ett rIKtIGt HUNdLIv

nr6.2014
Tidningen för oss inom Sundsvalls kommun
ETT RIKTIGT HUNDLIV
Marie Israelsson är åttafaldig SM-mästare
Smart teknik skonar
öron och röst i skolan
Ett år efter stormen Ivar:
Nu tar lövträden revansch
Mervärdet Lös Skopets julnötter
Mo d, öppenhet, helhetssy n
Den här gången vill jag särkilt lyfta fram
reportaget om arbetet med att förbättra
vår arbetsmiljö. Detta är ett väldigt viktigt
utvecklingsområde. Sundsvalls kommuns
sjukskrivningstal är alldeles för höga.
Att komma tillrätta med problemet
är nödvändigt både för den enskilda
medarbetarens skull men även för vår
samlade verksamhet. 2015 blir ett år
med fokus på denna fråga.
Sedan tycker jag också att ni ska
läsa om den världsunika teknik som
utvecklats vid vår kommunala flygplats,
Sundsvall-Timrå Airport. Tekniken som
innebär att vi från vår flygplats fjärrstyr
flygtrafik på andra flygplatser röner stor
uppmärksamhet runt om i världen och
studiebesöken duggar tätt.
kommundirektör
Förhoppningsvis har snön kommit
och lite av julfriden infunnit sig när ni
läser årets sista nummer av Skopet.
Som vanligt innehåller tidningen många
intressanta artiklar som beskriver olika
delar av kommunens verksamheter.
Skopet har frågat ett antal kända
personer med Sundsvallskoppling
hur just de tolkar ledorden. Nu har
turen kommit till Anna Holmlund.
Mod
Mod för mig är att göra och säga saker utanför den
egna ”lådan”. Att våga stå upp för sin sak och göra det
man tror på.
Öppenhet
För mig betyder det att vara mottaglig för andras åsikter och värderingar samt att själv kunna dela med mig
av mitt eget synsätt till andra människor. Helhetssyn
Att kunna se en helhet och överblicka en situation eller
händelse är helhetssyn för mig. Förmågan att ha en
övergripande bild och tanke kring vad som kan fungera på lång och på kort sikt utifrån olika aspekter.
Julen i år innebär många lediga dagar,
och med lite uttag av semester kan man få
en lång sammanhängande ledighet. Nu
vet jag att för många av våra medarbetare
så spelar detta inte någon roll. Många av
er arbetar, natt eller dag, oavsett om det
är jul eller nyår. En särskild jultanke
sänder jag till er.
Men oavsett om ni arbetar eller är
lediga i jul så vill jag önska er alla en
riktigt God jul och ett Gott nytt år!
Årets julklapp är en up
plevelse
Ett värdebevis på motsv
arande 250 kronor som
delas
ut på respektive arbets
plats. Det är årets jul
klapp
till anställda i Sundsva
lls kommun. Utnyttja
det på
Himlabadet, i Sidsjöba
cken eller i Södra Berge
ts
skidspår. Eller välj en
stadsvandring, ett eve
nemang
med Scenkonst Väste
rnorrland, studiotid
på
Stenstan Visitor Cente
r eller en bok.
Anna Holmlund, Sundsvallsfödd skidåkare som
tävlar i skicross. Bland meriterna finns en sjätteplats i OS 2010, seger i den totala världscupen
2010/2011 och ett OS-brons 2014.
.
skopet
Personaltidningen för dig inom Sundsvalls kommun
Ansvarig utgivare Camilla Nilzén, [email protected], 060-19 14 17
Redaktör Olof Axelsson, [email protected], 070-648 06 26
Samordnare Joel Rankila, [email protected], 060-19 10 00
Adress Skopet, Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall, [email protected]
Produktion Ekonomedia Affärspress, www.ekonomedia.se
layout Bo Mellerstedt | korrektur Anders Hammarberg
Tryck Kaltes Grafiska, Sundsvall | Upplaga 5 000
Personaltidningsråd Joel Rankila, Ann-Britt Nilsson, Ulf Wallin
Medarbetare i detta nummer Daniel Arnfjell , Olof Axelsson, Bo Fernström, Ingela Hofsten, Jenny Wallmark
Omslagsbild Marie Israelsson. Foto Bo Fernström
Skopet distribueras till anställda och förtroendevalda inom Sundsvalls kommunkoncern. Vill ni ändra antalet tidningar som
kommer till arbetsplatsen? Kontakta Hans Engqvist på kontorsservice, [email protected], 060-19 14 36.
2
Skopet
FOTO Olle Melkerhed
Stefan SÖderlund.
Det är ledo rde n för Sun dsva lls kommun
FOTO Kristofer Lönnå
FOTO Bo Fernström
En särskild jultanke till alla
er som jobbar i helgerna
Smart teknik
skonar öron och röst
Slut på stolsskrap och smällande bänklock – och inte behöver läraren
höja rösten längre. Med ett ljuddämpningssystem och ”tysta” möbler
blir arbetsmiljön i klassrummen bättre både för lärare och elever,
i synnerhet för dem med hörselnedsättning.
– Köttfärslimpa med gräddsås eller hemlagad pölsa.
Bahar Atarov står framför sina klasskamrater och läser upp dagens skollunchmeny och
hon gör det in i en mikrofon. Men det låter inte
förstärkt på samma sätt som om hon hade stått
på en scen, bara lite tydligare. Och hennes röst
hörs lika bra längst bak i klassrummet som där
framme vid tavlan.
I den bakre delen av rummet står nämligen ett
så kallat ljudutjämningssystem. Ett långsmalt
rör som innehåller sjutton små högtalare och
som komprimerar ljudet så att det blir lättare
att uppfatta vad som sägs.
Samma sak är det då ”fröken”, Malin Wilson,
talar. Hon har mikrofon hela tiden, i ett headset.
Att klass 2 B i Bredsands skola har ett sådant
här system i sitt klassrum beror på att en av pojkarna har en hörselnedsättning. Det gjorde att
Malin Wilson kunde ansöka om att få tillgång
till systemet, inom det kommunala projekt som
heter Hörsel- och språksatsning 2014. Kommunen
har fått drygt 1,2 miljoner kronor i statligt bidrag
till satsningen.
De skolor som hade elever med hörselnedsätt-
ning eller grav språkstörning, kunde dels ansöka
om ljudutjämningssystemet, dels om pengar till
inköp av material som gynnar en god ljudmiljö.
I klass 2 B: s klassrum finns därför sedan höstterminens början så kallade tysta bänkar, det
vill säga klassiska skolbänkar med lock i ljuddämpande material och ljuddämpande skärmar,
medan stolsbenen har fått runda, mjuka små
”luddor”.
– Egentligen skulle man önska att alla skolor
och klassrum fick sådana saker, säger Malin Wil-
son. Det har blivit mycket behagligare att prata,
man behöver aldrig höja rösten och det har över
huvud taget blivit lugnare när man slipper alla
störande ljud.
Och intresse har funnits också hos lärare
som inte har elever med hörselnedsättning,
berättar Eva Edlund, specialpedagog hörsel,
som ingår i projektgruppen kring hörseloch språksatsningen.
– Förhoppningsvis kommer en del rektorer att satsa på att köpa in sådan utrustning
framöver. Kostnaden blir nog mindre än att
ha pedagoger sjukskrivna på grund av att
de kört slut på rösten.
En positiv bieffekt av hörselsatsningen är att barnen
fått klassiska bänkar, tycker läraren Malin Wilson. – Det blir lugnare när barnen har sina grejor
på plats.
