats: www.tidningenkonsulten.se
Redovisningskonsulten utkommer med 6 nummer per år. Eftertryck av Redovisningskonsulten medges först efter överenskommelse med redaktionsledningen. Införda artiklar återger författarnas åsikter, vilka inte behöver motsvara SRFs.
42 Samarbete för fler redovisnings- och lönekonsulter
44 Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt
46 BYRÅPORTRÄTT Tre blev en – redo för framtiden
49 AKTUELLT FRÅN FORA Deltidspension i Avtalspension SAF-LO
50 Löneväxling – saker att tänka på!
51 FRÅGOR OCH SVAR Experterna svarar på dina frågor
55 JURISTEN HAR ORDET Hjälp att få betalt
57 Nya auktoriserade medlemmar
Aktuella kursstarter
– För hela vårt kursutbud se srfutbildning.se
Redovisning
Ort
Kursdatum
Kombinerade
Ort
Kursstart
SRFs Redovisningsdagar
Malmö
24-25/11 2014
Fastigheter – redovisning, skatt och moms
Stockholm
25/11 2014
SRFs Redovisningsdagar
Göteborg
26-27/11 2014
SRFs Redovisningsdagar
Stockholm
4-5/12 2014
Lön
Ort
Kursdatum
SRFs Nyhetsdag
Flertal orter
2014-2015
Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter
Göteborg
27-28/11 2014
Upprätta årsredovisning enligt K2
Stockholm
11/11 2014
Lön III – praktisk fördjupningskurs ledigheter
Stockholm
8-9/12 2014
Upprätta årsredovisning enligt K2
Stockholm
21/11 2014
Upprätta årsredovisning enligt K2
Göteborg
28/11 2014
Semesterlagen
Stockholm
19/11 2014
Mitt första K3-bokslut
Göteborg
17/11 2014
Kollektivavtal för tjänstemän och arbetare
Stockholm
17-18/11 2014
Mitt första K3-bokslut
Stockholm
1/12 2014
Arbetsrätt – arbetsgivarens ansvar
Stockholm
24-25/11 2014
Mitt första K3-bokslut
Malmö
4/12 2014
Upprätta årsredovisning enligt K3
Stockholm
11/12 2014
Reko
Ort
Kursstart
Bokföringens grunder
Solna
10-13/11 2014
Reko i din byråverksamhet
Stockholm
19-20/11 2014
Redovisning I – löpande redovisning
Solna
17-21/11 2014
Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete
Solna
17-20/11 2014
Ekonomistyrning
Ort
Kursstart
Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete
Göteborg
24-27/11 2014
Ekonomistyrning i AB
Stockholm
17-18/11 2014
Redovisning II – praktiskt bokslutsarbete
Solna
8-11/12 2014
Redovisning II – fördjupning med skatter
Solna
17-18/11 2014
Juridik
Ort
Kursdatum
Ekonomisk familjerätt
Stockholm
26-27/11 2014
Special
Ort
Kursdatum
Malmö
18/11 2014
Redovisning i bostadsrättsföreningar
Stockholm
3/12 2014
Koncernredovisning enligt K3
Stockholm
17-18/11 2014
Skatt
Ort
Kursdatum
Kassaflödesanalys
SRFs Skattedagar
Göteborg
24-25/11 2014
Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
Göteborg
13/11 2014
SRFs Skattedagar
Malmö
26-27/11 2014
Affärsrådgivning för redovisningskonsulter
Malmö
17/11 2014
SRFs Skattedagar
Stockholm
2-3/12 2014
Ägarskifte i praktiken
Solna
26-27/11 2014
Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk
Skellefteå
11/11 2014
Företag i kris – åtgärder och ansvar
Göteborg
11/11 2014
Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk
Stockholm
12/11 2014
Ledarskap och grupputveckling
24-28/11 2014
Skattedag EF med inriktning jord- och skogsbruk
Falun
13/11 2014
Gotlands
Tofta
Nyhetsdag i beskattning
Flertal orter
2014-2015
Förbered dig och din byrå inför kvalitetskontrollen
Stockholm
12/11 2014
Momsen – nyhetsdag
Malmö
4/11 2014
Grundläggande skattekurs
Stockholm
24-25/11 2014
srfutbildning.se
Förbundsdirektör, Sveriges Redovisningskonsulters Förbund SRF
Tredagarsfest
SRF har som 78-åring hunnit fira många trevliga födelsedagskalas vid våra årliga kongresser.
Under årets kongressdagar, 23-25 september,
var konceptet delvis omritat och delvis återuppfunnet. Dessutom var 2014 det första året
som vi genomfört en kongress med våra två yrkesroller redovisningskonsult och lönekonsult.
Kongressdagarna inleddes på tisdagen med en
branschdag på Münchenbryggeriet, där en paneldebatt med styrelsen om framtiden för våra
yrkesroller följdes av föreläsningar inom både
redovisningsområden och löneområdet. Uppslutningen var mycket god och ramades in av
att ett stort antal utställare med representanter
från branschens främsta leverantörer.
Kongressen fortsatte sedan under onsdagen på
Kistamässan i anslutning till mässan Ekonomi
& Företag. Dagen inleddes med kongressförhandlingar där styrelsen presenterade årets
verksamhet och svarade på frågor från medlemmarna. Möjligheten att presentera förbundets
arbete och få respons från våra medlemmar är
alltid mycket positivt, och årets diskussioner
var i samma anda. Mässan i Kista kunde visa
upp de främsta leverantörerna i branschen och
var mycket välbesökt. Förutom möjligheten att
träffa leverantörer erbjöds deltagarna ett flertal
intressanta seminarier i aktuella ämnen. Kvällen
avslutades med en festlig middag på restaurang
Solliden ute på vackra Djurgården. God mat
och trevlig underhållning med allsång högt
över Stockholm fick utgöra bakgrund till glada
och trevliga samtal mellan både gamla och nya
bekantskaper. En härlig kväll!
Den populära byråledarkonferensen återuppstod under torsdagsförmiddagens kongressaktiviteter. Nu i ny tappning där sex olika
SRF-byråer delgav oss sina framgångsrecept.
Deltagarna fick lyssna till hur olika strategier för
att utveckla både små och stora byråer kan användas för att lyckas i framtiden. Efter dessa presentationer ingick de sex byråerna i en mycket
uppskattad och givande paneldebatt med K-G
Bergström som moderator. Gemensamt för alla
var ett ökat inslag av rådgivning för att tillvarata
den stora kompetens som finns hos yrkesrollen
redovisningskonsult. Det var mycket nöjda
deltagare som lämnade konferensen för att ta
med sig nya impulser hem till den egna byrån,
och en sak är helt klar – byråledarkonferensen
är här för att stanna!
Regeringsskiftet innebär att en ny regering
nu har tagit form. Den tidigare regeringen aviserade en översyn av effekterna av den slopade
revisionsplikten. Där förväntar vi oss att den nya
regeringen tar över stafettpinnen. Redovisningsoch revisionsbranschen begränsas av att vissa av
våra tjänster inte har kunnat fokusera fullt ut
på kundnytta utan istället tvingats utgå från ett
lagstiftningsperspektiv som inte alltid gynnarföretagen. Vi måste också tydliggöra skillnaden
mellan redovisningskonsultens och revisorns
roll så att företagen förstår vilken tjänst de har
behov av. Det är hög tid att höja gränsvärdena
för revisionsplikten för att marknadsanpassa
tjänsterna utifrån företagens behov.
Hösten är här och det är åter dags för SRFs
populära och välbesökta Nyhetsdag runt om
i hela landet. Årets upplaga kommer att ha ny
utformning och innehåller i år, utöver nyheter
inom Reko och redovisning, även skatt och
moms. Det gör att SRF Nyhetsdag blir ett ännu
bättre sätt att hålla sig väl uppdaterad i branschfrågor. Enkelt och praktiskt vid ett och samma
tillfälle, samtidigt som du kan träffa kollegor
och diskutera intressanta frågor. Väl mött på vår
nyhetsdag – på en ort nära dig!
LAGERBOLAG • LIKVIDATION
SNABBAVVECKLING • FUSION & FISSION
BOLAGSJURIDIK • SKATTEJURIDIK
Lagerbolag
Ett lagerbolag är ett färdigregistrerat aktiebolag
som aldrig har bedrivit någon verksamhet. Den
stora fördelen med ett lagerbolag är att samma
dag du köper lagerbolaget kan du komma igång
med verksamheten.
– Kompletta handlingar
– Leverans inom 2 timmar
– Bolagspärm
– Hjälp med firmanamnet
Forma Bolagstjänster AB Box 1030, 851 11 Sundsvall. Tel: 060-17 55 60, 060-1755 63. Fax: 060-17 11 35
Redovisningskonsulten nr 5 2014
www.formabolag.se
5
k v al i t e t s s ä k r i n g
Kvalitetssäkra med hjälp av SRFs
kvalitetskontrolldokument
Nya dokument
På SRFs webbplats, srfkonsult.se, under rubriken auktorisation/kvalitetskontroll finns nu de
nya dokumenten, bland annat nya checklistor
och blanketter, som används i SRFs kvalitetskontroll från och med september 2014. Även
broschyren ”Hur fungerar kvalitetskontroll för
dig?” finns i en uppdaterad version.
Under hösten ersätts successivt den elektroniska kvalitetsdeklarationen med de nya blanketterna ”Uppgifter inför kvalitetskontrollbesök”.
Draghjälp
Har du funderat över hur rutinerna på byrån
där du är verksam förhåller sig till de frågor som
ställs i kvalitetskontrollen och hur du följer Reko
på dina uppdrag?
En intressant idé är att använda SRFs kvalitetskontrolldokument som draghjälp för att ”ta
tempen” på hur väl byråns rutiner följer Reko
och om arbeten som har lämnats till kunderna
har en tillräckligt hög kvalitet. Det är ett sätt att
kvalitetssäkra redovisningsverksamheten.
Checklistan ”allmänna kontroller företagsledning” används för uppföljning av byråns riktlinjer och rutiner. Checklistan innehåller ett antal
nyckelfrågor om de rutiner som alltid ska finnas
skriftliga. Den andra delen av kvalitetsuppföljningen är att använda checklistan ”allmänna
kontroller ARK och uppdragskontroller” för
att följa upp utförda uppdrag. Välj ut ett par
kunduppdrag per konsult och besvara därefter
de frågor i checklistan som avser den typ av
uppdrag som du avser att kontrollera.
Eva Sandström, kvalitetschef SRF
Fler än 500 Auktoriserade Redovisningskonsulter
Startskottet för höstens kontroller var i början av
september då alla inom SRFs kvalitetskontroll
samlades för informations- och erfarenhetsutbyte. I år kommer fler än 500 Auktoriserade
Redovisningskonsulter att möta de kollegor som
har uppdrag att utföra SRFs kvalitetskontroller.
Är du en av de 500?
Kvitto på din kvalitetsnivå
Inför ett kvalitetskontrollbesök ska du se till
att byrån har skriftliga riktlinjer och rutiner
tillgängliga och att de är utformade enligt
Reko, svensk standard för redovisningstjänster.
Kvalitetskontrollanten går igenom att rutinerna
har efterlevts. Om någon rutin fattas i skriftlig
form, finns dock en möjlighet att efter besöket
komplettera med den. Kvalitetskontrollanten
arbetar också med att ge råd och stöd i möjligaste
mån. När du arbetar enligt Reko, så får du ett
kvitto på att du uppfyller SRFs kvalitetsnivå.
Förhandstips
Om du vill ha förhandstips för hur väl du följer Reko, så finns möjlighet att delta på SRFs
förberedelsekurs inför kvalitetskontrollen och
Reko-utbildningar. Det finns också möjlighet
att få en företagsanpassad utbildning. Genom
att delta på SRF Nyhetsdag får du också tips
om SRFs Reko byråstöd och dokumentmallar.
Har du frågor och funderingar kring SRFs
kvalitetskontroll?
Skicka ett mejl till: [email protected]
Årets viktigaste dag
Välj mellan 25 tillfällen på 19 olika orter runt om i landet
Nu är det hög tid att boka en skattedag. Våra kunniga föreläsare uppdaterar dig om aktuella och viktiga skattenyheter på ett lättbegripligt och intressant
sätt. Under dagen får du tips och råd som du har nytta av i din roll som rådgivare samt möjlighet till egna frågeställningar till våra skatteexperter.
Läs mer och boka dig på www.skattehuset.com • Tel 031-711 68 98
6
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Nytt & Aktuellt
Personalvårdsförmåner
Skattefria personalvårdsförmåner är ett undantag från huvudregeln. När en arbetsgivare tillhandahåller en anställd en förmån som innebär
en inbesparing av de privata levnadskostnaderna
har den anställde normalt fått en skattepliktig
förmån. Värderingen ska då, med några undantag, ske till marknadsvärdet, det vill säga det
pris som den anställde skulle ha fått betala om
han skaffat motsvarande vara eller tjänst själv.
Gränsdragningen mellan skattefri förmån
respektive skattepliktig kan ibland vara svår
att göra.
I ett nyligen avgjort förhandsbesked så frågade A om det skulle kunna vara skattefritt att
få låna hem ett enklare motionsband från sin
arbetsgivare.
Skatterättsnämnden fann att huvudregeln
får anses vara att en personalvårdsförmån ska
tillhandahållas på arbetsplatsen. När det gäller
bland annat motion kan det dock accepteras att
den i vissa fall utövas även utanför arbetsplatsen.
Vad som kan godtas här måste – enligt nämnden
– bedömas restriktivt. Det aktuella hemlånet
av ett motionsband kunde – mot bakgrund
av detta – därför inte anses utgöra en skattefri
personalvårdsförmån.
Nämnden anslöt sig här till vad som ofta uttalats i samband med lagstiftningen kring personalvårdsförmåner att det skattefria är mycket
begränsat och inte kan utvidgas utan vidare.
Fri telefon med mera som arbetsredskap
Skatteverket, SKV har kommit med ett ställningstagande som tydliggör när förmånsbeskattning för anställda kan bli aktuell avseende elektronisk utrustning (mobiltelefon, läsplatta, dator
och router) som arbetsgivaren tillhandahåller.
Det finns säkert en anledning att tydliggöra
detta eftersom många bibringats uppfattningen
att alla anställda har telefonen som ett arbetsredskap. Lagstiftningen har dock inte gått så långt.
Precis på samma sätt som gällt tidigare ligger
det på arbetsgivaren att gå igenom om tillhandahållen utrustning och abonnemang för medarbetarna är att betrakta som en skattepliktig
förmån eller som ett skattefritt arbetsredskap.
Arbetsgivaren måste kunna visa för SKV, vid till
exempel en revision, vilka anställda som har den
Redovisningskonsulten nr 5 2014
aktuella utrustningen som arbetsredskap och
anledningen till detta.
Saknas någon form av underlag för att en
sådan bedömning skett är det möjligt att det
kan bli problem för arbetsgivaren att hävda att
alla anställda i företaget har telefonerna som
arbetsredskap.
Konsekvensen kan då bli att socialavgifter
påförs företaget på det som SKV anser vara
förmån av fri telefon. Mindre sannolikt är det
väl att SKV börjar jaga enskilda anställda på
förmånsbeskattning.
Det innebär att arbetsgivaren bör skapa rutiner
över hur telefonerna ska användas och som gör
det enkelt för företaget att värdera en eventuell
skattepliktig förmån.
I ställningstagande tar SKV upp ett antal situationer som belyser hur en sådan bedömning
enligt SKV ska göras. Se sida 36.
Enskilda näringsidkare får lägre skatt?
Skatteförenklingsutredningen lämnar 1 oktober
förslag till nya regler för enskilda näringsidkare.
Det uttalade syftet är att göra det möjligt för fler
att utnyttja regler för lägre skatt. Om det blir i
form av ökade möjligheter till räntefördelning,
schablonavdrag med mera finns anledning att
återkomma.
Det finns också anledning till att tro att
den nytillträdda regeringen också har med nya
skatteregler i bagaget redan till höstriksdagen.
TEXT: BERTIL BÅVALL
7
Nytt & Aktuellt
Aktuell Litteratur
Böckerna kan beställas via Mina sidor/
Medlemssidor på www.srfkonsult.se
under litteratur. Inloggning krävs.
Skattelagstiftning 14:2: Lagar och
andra författningar som de lyder 1 juli
2014, 486 kr
Lagsamlingen, som nu utkommer i sin 49:e
utgåva, innehåller praktiskt taget samtliga
lagar på skatteområdet som den praktiskt
verksamme rådgivaren, domaren, skattetjänstemannen eller studenten behöver.
Ulf Nilsson: Moms för bank och finans,
438 kr
”Moms för bank och finans” är en praktiskt inriktad handbok för ekonomichefer,
skattejurister, bolagsjurister och andra som
kommer i kontakt med momsfrågor inom
den finansiella sektorn.
Att arbeta med företagsanalys, 2:a upplagan, 375 kr
Den här boken behandlar generella analysmetoder som kan användas av de flesta
företag för att upptäcka varningssignaler
och styra mot uppställda målsättningar.
Boken har fått en bred användning både
inom näringslivet. Denna andra utgåva är
uppdaterad och reviderad.
Omvärldsanalys i praktiken, 276 kr
En av hemligheterna bakom framgångsrika
organisationer är att de arbetar aktivt och
löpande med omvärldsanalys. Det handlar
om allt ifrån informationsinsamling och
analys till att dra strategiska slutsatser –
vilket möjliggör ett effektivt agerande. Med
den här boken kan du komma igång med
eller vässa ditt eget omvärldsanalysarbete!
8
EU-domstolen tvingar ner kortavgifter
EU-domstolen har i en ny dom slagit fast att kontokortsföretagens avgifter har brutit
mot EU:s konkurrensregler. Svensk Handel välkomnar domen.
– Det här är en mycket viktig dom eftersom
allt fler betalningar sker med kort i dag. De
höga avgifterna på kortbetalningar hämmar
handeln vilket drabbar både konsumenterna
och tillväxten på den europeiska marknaden,
säger Bengt Nilervall, ansvarig för betalfrågor
på Svensk Handel.
Tvisten mellan EU och kontokortsföretagen
började redan år 2007 då EU-kommissionen slog
fast att kontokortsföretaget Mastercards mellanbanksavgifter stred mot EU:s konkurrensregler.
Varje år får europeiska konsumenter och
företag betala över 80 miljarder kronor för de
så kallade mellanbanksavgifter som europeiska
banker tar ut. EU ansåg att avgifterna hämmar
konkurrensen och utvecklingen på den inre
marknaden.
Mastercard överklagade beslutet som nu slutligen, åtta år senare, har fått sin slutliga rättsliga
prövning i och med att domstolen avslår Mastercards överklagan.
– Nu kan vi lägga den här rättsprocessen
bakom oss. Därmed kan EU gå vidare med
ett nytt regelverk om ett tak för avgifterna för
kortbetalningar. Jag förutsätter att den svenska
regeringen driver på så att EU-länderna kan enas
om ett sådant förslag under hösten. Det skulle
leda till stora besparingar för Europas konsumenter och företag, säger Bengt Nilervall.
EU-kommissionens förslag till nytt regelverk,
som Svensk Handel står bakom, innebär bland
annat:
• ett tak på förmedlingsavgiften på 0,2 procent
för debetkort och 0,3 procent på kreditkort,
med en möjlighet för medlemsländerna att
sätta lägre avgifter
• dock maximalt 7 eurocent för debetkorttransaktioner
• att även kommersiella kort ska omfattas av
denna reglering
• att implementeringen av dessa avgiftstak, såväl
nationella som mellan länder, bör göras inom
sex månader
Källa: Svensk Handel
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF värvar skatteexpert
SRF förstärker med ytterligare kompetens när Mats Brockert tar plats bland våra sakkunniga. Mats, som har lång erfarenhet från Skatteverket, kommer främst att fungera
som sakkunnig inom redovisnings och skatteområdet tillsammans med Claes Eriksson
och Jonas Sjulgård.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
Från och med oktober finns Mats Brockert
bland SRFs sakkunniga och kommer att förstärka med sin kompetens inom både skatt och
redovisning. Mats har sedan många år en tjänst
på Skatteverket men har en tid varit utlånad till
Bokföringsnämnden. Han har också suttit med
i styrelsen för BAS-föreningen.
Hur känns det att börja jobba hos SRF?
– Jättekul, det är en tjänst som passar både min
profil och mitt intresse. Jag gillar att informera
och att utbilda och kommer att göra båda. Eftersom jag i början av min karriär jobbade som
redovisningskonsult blir det lite som att vara
tillbaka där allt började.
Vilken är din expertis?
– Jag är van att arbeta både brett och djupt.
Som bisyssla till mitt ordinarie arbete har jag
undervisat i beskattningsrätt och skrivit en
hel del artiklar inom redovisnings- och skatteområdet. Jag är också en av författarna till
två böcker, varav ett elektroniskt uppslagsverk,
som handlar om bokslut och deklarationer. Min
breda kunskap och vana att gräva djupt i olika
rättsfrågor kommer säkert att passa bra på SRF.
Det som jag också ser som en stor fördel är att
jag inte bara är teoretiker som gillar att diskutera
komplicerade rättsfrågor utan dessutom är väl
insatt i den praktiska hanteringen av att upprätta
bokslut och deklarationer.
Vad är det roligaste med ditt jobb?
– Att diskutera och hjälpa till med att lösa faktiska och praktiska problemställningar. Det jag
gillade mest med att jobba på Bokföringsnämnden var att sitta i frågejouren, det var absolut
mest utvecklande. Hos SRF kommer jag också
att finnas tillgänglig vid frågeservice. En bra dag
på jobbet är när man kommer hem och har lärt
sig något. Under vintern kommer jag att vara
med på SRFs Nyhetsdagar och hålla i passet som
handlar om nyheter på skatteområdet.
Vi hälsar Mats Brockert, vår senaste redovisnings- och skatteexpert, välkommen till SRF!
Rådgivning i försäkringsfrågor
SRF och FörsäkraGruppen samarbetar för att du och dina kunder skall få bästa möjliga villkor när det gäller företagets och de anställdas
försäkringsskydd. Som ett resultat av detta erbjuder vi alla medlemmar i SRF ett antal gruppförsäkringar t.ex. sjukvårdsförsäkring.
Fristående försäkringsförmedling
Objektiv jämförelse av försäkringar, pension och sparande
Analys av säkerhet och risker vid placering
Läs mer på www.fgd.se och www.srfkonsult.se
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Olle Gustafsson
Försäkringsförmedlare liv
070-380 59 43
[email protected]
www.fgd.se
[email protected]
9
SRF Stockholmkretsen utbildar i HLR,
hjärt- och lungräddning
Visste du att 10 000 personer avlider till följd
av hjärtstopp varav 500 kan räddas genom HLR
varje år? Under parollen ”övning ger färdighet”
och i samband med SRF Stockholmskretsens
årsmöte torsdagen den 28 augusti anordnades
en utbildning som leddes av HLR-Akademien.
Under två timmar fick deltagarna lära och träna
sig att rädda människoliv genom HLR. Ett
40-tal SRF-konsulter hade hörsammat kretsens
inbjudan.
Under utbildningen fick de lära sig att först
placera den ena handloven mitt på bröstbenet
mellan bröstvårtorna och den andra handen
ovanför den andra. Trycker ned bröstkorgen
30 gånger med en takt av cirka 120 tryck per
minut. Därefter öppnar man luftvägen och gör
inblåsningar tills bröstkorgen höjer sig. Man
fortsätter tills professionell hjälp tar över eller
att personen andas. Alla övningar gjordes med
hjälp av en docka.
Deltagarna fick även öva på HLR med hjälp
av en hjärtstartare, som borde finnas överallt
där det förekommer aktiviteter. En billig livförsäkring!
I kursen ingick också hur man hanterar en
person som fått något i halsen som stör andningsvägen. En situation som alla kan råka ut
för, inte minst barn och barnbarn.
Den här kursen borde alla genomgå för att lära
sig de mest grundläggande åtgärderna för hjälp
till personer som hamnat i andningsstöd. Kursen
genomfördes av kunniga HLR-instruktörer.
TEXT: MATS LAGSTRÖM, LEDAMOT I STOCKHOLMSKRETSENS STYRELSE
BRYÅ
VI VET ATT DU BRYR DIG.
DET GÖR NORSTEDTS BYRÅ
OCKSÅ.
Niclas Johansson
Produktchef
Norstedts Byrå
Norstedts Byrå månar lika mycket om din verksamhet och dina kunder som du.
Vårt verksamhetssystem för ekonomibyråer skapar ordning och trygghet och
hjälper dig att ta ännu bättre hand om dina kunder. Stora som små.
Läs mer på
nj.se/byrå
Norstedts Juridik – främst för de främsta.
