LPA idag

<< A - Posti Ab <<
Posti Green
2 • 2015
Vill du tala med en stödperson? Ta kontakt
med stödpersonsnätverket på landsbygden
så får du kontaktinformation till en stödperson som passar din situation, säger
nätverkets koordinator Maija Mielonen.
Stöd från en medmänniska
Stödpersonsnätverket på landsbygden är frivilligarbete som ger stöd då något i livet orsakar bekymmer. Att berätta om sin personliga
situation för en utomstående lyssnare öppnar ofta nya perspektiv och bringar klarhet
i problemen.
Man ska inte ha en onödigt hög tröskel för
att ringa. Det är bäst att ta kontakt redan då
man börjar vara bekymrad men krisen inte
hunnit djupna. I det skedet har man fortfarande egna resurser som hjälpen kan stärka,
och det inger framtidstro.
Hoppet är en risk värd att ta
Stödpersonsnätverket på landsbygden har
180 frivilliga stödpersoner som fått utbildning för uppgiften och är starkt engagerade
i verksamheten. Du når dem per telefon eller e-post eller via tjänsten www.tukinet.net.
Det är även möjligt att komma överens om
att träffas. Stödpersonsnätverket täcker hela
Finland så att man kan välja en stödperson
i grannskapet eller långt borta beroende på
vad som känns bäst. De flesta är finskspråkiga, men det finns också några svenskspråkiga
stödpersoner.
Samtalen med en stödperson sker helt i
förtroende.Tjänsten är avgiftsfri och opartisk
och det är lätt att nå en stödperson. Tjänsten
är avsedd för alla som bor på landsbygden.
– Stödförhållandet är alltid individuellt
så det går inte att fastslå hur länge det varar.
Till exempel på ett halvår kan man inte få
ett nytt liv, men tiden kan räcka till för att
få hopp om något bättre, säger nätverkets
koordinator Maija Mielonen.
Stödpersonerna löser inte problemen men
de lyssnar och ger verktyg som hjälp för att
gå vidare. Ibland kan hjälpen vara mycket
konkret, till exempel ett bankbesök. Vid behov kan stödpersonen hänvisa den hjälpbehövande vidare till en professionell hjälpare.
När en person själv börjar agera för att
förbättra sin situation är det rätt riktning.
Redan den första kontakten med stödpersonsnätverket påverkar helheten. Efter att
man tagit kontakt finns det en annan person
som hjälper och ger stöd vid misströstan. En
sak leder ofta till en annan. Målet är att klara
sig ur krisen.
Maija Mielonen uppmuntrar folk att ta
det första steget. För det talar det faktum att
väldigt många har fått hjälp.
– Ett lyckat stödförhållande är en god spiral som sprider sig till många. Om man till
exempel hjälper en familjefar vars liv inverkar
på makan och tre barn, betyder det att verksamheten indirekt har hjälpt fem människor,
sammanfattar Maija Mielonen.
Onödigt att grubbla ensam
Stödpersonsnätverket grundades för ungefär
20 år sedan då Finland anslöt sig till Europeiska unionen och det skedde förändringar
på landsbygden. Fortfarande i dag är det just
vid förändringar som stödbehovet är störst.
Det kan till exempel vara fråga om skilsmässa, sjukdom eller ett besvärligt gårdsköp. Å
andra sidan kan en person som känner sig
ensam uttryckligen söka efter en förändring.
Ekonomiska bekymmer är också ofta orsak
till beklämning.
Stödpersonsnätverket på landsbygden
blir kontaktat ungefär 1 500 gånger per år.
Antalet har stigit sakta under de senaste
åren. Stödpersonerna arbetar frivilligt och
får ingen lön. Däremot får de ersättning för
utbildning och kostnader i anslutning till
stödarbetet. Verksamheten finansieras av
Penningautomatföreningen.
– På kurserna koncentrerar man sig på
fenomen i tiden för att säkerställa att de frivilliga har god hjälpberedskap och att deras
kunskaper är ajour. Man måste vara vaken för
vad som händer i samhället och gärna också
lite föregripa det kommande. Samtidigt vill
vi ta väl hand om våra stödpersoner. Arbetet
inom den tredje sektorn i samhället är ytterst
värdefullt, tackar Maija Mielonen.
Kan jag bli stödperson?
För närvarande råder det brist på svenskspråkiga stödpersoner, och tvåspråkiga personer
är särskilt välkomna med i den betydelsefulla
verksamheten. De lämpligaste bland dem
som anmäler sig väljs ut för utbildningen.