Malin Wilson har snabbt vant sig vid att
tala i mikrofon och säger att enda kruxet
är att komma ihåg att stänga av den då hon
har samtal i korridoren som hon inte vill
ska höras in i klassrummet.
Barnen verkar också ta mikrofonhanteringen som något självklart, så här i slutet av
terminen. De använder den inte hela tiden –
ibland väljer Malin Wilson i stället att upprepa
deras frågor och svar, så att såväl pojken med
hörselnedsättning som de tvåspråkiga barnen
ska ha chans att hänga med. Men nu går mikrofonen runt, från elev till elev:
– How are you today?
– I’m fine, thank you. How are you today?
– I’m fine, thank you.
Text Ingela Hofsten | Foto Bo Fernström
Fakta Hörsel- och språksatsning 2014
Satsningen vänder sig till skolbarn med
hörselnedsättning eller språkstörning.
Tack vare statligt bidrag har projektet
bland annat kunnat erbjuda:
rLjudutjämningssystem samt pengar till
ljuddämpande utrustning till skolor som
har barn med hörselnedsättning.
r Möjlighet för pedagoger att delta i en
studiedag om grav språkstörning.
rMedel till fortbildning och till vikarier för
pedagoger som deltar.
rNätverksträffar kring språkstörning och
pengar till vikarier vid sådana träffar.
Ljudutjämningssystem finns för närvarande i
vissa klassrum i Bredsands, Bergsåkers, Granloholms, Uslands, Vallens och Sticksjö skola.
Projektgruppen har ansökt om nya pengar från
staten, för att kunna fortsätta ett år till med satsningen. Svar på denna ansökan kommer i januari.
nR 6
| 2014
3
-
Sv er ig es fö rsta lå gsta di um
so m prog ra m m erar
– Barn är duktiga på att lägga ut bilder
och ”gilla” saker. Men när jag jobbade med
en sexa förra året märkte jag att de varken
kunde mejla, ordbehandla eller blogga. Då
kände jag att de behövde lära sig det. De
lever ju i en tid av digital superutveckling.
I augusti 2014 utökades svenskundervis-
ningen med en halvtimme i veckan för alla
klasser och gav plats åt digitalkunskap. Men
barnen vi möter har inte tänkt på att skolveckan blivit längre.
– Det känns inte så, säger Hanna Timan
som får medhåll av Ella Strömblad.
Lärarkollegorna är också positiva till
satsningen som har frigjort tid till arbetsuppgifterna. Tid som förr spilldes på att förklara
olika datorprogram. Britt-Marie Bodén, lärare
i svenska, SO och matematik, är särskilt
glad över att tjejerna ges en grund i en värld
som annars domineras av killar. Och musikläraren Knapp Bertil Eriksson, som länge skapat
digital musik med eleverna, tycker att digitalkunskap borde vara en självklarhet överallt.
Programmering är inte alltid en barnlek. Som tur är får Moa Nordlund och Sara Östling Lenz
en hjälpande hand av Mathias Nässbjer.
Skönsmons skola är först i Sverige med att lära ut digitalkunskap från
första klass. Läraren Mathias Nässbjer menar att grundskolan måste
rusta barnen för den digitala verklighet vi befinner oss i.
Redan i korridoren rycker en liten flicka
tag i IT-pedagogen Mathias Nässbjer och undrar när nästa kurs i digitalkunskap blir av. När
barnen i klassrummet börjar leka med skolans
”paddor” är det som att världen utanför slutar
att existera. Två och två sitter tvåorna helt uppslukade av nybörjarnivåerna i dataprogrammet Lightbot junior.
– Jag tycker mest om mattespel för dom är
enkla, säger Linnea Hammerman Tjernblom
och visar i vilken ordning symbolerna i spelet
ska läggas.
2013. Förutom grundläggande kunskaper i kodning innehåller digitalkunskap bland annat mejlhantering, informationssökning, identitetsskapande och integritet på nätet. Mathias Nässbjer
har anammat och försöker också sprida kursen
vidare genom föreläsningar och sociala medier.
Han menar att digitalkunskap behövs eftersom
vuxenvärlden missuppfattat barnens förmågor.
I Storbritannien har skolan i år infört
kodning från sexårsåldern och länder som
Finland och Estland sticker också ut sina
nationella huvuden på området. Ansvaret
för den eftersläpande utvecklingen i Sverige
lägger Mathias Nässbjer på Skolverket som
inte lyfter det digitala som eget ämne. Något
han tror beror på otillräckligt kunnande
bland beslutsfattare och lärare.
– Det finns inte ens någon lärarutbildning
på högskolan som fokuserar på den digitala
kunskapen. Jag har fått lära mig detta själv.
Men de äldsta lärarna har gått ifrån blåstenciler till dagens smartboards så det
vi gör kan absolut alla lärare göra.
Text Daniel Arnfjell | Foto Bo Fernström
Smartboard: En interaktiv version av svarta tavlan
Paddor: Ipads
.
Genom att klicka på olika tecken får barnen
en söt robot att röra sig mellan fyrkantiga
plattor. Detta är ett första steg för att lära sig de
logiska samband som programmering bygger
på. När symbolerna sätts i fel ordningsföljd
strejkar roboten, vilket också skulle vara ett
utfall vid dålig programmering. I dag är det
vanliga att programmering först kommer
som ett tillval på gymnasiet.
– Barn tycker spel är kul och vi försöker
fånga dem där de är. Det här är den logiska
grunden att bygga vidare på i senare årskurser. Scratch som vi också jobbar med används
exempelvis till att skapa spel som Plants VS
Zombies, säger Mathias Nässbjer
Idén till ämnet digitalkunskap kommer
från läraren Karin Nygårds som sjösatte pro­jektet på ett mellanstadium i Stockholm våren
4
Skopet
Ella Strömblad och Hanna Timan knäcker tankenötter och lagrar frukterna på hjärnkontoret.
Notiser
På väg mot:
Servicecenter
FOTO Olof Axelsson
” Vi lyfter på alla stenar”
Mikael Henriksson har visat upp den unika tekniken på Sundsvall-Timrå Airport för
besökare från hela världen.
Kommunens flygplats tar täten
De 14 skärmarna inne i det fönsterlösa
kontrollrummet ger en knivskarp bild av
Sundsvall-Timrå Airport. I 360 graders vinkel till och med. Bilderna kommer från lika
många HD-kameror på en mast utanför.
I ett vanligt, högt torn förlitar sig flygledarna på sina egna ögon när de övervakar
landningsbanorna. Med de nya skärmarna får
de teknisk assistans som ökar säkerheten.
Men det är inte den verkliga finessen.
Med ett par snabba knapptryckningar
ändras plötsligt bilderna. Fram på skärmarna
tonar nu Örnsköldsviks flygplats, 17 mil härifrån, som därmed kan fjärrövervakas.
Någon gång under första kvartalet 2015
kliver flygledarna i Ö-vik ned från sitt torn för
sista gången. Flygplatsen kontrolleras sedan
på distans från ett så kallat Remote tower
center på Midlanda. En lösning som inte finns
någon annanstans på jorden.
– Tillståndet från Transportstyrelsen är
klart. Nu ska vi bara ordna det praktiska med
scheman och liknande, säger Mikael Hen-
riksson, operativ projektledare på Luftfartsverket, LFV, och själv mångårig flygledare.
