Nr Ärendemening Sidan

KALLELSE till ledamöter
UNDERRÄTTELSE till ersättare m.fl.
Kommunfullmäktige
Kommunfullmäktige kallas till sammanträde 2015-05-12 18.00 på Koordinaten, Eventsalen
Mayvor Lundberg
Ordförande
Susanna Shaibu
Sekreterare
Nr Ärendemening
Sidan
1.
Val av justeringsledamöter
2.
Allmänhetens frågestund
3.
Information från SSAB:s koncernchef Martin Lindqvist
4.
Information från Kommunstyrelsens Ordförande
5.
Granskning av revisorernas räkenskaper och förvaltning 2014
2
6.
Beviljande av ansvarsfrihet för kommunens verksamheter 2014
3
7.
Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014
34
8.
Upphandlingspolicy
117
9.
Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på koordinaten
125
10. Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
11. Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden
128
12. Bokslut för donationsfonderna 2014
13. Fördelning av schablonersättning från Migrationsverket för ensamkommande barn
148
14. Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab 2015
156
15. Svar på motion om Koordinaten som informationscentrum
158
16. Svar på interpellation om prioritering vid snöröjning
162
17. Avsägelser och valärenden
18. Delgivningar
19. Frågor till kommunfullmäktige
Justering av protokoll sker 18 maj 8.30 i kommunhuset rum 291.
142
150
8(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (2)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Ks § 61
Dnr KS.2015.23
Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
1. Årsredovisningen för 2014 fastställs.
2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande 29 647 tkr överförs i
form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga).
Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande:
Kommunstyrelsen
27 304 tkr
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
1 240 tkr
Kultur- och fritidsnämnden
171 tkr
Utbildningsnämnden
50 tkr
Vård- och omsorgsnämnden
882 tkr
Sammanfattning
Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats.
Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr).
Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr).
Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr.
Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett
kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar
som gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0
mkr.
Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till
ett överskott på 4,1 mkr.
Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende
nämndernas arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i
årsredovisningen.
Dessa är: Trygg och säker uppväxt
God folkhälsa
Trygg och värdig ålderdom
Attraktiv bostadsort
Hållbar utveckling
I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta
ställning till de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015
som nämnderna önskar föra över till investeringsutrymmet 2015.
Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av
investeringsmedlen var således 31,8 mkr.
Utdragsbestyrkande
9(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 2
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr.
Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att
147 tkr av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till
Kommunstyrelsens investeringsbudget 2015, projekt lägerboende.
Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive
minskas med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ks
Årsredovisning 2014 arbetsdokument, utskick KSAU
Förslag TB 2014 till 2015.pdf
Årsredovisning 2014 utskick till KS 150413.pdf
Dagens sammanträde
Henny Larsson, Göran Bernhardsson, Lisa Sollenborn och Magnus Petersson
föredrar ärendet.
______
Beslut till:
Revisorerna
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-03-27
KS.2015.23
Kommunstyrelsen
Oxelösunds kommuns årsredovisning 2014
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
1. Årsredovisningen för 2014 fastställs.
2. Medel för ej färdigställda investeringar från 2014 omfattande 29 647 tkr överförs i
form av tilläggsbudget till investeringsutrymmet 2015 (se bilaga).
Tilläggsbudgeten fördelas enligt följande:
Kommunstyrelsen
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Kultur- och fritidsnämnden
Utbildningsnämnden
Vård- och omsorgsnämnden
27 304 tkr
1 240 tkr
171 tkr
50 tkr
882 tkr
2. Bakgrund och sammanfattning
Årsredovisningen för 2014 för Oxelösunds kommunkoncern har upprättats.
Kommunens bokförda resultat uppgår till 9,4 mkr (8,6 mkr).
Resultatet enligt lagen om god ekonomisk hushållning är 12,0 mkr (8,7 mkr).
Det bokförda resultatet minskas genom att reavinster elimineras, -1,2 mkr.
Dessutom görs en avsättning till särskilda satsningar för åtagande i samband med ett
kommande möte inom Douzelage-samarbetet med -0,5 mkr. Men projektavsättningar som
gjordes i förra bokslutet, 4,3 mkr, lyfts nu fram och förbättrar resultatet till 12,0 mkr.
Nämndernas budgetutfall har förbättrats med 1,6 mkr, från ett överskott på 2,5 mkr till ett
överskott på 4,1 mkr.
Vad måluppfyllelsen beträffar så hänvisas till årsredovisningen avseende nämndernas
arbete. Kommunfullmäktige angav fem mål vilka följts upp i årsredovisningen.
Dessa är: Trygg och säker uppväxt
God folkhälsa
Trygg och värdig ålderdom
Attraktiv bostadsort
Hållbar utveckling
I samband med beslut om årsredovisningen ska kommunfullmäktige också ta ställning till
de äskanden om tilläggsbudgetering av investeringar från 2014 till 2015 som nämnderna
önskar föra över till investeringsutrymmet 2015.
Investeringsbudgeten var 49,7 mkr, varav nettoutgifterna blev 17,9 mkr. Kvar av
investeringsmedlen var således 31,8 mkr.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-27
KS.2015.23
Nämnderna önskar föra med sig sammanlagt 29,6 mkr.
Kultur- och fritidsnämnden har i samband med sitt bokslut särskilt beslutat äska att 147 tkr
av ej förbrukade medel ur nämndens investeringsram 2014 flyttas till Kommunstyrelsens
investeringsbudget 2015, projekt lägerboende.
Förslaget till tilläggsbudget ökas därför med 147 för Kommunstyrelsen respektive minskas
med 147 tkr för Kultur- och fritidsnämnden.
Beslutsunderlag
Årsredovisning 2014 (särskild bilaga)
Bilaga till årsredovisningen gällande tilläggsbudget av investeringar
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Revisorerna (FÅ)
Ekonomikontoret (FK)
Personalchef (FK)
Förvaltningschefer (FK)
Kommunstrateg (FK)
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Årsredovisning 2014
Fastställd av Kommunfullmäktige 2015-05-12, §?
Innehållsförteckning
Inledning ................................................................................................................... 2
Årsredovisningen i korthet ..................................................................................... 4
Viktiga händelser och beslut 2014 .......................................................................... 5
Kommunmål .............................................................................................................. 6
Trygg och säker uppväxt .............................................................................. 7
God folkhälsa ............................................................................................. 11
Trygg och värdig ålderdom ......................................................................... 14
Attraktiv bostadsort .................................................................................... 17
Hållbar utveckling………………………………………………………………... 20
Finansiella mål ………………………………………………………………… 23
Personalredovisning .............................................................................................. 24
Internkontroll .......................................................................................................... 30
Nämndredovisning ................................................................................................. 32
Kommunstyrelsen ...................................................................................... 32
Kultur- och fritidsnämnden ......................................................................... 36
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden ...................................................... 38
Utbildningsnämnden .................................................................................. 40
Vård- och omsorgsnämnden ...................................................................... 44
Övriga nämnder ......................................................................................... 48
Driftredovisning ...................................................................................................... 49
Ekonomi .................................................................................................................. 50
Kommunkoncernen ................................................................................................ 60
Resultaträkning .......................................................................................... 65
Balansräkning ............................................................................................ 66
Kassaflöde ................................................................................................. 67
Noter .......................................................................................................... 68
Redovisningsprinciper .......................................................................................... 75
Ord och begrepp .................................................................................................... 77
1
Inledning
Att människor ska kunna leva de liv de önskar
och ha möjlighet att förverkliga sina drömmar,
det är vad arbetet som sker inom Oxelösunds
kommun handlar om. Varje timme, varje dag,
varje natt, året runt, vardag som helgdag,
levererar vi kommunal verksamhet till våra
invånare.
Under 2014 har arbetet med att förverkliga en
ny sammanhållen förskola och skola i
innerstaden, tagit fart. Det är ett av de största
och mest kostsamma projekt som vi kommer
att genomföra inom överskådlig tid. Därför är
det oerhört viktigt att processen får ta lite tid,
att den blir bra och att det blir rätt från början.
Vi räknar med att kunna ta den nya förskolan
och skolan i bruk höstterminen 2018.
Det här är en summering av det arbete som
har präglat året som gått.
Parallellt med att vi rustar gammalt och bygger
nytt, arbetar vi med att förbättra kvaliteten inom
våra verksamheter.
Det vi i dagligt tal kallar för ”Greppet om
framtiden” börjar sätta sig. Vi har fortsatt vårt
arbete med att få kontroll på kostnader och
resultat i verksamheterna. Vi är på god väg att
lyckas, men är ännu inte riktigt i mål. När vi
har en stabil ekonomi är det mycket enklare att
vidta de åtgärder som behövs för att stärka
Oxelösund både på kort och på lång sikt. Då
kan vi göra de satsningar som bygger
framtidstro och ger en positiv effekt på
Oxelösunds utveckling.
Oxelösunds kommun har under 2014 deltagit i
Sveriges kommuner och landstings projekt
”Förändra Radikalt”. I projektet har vi
tillsammans med 9 andra kommuner utbildats i
tjänstedesign och innovation utifrån brukarnas
perspektiv. I Oxelösund valde vi att fokusera
på ett utvecklingsarbete för att öka nöjdheten
inom vår äldreomsorg, där vi har sett att vi får
låga betyg från brukarna.
