Så tar vi hand om ensamkommande

din personaltidning från örgryte-härlanda stadsdelsförvaltning
nr 3 – 2015
Detta händer
i hemtjänsten
just nu
Läs mer på
sidorna 10–11
Så tar vi hand om
ensamkommande
flyktingungdomar
Läs mer på
sidorna 6–7
Certifierat gäng
De är först i Sverige med kurserna i förflyttningskunskap.
Läs mer på sidorna 4–5
Redaktör
Elenor Nilsson
Telefon 031-365 63 03
V
Grafisk form och produktion
Göteborgs Stad Grafiska gruppen
Tryck: Lenanders Grafiska AB
Omslagsfoto: Marit Lissdaniels
Att det påverkar oss här och nu, och för lång tid framöver, är
otvetydigt. Många praktiska frågor måste lösas - vi behöver
tänka med både hjärta och med hjärna och ”utanför boxen”, för
att hantera de frågor som behöver lösas.
Redaktionsråd
Anna-Lena Grahn, Individ- och
familjeomsorg samt funktionshinder
Margareta Bolin-Olsson, Äldreomsorg
samt hälso- och sjukvård
Inger Månson, Kultur
Karin Kärrby, kommunikationschef
Elenor Nilsson, redaktör
Ing-Mari Skoog, HR
Marnie Reusser Levin, Utbildning
Just nu dammsugs staden på lokaler som går att använda som
tak över huvudet för vuxna och barn på flykt. I skrivande stund
har Qvidings fotbollsklubb öppnat sina lokaler för ett transitboende för ensamkommande ungdomar, som drivs av social resursförvaltning. Redbergskyrkan har öppnat för att ta emot nyanlända flyktingar som behöver en sovplats. Diskussioner förs
om andra lokaler i vår stadsdel såväl som i övriga stadsdelar.
[email protected]
Telefon 031-365 63 07
Ansvarig utgivare
Karin Kärrby
[email protected]
innehåll
12
14
20
Friskvårdsförmåner
Kommunikation i
ny kostym
Resestidendiet bar
till England
– Att få jobba med kvalitetsutveckling och samverkan ser
jag fram emot.
Förhållningssätten
en nyckel i en orolig tid
ärlden har förändrats på ett högst påtagligt sätt
under väldigt kort tid. Den flyktingsituation som
råder kan nog närmast, för Sveriges del, jämföras
med flyktingströmmarna under krigsåren 1939–44,
då drygt 70 000 finska krigsbarn blev placerade i fosterhem i
svenska familjer.
Annika Thorén, ny Medicinsk
ansvarig sjuksköterska (MAS).
FOTO: ELENOR NILSSON
Vad har du gjort tidigare?
– Jag kommer närmast från Härryda Kommun
där jag arbetat sedan 2007 som enhetschef
och sjuksköterska i Hemsjukvården. Under
merparten av mina yrkesverksamma år har
jag jobbat inom geriatrik, medicin och den
kommunala hälso och sjukvården. Jag har
haft olika chefsuppdrag men även arbetat
som sjuksköterska i den direkta patientvården
eftersom jag tycker det är viktigt att hålla sig
ajour med sin profession.
Samtidigt ser vi en mobilisering av civilsamhället som inte liknar någonting vi sett sedan andra världskriget i Sverige. En
enorm våg av frivillig kraft och stora hjärtan öppnar upp för
möjligheter vi knappt trodde fanns.
Vad ser du fram emot?
– Då jag kommer från en mindre kommun så
är det spännande att få arbeta i en storkommun som Göteborg och Örgryte-Härlanda. Att
få lära känna alla nya människor och verksamheter i stadsdelen. Att få jobba med kvalitetsutveckling och samverkan ser jag fram emot.
Nu gäller det att staden kan bidra med allt den förmår och
även ta vara på alla dessa fantastiska krafter. Vi behöver snabbt
kunna rigga oss och här, i Örgryte-Härlanda, gör vi det förstås
utifrån vår vision:
Vilken blir den största utmaningen?
Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda.
– Eftersom jag inte arbetat som MAS tidigare
är den första utmaningen att komma in i den
rollen så fort som möjligt så jag kan utföra
det uppdrag jag har fått förtroendet för, att
patienterna i Örgryte-Härlanda får en fortsatt
god och säker vård.
I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och
förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade,
öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen
kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar
ömsesidigt förtroende och trygghet.
Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten:
• Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för
Vad vill du läsa om?
Om du har förslag på reportage till
kommande nummer av Hör Här får
du gärna höra av dig. Du kan även
bidra med egna texter. Kontakta
Elenor Nilsson, [email protected]
orgryteharlanda.goteborg.se
eller 031-365 63 07.
• Vi tänker nytt
• Vi samarbetar
• Vi bryr oss
Katarina Othelius,
stadsdelsdirektör Örgryte-Härlanda
2
hör här nr
3 2015
hör här nr
3 2015
3
Hjälpmedelcenter Sverige som
håller utbildningar vid Järntorget i Göteborg.
• Manuella förflyttningar
• Förflyttning med personlyft
• Den pedagogiska vägen
• Smärta – förflyttning
• Rörelseförmåga vid demenssjukdom
• Extrem fetma – förflyttning
Lena Eklöf, Azita Daneshpazhouh och Josefin Jarl demonstrerar hjälpmedel som kan användas vid
förflyttningar.
Utbildar i säker
förflyttning
Monica Pettersson, enhetschef för rehabenheten i Örgryte-Härlanda, har valt att
satsa extra på en fördjupad kompetens inom området förflyttning. Fyra av hennes medarbetare är först i Sverige med att ha genomgått de sex kurser som krävs
för att certifieras på den högsta nivån i förflyttningskunskap. Nu arbetar de med
att vidareutbilda andra inom området.
TEXT: ELENOR NILSSON FOTO: MARIT LISSDANIELS
Alla som idag arbetar med förflyttningar inom vården behöver få tillgång till den kunskapsutveckling och de hjälpmedel,
som finns inom förflyttningsområdet då det är en marknad
under ständig utvecklig. På
rehabenheten i Örgryte-Härlanda arbetar Josefin Jarl, legitimerad arbetsterapeut och Lena
Eklöf, Azita Daneshpazhouh
och Towa Omnéus, legitime4
rade sjukgymnaster. De har alla
fyra ett fördjupningsuppdrag i
arbets- och förflyttningsteknik
och har tillsammans utvecklat
förflyttningsutbildningar under
2013 och 2014.
– Det är ett väldigt roligt och
givande uppdrag. Vi ser att behovet av utbildning på området
är större än vi har möjlighet att
erbjuda i dagsläget, säger Josefin
Jarl.
hör här nr
3 2015
Utbildningarna riktar sig i
första hand till undersköterskor
och vårdbiträden.
Utbildningarna kallade: ”Steg
1 Manuella tekniker” och ”Steg 2
Förflyttningar med lyft och lyftsele” hålls kontinuerligt under
höst- och vårtermin med max 12
deltagare/gång.
Kurserna hålls i utbildningslokalen på Morängatans äldreboende (gamla matsalen).
Utbildarna påtalar vikten av
att kunna utbilda i en lämplig
lokal med tillgång till bland annat sjukhussängar, hjälpmedel
och teorisal för att deltagarna i
kursen ska få möjlighet att öva
praktiskt på förflyttningsmomenten.
Utbildarna har även skräddarsytt utbildningar utifrån
specifika grupper, exempelvis
nattpersonal och sjuksköterskor.
Dessutom har enhetscheferna
på äldreboendena i stadsdelen
fått en specialutbildning, ett
resultat av arbetsmiljöverkets
inspektion på ett av våra äldreboenden.
Olika kurser
i förflyttningstekniker
Kurserna gav bland annat förståelse för att vi oberoende av
funktionsnedsättning ska kunna
bemöta och anpassa förflyttningarna efter individens olika
behov och förutsättningar. Det
är viktigt att ha kunskap om
grundprinciperna och det naturliga rörelsemönstret samt vilka övriga faktorer som påverkar
alla förflyttningar.
Som ett led i ökad patientsäkerhet och säker arbetsmiljö i
samband med förflyttningar ska
arbetsgruppen i förflyttningsteknik fortsätta utveckla sitt
arbete med förflyttningsutbildningarna.
– Det är viktigt att vi inte
bara är kunskapsbärare utan att
vi också använder det vi lärt oss
för att få ut kunskapen i verksamheten, förklarar Towa Omnéus.
Alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom Rehabenheten har en grundkompetens
inom detta område för att kunna handleda och kvalitetssäkra
sitt arbete i samband med förflyttningar.
Även om utbildningarna tar
mycket tid i anspråk så ser de
nyttan av det i det dagliga arbetet. Förståelsen hos omvårdnadspersonalen om vad som
krävs för att man ska få till en
säker förflyttning har ökat, därmed också kvaliteten på omvårdnaden.
Nu går det att
söka äldreboende direkt
på webben
Från 1 oktober finns det i staden en ny e-tjänst där det går att
ansöka om plats på äldreboende
(särskilt boende för personer
över 65).
Hittills har ansökningarna
endast skett via blankett till respektive biståndsenhet i stadsdelarna.
Du som är handläggare har
redan fått eller kommer att
få utbildning i hur e-tjänsten
fungerar. Jobbar du inom hemtjänst, på träffpunkt eller på annat jobb i äldreomsorgen, behöver du också känna till tjänsten
och kunna visa de äldre hur man
gör för att ansöka.
Tjänsten kommer att nås via
goteborg.se under Omsorg och
hjälp, Äldre, Boenden för äldre
samt via direktlänken
http://www.goteborg.se/
ansokaldreboende
Den sökande loggar in i etjänsten med bank-ID/e-legitimation. Detta beställer den
sökande själv från sin bank. Den
som hellre vill det kan fortfarande fylla i en pappersblankett
och skicka in.
Om du känner dig osäker och
behöver veta mer innan du hjälper någon med e-tjänsten, kontakta biståndsenheten.
Anledningen till att e-tjänsten lanserats är att medborgarna
blir allt mer digitala och kraven
och förväntningarna på stadens
service ökar. Digitalisering och
e-tjänster bidrar till en enklare
vardag för boende, besökare
och företagare och med digital
teknik används stadens resurser
mer effektivt.
För att själva få djupare kunskaper inom förflyttningsområdet gick Josefin, Lena, Azita
och Towa följande kurser hos
hör här nr
3 2015
5
lända asylsökande i några dagar
i väntan på kommunplacering
av Migrationsverket. Fram till
nyligen fanns bara fem transitboenden i hela landet. Under
hösten har situationen förändrats och blivit så akut att
det bara inom Göteborgs Stad
öppnat flera temporära transitboenden, bland annat i fotbollsklubben Qvidings lokaler på
Härlanda Park.
Inga boende
i stadsdelen
Pia Waltersson, enhetschef för socialkontorets barn- och ungdomsenhet, Terese Lindholm, handläggare
på barn- och ungdomsenheten.
Att möta ensamkommande
– jobbigt men givande
Det kan tyckas att allt handlar om ensamkommande flyktingbarn just nu – både i
media och i Göteborgs Stads olika kanaler. Och det är inte konstigt. Situationen
är unik och allt händer mycket snabbt.
TEXT OCH FOTO: MALIN WINALD När Pia Waltersson började
som enhetschef för socialkontorets barn- och ungdomsenhet i Örgryte-Härlanda för ett
och ett halvt år sedan fanns en
och en halv handläggartjänst för
ensamkommande. I skrivande
stund arbetar fem handläggare
med ensamkommande och enheten har gått från att ha ansvar
för 25 unga till 97. Antalet är
stigande, med en prognos på
6
uppåt 135 i år. Handläggarna
utreder varje individs situation
och behov och samordnar allt
kring personen upp till och med
20 års ålder.
Det kommer ett fax
På morgonen den 16 september kommer ett fax från
flyktingsamordningen på Social resursförvaltning till mottaghör här nr
3 2015
ningsgruppen på barn- och ungdomsenheten i stadsdelen. Faxet
säger att två pojkar nu finns på
Migrationsverkets transitboende
i Mölndal, att de fått placering
i Göteborg och att de härmed
är under stadsdelsförvaltningen
Örgryte-Härlandas ansvar. Det
är så det går till varje gång förvaltningen får nya ensamkommande tilldelade till sig.
På transitboendet bor nyan-
Terese Lindholm är den medarbetare på barn- och ungdomsenheten, som blir just de
här två pojkarnas handläggare.
Pojkarna har ingen anknytning
i staden – någon släkting eller
bekant där de kan bo – utan
blir placerade på ett HVB-hem
(hem för vård och boende). Terese berättar:
– Alla vi tagit hand om hittills är 15 år och uppåt. Barn
yngre än 14 år blir placerade i
familjehem. I dagsläget har vi
alltså varken familjehemsplacerade eller något HVB-hem för
asylsökande här i stadsdelen,
utan jag får åka och träffa pojkarna på boendet i den stadsdel
eller den ort där de hamnar.
gång och eventuell vård. Terese träffar ungdomarna ett par
gånger för utredning av deras
behov, innan beslut kan tas av
nämndpolitikerna i individutskottet.
– När jag träffar ungdomarna
tar jag reda på deras bakgrund –
familj, flykt. En del har fysiska
problem och behöver sjukvård,
men oftast handlar det om psykiska men, säger Terese.
– Självklart är det tufft
ibland, att höra ungdomarnas
historier. Men det är också roligt, berättar Terese.
– Många av de unga som
kommer hit är väldigt driftiga.
Vissa har aldrig gått i skolan,
andra har gått i 9 år – men alla
vill utbilda sig och vill framåt
med sitt liv. Det är givande att
få del av och bidra till deras
framtidstro.
Ökande behov
Transitboenden och HVB-hem
blir nu fler och behöver bemannas. De yngre barnen ökar också
i antal, vilket gör att fler familjehem behövs.
– Behovet är stort, både av
gode män och av hushåll som
vill fungera som familjehem eller kontaktfamilj, bekräftar Pia
Waltersson.
Vem är ensamkommande?
Barn och unga, under 18 år,
som kommer till Sverige och
söker asyl utan någon förälder
eller annan legal vårdnadshavare räknas som ensamkommande flyktingbarn. Det gäller
även om barnet kommer i
sällskap av en släkting.
Syrien, Somalia, Afghanistan
och Eritrea är de länder som
barnen oftast kommer ifrån.
Ensamkommande
i siffror
Sverige: Migrationsverkets
prognos för antal ensamkommande barn 2015 var tidigare
8 000 men har efter sommaren höjts till 12 000. 2016 års
prognos ser likartad ut.
Göteborg: Prognosen för
antal ensamkommande till
Göteborg var tidigare 500 för
2015, men då det överskridits
redan i september har siffran
räknats upp till 900 och det
kan bli fler.
SDF Örgryte-Härlanda: Tar
hand om en sjundedel av de
ensamkommande barnen i
Göteborg, som inte har någon
släkting eller annan anhörig
att bo hos.
Hälften av de ensamkommande är över 15 år.
Källor: Vårt Göteborg, 28 aug och 8
Jobbigt men roligt
sep 2015 samt information från SDF
Terese har kontakt med personal på boendet, med tolk och
god man och samordnar skol-
Örgryte-Härlanda 25 aug 2015
God man
Kontakt
En god man för ett ensamkommande barn, företräder barnet som både
Vill du engagera dig i flykting-
vårdnadshavare och förmyndare. Den gode mannen ska se till att barnet
frågan, exempelvis genom att
får det stöd som hen behöver och har rätt till under sin första tid i Sve-
bli familjehem, kontaktfamilj,
rige. Den gode mannen ansvarar dock inte för den dagliga omvårdna-
god man eller särskilt förord-
den av barnet och har inte någon försörjningsplikt. En god man är inte
nad vårdnadshavare?
heller någon myndighetsperson.
Se goteborg.se/flyktinghjalp
Källa: goteborg.se/overformyndarforvaltningen
hör här nr
3 2015
7
EU-projekt för bättre
integration av nyanlända elever
I juni avslutades EU-projektet ”Making an Impact Together” (MAIT) som varit ett
samarbete mellan stadsdelarna Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda och Centrum
sedan april 2013. Projekt har syftat till att bidra till att nyanlända elever får en
likvärdig skolgång och möjlighet till en rik fritid genom att utgå från deras behov
och förmågor, ta tillvara på deras olika kompetenser och hitta sätt för deras vårdnadshavare att bli delaktiga i barnens skolgång.