10
Redovisningskonsulten nr 5 2014
På gång inom SRF Lön
I samband med SRF Kongressdagar i slutet av
september hölls den tredje Auktorisationsdagen
för SRFs lönekonsulter och nu har antalet Auktoriserade Lönekonsulter passerat 200. Intresset
för auktorisation ökar stadigt och hur många
som hinner valideras och klarar den digitala
examen inför nästa tillfälle för auktorisation i
början av december, är avgörande för antalet
Auktoriserade Lönekonsulter i ingången av
det nya året.
SRF är nu i sluthanteringen inför första
versionen av SALK.
SRF är nu i sluthanteringen inför första versionen av SALK, Svensk Standard för Auktoriserade
Lönekonsulter. Denna löns motsvarighet till
Reko, svensk standard för redovisningstjänster.
SALK beskriver metoder och processer inom
löneområdet och berör alla som hanterar lön
och inte endast våra Auktoriserade Lönekon-
sulter. SALK är något som saknar motstycke
i Sverige generellt, som den första oberoende
standarden för löneprocesser. Arbetet med
att ta fram SALK har skett tillsammans med
representanter från branschens aktörer och har
sedan gått på remiss i de interna arbetsgrupper
som finns inom SRF. Ambitionen är att SALK
som ramverk med grundläggande principer och
riktlinjer, ska bli norm för att skapa kvalitativ
lön i Sverige. De fördelar som Reko för med
sig inom redovisning såsom kvalitetsäkring och
Bokslutsrapport är något som lön strävar efter.
Första genomgången av SALK för allmänheten
skedde under mässan Ekonomi & Företag som
genomfördes i samband med SRF Kongress, och
vi såg en direkt tillströmning till SRFs monter
efter föreläsningen. Ett tecken på att SALK
tillsammans med övriga insatser som SRF gör
inom löneområdet är välriktade. Intresset är även
stort från programvaruleverantörerna.
SRF kommer under hösten att bjuda in just
programvaruleverantörerna till en informationsträff kring standards och framförallt pieXML.
Detta filformat som kan medföra stora tidsvinster och ökad trygghet kring hantering av
information i systemen är omarbetat för att möta
den ökade globaliseringen som även påverkar
inom systemområdet. Inom kort kommer även
de lönekurser som SRF har validerat för aktualitetstimmar att presenteras, och SRF driver även
på utvecklingen av utbildningar för att möta de
framtida utmaningarna i yrkesrollen.
Under SRF Kongressdagar höll SRF Lönegrupp sitt första framträdande, genom ett mycket
uppskattat seminarium som hölls av Kristina
Karlén och Thomas Englund, två av representanterna från arbetsgruppen. Kristina och Thomas
lyfte de frågor som SRF Lönegrupp kommer att
sammanställa uttalanden kring, och uppmanade
även åhörarna att bidra med komplexa frågor till
gruppen. Redan dagen efter seminariet kom det
in frågor till SRF Lönegrupp. Det är en diger
uppgift SRF axlar via denna arbetsgrupp, men
ack så nödvändig.
TEXT: ZENNIE SJÖLUND, BRANSCHANSVARIG LÖN, SRF
Depona
Tack till alla er som besökte
oss på mässan Ekonomi & företag!
Björn Lundén Information • Box 84 • 820 64 Näsviken • Tel: 0650-54 14 00 • [email protected] • www.blinfo.se
Redovisningskonsulten nr 5 2014
11
R ÅD g i v ar R ÅD
Hyr ut outnyttjade kontorsrum!
Företagets lokaler är en fast kostnad. Det betyder
att den inte påverkas av volymen, utan kostar lika
mycket oavsett hur mycket man säljer eller producerar. Samtidigt är det en kostnad som man
sällan kan undvika, för man måste ju ha en plats
att bedriva verksamheten på. Ibland är denna
kostnad dessutom dåligt utnyttjad, beroende
på att man har valt en lokal att ”växa i” eller att
man har mindre behov nu än när man tecknade
kontraktet. Dessa avtal är ju ofta relativt långa,
kanske tre till fem år, så det är inte ovanligt
att kraven har ändrat sig sedan man tecknade
avtalet. Och i andra situationer kanske man
har valt en lokal som är lite för stor, bara för att
få just det läget där den finns. Summan av alla
dessa orsaker är dock samma – företaget betalar
för höga kostnader och det begränsar vinsten.
Möjligheten kan då vara att hyra ut den lediga
ytan till ett mindre företag, som inte har råd med
egna lokaler eller som vill finnas på just denna
plats. Sådana kontrakt med underhyresgäster
är vanliga, och ett enkelt och effektivt sätt att
bättra på vinsten.
Ett tryckeri som hade outsourcat vissa funktioner stod med två tomma kontorsrum. Man
beslutade därför att hyra ut dessa rum till lokala småföretag inklusive receptionstjänst och
tillgång till konferensrum. Man satte hyran till
4 000 kronor per månad och ökade därmed sin
vinst med 96 000 kronor per år. Med en marginal
på 20 procent motsvarar denna intäkt en omsättning på 480 000 kronor.
Det är förstås viktigt att välja bra hyresgäster,
som inte stör den egna verksamheten eller skapar
andra problem med säkerhet och tillgång till de
egna lokalerna med mera. Men sådant brukar
kunna gå att undersöka i förväg med relativt
enkla medel.
Det finns också företag som har använt denna
metod för att skaffa sig egna lokaler som man
inte hade klarat att ha på egen hand. I dessa
fall agerar man som ett eget kontorshotell, där
avsikten redan från början är att hyra ut en del av
den egna lokalen, till exempel för att kunna sitta
centralt placerad i ett läge som inte har lokaler i
vår egen storlek, men som kan bli möjligt genom
en strategi att hyra ut ledig yta. Kontrollera alltid
med hyresvärden att det är tillåtet och upprätta
riktiga hyresavtal med alla underhyresgäster. Med
rätt kalkyl kan vinsten öka rejält, och den egna
kostnaden optimeras till den faktiska yta som
används – eller till och med subventioneras av
ett påslag på den uthyrda delen.
Det är ofta dyrt att vara inaktiv, och detta
område är ett bra exempel på det!
Mikael Carlson
Branschansvarig Redovisning, SRF
Närmare affären
Din bästa bilaffär kan börja här
Vi har ett långt samarbete med SRF Sveriges Redovisningskonsulters
Förbund och kan erbjuda dig som medlem och dina kunder tjänstebilsfinansiering till förmånliga villkor. Det är många saker mer än bara själva
leasingupplägget som är viktigt att tänka på för att göra en bra bilaffär.
STOCKHOLM
Carl-Magnus Nilsson 08-635 38 66
Mikael Gustafsson 08-635 38 72
Christian Hansen 08-635 38 86
Ulf Häger 08-635 38 67
Karl-Johan Karlsson 08-635 38 69
Dennis Örnell 08-635 37 86
GÖTEBORG
MALMÖ
Jenny Aminoff 031-771 98 89
Johan Bromander 031-771 98 96
Fredrik Enberg 031-771 98 91
Enrico Rigo 040-664 28 81
Göran Kjellberg 040-664 28 83
Martin Wallin 040-664 28 82
Om du hellre vill mejla någon av oss skrivs våra adresser [email protected]
12
Vi hjälper dig och dina kunder med helheteten i din nästa
bilaffär för att göra den till er bästa. Hos oss får ni en egen
kontaktperson, fri rådgivning och möjlighet att utnyttja
Wasa Kredits samarbetsavtal med många olika leverantörer
inom olika områden. Allt för att er nästa bilaffär skall bli
riktigt bra. Välkomna att kontakta någon av oss!
08-635 38 00 | wasakredit.se
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Reko
Avsnitt 4: Planering
I vårt fjärde avsnitt av artikelserien har vi nu kommit till det mycket viktiga området planering. Det
handlar dels om planering av redovisningsverksamheten totalt med dess kompetens och resurser,
dels om planering för utförandet av det enskilda uppdraget.
TEXT: HELEN BÄCKQVIST, REKOANSVARIG SRF
Redovisningsverksamhetens resursplanering
I mina möten med SRFs Auktoriserade Redovisningskonsulter hör jag ofta att det är mycket att
göra och ont om tid. Resurserna räcker inte till,
men det skulle i de flesta fall gå att bli effektivare
och att få en bättre matchning mellan resurser
och arbetsuppgifter genom att planera bättre.
Det finns många olika redovisningsverksamheter och med all säkerhet därför också många
olika sätt att resursplanera för att på bästa sätt
kunna utföra de uppdrag som man har åtagit sig
att utföra. Vissa redovisningsverksamheter har
väldigt bra verktyg för sin resursplanering, och
behov av specialistkompetens, för att se om
den finns tillgänglig på byrån eller om den med
rimlig insats kan införskaffas.
Uppdragsavtalet beskriver också vilka principer som är valda, vilka förutsättningar som gäller
vid utförandet samt om det är några speciella
områden som särskilt behöver uppmärksammas.
Som Auktoriserad Redovisningskonsult ska du
enligt Reko informera om de olika valmöjligheterna som finns, samt konsekvenserna av de olika
valen. Vi bör också planera vilka kontrollrutiner
som kan behövas, samt vilka rimlighetsbedömningar som ska göras utifrån kundens behov.
En god förståelse för kundens verksamhet
är en förutsättning för att kunna göra en bra
planering.
hos andra kan planeringen bli resurskrävande
utan att vara ett bra stöd. De system som används kan vara en del i de olika programvaror
som finns på marknaden, eller vara gjorda av den
som är ansvarig för redovisningsverksamheten.
Genom att planera de olika uppdragen per
medarbetare, efter upprättade uppdragsavtal,
får vi en bra överblick över varje medarbetares
disponibla tid i förhållande till sin nuvarande
beläggning. Något jag här vill flagga för är att
det då kan vara bra att lägga till en så kallad
”bufferttid” i varje uppdrag. ”Bufferttiden” tar
höjd för att vi ska ha den extra tid som behövs
för att ge en bra service och diskutera kundernas
nya idéer och önskemål. Det kan också vara svårt
att exakt bedöma tidsåtgången för nya uppdrag.
Det är därför viktigt att ett moment ingår i
resursplaneringen där man efter en tid följer
upp hur det verkliga utfallet blev mot den av
uppskattning som gjordes från början.
Redovisningsverksamhetens uppdragsplanering
När nya uppdrag antas och uppdragsavtalet
upprättas är det viktigt att bedöma eventuella
Redovisningskonsulten nr 5 2014
En god förståelse för kundens verksamhet
är en förutsättning för att kunna göra en bra
planering och för att planera lämpliga kontrollrutiner för områden som kräver särskild
uppmärksamhet.
Kunden är ofta själv väl insatt i vilka lagar
och regler som är specifika för den verksamhet
man bedriver, samt eventuella tillstånd som
fordras för verksamheten. Så mycket information som är grunden för en god planering, får
vi bara genom ett första personligt möte. Vid
planeringen är det även bra att veta vad kunden
har för framtidsplaner, för att kunna anpassa
resurser i uppdraget över tiden.
För ett tag sedan så tog jag del av en modell
för att utföra en arbetsuppgift, och som passar mycket bra för vår yrkesroll. Modellen var
utformad som en cirkel, där man
• började med planeringen, vilken vi gör enligt
vad som avtalats
• för att fortsätta med utförandet, vilket överensstämmer med vad vi gör i vårt dagliga
arbete
• nästa steg i modellen är att följa upp, vilket är
vårt arbete med avstämning
• sista momentet i modellen bestod av justering
av planen, vilket kan jämföras med uppföljning i form av rapportering och korrespondens med kunden, eller att vara proaktiv.
Så i vår leverans till kunden är planeringen
navet i en ständig cirkel av planering – utförande – avstämning – rapportering. Men slutsatsen
är att allt utgår ifrån planeringen, både för redovisningsverksamhetens totala resursplanering
och i den enskilda uppdragsplaneringen.
Framtida planering
Planeringen ger struktur till allt arbete och
hjälper oss även att hålla oss friska och krya.
Genom att förbereda sig och planera räcker tiden
till bättre, och detta minskar stressen i arbetet.
Brist på tid kan göra att vi inte hinner med allt
vi ska utföra med rimlig arbetsinsats och det är
då lätt att stressen övergår i ohälsa. Planeringen
är inte alltid en enkel sak, men den är väldigt
viktig för att både vi och våra kunder ska få en
tydlig struktur i arbetet och ett liv i balans!
Planeringsprocessen
Det krävs förstås löpande justeringar och förändringar i planeringen, vilket många redovisningsverksamheter har erfarenheter av. Det kan
till exempel vara en medarbetare som blir sjuk
och inte har möjlighet att komma till arbetet
för en kortare eller längre tid, och då är en god
planering ovärderlig för att få en överblick över
vilka arbetsuppgifter som ska utföras och som
snabbt måste omfördelas.
13
SRFs redovisningsgrupp
uppdaterar SRFU 1
SRFs redovisningsgrupp har beslutat om ändringar i sitt uttalande SRFU 1 Tillämpning av femtusenkronorsregeln i K2. Anledningen är att det inkommit frågor om tillämpningen av uttalandet och regeln.
TEXT: CLAES ERIKSSON, REDOVISNINGSEXPERT SRF
I uttalandet anges att man ska titta på varje faktura för sig för att avgöra om periodisering krävs
eller inte. En fråga som har uppkommit avser
fakturor som överstiger 5 000 kronor, men som
består av flera utgifter som var för sig understiger
5 000 kronor, till exempel en kontokortsfaktura.
Måste dessa poster då periodiseras?
Utformningen av regel 2.4 är enligt följande:
”Ett företag behöver inte periodisera inkomster
och utgifter som var för sig understiger 5 000
kronor, trots det som anges i 2 kap. 4 § första
stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554).”
Som framgår av regeln är det utgifter var
för sig som ska bedömas. Vad som är en utgift
framgår av regel 7.2. I frågeställningen avseende
kontokortsfaktura är det klart att det är flera olika utgifter som sammanställts i samma faktura.
Bolaget kan då vid användande av regel 2.4 titta
på varje enskild post på kontokortsfakturan.
I SRFU 1 har detta dels klargjorts i själva
uttalandet genom tillägg av meningen ”Innehåller en faktura flera utgifter eller inkomster får
bedömningen göras per varje enskild utgift eller
inkomst.” Vidare har ett stycke lagts till i motiveringen där det förtydligas.
”Utgångspunkten är att företaget tittar på varje
faktura för sig. En faktura kan däremot innehålla
flera utgifter (eller inkomster). Får företaget till
exempel en kortfaktura kan den totalt sett
överstiga 5 000 kronor, men varje enskild utgift
understiga 5 000 kronor. Eftersom regeln anger
”utgifter och inkomster var för sig” behöver
inte varje enskild utgift under 5 000 kronor
periodiseras trots att fakturan totalt överstiger
5 000 kronor.”
Hela uttalandet går att hitta på srfkonsult.se
under rubrikerna Press/opinion och SRFU Uttalanden från SRF.
Vi hjälper er med arkivering
och arkivmaterial!
epost: [email protected] • tel: 08-534 608 88
www.depona.se
14
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Redovisnings- och lönekonsulter från hela Sverige såg till att SRFs årliga
Kongress – den 78e i ordningen – återigen blev ett evenemang värt att
minnas. Deltagarna kunde glädjas av inspirerande möten, erbjudanden,
god mat och inte minst möjligheten till nätverkande.
Fler bilder från Kongressen hittar du på facebook.se/srfkonsult
och facebook.se/srflon
Redovisningskonsulten nr 5 2014
15
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Peter Siljerud
16
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
En dag med redovisning och lön i fokus
För första gången arrangerades SRF Ekonomi & Löneforum, en heldag där både redovisnings- och
lönekonsulter kunde mötas för värdefulla samtal och inspirerande seminarier. Denna dag var också
inledningen till årets upplaga av SRF Kongressdagar.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM
SRF Ekonomi & Löneforum blev en riktigt
lyckad inspirationsdag med nära 300 deltagare
verksamma inom lön och redovisning. Debatt,
parallella seminarier för respektive yrkesgrupp,
framtidsspaning och generösa erbjudanden från
utställande företag bidrog till ett variationsrikt
innehåll och många glada miner. ”Dagen gick
så snabbt” var en stående avskedsfras.
Dagen inleddes med en debatt om yrkesrollernas framtid. I panelen återfanns SRFs styrelse
och som konferencierer såg vi Mikael Carlson,
branschansvarig redovisning SRF och Zennie
Sjölund, branschansvarig lön SRF. Första frågan
som panelen fick sätta tänderna i var om en
redovisningsbyrå måste vara stor för att klara
framtiden. SRFs ordförande Steve Ribbestam
tror inte det är nödvändigt men däremot att man
har ett stort nätverk och jobbar med molntjänster. Anders Bernåker tipsade om att man kan
tänka lite som en stor aktör, till exempel genom
att avsätta tid för planering.
– Och häng med i den tekniska utvecklingen,
det tror jag är högst avgörande, tillade han.
En aktuell fråga, som också kom att beröras
vid flera tillfällen under resten av kongressdagarna, var den att redovisningskonsult enligt
en färsk studie tillhör de yrken som troligen är
borta om 20 år.
– Jag tror inte yrket är hotat men det kommer absolut att förändras, sa Steve Ribbestam.
Redovisningskonsulter kommer att jobba mer
med analys och rådgivning och allt mindre med
produktion.
– Vi måste våga upprätta Bokslutsrapporter
och visa att vi tar ställning i bokslutet, sa Fredrik
Waker. Det är ett bra sätt att marknadsföra vår
kompetens.
– Bokslutsrapporten kommer att bli ett viktigt
verktyg i framtiden, fyllde Steve Ribbestam i.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Speciellt om gränserna för frivillig revisionsplikt
ändras så att fler omfattas. Det betyder mycket
för vår professionalitet.
– Den typen av kvalitetssäkring kommer att
bli viktig i framtiden och det är varje konsults
ansvar att Bokslutsrapporten börjar efterfrågas,
sa Peter Nilsson.
Mikael Carlson ställde frågan till publiken
hur många som skrivit Bokslutsrapport och det
visade sig att fler än hälften faktiskt gjort det.
Zennie Sjölund frågade panelen om man tror
att outsourcingen av löner kommer att fortsätta
i samma takt som hittills? Helena C Larsson tror
att den kommer att öka ännu mer.
– Den kompetens som krävs för att jobba
med lön och tolka alla avtal är det brist på hos
företagen. Jag tror också att utvecklingen går mot
fler individuella avtal. SRF kommer framöver att
jobba för att minska antalet avtal.
– Lön är en av de tre mest outsourcade verksamheterna i Sverige och jag tror på en stor
tillväxt på det området, sa Anders Bernåker. Att
tolka avtal är inte speciellt lätt.
Efter den inledande paneldebatten var det
dags för seminarier på tema lön och redovisning. Ett av löneseminarierna hölls av två
välkända profiler i branschen, Kristina Karlén
och Thomas Englund från SRF Lönegrupp och
underrubriken var ”Hur svårt kan det vara?”.
Inledningsvis visades ett exempel på krav som
ställs på en person som ska jobba som löneadministratör, något tillspetsat men ändå med
ett visst allvar. En löneadministratör bör vara
fortsättning på nästa sida
Lön är en av de tre mest outsourcade verksamheterna
i Sverige och jag tror på en stor tillväxt på det området.
Specialanpassning för tekniska konsulter
Jobbar du med tekniska konsulter? Flexibel prissättning
beroende på person och automatisk interndebitering
mellan avdelningar är bara några av finesserna i Briljant.
Läs mer och prata med några av våra kunder
www.briljant.se
Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag
17
SRF KONGRESSDAGAR 2014
öppen och diskret, tystlåten och utåtriktad,
flexibel och karaktärsfast, kunnig inom arbetsrätt. Dessutom bör man ha goda kunskaper
inom olika kollektivavtal, redovisning, statistik
och datateknik. Motsvarar lönen man får som
löneadministratör denna gedigna kompetens?
Svaret är förstås nej och här uppstod en sund
och intressant diskussion mellan publiken
och föreläsarna. Vidare belystes tillfällen när
löneberäkningen kan bli extra komplicerad,
till exempel vid tjänstledighet, tillfälligt arbete
under föräldraledighet, semesterlön vid ändrad
ansvar. Vad är egentligen en Auktoriserad Redovisningskonsult? blev första frågan till publiken.
Enligt Anders är det någon som hjälper kunden
att ta fram bra beslutsunderlag. För att kunna
göra det måste man ha en dialog med kunden
och ta reda på kundens förväntningar. Uppmaningen var också att redovisningskonsulter bör
ställa krav på sina kunder och att man har bra
stöd i Reko för att göra det.
– Vem har en strulpelle till kund? frågade
Anders. Många mumlande ja hördes från deltagarna.
Kanske kan du omsätta de timmarna som en
strulpelle kräver, som ofta är olönsamma, till annat?
arbetstid och kvittning av lön när någon slutar
sin tjänst. Under seminariepasset ställdes många
frågor från deltagarna så det märks verkligen
vilket svårt ämne lönehantering faktiskt är.
För redovisningskonsulterna berättade Anders Bernåker om yrkesrollens möjligheter och
– Varför då? undrade Anders vidare. Kanske
kan du omsätta de timmarna som en strulpelle
kräver, som ofta är olönsamma, till annat? Du
kanske kan utbilda dig eller på annat sätt investera i dig själv? Eller försöka få in en ny, lönsam
kund? Det finns stöd i Reko om man känner
att man faktiskt borde göra sig av med någon.
Ett ytterligare tips från Anders Bernåker var
att göra tydliga uppdragsavtal.
– Med tydliga avtal är det lättare att göra det
som faktiskt avtalats och sälja övriga tjänster
som tillägg. Annars är det lätt att man ”är snäll”
och hjälper kunden med allt. Och avsätt tid för
planering av din verksamhet, då kommer det
också att finnas tid för utveckling, även på den
lilla byrån.
Dagens sista föreläsare var trendspanaren
Peter Siljerud. Han inledde med att framtiden
inte alltid är så lätt att förutspå.
– Vem trodde för 10 år sedan att vi skulle
börja fotografera vår mat, ladda upp bilderna
så att andra skulle kunna gilla dem med en
liten tumme upp? Eller att rika personer skulle
vilja åka på semester till konstgjorda kåkstäder
för att känna hur det känns att vara fattig?
Det enda vi med säkerhet vet är att världen
förändras, frågan är hur vi ska förhålla oss till
förändringen. En så stor del som 70 procent
av de yrken dagens förskolebarn kommer att
jobba inom finns inte än.
SÅ HÄR TYCKER VI
Fredrik Thorsson, E. Levenskog Redovisning
i Grästorp
Det har varit trevlig och lättsamt. Jag har lyssnat
på redovisningsseminarier, andra från mitt företag har lyssnat på lön så det var väldigt lyckat
med den här blandningen.
18
Viktoria Emanuelsson, Redogörarna i Umeå
Jeanette Gustafsson, Arivab i Borås
Jag tänkte först inte gå på kongressen i år men
den här dagen gjorde att jag ändrade mig. Den
var jättebra. För mig som jobbar ensam är sådana
här tillfällen ett utmärkt tillfälle att dessutom
träffa andra i branschen.
Det svåraste idag var att välja seminarium, jag
tyckte alla verkade intressanta. Jag valde därför
ett inom vardera område. Det här var ett bra
tillfälle att knyta kontakter med nya kollegor
och även träffa SRFs styrelse.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Något annat man bör fråga sig är vad som är
viktigt för unga. Få talar idag om snabba bilar
utan man vill hellre skapa sitt eget gitarrmärke,
göra bättre sushi än favoritrestaurangen eller
skriva en bestseller.
– Idag finns så många fler intressen och mycket mer underhållning att ta del av, säger Peter.
Det gäller att få ihop fritid och arbete. Du kan få
50 likes på en halvtimme men knappt en klapp
på axeln efter åtta timmars arbetsdag. Facebook
och andra sociala medier är mer beroendeframkallande än alkohol. Att vara nöjd på jobbet är
starkt kopplat till inflytande. Det är inte morot
eller piska som gäller om vi ska få unga att jobba
utan utvecklingsmöjligheter och meningsfullhet.
Inte ens lön fungerar längre som morot, de måste
tycka det är kul och känna passion.
– Lönerna ökar just nu i Asien. När fler och
fler arbetsuppgifter dessutom utförs av maskiner kan vi snart plocka hem en stor del av
produktionen till Sverige igen. Uttrycket Made
in Sweden kommer snart att bli mer aktuellt
än någonsin.
Kristina Karlén
Thomas Englund
Utifrån byråns alla kunder, uppdrag och tjänster hjälper Point dig att fördela och dokumentera arbetet,
hålla koll på avtal och fullmakter och följa upp i tydliga rapporter. All information lagras på ett och
samma ställe. Du når den dygnet runt, från vilken dator eller surfplatta som helst. Bekymra dig inte
om drift, säkerhet, backup och uppdateringar, det sköter vi.