Oxelösund har nu 11 551 invånare, en ökning
med 148 invånare under 2014. Vi har inte på
många år haft ett så stort intresse för att bo
och verka i Oxelösund. Samtidigt har vi
bostadsbrist och brist på färdigberedd
företagsmark vilket är fokusområden som vi
har identifierat för framtiden.
Vi har under det gångna året också utvärderat
avtalet med Nyköpings kommun vad gäller ITverksamhet. Ett nytt avtal har tecknats där vi
har tagit vara på erfarenheterna från åren som
gått. Vi har kommit en bit på väg med den
digitala utvecklingen. Hela
sammanträdesadministrationen har
digitaliserats och införandet av e-tjänster har
startat. Det nya avtalet medger ännu bättre
förutsättningar för att ”hänga med” i
utvecklingen och ett flertal e-tjänster kommer
att introduceras 2015. Ett nytt personal- och
lönesystem har handlats upp tillsammans med
Nyköpings kommun och det går i drift i början
av 2015.
Det är med stolthet vi konstaterar att vi blev
årets klättrare i Svenskt Näringslivs ranking.
Från plats 264 klev vi till plats 134, hela 130
placeringar! Vi kommer att fortsätta arbeta för
att relationen mellan kommunen och
näringslivet ska bli ännu bättre. Näringslivet är
en viktig motor i kommunens utveckling. Med
stöd av handlingsprogrammet för
företagsetableringar, som vi har fått på plats
under året, kan vi ge företagare bättre
förutsättningar för etablering och för att kunna
växa i Oxelösund och i regionen.
Vi har under 2014 också fått testa vår
krisberedskap i samband med att fartyget
Kerrtu gick på grund vid Landsort och
bogserades in till Oxelösunds hamn.
Räddningsinsatsen gick bra och vi fick öva
krishantering i skarpt läge.
2
Det är en spännande utveckling vi ser i
Oxelösund. Vi har påbörjat ett
förändringsarbete som kommer att leda till
förbättringar inom många områden. Men
utveckling kräver också mod. Vi måste våga
ompröva beslut och se vilka investeringar vi
behöver göra för att vara en attraktiv kommun,
samtidigt som vi tar ett helhetsansvar för
kommunens utveckling och framtid. Duktiga
och engagerade medarbetare som
åstadkommer kvalitet i kommunens
verksamheter och gör livet bättre för
kommunens invånare är den viktigaste
resursen. Resultatet för 2014 gör att vi kan
fortsätta vår resa med att göra Oxelösund till
en ännu bättre plats att bo på, verka i och
besöka.
Catharina Fredriksson
Charlotte Johansson
Kommunstyrelsens ordförande
Kommunchef
3
Årsredovisningen i korthet
Bilden visar en värdering av Oxelösunds
kommuns läge och utveckling gällande
befolkning, måluppfyllelse, ekonomi och
personal.
Befolkning
Måluppfyllelse kommunmålen
Ekonomi
Horisontell linje visar utvecklingen det senaste
året, om den varit positiv eller negativ. Vertikal
linje visar läge/resultat för 2014. Ju högre upp
desto bättre läge/resultat.
Personal
Läge/
resultat
Befolkningstillväxt
Nämndernas
budgetutfall
Hållbar
utveckling
Resultat i %
av skatter och
statsbidrag
Utveckling
negativ
Trygg och
säker uppväxt
Pensionsålder
Årets resultat
Utveckling
positiv
Soliditet
Nettokostnadsandel
Timavlönat
arbete
God folkhälsa
Övertid/mertid
Sjukfrånvaro
4
Attraktiv
bostadsort
Trygg o värdig
ålderdom
Viktiga händelser och beslut 2014
•
I juli passerade invånarantalet 11 500.
•
Koordinaten satte rekord i antal
besökare.
•
Oxelösund blev Årets klättrare i
Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimat, förbättring med 130 platser.
•
En plan för företagsetablering har tagits fram.
•
Kommunen deltog på logistikmässa i
Göteborg och Kista, på bomässa och
näringslivsdag i Nyköping.
•
Regeringen beviljade kommunen att
ingå i det finska förvaltningsområdet.
•
Ett folkhälso- och miljöutskott har inrättats.
•
Ett treårigt projekt kring missbruksfrågor – Utsikt – har inletts.
•
Byggstart för de 14 ”Kanalhusen”.
•
Musiklek för förskolebarn i samarbete
med Musikskolan.
•
Antalet elever i grundskolan har ökat
med 10 % vilket motsvarar drygt 100
elever.
•
D-skolans fritidshem fick nya lokaler i
gamla Torgskolan.
•
Elevantal inom Svenska för invandrare
ökade från 70 till 210.
•
Ny verksamhet startade i augusti inom
Särskild undervisning för vuxna.
•
247 nyanlända har bosatt sig i Oxelösund.
•
Ett boende för ensamkommande flyktingbarn har startat.
•
Oxelösund har fått premier för väl
genomförd utbildningsinsats av
omvårdnadspersonal, knappt 4
miljoner kr.
•
Fastighetsskötare har anställts på
helgerna med uppgift att hålla snyggt i
några utvalda områden även under
helgerna.
•
Ett pumphus i form av en modell av
Hävringebåken har uppförts.
•
Gratis Wifi har erbjudits för
badgästerna på Jogersö.
•
Ett vindkraftverk och en
solcellsanläggning har installerats i
Fiskehamnen.
•
Omkring 100 ungdomar feriearbetade
under sommaren i kommunens olika
verksamheter. Det var betydligt fler än
tidigare somrar
Modell av Hävringebåken
5
Kommunmål
Kommunfullmäktige har antagit fem kommunmål med politiska prioriteringar samt mått för
2014. Hela koncernen ska bidra till att uppnå
målen. Varje nämnd har i sin verksamhetsplan
för 2014 antagit egna mål och mått inom de
fem kommunmålen. Nämnderna har också
fastställt vilka målvärden som ska vara uppnådda för att målen ska anses uppfyllda.
Kommunmålet Attraktiv bostadsort har bäst
resultat med drygt 80 % uppnådda och nästan
uppnådda målvärden. Lägst resultat visar
Trygg och värdig ålderdom med cirka 50 %
uppnådda och nästan uppnådda värden. Arbetet inom God folkhälsa har resulterat i cirka
60 %. Trygg och säker uppväxt och Hållbar
utveckling nådde cirka 70 % vardera.
Av spindeldiagrammet nedan framgår en
sammantagen bedömning av måluppfyllelsen
för kommunmålen. Bilden visar andelen av
kommunfullmäktiges och nämndernas mått där
”målvärdet är helt uppnått” och ”målvärdet är
nästan uppnått”.
Inom respektive målområde varierar måluppfyllelsen vilket framgår i den fortsatta redovisningen av respektive mål.
Diagram med sammantagen bedömning av måluppfyllelsen för kommunmålen.
Diagrammet visar andel ”helt uppnådda” och ”i stort sett
uppnådda” målvärden av Kommunfullmäktiges och nämndernas mått.
6
Fortsatt läsanvisning
årsredovisning samt i bolagsstyrningsrapporterna.
Under respektive kommunmål utgår bedömningen av måluppfyllelsen från en sammanvägning av uppnådda värden för kommunfullmäktiges och nämndernas mått samt bolagens
resultat enligt följande:
Oxelösund ingår sedan 2011 i ett nätverk för
resultatjämförelser, Kommunens kvalitet i korthet. Nätverket organiseras av Sveriges kommuner och landsting, SKL. Årligen görs jämförelser av 40 indikatorer.
75-100 %
50-74 %
25-49 %
0-24 %
Respektive kommunmål avslutas med en presentation av de indikatorer som kan hänföras
till respektive mål.
mycket god måluppfyllelse
god måluppfyllelse
relativt låg måluppfyllelse
låg måluppfyllelse
Dessa indikatorer kan ge en kompletterande
bild inom målområdet men utgör inte grunden
för bedömningen av måluppfyllelsen.
Mer utförlig beskrivning av nämnderas och
bolagens måluppfyllelse med kommentarer
och analyser finns i respektive nämnds/bolags
Trygg och säker uppväxt
Barn och ungdomar ska känna sig trygga såväl
i samhället som i de kommunala verksamheterna.
Prioriteringar 2014-2016
I Oxelösund når barn och ungdomar goda
studieresultat, var och en efter sina förutsättningar.
I Oxelösund deltar barn och ungdomar aktivt i
ett brett kultur- och fritidsutbud.
I Oxelösund växer barn och ungdomar upp
med trygga föräldrar och i en trygg och säker
miljö.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte helt tillfredsställande i alla delar.
Måluppfyllelsen avseende deltagandet i kulturoch fritidsaktiviteter och trygghet är relativt god
och utvecklingen positiv. Lägst är måluppfyllelsen och utvecklingen gällande studieresultat.
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och säker
uppväxt når nivån god måluppfyllelse.
7
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet
inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Uppnådda värden
Mått
Ökad andel elever år 9 som når minst
godkända betyg i alla ämnen.