TEXT: MALIN BLIDKVIST
”Språk är en social färdighet
och måste läras socialt”
Att eleverna känner sig sedda är viktigt för Maria Larsson som jobbar som lärare
i svenska som andraspråk på Torpaskolan. Hon menar att det är de vuxnas ansvar att försöka skapa en relation med de nyanlända eleverna genom individuella
möten, så att de kan känna sig trygga. Från och med denna termin har hon fått i
uppgift att vara samordnare för nyanlända efter projektet MAIT, Making an Impact
Together, i stadsdelen.
TEXT OCH FOTO: MERHAWIT HABTE 8
De senaste åren har antalet nyanlända elever i svenska skolor
ökat. I samband med detta har
skolorna behövt hitta nya arbetssätt för att kunna bemöta
dessa elever, kartlägga vilka
kunskaper de har med sig sedan
tidigare och säkerställa att deras
skolgång blir likvärdig andra
elevers. MAIT har arbetat med
att ta fram modeller för hur detta arbete ska genomföras.
Projektet MAIT kom till efter att Skolinspektionen 2009
konstaterade att det fanns alarmerande brister i utbildningen
för nyanlända elever i flera kommuner. Bristerna innebär att nyanlända elever inte får likvärdiga möjligheter att nå skolans
mål och att de inte blir delaktiga
i och kan bidra till skolans och
samhällets gemenskap.
mans”, antyder krävs samarbete
mellan flera olika parter för att
skapa bra förutsättningar för de
nyanlända eleverna.
– Att vi kunnat samarbeta
mellan olika sektorer och områden har gjort att det skapats nya
forum för dialog, vilket skapar
bättre förutsättningar för oss att
få en helhetsbild av varje elev,
säger Stefan Osla, områdeschef
IKT och elevhälsa, som varit
ansvarig för projektet i ÖrgryteHärlanda.
”Att göra skillnad
tillsammans”
Kartläggning
av kunskaper
Projektet, som finansierats av
EU:s integrationsfond, har
främst varit riktat till grundskolan men även involverat
sektor Kultur och fritid och socialtjänsten i respektive stadsdel.
Även Center för skolutveckling
och olika föreningar och organisationer har varit delaktiga.
Precis som projektets namn,
som ungefärligt kan översättas
till ”Att göra skillnad tillsam-
Skolverket konstaterade att
nyanlända elevers ämnes- och
språkkunskaper är viktiga resurser för både samhälle och individ, men att dessa resurser ofta
inte tas tillvara. Det leder i sin
tur till att elevernas kunskapsutveckling bromsas upp, studietiden förlängs och segregeringen
riskerar att öka ytterligare. En
viktig del i arbetet med MAIT
har därför varit att hitta sätt att
– Att vi kunnat samarbeta mellan olika
sektorer och områden har gjort att det
skapats nya forum för dialog, vilket skapar bättre förutsättningar för oss att få
en helhetsbild av varje elev.
Stefan Osla
hör här nr
3 2015
kartlägga elevens tidigare kunskaper på.
– Många har med sig ett eller flera språk från sitt hemland,
men även kunskaper i ämnen
som exempelvis matematik, naturkunskap och samhällskunskap, förklarar Stefan.
Kartläggningen har bland
annat gjorts med hjälp av olika
mallar och flödesscheman som
arbetats fram under projektet.
Dessa konkretiserar och underlättar introduktionen av nyanlända elever.
Arbetet fortsätter
Även om projektet är över fortsätter arbetet. Projektet ska
implementeras i den ordinarie
verksamheten och resultaten
ska spridas till övriga stadsdelar
i Göteborgs Stad men också till
andra kommuner inom regionen och i övriga landet, som är
intresserade.
Du hittar materialet från
MAIT-projektet på:
Maria Larsson är lärare i svenska som andraspråk på Torpaskolan och har sedan en tid tillbaka jobbat mycket med barn
och ungdomar som pratar fler
språk än svenska hemma. Tack
vare sina erfarenheter har hon
fått en inblick i hur olika kulturer kan fungera, vilket har hjälpt
henne i hennes fortsatta arbete.
Maria blev inkopplad i MAITprojektet i mitten av processen
och arbetar, förutom med att
undervisa elever, också som en
länk mellan projektet och verksamheterna.
– I början hörde jag bara talas om att det skulle startas ett
projekt i stadsdelarna ÖrgryteHärlanda, Majorna- Linné och
Centrum av den enkla anledningen att man inte haft lika
många nyanlända i just dessa
områden, förklarar Maria. Hon
beskriver att projektet ska fung-
Maria Larsson, lärare i svenska
som andraspråk på Torpaskolan.
era som en modell för att hjälpa
verksamheterna att komma
igång med ett arbete som inte
alltid varit självklart.
Direktintegrering
i klasserna
Till skillnad från tidigare arbetsätt omfattar projektet en
mer direkt integrering i klasserna istället för de klassiska
förberedelseklasserna. Genom
att integrera nyanlända direkt är
det tänkt att de lättare ska lära
sig språket genom det sociala,
samt få hjälp i ämnena via studiehandledning. – Det har funkat väldigt bra måste jag säga,
menar Maria, och förklarar att
direktintegrering främst stödjer
nyanlända som kommer med tidigare skolbakgrund. Det finns
också elever med bristfällig
skolbakgrund, till exempel de
som kommer som analfabeter i
sitt egna modersmål. I dessa fall
kan en förberedelsegrupp vara
på sin plats så att eleverna kan
få grundläggande kunskaper i
svenska, men också i sitt eget
modersmål, innan de kan gå vidare med sin utbildning - Därför finns det ingen riktig struktur för ”så här gör man”, istället
byggs strukturer upp utefter de
nyanländas behov och skolans
verksamhet, poängterar Maria.
hör här nr
3 2015
Kartlägga elevens
bakgrund
När skolan tar emot eleven sker
en kartläggning utefter den
struktur som arbetats fram genom MAIT. Till exempel tittar
man på gamla betyg om det finns,
samt föräldrarnas bakgrund för
att få en bild av familjen. Redan
i första samtalet kopplas flera
vuxna in, klassläraren, mentorn,
föräldrarna, en tolk. Det är viktigt, tycker Maria som anser att
det är nödvändigt att flera vuxna
bär den nyanlände så att han eller hon betraktas som en elev på
skolan, och inte som en del av en
grupp som vid ett senare skede
ska integreras till skolans resterande verksamheter. På Torpaskolan fungerar det oftast så att
de nyanlända tillsammans med
Maria har undervisning i svenska
på morgonen för att sedan jobba
ute i klasserna tillsammans med
sin klasslärare eller ämneslärare.
Maria jobbar med eleverna varje
dag och finns till som stöd för
klassföreståndaren vid behov. Ett
kontinuerligt samarbete är en
framgångsnyckel.
Maria tycker att projektet är
en bra uppstart och nyttigt för
stadsdelen eftersom både personalen och eleverna blir mer
förberedda. – Det är trots allt ett
väldigt aktuellt ämne, tydliggör
Maria.
9
etsgarantier.indd
ÄHS Värdigh
2014-09-11
16:14:40
1
Uppdrag granskning sände nyligen ett program om hemtjänsten, med fokus på
Östra Göteborg. Programmet tog upp exempel där det brast i omsorg, kontinuitet och uppfyllande av värdighetsgarantierna. Hur ser det då ut med hemtjänsten
i vår stadsdel? Hör Här frågar sektorschef Anette Johannesson och områdeschef
Marie Nyström.
TEXT: SUZANNE DAHLIN Kontinuiteten har visat sig vara
en viktig faktor för att en person
ska må bra och känna sig trygg
med sin hemtjänst. Hur ser den
ut hos oss? Hur många personer
ska en människa behöva acceptera hjälp från?
– För den som har stort
omsorgsbehov som sköts av
hemtjänsten innebär det alltid
besök av många olika personer
eftersom olika arbetslag arbetar under dag, kväll och natt.
Har personen även hemsjukvård innebär det ännu fler, säger
Marie Nyström, områdeschef
för hemtjänst- och förebyggandeenheten. Detta betyder
självklart inte, att vi inte kan bli
bättre på att planera för att minimera det antal som kommer.
Men att omsorgstagaren redan
från början känner till förutsättningarna för den hjälp de ska
få, gör att förväntningarna blir
rimliga.
– Det är också viktigt att hitta
rätt insats för omsorgstagaren.