Han beskriver lösningen som billigare, smidigare och mer tillgänglig än den vanliga
tekniken.
– Flygledare kostar pengar. Det här gör
att mindre flygplatser slipper ha egen personal och kan överleva och utvecklas.
I slutet av nästa år stängs det vanliga
tornet på Midlanda. På längre sikt tror Mikael
Henriksson att 15-20 flygplatser kommer att
övervakas härifrån.
Att just Midlanda kunde bli först i världen
med tekniken är en lyckosam slump. LFV
satt med en tom lokal på Midlanda som var
lämplig för testverksamheten.
En given fråga är vad som händer om
strömmen dör eller om något skulle gå
sönder.
Mikael Henriksson försäkrar att det finns
tillräcklig backup på allt.
– Mängden säkerhetsbevisning är enorm.
Det är en 1,5 meter tjock hög med dokument.
Nästa år samlas stödfunktionerna IT, HR,
ekonomi och upphandling i ett servicecenter.
Ett viktigt steg mot ett gemensamt arbetssätt är
att kartlägga de olika processerna genom intervjuer och workshops. Hur jobbar förvaltningar
och bolag i dag? Var uppstår det fel i flödena?
Och vilken modell ska användas i framtiden?
Ett exempel på en process är hanteringen av
leverantörsfakturor.
– Det här är en jättebra chans att lyfta på
alla stenar och eliminera felkällor som gör att
vi slipper manuella rättningar, säger Sara
Johansson, chef för Ekonomiservice och processledare för leverantörsfakturaprocessen.
När kartläggningen av processerna är klar
väntar designen av det nya servicecentret.
– Det gäller att verkligen förstå mekanismerna för att kunna gå vidare. Därför är det så
viktigt att vi kartlagt processerna ordentligt,
säger Jakob Sandberg på Claesson Konsult, ett
företag som hjälper kommunen att bygga upp
servicecentret.
Håll koll på servicecenter-projektet
På intranätet Inloggad finns all information som kommuniceras om projektet.
Sökvägen är: Inloggad – Organisation –
Servicecenter
Håll ut,
mallarna är på väg!
r
Nu i dece mber startar ett projekt där malla
erade.
enligt den nya grafiska profilen är inklud
r,
Projektet ska bland annat upprätta nya malla
g av
altnin
mförv
syste
för
ingar
sättn
förut
skapa
mallar
MS Office och ta fram rutiner för hur nya
ation
inform
Mer
v.
beho
fika
skapas utifrån speci
ktet
proje
snart
så
er
kanal
olika
i
er
komm
är igång.
Lättare att handla rätt
Du behöver köpa nya stövlar till
arbetsgruppen och går in på intranätet
Inloggad. Men till vilken kategori hör
egentligen stövlar? En annan dag vill du
beställa flyttstädning. Men är det en intern
eller extern tjänst?
I projektet ”Lätt att handla rätt” har upphandlingsenheten gjort en förstudie till
enklare och tydligare inköp.
Det ska bli lättare att hitta
regler och vilka produkter
det går att välja mellan.
Planen är också att skapa en inköpsportal.
– Det ska vara en väg in. Man ska inte
behöva tveka om vart man ska vända sig
och hur man ska göra, säger Helge Sjödin,
projektledare.
Projektgruppen ska ta fram en prototyp
till hur en ny inköpsportal, information och
verktyg bör se ut. Ett förslag läggs fram i
mars. Förstudien bygger på synpunkter
från en fokusgrupp med vana beställare.
– Vissa saker har vi själva anat att de
behövde ses över, men genom fokus-
gruppen fick vi bekräftat vilka problem
inköparna sett, säger Melinda Andersson,
upphandlare.
Det kan exempelvis vara svårt att hitta
specifika varor eftersom man måste söka
på område i stället för på produkt. Stövlar
måste alltså sökas på arbetskläder, för att
ta ett exempel. – Så vår ambition nu är att det ska gå att
hitta en vara utan att känna till vilken kategori den tillhör, säger Melinda Andersson.
nR 6
| 2014
5
Lövträden
stod pall
Ett år har gått sedan stormen Ivar drog fram över
Mellannorrland. Konsekvenserna var som bekant
stora, både under själva stormnatten och efteråt.
Men inget ont som inte har något gott med sig. Till exempel
kommer vi att få fler lövträd i våra skogar.
ranar i all ära. Men med sina åretruntgröna, kraftiga och täta grenverk är de
perfekta mål för en storm. De faller helt enkelt
mycket lättare omkull än kala lövträd och tallar. Alltså är en av de slutsatser som Skogssverige dragit, i efterdyningarna av Ivar, att satsa på
mer lövträd i skogarna: rönnar, sälgar, björkar,
aspar. Stadsbyggnadskontorets mark- och exploateringsavdelning är inne på samma linje.
– Det är bättre ur miljösynpunkt också,
eftersom lövträd påverkar luftsammansättningen positivt och marken blir mindre sur.
Lövträd är basiska medan granar är sura, säger
Hans Asplund, skogsansvarig på mark- och
exploateringsavdelningen. Som skogsingenjör med ett långt förflutet som skogvaktare i
Sundsvall har han gedigen kunskap om skog i
allmänhet och om kommunens skogsmarker
i synnerhet.
Den där natten mellan 12 och 13 december
2013 låg han i en sjuksäng och hörde hur
stormen härjade utanför.
6
Skopet
– Det var stressande, jag hade velat vara på
plats på jobbet.
Då han kom tillbaka efter några dagar
hade hans kolleger satt sig i en krisgrupp för
att hantera alla förfrågningar och rapporter
från allmänheten. Därefter gjorde de själva en
inventering av Ivars skadeverkningar genom
att åka ut och titta, både från luften och mar-
”
Det är bättre ur miljö-
synpunkt också, eftersom
lövträd påverkar luftsammansättningen positivt
”
och marken blir mindre sur.
ken. Sedan handlade det om att strukturera,
göra kartor och göra en prioriteringsordning.
– Viktigast var att säkerställa infrastrukturen, skolmiljöer och bostadstomter.
Ungefär 50 000 granar blåste omkull i stormen
Ivar bara i Sundsvall, så röjningsarbetet tar
sin tid. Men stormarna Dagmar och Ivar har
påskyndat arbetet med att börja plantera mer
lövträd i skogen, konstaterar Hans Asplund.
– Man kan säga att stormarna har gett oss
vind i seglen!
I januari började maskinavverkningen,
först och främst i de tätortsnära skogarna. Till
detta tog kommunen in externa företag. I snitt
har två maskiner per dag varit ute och röjt.
Planen är att detta arbete ska vara slutfört nu
vid årsskiftet.
Samtidigt jobbade Kultur & Fritid med att i
möjligaste mån röja motionsspåren, genom att
såga av träd som låg rakt över dessa.
– Sedan tog vi hand om resterna som låg
kvar vid sidan om.
Nästan samtliga skogsfastigheter runtom i
kommunen påverkades av stormen.
– Den la ner ungefär 25 000 kubikmeter
skog. En gran är cirka en halv kubikmeter, så
då kan du ju räkna ut hur många träd det rörde
sig om, säger Hans Asplund.
Att ta hand om stormfälld skog tar ungefär
fyra gånger så lång tid som normal avverkning,
berättar Hans Asplund.
– Man måste se till att trädet inte lämnar
efter sig fula ärr i landskapsbilden. Därför
försöker vi lägga tillbaka rotvältor. Och i väl-
digt utsatta lägen kan man inte lämna de
träd som klarat sig, för då finns det risk att de
också faller senare.