Ökad andel elever år 3 som klarar alla
delprov i svenska och matematik i nationella prov.
Bibehållen nivå på andel elever år 7 som
är nöjda med sin fritid.
2012
2013
2014
64,4 %
84,6 %
63,8 %
84 %
63 %
79 %
92 %
1
flickor
-
Resultat samt utvecklingsriktning
från 2013
80 %
flickor
84 %
pojkar
97 %
1
pojkar
Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden.
-
-
89 %
Upplevd trygghet i förskola och skola.
-
-
-
Nöjd kund-index familjestöds öppenvård.
-
-
51 %
2
3
1 Avser 2011
2 Mätning har inte genomförts
3 Index har ännu inte beräknats
Kommentarer och analys av
kommunfullmäktiges mått
Ökad andel elever år 9 som når minst
godkända betyg i alla ämnen.
Kunskapsresultaten för elever som lämnar
grundskolan i Oxelösund har varierat mellan
åren. Resultaten har med få undantag varit
svaga jämfört med liknande kommuner, länet
och riket.
Resultaten försämrades kraftigt jämfört med
2013 till samma nivå som 2012. En tredjedel
av eleverna, drygt 20 fick inte betyg i ett eller
flera ämnen. Små populationer ger lätt stora
svängningar i resultaten. En elev motsvarade
ca 1,6 % av samtliga elever. I gruppen fanns
en relativt hög andel elever med särskilda
behov av olika karaktär. Några elever var
nyanlända med begränsade språkkunskaper
och i några fall utan tidigare skolbakgrund.
Några elever valde att inte delta i ämnet idrott
och hälsa trots insatser i form av motiverande
samtal och information till vårdnadshavare
om ogiltig frånvaro. Med hjälp av sökta och
beviljade tilläggsbelopp har skolan satt in
extra stöd i form av lovskolor, individuellt utformade studieplaner och möjligheter till
undervisning i mindre grupper. Detta har,
trots det relativt låga resultatet, inneburit en
positiv utveckling sedan årskurs 6 då mindre
än hälften av eleverna nådde målen.
Ökad andel elever år 3 som klarar alla delprov i svenska och matematik i nationella
prov.
Även detta värde har varierat mellan åren. Nu
syns en tydlig förbättring från 2013 där den
stora förändringen skett på en av skolorna.
Ett målmedvetet inkluderingsarbete och kompetensutveckling för lärarna i matematikämnet har genomförts och kan vara en del av
förklaringen. En djupare analys av resultaten
och en kvalitetssäkring av rättning behöver
göras. Övriga skolor ligger ungefär på samma
nivå som tidigare år.
Bibehållen nivå på andel elever år 7 som
är nöjda med sin fritid.
Andelen elever som är nöjda med sin fritid
har minskat sedan föregående undersökning
och ligger nu under genomsnittet för länet.
Undersökningen visade också att 8 % av
eleverna var missnöjda med sin fritid. Genomsnittet i länet är 2 %. Även detta är en
kraftig försämring sedan föregående mätning.
Resultatet kan ställas emot nästa mått som
visar en positiv bild.
Andel elever år 7 som deltar i någon aktivitet på fritiden.
I hälsosamtalen har framkommit att ca 90 %
av eleverna deltar i någon form av föreningsverksamhet, samtliga med inriktning på idrott.
Elever i musikskolan samt elever som finns
inom Koordinatens fritidsverksamhet är inte
inräknade.
Tidigare jämförelser saknas men värdet bedöms som bra. Trots detta är eleverna alltså i
lägre grad än tidigare nöjda med sin fritid.
Upplevd trygghet i förskola och skola.
Någon tillförlitlig, systematisk mätning har inte
genomförts. Arbete har påbörjats för att hitta
lämpliga verktyg för detta.
Förskolechefernas och medarbetarnas bedömning är att barn och föräldrar upplever en
hög grad av trygghet i förskolorna.
Nöjd kund-index familjestöds öppenvård.
Genomförd enkät visar att 51 % av de som
haft kontakt med kommunens socialtjänst
upplever att deras situation har förbättrats.
Det är besökande till enheterna socialtjänst
barn, socialtjänst vuxna och socialtjänst bistånd som fått besvara enkäten.
Arbete med att beräkna index pågår i samarbete med Rådet för Kommunala Analyser,
RKA.
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
I Oxelösund når barn och ungdomar goda
studieresultat, var och en efter sina förutsättningar.
Måtten för studieresultat visar en
nedåtgående utveckling från 2013 och
måluppfyllelsen är låg.
I Oxelösund deltar barn och ungdomar
aktivt i ett brett kultur- och fritidsutbud.
Nämndernas mått är uppnådda eller i stort
sett uppnådda för denna prioritering och utvecklingen är positiv.
I Oxelösund växer barn och ungdomar upp
med trygga föräldrar och i en trygg och
säker miljö.
Utvecklingen är positiv och måtten till största
delen uppnådda eller nästan uppnådda. Värden saknas för några mått.
Fortsatta utmaningar
Den stora utmaningen är att förbättra elevernas studieresultat.
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2013
2014
Hur många barn per personal är det planerat för i kommunens förskolor?
5,5
5,2
Hur många barn per personal är det faktiskt i kommunens
förskolor?
4,9
4,4
Vilket resultat når elever i år 3 i kommunen i de nationella
proven? Andel som klarar alla prov.
63 %
79 %
Vilket resultat når elever i år 6 i kommunen i de nationella
proven? Andel som klarar alla prov.
89 %
88 %
Andelen behöriga till något nationellt program på gymnasiet.
99,1 %
84,6 %
Andelen inte återaktualiserade ungdomar ett år efter insats
eller utredning inom socialtjänsten?
76 %
74 %
Hur stor andel av de elever som bor i kommunen fullföljer
gymnasiet inom 4 år?
72,1 %
83,3 %
Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan?
Kronor per år.
115 414
125 721
Vad kostar ett betygspoäng Oxelösunds kommun? Kronor.
383
418
Vad är kostnaden för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kronor per elev.
30 591
18 801
Riktning
Andelen elever som fullföljer gymnasiet på fyra
år är bland de högsta i landet och kostnaden
för elever som inte fullföljer har minskat betydligt.
Kommentarer till jämförelsen
Både den planerade och den faktiska personaltätheten i kommunens förskolor har fortsatt
att öka vilket bör ha samband med ökad kostnad.
Resultaten stödjer uppfattningen att studieresultaten varierar kraftigt över åren. Ingen stabil
uppåtgående utveckling kan skönjas och arbetet för att förbättra och stabilisera resultaten
måste fortsätta.
Resultaten på de nationella proven i år 3 har
förbättrats markant medan resultaten för år 6
är i stort sett desamma som förra året och
kommunen tillhör gruppen med sämst resultat i
jämförelsen.
Utvecklingen av resultaten som kan hänföras
till trygghet (personaltäthet i förskolan), är mer
positiva vilket överensstämmer med uppföljningen av kommunmålet.
Andelen behöriga till ett nationellt program på
gymnasiet har sjunkit samtidigt som kostnaden
per betygspoäng har ökat.
10
God folkhälsa
Oxelösundarnas faktiska folkhälsa och upplevda livskvalitet ska utvecklas positivt.
Prioriteringar 2014-2016
Oxelösundarnas känsla av delaktighet och
inflytande är god.
Oxelösundarna deltar i aktiviteter som främjar
hälsa och friskvård.
Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt
från missbruk.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar relativt låg
måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar.
uppnådda
Måluppfyllelsen avseende delaktighet och
inflytande är god och utvecklingen positiv.
Deltagande i aktiviteter som främjar hälsa och
friskvård har inte visat resultat i förbättrad
hälsa. Uppföljningen visar framgång för behandlingsarbetet.
ej
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. God folkhälsa når
nivån relativt låg måluppfyllelse.
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet
inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2012
2013
2014
-
38
-
Ökade möjligheter för medborgarna att
delta i kommunens utveckling.
37 %
39 %
52 %
Förbättrat värde självupplevd hälsa.
69 %
66 %
66 %
Minskat sjukpenningtal. Antal dagar.
8,5
10,6
11,6
Andel vuxna med missbruksproblem
som inte återaktualiserats ett år efter
avslutad utredning eller insats.
64 %
-
69 %
Medborgarnas upplevelse av insyn och
inflytande över kommunens
verksamheter ska öka.
3
1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015.
2 Värdet är ej helt jämförbart p.g.a. delvis nya frågor.
3 Avser 2011.
11
1
2
Resultat samt utvecklingsriktning från 2013
Andel vuxna med missbruksproblem som
inte återaktualiserats ett år efter avslutad
utredning eller insats.
Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått
Medborgarnas upplevelse av insyn och
inflytande över kommunens verksamheter
ska öka.
Andelen som genomgått behandling och inte
återaktualiserats inom ett år har ökat. Det
positiva utfallet indikerar att fler invånare som
söker hjälp får rätt typ av stöd. Jämfört med
föregående år har en större andel
kommuninvånare med missbruksproblematik
mottagit behandling vilket också är positivt.