Ett äldreboende kan ibland vara
ett tryggare alternativ för den
med mycket stort omsorgsbehov, säger Anette Johannesson,
sektorschef för äldreomsorgen.
Men även de med medelstort
behov av stöd och hjälp kan
uppleva att kontinuiteten brister. Något som hemtjänstgrupperna jobbar för att förbättra.
– I de stora hemtjänstområdena har vi börjat med mindre
kontaktmannagrupper för geografiska områden, säger Marie
Nyström. Det fungerar i grunden bra.
Det nya e-planeringssystemet hjälper till att öka kontinuiteten. Systemet har bara varit
igång ett kort tag men ger större
möjlighet till bättre planering.
– När som helst är det numera möjligt att gå in och titta på
hur kontinuiteten varit hos den
– För den som har stort omsorgsbehov som sköts av hemtjänsten innebär det alltid besök av många olika
personer eftersom olika arbetslag
arbetar under dag, kväll och natt.
Marie Nyström
10
hör här nr
3 2015
enskilde omsorgstagaren, säger
Marie.
Värdighetsgarantierna
– hur arbetar vi med
dem?
Värdighetsgarantierna
finns
samlade i en folder och ska vara
kända av både omsorgstagare
och medarbetare. De ska göra
det tydligare för både äldre och
medarbetare vad som förväntas
av äldreomsorg och hälso- och
sjukvård i Göteborgs Stad. Värdighetsgarantierna utgår från
den nationella värdegrunden i
socialtjänstlagen och innebär att
alla medarbetare ska arbeta för
att äldre ska få leva ett värdigt
liv och känna välbefinnande. I
praktiken handlar det om att
äldre ska få veta sådant som vem
som kommer hem till dem och
få reda på, så snart det går, om
förändringar sker. Det handlar
också i hög grad om att få vara
med och bestämma om den
hjälp och stöd man ska ha.
– Vi vet att vi behöver arbeta mer med några av värdighetsgarantierna, säger Marie
Nyström. Alla medarbetare har
tjänstelegitimationer, men vi
behöver se till att de syns bra
och att omsorgstagarna får se
dem vid varje besök. Vi arbetar
Attraktiv hemtjänst
– ska ge bättre
omsorg och goda
arbetsplatser
Satsningen på programmet
Attraktiv hemtjänst, som tidigare beskrivits i Hör Här (nr
2/2015), kommer att skapa
bättre förutsättningar för att
uppfylla värdighetsgarantierna.
Det innebär större möjligheter
för omsorgstagaren att bestämma om vad man behöver hjälp
med just den dagen.
– Vi har anställt omsorgshandledare som ska hjälpa till
att göra individuella genomförandeplaner för varje omsorgstagare. Alla medarbetare
i hemtjänsten ska också gå en
utbildning i hur rambesluten
fungerar.
Attraktiv hemtjänst är också
en satsning på medarbetarna.
Flytt till nya, fräscha och ända-
16
15
Örgryte-Härlanda
Positiv utveckling
För Örgryte-Härlanda har kontinuiteten blivit något bättre
med siffrorna 16 (2013) till 15
(2014). Snittet för Göteborg är
13 (2014), en sänkning från 14
(2013).
Siffran anger hur många
personer som varit hos en omsorgstagare under två veckor.
Urvalet är bland de som har
minst två insatser/dag mellan
klockan 7 och 22. I hela staden
görs regelbundet så kallade koladamätningar, för sådant som
kontinuitet, och resultaten för
de som gjordes under vecka 37
och 38 är på väg.
14
13
2014
140902-002-010
målsenliga lokaler är på gång.
Här kommer cheferna att befinna sig nära medarbetarna och
det blir lättare att samarbeta
mellan lagen. Profilkläder (ytterkläder, skor, regnkläder) har
köpts in till alla och hygienkläder kommer år 2016. I de nya
lokalerna kommer det att finnas
plats att byta om och klädskåp.
– Vi fokuserar också på frisknärvaron på jobbet för att minska korttidsfrånvaron – en viktig
nyckel för en väl fungerande
verksamhet, säger Marie Nyström.
Mycket resurser satsas i staden för att göra hemtjänsten till
en bättre arbetsplats. Alla chefer
och medarbetare i och omkring
hemtjänsten är viktiga länkar i
det arbetet. Här behövs dialog
och delaktighet från många håll.
2013
Vad är det som
händer i hemtjänsten?
mycket med att hitta bra rutiner
som fungerar när det gäller att
ringa upp vid nybesök eller förändringar i planeringen. Vi har
tillsatt planerare i varje lag som
lägger scheman och får bättre
överblick på sådant som kontinuiteten vid besöken.
Ytterligare en av värdighetsgarantierna handlar om
avlösning i hemmet. Den är biståndsbeslutad, ska vara avgiftsfri och individuellt anpassad.
– Avlösningen i hemmet
fungerar mycket bra, redan nu,
säger Marie.
2014
ran
Värdighetsga
h sjukvård
och hälso- oc
2013
r vi dig
Det här lotiervai äldreomsorg
Göteborg
Stadens
verksamheter
får nytt utseende
på goteborg.se
Under hösten och en bit in på
nästa år pågår arbetet med att
uppdatera alla stadens verksamheters sidor på goteborg.se, bland
annat för att göra det lättare för
besökare att hitta den information de söker.
Att ha korrekt och uppdaterad
information på webben, goteborg.se, är viktigt då allt fler
väljer denna väg för att hitta den
information de söker. Antalet
besök på sidan har ökat de senaste åren och förra året (2014)
hade goteborg.se för första
gången över 6,5 miljoner besök
på ett år. Det är en ökning med
nästan en miljon besök sedan
året dessförinnan.
En stor förändring har skett
när det gäller hur besökarna går
in på goteborg.se. För bara något år sedan använde nästan 100
procent av besökarna en dator
för att besöka sidan. Den siffran
har nu minskat och allt fler besöker istället sidan med sin mobil eller en läsplatta. Förra året
kom hela 42 procent av besökarna till sidan med hjälp av sina
mobiler eller läsplattor. Med
anledning av detta kommer det
nya utseendet på goteborg.se
vara responsivt, vilket innebär
att sidan automatiskt anpassas
till den mindre skärmen på en
mobil eller läsplatta. Då slipper
du zooma eller scrolla åt olika
håll för att kunna ta del av sidans innehåll.
Att ha uppdaterad information på webben kan också underlätta för verksamheten som
kan slippa telefonsamtal om
sådant som besökarna själva enkelt kan läsa sig till.
Siffran anger hur många personer som varit hos en omsorgstagare
under två veckor.
hör här nr
3 2015
11
z z z
Hela Hälsan
Som anställd har du möjlighet att köpa träningskort till rabatterade priser,
bland annat prisreducerade 30-gångerskort (träna 30 gånger för 1 500
kronor). Du får även rabatt på årskort dag eller årskort dag och kväll. Hela
Hälsan erbjuder både gymträning och gruppträning. Hela Hälsan finns på
Torpagatan 8, telefon: 031-707 32 32.
www.helahalsan.com
Hälsoteket i Kulturhuset Kåken
Friskvård för medarbetare
i Örgryte-Härlanda 2015
Arbetsgivaren subventionerar individuell friskvård med 1 000 kronor per medarbetare och år. Subvention ges oavsett anställningsform. Men för både månadsavlönade och timavlönade gäller att man ska ha varit anställd i minst tre månader under
kalenderåret för att få del av friskvårdssubventionen. Subventionen utbetalas endast inom det kalenderår då friskvården är inköpt och för anställd som inte arbetat
hela året utges subvention i förhållande till hur stor del av året man arbetat.
Subventionen gäller motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag,
och grundar sig på Skatteverkets regler. Exempel på vad som subventioneras är
motionsgymnastik, simning, styrketräning, racketsporter, skridskoåkning, lagidrotter som till exempel volleyboll, fotboll och innebandy. Även yoga, tai chi och
qi gong, kostrådgivning, rökavvänjningskurser, massage som motverkar stelhet i
axlar, armar, nacke och rygg samt enklare fotvård subventioneras. På Skatteverkets
hemsida under rubriken ”Motion och annan friskvård” i kapitlet ”Vad är enklare
slag” finns en fullständig uppräkning av motionsformer och friskvård, som arbetsgivaren kan subventionera utan att förmånen blir skattepliktig.
Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling och ridning omfattas inte av subventionen.