Dessutom måste man ofta börja med att rensa
bort träd, för att över huvud taget ta sig fram.
Enligt Hans Asplunds beräkningar handlade det om en merkostnad på två-tre miljoner
kronor.
– Det är pengar som inte finns i någon buffert, utan vi fick använda befintliga driftmedel
innan vi fick tillskott i budgeten och ersättning från försäkringsbolaget.
Men stormhanteringen har förstås
inte bara kostat pengar utan också
tid. Bara på mark- och exploateringsavdelningen har det hela tagit två
heltidstjänster i anspråk i år.
– Vi har fått lägga i stort sett allt annat
arbete åt sidan. Eftersom vi redan före Ivar
var på efterkälken på grund av Dagmar 2011,
släpar vi nog efter nästan ett och ett halvt år
nu. Det betyder till exempel att vi inte alltid
hinner behandla ärenden och synpunkter
som kommer in från allmänheten.
Hans Asplund ibland – en
varm och fuktig höst som den i år skapar
mycket dåliga förutsättningar för eventuella
nya stormar, eftersom träden gungar lättare på vattensjuk mark. Men det positiva i
efterdyningarna av Ivar är att det nu går att
påskynda arbetet med att öka andelen blandskogar i Sundsvalls tätortsnära skogar.
– Då blir det mindre sårbart.
Visst gruvar sig
Han påpekar också att samarbetet mellan stadsbyggnadskon toret och Kultur
& Fritid ökat i och med stormarna.
– Bland annat har vi börjat
göra motionsslingorna till
kombivägar, så att fordon
kan köra på dem då det behövs. Och så har vi lagt
ner ledningarna vid
elljusspåren i marken.
Då kommer vi åt bättre
i händelse av storm.
Text Ingela Hofsten
Foto Bo Fernström
Väl rustade
för nästa kris
Rakel, bättre informationssystem, permanenta reservaggregat
och system för mass-sms. I och med Ivar är kommunen på god
väg att få ett ännu bättre krishanteringssystem.
Också kommunens säkerhetschef
Gunnar Åberg talar om positiva effekter av
Ivar. Erfarenheterna har gjort att kommunens
krishanteringsplan nu blivit ännu vassare.
Den var bra redan under Ivar, poängterar han,
mycket tack vare stormen Dagmar.
– Till exempel var samverkanskanalerna
både internt och externt mycket bättre under
Ivar än vid Dagmar 2011.
Men utvärderingen som
gjordes i mars
pekade ändå på några saker som kunde bli
bättre, vilket han och hans medarbetare sedan
dess arbetat med att fixa. Till exempel hade
socialförvaltningen en del problem med att
nå alla medarbetare, eftersom telefonnätet
låg nere på vissa orter. Dessutom är det ju
allmänt känt att mobilnätet är dåligt här och
var. Därför satsar säkerhetsavdelningen nu
på Rakel – samma system som till exempel
polisen använder. Rakelsändaren ser ut som
en 20-30 år gammal mobiltelefon, det vill säga
mycket klumpigare än dagens. Men de är
också betydligt mera driftsäkra, med batterier
som håller länge också i kyla och med stor
räckvidd. Dessutom fungerar de inte bara som
telefoner utan också som sändningscentraler.
En person kan alltså skicka ut meddelanden
via sin Rakel som når alla som är kopplade till
samma bandbredd.
Varför skaffade ni inte sådana redan
efter stormen Dagmar?
– Vi hade hört att de höll på att utveckla en
mindre och smidigare variant. Men nu kände
vi att vi inte kan vänta längre, utan nu storsatsar vi. Varje förvaltning kommer att kunna
köpa in två apparater och alla kommer att
ligga på samma system, så att man kan låna
dem mellan förvaltningarna.
Optimalt vore också om det funnes ett
system som gjorde att det gick att skicka ett
mass-sms till alla kommunala mobiler. Det
låter som en enkel sak att fixa, konstaterar
Gunnar Åberg, men först måste man titta på
säkerheten, eftersom ett sådant system löper
stor risk att bli utsatt för hackare.
Uppgifterna i informationssystemet WIS
har också uppdaterats. Det gör att mejllistor
etcetera på sikt blir överflödiga, eftersom all
information kan gå via WIS.
– Det gör också att frågor från allmänheten
kan hanteras snabbare och enklare, genom att
växeln har tillgång till WIS.
När det gäller informationen på kommunens hemsida och sociala medier visar utvärderingen att den borde haft tidsangivelser och
borde ha uppdateras oftare.
– Vi kunde ha varit mer aktiva med tidsangivelser på hemsidan. Kommunens Facebooksida var just sjösatt och stormen blev ett första
test för den i ett krissammanhang.
En annan sak som ska fungera bättre nästa
gång är kontakten med kommunens allra
västligaste utkant.
– När vi gick ut med att hela kommunen
hade fått elen tillbaka missade vi Gimåfors,
som har en annan elleverantör.
Ett par av kommunens boenden blev också
strömlösa på grund av stormen. Därför fick
Drakfastigheter åka dit med reservaggregat.
Men nu utrustas några av boendena med
permanenta reservaggregat. Skolornas
beredskapsrutiner ses också över.
Text Ingela Hofsten
nR 6
| 2014
7
– Testa vården du också! uppmanar Thomas Lundmark.
Från musikbranschen
till hemtjänsten
Vid dryga 50 års ålder valde Pipelineprofilen Thomas Lundmark
att bli undersköterska. Och han stortrivs i hemtjänsten. Skopet
hängde med honom några timmar en vanlig måndag.
o, nog märks det att Thomas Lundmark
är musikintresserad. När han öppnar dörren till den gråa hemtjänstgolfen hörs Confusions låt Music strömma ut ur bilens högtalare,
för att strax bytas ut mot Ida Marias Last Vice.
– Vi har helt nya bilar så jag kan koppla
upp min Spotifylista via bluetooth, säger han.
”Vi”, det är hemtjänstgruppen Bredsand.
Det är här Thomas Lundmark arbetar i höst
på ett vikariat. 90 procents tjänst, tioveckorsschema, 15 arbetskamrater och ett 60-tal
vårdtagare. En av dem är Ingrid Forslund på
fjärde våningen i ett av de röda höghusen i
8
Skopet
Bredsand. Klockan är kvart i elva då Thomas
Lundmark låser upp hennes dörr med hjälp
av mobilen, plingar med ringklockan, öppnar
och ropar ”Hej hej, det är Thomas!”. ”Tjenare”,
hörs det inifrån vardagsrummet, där Ingrid
Forslund sitter i en fåtölj med en filt om benen, omgiven av teve, hyllor med böcker och
prydnadssaker samt en hel rad blombuketter
– hon fyllde 93 häromdagen.
Thomas Lundmark går fram och tar henne i
hand. Så gör han med alla han kommer hem
till, varje gång, utifrån sin tanke att alla be-
höver få fysisk kontakt. Ibland blir det rentav
en kram.
– Fast då frågar jag först och jag gör det
aldrig vid första besöket.
När han frågar Ingrid om hon är sugen på
lunch är svaret nej, men hon ändrar sig snabbt.
Lite gröt ska nog gå ner, så han går ut i köket
och trycker ut en halv ”korv” med risgrynsgröt
i en djuptallrik, värmer den i mikron och dukar
fram kanel, socker och mjölk. När Ingrid Forslund satt sig till bords slår han sig ner bredvid
henne och småpratar en stund medan hon äter.