Medborgarundersökningen genomförs i Oxelösund vartannat år. Inget värde finns för
2014.
Ökade möjligheter för medborgarna att
delta i kommunens utveckling.
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
Uppnått värde är inte helt jämförbart med
tidigare år då frågorna som ställs i självskattningen gjorts om.
Oxelösundarnas känsla av delaktighet och
inflytande är god.
I jämförelse med andra kommuner kan konstateras att Oxelösunds värde 2014 tangerar
medelvärdet för övriga kommuner. Det är en
tydlig förbättring jämfört med 2013. Förbättringen beror bland annat på utvecklingen av
kommunens hemsida och det arbete som
påbörjades under 2014 kring utveckling av
medborgardialog.
Åtgärder har genomförts men har ännu inte
visat sig i resultaten och få mått är uppnådda.
Utvecklingen varierar i de olika nämnderna.
Oxelösundarna deltar i aktiviteter som
främjar hälsa och friskvård.
Måtten är uppnådda helt eller till stor del.
Utvecklingen är svagt positiv vad gäller ungdomar. Resultatet har inte avspeglats i förbättrad folkhälsa.
Förbättrat värde självupplevd hälsa.
Ingen förbättring av värdet har uppmätts.
Minskat sjukpenningtal.
Oxelösundarna lever ett självständigt liv fritt
från missbruk.
Andel sjukpenningdagar per invånare och år
har återigen ökat och Oxelösunds kommun
ligger lite högre i jämförelse med de flesta
andra Sörmlandskommunerna. Framför allt
ligger kvinnorna högt med ett mått på 16,4
sjukpenningdagar per år.
Värden för missbruksvård är uppnådda och
utvecklingen positiv. Mått som kan visa ett
självständigt liv är sämre och utvecklingen
negativ. Utvecklingen är svagt positiv avseende de ungdomar som varken studerar eller
arbetar.
Fortsatta utmaningar
Folkhälsan behöver förbättras.
12
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2014
2013
1
Riktning
2
Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare?
8,5
10,6
Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i
kommunens utveckling? Andel av maxpoäng.
39 %
52 %
Nöjd inflytandeindex helheten.
38
-
Andel invånare som någon gång under året erhållit ekonomiskt bistånd.
3,0 %
3,7 %
3
4
1 Värde från 2012.
2 Värde från 2013.
3 Värdet är inte helt jämförbart med det föregående p.g.a. delvis nya frågor.
4 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015.
Övriga värden är sämre än vid föregående år.
Sjukpenningtalet i Oxelösund har ökat årligen
sedan 2011. Detta stödjer slutsatsen ovan om
att kommuninvånarnas hälsa inte har förbättrats och utvecklingen är otillfredsställande.
Kommentarer till jämförelsen
Värdet som visar möjligheten för medborgarna
att delta i kommunens utveckling har förbättrats och kommunen placerar sig i medelgruppen av kommuner. Förbättringen kan påverka
Nöjd inflytandeindex vid kommande mätning.
13
Trygg och värdig ålderdom
Det är värdigt, tryggt och säkert att åldras i
Oxelösund.
Prioriteringar 2014-2016
Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds
möjligheter att bo kvar i egen bostad.
Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats.
Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av god
kvalité, individinriktade samt ges med gott
bemötande.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar relativt låg
måluppfyllelse. Utvecklingen är försiktigt
positiv.
Upplevelsen av trygghet och delaktighet i
eget boende har förbättrats, upplevelsen av
bemötandet är sämre. Inom särskilt boende
upplevs bemötandet mer positivt. Däremot
har känslan av delaktighet och upplevelsen
av aktiviteter inte nått målvärdet.
uppnådda
ej
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Trygg och värdig ålderdom når nivån relativt låg måluppfyllelse.
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet
inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2012
2013
2014
Ökad upplevd trygghet hos personer i
ordinärt boende med stöd från hemvård.
37 %
28 %
29 %
Ökad andel som upplever att hänsyn tas till
åsikter och önskemål, särskilt boende
respektive hemvård.
72 % /
81 %
68 % /
81 %
73 % /
83 %
Ökad andel som upplever ett gott
bemötande i särskilt boende respektive
hemvård.
29 % /
70 %
42 % /
64 %
42 % /
66 %
14
Resultat samt utvecklingsriktning
från 2013
Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
Ökad upplevd trygghet hos personer i
ordinärt boende med stöd från hemvård.
Äldre i Oxelösund med behov av stöd erbjuds möjligheter att bo kvar i egen bostad.
Måttet är uppnått med liten marginal. Tryggheten är ett stort utvecklingsområde. Upplevelsen är beroende av faktorer såsom bemötande, möjlighet till påverkan för brukaren och
kontinuiteten bland personalen.
Äldre i Oxelösund har inflytande över utförandet av de insatser som beviljats.
Insatser till äldre i Oxelösund ska vara av
god kvalité, individinriktade samt ges med
gott bemötande.
Ökad andel som upplever att hänsyn tas
till åsikter och önskemål, särskilt boende
respektive hemvård.
De olika prioriteringarna överlappar varandra
och redovisas därför sammantaget.
Måttet är uppnått och utvecklingen positiv.
Även detta är ett stort utvecklingsområde där
attityden till brukarens egenmakt behöver
förstärkas.
Insatser för att ge trygghet i eget boende har
nått målen och utvecklats positivt medan
värdet på bemötandet har utvecklats negativt
och målvärdena är inte uppnådda.
Ökad andel som upplever ett gott bemötande i särskilt boende respektive hemvård.
Inom särskild boende är resultatet det motsatta avseende bemötandet och värdet visar
en stor förbättring från 2013.
Måttet är uppnått men med liten marginal.
Förbättringsarbete har under året pågått och
fortsätter under 2015 inom samtliga områden.
De äldres delaktighet har förbättrats i båda
grupperna. Hos gruppen som bor i egen bostad är målvärdet uppnått, i särskilt boende
inte fullt uppnått.
Fortsatta utmaningar
Fortsatt arbete med förbättrade attityder till
brukarna och deras möjlighet till påverkan.
15
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2013
2014
Vilket omsorgs- och serviceutbud har kommunens hemtjänst? Procent av maxpoäng.
61 %
52 %
Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst.
85 %
84 %
Hur många olika vårdare besöker en äldre person med
hemtjänst under en 14-dagarsperiod?
14
15
Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i
kommunen? Kronor per år.
231 005
306 455
Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende?
1
Procent av maxpoäng.
73 %
56 %
Andel brukare som är nöjda/mycket nöjda med sitt särskilda boende.
73 %
73 %
Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett
äldreboende från ansökan till erbjudande om plats?
111
31
Vad kostar en plats på kommunens särskilda boende?
Kronor per år.
653 476
646 372
Riktning
1 Frågorna som ligger till grund för bedömningen har ändrats. Resultatet är därför inte helt jämförbart med tidigare år.
Jämfört med kommunens egen måluppfyllelse ger KKiK:s undersökning en mer negativ
bild. En anledning kan vara att mätningarna
inte genomförts vid samma tidpunkt och att
den positiva utveckling som finns inte ännu
syns i KKiK. En slutsats är att utvecklingsarbetet inom kommunmålet Trygg och värdig
ålderdom måste fortsätta för att de äldre ska
vara nöjda med sitt boende och sin service.
Kommentarer till jämförelsen
Utvecklingen inom de flesta områden är negativ eller står stilla och Oxelösund har låga
värden i jämförelse med andra kommuner.
Positivt är att väntetiden på plats på ett äldreboende är väsentligt kortare än 2013 och att
kostnaden har minskat något.
16
Attraktiv bostadsort
Oxelösund erbjuder ett havsnära boende och
en hög kommunal service.
Prioriteringar 2014-2016
I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg, skola,
fritid och kulturliv.
Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar.
I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat
som gör det enkelt att starta, driva och utveckla företag.
Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet
och upplevs välfungerande.
Måluppfyllelse
ej
uppnådda
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är övervägande positiv.
Måluppfyllelsen avseende fritid och kulturliv
är god medan den varierar inom barnomsorg
och skola. Tillgången på bostäder har inte
motsvarat ambitionerna. Företagsklimatet har
utvecklats positivt. Upplevelsen av infrastrukturen har inte kunnat mätas.
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Attraktiv bostadsort
når nivån god måluppfyllelse.
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet
inte är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Mått
Uppnådda värden
2013
2014
Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med
kommunen som en plats att bo och leva på.
Index 1-100.
55
-
Ökat antal nyproducerade bostäder.
61
19
3,3
-
2
55
-
1
2012
Företagarnas sammanfattande omdöme om
kommunens näringslivsklimat ska förbättras.
Skala 1-6.
2,7
Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med
kommunens gator och vägar.
Index skala 1-100.
1 Värdet ingår i Medborgarundersökningen som genomförs nästa gång 2015
2 Värde för 2014 finns inte. Nästa värde avser 2015 och presenteras i maj.
17
1
Resultat samt utvecklingsriktning
från 2013
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått
I Oxelösund erbjuds bra barnomsorg,
skola, fritid och kulturliv.
Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med
kommunen som en plats att bo och leva på.