Blankett för ansökan om friskvård finns på personalingången ”Ersättning för utlägg
via lön”. Lämna blankett och orginalkvitto till din chef.
Hälsoteket anordnar föreläsningar, drop in-verksamhet, prova på-aktiviteter
och mycket mera. De flesta aktiviteter är kostnadsfria. Hälsoteket fungerar
som en informationscentral där du själv har möjlighet att söka och få kontakt
med olika föreningar och organisationer. För mer information om Hälsotekets verksamhet kontakta Lina Goncalves, hälsoinformatör,
telefon: 031-365 51 84, e-post: [email protected],
www.goteborg.se/kaken. Hälsoteket finns även på Facebook.
Idrott & förening
Som anställd får du 20 procent rabatt på gymkort, kombikort och bad på 13
olika gym: Lundbybadet, Slottskogsvallen, Länsmansgården, Skatås, Ruddalen, Tuvevallen, Askim, Kärra, Påvelund, Backavallen, Hammarbadet, Rannebergen och Angered. Telefon: 031-368 20 25. www.goteborg.se/kultur/fritid
Nordic Wellness
Som anställd får du 30 procent rabatt på årskort på alla anläggningar. Nordic
Wellness har 55 anläggningar i region Göteborg, Bohuslän, Borås samt Halland och totalt 100 anläggningar i hela Sverige. På Nordic Wellness Exclusive
får du 15 procent rabatt. Nordic Wellness har ett komplett träningsutbud.
www.nordicwellness.se
Valhallabadet
Som anställd har du möjlighet att köpa årskort på Valhallabadet till rabatterade priser. För att se aktuella rabatter gå in på: http://www.gotevent.se/
valhallabadet/grupper.asp eller kontakta Valhallabadet på tel: 031-368 45 31.
World Class Fitness och Spa
Som anställd får du 30 procent rabatt på årskort eller två-årskort. World
Class Fitness och Spa erbjuder gym, gruppträning/vattenträning, bad, relax
och personlig träning. Adressen är Östra Larmgatan 4. www.worldclass.se
Hur gör du?
Active Wellness AB
Som anställd får du 30 procent rabatt vid köp av personligt träningskort till
ordinarie pris. Adressen är S:t Pauligatan 9, telefon: 031-19 50 22.
www.activewellness.se
12
hör här nr
3 2015
Du visar att du är anställd och har rätt till rabatterade erbjudanden genom
att visa upp din lönespecifikation där din anställning framgår.
hör här nr
3 2015
13
Karin Kärrby, Suzanne Dahlin, Malin Winald, Merhawit Habte, praktikant, samt Jessica Ohliw.
Kommunikation i ny kostym
Kommunikation är ett område som fått större betydelse i Göteborgs Stad, men
också i omvärlden, under de senare åren. I Örgryte-Härlanda har det till exempel
inneburit att alla chefer fick en särskild kommunikationsutbildning härom året. Nu
har Kommunikation blivit en egen stödavdelning, på samma sätt som HR, Ekonomi och Utveckling.
TEXT: KARIN KÄRRBY FOTO: ELENOR NILSSON
En väl fungerande kommunikation är en förutsättning både
för god arbetsmiljö och för en
effektiv verksamhet med kvalitet för dem vi är till för. Som
chef är man förstås navet för
kommunikationen inom och
utifrån sitt ansvarsområde.
Oavsett om det gäller intern
eller extern kommunikation,
förändrings- eller kriskommunikation kan chefer ibland
behöva stöd och hjälp i kommunikationsarbetet.
På kommunikationsavdelningen finns stöd för att skapa mer nytta med planerad kommunikation:
14
• Stöd i kommunikationsplanering
• Stöd i val av kommunikationskanaler, till exempel
trycksaker, intranät, webb,
eller sociala medier
• Stöd i produktion av informationsmaterial
• Råd och stöd i kvalitetssäkring av nyheter, texter och
presentationer
• Omvärldsbevakning
och
omvärldsanalys inom kommunikationsområdet
• Stöd vid mediekontakter,
hör här nr
3 2015
förändringskommunikation
och krishantering
Dessutom arbetar kommunikationsavdelningen strategiskt
med förvaltningens övergripande kommunikation och ansvarar
för samordning, utveckling och
drift av förvaltningens kanaler.
En gemensam logotyp
för hela staden
Kommunfullmäktige fattade i
september beslut om en tydligare grafisk profil. Beslutet
innebär att stadens samtliga
förvaltningar i fortsättningen
kommer att använda logotypen
med stadsvapnet och namnet
Göteborgs Stad. Det innebär att
logotyper med texten ÖrgryteHärlanda inne i logotypen,
kommer att försvinna på sikt.
– Tack vare den nya grafiska
profilen blir Göteborgs Stad en
tydlig och enhetlig avsändare.
Det blir helt enkelt lättare för
boende, besökare och företag
att känna igen Göteborgs Stad,
säger kommunikationsdirektör
Helena Mehner.
Den nya grafiska profilen
utgår från Göteborgs Stads gemensamma kommunikationsstrategi. Den innehåller förutom
en gemensam logotyp också ett
gemensamt grafiskt manér och
kommer nu att införas successivt
i dokumentmallar, trycksaker,
skyltar och annat material. Det
innebär att Grafiska gruppen behöver göra om gamla trycksaker
till den nya profilen, när trycksaker behöver uppdateras.
– Det kan vara bra att tänka
på att det tar lite extra tid att
göra en uppdatering nu när profilen har ändrats, säger Karin
Kärrby, kommunikationschef i
Örgryte-Härlanda.
– Det finns många samordningsfördelar, många trycksaker
kan ju användas i hela staden
istället för i bara en förvaltning
och avsändaren Göteborgs Stad
blir tydligare för mottagaren.
När det gäller budskap för
Använd nya mallar
Nya power-pointmallar finns
framtagna. Du hittar dem un-
– Tack vare den nya grafiska profilen
blir Göteborgs Stad en tydlig och
enhetlig avsändare.
Helena Mehner
staden, finns det genomarbetade budskap för en mängd olika
områden som staden arbetar
med, även för tre av våra sektorer. De gemensamma budskapen ska underlätta när vi kommunicerar som en stad – även
om vi är tio olika stadsdelar eller
andra kommunala förvaltningar
som arbetar tillsammans. Hör
gärna av dig till någon av oss på
kommunikationsavdelningen
om du vill veta mer om kommunikationsstrategin och budskapen för staden.
Grafiska gruppen
som förvaltare
Det är Grafiska gruppen i Örgryte-Härlanda som förvaltar
och utvecklar Göteborgs Stads
nya grafiska profil, på uppdrag av
stadens kommunikationsdirektör.
Nu i september fattade kommunfullmäktige beslut om att
Grafiska gruppen vid årsskiftet
ska överföras till Intraservice.
Dit har flera andra verksamheter som ger stadens förvaltningar
någon form av service, överförts
deenheten
Förebyggan
landa
Örgryte-Här
ppet 2015
Seniorlo
ärlanda
Örgryte-H
Örgryt
e-
Härla
nda
hur du vill,
”Ta dig runt
har kul
n är att du
huvudsake
rör på dig!”
medan du
der Mina Mallar, när du öppnar
ett nytt power point-dokument, eller via intranätet>
Hela staden > Kommunika-
maj
Lördag 2
tion i staden > Grafisk profil >
Skatås
kl. 12.00 i
mallar och trycksaker. I mallen
finns Göteborgs Stads huvud-
gote borg
.se/o rgry
teha rlan da
HÄ LS
Höstp
OT E K
E
rogram
2015
T
budskap inlagt: ”Hållbar stad
– öppen för världen”.
www.
go te bo
rg .se
hör här nr
3 2015
från andra håll det senaste året.
Intraservice har nämligen fått ett
utökat uppdrag, som innebär att
samla sådan gemensam service
under sitt tak.
– Det är bra att det nu finns
en logisk placering för enheter
som vår. Det gynnar både verksamheten och medarbetarna att
befinna sig i rätt sammanhang,
säger enhetschef Anna Holmberg Björk.
Grafiska gruppen startade
med en handfull medarbetare
för nio år sedan, i dåvarande
Örgryte stadsdelsförvaltning.