Hogia Point stödjer naturligtvis processerna för REKO/SALK/ISQC1.
Välkommen till ett seminarium om SALK och Hogia Point.
MALMÖ 5/11 | GÖTEBORG 6/11 | STOCKHOLM 25/11
Anmäl dig direkt på www.hogia.se/ror/salk
Hogia Enterprise Solutions AB | 444 28 Stenungsund | Telefon: 0303-72 57 50 | hogia.se/ror
Redovisningskonsulten nr 5 2014
19
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Steve Ribbestam
Anders Bernåker
Tommy Nilsson
Helena C Larsson
Katarina Hedström Klarin
Fredrik Waker
Madeleine Hansson
SRFs 78e ordinarie kongress
Årets Kongressförhandlingar, den 78e i ordningen, genomfördes med sedvanliga förhandlingar och
redogörelser för de olika verksamheterna. Bland de drygt 100 deltagarna fanns även representanter
från förbunden i våra nordiska grannländer på plats.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON OCH MATS ÅSMAN
Ordförande Steve Ribbestam inledde kongressförhandlingarna med en summering av året som
gått samt nuläget för vår bransch.
– Det har aldrig varit större fokus på vår
bransch. För några månader sedan publicerades en rapport över yrken som är hotade på
grund av automatiseringens intåg, ett av dem
är redovisningskonsult. Inget kan vara mer fel.
Däremot kommer vårt yrke att förändras, framtida tjänster kommer att bestå av mer analys och
kommunikation och mindre produktion. Att
automatiseringen kommer att ta över en del av
det manuella arbetet det vet vi men det tror jag
kan gynna vår bransch då det blir katalysatorn
för förändring. Då frigörs nämligen tid till
rådgivning, säger Steve Ribbestam. Han påvisar
också de stora utmaningar branschen härigenom
får på ett positivt sätt där förändringsbenägen20
heten är en kritisk faktor för att lyckas i vår
framtidsbransch. Med förändring ökar intresset
från den så viktiga yngre generationen.
Verktyg som visar skillnad
– Vi behöver hjälpa våra företagare att göra bokföringen mer lättbegriplig, fortsätter Steve Ribbestam. Vi ska komma med nya infallsvinklar
som gagnar både vår och kundens affär. Kan vi
hjälpa våra kunder att bli bättre så ökar också vår
egen lönsamhet. Ett av de viktigaste verktygen
för att visa att en Auktoriserad Redovisningskonsult gör skillnad är Bokslutsrapporten. Vi
vet att det är fler och fler som börjar använda
den, engagemanget ökar, men vi har fortfarande
en lång bit kvar. Både banker, kreditinstitut och
till och med en och annan revisor efterfrågar
den. Nästa år ska reformen om lagstadgad revi-
sionsplikt utredas och ses över. Om gränserna
ska ökas för den lagstadgade revisionsplikten är
det viktigt att det finns ett alternativ och det är
Bokslutsrapporten. Vi kommer inte att ersätta
revision men med hjälp av en Bokslutsrapport
kan man få ett kvalitetskvitto på den finansiella
informationen och med en Auktoriserad Redovisningskonsult som rådgivare, som inte är lika
bakbunden som revisorn, är utvecklingsmöjligheterna för företagaren oändliga.
Strategi och ny organisation
Strategin för SRF är att aktivt verka för att stärka
yrkesrollernas – Auktoriserad Redovisningskonsult och Auktoriserad Lönekonsult – status
och för marknaden tydliggöra deras arbete.
Förbundet ska också stödja och utveckla medlemmarnas kompetens och vara ett stöd inför
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
SRFs STYRELSER
Så här ser SRFs styrelser ut efter årets Kongress. Det blev en liten förändring då
Katarina Hedström Klarin valdes in istället för Peter Nilsson. Katarina är sedan början
av året VD för LRF Konsult och kommer att tillföra både energi och nya idéer till en
redan meriterad styrelse.
Steve Ribbestam, förbundsordförande, omval 1 år
Född: 1949 • Inträde i SRF: 2009 • Kretstillhörighet: Stockholmskretsen
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2009, förbundsordförande 2011
Övrig styrelseerfarenhet: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, AcobiaFLUX AB, Ernst
& Young Global Executive Board, Ernst & Young Nordic, Ernst & Young Sverige, Tjänsteförbunden Svenskt Näringsliv
Verksam i: Matrisen Redovisning och Rådgivning AB, Stockholm
Anders Bernåker, vice förbundsordförande, omval 2 år
Född: 1954 • Inträde i SRF: 1981 (uppehåll 2001-2004) • Kretstillhörighet: Västra kretsen
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2006, vice förbundsordförande 2010
Övrig styrelseerfarenhet: Bergman & Höök Byggnads AB, Olsson & Co AB, Cuben
utbildning AB, Primas Invest AB, Hurtigs Bil AB
Verksam i: Anders Bernåker AB, Göteborg
Tommy Nilsson, styrelseledamot, omval 2 år
Född: 1965 • Inträde i SRF: 2001 • Kretstillhörighet: Södra kretsen
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010
Övrig styrelseerfarenhet: M-Tec Dental AB, Azelum AB
Verksam i: FöretagsEkonomerna Sverige AB
Madeleine Hansson, styrelseledamot, kvarstår 1 år
Född: 1965 • Inträde i SRF: 2006 • Kretstillhörighet: Södra kretsen
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2010
Övrig styrelseerfarenhet: Ladies Circle
Verksam i: PwC, Malmö
Katarina Hedström Klarin, styrelseledamot, nyval 2 år
framtida utmaningar. En hörnsten i vår vision
är att vi ska göra nytta för företagen i svenskt
näringsliv vilket är oerhört viktigt så vi inte bara
fokuserar på egennyttan.
– Vi måste också försöka intressera den yngre
generationen för våra yrkesroller, säger Steve
Ribbestam. Det kan vi göra genom att visa att
det finns spännande karriärmöjligheter i vår
framtidsbransch.
SRFs nya organisation presenterades. Utbildningsbolagets verksamhet har lagts in i
servicebolaget. Anledningen är främst att det
leder till administrativ förenkling men också
en effektivisering av arbetet i medlemsorganisationen, som hanteras av servicebolaget och
utbildningsverksamheten. Organisationen består numer av förbundet, ett förvaltningsbolag
och ett servicebolag.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Född: 1963 • Inträde i SRF: Extern • Kretstillhörighet: Extern
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2014
Övrig styrelseerfarenhet: Kronfågel AB, Agroetanol AB, Lantbrukarnas Ekonomi AB, Sigill
Kvalitetsstystem AB, LRF Försäkring, LRF Samköp, Sånga Säby Kurs & Konferens AB, Edsbacka Krog AB, Styrelseakademien i Stockholm, Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening
Verksam i: LRF Konsult AB, Stockholm
Fredrik Waker, styrelseledamot, kvarstår 1 år
Född: 1966 • Inträde i SRF: 2001 • Kretstillhörighet: Stockholmskretsen
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2013, styrelselesuppleant SRFs Stockholmskrets
Övrig styrelseerfarenhet: Partor AB, DDM Treasure Sweden AB, Nick Söderblom AB
Verksam i: Wakers Consulting AB, Stockholm
Helena C Larsson, styrelseledamot, kvarstår 1 år
Född: 1966 • Inträde i SRF: Extern • Kretstillhörighet: Extern
Styrelsehistorik SRF: Styrelseledamot 2013, styrelseledamot SRF Lön AB
Övrig styrelseerfarenhet: Styrelseledamot Löneföreningen i Sverige, Adj. Visma Agda AB
Verksam i: Lyft och Byggmaskiner AB, Ängelholm
21
BL
Administration
– programmet med de nöjdaste
användarna – nu även i molnet!
Till BL Administration kan du nu lägga till en molntjänst
som låter dig arbeta med dina företag från vilken dator
som helst – hemifrån, på kontoret och ute hos kund.
Molnlösningen innebär även att ni på redovisningsbyrån
och era klienter kan arbeta mot samma företag samtidigt
– ingen export eller import av filer behövs.
Jobba var
du vill
och när d
u vill!
 Åtkomst till molnföretag överallt
 Jobba flera samtidigt
 Arbeta i molnet eller lokalt
Flexibilitet för dig och dina klienter
 Koppling redovisningsbyrå – klient
 Säker datalagring
 Automatisk säkerhetskopiering
Nöjdaste användarna 4 år i rad!
Fyra år i rad har BL Administration utsetts till vinnare
i SRF:s stora undersökning ”Nöjd Kund”. Det är programanvändarna som har tyckt till i enkäten.
Programet har de nöjdaste användarna
på samtliga punkter: funktion, användarvänlighet och programsupport. Du kan
också bli en av våra nöjda kunder!
Vill du veta mer om att använda BL Administration
i molnet, kan du kontakta våra säljare – 0650-54 14 00
eller [email protected]
1) Redovisningsbyrå – Klient
Redovisningsbyrån och byråns klient jobbar mot företagsdatabasen i realtid,
dvs inga manuella överföringar krävs. Redovisningsbyrån har sedan tidigare
BL Administration medan kunden hyr de programdelar han eller hon ska
arbeta med, t ex BL Fakturering.
2) Åtkomst till molnföretag överallt
Redovisningsbyrån kommer åt alla sina molnföretag från vilken dator som
helst som har internet och BL Administration installerat. Detta ger möjligheten att arbeta mot samma företagsdatabas på kontoret, hemma och ute
hos kund.
Läs mer
om BL A
i molnet!
www.blinfo.se
Scanna koden med din
smartphone så kan du läsa
mer om vår molnlösning.
Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
SRF KONGRESSDAGAR 2014
– Vi måste bli mer
förändringsbenägna
– Det kommer att ske stora förändringar i vår bransch, säger SRFs nyligen omvalde förbundsordförande Steve Ribbestam. Framtiden blir med all säkerhet både utmanande och
spännande för den som jobbar som Auktoriserad Redovisnings- eller Lönekonsult.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: HENRIK HANSSON
Automatisering av arbetsuppgifter, strukturomvandlingar i samhället och branschglidning utgör alla grund för en positiv förändring. Många
faktorer kommer framöver att påverka arbetet
för både redovisnings- och lönekonsulter.
– Framtiden kommer att bli en utmaning,
speciellt för Auktoriserade Redovisningskonsulter, säger Steve Ribbestam. Arbetet går alltmer
från produktion till analys och kommunikation
när många arbetsuppgifter automatiseras. Jag
tror att de flesta tagit detta till sig mentalt men
inte ännu in i själen. Det kan vi konstatera
eftersom vi fortfarande säljer fler utbildningar
som har med själva produktionen att göra än de
som leder till kunskaper inom analys och affärsutveckling. Framtiden ställer krav på redovisningskonsulten att bli mer förändringsbenägen.
– Att vara Auktoriserad Redovisningskonsult
är ett framtidsyrke och jag tror att förändringen som branschen är inne i också utgör en
katalysator för denna förändring. Det kommer att leda till en bättre situation för både
redovisningskonsulten och kunden. Yrket
blir mer attraktivt och kommer att locka till
sig den yngre generationen i större grad. Att
”bara vara bokförare” har inte varit en lockande karriärväg. Nu är karriärutvecklingen
däremot tydlig. Vi som arbetar i branschen
måste bli mer stolta över vår titel och trycka
på skillnaden mellan en redovisningskonsult
som är auktoriserad mot en som inte är det.
Det är viktigt för de svenska företagen att de
har hjälp av en redovisningskonsult som har
både utbildning och erfarenhet och ständigt
utvecklar och utbildar sig samtidigt som han/
hon är kvalitetskontrollerad. Det måste bli lika
tydligt som det är i revisionsbranschen där man
skiljer på en auktoriserad revisor och en revisor
och att man också som i revisionsbranschen kan
ta betalt för den skillnaden.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
I redovisningsbranschen finns det numera
goda tillväxtmöjligheter och allt fler kvalificerade arbetsuppgifter. Det gör att intresset
för branschen också börjar öka bland landets
högskolestudenter.
– Den som går på högskolan har sedan länge
sett revisionsbranschen som det alternativ där
man kan få kvalificerade arbetsuppgifter och en
god möjlighet att göra karriär, säger Steve Ribbestam. Vi har inte den imagen riktigt än, men
vi är på väg, då verkligheten är en helt annan än
den upplevda. Revision minskar i omfattning
och redovisning/rådgivning ökar. Fler och fler
börjar se utvecklingsmöjligheterna som Auktoriserad Redovisningskonsult och också se det
som ett framtidsyrke. En bransch som dessutom
utvecklas till större företag med fler resurser ger
dessutom även andra utvecklingsmöjligheter än
bara de yrkesprofessionella.
– Jag skulle också vilja skicka med en önskan
till våra medlemmar när det gäller Bokslutsrapporten. Många säger att de inte skriver en Bokslutsrapport eftersom marknaden inte efterfrå-
Steve Ribbestam, Förbundsordförande SRF
gar den. Det är klart de inte gör det när de inte
vet att den finns. Vem efterfrågade Caffe latte
för 15 år sedan? Så skriv fler Bokslutsrapporter,
ju mer vi använder detta värdefulla verktyg desto
mer efterfrågat kommer det att bli! Det är viktigt
att vara stolt över vårt yrke och visa det. Det
är en överlevnadsfråga för den Auktoriserade
Redovisningskonsulten att visa vad vi kan och
vad vi står för, inte minst för den så eftertraktade
yngre generationen som är vår framtid.
Jobbar du med tekniska konsulter?
Redovisning för konsulter är en av våra specialiteter!
Läs mer och prata med några av våra kunder
www.briljant.se
Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag
23
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Mingel, matglädje och makalös
musikunderhållning
ed SRF
på Skansen m
ember 2014
iddag 24 sept
SRF Kongressm
24
FOTO: MATS ÅSMAN
Festligheterna efter dagens kongressförhandlingar inleddes med avslappnat mingel i anslutning till mässan Ekonomi & Företag. Dryck
och tilltugg kunde avnjutas till musik av Cirkus
ADHD. Ett utmärkt tillfälle att diskutera dagens
händelser och för några, att till och med göra
affärer.
Avslutningen och höjdpunkten på dagen var
förstås kongressmiddagen, som i år arrangerades
på klassiska Solliden på Djurgården. Solliden,
belägen högt upp på Skansens område, bjöd på
en fantastisk utsikt över Stockholm. Den smakfulla tre-rätters middagen ackompanjerades av
Janne Åström, rockaren som utbildade sig till
operasångare. Tillsammans med Medborgarna
bjöd han på härligt gung, från klassiska toner
till modern pop. Naturligtvis fick publiken
vara med – allsång är näst intill obligatoriskt
när man är ett stenkast från Sollidenscenen.
Kvällen avslutades till discotoner som såg till att
dansgolvet fylldes av ystra SRF-vänner.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Nu är vi över
200!
Ytterligare ett auktorisationsseminarium för lönekonsulter har genomförts. Ett 60-tal personer
deltog och fick sina efterlängtade certifikat som
bevis för att de numera kan titulera sig Auktoriserad Lönekonsult. Under seminariedagen,
som leddes av Zennie Sjölund, Mikael Hasselborg och Helena C Larsson, fick deltagarna
information om SRFs arbete på lönesidan, den
nya standarden SALK (Svensk standard för auktoriserade lönekonsulter) och hur utvecklingen
av yrkesrollen ser ut.
– Den här dagen är ett bra tillfälle att träffa
fler blivande Auktoriserade Lönekonsulter, säger
Zennie Sjölund. Att den kunde genomföras i
samband med SRFs ordinarie Kongressdagar gav
en extra fin inramning och en möjlighet att även
träffa andra medlemmar i förbundet.
FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPORT IMPORT UT
LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOMS IDROTT IDEEL
P BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS PERSONBILAR LEAS
PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BOSTÄDER REKLAM &
LER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIODISERINGAR REDOVISNIN
N PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERING EU-DOMAR VIDAREFAKTURERING OMVÄND MOMS BYGGMOMS TJÄNSTEHANDEL FÖ
AURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGHET OMVÄND BETALNINGSSKYLDIGHE
SKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA VIDAREFAKTURERING ENFUNKTIONSVOUCHER FLERFUNKTIONSVOUCHER
G MOMSFÄLLOR FEL MOMS MOMSAVDRAG VARUHANDEL ELEKTRONISK HANDEL APPAR MOMSFRITT SKATTESATSER UNDANTAG EXPO
FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER REPRESENTATION UTBILDNING KULTURMOM
GAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTARTAD VERKSAMHET FARTYGSMOMS
AR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR KUNDFÖRLUSTER ACKORD RÖRELSEARRENDE BO
NSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG BEGAGNADE VAROR RESEBYRÅMOMS BOKFÖRING PERIOD
Hela moms-PERIODRAPPORTGedigen
DirektlinjeEU-DOMAR
till
Riktigt
GSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION
INTRASTAT MOMSREGISTRERING
VIDAREFAKTURERING
OMVÄND MOMS BY
området.
nyhetsservice.
folk
som
KAN.
bra
stöd.
TEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL HANDEL FRIVILLIG SKATTSKYLDIGH
om alla reglerna.
Nyhetsbevakning
Exklusiv direktlinjeKREDITFAKTURA
Interaktiva
tjänster.
LNINGSSKYLDIGHETLättläst
VINSTMARGINALBESKATTNING
SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA
VIDAREFAKTURERING
ENFUNKTION
Enkelt att FAST ETABLERING
söka.
i särklass.
Kommentarer
Tholin & Larssons VARUHANDEL
Lathundar.
Blanketter. HANDEL APPAR MO
NSVOUCHER FELPRISREGLER
MOMSFÄLLOR
FEL MOMS till MOMSAVDRAG
ELEKTRONISK
Fördjupnings
material
och förklaringar LOKALUTHYRNING
specialistgruppKONFERENSPAKET
för moms.
Tabeller.
Viktiga länkar.
ANTAG EXPORT IMPORT
UTTAGSMOMS
FASTIGHETSMOMS
RESTAURANGTJÄNST
HOTELLTJÄNSTER
på detaljnivå.
från momsexperterna.
Ring och få svar direkt.
Särskild Moms-TV.
RMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTAR
MS PERSONBILAR LEASINGBILAR MOTORCYKLAR PERSONALFÖRMÅNER RABATTER TRYCKERIMOMS FAKTURAFRÅGOR
PROVA KUNDFÖRLUSTER
NDE BOSTÄDER REKLAM & SPONSRING JÄMKNINGSREGLER INVESTERINGSVAROR BIDRAG UTLÄNDSKA FÖRETAG GR
BEGAGNADE VAROR
RESEB
ATIS
M o ms K
ODISERINGAR REDOVISNINGSTIDPUNKT MOMSDEKLARATION PERIODRAPPORT INTRASTAT MOMSREGISTRERINGhTeeltstaEU-DOMAR
VIDAREFAKTURER
omplett
gratis
måna d
Ring 03 i enHANDEL
MS TJÄNSTEHANDEL FÖRPACKNINGAR RESTAURANG BOKFÖRING FAKTURANS INNEHÅLL UTLÄGG INTERNATIONELL
FRIVILLIG SKA
.
1
-8
4
01
eller sk
icka e -p 80,
SSKRROVA GRATISYLDIGHET VINSTMARGINALBESKATTNING SJÄLVFAKTURA FÖRENKLAD FAKTURA KREDITFAKTURA [email protected]
ENFUN
o
tholin.s st:
e
& Larsson · Box 17103, 402MOMSFÄLLOR
61 Göteborg · Tel: 031-84FEL
01 80MOMS
· Fax: 031-21 69MOMSAVDRAG
75 · E-post: [email protected]
· Hemsida: www.tholin.seELEKTRONISK HANDEL
NSVOUCHER FELPRISREGLER Tholin
FAST ETABLERING
APPAR MO
ANTAG EXPORT IMPORT UTTAGSMOMS FASTIGHETSMOMS LOKALUTHYRNING KONFERENSPAKET RESTAURANGTJÄNST HOTELLTJÄNSTER
RMOMS IDROTT IDEELLA FÖRENINGAR FÖRETAGSKÖP BOLAGSKOSTNADER FÖRMEDLINGSTJÄNSTER SKATTETILLÄGG KONCERNER NYSTAR
JOBBIG MOMS?
Vi stödjer dig när du har svåra frågor och problem.
Årsabonnemang med fast, lågt pris.
Läs mer eller teckna abonnemang: www.tholin.se
Redovisningskonsulten nr 5 2014
25
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Framgångsrika företagare i redovisningsbranschen. Från vänster: K-G Bergström, Olle Rydqvist, Lasse Hellström,
Katarina Hedström Klarin, Helena Grufman, Jessica Svensson, Ragna Karlén Stavegren och Frans Blom.
Framgångsrika företagare
delar med sig
Vid årets kongressdagar återupptogs det gamla konceptet Byråledarkonferens, något som visade sig
vara riktigt uppskattat. Moderator K-G Bergström lotsade sju framgångsrika företagare när de berättade
om sina väldigt olika men mycket lyckosamma företagarresor.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN
Först ut att berätta sin historia var Frans Blom,
VD för Modern Ekonomi som de senaste åren
gått från att vara en traditionell byrå till ett
börsnoterat bolag. Modern Ekonomi är idag
en av landets största redovisningskedjor med
fler än 140 anställda och närvaro på 13 orter.
Allt under ett tak
Modern Ekonomi grundades 2006 genom att
fyra redovisningsbyråer på olika orter gick samman till ett bolag. Sedan har det rullat på med
både organisk tillväxt och uppköp. Några av
milstolparna är köpet av ett finansbolag 2012,
starten av ett lönecenter 2013 och börsnoteringen som skedde tidigare i år.
– Vårt mål är att utvecklas till den ledande
leverantören av ekonomitjänster, säger Frans
Blom. Vi kan erbjuda i stort sett alla tjänster
inom ekonomi och rådgivning till våra kunder, allt från den löpande redovisningen till
avancerad rådgivning och finansiering. I vårt
nya affärsområde ME Konsult har vi spets26
kompetenser som bland annat kan hjälpa till
med generationsskiften, investeringskalkyler,
arbetsmiljöfrågor och familjejuridik. Det gör
att vi även är attraktiva som arbetsgivare, hos
oss finns flera karriärvägar.
När det gäller framtiden har man på Modern
Ekonomi planer på en säljorganisation, flera
förvärv och ett nyutvecklat franchisekoncept.
– Inom några år ska vi finnas i hela landet
och vara första valet när företag ska upphandla
redovisningstjänster. Man ska tänka på oss i
första hand och inte på ett av de stora revisionsföretagen. Det är vår vision.
Fortnox
Noggranna och intresserade
Lasse Hellström driver redovisningsbyrån Fidelis Ekonomi. Hans framgångsrecept är att
förekomma kunden och att satsa på personalen.
– Fidelis betyder trogen på latin. Det är vad
kunden ska känna hos oss, när man väl kommer
in vill man stanna kvar. För att lyckas med det
har jag satsat mycket på personalen, valt vilka
kunder vi vill arbeta med och hela tiden jobbat
medvetet mot uppsatta mål.
– När jag anställer en person är det två egenskaper jag tycker är viktigast, fortsätter Lasse.
De ska vara noggranna och intresserade. Resten
kan man lära sig. Vi satsar mycket på utbildning
och försöker ha roligt tillsammans, det svetsar
samman och bygger förtroende. Man måste
vårda sin personal och vara generös.
Lasse talar också om vikten att förekomma
kunden, att vara proaktiv. Och att lyssna på
vad kunden egentligen vill ha och inte vad han
eller hon säger.
– Vid ett tillfälle hade jag en kund som ville
öka sin vinst genom att sänka kostnaderna.
Istället gav vi förslag på hur hon kunde öka sina
intäkter. Kunden dubblerade sin omsättning, vi
har utökat vårt engagemang och kunde då också
ta mer betalt. Ett råd till andra redovisningskonsulter är att våga välja sina kunder och att ställa
krav på dem. Välj bort de som bara stjäl energi
och är olönsamma.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Ska bli Sveriges bästa
Katarina Hedström Klarin är VD för LRF Konsult, landets största redovisningsbyrå med 1 500
medarbetare.
– Det är en stor koloss att leda. Vi har 130
kontor och 120 operativa chefer. Då är det viktigt att alla delar samma bild av företaget för att
vi ska kunna uppnå våra mål. Automatiseringen
vi är inne i förändrar våra beteende snabbare
än vi tror. Vi måste alla bli mer effektiva och vi
måste attrahera fler ungdomar till vår bransch.
Att få in nya medarbetare med en helt ny synvinkel som jobbar tillsammans med seniorer är
en mycket viktig kombination.