Hon visar boken som hennes bokcirkel är på
gång med just nu och han googlar författaren
på sin mobil, berättar lite om henne för Ingrid.
Så dukar han av och diskar tallrik och sked
innan han ger Ingrid en liten kram, går till hallen och tar av sina blå plasttossor, säger hej då.
På väg mot nästa vårdtagare berättar
Thomas
Lundmark om hur det kom sig att han bytte
karriär vid nyss fyllda 50. Då hade han jobbat
på musikföreningen Pipeline i nära 30 år och
kände att det var dags att gå vidare. Han gick
en utbildning till coach och startade eget, men
då han inte ”fick snurr” på företaget började
han se sig om efter något annat. Tre barn
skulle ha mat på bordet, huset underhållas
och han visste ju att det brukar behövas
folk i vården.
– Så jag tänkte att jag skulle trotsa det förutsägbara.
Men då han ringde hemtjänstens personalförmedlingschef och frågade om en månad
som sjukvårdare i lumpen räckte fick han ett
skratt till svar. Minst tre års vårderfarenhet
eller en undersköterskeexamen krävdes.
Så han började, till en början med tvekan,
på en tre terminer lång heltidsutbildning till
undersköterska på Vård- och omsorgscollege.
Efter bara några lektioner var han övertygad.
Det var intressant att lära sig hur kroppen
fungerar och att han gillar att jobba med
människor visste han redan.
Redan under sista terminen arbetade han
nästan heltid både i hemtjänsten och på Skott-
sundsbackens äldreboende, nödd och tvungen
till detta, eftersom man inte får studielån efter
fyllda 55. Därefter har han varvat olika timvikariat inom hemtjänsten, boendet och på sjukhusets strokeavdelning tills han fick det nuvarande
långtidsvikariatet. Och han stortrivs.
– Det är ett privilegium att få komma hem
till folk och få möta människor. Och så har jag
så trevliga och kompetenta arbetskamrater i
olika åldrar. Vi har skoj tillsammans!
Nu parkerar han bilen vid en villa i Hemma-
net. Här bor 88-åriga Gurli Sten, som behöver
hjälp med matlagning och en del andra vardagsbestyr. Thomas Lundmark tar fram en
portion mat, värmer upp i mikron, skär köttet
i småbitar, delar en tomat, häller upp mjölk
och serverar. Också här finns tid för en liten
pratstund, som kretsar kring att Gurli Stens
barn (tio av elva är i livet) turas om att besöka
henne, så att hon aldrig behöver ha någon ensam kväll. Hon visar också de virkningar i alle­
handa färger som hon håller på med och som
ligger på en liten vagn vid sidan om henne.
Och med det nya arbetssätt som Skönsmons hemtjänst tagit fram och som snart är
infört i hela den kommunala hemtjänsten
tror han att det finns större utrymme för flexibilitet. Enda kruxet är lönen.
– Vi har ju ändå utbildning och mycket
ansvar för andra människors hälsa. Högre lön
skulle höja statusen på jobbet och få fler att
söka sig till omvårdnaden.
Innan Thomas Lundmark kramar Gurli Sten
adjö ser han till att diskbänken är skinande ren.
– När jag lämnar ett ställe vill jag gärna att
det ska vara lite finare än när jag kom. Så tänkte vi på Pipeline också. Man ska alltid försöka
göra lite till!
Och så vrider han om startnyckeln. Den
här gången är det P1 som hörs ur högtalarna.
– Det är så bra! Jag lär mig mycket där.
Text Ingela Hofsten | Foto Bo Fernström
Maten doftar och Thomas Lundmark konstaterar att det ibland kan vara ”lite tortyr” att
sitta kvar som lunchsällskap, i synnerhet om
en själv slarvat med frukosten. Men snart är
det lunchdags också för honom – klockan närmar sig tolv. Han har varit igång sedan halv
åtta, då han och kollegerna har ett möte innan
de ger sig ut. På förmiddagens schema stod nio
olika besök: Stoppa i tvätt hos en person, ge
medicin till en annan, morgonomvårdnad hos
två, ännu en medicingiv, byte av stomipåse,
medicin till en tredje person. Och så de två
luncherna. Någon rast utöver bilresorna
mellan de olika bostäderna finns det inte tid
för. Så visst kan det kännas stressigt ibland.
– Men några ord hinner man alltid byta
med vårdtagarna, om inte annat medan man
gör något.
Thomas Lundmark
hjälper Inger Forslund.
Thomas Lundmark hjälper Inger Forslund.
Lunchdags
för Gurli Sten.
nR 6
| 2014
9
.
-
krafttag på två fronter mot
den skenande sjukfrånvaron
Nu planeras en offensiv mot de höga sjukskrivningarna. Det
handlar om att kartlägga och förbättra arbetsmiljön men
också om att motivera oss att tänka mer på vår egen hälsa.
ver 7 procent. Så hög är sjukfrånvaron
bland anställda i Sundsvalls kommun.
Snittet för alla kommunanställda i Sverige är
4,5 procent och för hela arbetsmarknaden 3,5
procent.
Därför planerar kommunen nästa år
igång en offensiv för att minska sjukskrivningarna.
– Redan förra sommaren slog slog vi fast
att vi ska bli ett föredöme som arbetsgivare.
Målet är att få ner sjukskrivningarna under
3,5 procent till år 2020, säger Ulf Lindberg.
Han är kommunens nye ”hälsogeneral” som
fått i uppdrag att ta ett samlat grepp
över arbetsmiljö och hälsa i förvaltningar
och bolag.
Och det är ingen lätt uppgift. Ulf Lindberg
berättar att sjukskrivningarna ökat de senaste
två åren, efter att tidigare ha minskat långsamt under flera år.
– Det är som att man kramat ur det sista
ur arbetsstyrkan i hela landet.
Psykiska diagnoser, som utmattningsdepres-
sion, står för en ökande andel. Och enligt en
rapport från Arbetsmiljöverket är vård- och
omsorgsanställda en av de grupper där anmälda arbetsskador ökar mest.
– För att må bra måste vi känna kontroll
över tillvaron och uppleva att arbetssituationen är ”rättvis”, konstaterar Ulf Lindberg.
Hur ska man då gå till väga för att vända
skutan som tycks på väg åt helt fel håll?
Tanken är att närma sig problemet från
två håll.
av alla verksamheter som resulterar i nyckeltal för arbetsmiljön. Var mår medarbetarna bra och var
behöver det sättas in insatser?
Därefter tas en gemensam process för
systematiskt medarbetarstöd fram.
– Vi behöver verktyg för att få ned stressen,
säger Ulf Lindberg.
Tanken är att kommunen satsar omkring
5 miljoner kronor extra på hälsoarbetet 2015.
Det ska jämföras med de 116 miljoner kronor
som korttidssjukfrånvaron kostar kommunen
varje år.
– Hälften av kostnaden för sjukfrånvaron
kan vi ta igen ganska enkelt, menar Ulf
Lindberg.
Samtidigt som man ser över arbetsmiljön
ska medarbetarna få stöd att förbättra sin
hälsa. Det rökförbud på arbetstid som införs i
sommar är ett steg. Bättre mat- och motionsvanor är andra vägar.
– Det handlar om att försöka röra på sig
varje dag, säger Ulf Lindberg som lever som
han lär och joggar från hemmet i Sidsjön till
jobbet i kommunhuset varje morgon.