Förhoppningen var att de sex
förvaltningar som då delade på
produktionstiden skulle utökas allt eftersom, och precis så
blev det. Sedan några år tillbaka
servar Grafiska gruppen hela
Göteborgs Stad med produktion av grafiskt material, formger, skapar tryckfärdiga original
och anlitar leverantörer av olika
slag för att verksamheterna runt
om i staden ska få sitt behov av
tryckt material, monterinredningar, bildspel med mera tillgodosett. Enheten är med andra
ord Göteborgs Stads grafiska
inhouseproducent och har idag
tio tillsvidareanställda som är
grafiska formgivare, kommunikatörer och projektledare.
Grafiska gruppens medarbetare ser fram emot flytten och
de spännande förändringar som
står för dörren.
– Det känns inspirerande och
som en naturlig förflyttning för
oss till en mer central placering
i staden, säger Claes Johansson
medan han lägger sista handen
på layouten av just detta nummer av Hör Här.
15
Anna Hellgren, Anna Ekstrand, Camilla Hyllert samt Eva Svensson, stöttar chefer i rekryteringsprocesser.
Ny enhet för
strategisk rekrytering
Hur väljer vi rätt medarbetare? Hur behåller vi våra medarbetare i Örgryte-Härlanda? Det är frågor som den nya enheten för strategisk rekrytering kommer att
arbeta och hjälpa till med.
FOTO: LO BIRGERSSON
I september tillträdde tre nya
HR-specialister till den nya
enheten för strategisk rekrytering. Enheten har skapats
för att kunna avlasta chefer
vid rekryteringar. Självklart är
det fortfarande respektive chef
som har ansvaret för sin rekryteringsprocess, men den nya
enheten fungerar som ett stöd.
De hjälper till med att få en
övergripande bild och på så sätt
16
säkras kvaliteten vid rekryteringar. Kvalitetssäkringen av rekryteringsprocessen är också ett
krav från tidigare revisioner som
gjorts. En av enhetens uppgifter
är exempelvis att förbättra dokumentationen. Enheten kommer även att stötta enhets- och
områdeschefer i frågor gällande
strategisk bemanning, så kallad
resursplanering.
Tidigare kontaktade enhetshör här nr
3 2015
cheferna HR-supporten när en
ny rekrytering skulle påbörjas.
Detta stöd har sedan början av
oktober flyttats över till enheten för strategisk rekrytering.
Stödet i rekryteringsprocessen
utvecklas nu mer och mer och
i november kommer enheten att
kunna erbjuda ett utökat stöd i
flera steg av rekryteringsprocessen. Utrullningsprocessen sker
områdesvis inom varje sektor.
Samtliga områden beräknas
innefattas av det utökade stödet
innan sommaren nästa år. Mer
information om i vilken ordning
sektorerna och respektive område prioriteras kommer framöver
i bland annat HR-brevet.
En del av den nya enhetens
uppdrag innebär att tillsammans med rekryterande chef
vara delaktig i dokumentering
och kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen samt hantering av tidsbegränsat anställda
(LAS-hantering). Det ingår
också i enhetens uppdrag att
arbeta för att Örgryte-Härlanda
ska vara en attraktiv arbetsgivare i ett långsiktigt perspektiv
genom det som kallas employer
branding, det vill säga att förvaltningen ska kunna rekrytera
och behålla rätt medarbetare.
Fram till år 2023 behöver
Göteborgs Stad rekrytera 3 500
förskolelärare, och detta är bara
ett exempel av flera prioriterade
yrkesgrupper.
– Det innebär att vi inte bara
kan fokusera på att släcka bränder här och nu, utan att vi också
måste ha ett långsiktigt tänk
och ett strategiskt arbete, säger
Camilla Hyllert, enhetschef.
Camilla ser också en utmaning i att skapa realistiska
förväntningar kring enhetens
arbete och vikten av att skapa
förtroende och ett samarbete
med cheferna.
– Vi ser fram emot att kunna
komma ut och presentera oss i
verksamheterna och berätta vad
vi kan göra för cheferna, säger
hon.
Kontakta oss
E-post:[email protected]
orgryteharlanda.goteborg.se
Anna Ekstrand, 031-365 51 72
Anna Hellgren, 031-365 51 53
Eva Svensson, 031-365 51 52
Akutboende för ensamkommande
ungdomar öppnar på Härlanda
Park 6
Antalet ensamkommande flyktingungdomar som
kommer till Göteborg har ökat kraftigt den senaste
tiden. För att lösa den akuta boendesituationen öppnade Social resursförvaltning den 16 september ett
tillfälligt transitboende på Härlanda Park. Fotbollsklubben Qviding hörde av sig till Göteborgs Stad
och erbjöd sig att ställa upp med lokal, sängar med
mera i klubbhuset vid Härlanda Park.
Hundratals barn och ungdomar
har tagit sig till Göteborg de senaste månaderna och Göteborgs
Stad har haft ett tufft arbete med
att hitta boende.
Just nu finns ett mycket stort
akut behov av kortvariga placeringar, så kallade transitplatser,
för ensamkommande flyktingungdomar i Göteborg. Därför
öppnade staden med kort varsel
ett nytt boende på Härlanda
Park 6. Boendet är tänkt som en
tillfällig lösning.
Plats för 30 ungdomar
Boendet har plats för 30 ungdomar. Ungdomarna har precis
anlänt till Sverige. De bor i
transitboendet medan de väntar
på Migrationsverkets besked
om i vilken kommun de ska bo
medan deras asylansökan behandlas. Därför stannar de unga
bara i transitboendet något eller
några dygn.
hör här nr
3 2015
Personal på plats
dygnet runt
Boendet är bemannat dygnet
runt och ha en gruppchef. Personalen stöttar ungdomarna till ett
självständigt liv och hjälper dem
att skapa hållbara rutiner och
strukturer i deras nya land.
Varför just på
Härlanda Park?
Få lokaler i staden är lediga och
lämpliga som boende. Samtidigt är läget med att ta emot de
ensamkommande flyktingbarnen
akut. Fotbollsklubben Qviding
hörde av sig till Göteborgs Stad
och erbjöd sig att ställa upp
med lokal, sängar med mera i
klubbhuset vid Härlanda Park.
Boendet kunde därför öppnas
med mycket kort varsel den 16
september.
17
- Jag ser fram emot att få motivera och inspirera med
kunskap och verktyg så att måltiden verkligen blir
en njutning och dagens höjdpunkt för de äldre.
Sofia Azami, ny måltidsutvecklare i Örgryte-Härlanda inom sektor äldreomsorg.
TEXT: ELENOR NILSSON FOTO: LO BIRGERSSON
Vad har du gjort tidigare?
– Mitt första jobb var som hemsamarit för 29
år sedan. Då fick jag en stor inblick i de äldres
vardag och behov. Jag har sedan jag var barn
haft ett stort intresse för mat och matlagning
och det är alltid trevligt att umgås kring mat,
exempelvis när vi firar olika traditioner. Jag
utbildade mig till kostekonom och dietist. Under min utbildningsperiod jobbade jag delvis
i köket på Östra sjukhuset och Hammarhus.
Under nio år har jag jobbat som lärare inom
dietetik och specialkoster vid institutionen för
mat och hälsa vid Göteborgs universitet och
därefter flera år på vårdcentraler med behandling av undernäring hos äldre som bor hemma.
Vad ser du fram emot?
– Min uppgift är att implementera måltidsordningen som idag finns på Kaggeleds äldreboende till övriga äldreboenden här i stadsdelen.
En utvärdering har gjorts som visade att risken
för undernäring var betydligt mindre med det
arbetssätt som finns där. Jag ska arbeta fram en
dokumentation och standardisering i arbetssättet så att all personal på alla avdelningar på
alla äldreboenden jobbar på samma sätt för en
jämlik omsorg i stadsdelen.
– Jag ser fram emot att få motivera och inspirera med kunskap och verktyg så att måltiden verkligen blir en njutning och dagens höjdpunkt för de äldre. Det finns flera saker som
är av stor betydelse för detta. Till exempel ska
det vara lugn och ro kring måltiden och portionerna ska vara lagom stora med tuggvänlig
mat. Bemötandet från personalen är förstås
också oerhört viktigt. Många äldre vill inte
vara till belastning så därför är det viktigt att
vi verkligen går runt med maten och visar att
det finns mera och att vi bjuder mera sås, som
18
hör här nr
3 2015
är något äldre verkligen gillar. De finns äldre
gärna äter potatis och sås men lämnar köttet,
då är det bättre att servera exempelvis paté och
mjuk mat.