Måluppfyllelsen är god avseende bra fritid
och kulturliv medan barnomsorg och skola
uppvisar varierad måluppfyllese.
Medborgarundersökningen genomförs i
Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för
2014 finns därför inte att tillgå.
Ökat antal nyproducerade bostäder.
Oxelösund har ett bra och varierat bostadsutbud för olika behov och åldrar.
Antalet nyproducerade bostäder har inte nått
upp till önskad nivå. Antalet beräknas öka
kommande år, flera byggprojekt pågår och
fler bygglov har beviljats.
Mått för antal nya bostäder har lågt värde,
däremot är planberedskapen för bostadsbyggnation god. Invånarantalet har ökat.
Företagarnas sammanfattande omdöme om
kommunens näringslivsklimat ska förbättras.
I Oxelösund finns ett positivt företagsklimat som gör det enkelt att starta, driva
och utveckla företag.
Näringslivsklimatet utvecklas positivt. Värde
för 2014 kommer inte att presenteras. Nästa
värde presenteras i maj och kommer att avse
2015. Från 2012 till 2013 ökade omdömet
från 2,7 till 3,3 vilket var en stor förbättring.
Oxelösund närmar sig genomsnittet för
landets kommuner vilket 2013 var 3,4 på en
skala 1-6. I rankingen för 2014 förbättrade
Oxelösund sin placering med 130 platser och
utsågs till årets klättrare.
Måluppfyllelsen är mycket god. Kommunen
har klättrat i Svenskt näringslivs ranking. Plan
för företagsetablering har tagits fram.
Infrastrukturen i Oxelösund håller god kvalitet
och upplevs välfungerande.
Måtten visar god måluppfyllelse för ökat resande med buss samt upprättande av cykelplan. För övrig infrastruktur finns inga mått.
Fortsatta utmaningar
Ökad nöjdhet hos kommuninvånarna med
kommunens gator och vägar.
Bostadsutbudet behöver öka och breddas.
Medborgarundersökningen genomförs i
Oxelösunds kommun vartannat år. Värde för
2014 finns därför inte att tillgå.
18
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2013
2014
Hur ser medborgarna på sin kommun som en plats att leva och
bo på? Index 0-100.
55
-
1
Hur trygga känner sig medborgarna i kommunen? Index 0-100.
59
-
1
Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum?
50 %
53 %
Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fick plats inom
förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum?
18
52
Hur många timmar i veckan har biblioteket öppet utöver 08-17
på vardagar?
16
16
Hur många timmar i veckan har simhallen öppet utöver 08-17
på vardagar?
41
41
Hur många timmar i veckan har återvinningsstationen öppet
utöver 08-17 på vardagar?
8
19
Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna?
Andel av maxpoäng.
80 %
80 %
Hur stor andel av medborgarna som skickar en enkel fråga via
e-post får svar inom två arbetsdagar?
89 %
74 %
Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga?
46 %
44 %
Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefonen ställt en enkel fråga till kommunen?
88 %
89 %
Riktning
1 Uppgifter från Medborgarundersökningen. Nästa mätning görs 2015.
Däremot har väntetiden ökat markant för dem
som inte får plats det datum de önskat. Kommunens förmåga att svara på frågor har försämrats medan bemötandet fortfarande är
medelgott. Resultaten bekräftar den bedömda
måluppfyllelsen för Attraktiv bostadsort.
Kommentarer till jämförelsen
Öppettider för bibliotek, simhall och återvinningscentral har höga värden och tyder på god
service till kommuninvånarna. Fler får förskoleplats på önskat datum och kommunen är
medelbra i jämförelsen.
19
Hållbar utveckling
Oxelösund tar ansvar för att långsiktigt säkra
resurser för framtiden och för kommande generationer.
Prioriteringar 2014-2016
I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil.
Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att möta
samhällets krav inom miljöområdet.
Måluppfyllelse
Kommunen som helhet visar god måluppfyllelse. Utvecklingen är inte tillfredsställande i alla delar.
ej
uppnådda
Måluppfyllelsen avseende kommunens ekonomi är till stora delar god och utvecklingen
positiv. Personalens höga sjukfrånvaro är
oroande. Resultatet inom miljöområdet är inte
tillfredsställande, exempelvis har energikostnaden ökat i kommunens lokaler.
uppnådda
nästan
uppnådda
Total andel uppnådda mått för Kommunfullmäktige och nämnder. Hållbar utveckling
når nivån god måluppfyllelse.
Grön färg visar att måttet är uppnått, gult att
det är i stort sett uppnått och rött att måttet inte
är uppnått. Pilarnas riktning anger utvecklingen
sedan 2013.
Uppföljning av
kommunfullmäktiges mått
Tabellen visar utvecklingen av de mått
kommunfullmäktige antagit i Mål och budget
2014-2016.
Mått
Minskad avvikelse från standardkostnad
totalt.
Uppnådda värden
2012
2013
2014
9,1
4,2
-
1
78
-
2
34 %
-
149 847
153 716
Ökat medarbetarengagemang totalt i
kommunen.
Ökad andel återvunnet material i förhållande till totala mängden hushållsavfall.
Ökat resande med busslinje 715 och 815
exklusive skolresor.
40 %
3
162 934
1 Värdet för 2014 presenteras först i juni 2015
2 Mätning har inte genomförts
3 Avser 2011
20
Resultat samt utvecklingsriktning från 2013
Kommentarer och analys av kommunfullmäktiges mått
Måluppfyllelse inom prioriterade
områden
Minskad avvikelse från standardkostnad
totalt.
I Oxelösund är kommunens ekonomi stabil.
Avvikelsen från standardkostnad fortsätter att
minska. 2011 var avvikelsen drygt 13 % vilket
motsvarade omkring 44 mkr. Sedan dess har
avvikelsen minskat till 4,2 % 2013.
Oxelösunds värde 2013 är bättre än andra
jämförbara kommuners.
Arbete med att kommunens ekonomi ska
vara stabil har prioriterats högt i verksamheterna. Kommunen som helhet visar ett positivt
resultat. Kommunen har amorterat 28 mkr på
sin låneskuld vilket är något mindre än föregående år. Nettokostnadsandelen har visserligen ökat, vilket är negativt, men resultatutvecklingen har varit tillfredsställande.
Värdena för 2014 presenteras först i juni
2015. Utifrån den ekonomiska uppföljningen
2014 är det troligt att värdet vänder uppåt
igen och att avvikelsen från standardkostnad
kommer att öka. Det är svårt att bedöma vad
det innebär i förhållande till andra kommuner.
Arbetet med att skapa stabilitet måste dock
fortsätta.
Oroande är hur kostnadsökningar som beror
på den kraftiga ökningen av antalet elever
ska hanteras. Omställningskostnader och
lärarbehov är stora utmaningar för organisationen.
Dessutom är kostnadsnivån för socialtjänsten
fortsatt alltför hög.
Ökat medarbetarengagemang totalt i
kommunen.
Oxelösunds kommun är en attraktiv arbetsgivare.
Någon ny mätning har inte gjorts under året.
Oxelösund blev utsedd till en av 100
attraktiva arbetsgivare i undersökningen
Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Inför
undersökningen svarade majoriteten av
kommunens medarbetare positivt på frågan
om de uppfattar Oxelösund som en attraktiv
arbetsgivare.
Ökad andel återvunnet material i förhållande
till totala mängden hushållsavfall.
Statistik för 2014 presenteras i mars. Utvecklingen från senaste mätningen som
gjordes 2011 har varit negativ.
Ökat resande med busslinje 715 och 815
exklusive skolresor.
Personalens sjukfrånvaro fortsätter att öka.
Antalet resande har ökat jämfört med föregående år men har ännu inte nått samma nivå
som 2012.
Oxelösunds kommun arbetar aktivt för att
möta samhällets krav inom miljöområdet.
Aktivt arbete har gjorts inom flera områden
med positivt resultat. Andelen enskilda avlopp
har minskat. Matsvinnet i skolorna har
minskat. Gång- och cykelvägar utökas.
Negativt är att energianvändningen har ökat i
kommunens lokaler och att andelen inköp
inom ramavtal inte uppnått målvärdet.
Fortsatta utmaningar
En stor utmaning är att minska personalens
sjukfrånvaro.
21
Resultaten delas i tre grupper vilka markeras
med grönt (bland de 25 % bästa i landet) gult
(bland de 50 % medelbra) och rött (bland de
25 % sämsta). Siffrorna anger Oxelösunds
värde. Utvecklingsriktning anges med en pil.
Oxelösund jämfört med andra
kommuner
Indikatorer från Kommunens kvalitet i korthet.
Mått
2014
2013
1
Riktning
2
34 %
Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material av hushållsavfall.
40 %
Hur stor andel av kommunorganisationens bilar är miljöbilar?
38,2 %
41,7 %
Hur stor andel av kommunens totala mängd inköpta livsmedel
är ekologisk?
10 %
15 %
78,1 %
77,9 %
Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen under första halvåret?
3,2
3,2
Nöjd kundindex förtagsklimat. Sveriges Kommuner och Landstings undersökning Insikten. Index 0-100.
65
-
Andelen förvärvsarbetande mellan 20-64 år.