En typisk stödperson är en kvinna på
cirka 50 år med möjlighet att engagera sig i
frivilligverksamhet. Alla stödpersoner känner till förhållandena på landsbygden men
representerar vitt skilda yrken. Bland dem
finns husmödrar, husbönder, lärare, förvaltningssakkunniga inom jordbruk och finans
samt hälsovårdsproffs. Lämpligheten avgörs
inte av yrke eller kön utan av intresse, tid,
motivation och balans i det egna livet. Äkta
hjälpvilja och förmåga att möta en annan
människa är egenskaper som är guld värda.
Kallelsen till frivilligarbete är medfödd.
Svensk utbildning för nya stödpersoner
planeras i höst. Om du är intresserad
kontakta Maija Mielonen (på finska),
tfn 0400 789 481 eller [email protected]
Information på svenska ger Märta StrömbergNygård på LPA, tfn 040 486 0909 eller
[email protected]
Stödpersonsnätverket www.tukihenkilo.fi
Hjälp på webben www.tukinet.net
TEXT: ELINA NIHTILÄ BILD: MIKKO KÄKELÄ
Hälsofrämjande verksamhet
enligt kundernas behov
LPA:s hälsofrämjande verksamhet för
lantbruksföretagare håller på att förnyas. Stommen är ett arbetshälsoprogram som preciserar de åtgärder som
stöder företagarens arbete. LPA:s mål
är att öka antalet friska år i arbetslivet
och bidra till att lantbruksföretagarna
kan frigöra sig från arbetet, ha semester och gå i pension vid god hälsa.
delta i är verksamheten för upprätthållande av den fysiska och psykiska
arbetsförmågan samt utvecklandet av
företagshälsovården. I svaren önskade
man också utbildning och personlig
rådgivning samt att LPA skulle gå ut
till företagarna.
Enkät klargjorde kundernas
behov och önskemål
– Lantbruksföretagarna önskar praktisk utbildning, mätning och uppföljning av hälsan och välbefinnandet
samt ett aktivt kompanjonskap från
företagshälsovårdens sida, berättar
teamledare Pirjo Saari på LPA.
De som svarade på enkäten ville
gärna delta i må bra-evenemang som
handlar om att upprätthålla den fysiska och psykiska arbetsförmågan.
Utöver utbildning och rådgivning
önskade man möjlighet att samlas och
nätverka med andra företagare och att
få kamratstöd.
Den utmanande verksamhetsmiljö
som för närvarande råder i lantbruket
avspeglar sig också i resultaten av
enkäten. Faktorer som lyftes fram i
svaren är behovet av stöd vid förändringar och kriser samt den psykiska
Lantbruksföretagarnas åsikter framgick klart av en webbenkät som
genomfördes i början av året. Kunderna frågades direkt vad som bäst
stöder företagarnas arbetshälsa och
vilka tjänster som önskas av LPA eller
dess olika samarbetspartner. Nästan
1 200 personer svarade på enkäten, 62
procent män och 38 procent kvinnor.
Svaren visar att de viktigaste faktorerna för att lantbruksföretagare ska
orka arbeta är parförhållandet och
familjen, positiva framtidsutsikter,
sociala relationer och en fungerande
företagshälsovård. Högt på listan var
också samhällelig uppskattning för
det egna yrket.
Det som LPA i praktiken bäst kan
Må bra-dagar i höst tar
upp ekonomifrågor
arbetsförmågan. Man önskar också
stöd för ekonomifrågor och för utvecklande av företagsverksamheten.
Det här är en signal för LPA att
ordna flera regionala må bra-dagar
hösten 2015. På evenemangen kommer man också att ta upp ekonomifrågor.
– Frågan om att må bra kan gärna
ses ur ett ekonomiskt perspektiv: en
företagare som blir utmattad är också
en ekonomisk risk för gården och produktionen. Att identifiera och hantera
de ekonomiska riskerna hjälper å andra sidan företagaren att orka arbeta,
konstaterar Pirjo Saari.
Må bra-evenemangen är ändå inte
den enda verksamheten. Det finns
planer på att bygga en tjänst som svar
på företagarnas önskemål om mätning
och uppföljning av arbetshälsan och
om ett aktivt kompanjonskap från
företagshälsovårdens sida. Ett försök
med utbildning i arbetshälsofrågor
planeras också. Dessutom vidareutvecklas handlingsmodellen för tidigt
ingripande.Vid problem med att orka
arbeta är det av avgörande betydelse
att få hjälp i rätt tid och gärna innan
problemen uppstår.
För att hälsofrämjande verksamhet ska vara
till verklig nytta måste den vara ändamålsenlig. Det är alltså verksamhet och inte
teori som behövs. Så tycker kunderna!