För ett nationellt företag med många medarbetare är det en utmaning att få med samtliga
i det förändringsarbete som LRF Konsult just
nu är inne i.
– Jag har försökt hitta de orsaker som gör ett
kontor framgångsrikt, berättar Katarina. Jag
har studerat våra kontor och kommit fram till
åtta olika saker som gör att de blir lyckosamma.
Dessa har jag kokat ihop till en lista och gett
till alla chefer. Sen får de fundera ut vilket eller
vilka moment de kan jobba med på just det
kontoret. Alla våra medarbetare är inne i ett
enormt kompetenslyft just nu. Alla har såklart
olika mål men alla är med. Vi ska bli Sveriges
bästa rådgivningsföretag.
Visma Agda
Kompetens, innovation och pålitlighet!
Agda PS
+
Visma.net
Absence
Visma.net
Expense
Visma.net
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Recruitment
Visma.net
Personal
Agda PS
Tid
Agda PS
Att bygga relationer ger framgång
Jessica Svensson och Helena Grufman driver
sedan 2006 redovisningsbyrån Viredo. Vilket
är deras framgångsrecept för att lyckas i redovisningsbranschen?
– Vår utgångspunkt har alltid varit ödmjukhet och att visa kunden att vi är glada över
det förtroende de ger oss. Vi säger till vår
personal att behandla kundens ekonomi och
dokument som om det vore sin egen. Vi ska
också generera rapporter som kunden förstår,
som de kan använda för att ta sin verksamhet
vidare, säger Helena.
På Viredo jobbar idag 12 personer, olika
personligheter som ger dynamik åt företaget.
– Hos oss finns någon som passar alla, säger
Jessica. Vi har en väldigt platt organisation och
ser till att ha kul tillsammans. Det har smittat
av sig på våra kunder, de är förvånade att det är
så kul att komma till en redovisningsbyrå. Vår
framgång består till stor del av att vi känner oss
som ett team som löser problem tillsammans.
Vi tycker också att vi är framgångsrika i våra
relationer med kunderna. Har man en bra
relation är det svårt för kunden att gå någon
annan stans. En framgångsrik byrå värnar om
personalen och bygger relationer med både
personal och kunder.
fortsättning på nästa sida
Payslip
Visma.net
Resor
Agda PS
Lön
Agda PS
Visma Agda
Vår framtid
Agda PS + Visma.net = Sant
Agda PS är ett system som stödjer företagets kärnprocesser inom lön, resor,
tid och personaladministration. Systemet frigör resurser, ökar effektiviteten och
förenklar arbetet. All information finns samlad på ett och samma ställe och alla i
företaget kan använda Agda PS var de än befinner sig. Du väljer själv vilka delar
av systemet som passar din verksamhet bäst. Var fjärde löntagare i Sverige inom
den privata sektorn får sin lön via Agda PS.
Visma.net är Vismas flaggskepp. Det är en affärslösning som kopplar ihop ditt
team med företagets verksamhet genom smarta, automatiserade och integrerade
affärs-, ekonomi- och HRM-processer i molnet. Visma.net hjälper dig att fokusera
på din kärnverksamhet och bli bäst på den.
Visma Agda • 0431-44 94 00
[email protected] • www.agda.se
27
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Ledarskapet är nyckeln
– Vår historia är lik många andras i branschen.
När vi växte och blev uppåt fem medarbetare
började jag fundera på ledarskapet, säger Ragna
Karlén Stavegren. Jag gick en ledarskapskurs och
lärde mig kommunikation, situationsanpassat
ledarskap och konflikthantering. Just konflikthantering är något vi redovisningskonsulter
har stor nytta av, vi får ofta problem när vi
kommer i konflikt med en kund för det är vi
inte vana med.
Ragna är VD vid den egna byrån Karlén &
Stavegren. När hon märkte att företagets utveckling stannade upp och de satt fast i gamla rutiner
tog hon hjälp av sina medarbetare.
– Vi hittade två kärnprocesser som inte
fungerade. Våra uppstartsprocesser och kundgenomgångar. För att komma tillrätta med detta
standardiserade vi först allt med ISO och sedan
Reko, efter det tog vi till oss Lean-konceptet. Nu
jobbar vi på ett helt nytt sätt. Våra duktigaste
konsulter tar hand om nya kunder och slussar
ner dem i organisationen. Genom dokumente-
rade och strukturerade genomgångar får vi ut
all information till alla.
– Vi har med vårt arbetssätt också lyckats
skapa säkrare konsulter, fortsätter Ragna. De har
alltid varit kunskapsmässigt bra men de måste
också veta vad som gäller. Vi har till exempel ett
körschema hur man kan förbereda sig inför ett
svårt möte. Om du känner dig trygg och äger
situationen kan du försätta berg!
Mitt tips till andra är att gå en ledarskapskurs,
se till att få med personalen i förändringsarbetet
och var beslutsam. Ta reda på nuläget och vilket
mål du vill uppnå. Då kan du också se vilka
insatser som krävs och vilken kompetens som
saknas.
Digitalisering full ut
Olle Rydqvist driver PE Accounting tillsammans
med två kollegor. PE Accounting är inte som
andra byråer, de är nämligen helt digitaliserade.
– Att importera och exportera filer är inte
automatiserad bokföring i vår värld. Vi har
ingen manuell hantering alls. Kundens fakturor
attesteras av chefen, skickas, betalas och bokförs
automatiskt. Av våra 17 anställda är det en
person som är ekonomiassistent.
PE Accounting är en ganska ny aktör men har
en snabb tillväxt. I år ökade de sin omsättning
från 8,2 miljoner till 14. Målet för nästa år är
20 miljoner.
– Att vi lyckas beror till stor del på att vi
är extremt tydliga med vilken nisch vi tillhör
och vad vi kräver av kunden, säger Olle. Vi är
tydliga med vilka system kunden måste ha för
att komma åt alla våra lösningar. Vi har ingen
personal som stansar bokföring eller laddar upp
filer. Det gör att vi inte är ett alternativ för det
riktigt lilla företaget.
Sammanfattningsvis kan vi säga att alla dessa
framgångsrika byråer har något gemensamt. De
har satsat mycket på och är måna om sin personal. Att lyfta statusen på yrket kommer att leda
till att bra och kompetenta människor söker sig
till en karriär som redovisningskonsult. Genom
att göra yrket kul och spännande kommer man
också att kunna plocka de bästa studenterna.
DELTAGARNAS ORD
28
Eva Bratt, Revisorskan Redovisningskonsulter AB, Stockholm
Marcus Hyberger, Myllenbergs AB,
Helsingborg
– Jätteintressant, roligt att ta del av detta ur mitt
perspektiv. Jag har själv byggt upp och utvecklat
en byrå som jag nu sålt. Det är spännande att
höra ungdomarnas visioner och hur de tänker
jämfört med hur jag tänkte. Jag har deltagit på
kongresserna sedan 1985 och har de senaste åren
saknat Byråledarkonferensen så jag uppskattar
att den är tillbaka.
– För mig var det väldigt inspirerande att höra
hur de här personerna byggt upp sina framgångsrika verksamheter via olika strategier. Där
jag jobbar är vi också i ett utvecklingsstadie och
det är nyttigt att få tips om hur andra gjort. Det
här är den första kongressen jag är med på. Det
bästa har varit att träffa andra, skapa kontakter
och utbyta erfarenheter.
Åsa Bergk, ÅsCa Redovisning AB, Handen
– Det var första gången jag var med på en Byråledarkonferens. Den här dagen var mycket
inspirerande och det var kul att höra allas berättelser, från stort till smått. Lärorikt att få lyssna
till andras berättelser om lönsamhet och att få
tips till den egna verksamheten. Det vill jag höra
ännu mer om.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Utställare
Vid mässan Ekonomi & Företag fick besökarna möjlighet att träffa utställande företag från
många olika branscher. Här fanns allt från programvaruleverantörer till utbildningsföretag och
kontorsmöbler. Konsulten gjorde som vanligt ett nedslag bland montrarna.
Bransch som färgas av
hög sekretess
Stephanie Holmström, Frida Kardeskog och Nathalie El Gomati
Trots visioner om det papperslösa kontoret och
digitala lösningar produceras ändå stora mängder pappersoriginal som också måste arkiveras
på rätt sätt. Stockholms största och mest centrala
företag för arkiveringstjänster är OCT AB.
– Arkivering är för de flesta en rätt trist arbetsuppgift, det är nog bara vi som jobbar med det
som tycker det är kul, säger Nathalie El Gomati.
Att man tycker jobbet är kul märks inte minst
på kundnöjdheten. Vid en kundundersökning
fick företaget bara 5:or och 4:or i betyg på en
femgradig skala. Hela 85 procent av kunderna
är mycket nöjda.
Kunderna består av allt från enmansföretag
till världens största koncerner och bolag som
kräver hög sekretess.
– Flera av våra kunder vill inte berätta var de
arkiverar sina papper av säkerhetsskäl, berättar
Nathalie El Gomati. Det gör att vi inte heller
kan använda dem som referenser. Förutom arkivering säkerhetsdestruerar vi även papper som
inte behöver sparas längre. Detta tillhandahåller vi själva med helt egen personal i våra egna
lokaler. Det tror jag vi är unika med.
Finansiering med småföretagarfokus
– Hos oss kan småföretagare få samma villkor
som de stora bolagen, tack vare våra egna ramavtal, säger Martin Wallin, Wasa Kredit. Vi har
ett mycket fördelaktigt leasingupplägg där vi
även kan koppla på försäkring och serviceavtal.
Vi hjälper också till att avyttra fordonet när det
blir aktuellt.
Ytterligare en fördel med Wasa Kredit är enligt
Martin Wallin en mer transparent prisbild än
andra finansieringsbolag.
– Vi bakar inte in allt till en klumpsumma
som de flesta gör. Vi specificerar alla poster så att
kunden enkelt kan se vad han eller hon betalar
Redovisningskonsulten nr 5 2014
för, vad som faktiskt ingår i priset. Det vet vi
är uppskattat.
Genom rabattavtal erbjuder Wasa Kredit SRFmedlemmar förmånliga priser på både billeasing
och andra finansieringstjänster. Är man snabb
och tecknar ett leasingavtal inklusive försäkring
före årsskiftet så bjuder Wasa Kredit på de första
tre försäkringsmånaderna.
– Vi är väldigt måna om våra samarbetspartners och deras medlemmar, säger Martin Wallin.
Ett tätt samarbete gör det möjligt för oss att bli
ännu bättre och se till de särskilda behov som
just SRFs medlemmar har.
Martin Wallin
29
SRF KONGRESSDAGAR 2014
... fler utställare
Partnerprogram för
bättre affärer
Petra Johannesson och Lotta Berlin
Swedish Consulting Group, SwCG, kan vara
din nästa inköpspartner när det gäller IT och
management.
– Vi underlättar för våra kunder när det
handlar om att hantera och välja leverantörer,
berättar Petra Johannesson. Genom att använda
vår modell får man kontroll och kostnadseffektiviseringar, vilket skapar förutsättningar till en
bättre inlöps- och leverantörsstrategi. Genom
oss får man också tillgång till marknadens bästa
leverantörer och möjlighet att välja rätt leverantör utifrån sina egna behov och förutsättningar.
SwCG har också ett partnerprogram som
vänder sig till bolag som vill växa inom befintliga
eller nya marknader men som inte har de ekonomiska förutsättningarna till det på egen hand.
– Inom ramen för programmet arbetar vi tillsammans i ett nätverk för att stötta säljprocessen,
med marknadsföring, bearbetning av kunder och
erfarenhetsutbyte, berättar Petra Johannesson
vidare. Dessutom ordnar vi partnerträffar och
innovationsdagar där deltagarna kan erbjuda
sina tjänster.
Lösning för elektronisk fakturahantering
Företaget Basware erbjuder elektronisk fakturahantering och e-fakturering i ett så kallat ”open
network”. Med hjälp av deras programvara
kan man skicka elektroniska fakturor utan
att behöva tänka på vilket format mottagaren
använder.
– Idag utgör ungefär 60 olika affärssystem
90 procent av marknaden, säger försäljningschef Herman von Greiff. Dessa affärssystem
producerar elektroniska fakturor i olika format.
Tidigare har man varit tvungen att säkerställa
att fakturan man skickar också är kompatibel
med mottagarens system, annars har den inte
kommit fram. Med vår tjänst behöver man inte
göra det längre. Vi hanterar många olika format
på ett och samma sätt.
30
Att skicka elektroniska fakturor har varit en
komplicerad process för företag med många
underleverantörer.
– Några av våra kunder är Scania, Vattenfall,
SKF och ABB, berättar Herman von Greiff.
Tack vare vår programvara spelar det ingen roll
vilket affärssystem underleverantören använder,
vilket underlättar enormt och är tidsbesparande.
Man kan se Basware som en mjukvara som läggs
utanpå alla affärssystem, omvandlar formatet på
den elektroniska fakturan så att alla blir kompatibla med varandra. Detta har även lett till att
exempelvis Hogia valt att bygga in Baswares efaktureringslösning i sitt affärssystem. Alla deras
användare kan därmed skicka e-faktura med bara
ett klick direkt från affärssystemet.
Herman von Greiff
Redovisningskonsulten nr 5 2014
SRF KONGRESSDAGAR 2014
Öppen lösning i välkänt program
ExOpen utvecklar och säljer programvaror för
budgetering, prognoser och rapporter. En bra
budgetmodul är något som saknas i de flesta av
dagens affärs- och ekonomisystem enligt VD
Albert Leffler.
– Nästan alla som jobbar med budgetering
och prognoser skapar sina mallar i Excel. Därför
är våra programvaror fullt integrerade med just
Excel. Som användare behöver du alltså inte lära
dig ett nytt program utan kan lägga en stor del av
din tid på analys istället för manuell hantering.
ExOpen hämtar data ur ditt affärssystem
och ger dig därmed direkt åtkomst till din affärsinformation i realtid. Med tydliga grafer och
visualiseringar kan du se trender och mönster
samt följa händelser på transaktionsnivå.
– Redovisningskonsulter är en kommande
marknad för oss, fortsätter Albert Leffler. Vi
kommer inom kort att sjösätta en programvara
som vänder sig direkt mot redovisningskonsulter och revisorer. Med de molnbaserade tjänsterna kommer man att kunna jobba direkt mot
en annan part, till exempel en kund, i realtid.
ExOpen har idag 50 anställda fördelade på
två kontor, ett i Stockholm och ett i Malmö.
– Vår affärsmodell är att kunden hyr sin lösning per månad. Det gör att man utan dyra
investeringar kan testa om programmet funkar
i den egna verksamheten. Funkar det inte så
avslutar men helt enkelt sitt abonnemang. Om
vi inte underhåller och utvecklar programvaran
så kommer kunderna att välja bort oss. Jag tror
att alla som utvecklar affärssystem måste börja
tänka så. Företag har varken råd med eller intresse av lösningar som kräver en dyr investering,
avslutar Albert Leffler.
Albert Leffler
Skriv ut en kompis
Carl Schillander
Redovisningskonsulten nr 5 2014
En produkt som börjar närma sig marknaden
för hemmabruk är 3D-skrivare. Priserna har gått
ner och användarvänligheten ökat. Marknaden
i Sverige är gryende.
– En 3D-skrivare kan vara ett ypperligt verktyg för att få barn intresserade av teknik, säger
Carl Schillander vid företaget Thaiber. I Finland
finns det skolor som köper in 30 maskiner i
taget, här i Sverige är det dock lite trögare. Det
är synd, företag som till exempel Ericsson och
Volvo har tappat 30 procent av sitt rekryteringsunderlag på fyra år på grund av att för få söker
sig till tekniska utbildningar.
Carl Schillander jämför utvecklingen av 3Dskrivare som den för persondatorer.
– Förr var det stora pjäser som stod i speciella
rum på företag, nu finns som bekant datorerna i
varje hem. Jag tror på en liknande utveckling för
3D-skrivaren. Du kan använda den till väldigt
mycket – designa egna smycken, göra fiskedrag
eller delar till modellplan. Du kan till och med
ta ett foto på din kompis och skriva ut honom
eller henne som en liten docka.
31
debat t ar t ike l
Ingångsbalansräkning vid
insteget i K-regelverken
Reglerna i K2 och K3 om ingångsbalansräkning väcker många frågor, dels i vilka situationer det kan
bli aktuellt att upprätta en sådan, och sedan hur och när eventuella korrigeringsposter ska bokföras.
TEXT: SVEN-INGE DANIELSSON, AUKTORISERAD REDOVISNINGSKONSULT SRF OCH FÖRELÄSARE PÅ MÅNGA REDOVISNINGSKURSER BLAND ANNAT ÅT SRF
FOTO: FREDRIK PERSSON
Under 2014 kommer många av våra kundföretag
att kliva in i något K-regelverk, och för vissa av
dem kan det bli aktuellt att upprätta en ingångsbalansräkning. Detta då det K-regelverk man
ska börja tillämpa har andra värderingsregler än
tidigare normering. Exempel på detta kan vara
egenupparbetade utvecklingskostnader vilka
finns som balanspost men som inte får finnas i
en balansräkning upprättad enligt K2-reglerna.
Det kan också vara en goodwill post som skrivs
av på 20 år, vilket inte K3-reglerna godkänner,
i många fall blir då avskrivningstiden 10 år och
en korrigering måste göras.
I K2 hittar du reglerna för upprättande av ingångsbalansräkning i 21 kap, i kommentarerna
till detta kapitel i vägledningsdelen finns en hel
del matnyttiga kommentarer. I K3-regelverket
hittar vi motsvarande regler i kapitel 35.
Ingångsbalansräkning i K2
Om vi börjar med förenklingsregelverket K2 så
räknar man upp ett antal situationer där korrigering ska ske mot ingående eget kapital, med
vilket man avser ingående eget kapital det första
år man tillämpar K2-reglerna, jämförelseåret
berörs ej.
Det finns ett antal situationer då korrigering
kan bli aktuellt vid insteg i K2-reglerna. Till
exempel får följande poster inte finnas i en balansräkning upprättad enligt K2-reglerna:
• Egenupparbetat immateriell anläggningstillgång.
• Uppskjuten skattefordran eller uppskjuten
skatteskuld.
• Uppskrivning på annan anläggningstillgång
än byggnad och mark.
Av kommentarerna till kap 21 framgår att
ett företag som berörs av någon eller några
av ovan poster i samband med övergång från
32
annan normering till K2 ska upprätta en särskild ingångsbalansräkning. Effekten av dessa
korrigeringar bokförs direkt mot eget kapital,
(Balanserat resultat).
I första läget har vi att utgå från en fastställd
balansräkning från föregående räkenskapsår,
denna utgör således utgående balans för föregående år, enligt kontinuitetsprincipen i ÅRL:s
2 kap 4 § p 7 så ska denna sedan utgöra ingående
balans för nästföljande räkenskapsår, så även vid
övergång till K-regelverk. Enligt kommentaren
till 21 kap i K2 sker då korrigeringen genom att
en bokföringspost bokförs mot ingående eget kapital, resultatet blir en justerad ingående balans.
Som jag tolkar detta så bör denna bokföringspost
dateras på räkenskapsårets första dag, säg exempelvis 1 jan 2014. När ska denna transaktion
då senast vara bokförd? Vi kan konstatera att
bokföringsposten per definition inte utgör någon
affärshändelse utan är en övrig bokföringspost.
Det är sannolikt så att i många fall aktualiseras frågan om ingångsbalansräkning först
i samband med sista bokslutet enligt tidigare
normering, det vill säga då den ingående balansen fastställs genom att utgående balans blir
färdig i bokslutet.
Ingångsbalansräkning i K3
I K3 regelverkets 35 kap anger Bokföringsnämnden, BFN att en förstagångstillämpare ska
upprätta en ingångsbalansräkning och att detta
ska göras ”per tidpunkten för övergång”, vilket
då anges som första dagen på det tidigaste räkenskapsår för vilket ett företag upprättar fullständig jämförande information enligt K3-reglerna.
Vilket då blir första dagen för jämförelseåret för
ett större företag och första dagen på räkenskapsåret för ett mindre företag som valt att inte räkna
om jämförelsetalen med stöd av reglerna i 3 kap
5 § årsredovisningslagen, ÅRL.
Sven-Inge Danielsson
Detta torde innebära att själva grund- och
huvudbokföringen av dessa bokföringsposter
även i K3 kommer att ske vid en senare tidpunkt än den redovisningsperiod då insteget i
K3-regelverket skedde.
Vilka poster som kan innebära korrigeringar
i den ingående balansen i K3 framgår även det
av det 35 kapitlet.
Argument för tidpunkten för bokföring
Rent praktiskt så har vi ju i många fall inga
korrigeringsposter fastställda förrän i samband
med bokslutsarbetet, det vill säga vid en senare
tidpunkt än den som enligt god redovisningssed
är accepterad som sista tillåtna bokföringsdag för
räkenskapsårets första månad.
Frågan blir då ska ingångsbalansräkningen
upprättas så snart det kan ske, och innebär det
senast 50 dagar efter räkenskapsårets påbörjande, eller kan man dröja med bokföringsposten till en tidpunkt 50 dagar efter den månad
bokslutet är färdigställt, eller kan man rentav
vänta tills bokslutsarbetet för det första året man
tillämpar K-reglerna?
Redovisningskonsulten nr 5 2014
I de två senare fallen dyker då frågan upp om
man kan datera en bokföringspost som avser
korrigering av ingående eget kapital med annat
datum än räkenskapsårets första dag?
Finns det någon koppling till bokföringslagens, BFLs regler om öppningsbalansräkning?
Av 4 kap. 3 § BFL följer att när bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan
skyldighet ändras, ska företaget utan dröjsmål
upprätta en öppningsbalansräkning. Eftersom
BFN använder ett annat begrepp än det som
används i BFL och det faktum att vare sig K2
eller K3 hänvisar till begreppet öppningsbalansräkning så torde BFNs avsikt inte vara att den
ingångsbalansräkning som i vissa situationer ska
upprättas vid insteg i K-regelverken ska anses
utgöra en öppningsbalansräkning.
När ett företag börjar tillämpa K2 eller K3
har BFN dessutom sagt att det är fråga om byte
av redovisningsprincip – vilket torde vara något
annat än vad som avses i 4 kap. 3 § BFL.
En annan viktig fråga är, hur förhåller vi oss
till aktiebolagslagens, ABLs regler om kontrollbalansräkning med mera? Vi kan i vart fall
konstatera att det kan finnas situationer där det
egna kapitalet helt eller delvis blir förbrukat
när vi tillämpar nya externredovisningsregler
Redovisningskonsulten nr 5 2014
som bland annat medför korrigeringar i den
ingående balansen vid insteget i K-regelverken.
Ett liknande problem uppstår också när man
beslutat om utdelning utifrån äldre regler men
där en korrigering till K2-regler kan innebära
att bundet eget kapital inte är helt intakt vid
utdelningstidpunkten vilket ABL kräver.
Av dessa anledningar torde det, oaktat vad vi
kommer fram till gällande tidpunkten för bokföring av bokföringsposten som ska korrigera
vissa värden i den ingående balansen, vara av
stor vikt att beakta effekten av dessa korrigerar
så snabbt som möjligt det första räkenskapsåret
K-reglerna tillämpas.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis så anser jag att man i kommentaren till 21 kapitlet i K2 och 35 kapitlet
i K3 tydligare borde angivit när denna bokföringspost senast ska vara bokförd. Eftersom så
inte är fallet så uppstår denna osäkerhet. Men
min slutsats blir att det är frågan om en korrigering i form av en särskild bokföringspost,
och då ska den bokföras i grundbok och huvudbok så snart det kan ske. Detta då reglerna
i 5 kap. 2 § BFL ska tillämpas även på övriga
bokföringsposter. Om man tolkar dessa regler så
anser jag att det blir antingen direkt vid insteget
i K-reglerna eller i vissa fall i den period man
befinner sig då bokslutsarbetet utförs. Jag kan
inte se något tydligt stöd att vänta med att bokföra denna korrigeringspost till i samband med
bokslutsarbetet för det första räkenskapsåret
K-reglerna tillämpas. Reglerna finns visserligen
beskrivna i ett bokslutsregelverk, K2 eller K3,
men är i dessa regelverk speciellt reglerade och
det anges att det är ingående eget kapital som
ska korrigeras vilket jag anser talar för bokföring
vid en tidigare tidpunkt.
Jag tar gärna emot synpunkter kring detta
med ingångsbalansräkning och välkomnar
en aktiv debatt.
SRF tipsar om kursen...
SRFs Redovisning III – Bokslutsfrågor
enligt K2 och K3
En fördjupningskurs i bokslut med viktiga
skillnader mellan K2 och K3.