3
1 Värde från 2012
2 Värde från 2013
3 Ingen mätning har genomförts 2014
Både andelen miljöbilar i kommunorganisationen och andelen ekologiska livsmedel har
ökat, livsmedlen med 50 %. Andelen återvunnet material minskade mellan 2012 och 2013.
Kommentarer till jämförelsen
I jämförelse med övriga deltagande kommuner
har Oxelösund inte förändrat sin position utan
tillhör de 50 % medelbra kommunerna. Undantag är antalet nystartade företag där kommunen tillhör de 25 % sämsta. (Däremot visar
annan statistik att Oxelösund har klättrat 130
platser i Svenskt näringslivs ranking.)
Jämförelsen motsäger delvis bedömningen av
måluppfyllelsen ovan, Oxelösunds resultat är
inte särskilt goda i jämförelse med andra
kommuner.
22
Finansiella mål
De finansiella målen för 2014 har preciserats
till resultatmål om minst 0,5 % av skatter och
statsbidrag, för 2015 minst 1,0 % och för 2016
minst 1,5 %. Dessutom mäts
nettokostnadsandel och koncernens soliditet.
Kommunens resultat (enligt resultaträkning
inklusive återlagda reavinster): 0,5 % av
skatter och statsbidrag. Uppfyllt.
2013
2014
1,44 %
1,49 %
Två av Kommunstyrelsen fastställda finansiella
mått för 2014 är uppfyllda vilket ändå får ses
som godkänt med tanke på att kommunen
2012 och 2013 fick stora intäkter via AFApengar. Nettokostnadsandelen har ökat marginellt under 2014. Låneskulden har minskat
med 27,6 mkr vilket minskar räntekostnaderna
med 0,8 mkr på årsbasis. För att kunna säga
att Oxelösund idkar god ekonomisk hushållning och har en långsiktigt stabil ekonomi
krävs att kommunen håller i ekonomin och
fortsätter den trend som har påbörjats. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett grepp om
framtiden men är inte där än. Kommunen behöver fortsätta hålla i ekonomin
Nettokostnadsandel: Målvärde en sänkning
gentemot värdet i 2013, 98,7% Ej uppfyllt.
2013
2014
98,1 %
98,7%
Soliditet för koncernen: Målvärde en ökning
gentemot värdet 2013 från 33,0 %. Uppfyllt.
2013
2014
33,0 %
34,8 %
Verksamhetsperspektivet inriktas mot kommunens förmåga att bedriva verksamheten på ett
kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. I
Oxelösund visar kommunkoncernens kommunmål på verksamhetsperspektivet.
23
Personalredovisning
Utbildningsnämndens ökning på 17,9
årsarbetare beror på att antalet elever ökat i
grundskolan och på Campus vilket medfört ett
ökat antal arbetade timmar.
Inledning
2014 har varit förändringarnas år. I många
delar har arbetet och organisationen
förändrats, om än i det lilla. På sina ställen har
förändringarna varit större och tvingat fram nya
arbetssätt och rutiner. I andra delar har
förändringarna varit små men ändå
utvecklande. Förändringar är energikrävande
för de allra flesta även om man kan se vikten
och betydelsen av dem. De kan också vara en
av flera orsaker till att sjukfrånvaron fortfarande
ligger på oroväckande höga nivåer. Även om
sjukfrånvaron är bekymrande kan ändå
konstateras att utvecklingen i många delar har
gått framåt genom projekt som "Förändra
radikalt", nya metoder för sjukrapportering,
seminarier i kommunikation och bemötande
samt nya former för medskapande och
delaktighet. 2014 kan summeras som ett år då
ett stort antal aktiviteter och åtgärder verkligen
har verkställts och inte bara pratats om. Ett
förhållningssätt med fokus på att agera och
inte bara diskutera spirar. Förhoppningsvis är
det "smittsamt" och skapar aktivitet, kreativa
idéer på alla plan och en högre grad av
framtidstro i organisationen.
På Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
slutade den faktiskt arbetade tiden på 12,9
årsarbetare, vilket är 2,4 årsarbetare mer än
2013. Efter förra årets besparingskrav är nu
verksamhetens vakanser åter bemannade.
Antal anställda
Antalet medarbetare ökade markant under
2014 med totalt 28 tillsvidareanställda och 52
visstidsanställda. 30 november var
kommunens medarbetare 823 stycken.
Ökningen återfinns i samtliga nämnder förutom
i Kultur- och fritidsnämnden som ligger kvar på
samma nivå som 2013.
Inom Vård- och omsorgsnämnden har det blivit
16 stycken fler tillsvidareanställa vilket beror på
öppnandet av ett HVB-hem för
ensamkommande flyktingbarn samt en
utökning av antalet sjuksköterskor och en
biståndshandläggare. Visstidsanställningarna
har ökat på grund av ökad sjukfrånvaro och
tillfälliga anställningar i hemvården.
Faktisk arbetad tid
Utbildningsnämndens ökning med 11 stycken
tillsvidareanställda beror på att antalet elever
har ökat i grundskola och på Campus. De
visstidsanställda har ökat med 22 stycken med
anledning av en ökad sjukfrånvaro där
visstidsanställda har tagits in som
frånvarotäckare samt att medarbetare i
förskolan har valt att gå ner i
sysselsättningsgrad och ersatts med
visstidsanställda.
Under 2014 ökade den faktiskt arbetade tiden i
kommunen med totalt 51,5 årsarbetare
(inkluderat tillsvidareanställda,
visstidsanställda, tim-avlönat arbete samt överoch mertid). De tillsvidare- och
visstidsanställda har ökat sin faktiskt arbetade
tid med 34,7 årsarbetare medan timavlönade
har ökat med 16,8 årsarbetare. Över- och
mertid har minskat med 0,2 års-arbetare. En
årsarbetare innebär cirka 1 700 arbetade
timmar.
Totalt antal anställda
Mätdatum 30 november
Uttag av semester, föräldraledighet och vård
av barn ligger kvar på liknande nivåer som de
senaste åren.
1000
Antal personer
Alla nämnder har ökat sin faktiskt arbetade tid
under året. Mest har Vård- och
omsorgsnämnden och Utbildningsnämnden
ökat med 27,0 respektive 17,9 årsarbetare.
Förändringen inom Vård- och
omsorgsnämnden beror bland annat på ett
nystartat HVB-hem för ensamkommande
flyktingbarn och en ökad vikarietäckning på
grund av sjukfrånvaro.
800
600
400
41
50
102
680
693
721
2012
2013
2014
200
0
Tillsvidareanställda
24
Visstidsanställda
De största förändringarna återfinns på
Utbildningsnämnden som minskade
användandet av övertid och mertid med 0,9
årsarbetare, medan Vård- och
omsorgsnämnden ökade användandet med
0,8 årsarbetare.
Timavlönade
Det timavlönade arbetet 2014 motsvarade
105,4 årsarbetare vilket är en ökning med 16,8
årsarbetare i jämförelse med 2013.
Alla förvaltningar har ökat användandet av
timavlönade. Den största förändringen
återfinns hos Vård- och omsorgsnämnden som
under 2014 har ökat användandet av
timavlönade med 11,4 årsarbetare till 74,1.
Sedan 2010 har användandet av timavlönade i
Vård- och omsorgsnämnden ökat med 81 %.
Ökningen under året beror på en hög
korttidssjukfrånvaro bland de
tillsvidareanställda medarbetarna.
Utbildningsnämndens minskning beror på att
tillgången på vikarier har varit god under året
och att fler visstidsanställda har täckt upp i
verksamheten än under 2013.
Av Kommunstyrelsens totala över- och mertidstimmar 2014 på 0,6 årsarbetare, återfinns
0,4 årsarbetare på kostenheten.
Vård- och omsorgsnämndens ökning av överoch mertidstimmar med 0,8 årsarbetare beror
på svårigheter att använda personalresurser
effektivt inom och över enheterna.
Utbildningsnämnden har under året ökat det
timavlönade arbetet med 3,4 årsarbetare. Den
ökade sjukfrånvaron har i vissa fall täckts med
timavlönade liksom vissa vakanser under
rekryteringsprocesser som dragit ut på tiden.
Dessutom påverkar det ökade behovet av
modersmålslärare inom grundskolan.
Antal övertids- och mertidstimmar
Inom Kommunstyrelsen har timavlönat arbete
ökat med 1,6 årsarbetare vilket beror på att
kommunen anställde fler ferieungdomar under
sommaren 2014 i jämförelse med året innan.
12000
10000
8000
6000
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden och
Kultur- och fritidsnämnden har väldigt låga
nivåer av timavlönat arbete även om det
förekommer.
4000
2000
0
2012
Övertid
Timavlönade omräknat i årsarbetare
2013
2014
Mertid
Heltid och deltid
80
70
60
50
40
30
20
10
0
2012
2013
KS
UN
Omsorgspersonalen inom Vård- och
omsorgsnämnden har fortsatt möjlighet att
välja sysselsättningsgrad två gånger per år.
Det förekommer att medarbetarna väljer att
öka eller minska sin sysselsättningsgrad men
förändringarna är vanligtvis små. Eventuell
överbemanning blir så kallade stjärnturer och
kan användas av verksamheter med behov,
vanligtvis vid vakanstäckning på grund av
sjukdom eller semester.