Hur mycket pension har du tjänat in? Barn trivs på lantgårdar –
Du kan se ditt senaste pensionsutdrag genom att logga
in på LPA:s e-tjänster med dina nätbankskoder. Pensionsutdraget visar hur mycket pension du hade tjänat
in fram till utgången av 2014. Du får veta hur mycket
pension du tjänat in men inte hur stor din sammanlagda
månadspension beräknas bli. Din pension ökar för varje
månad du arbetar som LFÖPL-försäkrad.
Av pensionsutdraget framgår klart hur mycket pension
du tjänar in med din nuvarande LFÖPL-arbetsinkomst.
Pensionsutdraget är ett bra hjälpmedel för att dimen-
sionera arbetsinkomsten. Det är arbetsinkomsten som
avgör pensionens storlek.
Kontrollera samtidigt att uppgifterna om din arbetskarriär är korrekta. Om du upptäcker fel i dem ska du
kontakta LPA.
I år skickar LPA pensionsutdrag i pappersform till de
kunder som är födda i september, oktober, november
eller december och är LFÖPL-försäkrade för sin huvudsyssla. De som fyllt 60 år får ett utdrag varje år.
www.lpa.fi/etjanster
En lantgård är en rik och stimulerande uppväxtmiljö för barnen. Det är av
yttersta vikt att fästa uppmärksamhet
vid säkerheten för barn eftersom det
finns allt möjligt intressant på gården.
Allt är ändå inte tryggt ens för de vuxna. Det är inte bara de egna barnen
man måste komma ihåg utan också
deras kamrater, som kanske inte är
lika vana vid lantgårdsmiljön. Djuren
och de speciella maskinerna fascinerar
men kan också få till stånd otrevliga
överraskningar.
Låt säkerhet bli en vana
Bild: Shutterstock
Risker orsakas till exempel av oskyddade nedkast, körbroar och brunnslock. Maskinerna, anordningarna
och djuren hör till de vuxnas dagliga
arbete men kan vara till stor fara för
barnen. Olycksfall kan förebyggas
genom att man identifierar riskfaktorerna, talar om säkerhetsfrågor och
eliminerar riskerna så långt möjligt.
Om man lär sig ett positivt säkerhetstänkande som barn blir det ett
levnadssätt. Som vuxen tillägnar man
sig då lätt sådana arbetsmetoder som
förbättrar säkerheten.
Sommaren är den årstid då det inträffar mest olycksfall på gårdarna.
Därför är det nu lämpligt att stanna
2
LPA idag 2/2015
upp för ett ögonblick och kontrollera
att allt är i sin ordning.
Vägledning på barnens villkor
Fastän de vuxna har ansvaret bidrar
barnen gärna till att utveckla säkerheten. Ett sätt för hela familjen att
fundera på säkerheten tillsammans
är att spela brädspelet Farmäventyret.
Man förflyttar sig under spelet längs
en rutt på gårdsområdet och granskar
olika ställen med ett barns ögon. De
fordon som rör sig på gården, ställen
högt uppe, djur och maskiner får den
uppmärksamhet de förtjänar.
Spelet och annat material om barnsäkerhet kan beställas via LPA:s webbplats.
När barnen börjar sommarjobba
När ett barn växer upp och börjar
intressera sig för arbetet på gården är
det skäl att teckna en OFLA-arbetsskadeförsäkring för barnet. OFLA-arbetsskadeförsäkringen är möjlig redan
för familjemedlemmar under 18 år
som arbetar på hemgården. Försäkringen kan utökas med en separat
försäkring för olycksfall på fritiden.
Arbetspensionsförsäkringen LFÖPL
gäller bara familjemedlemmar som
fyllt 18 år.
Bild: Mikko Käkelä
Kloka gubben svarar
?
Här kan du ställa frågor till vår kloka gubbe om allt som gäller sambandet
mellan arbete och hälsa. Inget fysiskt, psykiskt eller socialt är främmande
för honom. Fråga vad som helst så får du ett klokt svar. Skicka din fråga
till [email protected] Frågorna publiceras under signatur.
FRÅGA
Skulle jag ha nytta av att höra till företagshälsovården? Åtminstone säger
min granne Micke att det är dyrt. Inte kan väl någon tvinga mig?
signaturen ”Underhållsfri -73”
SVAR
Tack för din fråga. Du är tydligen inte den enda som grannen Micke har
försökt vilseleda.
Det är frivilligt att höra till företagshälsovården för lantbruksföretagare, men
det lönar sig att göra det. Företagshälsovården hjälper dig att bevara din
arbetsförmåga och om du vill kan du också få sjukvårdsservice i samma paket.