Göteborg den 19-21 januari 2014
Stockholm den 16-18 februari 2015
Lärare: Sven-Inge Danielsson och Per Lindblom
33
re
a
v
i
t
k
•Effe partner
Byrå digitalt ta
m
e
o
b
s
r
g
•A
gån
i
m
•Ko partner
Byrå
4
1
0
2
N
A
TURNÉPL
– 3/11
• Uppsala l gillet
te
clarion ho
4/11
• Gävle –
Scandic
e – 5/11
• Borläng rlänge
o
Scandic B
11
ona – 13/
r
k
ls
r
a
K
•
Scandic
17/11
• Umeå –
laza
Scandic P
18/11
• Luleå –
uleå
Scandic l
– 19/11
• Kiruna
Scandic
1
nd – 26/1
• Östersu y
it
Scandic c
1
all – 27/1
• Sundsv
Scandic
ll – 28/11
a
v
s
ik
d
u
•H
Scandic
– 1/12
• Malmö
:t Jörgen
Scandic S
rg – 2/12
• Götebo
rown
Scandic c
2
olm – 8/1
• Stockh
e center
World trad
)
(new york
Välkommen till ett in
ta del av nyttiga tips
Bli FoRtnoX ByrÅpartner
R
Ö
F
S
I
T
GRA R!
BYRÅE
29/9 – 8/12
roadshoW2014
nu kommer vi till dig som arbetar inom redovisnings- och revisionsbranschen. Vi visar dig fördelarna med att vara Fortnox Byråpartner
och du får tips på hur du effektivt kan arbeta med Fortnox tillsammans
med dina kunder. du har även möjlighet att ställa frågor till oss samt
att träffa kollegor i branschen.
Vi ser fram emot att få träffa dig – varmt välkommen!
Anmäl dig på www.fortnox.se/roadshow
Ps: Givetvis är alla lika välkomna, dvs både du som är kund men också du
som ännu inte är kund till oss!
hÖStenS nyheter och
andRa nyttiGa tips
nspirerande seminarium
ByrÅPaRtneR
och höstens nyheter!
Anmäldigochdinamedarbetare
på www.fortnox.se/roadshow
Härhittarduävenmerinformation
omFortnoxRoadshow.Hardunågra
frågorsåhörgärnaavdigtilloss!
E-post:[email protected]
Telefon:0470-785000
Skärpt förmånsbeskattning av
elektronisk utrustning
Skatteverket har uppdaterat sitt ställningstagande från 2009 och menar nu att en bedömning om
förmånsbeskattning ska ske för varje elektronisk enhet som används utanför den ordinarie arbetsplatsen.
Dessutom ska en självständig bedömning göras även för de tjänster som används privat. Det kan innebära att en mobiltelefon som är väsentlig för arbetet inte förmånsbeskattas medan fri surf som inte är
väsentlig för arbetet ska förmånsbeskattas.
TEXT: IRINI KALLIDES, NORSTEDTS JURIDIK AB
Ställningstagande från 2009 om
mobiltelefoner
Skatteverket lämnade under 2009 ett ställningstagande där man menade att privat användning
av en företagsmobil enligt abonnemang med
fast avgift kan vara skattefri. Nu lämnar man
ett förtydligande ställningstagande i ämnet och
skärper tillämpningen.
Nytt ställningstagande om elektronisk
utrustning
Det nya ställningstagandet omfattar förutom
mobiltelefoner även annan elektronisk utrustning som dator, läsplatta och router som tillhandahålls av arbetsgivaren mot fast avgift utan
möjlighet att särskilja användandet.
Skatteverket delar även upp de tjänster som
tillhandahålls i form av mobil telefoni, sms,
mms och surf eller datatrafik. Avsikten är att
en bedömning om förmånsbeskattning ska ske
för varje enhet och för varje tjänst som ingår i
abonnemanget.
Utgångspunken är att tjänster som faktureras
utöver de tjänster som ingår i abonnemang mot
fast avgift ska förmånsbeskattas, eftersom man i
sådana fall kan särskilja det privata användandet
från nyttan i anställningen. Frågan är när förmånsbeskattning ska ske om arbetsgivaren har
ett abonnemang mot fast avgift?
Ingen förmånsbeskattning för
arbetsredskap
Om följande tre rekvisit är uppfyllda ska någon
förmånsbeskattning av elektronisk utrustning
eller abonnemang mot fast avgift inte ske:
• Om det är av väsentlig betydelse för att den
anställde ska kunna utföra sina arbetsuppgifter att ha tillgång till utrustningen eller
abonnemanget.
36
• Om värdet av förmånen är av begränsat värde
för den anställde.
• Förmånen är svår att särskilja mot nyttan i
anställningen.
Rekvisiten anses uppfyllda i fall där utrustningen eller abonnemanget används i arbetsgivarens
lokaler. Användning under arbetstid för att utföra
privata ärenden förmånsbeskattas alltså inte.
Sker användningen på ordinarie arbetsplats
som inte är i arbetsgivarens lokaler menar dock
Skatteverket att en särskild bedömning ska göras.
Privat användning utanför ordinarie
arbetsplats
Används utrustningen utanför ordinarie arbetsplats ska normalt beskattning ske för möjligheten att använda utrustning och abonnemang
menar Skatteverket. Beskattning sker då till
marknadsvärdet, det vill säga till den kostnad
som den anställde hade haft om han eller hon
själv hade anskaffat motsvarande utrustning eller
abonnemang.
Är de tre rekvisiten ovan uppfyllda slipper
man dock förmånsbeskattning även i den här
situationen. Rekvisiten provas för varje enhet
och för varje tjänst för sig, se exempel tre nedan.
Skatteverkets exempel
Exempel 1: Lisa har tillgång till både mobil
och läsplatta utanför kontoret. Eftersom bara
mobilen med fast abonnemang är av väsentlig
betydelse för arbetsuppgifterna utanför ordinarie arbetsplats förmånsbeskattas hon för den
privata användningen av läsplatten utanför
arbetsplatsen.
förmånsbeskattning. Lena som är i samma situation meddelar dock att hon inte vill använda
arbetsgivarens mobil på sin fritid och man kommer överens om det skriftligt. Eftersom hon inte
har tillåtelse att använda utrustningen för privat
bruk utanför ordinarie arbetsplats uppkommer
inte någon skattepliktig förmån.
Exempel 3: För Per är det av väsentlig betydelse
för arbetet utanför den ordinarie arbetsplatsen
att ha tillgång till en mobiltelefon att ringa med,
men han behöver inte fri surf. Han förmånsbeskattas därför för möjligheten att utnyttja
abonnemanget för surf utanför den ordinarie
arbetsplatsen. Att fri surf ingår i det abonnemang
som arbetsgivaren tecknat påverkar inte den
skattemässiga bedömningen enligt Skatteverket.
Mer administration för företagen
Ställningstagandet från 2009 innebar en förenkling i hanteringen av förmåner för företaget.
Det nya ställningstagandet innebär dock fler och
svårare bedömningar för företagen och medför
också mer administration. Det är viktigt att
arbetsgivare går igenom sina rutiner och ser
över behovet av både utrustning och tjänster
utanför arbetsplatsen, då förutsättningarna för
förmånsbeskattning utvidgas i och med det
nya ställningstagandet. Förtydliganden kan
ske i personalhandboken och dokument bör
undertecknas med anställda där de förbinder
sig att inte använda företagets utrustning för
privata ändamål utanför arbetet, om avsikten
är att de inte ska förmånsbeskattas.
Exempel 2: Då Adams mobil inte är av väsentlig
betydelse för arbetet utanför arbetsplatsen sker
Redovisningskonsulten nr 5 2014
pr o f i l en
SKILLNADER
MELLAN
LÄNDERNA
Att vara Auktoriserad Redovisningskonsult i vårt grannland i väster
skiljer sig en hel del mot hur det är
att var yrkesverksam här i Sverige.
Sandra Riise är VD för Norges motsvarighet till SRF, NARF, och berättar
här för Konsultens läsare om de mest
markanta skillnaderna.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: MATS ÅSMAN
Sandra Riise har en lång karriär med fler olika
yrkesroller inom ekonomi. Hon har jobbat
som både redovisningskonsult och revisor, varit
rådgivare och bankchef. Hon har till och med
varit kommunalråd i Andøy Kommune. Nu bor
Sandra i Oslo och har sedan 1996 varit VD för
Norges Autoriserte Regnskapsföreres Förening,
NARF. Ett förbund som har 7 500 medlemmar,
varav 7 100 är auktoriserade.
Hur fungerar auktorisationen av redovisningskonsulter i Norge?
– I Norge är det Finansinspektionen som
auktoriserar både revisorer och redovisningskonsulter. Kravet för att bli Auktoriserad
Redovisningskonsult är minst tre års högskolestudier motsvarande 180 högskolepoäng
samt två års praktik. Du ska också ha en god
ekonomi och inte vara straffad tidigare. I Norge
måste man vara auktoriserad för att få bedriva
näringsverksamhet som redovisningskonsult,
det är en av anledningarna till att vi har så
pass många fler medlemmar mot i Sverige.
Som Auktoriserad Redovisningskonsult är det
Redovisningskonsulten nr 5 2014
också krav på vidareutbildning precis som i
Sverige, minst 77 timmar fördelade över tre år.
Näringslivet i Norge har hög tillit till yrkesgruppen, 355 000 företag anlitar en Auktoriserad
Redovisningskonsult idag. Totalt finns det
11 600 Auktoriserade Redovisningskonsulter i
Norge varav ungefär 62 procent är medlemmar
hos oss. Våra medlemmar står för 80 procent
av hela branschens omsättning. Att vi har så
pass många medlemmar trots att det inte är vi
som ansvarar för auktorisationen beror på att
vi har många fördelaktiga förmåner, bland annat kurser, support och informationsmaterial.
fortsättning på nästa sida
Vi vet vad tekniska konsulter behöver!
Projektanalys på detaljnivå för att följa projekten och göra
ekonomisk uppföljning är bara en av finesserna i Briljant.
Läs mer och prata med några av våra kunder
www.briljant.se
Svenskt ekonomisystem som används av fler än 60 000 företag
37
Hur genomförs era kvalitetskontroller?
– Alla Auktoriserade Redovisningskonsulter
har en kontroll minst var sjunde år. Vi har 30
medlemmar som jobbar som kontrollanter hos
oss, de är alltså inte anställda av NARF. Dock
har vi två personer hos oss som sköter det administrativa och ser till att alla blir kontrollerade.
Skulle det visa sig att den auktoriserade inte blir
godkänd blir det en ny kontroll som de själva
får bekosta, utöver den årliga kontrollavgiften.
Omkontrollen kostar 13 000 norska kronor
vilket svider en hel del. Hos oss är det ungefär
15 procent som inte klarar sig igenom den första
kontrollen vilket jag tycker är för högt. Är kvaliten allt för låg vid kvalitetskontrollen skickar
vi information om det till Finansinspektionen.
Det är de som egentligen ansvarar för kontrollerna men de klarar inte av att genomföra dem
själva, därför har vi fått det uppdraget.
ungefär 250 000 aktiebolag och under de första
åren efter införandet av frivillig revisionsplikt
var det 100 000 som valde bort revision. Det
är betydligt fler än i både Sverige och Danmark.
Jag tror det beror på att det flesta företag anlitar
en Auktoriserad Redovisningskonsult och redan
har kvalificerad hjälp. Alla aktiebolag som står
under Finansinspektionen tillsyn måste dock ha
revision. Frivillig revision är den största förenklingen för företagare som genomförts i Norge,
Hur ser revisionsplikten ut? Har ni lagstadgad
revisionsplikt eller är några bolag undantagna?
– Alla aktiebolag med mindre än fem miljoner
i omsättning, mindre är 20 miljoner i balansomslutning, färre än 10 anställda och inte är
koncerner kan väja om de vill ha revision eller
inte. Detta infördes i maj 2011. I Norge finns
Har ni någon Bokslutsrapport eller liknande
som kvitto för god kvalitet i bokslutet?
– Ja, det har vi. Vi kallar den Regnskapsföreruttalelse. Det är ett resultat av det samarbete vi
har med de andra förbunden i Norden, bland
annat SRF. Vi vet att det i fjol gavs ut 3 017
Bokslutsrapporter eftersom det dokumenteras
hos myndigheterna. Vi har, precis som SRF, haft
svårt att få våra medlemmar att använda detta
verktyg. Det kan ta en tid innan nya rutiner
har satt sig.
I Sverige har vi Reko – Svensk standard för
redovisningstjänster, som ska vara ett hjälpmedel till bättre kvalitet i redovisningen.
Finns något liknande i Norge?
– Här i Norge har vi sedan 1993 lag på att man
måste vara auktoriserad för att få göra räkenska-
Här i Norge har vi sedan 1993 lag på att
man måste vara auktoriserad för att få göra
räkenskaperna åt andra.
en förenkling som innebär över en miljard i lägre
kostnader för företagen.
perna åt andra. I regelverket står det att jobbet
ska utföras enligt ”God regnskapsföringsskick”,
GRFS. Det motsvarar Reko. GRFS tas fram av
branschen som består av oss, revisionsföreningen och ekonomiförbundet. Tillsammans har vi
arbetat fram denna branschstandard. Det finns
alltså en lag om auktorisation, föreskrifter och
sedan en branschstandard att följa. Vi har också
vårt kvalitetssystem som talar om hur man ska
jobba och som hjälper redovisningskonsulten
med verktyg för att få det dagliga arbetet att
Varför skall vi Snabbavveckla ditt bolag?
Vid snabbavveckling är det viktigt att säljaren av bolaget kan förlita sig på att den som anlitas för avvecklingen under lång tid fullgör
förpliktelser gentemot Skatteverket och andra. Detta påverkar både säljaren och bolaget.
Vi har snabbavvecklat aktiebolag sedan 1992. Genom denna snabba, säkra och kostnadseffektiva tjänst har vi under åren avvecklat mer
än 18 000 st aktiebolag. Att anlita oss för snabbavveckling är idag det vanligaste sättet för att snabbt och säkert avveckla aktiebolag.
Sänd balans- och resultatrapport för offert. Kontakta oss så hjälper vi dig!
FALUN 023-79 23 00
MALMÖ 040-720 20
STOCKHOLM 08-23 41 15
GÖTEBORG 031-17 12 25
E-POST: [email protected]
HEMSIDA: www.standardbolag.se
LEDANDE INOM BOLAGSFRÅGOR OCH LAGERBOLAG SEDAN 1954
38
Redovisningskonsulten nr 5 2014
funka. Till sist har vi kvalitetskontrollen för att
säkerställa att allt efterlevs.
Har ni fler yrkesroller än redovisningskonsulter i er organisation? Hur ser ni till exempel
på lönekonsulter (som nyligen blivit en del
av SRF)?
– Idag är NARF bara en förening för Auktoriserade Redovisningskonsulter. Vi har också
några hundra studenter som är medlemmar hos
oss. Vi vet dock att företagare behöver råd och
hjälp i andra frågor och att branschen behöver
fler kompetenser, bland annat inom lön. Därför
kommer vi troligen att gå samma väg som SRF,
att öppna upp för andra yrkeskategorier i vårt
förbund.
Ni har genomfört en framtidsstudie för redovisningsbranschen i Norge. Hur ser framtiden
ut för yrket?
– Vi har genomfört en omfattande strategiprocess som innefattat medlemsundersökningar,
kundundersökningar och samtal med några
medlemsföretag. Tre övergripande frågeställningar har varit i fokus, med medlemmarnas
kunder i centrum. Hur kommer näringslivet att
se ut framöver, vilket behov har våra medlemmar
och vad kan vi göra för att täcka deras behov.
Baserat på detta har vi kommit fram till en ny
strategi för vårt förbund.
– Vi kommer att fokusera vårt arbete på fyra
områden. Först är det myndighetsarbetet, det vill
säga regelverket. Det måste förenklas ytterligare
för Norska företagare. Det andra området är
marknadsorientering. Vi ska hjälpa våra medlemmar att bli mer marknadsorienterade så att
yrkesrollen kan få en ännu högre status, få ett högre anseende. Vi måste, precis som i Sverige, blir
mer attraktiva för studenterna när de ska välja
yrkesbana. Det tredje området är IT. Tekniken är
det som främst driver utvecklingen i branschen
och kommer att förändra enormt mycket. Det
kommer att bli stora konsekvenser för alla och
vi som förbund måste synliggöra alla möjligheter
som IT-utvecklingen för med sig. För det fjärde
ska vi vidareutveckla och höja kompetensen hos
våra medlemmar. Det ska vi göra med attraktiva
utbildningar och produkter som tillfredsställer
det vardagliga arbetet.
– Att samarbeta med SRF och de övriga
nordiska grannländernas förbund blir viktigare
och viktigare för varje år. Våra medlemmar internationaliseras med kunder som har dotterbolag
i flera länder, det är viktigt att tänka över gränserna. Bästa nyttan är det erfarenhetsutbyte vi
gör med varandra, det gör oss alla starkare. Jag
tycker att SRF och alla som arbetar där gör ett
mycket bra jobb, avslutar Sandra Riise.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Sandra Riise
39
PÅ GÅNG MED SRF UTBILDNING
Har du koll på förändringarna?
Varje år sker det nyheter som påverkar jobbet som redovisnings- och lönekonsult. Lagar tillkommer
och ändras, nya riktlinjer ska följas. Detta gör att våra kurser ständigt uppdateras.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: LARS DAHLSTRÖM
Innehållet i flera av våra kurser styrs av olika lagar
och regler, detta gäller främst inom skatteområdet, vilket kan påverka redovisningen väsentligt.
När en lag ändras så ändras också innehållet i
relevant kurs. Detta gör att en kurs kan vara
högaktuell för dig trots att du kanske gått just
den kursen för några år sedan. Här nedan kan
du se några av de nyheter i kursinnehållet som
är aktuella just nu. Känner du att det är något
du inte riktigt har koll på så kanske en repris på
kursen kan vara aktuell.
Skatteplanering i ägarledda företag
• Ändring av 3-12-reglerna (bland annat utredning om ”likartad verksamhet” tillsatt, rättsfall
från HFD om närståendebegreppet).
• Nya regler för enskilda näringsidkare som
påverkar skatten.
Kunskap är färskvara.
Sambandet redovisning och beskattning
• Nytt förhandsbesked om periodisering av
anslutningsavgifter (fibernät).
• Hur påverkar komponentavskrivning på fastigheter i K3 skatterätten?
Avveckling av företag
• Nya EU-regler på familjeområdet bör beaktas
vid utflyttning.
• Tillsatt utredning om ”likartad verksamhet” i
3:12-reglerna påverkar avveckling av 3:12-företag och generationsskiften.
Fastighetsbeskattning
• HD-fall från oktober 2013 ger stämpelskatt
på en så kallad ”kattrumpa” (gåva till AB).
Påverkar HD-fallet inkomstskattepraxis – förhandsbesked förväntas från Skatterättsnämnden hösten 2014.
• Förhandsbesked om reparation – SRN 201401-22.
Högre skattekurs
• Företagsskattekommitténs slutbetänkande
SOU 2014:40.
• Avdrag medges för finansiella kostnader enbart
mot finansiella intäkter.
• Finansieringsavdrag på 25 procent införs.
40
Skattedagarna
SRFs Redovisningsdagar
• Materiella nyheter: Investeraravdraget, Personalliggare i byggbranschen, Företagsskatteutredningen (sänkt bolagsskatt och begränsning
av ränteavdrag), Förenklingsutredningen - enskild firma och handelsbolag, Skatteaspekter
på K2/K3.
• Rättsfall med mera: Tjänsteställe, Dispositionsrätt, Rot/Rut, Skattetillägg, Fakturering
till eget bolag, 3:12-reglerna, Momsavdrag för
representation, Tryckerimomsen.
• Nytt EU-direktiv leder till ändringar i ÅRL,
uppdatering av K2-reglerna, nytt allmänt råd
för årsbokslut på gång. Instegsfrågor första
gången K-regelverken tillämpas, SRFU, tolkningsfrågor vid tillämpning av K2-regler. I år
ingår även skattenyheter denna dag.
Redovisning III – bokslutsfrågor enligt K2
och K3
• Fokus på K2-regelverket med extra fokus på
instegsfrågor för företag som första gången ska
använda ett K-regelverk.
Upprätta årsredovisning enligt K2 och K3
• Extra fokus på instegsfrågor samt ”förstagångsanvändarinfo” i årsredovisningen.
Intäktsredovisning enligt K-regelverken
• Möjlighet till byte av redovisningsprincip vid
insteg i K-regelverk. Frågor som kan påverka
valet mellan K2 och K3.
Momsen 2014 samt Momsen-nyhetsdag
• Nya ställningstaganden gällande de nya reglerna om frivillig skattskyldighet som började
gälla 1 januari.
• Förslag till nya regler för elektroniska tjänster
och appar som ska gälla från 1 januari 2015.
• Nya regler för hur importmomsen ska redovisas från och med den 1 januari 2015.
• Förslag om att ta bort reglerna om gruppregistrering – vad får detta för konsekvenser?
• Förslag om att ta bort slussningsregeln – vad
får detta för konsekvenser?
• Nya regler för avdrag av moms i samband med
representation.
• Tryckerimomsen – vad är statusen nu med
tanke på domen från hovrätten?
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Årets nyhetsdag – nu med skatt
Här genomförs årets Nyhetsdagar:
SRF Nyhetsdag är en av våra årligen återkommande kurser och också en
av de mest populära. I år får du dessutom information om de viktigaste
nyheterna inom skatteområdet.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
I mitten av oktober inleddes årets turné för SRFs
Nyhetsdag, kursen som genomförs på de flesta
större orter i landet. Turnén är igång ända fram
till februari 2015. SRFs Nyhetsdag är en av våra
mest populära kurser, till stor del beroende på
att man på nära håll får en ordentlig genomgång
av det senaste inom redovisningsområdet. I år
har vi dessutom lagt till några timmar om nyheter på skatteområdet vilket gör kursen ännu
mer komplett.
Ett urval av innehållet
När det gäller redovisning kommer vi att lyfta
senaste nytt inom K-projektet, ett nytt EUdirektiv som ger en ny årsredovisningslag och
vilka förändringar som kommer att påverka normeringen. Vi kommer att berätta om nyheter
och förbättringar i Reko 2015. På skattefronten
tar vi bland annat upp nyheter från Skatteverket, pratar om utdelning från fåmansbolag och
investeraravdraget.
Nytt ansikte
SRFs senaste tillskott Mats Brockert är den som
kommer att hålla i skattedelen. Mats har länge
varit anställd hos Skatteverket och kommer
närmast från en tjänst på Bokföringsnämnden.
Övriga lärare vid Nyhetsdagen är Claes Eriksson
och Mikael Carlson.
– Under SRFs Nyhetsdag kommer deltagarna
att få veta de senaste nyheterna och förändringarna inom tre viktiga områden, säger Claes
Eriksson. Det gör den här kursen till ett bra val
för alla i redovisningsbranschen.
Malmö, 21 oktober 2014
Helsingborg, 22 oktober 2014
Uppsala, 6 november 2014
Göteborg, 11 november 2014
Stockholm, 1 december 2014
Gävle, 9 december 2014
Falun, 10 december 2014
Växjö, 15 december 2014
Jönköping, 16 december 2014
Linköping, 17 december 2014
Visby, 15 januari 2015
Västerås, 20 januari 2015
Örebro, 21 januari 2015
Karlstad, 22 januari 2015
Luleå, 27 januari 2015
Skellefteå, 28 januari 2015
Umeå, 29 januari 2015
Stockholm, 3 februari 2015
Malmö, 4 februari 2015
Göteborg, 5 februari 2015
Östersund, 12 februari 2015
Örnsköldsvik, 17 februari 2015
Sollefteå, 18 februari 2015
Sundsvall, 19 februari 2015
Välj rätt löneutbildning och få aktualitetstimmar
I våras auktoriserades de första lönekonsulterna hos SRF. Precis som för redovisningskonsulter innebär
auktorisationen en kontinuerlig fortbildning. För att säkerställa kvaliteten hos utbildningsanordnare på
löneområdet valideras utbudet så att deltagarna säkert vet att kursen även ger aktualitetstimmar.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: FREDRIK PERSSON
Att välja rätt kurs vid fortbildning är inte helt
lätt. Förutom att kursinnehållet ska ligga på
rätt nivå och vara relevant för det egna behovet
måste man också hålla koll på att kursen verkligen ger utlovat antal aktualitetstimmar. Den
som är auktoriserad, och därmed har ett krav
på sig att vidareutbilda sig, tillhör en attraktiv
målgrupp för utbildningsanordnare.