Vilken blir den största utmaningen?
– Största utmaningen för att öka antalet måltider i syfte att minska undernäring hos äldre
är att hitta nya rutiner på avdelningar och att
omsorgspersonalen kan ha nytänkande. Många
äldre äter mycket små portioner, därför blir
mellanmål extra viktigt och måste bli näringsriktigt. Näringsbehovet hos äldre minskar inte
med åldern. Med sjukdomar ökar dessutom
energi- och proteinbehovet hos de äldre. Därför är det viktigt med bra mellanmål som kan
förse de äldre inte bara med energi utan även
med näringsämnen som protein, vitaminer och
mineraler. Därför är det viktigt att strukturerat jobba med mellanmål för att hindrar den
ofrivilliga nedgången. Smoothie på kvällen på
sängkanten kan vara ett sätt att öka antal mål
per dag och tillföra näring. Är man mätt sover
man också bättre.
Det krävs kompetens för att höja kunskapen om äldres behov. Äldre är ofta sköra och
kan lätt dra på sig flera sjukdomar, därför är det
viktigt att de får i sig tillräckligt med näring,
så att de lättare håller sig friska och mår bra.
Samtidigt kan de njuta av måltiden, som en av
dagens höjdpunkter.
I dag är matsvinnet ett stort problem, en av
tre portioner slängs i staden. Detta hoppas jag
komma till rätta med genom exempelvis mindre portioner som innehåller mera näring och
energi.
hör här nr
3 2015
19
Det viktigaste är att det ska
vara lugnt i trädgården, att
man hjälper varandra att sköta
alla plantor samt att man
visar hänsyn mot alla små djur
i trädgården.
RESESTIPENDIET BAR TILL ENGLAND
Englands odlingstradition gör att de ligger långt före Sverige när det gäller att odla i förskolor och
skolor. Genom att låta eleverna arbeta med odling vill skolan att eleverna bland annat ska lära sig att
ta ansvar och samarbeta.
Brittisk plantskola
För tre år sedan fick Rosendalsskolan möjlighet att delta i ett pilotprojekt om pedagogisk odling. Anna-Karin Emilsson Båmstedt, Barbro Pålsson och Kattis Karlsson startade tillsammans med sina kollegor och miljöförvaltningen en pedagogisk odling på skolan. Efter tre
års arbete ville Anna-Karin, Barbro och Kattis lära sig mer om pedagogisk odling – därför bar det av på en studieresa till England. Här är
deras berättelse om studiebesöket.
London
FOTO: KATTIS KARLSSON
Med högt ställda förväntningar
begav vi oss i juni till England
för att inspireras och lära oss
mer om pedagogisk odling.
Englands odlingstradition gör
att de ligger långt före oss när
det gäller att odla i förskolor
och skolor. De har också byggt
upp nätverk som stöttar skolor
att odla med eleverna, exempelvis Royal Horticultural Society,
som exempelvis erbjuder alla
20
skolor i Storbritannien att delta
i en skolträdgårdskampanj där
de kan få stöttning genom olika
typer av utbildning för lärare
och elever.
Vackra parker
Vårt första studiebesök i England var på Royal Botanic Gardens, Kew, även känt som Kew
Gardens. Det är en nästan 400
hör här nr
3 2015
hektar stor botanisk trädgård
som ligger en bit utanför London och består av gräsområden
med stora planteringar och odlingar, träd, stora växthus, sjöar
och museum. Trädgården bedriver också forskning och samlar
in fröer från all världens hörn,
speciellt ifrån områden och arter
som kan vara hotade. När vi var
där hade trädgården en utställning om örter och kryddor från
alla delar av världen. En annan,
permanent utställning handlar
om träd och dess betydelse för
mänskligheten.
Vi tillbringade stora delar av
dagen i denna fantastiskt vackra
park med en rosenträdgård som
stod i full blom och köksträdgårdar som också imponerade.
Det var mycket inspirerande att
få möjlighet att se all denna odlingskunskap i verkliga livet.
En ”hemlig” trädgård
Nästa dag var vi uppe i ottan,
laddade inför nästa studiebesök.
Den här dagen var det dags för
besök hos rektor Colette Morris
och lärare Sue Perry som arbetar på den kommunala skolan
Christ Church Primary School
i Battersea. Skolan har cirka 200
elever i åldrarna 3–11 år och
ligger enligt lärarna i ett område med mycket kriminalitet
och våld. Många av eleverna har
svåra hemförhållanden vilket
Vill du söka
resestipendium?
Läs om hur du gör och vilka
regler som gäller på intranätet. Klicka på ”Styrande
dokument” -> ”Personal” ->
”Lön och förmåner” -> ”Resestipendium”..
gör skolan till en fristad för barnen. På skolgården finns plats
för växthus och pallkrageodling, krukodlingar, rosenbuskar,
fruktträd och bärbuskar.
Sue har inte ansvar för någon
egen klass utan är frikopplad
just för att bara kunna arbeta
med trädgård och odling med
alla elever och deras lärare. Tillsammans med sin volontär har
hon bra förutsättningar att planera och förbereda alla veckans
lektioner för skolans elever.
På skolan blev vi väl omhändertagna av åtta entusiastiska
elever som visade oss runt i den
”hemliga” trädgården som finns
i nära anslutning till skolan och
bostadsområdet där eleverna
bor. Vi fick vara med på en trädgårdslektion, där de visade vad
de brukar göra och de berättade
också om vilka regler de har i
trädgården. Det viktigaste är att
det ska vara lugnt i trädgården,
att man hjälper varandra att
sköta alla plantor samt att man
visar hänsyn mot alla små djur
i trädgården. Eleverna visar stor
stolthet och är mycket positiva
till sin trädgård.
De allra yngsta på skolan får
tidigt lära sig odla med stora
frön som snabbt tar sig. De får
vårda dem och se dem växa. I
takt med att barnen växer och
utvecklas blir odlingen mer och
mer avancerad. Genom att låta
eleverna arbeta med odling vill
hör här nr
3 2015
skolan att eleverna bland annat ska lära sig att ta ansvar
och samarbeta. Vi blev mycket
imponerade och inspirerade av
deras fantastiska arbete.
Storbritanniens näst
äldsta trädgård
Dagen därpå hade vi möte med
Liv Paterson och Michael Holland, lärare vid Chelsea Physic
Gardens som är Storbritanniens
näst äldsta trädgård, grundad
1673 som en medicinalträdgård
med syftet att utbilda lärlingar
att identifiera växter. Trädgården bedriver sedan 1700 talet
ett utbyte av växter med andra
botaniska trädgårdar världen
över. De tar emot klasser i sitt
anpassade klassrum som ligger
inne i trädgården. Klassen som
var inbokad för en heldag tillsammans med Liv den dag vi
hälsade på anlände tillsammans
med sina lärare, volontärer och
några föräldrar. Barnen satt
och lyssnade och var delaktiga
när Liv berättade för dem vad
som skulle hända under dagen.
Sedan delades barnen in i smågrupper för olika aktiviteter och
övningar.
Senare berättade Liv och
Michael mer om deras arbete
i trädgården och vi fick även
möjlighet att berätta om vår
verksamhet på Rosendalsskolan.
Vi blev också tillfrågade om vi
ville besöka en skola som de har
nära samarbete med, och självklart ville vi det! Liv följde med
och visade deras vackra trädgård
som tidigare var en asfalterad
del av skolgården, inklämd mellan husen i området. Vi fick
också träffa deras trädgårdsmästare George som är anställd för
att arbeta med eleverna i en speciell odlingsklubb.
Dessa dagar har gett oss
mycket inspiration och upplevelser som vi gärna delar med
oss av till våra kollegor.
21
Kan spenat
ge starka
ungdomar?
Det är inte bara Karl-Alfred*
som blir stark av spenat. EUprojektet ”Spinach for Popeye”
(Spenat för Karl-Alfred) ska
stärka ungdomar att kunna nå
sin fulla potential.
Örgryte-Härlanda är med i
projektet sedan över 12 år tillbaka (Härlanda innan 2011) och
det har gett resultat.
– Bland annat springer delar
av vår Barn- och Ungdomsplan
ur inspiration och lärdom som
vi fått genom projektet, säger
Karolina McPherson, enhetschef inom Individ- och familjeomsorg, tillika koordinator i
”Popeye”.