På företagshälsovården för lantbruksföretagare känner man till arbetet och
arbetsförhållandena i lantbruket. Företagshälsovårdens expertis hjälper att
hindra arbetsrelaterade sjukdomar och olycksfall. Du har också möjlighet att
få rehabilitering via företagshälsovården. Även om du mår bra för tillfället så
ger företagshälsovården dig service och goda råd som hjälper dig att orka
arbeta också i fortsättningen.
Du kan välja att anlita antingen en privat eller en offentlig serviceproducent
som erbjuder företagshälsovård.
FPA stöder kraftigt kostnaderna för företagshälsovården för lantbruksföretagare. De återstående kostnaderna kan kunden dra av i beskattningen.
Dessutom får du 20 % rabatt på premien för OFLA-arbetsskadeförsäkringen.
Det lönar sig att ansluta sig till företagshälsovården genast. Gör det gärna före
den 1 oktober så får du rabatt på OFLA-premien redan från och med nästa år.
Gör slag i saken och berätta det också för din granne Micke!
– gör miljön trygg för dem!
Kloka arbetshälsogubben
Försäkringar då lantbruksföretagararbetet
fortsätter vid sidan av ålderspension
Lantbruksföretagararbetet kan fortsätta fastän företagaren går i ålderspension. För den som gått i ålderspension och fortfarande arbetar på gården kan det löna
sig att teckna en frivillig LFÖPL-försäkring, som ger
ny pensionstillväxt. Försäkringen är möjlig för företagare under 68 år och den ger en pensionstillväxt på 1,5
procent av LFÖPL-arbetsinkomsten per år. Tillägget
börjar betalas när ålderspensionstagaren fyller 68 år.
Den frivilliga LFÖPL-försäkringen upphör också senast
vid den åldern.
Ordna olycksfallsskydd genom
frivilliga OFLA-försäkringar
Den obligatoriska OFLA-arbetsskadeförsäkringen
upphör automatiskt vid ålderspensioneringen. Med
tanke på arbetsskador är det ändå möjligt att teckna
en motsvarande, frivillig arbetsskadeförsäkring i LPA.
Försäkringen kan vara i kraft även efter att man fyllt 68
år om arbetet i lantbruket fortsätter.
Den frivilliga OFLA-arbetsskadeförsäkringen måste alltid tecknas separat och ingår inte i en frivillig
LFÖPL-försäkring. Den som har arbetsskadeförsäkringen
kan utöka den med LPA:s förmånliga olycksfallsförsäkring
för fritiden.
De frivilliga OFLA-försäkringarna träder i kraft från
ansökningsdagen och aldrig retroaktivt. Det är bra att
också ordna det framtida försäkringsskyddet i samband med ansökan om ålderspension så att inga luckor
uppstår. LPA-ombudsmannen hjälper vid planeringen av
försäkringarna.
Börjar du få ålderspension från annat
än lantbruksföretagararbete?
En obligatorisk LFÖPL-försäkring upphör alltid när man
går i ålderspension oberoende av från vilket arbete pensionen beviljas. Om ålderspensionen har börjat från något
annat arbete upphör alltså den obligatoriska LFÖPL-försäkringen fastän LFÖPL-pension ännu inte betalas. När
den obligatoriska LFÖPL-försäkringen upphör så upphör
också det lagstadgade OFLA-olycksfallsskyddet. Du får
olycksfallsskydd genom att teckna en frivillig OFLA-försäkring i LPA.
Bild: Shutterstock
LPA:s årsöversikt 2014 > läs mer på www.lpa.fi > Om LPA > Årsredovisning
INTÄKTER
1 256
miljoner euro
Av staten för skötsel av förmåner 706 mn e, 56 %
Av staten för avbytarverksamhet 198 mn e, 16 %
Av kunderna 208 mn e, 16 %
Av andra pensionsanstalter 111 mn e, 9 %
Arbetspensioner 876 mn e, 70 %
KOSTNADER
1 256
miljoner euro
Avbytarverksamhet 198 mn e, 16 %
Avträdelsesystem 88 mn e, 7 %
Olycksfallsersättningar 43 mn e, 3 %
Av FPA 12 mn e, 1 %
Driftskostnader 23 mn e, 2 %
Av placeringarna 21 mn e, 2 %
Övriga kostnader 29 mn e, 2 %
LPA idag 2/2015
3
LPA:s blogg handlar också om annat än LFÖPL!
För mycket är för mycket, men är lagom för litet?