För att säkerställa kvaliteten hos aktuella
utbildare genomför SRF en validering av deras
utbildningar. En kurs som är validerad och godkänd hos SRF ger dig aktualitetstimmar. Går du
däremot en kurs som inte uppfyller kraven enligt
vår validering så får du heller inte tillgodoräkna
dig de kurstimmarna. För att en utbildning ska
ge aktualitetstimmar för en lönekonsult ska
nivån på kursen vara högre en de krav som ställs
vid auktorisation, den ska syfta till fortbildning,
medföra en höjning från auktorisationsnivå och
innehålla minst två teoritimmar.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
– Utbildningsgruppen har nyligen haft ett
möte där vi inlett valideringen av utbildningsanordnare på löneområdet, säger Zennie Sjölund,
ansvarig för lönefrågor hos SRF. Att säkerställa
att utbildningen ligger på rätt nivå är en process
där vi bland annat går igenom kursbeskrivning,
omfattning och mål. När valideringen är klar
kommer de utbildningsanordnare som blivit
godkända att presenteras, bland annat på vår
webbplats.
Intresserad av validering?
Zennie Sjölund
Är du utbildningsanordnare och vill få din
kurs validerad? Så här gör du:
Kontakta Zennie Sjölund på SRF, för att få
tillgång till det valideringsformulär som ska
fyllas i. Formuläret granskas och bedöms av
SRF Lön Utbildningsgrupp. För att säkerställa
kvaliteten för den validerade utbildningen
kommer vi även att göra en granskning vid
ett kurstillfälle.
Du når Zennie Sjölund på zennie.sjol[email protected]
srfkonsult.se eller 010-483 80 56.
41
Samarbete för fler redovisnings- och lönekonsulter
Yrkeshögskoleutbildningar till redovisningsekonom – YH – är attraktiva för redovisnings- och lönebranschen
ur rekryteringssynpunkt, mycket tack vare att delar av utbildningen är arbetsplatsförlagd. Sedan en tid har SRF
ett givande samarbete med både utbildningsanordnare och Myndigheten för yrkeshögskolan.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM
Redovisningsbranschen står inför ett markant
rekryteringsbehov, både på grund av kommande
pensionsavgångar och att yrkeskåren blir allt mer
attraktiv på marknaden. YH-utbildningar har på
senare år seglat upp som en av de mest intressanta rekryteringsbaserna för uppdragsgivare inom
redovisning och lön. Detta beror till stor del på
att studerande vid YH-utbildningarna ska ha ett
visst antal veckors praktik. Uppdragsgivaren ges
här en ypperlig möjlighet att lära känna personen
under praktiktiden samtidigt som studenten lär
sig mycket om själva hantverket i yrket.
SRF har inom både redovisning och lön, ett
samarbete med utbildningsanordnare inom
yrkeshögskolan och Myndigheten för yrkeshögskolan. Det innebär bland annat att SRF inom
löne- och redovisningsområdet och FAR som
är med inom redovisningsområdet, validerar
ansökningar om utbildning som blir beviljade
att ingå i yrkeshögskolan.
– I vårt valideringsjobb bedömer vi bland annat hur många poäng kurserna ger jämfört med
en akademisk utbildning, säger SRFs utbildningschef Fredrik Lantz. Vi försöker säkerställa
att eleverna får rätt grund så att de längre fram
i karriären kan söka sig mot auktorisation. Vi
förser också myndigheten med aktuella siffror
på hur branschen ser ut när det gäller rekryteringsbehovet.
– De utbildningsanordnare som blir validerade av oss är ofta väldigt tacksamma för den
input vi ger, fortsätter Fredrik Lantz. Har vi
synpunkter kan de skruva till sin utbildning så
Irini Kallides,
produktchef skattedagar.
att den blir ännu bättre. De som är förutseende
kontaktar oss i förväg, inför sin ansökan.
Ana Andric som är analytiker vid Myndigheten
för yrkeshögskolan tycker att samarbetet med
SRF och FAR fungerar bra.
– Myndigheten ansvarar för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige. Vi analyserar arbetsmarknadens behov av yrkeskompetenser, beslutar vilka
utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och
beviljar statsbidrag till utbildningsanordnarna.
I vårt arbete med att analysera efterfrågan på
yrkeshögskoleutbildning behöver vi samarbeta
med organisationer som har god kännedom om
arbetsmarknadens kompetensbehov.
Samarbete med SRF och FAR har därför varit
värdefullt för att myndigheten ska kunna bidra
till att försörja arbetslivet med rätt kompetens
i rätt tid.
– I dialog med SRF och FAR har vi bedömt
att i utbildningar som leder till redovisningsekonom och som har för avsikt att förbereda
de studerande för en kommande auktorisation
till redovisningskonsult, ska krav från branschorganisationerna tydligt speglas i utbildningsinnehållet. Samma sak gäller löneutbildningarna.
Behovet av nya redovisnings- och lönekonsulter är stort i hela landet. Omkring 95 procent av
de som examinerats från en YH-utbildning har
en sysselsättning året efter examen som helt eller
till viss del överensstämmer med utbildningen.
Det vittnar om att det är många som slåss om
kandidaterna.
ALLT NYTT PÅ ETT BRÄDE
– FÖR DIG OCH DITT FÖRETAG
– Det är fler platser på YH-utbildningarna nu
än när vi inledde vårt samarbete, säger Fredrik
Lantz. Vår bedömning är ändå att det inte är
tillräckligt i förhållande till vad marknaden är
i behov av.
Malin Palm som är utbildningshandläggare
på Myndigheten för yrkeshögskolan svarar på
frågan varför det inte finns fler platser.
– Ansökningarna som inkommer till Myndigheten för yrkeshögskolan bedöms i två steg.
I det första steget bedöms om utbildningen
uppfyller kraven, enligt författningarna, för att
ingå i yrkeshögskolan. I det andra steget bedöms
bland annat hur väl utbildningen i kvalitativt och
kvantitativt hänseende svarar mot arbetslivets
behov av kvalificerad arbetskraft. Anledningen till
att utbildningar konkurrensutsätts mot varandra
är att de statliga medlen som finns att fördela är
begränsade. Förutom att konkurrera med utbildningar inom samma yrkesroll konkurrerar även
ansökningarna med utbildningar inom andra
yrkesroller. Gemensamt för de som beviljas är
att det finns en stor efterfrågan på yrkeshögskoleutbildningen oavsett yrkesroll. Sett till antalet
platser som beviljades i ansökningsomgången
2013 var bland annat utbildningar till redovisningsekonom prioriterade.
– Jag är mycket positivt inställd till den relation
vi har med Myndigheten för yrkeshögskolan,
säger Fredrik Lantz. De är öppna och lyssnar
på våra synpunkter, de är framåt och får saker
att hända. Vi har helt enkelt ett väldigt gott
samarbete.
Mer information och bokningsuppgifter
nj.se/skattedagar
Nu är det tid att boka höstens och vinterns
Skattedagar! Du får alla skattenyheter med
analyser och kommentarer under en dag i
kollegors sällskap på en plats nära dig. Allt
för att hjälpa dig att bli en allt bättre konsult
och företagare. Skattedagen finns dessutom
som en e-kurs.
42
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Balans att
tänka framåt
e-conomic är ett välbeprövat, webbaserat
ekonomisystem för redovisningskonsulter
och revisorer.
Prova gratis i 30 dagar
Vi hjälper dig igång! Ring 08-40 835 690
eller e-posta [email protected]
www.e-conomic.se
We simplify accounting
Koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag
ur en aktiebolagsrättslig utgångspunkt
Begreppet koncernbidrag används ofta för att beskriva vissa transaktioner mellan koncernföretag som
exempelvis en ren överföring av medel mellan dotterbolag till moderbolag. Ibland kan det uppfattas som att
koncernbidrag fritt kan överföras utan restriktioner. Detta synsätt är dock felaktigt och nedan avser undertecknad att översiktligt redogöra för hur beslut om koncernbidrag från dotterbolag till moderbolag praktiskt kan
hanteras från aktiebolagsrättsliga utgångspunkter och vilka risker som kan uppkomma vid en felaktig hantering.
TEXT: VICTOR HOLMBERG, ADVOKATFIRMAN FYLGIA
Inledande kommentarer
Till skillnad mot vad som gäller inom det
skatterättsliga regelverket saknas det särskilda
bestämmelser i aktiebolagslagen (2005:551),
ABL, om koncernbidrag. Även om ett koncernbidrag från en skatterättslig synpunkt är tillåtet
i den meningen att det är avdragsgillt för det
givande bolaget innebär det inte automatiskt att
koncernbidraget är tillåtet från en aktiebolagsrättslig synpunkt. Koncernbidrag är att betrakta
som en värdeöverföring och kan därför inte fritt
överföras mellan dotterbolag till moderbolag
utan precis som vid exempelvis vinstutdelning
måste hänsyn tas till de bestämmelser i ABL
som reglerar värdeöverföringar till aktieägare
inklusive tvingande borgenärsskydds- och minoritetsregler.
Koncernbidrag från helägt dotterbolag till
moderbolag
Det mest sedvanliga tillvägagångssättet vid
koncernbidrag från helägt dotterbolag till moderbolag är att dotterbolaget bokför en skuld till
moderbolaget, som i sin tur bokför en fordran på
dotterbolaget. Oftast sker detta den sista dagen
under innevarande räkenskapsår. Koncernbidraget fastställs i samband med att årsstämman
i dotterbolaget fastställer bolagets balansräkning,
varmed koncernbidraget går från att vara bokat
till att faktiskt utbetalas.
En annan möjlig lösning är att dotterbolaget
under löpande räkenskapsår lämnar moderbolaget ett lån som sedan i samband med
bokslutet omvandlas till ett koncernbidrag.
Koncernbidraget fastställs sedan på årsstämman
i dotterbolaget på ovan beskrivet vis.
Koncernbidrag från majoritetsägt
dotterbolag till moderbolag
Koncernbidrag från majoritetsägt dotterbolag
till moderbolag innebär ett åsidosättande av den
aktiebolagsrättsliga likabehandlingsprincipen
44
eftersom minoritetsägarna inte får några medel
i samband med bidragets lämnande. Ett beslut
om sådan värdeöverföring kan därför enbart
fattas enhälligt av samtliga aktieägare.
Även minoritetsägarna behöver kompenseras
och detta sker i praktiken oftast genom att
bolagsstämman, i samband med att balansräkningen och koncernbidraget fastställs, fattar
beslut om vanlig utdelning till aktieägarna men
att majoritetsägaren avstår sin rätt till utdelning.
Detta medför att utdelningen till minoritetsägarna kan vara av sådan storlek att det proportionellt motsvarar det koncernbidrag som tillfaller
majoritetsägaren.
Beloppsspärren och försiktighetsregeln
Till skydd för bolagets borgenärer är alla koncernbidrag underkastade bestämmelserna i ABL
om beloppsspärren och försiktighetsprincipen.
Beloppsspärren innebär att det måste finnas
full täckning för det bundna kapitalet omedelbart efter värdeöverföringen. Med andra
ord måste således det bokförda värdet på de
tillgångar som finns kvar i bolaget efter lämnandet av koncernbidraget minst uppgå till det
bokförda värdet på skulder, avsättningar och
bundet eget kapital. Beräkningen ska grunda
sig på den senast fastställda balansräkningen
med beaktande av ändringar i det bundna egna
Victor Holmberg
kapitalet som skett efter balansdagen. Detta
kan exemplifieras enligt följande. På balansdagen finns ett värdeöverföringsutrymme om
200 000 kronor. På en extra bolagsstämma fattas
det efter balansdagen ett beslut om ökning av
aktiekapitalet genom fondemission med följden
att 100 000 kronor av det fria egna kapitalet förs
till aktiekapitalet. Vid den efterföljande årsstämman får maximalt 100 000 kronor tas i anspråk
för värdeöverföringen, trots att utrymmet enligt
den på stämman fastställda balansräkningen är
200 000 kronor.
Du vet väl att…
Som SRF-medlem får du kostnadsfri affärsjuridisk telefonrådgivning hos Advokatfirman
Fylgia. Erbjudandet gäller muntlig rådgivning till en sammanlagd tid om 30 minuter per
år och per medlem. Fylgia har stor erfarenhet av obeståndsrelaterade frågor men svarar
också på frågor inom bland annat arbetsrätt och allmän affärsjuridik. Kontakta Fylgia på
telefonnummer 08-442 53 00. Uppge att det avser rådgivning för SRF-medlem och om
möjligt vilket rättsområde.
Läs mer om erbjudandet på vår webbplats srfkonsult.se genom att logga in på Mina sidor/
medlemssidorna/SRF Frågeservice
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Innebörden av försiktighetsregeln är att oavsett
vad en tillämpning av beloppsspärren leder till
för resultat får en värdeöverföring endast ske om
den framstår som försvarlig, varvid ska beaktas
de krav på eget kapital som verksamhetens art,
omfattning och risker ger upphov till. Vid bedömningen ska även hänsyn tas till bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.
Utifrån dessa faktorer kan kortfattat tydliggöras
att särskild försiktighet bör iakttas vid koncernbidrag från ett bolag med konjunkturberoende
eller på annat sätt riskfylld verksamhet. Vidare
måste storleken av det bundna egna kapitalet ses
i relation till verksamhetens storlek och generellt
sett har ett bolag med litet bundet kapital ett
större behov av att behålla sitt fria eget kapital.
BLI FORTNOX BYRÅPARTNER
Risker med olovlig utbetalning av
koncernbidrag
Såväl beloppsspärren som försiktighetsregeln är
tvingande bestämmelser och kan därför inte åsidosättas ens med samtliga aktieägares samtycke.
Ett beslut om koncernbidrag som inkräktar på
det bundna egna kapitalet, strider mot försiktighetsregeln eller i övrigt företas i strid mot
ABL är en nullitet (det vill säga en rättsligt sett
ogiltig handling) och detta oavsett om bolaget
vid beslutstillfället saknar fordringsägare.
Följden av en olovlig värdeöverföring är att
återbäringsskyldighet kan inträffa för moderbolaget om dotterbolaget kan visa på att mottagaren insett eller borde insett att utbetalningen
stod i strid med utbetalningsförbudet. En återbäringsplikt inträder även oavsett om dotterbolaget
genom dolda reserver i bokföringen i praktiken
hade full täckning för det bundna kapitalet och
oavsett om utbetalningen medfört skada för borgenärerna eller inte. För det fall att exempelvis
det återbetalningsskyldiga moderbolaget saknar
betalningsförmåga kan bristtäckningsansvar
aktualiseras för de personer som medverkat till
beslutet om värdeöverföringen. Detsamma gäller de som har medverkat till verkställandet av
beslutet eller till upprätthållandet eller fastställandet av en oriktig balansräkning som legat
till grund för beslutet om värdeöverföringen
(exempelvis styrelseledamot, VD och revisor).
Avslutande kommentarer
Som framgått ovan är inte bestämmelserna i ABL
som reglerar koncernbidrag helt okomplicerade
och alla transaktioner mellan dotterbolag och
moderbolag är inte aktiebolagsrättsligt tillåtna.
Det är därför viktigt att åtminstone ha en översiktlig kunskap om reglerna och respektera dessa
för att undvika att eventuell återbäringsskyldighet och i förlängningen även bristtäckningsansvar riskerar uppkomma.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Ta sTEgET öveR TILL eTT
modERNARE samaRBeTe
med dINa kuNdER.
Olika kunder har olika behov och med våra internetbaserade
program kan du enkelt fördela arbetet och skräddarsy samarbetet
med varje enskild kund.
En kund vill endast sköta sin fakturering själv medan du sköter
bokföringen, en annan kund har bara behov av att själv kunna ta
ut rapporter, en tredje vill attestera sina leverantörsfakturor och en
fjärde behöver avlastning endast under en viss period.
Alla tjänar på ett samarbete – bli Fortnox Byråpartner.
Läs mer på www.fortnox.se/dela
www.fortnox.se
45
Tre blev en – redo för framtiden
En kurs i affärsutveckling blev
startskottet. Tre personer som
alla drivit egna verksamheter bestämde sig för att de tillsammans
skulle kunna göra så mycket mer.
Från och med oktober återfinns
de i den nybildade AmEko Redovisningsbyrå AB i Torslanda på
Hisingen i Göteborg.
TEXT: TINA SJÖSTRÖM FOTO: JERKER ANDERSSON
Krister Sewerinson och Åsa Berglund-Nyman
har känt varandra länge. De har drivit var sin
redovisningsbyrå i flera år och har sedan 2009
suttit i samma kontorshotell.
– Jag höll på att omorganisera mitt bolag
och ville flytta verksamheten till Torslanda där
jag också bor, berättar Krister. Valet föll på det
kontorshotell där Åsa redan hade sin redovisningsbyrå.
– Jag startade min verksamhet för 10 år sedan,
tillsammans med en kompanjon som lämnade
bolaget några år senare, fortsätter Åsa. När
Krister flyttade sin redovisningsbyrå hit såg vi
snart fördelar med detta, vi såg oss inte som
konkurrenter utan hittade samarbeten ganska
omgående. Vi hade dessutom olika kompetens
och bakgrund, något vi haft ömsesidig hjälp och
glädje av genom åren.
46
by r åpor t r ä t t
Samarbete på riktigt
Det var under en kurs i affärsutveckling i SRFs
regi hösten 2013 som tankarna på ett mer ambitiöst samarbete tog fart.
– Under kursen gjorde vi personlighetsanalyser, berättar Krister. Jag och Åsa fick olika resultat på analyserna, vilket bekräftade vad vi redan
visste. Vi var olika men såg också att olikheterna
kompletterade varandra. Det var då idén till
att driva redovisningsbyrå gemensamt föddes.
Marianne Boström, den tredje parten i nybildade AmEko Redovisningsbyrå, har tidigare
arbetat som controller och som konsult i en stor
koncern. När det uppdraget skulle avslutas fanns
två alternativ att välja mellan.
– Antingen skulle jag söka en ekonomitjänst
som anställd eller fortsätta som redovisningskonsult i egen regi, men i så fall gemensamt med
någon annan. Eftersom jag trivts som egenföretagare kändes det alternativet mest aktuellt.
Jag hade under våren 2013 kommit i kontakt
med Åsa och Krister och under hösten samma
år började jag jobba hos dem. De berättade att
de hade planer på att slå ihop sina verksamheter
och efter att ha jobbat med dem en tid fick jag
frågan om jag också ville gå med som delägare.
Större möjligheter att utvecklas
De tre delägarna kompletterar varandra väldigt
bra med sina olika kompetenser. Åsa har sin
styrka i att lägga upp rutiner runt hela redovisningskedjan, från den löpande bokföringen
till bokslut och deklaration. Krister har, utöver
sitt jobb som redovisningskonsult, ett uppdrag
som kvalitetskontrollant för SRF och har god
kännedom om hur rutinerna ska se ut för att
Redovisningskonsulten nr 5 2014
ALLT NYTT OCH VIKTIGT OM SKATTERNA
EFFEKTIV OCH TREVLIG INFORMATIONSDAG
MASSOR AV RÅD OCH TIPS
Skatteträff
2014/2015
ÖVER
HELA LANDET
November–januari
36 kurstillfällen
26 platser
”Du blir ordentligt uppdaterad om allt väsentligt.
Både om företagsskatten
och din egen skatt.
Givetvis tar vi upp
regeringens skatteförslag
i budgeten. Kanske vinner
Alliansens förslag?”
Lars Samuelsson, Emilia Talje, Ulf Eriksson
och Susanne Pålsson är några av kursledarna.
Lön · Kapital · Företag · Moms
Slopade ränteavdrag för företag 2016?
Högre momsavdrag vid representation.
Enklare skatteregler för enskilda
näringsidkare 2016?
Högre sociala avgifter 2015?
Nytt från SKV: skatt när du ringer
privat från tjänstemobilen.
Arbetsredskap på fritiden – vad gäller?
Riktigt bra kursmaterial
Genomarbetad dokumentation.
Tillgång även på nätet, kompletterad
med senaste nytt varje vecka.
Privatekonomiska tips
Kurstid
följa Reko. Marianne har erfarenhet av lönsamhetsanalys och koncernredovisning.
– Att verka i samma bolag gör att vi får en
större bredd i vårt kunnande och vi kan på ett
effektivt sätt hjälpa våra kunder i alla olika faser
av företagandet, säger Krister. Vi kan ta oss an
uppdrag utöver den löpande leveransen när
sådana blir aktuella. När vi jobbar tillsammans
kan vi frigöra tid på ett annat sätt.
Hos AmEko Redovisningsbyrå finns ytterligare en person anställd och två personer jobbar
som underkonsulter. Intentionerna är att växa
och då med anställd personal.
Lönsamhet och kvalitet
AmEko Redovisningsbyrås affärsidé att tillhandahålla alla traditionella grundtjänster som
fortsättning på nästa sida
Redovisningskonsulten nr 5 2014
De viktiga åtgärderna 2014 för sänkt skatt 2015.
Lägre RUT-avdrag 2015? Hur pensionssparar
man bäst när avdraget slopas?
Anmälan: Tel: 031-84 01 80 · Fax: 031-21 53 10
[email protected] · www.tholin.se
9.30–15.30 på alla orter. Samling kl 9.15.
Morgonkaffe från kl 8.45.
Lågt pris
2.590 kr plus moms.
Lunch, kaffe och förfriskningar ingår.
Kursen ger sex utbildningstimmar
för medlemmar i SRF och FAR.
50 % RABATT
från och med tredje deltagaren
Anmälan, Skatteträff 2014/2015. Fyll i och skicka till oss. Eller anmäl dig på tholin.se
q Borås 1 dec
q Eskilstuna 11 dec
qFalun 4 dec
q Gävle 5 dec
q Göteborg 28 nov
q Göteborg 11 dec
q Göteborg 17 dec
q Göteborg 13 jan
q Halmstad 27 nov
q Helsingborg 26 nov
q Helsingborg 16 jan
q Jönköping 2 dec
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
Kalmar 26 nov
Karlskrona 25 nov
Karlstad 9 dec
Kristianstad 24 nov
Linköping 3 dec
Luleå 1 dec
Malmö 25 nov
Malmö 16 dec
Malmö 15 jan
Norrköping 4 dec
Stockholm 5 dec
Stockholm 16 dec
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
q
Stockholm 17 dec
Stockholm 18 dec
Stockholm 14 jan
Sundsvall 3 dec
Trollhättan 8 dec
Umeå 2 dec
Uppsala 9 dec
Visby 15 dec
Västerås 10 dec
Växjö 27 nov
Örebro 10 dec
Östersund 8 dec
Företag:
Adress:
Postnr:
Tel:
Ort:
Deltagare 1:
E-post:
Deltagare 2:
E-post:
Deltagare 3:
50 % rabatt
E-post:
Deltagare 4:
50 % rabatt
E-post:
Särskild skattedag för revisorer m fl
Tillsammans med FAR Akademi arrangerar vi även en skattedag för revisorer, redovisningskonsulter m fl.
Stockholm, Göteborg och Malmö i december. Mer information: ring Far Akademi 08-506 112 00.
47
Med Reko
i ryggen har du alla
förutsättningar att
leverera kvalificerade
tjänster.
Från vänster: Marianne Boström, Åsa Berglund-Nyman och Krister Sewerinsson
vanligtvis återfinns i en redovisningsbyrå men
också ta ett steg till och fånga upp lönsamhetsmöjligheter för kunderna. Tanken är att komma
åt ett utrymme efter att rapporterna är färdiga, att
höja blicken från att vara renodlade redovisningskonsulter till att jobba mer som affärskonsulter.
– Vi är tre personer med lång erfarenhet som
egenföretagare, säger Krister. Vi kan hantera
frågor som företagsförsäljning, fastighetsköp
och liknande. I en bransch med allt hårdare
konkurrens ska vi vara ett alternativ där man
kan få hjälp med det mesta inom företagandet.
Man ska inte behöva gå till en revisionsbyrå för
att till exempel få ett företag värderat, det ska
vi kunna göra!
– Genom att använda de rutiner som finns och
lägga tid på att göra dem levande i det dagliga
arbetet tror vi att vi kommer att vara mer effektiva och därigenom lönsamhet, säger Marianne.
– Det blir en liten spin-off av mitt granskningsuppdrag för SRF, fortsätter Krister. Våra
rutiner är uppdaterade enligt Reko som säkerställer kvaliteten i leveransen. Men det är viktigt
att rutinerna är formulerade på ett sådant sätt att
de blir till stöd i vardagen. Vi tror också att andra
byråer skulle kunna vara intresserade av att ta
48
del av de här framarbetade rutinerna. Det finns
inget självändamål med rutiner, de finns inte till
för vare sig Rekos eller kvalitetskontrollantens
skull, utan för att redovisningsbyrån ska arbeta
på ett effektivt sätt med garanterad kvalitet och
därigenom i förlängningen nå lönsamhet.
men tror sig inte kunna. Vi måste på något sätt
gjuta in mer självförtroende i vår bransch. Idag
är det ett stort spann på uppdragen i branschen,
allt från enkla till mycket kvalificerade uppgifter.