Först görs en kartläggning
sjukskrivningarna
genom att förändra arbetssättet visar den
framgångsrika Skönsmonmodellen, som ska
spridas till hemtjänsten i hela kommunen
nästa år.
– Genom att organisera om arbetet och göra
personalen mer delaktig har vi stått emot
trenden med ökade sjukskrivningar, konstaterar Ann-Katrin Falk, områdeschef.
Att det går att bromsa
”Hälsogeneralen” Ulf Lindberg oroas över de ökade sjukskrivningarna. Ett sätt att hålla sig frisk är att
röra sig mer i vardagen. Själv joggar han till jobbet.
10
Skopet
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
dans
ger kontorskroppar ny energi
Varje torsdagseftermiddag samlas
gänget på socialförvaltningen för att dansa loss
i fikarummet.
Klockan är strax efter två när det välkända
ledmotivet från filmen Flashdance börjar ljuda. ”You’re a maniac, maniac on the dance
floor ...”.
Texten får nytt liv när tio kvinnor och en
man drar igång en blandning mellan dans och
gympa i fikarummet på socialförvaltningens
kontor i kommunhuset. Armar vevar, fötter
stampar och leendena blir allt bredare.
Tre låtar senare går kollegorna med rosiga
kinder tillbaka till sina arbetsrum.
– Det är så enkelt att komma hit i sina vanliga kläder. Det här behöver jag som annars
sitter hela dagarna, säger ekonomen Christina
Nordlander.
Det var HR-strategerna Jennie Ölmerud och
Emma Sundborg som fick idén att ordna eftermiddagsdisko en stressig dag i höstas.
– Vi gick in på mitt rum och bara dansade
loss en stund. Efteråt kände vi båda att stressen
hade släppt, säger Emma Sundborg.
Varje vecka kommer 10-15 personer, och
intresset ökar.
– Det är så enkelt och så kul. Vi har lovat
att fixa en rejäl diskokula i taket före jul, säger
Jennie Ölmerud.
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
Alla kan avvara tio minuter till lite dans, säger
HR-strategerna Emma Sundborg och Jennie
Ölmerud som ordnar eftermiddagsdisko på
socialförvaltningen.
Sex steg för att minska
sjukskrivningarna
En koncernplan för arbetsmiljö, jämställdhet och hälsa.
Ett koncernövergripande systematiskt arbetsmiljöarbete.
Tidigt stöd vid rehabilitering.
Ett koncerngemensamt system för avvikelsehantering, exempelvis skador.
En massiv hälsosatsning för de anställda.
Utbildning av politiker, chefer och skyddsombud.
Så mår vi i dag
r 6 av 10 har låg eller mycket låg kondition.
r 5 av 10 har övervikt eller fetma.
r 1 av 10 röker varje dag.
r 1 av 20 konsumerar alkohol på högrisknivå.
r 1,5 av 10 har allvarliga stressrelaterade symptom.
Siffrorna är baserade på snittet för riket.
nR 6
| 2014
11
Notiser
foto Privat
Lyckat samarbete
ger bättre förståelse
Malin Hoorn Ceder och Anna Wåhlin tillsammans med Kristian Widén, ordförande för
Svenska förbundet för kvalitet.
Prisade för uppsats
om kundorientering
Kundorientering går att applicera
också på kommunal verksamhet. Det
menar Anna Wåhlin och Malin Hoorn
Ceder, kvalitetsutvecklare på Serviceoch teknikförvaltningen, som i våras
avslutade en magisterutbildning i
kvalitets- och ledarutveckling vid
Mittuniversitetet i Östersund.
I sin magisteruppsats ”Kundorientering – en utmaning för offentlig sektor”
har de studerat den så kallade Luckstamodellen. De har intervjuat förskolans
pedagoger, chef och föräldrar, samt
Sundsvalls skoldirektör.
– Vi har letat efter guldkorn, framgångsfaktorer, säger Anna Wåhlin.
De har också gått igenom styrdokument och funnit att dessa stödjer det
förhållningssätt som finns inom
Lucksta förskolor.
– De ser föräldrar och barn som en
resurs och har hela tiden med sig frågan
om vem de jobbar för, utifrån tanken att
kvaliteten ökar om de samverkar med
barn och föräldrar, säger Anna Wåhlin.
Hon berättar att förskolorna får höga
poäng också i medarbetarintervjuerna
och tolkar det som att medarbetarna
mår bra för att de märker att barn och
föräldrar är nöjda.
– Vi hoppas att andra kommunala
verksamheter kommer ha nytta av
Luckstamodellen!
Uppsatsen har nu prisats som bästa
examensarbete av såväl Lean-forum
(medlemsorganisation för verksamhetsutveckling) som av Svenska förbundet
för kvalitet (Olle Jonson-priset).
När stadsbyggnadskontoret får in en
ansökan om bygglov måste den skickas på
remiss till bland annat miljökontoret. Arvid
Nelehag på miljökontoret och Leif Nilsson
på stadsbyggnadskontoret har lett ett projekt där handläggare och registatorer sett
över och förbättrat processen. Det hela har mynnat ut i ett gemensamt
styrdokument som innebär att de som
arbetar med bygglovsremisserna får en
bättre förståelse för varandras arbete.
– Vi fattar vad de tycker är viktigt och
tvärtom, säger Arvid Nelehag.
Tidigare har personer som beviljats
bygglov fått en hel bibba med dokument,
bland annat med råd från miljökontoret vad
gäller bygget. Arvid Nelehag tror att dessa
papper lätt kunnat försvinna i mängden.
Den nya ordningen är att miljökontoret tar direktkontakt med personen för att ge råd.
Det hela är så lyckat att de två kontoren
nu går vidare med nästa samarbetsprojekt: Förbättrad samverkan och remisshantering
av detaljplaneprocessen mellan miljökontoret och stadsbyggnadskontoret.
Kartlägger stöd vid v
På vilket sätt kan kommunens olika verk-
Farväl till Skönsberg/Granloholms skolområde
Den 1 januari försvinner Skönsberg/
Granloholms skolområde. Hellbergsskolan, tre förskolor och familjecentralen i Skönsberg uppgår i Haga
skolområde. Sticksjö skola, Granloholms skola och Granloholms åtta
förskolor kommer att tillhöra Bergsåker-Lidens skolområde. För personalen blir det ingen större förändring,
enligt Ing-Marie Åslund, avgående
skolområdeschef, som får en ny tjänst
12
Skopet
på barn- och utbildningskontoret.
Rektorerna får nya chefer och kommer att ingå i något större ledningsgrupper. Elever från skolorna i Granloholm kommer inte längre självklart att
slussas vidare till Hagaskolan, utan till
Bergsåker. Det hela ingick i planerna
redan då kommunens skolor och
förskolor delades in i geografiska
skolområden 2011.
samheter identifiera och stötta vuxna som blir
utsatta för eller utövar våld i sina nära relationer? Hur ser det ut i dag och hur bör arbetet
med de frågorna förbättras?
I höstas skärptes de statliga reglerna kring
socialtjänstens ansvar inom detta område.
Socialförvaltningen fick därför utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att se över och
utveckla arbete med dessa frågor och en utredare har tillsatts. Hon håller just nu på med
en kartläggning: vad görs i dag och vad bör
ytterligare göras, i förhållande till vad lagstiftningen säger? Kartläggningen görs hos samtliga verksamheter inom socialförvaltningen.