Skolnärvaro i fokus
på årets konferens
Ungdomsverksamheten i projektet innebär både grupparbete
på hemmaplan och läger, där
ungdomar från deltagarländerna
träffas för att lära känna varandra och varandras samhällen
och kulturer. En konferens hålls
också årligen för vuxna involverade i arbetet – det här året i
Örgryte-Härlanda under vecka
44. Temat för årets konferens är
skolan som hälsofrämjande arena
och ökad skolnärvaro.
– Vi är stolta att dela med
oss av Torpaskolans arbete med
trivsel, inflytande, delaktighet
och anknytning, vilket har ökat
skolnärvaron, säger Karolina.
*) Karl-Alfred/Popeye är en
amerikansk seriefigur som blir
stark av spenat.
22
Gamla växelnummer tas bort
Ny tjänst – tillsyn via kamera
Nu kan alla i Göteborgs Stad med behov av tillsyn
välja att få den via webbkamera. Den nya tjänsten
Trygghetskamera är ett alternativ till traditionell tillsyn, speciellt för den som sover oroligt, är lättväckt
eller inte vill ha personligt besök.
TEXT OCH FOTO: LARS NEJSTGAARD
Nattpersonal i hemtjänsten
runtom i landet har länge vittnat
om att flera av dem de besökte
var lättväckta och att tillsynen
ledde till ökad oro, svårigheter
att somna om och med det en
ökad fallrisk. Efter ett lyckat pilotprojekt med att testa tillsyn
via kamera beslutade Göteborgs
Stad att införa trygghetskamera
som ett tillval eller komplement
till traditionell tillsyn.
– För några användare är det
också en fråga om integritet att
inte få besök i sitt hem, särskilt
inte på natten när de sover, säger
Max Domaradzki, projektledare
för Trygghetskamera.
Så här går det till
Tjänsten Trygghetskamera är en
”titt-in-tillsyn” via webbkamera i
cirka 30 sekunder och görs enbart vid de tillfällen som gemensamt överenskommits. Övrig tid
är kameran helt avstängd. Kameratillsynen utförs av särskilt
utbildad personal, med personlig
inloggning, på Trygghetsjouren i
stadsdelen Majorna-Linné.
Det skapas inget bild-, ljudeller filmmaterial, det enda som
hör här nr
3 2015
bevaras är loggtiderna för när,
hur länge och vem som gjort
tillsynen. Är inte användaren
synlig i titt-in ögonblicket finns
klara åtgärdsrutiner och vid
eventuella problem med kameran eller om användaren ramlat
görs ett hembesök omgående.
Tjänsten är helt frivillig och kan
erbjudas enbart som kameratillsyn eller i en kombination med
traditionell tillsyn.
Tjänsten kan när som helst
avbrytas och ersättas med traditionell tillsyn om så önskas.
50-tal användare
till årsskiftet
Från den 14 september kan alla
i Göteborgs Stad med behov av
tillsyn välja att få den via webbkamera. Stadsdelarna Angered,
Örgryte-Härlanda och Norra
Hisingen har erbjudit tjänsten
sedan i våras. I dagsläget har 15
personer tjänsten.
– Fler intresserade användare
är på gång och vår första prognos visar på cirka 50 personer
med kameratillsyn fördelade
över alla stadsdelarna vid årsskiftet, avslutar Max.
Medarbetarens
ansvar i Personec
För att korrekt lön ska betalas ut ska du rapportera
avvikelser, till exempel semester eller sjukfrånvaro, i
Personec.
Inför varje löneutbetalning
ska du kontrollera din kommande lön, genom att logga in
i Personec.
Detta står i ett dokument
på Personalingången som heter
Manuella kontroller och finns
under rubriken Internkontroller
i Personec.
Personalingången
På Personalingången kan du
göra mycket mer än bara gå in
i Personec. Om du klickar på
Medarbetare så kommer följande rubriker upp, se bild ovan.
Tycker du det är svårt
med självservice?
I så fall kan du ”Öva självservice” genom att trycka på Elearningskurs för medarbetare.
Du och dina arbetskamrater
kan också få en information på
arbetsplatsen ”Personec – visning av medarbetarrollen”. Det
är utbildare från intraservice
som kommer ut till arbetsplatserna och utbildar/informerar.
Din chef måste göra bokningen
av detta.
Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon
för kvinnor som utsatts för hot och våld. Även
närstående och yrkesverksamma kan ringa.
För mer information, besök www.kvinnofridslinjen.se.
Under flera år har stadsdelsförvaltningarnas gamla växelnummer funnits kvar, men varit
vidarekopplade till Kontaktcenters nummer. Denna lösning
gjordes för att medborgare med
gamla kontaktuppgifter skulle
komma fram till staden, trots
ändrat växelnummer. Mätningar visar att dessa nummer
används mycket sällan.
I samband med bytet av
telefonisystem kommer dessa
nummer nu i stället att hänvisa
till Kontaktcenter. Det betyder
att när man ringer ett gammalt
växelnummer kommer man få
besked om att numret har upphört och hänvisas till att istället
ringa 031-365 00 00. Beslutet
att ta bort dessa nummer är
taget gemensamt av konsumentoch medborgarservice och
intraservice.
Det är viktigt att alla ser över
sitt informationsmaterial så
att inte gamla telefonnummer
kommuniceras.
Streckkodskuvert
– går inte
i vanlig brevlåda
Tänk på att inte posta kuvert
med streckkod (där porto redan är betalt) på vanlig brevlåda.
Vi får då betala extra avgift för
dem. Dessa kuvert måste gå
med vår interna brevservice som
ser till att lämna dem på posten.
Självklart ska inte kuverten användas privat.
Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på regeringens uppdrag
hör här nr
3 2015
23
Boktipset
Välkommen till familjen Sinclair. Ingen är kriminell. Ingen är missbrukare. Ingen är misslyckad. Så börjar ungdomsboken Kanske är
det allt du behöver veta av E. Lockhart. Boken handlar om den
snart artonåriga Cadence, kallad Cady, som tillhör den på ytan
lyckade överklassläkten Sinclair.
Kristian Schultz, bibliotekarie Örgryte-Härlanda
Omslag: Hanna Larsson
E Lockhart – Kanske är det allt du behöver veta
Cady lider av minnesförlust sedan något fruktansvärt hände under hennes sommarlov som 15-åring när hon var på släktens egen semesterö Beechwood Island.
Hon blev svårt skadad och får äta starka mediciner för att hantera den ständigt
återkommande migränen. Minnet är som ett svart hål och ingen i familjen vill
prata om den sommaren. Vad är det som hänt?
Cady försöker spola tillbaka tiden, minnas sina somrar på Beechwood där hon
varje år återförenas med kusinerna Johnny och Mirren men framför allt Gat. Gat
som inte tillhör familjen, Gat som inte riktigt är accepterad och som är Cadys
stora kärlek. Hur de blev äldre och hur den soliga familjefasaden sprack i kanterna när de började
ifrågasätta familjens normer. Varför vet de inte vad trädgårdsmästaren och hembiträdet heter?
Varför beter sig deras mammor som småflickor inför morfadern och tigger pengar? Vad hände
efter den där skilsmässan egentligen? Minnesbilderna är många men sedan tar det stopp vid den
där femtonde sommaren. Minnet är helt blankt. Frågan är om hon verkligen vill veta sanningen?
Sagostund och
Vernissage för barn
Maja och Tytte häst
Mänskliga rättigheter
– en introduktion
Söndag 8 november
kl 11.30, 13.00 och 14.00
Sagorummet
Torsdag den 12 november
kl 18.30–20.00
Stora Salen
Fri entré
Fri entré
Frilansfotografen Eva Brandin
har under ett år följt Maja och
Tytte häst i deras samspråk som
resulterat i en fotoutställning och
en bok om deras äventyr tillsammans.
Vill du lära dig grunderna i
mänskliga rättigheter för att
kunna engagera dig och lära mer
om vad mänskliga rättigheter
faktiskt innebär? Välkommen på
denna introduktion.
För mer information se www.goteborg.se/kaken
Föreläsning
Göteborgs Stad Grafiska gruppen 141209-002-133
Foto: Eva Brandin
Riktigt bra bok som börjar med soliga sommarskildringar av överklassläkten Sinclairs liv på den
egna semesterön men som efter hand blir allt mörkare och utvecklas till ett familjedrama. Låna på
biblioteket och streckläs!