Med Reko i ryggen har du alla förutsättningar
att leverera kvalificerade tjänster.
Mer självförtroende behövs
Bortom rapporten
Krister har som sagt ett uppdrag som kvalitetskontrollant för SRF, ett uppdrag han tycker är
väldigt intressant.
– Som kvalitetskontrollant får jag en möjlighet att utnyttja mina kunskaper om yrket, lagar
och regler på ett annat sätt än i mitt jobb som
redovisningskonsult. Det blir lite som att byta
jobb men ha med sig samma verktygslåda. Det
är både kul och lärorikt. Det ger mig också
tillfälle att hjälpa till och förbättra kvaliteten
där det behövs.
Krister tycker att det finns väldigt många
byråer med hög kompetens som inte riktigt
utnyttjar sina möjligheter.
– Det är en av branschens stora akilleshälar
enligt mig. Många redovisningskonsulter har
möjlighet att ta sig an uppdrag som är mer
inriktade på affärsutveckling. De har kunskapen
Att slå sig ihop tror alla tre kommer att innebära
många fördelar.
– Förutom de som nämnts tidigare, känner
jag en glädje över att få kollegor, efter att ha jobbat som ensam konsult i flera år, säger Marianne.
Jag ser fram emot att kunna hjälpa företagare att
se styrkor och utvecklingsområde i sin verksamhet. Om vårt arbete leder till högre lönsamhet
för våra kunder får vi också en lönsam byrå.
– För mig är utmaningen att hjälpa andra att
driva sin rörelse, säger Krister. Möjligheten att
vara ett bollplank när företagaren står inför ett
stort beslut, något jag kallar bortom rapporten.
– Nu när vi får en lite större organisation kan
vi hjälpas åt vid arbetstoppar och semestertider,
menar Åsa. Det ger oss en flexibilitet som gör
att vi är väl rustade för framtiden.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Aktuellt från Fora
TEXT: BODIL NELSSON, FORA AB ILLUSTRATION: VALJA INFODESIGN
Kollektivavtal med
deltidspension
Byggnadsämnesförbundet (BÄF) och IF
Metall:
•Byggnadsämnesindustrin
•Buteljglasindustrin
Deltidspension i Avtalspension
SAF-LO
Under 2015 kommer Fora att börja debitera vissa kunder för en ny
kollektivavtalad deltidspension. Den första debiteringen omfattar även
retroaktiva premier för tidigare år.
En ny kollektivavtalad deltidspension för
arbetare
Ett antal förbundsparter har kommit överens
om att införa deltidspension i sina kollektivavtal. Du hittar hela listan på kollektivavtal som
innehåller regler om deltidspension här bredvid.
Överenskommelsen innebär i korthet att den
anställde, om överenskommelse träffas med arbetsgivaren, kan arbeta deltid från 60 års ålder (se
kollektivavtalet för fullständiga regler). Premien
för deltidspensionen ska betalas för samtliga anställda arbetare som omfattas av kollektivavtalet,
även för de som är under 25 år.
Fora börjar debitera deltidspension under
2015
Den första fakturan för deltidspension kommer preliminärt i mitten av 2015. Därefter
sker fakturering löpande på samma faktura
som övriga avtalsförsäkringar. Deltidspension
gäller sedan 2013 alternativt 2014, beroende
på kollektivavtalet. Kunderna kan redan nu
Redovisningskonsulten nr 5 2014
beräkna hur stort det retroaktiva beloppet att
betala blir på denna första faktura. Gör så här:
1 Kontrollera vilket eller vilka kollektivavtal med
deltidspension som företaget är bundet av (se
listan nedan).
2 Gå in på www.fora.se/deltidspension. Där kan
du se från vilket datum företaget ska börja betala premie för deltidspension för det aktuella
kollektivavtalet/avtalen och vilka procentsatser
som gäller för de olika tidsperioderna.
3Räkna ut hur stor den totala utbetalda lönen
är för de olika tidsperioderna. Det är lönen
för alla arbetare, oavsett ålder, som omfattas
av kollektivavtal med deltidspension som du
ska summera. Detta är beräkningsunderlaget
för premierna.
4 Räkna fram premien för deltidspension för de
olika tidperioderna. Då ser du hur stort belopp
som kommer att debiteras för 2013 och/eller
2014. På fora.se/deltidspension finns exempel
på hur du räknar.
Innovations- och kemiindustrierna i Sverige
(IKEM) och IF Metall:
•Läder- och sportartiklar
•Kemiska fabriker
•Glasindustrin
•Gemensamma Metall
•Explosivämnesindustrin
•Allokemiska industrin
•Återvinningsföretag
•Tvättindustrin
•Stenindustrin
•Oljeraffinaderier
•Sockerindustrin (Nordic Sugar AB)
Livsmedelsföretagen (LI) och Livsmedelsarbetareförbundet:
•Livsmedelsavtalet
•Tobaksavtalet
•Avtalet för vin- och spritindustrin
•Avtalet för kafferosterier och kryddfabriker
Motorbranschens arbetsgivareförbund och
IF Metall:
•Motorbranschavtalet
Oorganiserade arbetsgivare och IF Metall:
•IMG-avtalet
SINF och IF Metall:
•Industriavtalet
Skogsindustrierna och GS:
•Sågverksavtalet
Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet SLA
och GS:
•Skogsavtalet
•Virkesmätning
Sveriges Textil och Modeföretag (TEKO) och
IF Metall:
•TEKO avtalet
Teknikarbetsgivarna (TAG) och IF Metall:
•Teknikavtalet IF Metall
Trä- och Möbelindustriförbundet och GS:
•Stoppmöbelindustrin
•Träindustrin
49
Löneväxling – saker att tänka på!
Det är vanligt att anställda får göra bruttolöneavdrag för olika förmåner, till exempel privat sjukvård.
Innan man påbörjar en löneväxling är det vissa saker man bör känna till och avtala om.
TEXT: THOMAS ENGLUND
Ersättning för det arbete som en anställd gör för
sin arbetsgivare kan ersättas med kontanter och
förmåner av olika slag. Detta är något som man
kan avtala om dels vid anställningens början,
dels löpande under anställningens gång.
När en anställning påbörjas kanske man
kommer överens om en viss kontant lön plus
en förmån av något slag, till exempel en bil.
Hade arbetsgivaren inte erbjudit eller avtalat
om bilen hade förmodligen den kontanta lönen
varit högre. Alltså har man även i ett sådant fall
avtalat om löneväxling även om man inte direkt
har uttalat detta.
Om den anställde vill byta en del av sin
kontanta lön mot en förmån som arbetsgivaren
betalar är det flera saker som man måste tänka på
innan man bestämmer om detta. För det första
är det ingen idé att löneväxla mot förmåner som
är skattepliktiga och som ska beskattas till sitt
marknadsvärde, det vill säga vad den anställde
själv hade fått betala för att få förmånen. Det
är enbart ett nollsummespel och ”kostar” bara
administration.
Det mest optimala är att löneväxla mot skattefria förmåner. Då blir underlaget för skatteavdraget lägre och nettokostnaden lägre än om
man hade betalat den med skattade pengar. Det
som är mycket vanligt idag är privat sjukvård
och då särskilt ögonoperationer. Privat sjukvård
är skattefri för den anställde men kostnaden –
som alltså ska betalas av arbetsgivaren – är inte
avdragsgill. Det betyder att man måste ta hänsyn
till detta när man beräknar bruttolöneavdragets
storlek. Hänsyn måste även tas till att förmånen
inte ligger till grund för arbetsgivaravgifter.
Även schablonbeskattade förmåner, till exempel en bil, kan vara förmånligt att löneväxla
emot. I vart fall om man kör mer än 1 600 mil
per år som är den sträcka som förmånsvärdet
för en bil är beräknad efter.
I princip kan man löneväxla mot vad som
helst. Det som är undantaget är alltså i första
hand fullt skattepliktiga förmåner. Men det är
inte tillåtet att löneväxla mot så kallade trivselförmåner, till exempel motionsbidrag. Skulle
man göra detta innebär det att man riskerar skattefriheten för alla anställda. Förutsättningarna
för att sådana förmåner ska vara skattefria är att
det är samma villkor för alla anställda.
50
Man bör inte löneväxla mot sådana åtgärder
som faller under arbetsgivarens rehabiliteringsansvar. Det är kostnader som arbetsgivaren ska
bekosta helt och fullt. Om det däremot är fråga
om åtgärder som handlar om förebyggande
behandlingar där arbetsgivaren alltså inte enligt lag är tvungen att stå för kostnaderna kan
löneväxling avtalas.
Löneväxling kan ske under hur kort eller
lång period som helst. Om man inte har en lön
som överstiger högsta sjukpenninggrundande
inkomst (SGI) bör man begränsa löneväxlingsperioden till högst sex månader. Längre avtalsperioder innebär att ersättningar som grundar
sig på SGI blir lägre. En annan beloppsgräns
man bör tänka på är högsta pensionsgrundande
inkomst (PGI). Ligger man under detta belopp
innebär en löneväxling att man sänker sin
framtida pension.
Om man avtalar om löneväxling innebär det
alltså att man sänker sin kontanta lön. Det är i
de flesta sammanhang den kontanta lönen som
ligger till grund för olika ersättningar som arbetsgivaren ska betala, till exempel semesterlön,
övertidsersättning och sjuklön. Det innebär att
man får lägre semesterlön med mera om man
löneväxlar. Det är däremot inget som hindrar
att man avtalar om att det är lönen före bruttolöneavdraget som ska ligga till grund för dessa
ersättningar. Man bör även avtala om vilken lön
som ligger till grund för lönehöjningar, i vart
fall om det är fråga om längre avtalsperioder.
Man bör också tänka på hur man ska hantera
bruttolöneavdraget om den anställde blir lång-
varigt borta och ingen lön finns att göra avdraget
emot. Det finns flera alternativ:
1 man gör ett uppehåll i den avtalade perioden
och förlänger avtalsperioden i motsvarande
mån som frånvaron har pågått
2man bibehåller den avtalade perioden men
höjer bruttolöneavdraget efter frånvaron så
att hela beloppet blir draget
3 den anställde får betala in det avtalade beloppet under frånvaron
Det sista alternativet (3) är dock inte förmånligt för den anställde eftersom det blir ett nettobelopp som får betalas in. Det blir alltså inte
den skatteeffekt som man eftersträvar.
Handlar det om löneväxling mot en skattepliktig förmån, som den anställde får behålla
under frånvaron, ska arbetsgivaren ta upp förmånen för redovisning på kontrolluppgiften för
det aktuella inkomståret. Om frånvaron innebär
att det inte betalas ut någon lön kan inte arbetsgivaren göra skatteavdrag för förmånen. Det blir
då förmodligen en restskatt för den anställde vid
den slutliga taxeringen. Arbetsgivaren kan i ett
sådant fall uppmana den anställde att begära
skattejämkning hos Skatteverket så att – om
det är fråga om sjukfrånvaro eller föräldraledighet – Försäkringskassan gör skatteavdrag
för förmånen.
Det är arbetsgivaren som bestämmer förutsättningarna när det är fråga om löneväxling. Man
behöver över huvud taget inte gå med på det
eller så tillåter man det bara mot vissa förmåner.
SGI 7,5 x 44 400 = 333 000 kr motsvarar en månadslön på 27 750 kr.
PGI 8,07* x 56 900 = 459 183 kr motsvarar en månadslön på 38 265 kr.
* efter avdrag för den allmänna pensionsavgiften
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Arbetsrätt, löne- och personaladministration
Frågor & Svar
Thomas Englund på Advantage HR svarar på frågor om arbetsrätt,
löne- och personaladministration. Mejla dina frågor till [email protected]
Fråga: En anställd hävdar att vi måste gå med på
att löneväxla privat sjukvård för honom. Det rör sig
om en ögonoperation. Stämmer detta?
Svar: Nej. Det är arbetsgivaren som bestämmer
om detta är möjligt.
•••
Fråga: Vi vill dra in en förmån som flera anställda
har. De vill inte gå med på detta. Vad gör vi?
Svar: Om ni vill dra in förmånen av ekonomiska
skäl är detta att betrakta som arbetsbrist. Ni har
alltså inte råd att betala dessa förmåner för de
anställda. Om ni inte kan komma överens så
är det uppsägning som gäller. Är det fråga om
arbetsbrist måste ni förhandla med den fackliga
organisationen ni har kollektivavtal med. Har
ni inte kollektivavtal måste ni förhandla med
vart och ett av de fackliga organisationer som
de berörda är medlemmar i.
Det innebär att i samma stund som ni säger
upp de berörda så erbjuder ni en återanställning
med nya anställningsvillkor, det vill säga utan
förmånen i fråga.
•••
Fråga: Vi vill ändra arbetstidens förläggning. Är
det något särskilt vi ska tänka på?
Svar: Om ni inte har kollektivavtal är det enligt
lag 14 dagars framförhållning och information i
fråga om ändrad förläggning av arbetstiden. Har
ni kollektivavtal måste ni kontakta den fackliga
organisationen för en formell förhandling.
•••
Fråga: En anställd kommer ofta försent. Vi har låtit
det pågå men känner att vi nu måste ta tag i det.
Hur ska vi agera?
Svar: Sen ankomst är en relativt harmlös form
av misskötsel. Det kan i och för sig vara allvarligt
Redovisningskonsulten nr 5 2014
om det är en anställd med arbetsuppgifter där
det är viktigt att hålla arbetstiden. En nackdel för
er som arbetsgivare är att ni har låtit detta pågå
utan att agera. Det är som om sen ankomst inte
har någon betydelse. Ni får hur som helst nu ta
ett samtal med den anställde och påpeka att ni
tar detta allvarligt och att han/hon i framtiden
måste hålla arbetstiderna. Skulle detta inte hjälpa
får det i förlängningen bli en skriftlig varning
där ni informerar om att detta kan vara ett skäl
för uppsägning.
Ni bör kanske också försöka ta reda på varför
han/hon inte kan hålla tiderna. Vad beror det
på? Det kan ju vara bakomliggande missbruk
eller någon form av sjukdomsrelaterad orsak.
•••
Fråga: Vi ska anställa en person för en tidsbegränsad period. Vi har inte kollektivavtal, vilken
anställningsform ska vi använda?
Svar: Är det inte fråga om att ersätta någon
under dennes frånvaro är det allmän visstidsanställning som gäller. Är det däremot att ersätta
någon under frånvaro så är det vikariat. Det
är viktigt att använda rätt anställningsform. I
vardera fallet finns en begränsning i hur länge
anställningen kan avtalas. För vikariat gäller
en högsta sammanlagd anställningstid på 24
månader under en femårsperiod. Det samma
gäller allmän visstidsanställning. De båda anställningsformerna räknas var för sig så man kan
alltså ha dels vikariat i 24 månader, dels allmän
visstidsanställning i 24 månader.
fall är att dels skriva in det i anställningsavtalet,
dels ha ett särskilt dokument där den anställde
förbinder sig att ta del av och följa innehållet i
företagets personalhandbok.
Det gäller också att företaget håller handboken tillgänglig, till exempel via webben eller
företagets intranät och att innehållet är aktuellt.
•••
Fråga: Vi betalar ut traktamente vid tjänsteresor.
Har nu hört att vi både ska reducera traktamentet
och ta upp en kostförmån om vi betalar en måltid
för den anställde under tjänsteresan, stämmer det?
Svar: Ja det stämmer. Undantaget är om det
är fråga om representation, då ska enbart en
reducering av traktamentet göras. Undantag
gäller också om det är fråga om frukost vid
hotellövernattning om denna ingår i rumspriset.
Då ska enbart reducering göras av traktamentet.
Det finns ytterligare undantag som framgår av
Skatteverkets anvisningar.
•••
Fråga: En före detta anställd kräver att vi ska fylla
i ett så kallat arbetsgivarintyg. Är vi tvungna att
göra detta då det rör sig om en anställning för
flera år sedan?
Svar: Ja detta är enligt lag en skyldighet oavsett
hur lång tillbaks i tiden anställningen har varat.
•••
Fråga: Vi har en personalhandbok där vi till exempel anger arbetstidernas förläggning, motionsbidrag, riktlinjer etcetera. Kan en personalhandbok
bli lika tvingande som ett anställningsavtal?
Svar: För att en personalhandbok ska anses som
bindande får man ordna rutiner kring hur de
anställda tar del av innehållet. Lämpligt i sådana
51
Redovisning
Frågor & Svar
Claes Eriksson, redovisningsexpert på SRF, svarar på frågor som rör redovisning.
Ställ din redovisningsfråga under Frågeservice när du loggat in på Mina sidor på
www.srfkonsult.se.
Fråga: Ett mindre onoterat aktiebolag äger 22
procent av andelarna i ett annat onoterat aktiebolag. Det senare företaget är beslutat i konkurs.
Hur ska bokföringen av förlusten bokas i ägarbolaget? Anskaffningsvärdet krediteras, men vilket
konto debiteras?
Svar: Jag gissar att de 22 procent innehav var
klassificerade som intresseföretag. Kostnadskontot blir då 8170 (dotterföretag 8070, Övrigt
företag 8270).
Eftersom jag gissar att det är ett intresseföretag
bör anskaffningsvärdet ligga bokfört på konto
1330. Man kan då tänka sig att nedskrivningen
ska kreditera konto 1338 istället för 1330 med
en gång. Det beror på om konkursen är avslutad
eller inte och om företaget bedömer att andelarna skulle kunna bli värda något.
En bra bok att ha då det gäller kontofrågor är
Bokföringsboken i serien Svensk Redovisning.
Medlemmar i SRF kan beställa den till ett rabatterat pris via srfkonsult.se under produkter.
•••
52
K2. Min personiga tolkning är att det rör sig
om tjänsteuppdrag.
Nu kan ju uppdragen för ett åkeri se olika ut.
Många uppdrag är väldigt korta och ligger inte
över balansdagen. Intäktsredovisningen blir då
densamma oavsett vilken metod företaget redovisar enligt. Däremot är det riktigt att man ska
ange vilken metod som tillämpas (gällde även i
gamla normeringen) och detta blir ju dessutom
viktigare om åkeriet har större uppdrag som
faktiskt sträcker sig över längre tid.
•••
Fråga: Ett bolag köpte tidigare i år ett bolag (100
procent) som ägde en fastighet. Bolaget köptes för
18 miljoner kronor och ligger bokfört som aktier
dotterbolag. Nu i augusti har dottern gått upp i
modern genom fusion. Det egna kapitalet i dottern
uppgår bara till cirka 100 tusen kronor. Det innebär att det uppkommer ett negativt fusionsresultat
om 17,9 miljoner kronor, vilket såklart skapar ett
stort hål i balansräkningen.
Fråga: Ska för första gången göra en årsredovisning enligt K2 för ett åkeri. Åkeriet är anslutet till
en ekonomisk förening som fördelar sina kunduppdrag på sina medlemmar. Min fråga är då om man
ska anse att åkeriföretaget utför tjänsteuppdrag,
som ska anges under redovisningsprinciperna om
det är enligt huvudregeln eller alternativregeln?
Fastigheten som är bokfört till fyra miljoner kronor
har precis värderats till drygt 30 miljoner kronor.
Kan man med hjälp av den värderingen skriva
upp fastigheten till det beloppet om man lämnar
årsredovisning enligt K3 för bokslutet 20141231?
Finns det någon annan väg att gå? Påverkar uppskrivningen framtida avskrivningar? Blir de framtida avskrivningarna skattemässigt avdragsgilla?
Svar: Att jobben levereras via en ekonomisk
förening torde inte ha någon betydelse. Jag antar
att det fortfarande blir en relation mellan åkeriet
och kunden. Även om så inte är fallet kan jag
inte se att det har någon betydelse utan frågan
är hur avtalen är utformade.
En fråga är om det är någon skillnad i tolkningen av K2 jämfört med tidigare normering?
Man kan notera att definitionen av tjänsteuppdrag är lite olika i tidigare normering jämfört
med K2. Jag uppfattar däremot inte det som
någon tänkt skillnad i sak, utan samma bedömning som gjordes innan K2 bör kunna göras i
Svar: Eftersom bolaget har varit ägt till 100
procent ska fusionen hanteras redovisningsmässigt enligt Bokföringsnämndens vägledning
Fusion av helägt aktiebolag (BFNAR 1999:1).
Du hittar vägledningen i SRF Redovisning
2014 sidan 392 eller i den digitala versionen
srfredovisning.se.
Vägledningen bygger på att den så kallade
koncernvärdemetoden tillämpas. Enligt punkt
5 innebär det att de tillgångar och skulder som
övertas genom fusionen ska värderas utifrån den
förvärvsanalys som upprättades vid förvärvet av
bolaget. Enligt punkt 6 gäller det även om det
inte förelegat skyldighet att upprätta koncernredovisning. Punkten ger också ett visst utrymme
för rimlighetsbedömningar.
”Även när det övertagande företaget är undantaget från skyldighet att upprätta koncernredovisning fastställs värdena med ledning av de
principer som ligger till grund för en förvärvsanalys. Saknas det underlag som behövs för en
korrekt förvärvsanalys får värden enligt punkt
5 fastställas efter vad som framstår som rimligt
med hänsyn till de uppgifter företagen har eller
utan större svårighet kan skaffa sig tillgång till.”
Sök upp vägledningen och följ den. Det torde
leda till att fusionsresultatet inte kommer att
bli negativt.
Avskrivningar ska göras på det högre värdet
på fastigheten. Skattemässigt påverkar däremot
inte fusionen anskaffningsvärdet på fastigheten.
•••
Fråga: Hur blir det med ”poster inom linjen” när
man upprättar en årsredovisning enligt K2? Om
det inte finns något att ”ange”, ska posten ändå
finnas med?
Svar: I punkt 3.4 tredje stycket anges:
”En rubrik, underrubrik, summeringsrad eller
post får utelämnas om det inte finns något att
redovisa.”
En strikt tolkning gör att raderna kan utelämnas. Personligen hade jag nog ändå haft med just
dessa rader och skrivit ”Inga”. Det blir tydligare,
men som sagt jag kan inte se att det är ett krav.
•••
Fråga: En bostadsrättsförening har i årsredovisningen för 2013 redovisat enligt årsredovisningslagen och ej valt K2 eller K3. Måste
föreningen välja K3-regelverket för att få göra
uppskrivning på fastigheterna?
Svar: I K2 är det möjligt att göra uppskrivning
av byggnad och mark upp till taxeringsvärde. I
K3 kan uppskrivning ske till ett högre värde.
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Beskattning
Frågor & Svar
Bertil Båvall på B Båvall Skattekonsult AB svarar på dina frågor om beskattning.
Mejla dina frågor till [email protected]
Fråga: A har förmån av fri bil. Arbetsgivaren
betalar allt drivmedel för bilen. Drivmedelskostnaden för de privata milen – som uppräknas
med 1,2 – regleras genom nettolöneavdrag. Får
arbetsgivaren avdrag för den ingående momsen
på allt drivmedel?
Svar: Ja. Momsavdraget ska inte begränsas på
grund av att A kör viss del privat. Det spelar
inte heller någon roll att den anställde betalar
för sin förmån.
•••
Fråga: B driver en enskild firma och har där ett
positivt underlag för räntefördelning (kapitalunderlag) på 140 000 kronor. B är också delägare i
ett handelsbolag med ett negativt kapitalunderlag
på 30 000 kronor. Görs räntefördelning för varje
verksamhet för sig eller ska de läggas ihop?
Svar: Räntefördelning ska göras för varje
näringsverksamhet för sig. När det gäller
minimigränsen på 50 000 kronor läggs dock
samtliga kapitalunderlag ihop. Eftersom summan av B:s underlag överstiger 50 000 kronor
(140 000-30 000 = 110 000) ska B alltså göra två
räntefördelningar. B får göra en positiv räntefördelning med ett underlag på 140 000 kronor.
B måste också göra en negativ räntefördelning
med ett underlag på -30 000 kronor (trots att
det negativa kapitalunderlaget i sig understiger
50 000 kronor).
•••
Fråga: A äger aktier i ett fåmansföretag där han
är verksam. A vill innan bolagsstämman ge bort
utdelningsrätten på aktierna till sin dotter B. Hur
beskattas den bortgivna utdelningen?
Svar: A beskattas, enligt praxis (RÅ 2009 ref
68), inte för utdelning som beslutas på ordinarie
bolagsstämma i bolaget när han har gett bort sin
rätt till utdelningen till sin dotter B. Utdelningen
ska i stället tas upp av B. Högsta förvaltningsRedovisningskonsulten nr 5 2014
domstolen, HFD har i en dom (RÅ 2001 ref 24)
ansett att sådan erhållen utdelning ska beskattats
enligt reglerna i 57 kap. Inkomstskattelagen, IL.