2014
VON
I den kommunövergripande statistiken har
antalet tillsvidareanställda med heltid ökat från
76 % 2013 till 76,7 % 2014. Den
genomsnittliga sysselsättningsgraden för
tillsvidare- och visstidsanställda är 92 % vilket
är en minskning från 2013 (93 %).
Över- och mertid
Under 2014 ökade antalet övertidstimmar med
cirka 750 timmar medan mertidstimmarna
minskade med knappt 1000 timmar. Det ger en
total minskning av antalet övertids- och
mertidstimmar med 0,2 årsarbetare, cirka 250
timmar.
25
Åldersstruktur
Personalkostnader
Åldersstrukturen förändrades endast marginellt
mellan 2013 och 2014. Medelåldern sjönk
något från 45,7 till 45,3 år. De flesta
medarbetare återfinns i ålderkategorierna 4049 år (26,8 %) och 50-59 år (26,3 %). Av det
totala antalet medarbetare är 12,6 % under 30
år vilket är en ökning från 2013 (10,6 %). 12,8
% av medarbetarna är över 60 år vilket innebär
105 personer. Av dessa är 10 personer över
65 år, 5 kvinnor och 5 män.
Den totala personalkostnaden ökade under
2014 med 24 mkr vilken är 20 mkr mer än
2013 då ökningen var 4 mkr. Anledningen till
ökningen är den årliga löneöversynen men
framförallt att medarbetarna har blivit flera.
Utfall för respektive fackförbund i
löneöversyn 2014
Kommunal
Lärarförbundet
LR
Vision
Akadem SSR
Akademikerall.
Vårdförbundet
Fysioterapeuterna
Ledarna
Pensionsavgångar
Det var totalt 14 medarbetare som gick i pension under 2014, vilket är färre än 2013 då 21
medarbetare gick i pension. År 2014 låg medelåldern för pensionsavgång på 64,36 år vilket är något högre än 2013 då motsvarande
siffra var 63,66 år. Inom en femårsperiod
kommer cirka 100 personer att uppnå pensionsålder 65 år.
550 kr per person
2,62 %
2,62 %
2,60 %
2,20 %
2,80 %
2,88 %
2,62 %
2,50 %
.
Personalkostnader mkr
Antal som uppnår pensionsålder
65 år
360
350
30
340
20
330
320
10
310
0
2012
2015
2016
2017
2018
2013
2014
2019
Sjukfrånvaro
Sjukfrånvaro redovisat per åldersgrupp samt kön.
2012
2013
2014
- 29
8,77 %
10,22 %
8,93 %
30 – 49
6,48 %
7,34 %
7,44 %
50 -
6,14 %
8,41 %
8,85 %
Kvinnor
7,08 %
8,86 %
9,16 %
Män
3,07 %
3,37 %
2,82 %
Korttidssjukfrånvaro Dag 1-14
3,46 %
3,46 %
3,43 %
Sjukfrånvaro Dag 15-90
1,44 %
1,84 %
1,99 %
Långtidssjukfrånvaro Dag 91-
1,56 %
2,70 %
2,78 %
Total sjukfrånvaro
6,45 %
8,00 %
8,20 %
Åldersgrupp
Kön
26
Inom Utbildningsnämnden har sjukfrånvaron
ökat från 7,28 % 2013 till 7,74 % 2014.
Variationerna i sjukfrånvaro mellan olika
verksamheter är stor. Lokalernas utformning
och antalet barn bidrar till en hög
arbetsbelastning inom förskolan där
enhetscheferna har arbetat systematiskt
tillsammans med företagshälsovården för att
komma tillrätta med ohälsan.
Sjukfrånvaro i procent
9
8
7
6
5
4
3
2
1
0
2012
2013
Kort
Lång
2014
Kommunstyrelsens sjukfrånvaro har sjunkit
under året från 7,05 % 2013 till 4,49 % 2014.
Framförallt har insatser gjorts på kost- och
ekonomienheten vilket gett ett positivt resultat.
Total
Den sammanlagda sjukfrånvaron har ökat från
8,0 % 2013 till 8,2 % 2014. Den korta
sjukfrånvaron är i princip oförändrad medan
långtidssjukfrånvaron har ökat marginellt.
Sjukfrånvaron ökar mest mellan dag 15-90 där
den ökat med 0,15 procentenheter.
Inom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
har sjukfrånvaron minskat från 3,03 % 2013 till
2,50 % 2014. Verksamheten har en utsedd
hälsoinspiratör som inspirerar sina kollegor till
goda hälsoval med ökad träning och bättre
kostvanor vilket antas bidra till en positiv och
långsiktig hälsa.
Sjukfrånvaron har under året ökat mest bland
medarbetare över 50 år med 0,44
procentenheter. I åldersgruppen under 29 år
har sjukfrånvaron sjunkit från 10,22 % 2013 till
8,93% 2014 men det är fortfarande
åldersgruppen under 29 som har den högsta
sjukfrånvaron.
Under 2014 sjönk frisktalet med 3
procentenheter till 48 %. Det innebär att 48 %
av de tillsvidareanställda medarbetarna har
uppfyllt kriteriet för definitionen av långtidsfrisk,
det vill säga de har haft sju eller färre
sjukdagar under 2014.
Sjukfrånvaron skiljer sig markant mellan män
och kvinnor. Männens sjukfrånvaro har sjunkit
med 0,55 procentenheter till 2,82 % och
kvinnornas sjukfrånvaro har ökat med 0,3
procentenheter till 9,16 %.
För att komma tillrätta med ohälsan på våra
arbetsplatser har både främjande,
förebyggande och rehabiliterande insatser
gjorts under året.
Sjukfrånvaron har ökat i alla nämnder utom
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden där den
har sjunkit 0,53 procentenheter och
Kommunstyrelsen där den sjunkit 2,56
procentenheter.
Främjande insatser syftar till att bevara eller
öka det friska. De främjande insatserna under
året har bestått av exempelvis utbildningar för
hälsoinspiratörer, chefer och skyddsombud,
föreläsningar för arbetsgrupper om
konditionens betydelse för hälsa och ork,
genomförda hälsoprofiler med råd om hur
medarbetaren ska kunna påverka sin
långsiktiga hälsa på ett positivt sätt och
kostnadsfria prova på aktiviteter i olika
träningsformer.
Inom Vård- och omsorgsnämnden ökade
sjukfrånvaron från 9,11 % 2013 till 9,60 %
2014. Den största anledningen till
korttidssjukfrånvaron är infektionssjukdomar
medan orsaken till långtidssjukfrånvaron är
belastningssjukdomar och psykosocial
överbelastning. Arbetstidsmodellen för rätten
till heltid kan också ha påverkat hälsotalen
negativt på grund av sin komplexitet. Många
insatser har gjorts tillsammans med
företagshälsovården för att komma till rätta
med ohälsan.
En förebyggande insats syftar till att en
identifierad risk minimeras eller tas bort så att
risken för skada eller ohälsa minskar. Exempel
på förebyggande insatser som gjorts under
året är interna utbildningar i kommunikation
och bemötande mellan kollegor,
arbetsmiljökartläggningar med konsultinsatser
av företagshälsovården, ergonomiska
bedömningar av arbetsplatser, konditionstester
av medarbetare samt utbildning i
konflikthantering och självförsvar för utsatta
grupper.
Inom Kultur- och fritidsnämnden ökade
sjukfrånvaron från 3,89 % 2013 till 4,10 %
2014. Ökningen, som framförallt ligger på
långtidssjukfrånvaron, kan bero på att
verksamheten har ställts inför en rad olika
utmaningar under året vilket ökat belastningen
på medarbetarna. För att komma tillrätta med
ohälsan har medarbetarnas delaktighet i det
systematiska arbetsmiljöarbetet varit viktig
under året.
En rehabiliterande insats syftar till att få tillbaka
medarbetaren i arbete så snabbt som möjligt.
Arbetsanpassning, kartläggningssamtal,
arbetsföremågeutredningar, stödsamtal hos
27
beteendevetare och psykolog,
rehabiliteringsmöten, rehabiliteringsplaner och
omplacering har använts som verktyg för detta.
Företagshälsovård
Den totala kostnaden för kommunens företagshälsovård 2014 hamnade på 767 tkr vilket
är en ökning med drygt 120 tkr i jämförelse
med 2013. Kostnadsökningen är en direkt följd
av att flera arbetsgrupper har kopplats till företagshälsovårdens tjänst sjuk och frisk. Tjänsten innebär att medarbetaren när den blir sjuk
ringer företagshälsovårdens telefontjänst för att
få kvalificerad sjukvårdsrådgivning. Chefen får
samtidigt en återkoppling via mejl att medarbetaren är sjuk samt en kontinuerlig sjukfrånvarostatistik över sina arbetsgrupper. Grupper
som är kopplade till tjänsten finns inom Vårdoch omsorgsnämnden samt Kostenheten på
Kommunstyrelsen.