Utifrån sin inventering ska hon föreslå åtgärder. Detta arbete beräknas vara klart i mars.
... och det
vart ljus
Premiär för
Samarbetsrum
Nu lanseras Samarbetsrum,
Sundsvalls kommuns nya system för att
arbeta via nätet. Upplägget påminner
om Facebook med inlägg som kan kommenteras, men är anpassat för arbetet.
Alla medarbetare har redan från start
en egen personlig sida och kan därefter
skapa ett nytt rum eller kliva in i befintliga.
Till rummet knyts gemensamma
dokument, kalender, kontaktuppgifter,
diskussionstrådar och mycket annat.
– Syftet är att det ska vara enkelt för
grupper, projekt och avdelningar att
jobba ihop. Både internt och med personer utanför kommunen, säger Monica
Sjöqvist som är ansvarig för intranätet
Inloggad.
våld i nära relationer
Förskolläraren Maria Nordqvist på Fyrens förskola har lättare att hålla koll på småttingarna nu
när man fått bättre utomhusbelysning.
Bättre utomhusbelysning är inte bara en fråga om trygghet
och trivsel. Ny led-belysning sparar också energi.
Mörkret är så där energisugande svart som
det kan vara innan snön lagt sig. Men på parkeringsplatsen där Anders Lager, förvaltare på
Drakfastigheter, möter oss är det numera ljust
och inbjudande.
Tidigare vilade området runt Fyrens förskola
till stora delar i mörker så här års. Nu lyses både
lekytor och fasader upp ordentligt.
– Genom att byta till led-lampor har vi fått ett
kraftigare och samtidigt behagligare sken. Förut
lyste det bara rakt ner. Nu kan vi välja hur ljuset
ska spridas, förklarar Anders Lager.
På morgnar och eftermiddagar, när föräldrar
och personal rör sig utomhus, strålar lamporna
med full kraft. Andra tider går de automatiskt
ned till 50, 30 eller 0 procents styrka.
Drakfastigheter har också klippt ned träd och
buskar som skymde belysningen.
– Tidigare fick jag ta emot många samtal från
personal som klagade på att det var för mörkt ute.
I år har jag inte fått ett enda.
Men ökad trygghet och trivsel är inte de enda
fördelarna. Den nya armaturen drar bara 30
procent så mycket energi som den gamla.
– I mitt område satsar vi 1,6 miljoner kronor
på ny belysning vid förskolor, skolor, och boenden. På åtta år har investeringen lönat sig, säger
Anders Lager och visar oss runt.
På baksidan träffar vi förskolläraren Maria
Nordqvist som är ute med några tappra ungar
i små reflexvästar.
– Det är stor skillnad mot förut. Men barnen
stannar ju inte under ljuset nu heller, det gäller
att ha koll.
I stort sett alla fastigheter i området AlnöLjustadalen är klara. Målet är att hela kommunen
ska ses över.
– Ledlampor är överlägsna. Vi byter till det
inomhus också i samband med att vi renoverar,
säger Anders Lager.
Text Olof Axelsson | Foto Bo Fernström
Tidigare fick förvaltaren Anders Lager,
Drakfastigheters förvaltare i Alnö-Ljustadalen,
ta emot många telefonsamtal från personal
som var missnöjda med utomhusbelysningen.
nR 6
| 2014
13
porträttet
Ett riktigt hundliv
Vovvarna bestämmer hur hennes liv ska se ut.
Marie Israelsson är den åttafaldiga SM-mästaren som
siktar på VM-guld i Österrike i februari.
Klockan halv sex på morgonen är hundarna redan fastspända i
fyrhjulingen och drar iväg med Marie Israelsson genom det kuperade
landskapet i Vigge, cirka fem mil väster om centrala Sundsvall.
– Vi har bra träningsförhållanden här. Det är oftast mycket snö och det
finns många backar och höga höjder att träna på. Sedan ligger Vigge mitt
i Sverige så det är inte för långt från tävlingarna.
Född i Uppsala bar det snart i väg till den natursköna byn Krokvåg som
ligger utanför Hammarstrand. In flyttade också en katt, men eftersom
brodern var allergisk blev det i stället en allergivänlig siberian husky när
Marie var sju år. I barnåren var det Maries pappa som tränade hundarna
och tävlade med trespann. Han köpte successivt in fler hundar från Sveriges mest framstående kennlar. Marie tyckte tävlingar var läskiga tills hon
själv fattade mod i 15-årsåldern. Det slutade på näst sista plats men kämpaglöden förkolnades aldrig.
– Jag är en tävlingsmänniska och vill alltid testa att göra allt bättre.
Min livsfilosofi är att allt är möjligt. Vill man bara någonting riktigt
mycket, då går det.
När morgonträningen är avklarad vid halv nio bär det av till jobbet på
Sundvalls logistikpark där Marie är marknads- och kommunikationsansvarig
sedan december 2010. Flexibla arbetstider gör att hon får umgås mycket
med sina bästa vänner. Eftersom draghund inte lockar betalande publik i
Sverige, är det omöjlig att livnära sig på sporten.
– Vinner man SM så får man en medalj, en hundmatsäck och ett koppel.
Den dagliga träningen kostar mycket och jag reser ofta. Det är intresset för
hundar och viljan av att klara mina egna mål, som driver mig.
Efter ekonomisk linje på gymnasiet avbröt Marie jobbet som försäkringsmäklare och valde att se världen med pojkvännen Niklas i stället.
Deras relation förstärktes med resans prövningar men backpack-trippen
avbröts när en bakterie slog ut Maries tarmsystem.
– Jag blev så dålig på Samoa att Niklas fick skjutsa mig i rullstol. Det
fanns inga sjukhus så vi fick flyga till Hawaii. På flyget kämpade jag för att
hålla mig kvar i medvetandet.
Marie var uttorkad och blev sängliggande i dagar med dropp medan
Niklas vakade vid hennes sida. Och där har han funnits sedan dess. I dag
kör han upp spår och följer med på de mångtaliga resorna.
14
Skopet
Som tjugoåring funderade Marie på en filmutbildning i Kalix. Men då
den var för långt ifrån pappas hundar landade valet på informations- och
PR-programmet vid nuvarande Mittuniversitetet. I början av 2000-talet
gjorde arbete det möjligt för paret att dra till skogs och skaffa egna
hundar. I dag har Marie tio stycken siberian husky.
– De är sociala hundar som lever i nuet. När hundarna latar sig så
beter de sig som 89-åringar. Men när de får springa sekunden senare är de
helt galna. Som doktor Jekyll och mister Hyde.
Sedan hon började träna sina egna hundar har SM-gulden regnat över
henne. Men när vädret är ruggigare funderar hon emellanåt på sin livsstil.
– Vad sjutton håller jag på med, tänker jag ibland. När det är regn, dimma,
lerigt, kallt och rått och händerna blir så kalla att de värker resten av dagen.
I framtiden satsar Marie på att vinna VM i släde med fyrspann eller
sexspann, de fartfyllda grenarna hon alltid tävlat i. Träning fem dagar i
veckan, ibland både morgon och kväll, tar henne kanske till VM-guldet i
Österrike i februari. Hon lovade sig redan som dagboksskrivande nioåring
att bli bäst i världen och ser vad som måste till.
– De som vinner i Europa är så vältränade att de kan springa med sina
hundar i högre hastigheter i branta uppförsbackar. Min egen kondition
och styrka måste förbättras.