Samtidigt ska årets gränsbelopp tillgodoräknat
ägaren till de kvalificerade aktierna. Det innebär
att B kommer att beskattas för utdelningen i sin
helhet i inkomstslaget tjänst. A får som ägare till
aktierna tillgodoräkna sig årets gränsbelopp.Ett
belopp som läggs till sparat utdelningsutrymme
och kan utnyttjas senare år.
•••
Fråga: AB X har avsatt en del av bolagets resultat
till periodiseringsfond. Bolaget vill återföra endast
en del av fonden. Är det möjligt eller måste hela
fonden återföras på en gång?
Svar: AB X kan återföra en del av periodiseringsfonden. Hela fonden måste dock vara
återförd senast det sjätte beskattningsåret efter
det beskattningsår då avsättningen gjordes. Den
äldsta – eller delar av den äldsta – fonden ska
alltid återföras först.
•••
Fråga: A har sålt sin villa och köpt en jordbruksfastighet som familjen ska bosätta sig på. Kan han
få uppskovsavdrag med kapitalvinsten på villan?
Svar: Ja. Mangårdsbyggnaden på en jordbruksfastighet kan – om alla förutsättningar i övrigt
är uppfyllda – räknas som en ersättningsbostad
i uppskovssammanhang.
•••
Fråga: Förbjudna lån till delägare och närstående
i fåmansföretag ska beskattas i inkomstslaget
tjänst. Samma gäller viss del av utdelning och kapitalvinst i fåmansföretag. Ingår dessa i underlaget
för sociala avgifter?
talas inte på lån eftersom lån inte kan betraktas
som en ersättning. Kapitalvinst och utdelning
som beskattas i tjänst är särskilt undantagna
från sociala avgifter.
•••
Fråga: Utgifter vid försäljning respektive inköp av
näringsbetingade andelar (till exempel dotterbolagsaktier) är normalt inte avdragsgilla eftersom
de ingår i kapitalvinstberäkningen. Gäller det
också utgifter för planerade men ej genomförda
försäljningar/inköp?
Svar: Utgifter för planerade men ej genomförda
förvärv av andelar har enligt tidigare praxis
betraktats som driftskostnader i näringsverksamheten. Skatteverket anser inte att reglerna
om skattefrihet vid försäljning av näringsbetingade andelar förändrar detta. Samma gäller
vid planerade men ej genomförda försäljningar.
•••
Fråga: En arbetsgivare kan betala flyttningskostnader för en nyanställd utan förmånsbeskattning.
Gäller detta bara vid nyanställningar eller gäller
det även vid flyttning i en befintlig anställning?
Svar: Det avgörande för skattefriheten är att
man flyttar till en ny bostadsort på grund av
byte av verksamhetsort. Skattefriheten är alltså
inte kopplad till byte av arbetsgivare. Tidigare
praxis (RÅ 1986 ref 172) om att det vid nyanställningar gällde att det skulle vara den ”nya”
arbetsgivaren som skulle svara för utgifterna för
flyttningen till exempel vid flyttning inom en
koncern är ändrad. Även den gamla arbetsgivaren ska kunna stå för denna kostnad.
Svar: Nej. I underlaget inräknas endast avgiftspliktig ersättning för arbete. Sociala avgifter be53
Reko
Frågor & Svar
Helen Bäckqvist, Rekoansvarig på SRF, svarar på frågor som rör Reko.
Ställ din fråga gällande Reko under Frågeservice när du loggat in på
Mina sidor på www.srfkonsult.se.
Fråga: Vi har ett uppdragsavtal med en kund.
I avtalet framgår det att vi gör löner och löneberäkning men inte utbetalning av löner. Kunden vill nu
att vi även ska sköta utbetalning av lön. Måste hela
uppdragsavtalet skrivas om eller kan vi lägga till
det i det befintliga avtalet?
Svar: Uppdragsavtalet behöver inte skrivas om i
sin helhet utan kan kompletteras med den bilaga
som avser uppdraget om utbetalning av löner.
Jag rekommenderar att tillägget dateras och
undertecknas av båda parter så att starttidpunkt
för uppdraget med betalningar tydligt framgår.
•••
Fråga: AB X har två år i rad fått en revisionsberättelse som avviker från standardutformningen
på grund av för sena skattebetalningar. Vi har
löpande påtalat vikten av att skatterna måste
betalas i tid. Hur bör vi agera? Kan jag lämna en
Bokslutsrapport till bolag? Bör vi ompröva uppdraget på grund av de sena skattebetalningarna?
Svar: Försenade skatteinbetalningar är normalt
ingen grund för att inte lämna en Bokslutsrapport, men det bör noga utredas varför inbetalningarna inte görs i tid. Beror förseningen på
likviditetsbrist eller slarv, eller är det med avsikt?
Här bör en diskussion med företagsledningen
tas, och om det framkommer att förseningen
är avsiktlig eller att situationen inte kommer
att kunna rättas till bör uppdraget omprövas.
Dessutom bör en rapport enligt Reko 640 Rapportering av väsenliga händelser upprättas och
översändas till uppdragsgivaren.
•••
Fråga: Jag är Auktoriserad Redovisningskonsult
och är suppleant i ett aktiebolag som jag även har
som kunduppdrag. Kan jag lämna en Bokslutsrapport för bolaget?
Svar: Som styrelsesuppleant eller styrelseledamot kan du lämna en Bokslutsrapport om du är
54
Auktoriserad Redovisningskonsult, har ett uppdragsavtal och kunnat följa Reko i uppdraget.
I detta fall ska då en upplysning lämnas i Bokslutsrapporten om att ”Jag är i detta uppdrag inte
oberoende i förhållande till uppdragsgivaren.”
För styrelseuppdrag i ett kundföretags styrelse
så gäller inte den egna byråns ansvarsförsäkring.
Därför måste separat styrelseansvarsförsäkring
tecknas för dig av kunden, det vill säga av den
du utför styrelsearbetet för.
•••
Fråga: Jag har en kund som inte betalar de fakturor
jag har skickat. Nu har jag tröttnat och det börjar
närma sig tidpunkt för bokslut och upprättande
av årsredovisning. Jag vill nu säga upp kunden på
grund av de obetalda fakturorna. Kan jag hänvisa
till Reko?
Svar: Om du använder dig av SRFs Allmänna
villkor 2010 kan du hänvisa till punkt 16. Rätt
att omedelbart häva avtalet. Där anges att byrån
har rätt att säga upp uppdragsavtalet med omedelbar verkan om uppdragsgivarens betalningar
är mer än sju dagar försenade. Enligt Reko 710
Avslut av uppdrag ska uppsägningen av avtalet
vara skriftligt och orsaken till att uppdraget
upphör ska framgå.
•••
Fråga: I slutet av år 2012 upprättades en första
kontrollbalansräkning som visade att mer än halva
aktiekapitalet var förbrukat. Kontrollbalansräkning två skulle ha upprättats under 2013, men det
gjordes aldrig vilket framgår av förvaltningsberättelsen där det också framgår att aktiekapitalet inte
är återställt. Kan jag trots det lämna en Bokslutsrapport för 2014? Aktiekapitalet är fortfarande
inte återställt?
den andra kontrollstämman. Det betyder att du
inte kan upprätta en Bokslutsrapport, samt att
du ska rapportera enligt Reko 640 (Väsentliga
händelser) till uppdragsgivaren med information
om detta fel samt konsekvenserna för bolaget
och styrelsen.
•••
Fråga: Jag har en kund som jag skriftligen och
muntligen informerat om kassaregisterlagen. Kunden har nu skriftligen uttryckt att den inte tänker
införskaffa ett kassaregister, trots att vi informerat
om vikten av detta. Vad har jag som Auktoriserad
Redovisningskonsult för ansvar?
Svar: Om kunden inte vill ha kassaregister och
bedriver verksamhet där sådan krävs, bryter
kunden mot kassaregisterlagen. Du behöver här
ompröva uppdraget enligt Reko 310, samt överväga ett avslut av uppdraget enligt Reko 710.
•••
Fråga: Jag undrar om det räcker att vi scannar in
hela bokslutspärmen med bilagor och underbilagor? Kan vi sedan lämna bokslutspärmen till kunden och endast ha kvar det scannade materialet
i datorn. Är det något som vi behöver ha kvar i
pappersform?
Svar: Ni kan mycket väl ha inscannad bokslutspärm med bilagor och kopior. Det finns inget
krav i Reko på att dokumentationen ska vara
i utskriven pappersform, utan det går utmärkt
att lagra digitalt.
Svar: En Bokslutsrapport förutsätter att uppdraget har kunnat utföras enligt gällande lagar
och regler. I det fall du beskriver har man inte
följt aktiebolagslagen, ABL genom att strunta i
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Juristen har ordet
Jonas Sjulgård, SRFs jurist skriver om allmän juridik
Hjälp att få betalt
Du har säkert drabbats av att någon kund inte betalat dina fakturor i rätt tid. Det kan därför
vara bra att känna till att Kronofogden gärna hjälper till när du vill få betalt.
När en kund inte betalar i rätt tid kan det vara
lämpligt att göra kunden uppmärksam på att din
faktura är obetald. Men det finns normalt inget
krav på att du måste skicka en betalningspåminnelse.
För att du ska ha rätt att ta ut en påminnelseavgift på 60 kronor när du väljer att skicka en
påminnelse, måste du och kunden ha avtalat om
detta. Det räcker inte med att ange i fakturan att
en sådan avgift kommer att tas ut.
När förfallodagen har passerats kan du välja
att antingen ansöka om stämning mot kunden
vid domstol eller ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogden. När det inte är någon
tvist om fakturerat belopp är förfarandet hos
Kronofogden enklare och billigare än en rättegång vid domstol.
Ansökan
En ansökan om betalningsföreläggande ska vara
skriftlig och innehålla uppgift om fordringens
totalbelopp, förfallodag samt den ränta du begär.
Även grunden för din fordran ska anges i
ansökan, det vill säga varför du vill ha betalt.
Du kan även begära ersättning för dina inkassokostnader med en förseningsersättning på 450
kronor. Andra inkassokostnader ersätts numera
bara till den del de överstiger 450 kronor. Ansökningsavgiften som du betalar till Kronofogden
uppgår till 300 kronor.
Efter att Kronofogden fått in din ansökan
skickas ett föreläggande till din kund som inte
betalat. Med föreläggandet finns ett kvitto som
kunden ska skicka tillbaka till Kronofogden. Det
är ett bevis på att brevet kommit fram.
Utslag
Din kund kan sedan agera på olika sätt.
Han betalar till dig. Betalar han hela skulden
måste du omedelbart meddela Kronofogden
skriftligt att du tar tillbaka din ansökan. Du ska
även meddela Kronofogden om kunden gör en
delbetalning.
Han gör en skriftlig invändning mot din
fordran i rätt tid, normalt inom tio dagar från
Redovisningskonsulten nr 5 2014
det han mottog föreläggandet. Kronofogden
informerar dig om kundens invändning och du
får då bestämma om din ansökan i fortsättningen
ska handläggas av tingsrätten. Du har fyra veckor
på dig att skriftligt ansöka om fortsatt handläggning i domstol. Gör du inte det avskrivs målet
hos Kronofogden.
Väljer du att gå vidare tar tingsrätten ut en
avgift. För förenklade tvistemål är avgiften 600
kronor och för övriga tvistemål 2 500 kronor.
Ett förenklat tvistemål omfattar tvistebelopp
som understiger 22 200 kronor, ett halvt prisbasbelopp för 2014.
Väljer du att gå direkt till tingsrätten är avgiften 300 kronor högre. Den totala ansökningsavgiften för ett ärende blir därför densamma oavsett om du inleder ett ärende vid kronofogden
som sedan överlämnas till tingsrätten, eller om
ärendet påbörjas direkt vid tingsrätten.
Kunden invänder inte mot skulden i rätt tid.
Kronofogden ska då så snart som möjligt meddela ett utslag i målet. Det innebär normalt att
du får bifall till ditt krav.
Om kunden är missnöjd med utslaget kan
han ansöka om återvinning. Det måste han göra
skriftligt hos Kronofogdemyndigheten inom en
månad från dagen för utslaget. Annars vinner
utslaget laga kraft. Vid återvinning omprövas
beslutet av tingsrätten. Vid sådan prövning
tillkommer det en avgift som domstolen tar ut.
En avgift som du måste betala. Men tingsrätten
kommer inte att rikta något betalningskrav mot
dig. Utan det som sker om du inte betalar är att
målet inte prövas av domstolen och att utslaget
från Kronofogden undanröjs.
ansöka om verkställighet senare. Grundavgiften
för ansökan är 600 kronor och den läggs på
skuldsaldot hos den som är skyldig pengar. Ett
mål om utmätning är inte tidsbegränsat. Men
Kronofogden tar ut en avgift för varje handläggningsår. Därutöver kan andra kostnader för
verkställighet uppkomma.
Verkställigheten inleds med att Kronofogden
skickar en underrättelse till din kund med anmodan att betala skulden. I underrättelsen finns
en tid angiven då skulden ska vara betald till
Kronofogden. Sker ingen betalning inom den
angivna tiden undersöks om det finns något
att utmäta. Utmätning kan ske av lös egendom
som till exempel smycken och bankfordringar
samt fast egendom som villa och fritidsfastighet.
Egendom som anses nödvändig för den betalningsskyldige och hans familj får inte utmätas.
Kronofogden kan även ålägga en arbetsgivare
eller annan som betalar ut lön till din kund att
hålla inne ett visst belopp, som ska sändas till
Kronofogden. Detta gäller även olika dagersättningar som betalas ut av försäkringskassan och
arbetslöshetskassan. Vid löneutmätning finns
alltid ett förbehållsbelopp som får behållas för
de egna och familjens levnadskostnader.
Finns det egendom att utmäta tas den om
hand av Kronofogden för försäljning. Finns
ingen sådan egendom utfärdar Kronofogden en
utredningsrapport som bevis på detta.
Om din kund inte har några tillgångar att utmäta ligger skulden kvar hos Kronofogden tills
den blir betalda eller tills du skriftligt meddelar
Kronofogden att du återkallar din ansökan.
Ditt ärende avslutas alltid med en slutredovisning från Kronofogden.
Verkställighet
Bra faktureringsrutiner
När Kronofogden meddelat ett utslag eller när
det finns en tingsrättsdom har du en exekutionstitel. Med den som underlag har Kronofogden
möjlighet att driva in din fordran även om
utslaget eller domen fortfarande går att överklaga. Du kan ansöka om sådan verkställighet
(indrivning) redan i samband med att du ansöker
om betalningsföreläggande. Men du kan även
Kronofogden hjälper gärna till, men indrivningsförfarandet är ingen garanti för att du alltid får
betalt. Se därför till att ha sådana faktureringsrutiner att du minimerar dina kreditrisker. Kräv
förskott av kunder med dålig ekonomi.
55
Eva Törning,
redovisningsspecialist
Grant Thornton
Caisa Drefeldt ,
redovisningsspecialist
och auktoriserad revisor, KPMG
Jenny Falk,
redovisningsspecialist
och auktoriserad revisor, EY
Redovisningsdagen 2014
Redovisningsdagen är dagen för dig som vill få det senaste
nytt inom redovisningsområdet serverat under en heldag.
Kom och lyssna till de främsta experterna inom redovisning
som berättar om väsentliga nyheter som skett under året,
och redogör för framtida förändringar.
Ur innhållet:
· Det nya allmänna rådet om Bokföring
· Områden där K3 och K2 skiljer sig åt markant
(typ fastigheter, intäkter, grundläggande ansats)
· Övergång till K3 och K2 – hur gör man praktiskt
· Hur kommer en kontrollbalansräkning att se ut
enligt K3/K2
· Hur ska en bostadsrättsförening tänka vid
valet mellan K3 och K2
· Andra nyheter och aktuella områden
Var och när?
Göteborg 18 november
Malmö 19 november
Stockholm 20 november
Luleå, Umeå, Östersund 20 november
(streamas från Stockholm)
Pris
4 700 kr exkl moms
2 700 kr exkl moms för streamad kurs
I priset ingår dokumentation, för- och
eftermiddagskaffe och lunch.
FLER NYHETSDAGAR I HÖST
Skattedagen
Göteborg 2 december
Malmö 3 december
Stockholm 4 december
Fåmansföretagardagen
Göteborg 26 november
Malmö 27 november
Stockholm 3 december
Stockholm 3 december – nytt för i år, streamas
direkt från Stockholm till din dator, surfplatta
eller smartphone
Fastighetsdagen
Stockholm 26 november
IFRS-dagen
Stockholm 17 november
Det finns all anledning att hålla dig
uppdaterad – anmäl dig redan i dag!
farakademi.se/nyhetsdagar
Nya auktoriserade medlemmar
Auktoriserade Lönekonsulter
Alingsås
Karlskrona
Sigtuna
Annika Krantz
Mer Ekonomi i Väst AB
Lena Karlsson
PwC
Pernilla Kleiner
Sigtunaskolan Humanistiska läroverket
Alunda
Karlstad
Skellefteå
Mona Olsson
Auctor Ekonomi i Uppland AB
ElisabethJansson
Valmet Svenska AB
Marie Falkman Marklund
Skellefteå Kraft
Bromma
Kristianstad
Skövde
Svetlana Rossin
Wasberg Redovisning AB
Agneta Svensson
Grant Thornton Sweden AB
Eskilstuna
Lidingö
Kristina Kojefors
Net Office Ekonomi AB
Jeanette Melin
Falck Ambulans AB
Gävle
Lidköping
Sara Blom
Matrisen Redovisning AB
Lottie Himmerman
HKScan Sweden AB
Göteborg
Linköping
Carina Berg
CIT Ekonomiservice AB
Pernilla Bjälnes
Deloitte AB
Lena Eriksson
Deloitte AB
Lena Karlsson
Deloitte AB
Maria Manholm
Deloitte AB
Hackås
Madelene Persson
Stoneridge Electronics
Haninge
Teresa Fernaeus Lundberg
Haninge Kommun
Helsingborg
AnnetteAndersson
BDO Helsingborg
Huddinge
Anna Skott Linder
Huddinge Kommun
Hälsö
KatarinaEckerström
Eckerström Lönetjänst AB
Kalmar
Lena Waldén
Aktiv Ekonomikonsult Sverige AB
Redovisningskonsulten nr 5 2014
Ljungby
Ulrika Sjömar
Kontek
Malmö
Pia Sauhke
Bluegarden
Mjölby
Maria Bragén
Furlands Revisionsbyrå AB
Nässjö
Nina Vissing
PwC
Ann-Louise Johansson
PwC
Yvonne Ryefalk
PwC
Stockholm
Anja Adelly
SOftOne Sverige AB
Lena Ahlsén
LRF Konsult AB
Åsa Andersson
Åsa Payroll & HR AB
Maria Arenander
Visma Services AB
Cina Brunnberg
BDO Mälardalen AB
Anneli Carlsson
Accountor
Veronica Danielsson
LRF Konsult AB
Linda El Mehdi
Haninge kommun
Linda Kronholm
Ekonomi Klara Papper AB
Erika Källgren
Payday Löner & Redovisning AB
Catharina Larsson
PwC
Sandra Nilsson
EkonomiPorten AB
Annika Palmqvist
Accountor
Alice Persson
PwC
Astri Sandgren
BDO Mälardalen AB
fortsättning på nästa sida
57
Nya auktoriserade medlemmar
Auktoriserade Lönekonsulter, fortsättning
Stockholm, fortsättning
Upplands Väsby, fortsättning
Västra Frölunda
Sandra Zetterfalk
Ekonomi Klara Papper AB
Åsa Öhlander
LRF Konsult AB
Carina Dar
Visma Services AB
Jeanette Gillberg
Grant Thornton Sweden AB
Uppsala
Växjö
Britt-Inger Frans
PwC
Malin Pettersson
Ekonomi Klara Papper AB
Annelie Lindahl
Revisorshuset i Uppsala AB
Anna Staaf
PwC Löneservice AB
Uddevalla
Västerås
Ann-Sofie Nilsson
LRF Konsult AB
Merja Eneroth
Grant Thornton
Terhi Fredriksson
Grant Thornton
Carina Granholm
PwC
Södertälje
Upplands Väsby
Maria Andersson H
Visma Services AB
Örebro
Pia Hagelin
Ricknes Redovisning AB
Yvonne Rickne
Ricknes Redovisning AB
Östersund
Nicklas Sörlin
Deloitte
Auktoriserade Redovisningskonsulter
Göteborg
Ludvika
Uppsala
Anna Siverbo
SB Bokslut AB
Monika Bork
LRF Konsult AB
Karin Smedlund
Ekonomibyrån Geab AB
Helsingborg
Rättvik
Carin Bengtsson
Idel Ekonomi AB
Maja Andersson
LRF Konsult AB
Nu kan du läsa tidningen Konsulten i datorn, på
läsplattan och i mobilen. Var du än befinner dig och
när du vill. Gå in på www.tidningenkonsulten.se
och upptäck nya, digitala Konsulten!
58
Redovisningskonsulten nr 5 2014
eKurs – kostnadseffektiv inlärning
Var du
vill,
när du
vill och
i din e
gen ta
kt!
Sven-Inge Danielsson
– din guide till K3-reglerna
K3 – mindre företag – är en kurs som ger dig kunskaper för att kunna upprätta
korrekta årsredovisningar enligt K3-reglerna. Du får grepp om de grundläggande
principerna i K3 och om den praktiska utformningen av förvaltningsberättelse,
resultat- och balansräkning, tilläggsupplysningar, mm. Värdering av tillgångar,
skulder och fordringar är exempel på andra delar du lär dig.
Själva insteget i K3, dvs hur man gör vid övergången till det nya regelverket,
behandlas även det utförligt.
K3 – mindre företag
2 890:- (+ moms)
Sven-Inge Danielsson, kursledare
1 890:- (+ moms)
K2 eller K3 – dags att välja
Gå kurs när du har tid och
i din egen takt
eKurser är ett bekvämt och extremt kostnadseffektivt sätt att skaffa ny kunskap eller
uppdatera sig på olika områden. En eKurs
går du via internet med hjälp av din dator,
smartphone eller surfplatta. Det innebär att
du kan ta del av kursen i princip var du vill
och när du vill.
En eKurs går du helt i din egen takt. Om du
vill pausa mitt i kursen kan du skapa ett bokmärke. Särskilt intressanta avsnitt kan du gå
igenom flera gånger.
Från köptillfället har du tillgång till kursen
i 6 månader.
www.blinfo.se
Scanna koden med din
smartphone så kan du
läsa mer om våra eKurser.
Vi tittar på de områden där skillnaderna mellan de båda
regelverken är störst. Hur görs värderingar? Uppställningsform? Tilläggsupplysningar? För vilka företag är respektive
regelverk att föredra?
Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell
K2 i praktiken
2 890:- (+ moms)
I den här webbkursen lär du dig upprätta årsredovisning
enligt K2-reglerna. Du får en praktisk genomgång av uppställningsformen för årsredovisningen, samtliga tilläggsupplysningar och förvaltningsberättelsen. Vi går även igenom
övergångsreglerna.
Kursledare: Anette Broberg och Lena Sörell
Våra eKurser ger utbildningstimmar för FAR!
er
Läs m äll!
st
och be
Björn Lundén Information | Box 84, 820 64 Näsviken | Tel: 0650-54 14 00 | [email protected] | www.blinfo.se | facebook.com/blinfo
JESSICA THÖRN, VISMA SPCS
VILL DU TA
LÖNSAMHETEN
TILL EN NY NIVÅ?
DÅ ÄR JESSICAS RÅD
NYA VISMA BYRÅPAKET
MED ADVISOR.
4361
INT
TIDSR EGRERAD
EDOVI
SNING
Full koll på uppdrag och kunder betyder tid över till fler och bättre affärer, därför ingår Visma Advisor i våra nya byråpaket.
Visma Advisor är en webbaserad tjänst som gör att du har tillgång till integrerad tidsredovisning och resursplanering när
och var du vill. Du får en lösning som förenklar ditt arbete och ger dig full kontroll, effektivitet och lönsamhet i byrån.
Sju av tio byråer använder redan våra bokföringsprogram.* Är du också intresserad, kontakta Jessica eller någon av hennes
kollegor så berättar de mer. För även om vi strävar efter att utveckla ny teknik så finns det en sak vi aldrig automatiserar.
Och det är den personliga rådgivningen. Ring och boka möte på 0470-70 61 60 eller läs mer på vismaspcs.se/byra.
Källa: TNS Sifo Marknadsandelsmätning 2013.
VI TAR DITT FÖRETAGANDE PERSONLIGT