Vet du till vad man kan använda renfana, älggräs,
ljung, lupin, getpors, rabarber eller nässla? Går det
att få bra och billigt i ett och samma paket?
De här frågorna och mycket annat behandlas i vår finskspråkiga
blogg Juureva joukko. Kolla svaren på frågorna och reflektera över
dem, ställ nya frågor och utmana till nytänk på adressen juurevajoukko.fi.
Bloggen utmanar också. Före påsk utmanades lammuppfödare och
stugfolk att ta fram ett nytt höstvarumärke för lammkött. Bakgrunden
till utmaningen framgår av bloggen.
Du kan också läsa om vad som skiljer arbetsföra jordbrukare från sådana
som ansökt om invalidpension. Enligt en undersökning är svaret bland
annat grönsaker. Uttryckligen de som finns – eller saknas – på tallriken.
ra!
fasta ska
t
o
r
h
c
o
usta
i vår rob
d
e
m
m
Ko
.f i
o
k
k
u
o
j
a
juurev
Bild: Shutterstock
Bloggen bjuder på berättelser ur vardagen och belyser det
intressanta livet på landsbygden. Man dryftar till exempel frågan om
övervakning av automatisering under lantbruksföretagarens semester,
tar upp den aktuella frågan om arbeten som är farliga för unga arbetstagare och funderar på olika sätt att stöda lantbruksföretagarnas hälsa
och välbefinnande i arbetet.
En gammal sanning: studier lönar sig!
Den senaste kunskapen och livslånga nätverk
hör till den största nyttan av studier. Man kan
gå kurser för att komplettera det man lärt sig
som lantbruksföretagare eller så kan man avlägga en hel examen. Mångsidiga studier ger
redskap för kommande företagare att klara
sig i sin bransch.
Utbildning i lantbruk är också ett villkor
vid en generationsväxling som genomförs
med stöd av avträdelsestöd. Förvärvaren ska
ha utbildning på minst andra stadiet som är
lämplig för produktionsinriktningen. Man
kan uppfylla utbildningskravet genom att ha
bedrivit jordbruk i minst tre år, men i så fall
krävs en minst 30 studiepoängs utbildning
som är ändamålsenlig med tanke på gårdens
verksamhet. En företagare behöver också
kunna räkna och känna till ekonomi. Att utbildningskravet uppfylls kan även visas genom
ett läroavtal eller en fristående examen.
De som studerar vid läroanstalter i naturbruk lär sig om LFÖPL-försäkringen. Studerande är välkomna på gruppbesök till LPA.
Snabbrepetition av
skydds- och säkerhetsfrågor
Du kan komplettera dina kunskaper på egen hand när som helst med
hjälp av LPA:s faktakort. Syftet med faktakorten är att förebygga
arbetsskador genom att påminna om riskerna i arbetet.
Det nyaste kortet Ta det lugnt
handlar om förflyttning av djur.
NÄR DU FÖRFLYT
TAR BOSKAP
• Ta det lugnt och
planera
flytten på förhand
.
• Bete dig lugnt och
systematiskt.
• Undvik onödigt
och skrikande.
Tidigare publicerade kort i serien
är Fall inte ner, Ta inte risker
och Ramla inte omkull.
Du kan beställa faktakorten
via LPA:s webbplats.
oljud
TA DET LUGNT!
Att flytta på kor
och annan nötbos
kap är ett riskfyllt
genom ett skrämm
arbete. Försök
a upp dem. Ett
inte kontrollera
uppskrämt djur
stabila förhålla
djuren
nden och främja
är både oberäk
neligt och farligt.
invanda rutiner
.
Upprätthåll
Om djuren är
vana vid locklät
en, skrammel
kan man förflytt
från foderämbar
a djuren till och
eller utfodringstrak
med mycket smärtf
torns ljud,
ritt till en önskad
inhägnad.
LPA idag är LPA:s kundtidning
ISBN 952-5275-01-9
utgivare Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt
Norrskensparken 2, 02100 Esbo,
växel 029 435 11, www.lpa.fi
Bild: Elina Nihtilä
En titt på en skola
Mustiala-enheten vid yrkeshögskolan Hämeen ammattikorkeakoulu hade öppet hus en vårdag. De studerande
presenterade utbildningsmöjligheterna vid sin traditionsrika
läroanstalt. Det finns en fungerande växelverkan så att företagen i branschen är intresserade av de studerande. Ett tecken
på det här är de många loggorna i studielivet.
chefredaktör Elina Nihtilä,
[email protected]
översättning Ghita Eklund
layout Virve Laine
tryckeri Lönnberg 4/2015
Följ oss på juurevajoukko.fi