När arbetsdagen är slut kring sjutiden blir hundarna lyckliga. De
kommer få göra vad de älskar. Och snart har den mörka skogen slukat
spannet.
– Det händer att jag umgås med vänner och grannar också. Men jag
kanske inte är så supersocial.
Marie Israelsson
Ålder: 39 år.
Yrke: Marknads- och kommunikationsansvarig på Sundsvall
Logistikpark.
Familj: Sambon Niklas.
Bor: Vigge nära Stöde.
Hundar: Yoyo, Yarak, Finnen, Nekita, Trapper, Spana, Attan, Naala,
Pulver, Aikido som alla är siberian husky. Och så tollaren Crille.
Äter: Kött. Proteiner.
Medaljer: 8 SM-guld, 1 VM-silver, 1 VM-brons, 2 EM-silver och
26 guld i andra tävlingar.
Vad hundarna skulle säga om de kunde prata: Oj, vilken bra
matte du är. Vilken tur jag har som får bo här i Vigge.
Smått & gott
Ska tindra Garvämne
i juletid
Var rädd
om detta i
julhandeln
C
Har bra
hand med
fåglar
Likare
Megafon
BRYGGPLATS
Vetande
Atacama
Puhkompis
Coopägare
Bagarblandning
Sanningsförsäkran
Konstriktning
SMILA
PALLFRUKT
Explosivt
ämne
Kortnummer
Fördröjd
PJÄSDEL
ORM
Instrument för
kantor
Spelade
RockFnykis
Tassebygd
FIGUR
Guilloufigur
SÄNGLINNE
Tratt
HEJSAN!
DÖDSSYND
STRUL
GARNER
SPÖKNAMN
Mörkbrunt
färgpigment
D.Ä.
Ett halvt
sådant skrev
Strindberg
om
ISRÄNNA
RISPOR
JULEFRID
Har en
del som
julegran
TOPP
Z-ORT
IDEOLOGI
VÅR
VALUTA
Skottsk
hamnstad
Lägger
jägare
Kan man
se tiden
STAD
I
RHÔNE
The first
lady of
jazz
SÖRJA
Korsordskonstruktör: Hans Engqvist
rätt svar ”novemberberkrysset”
Är ett kringflackande
leverne
Säte
för
regent
Gethane
Litium
och 51
Populär
sport
Fd pensionärshem på
Oskarsgatan
BRA
BETYG
Jag kom,
jag såg,
jag segrade
I en del
”finare”
namn
SYRE
Hus i förfall
GULD
Statens
Livsmedelsverk
RÄCKA
!
Svängig
Fitzgerald
B R U N E
S L
A U
L I N O L
N Å L A
Golvmaterial
Uppsats
Bokstav för INDIANRIT
det tidigare
CineSkaraborgs
matograf
län
GOTLAND
R
Sämsta
betyg
Ram
Församling
inom
Frälsis
Kan knapp
vara enligt
norrlänningen
Kratftigt
papper
Jaget
enligt
Freud
Kan detta
med pengar
Spelade
Selleck
Nysilver
VILDHUND
Vår
största
artär
SULTANAT
Danstillställning
Är blåa i
visa av
Evert
Taube
K Å
A R B E T A R
I G
N
R
E K O N O M E
D I N G
M A
O R T A
S O
Struntprat
N T BAR N I
I
N E O N S K Y L
U R N A
O M A
V
E U M N G K
N E R
BÄR
A BÄR E N
R V
T S
Här
föddes
Abraham
A
G R U V
T R O
I
B
A
G O L F
S I M
A
C I T A T
K
L U G
O
Toker & Butter
STÄDA
Är Zlatan
för många
Nickel
ISBRYTARNAMN
Lysande
reklam
KÄRL
Arabiskt
namn
Amerikas
toppdomän
Lutspelande
pyroman
TÄNDSTIFTSMÄRKE
Svensk
orden
2014
VÄRLDSDEL
E
U
R
O
P
A
Förmoda
T
R
O
V Götland
O
Namn
Förvaltning
E-post
Lös Skopetkrysset och var med i utlottningen
av tre presentkort på profilprodukter för vardera 250 kr. Skicka
din lösning senast den 12 januari 2015, till: Kontorsservice,
Sundsvalls kommun, 851 85 Sundsvall.
Vinnare av novemberkrysset:
Katarina Nygren – Barn & utbildning
Anette Norberg – Service & teknik
Jenny Hägglund – Service & teknik
Du vet väl att vi har en grupp på Facebook?
Sök på ”SK65” och begär att få gå med du också.
SK65 startade: 1965 | Medlemmar: Alla anställda i kommunen
Medlemsavgift: 0 kronor | Syfte: Att sätta guldkant på tillvaron och uppmuntra till egna fortsatta aktiviteter
E-post: [email protected] | Telefon: 060-19 15 67 | Hemsida: www.sk65.se
Mer information och fler aktiviteter finns på: www.sk65.se
Halkan har kommit – var har jag lagt broddarna?
nR 6
| 2014
15
Posttidning B
Returer: Sundsvalls kommun 851 85 Sundsvall
mervärdet
Koll på Sundsvall
Hur bra koll har du på Sundsvall? Lös Skopets julnötter
och tävla om biobiljetter. Maila de rätta svaren till
[email protected] senast den 12 januari.
Skriv ”Skopets julnötter” i ämnesraden.
1. Hur många tillsvidareanställda hade Sundvalls
kommun (exklusive bolag) den 1 januari i år?
1. 6 862
x. 7 345
2. 9 214
Lös Skopets julnötter
och vinn biobiljetter!
2. Den 14 september var det val till riksdag,
landsting och kommun. Peder Björk leder
numera Sundsvall, men var är han född?
1. Härnösand
x. Mjölby
2. Peking
3. Den 18 december inviger kungen
Sundsvallsbron. Hur lång är den?
1. 2 145 meter
x. 2 310 meter
2. 2 109 meter
4. Kevin Walker är inte bara fotbollsspelare
och Idolvinnare, han har också ett uppdrag för
Sundsvalls kommun. Vilket?
1. Ambassadör
x. Hedersmedborgare
2. Innehavare av stadsnyckeln
5. Vinter betyder skidåkning på Södra berget.
Ungefär hur långa är de sammanlagda skidspåren där?
1. 20 km
x. 10 km
2. 30 km
6. Tornet på Norra berget är en välkänd siluett. Vilket år byggdes det?
1. 1944
x. 1954
2. 1964
7. Vilken stadsdel började med det hyllade arbetssätt inom hemtjänsten som ska spridas till hela kommunen?
1. Skönsmon
x. Alnö
2. Skönsberg
8. Marie Israelsson pryder Skopet nummer 6. Vem av följande anställda
har också varit på personaltidningens omslag under 2014?
1. Charlotte Sandelius
x. Ulf Widmark
2. Helene Swenne
Skopet
9. Teater Soja fick nyligen priset ”Bra gjort för Sundsvall”. Vad heter den populära pjäs de spelade under hösten?
1. Sagerfeldts i Sundsvall
x. Historien om Sagerfeldts
2. Sagerfeldts i Stenstan
10. I vår uppföljning av stormen Ivar skriver vi bland annat om Gimåfors. Hur många bor i området Liden, Anundgård, Holm, Järkvissle och Gimåfors?
1. 4 000
x. 900
2. 1 600
Bland de rätta lösningarna drar vi fem vinnare som får
två biobiljetter var. Lycka till!
nR 6
| 2014