Under 2014 har personalenheten fungerat som
stöd till chef i många olika
rehabiliteringsärenden både vid korttids- och
långtidssjukfrånvaro. Stöd som efterfrågats är
exempelvis att få råd om lämpliga insatser,
stöd under flerpartssamtal, framtagande av
omplaceringsutredningar och
missbrukskontrakt samt att få uppbackning vid
överläggningar och förhandlingar inom
området.
Arbetsskador och tillbud
Under 2014 har 43 arbetsskador
inrapporterats. 12 stycken av dessa har
uppkommit av psykisk överbelastning, 7
stycken av fysisk överbelastning och 8 stycken
när medarbetaren har halkat och fallit, med
eller utan cykel. Vid 4 tillfällen har
medarbetaren fått fysiska skador som
åsamkats av annan person. Övriga skador är
stick- och brännskador, skada på grund av
fallande föremål och fordons-olyckor.
Omkring 30 % av företagshälsovårdens
insatser är gjorda av beteendevetare och
psykolog, 20% av företagsläkare, 14% av
företagssköterska och 10% av fysioterapeut.
Andra kompetenser som anlitats är bland
annat arbetsmiljöingenjör och hälsoutvecklare.
Kostnad företagshälsovård per
nämnd 2012-2014
Kronor
Tillbudsrapporteringen har ökat från 75 stycken
2013 till 92 stycken 2014. Ett tillbud är en
oönskad händelse som kunnat leda till ohälsa
eller olycksfall. Att göra en tillbudsrapportering
är en viktig del i det förebyggande
arbetsmiljöarbetet och bidrar till att ge en bättre
kunskap om arbetsplatsens arbetsmiljörisker.
Om risken är känd kan åtgärder sättas in så att
ohälsa eller arbetsskada kan förhindras.
Av inrapporterade tillbud var cirka 75 %
stressrelaterade. Den upplevda stressen har
utlösts av olika anledningar där vikariebrist,
högt arbetstempo, konflikter, otydliga
instruktioner och brist på raster är några.
450 000
400 000
350 000
300 000
250 000
200 000
150 000
100 000
50 000
0
KS
UN
2012
Cirka 10 % av tillbuden var hot- och
våldrelaterade. Det är en minskning i
jämförelse med de senaste åren där tillbuden
på grund av hot och våld har legat stadigt runt
30 %. Det finns anledning att tro att satsningen
under 2013 och 2014 på ”Trygg på jobbet” har
gett resultat. I satsningen har ett flertal
aktiviteter genomförts; chefer och
skyddsombud har fått utbildning i
riskbedömning hot och våld, utsatta grupper
har fått utbildning i konflikthantering och
självförsvar, alla enheter har uppmanats att
titta över och uppdatera sina rutiner för hot och
våld och personalenheten har tagit fram rutiner
och hjälpmaterial för hot- och våldsituationer.
VON
2013
MSN
KFN
2014
Arbetsmiljö och hälsa
Kommunen har under hösten 2014 genomfört
en grundläggande arbetsmiljöutbildning på 2,5
dagar för nya chefer och skyddsombud. En
stor aktivitet och entusiasm präglade dagarna
som syftade till att få vardagens systematiska
arbetsmiljöarbete att bli väl fungerande i alla
delar från riskbedömning till åtgärder och
uppföljning. Vidare erbjöds chefer och
skyddsombud en dags fördjupad
arbetsmiljöutbildning i november. Deltagarna
delades upp i lag och fick svara på en rad olika
frågor och påstående inom
arbetsmiljöområdet. Ett lättsamt och roligt sätt
att arbeta med ett viktigt område.
Övriga tillbud 2014 hade en stor spridning med
risker som till exempel stick-, bränn-, fall- och
skärskador.
28
Kommunen fortsatte sitt långsiktiga
hälsofrämjande arbete tillsammans med 20
härliga hälsoinspiratörer som motorer för det
jobbet. Medarbetarna har erbjudits att delta i
flera olika hälsoföreläsningar och en rad olika
”prova på aktiviteter”, bland annat zumba,
löpträning, spinning, yoga och core. Det har
ordnats matlagningskurs, cykeltävling och en
rad andra aktiviteter för att inspirera till goda
hälsoval.
Samtliga chefer bjuds månatligen in till
Ledarfrukostar. Varje tillfälle har olika teman
eller informationspunkter och syftet är att öka
helhetssynen och skapa gemensamma bilder
kring viktig information. I flera delar har också
ledarfrukostarna fokuserat på att skapa
delaktighet och samla chefernas synpunkter
inför olika beslut.
Nytt personal- och lönesystem
Under året har ett stort arbete pågått med att
förbereda för ett nytt personal- och
lönesystem. Efter en omfattande upphandling
under 2013 har 2014 ägnats åt att sätta upp,
förbereda och testa det nya systemet som
kommer sättas i drift februari 2015. Delaktighet
har skett genom referensgrupper för både
medarbetare och chefer.
Under 2014 har 36 % av medarbetarna
utnyttjat sitt friskvårdbidrag på 800 kronor vilket
är en ökning med 6 procentenheter från 2013.
Spridningen av valda friskvårdsaktiviteter är
stor, till exempel styrketräning, massage,
simning, fotvård, yoga, gymnastik och dans.
Friskvårdsbidrag
400
Feriearbete
300
Under sommaren 2014 hade nästan 100
ungdomar feriearbete i Oxelösunds kommun.
Kommunens olika verksamheter tog emot
ungdomarna som under tre veckor fick prova
på att arbeta i någon av kommunens
verksamheter. Flera ungdomar blev genom
feriearbetet delaktiga i något av kommunens
nya projekt, till exempel Oxelö skärgård, rusta
lekplatser i samarbete med Oxelö energi eller
pröva på att vara turistvärdar.
200
100
0
2010
2011
2012
2013
2014
År 2010-2011 Antal uttagna träningskort
År 2012-2014 Antal utbetalade friskvårdsbidrag
Rekrytering
En viktig del av arbetsgivararbetet handlar om
att rekrytera kompetent personal. Kommunen
arbetar med en decentraliserad rekryteringsprocess som innebär att varje personalansvarig chef själv rekryterar sina medarbetare utifrån en centralt styrd process och vid behov
med stöd av personalenheten.
Under 2014 publicerades totalt 79 annonser
innefattande 116 tjänster (76 stycken under
2013). Några av dessa var ompublicering som
gjorts på grund av för få kvalificerade sökanden. Under året inkom totalt sett 1905 ansökningar (1580 stycken under 2013). Utöver de
externa annonseringarna görs också intern
rekrytering. Under 2014 rörde det sig om 36
tjänster (17 stycken under 2013). I flera av de
rekryteringar som gjorts under året har det varit
svårt att finna tillräckligt kompetent personal,
ett par exempel är nattsjuksköterskor och enhetschefer inom Vård och omsorg.
Kommunchefen fick under hösten 2014 i
uppdrag av Kommunstyrelsen att ta fram en
handlingsplan för att sänka sjukfrånvaron i
kommunen. I slutet på året träffades
kommunens chefer för att påbörja arbetet och
mängder av idéer kom upp för att öka hälsan i
våra verksamheter. Arbetet delades in i tre
olika områden; droger/missbruk,
belastningssjukdomar och
välmående/psykosocial överbelastning.
Kommunchef tillsammans med personalenhet
kommer att fortsätta arbetet med att
färdigställa planen under våren 2015
Ledarutveckling
Arbetet med Klart ledarskap fortgår och både
nya chefer och strateger/nyckelpersoner
erbjuds ledarutbildningen. Kunskapen hålls vid
liv i olika sammanhang, bland annat genom att
använda verktygen från utbildningen på olika
sätt.
29
Internkontroll
En kontroll som rör debiterad tid/taxeefterlevnad bedömer MSN att de är nästan
nöjda med. Det är främst på taxan för byggärenden som vid stickprov visat på brister.
Anledningen kan vara att tillfällig personal har
täckt upp på vakanta tjänster. En kontroll,
handläggningstid av bygglov, har fått
bedömningen nästan nöjd. I höstas blev en
tjänst vakant och handläggningstiden blev då
längre än 10 veckor. Resterande tre kontroller
har fått bedömningen helt nöjd och dessa är
kontroll av attestering, delegationsordning och
myndighetsbeslut.
Allmänt
Kommunstyrelsen har det övergripande
ansvaret för att implementera och tillse att
nämnderna har en god internkontroll och
ansvara för den årliga utvärderingen och
förbättringsåtgärderna.
Enligt reglementet för internkontroll ansvarar
nämnderna för att interkontroll upprättas,
fastställs, revideras och följs upp årligen.
Året 2014
Kommunstyrelsens (KS) internkontrollplan
för 2014 har innehållit åtta kontroller där fem
kontroller är verksamhetsprocesser och tre är
ekonomiprocesser. KS har följt upp
internkontrollplanen på sammanträdet i
oktober. Uppföljningen visar att fem av
processerna är godkända. Tre av dem är inte
godkända. Den första processen som inte är
godkänd rör delegationsanmälan där brister
finns i hanteringen. Den andra är uppsiktsplikt
mot verksamheter som bedrivs i samverkan
och den tredje rör arvodesutbetalningar. KS
anser att dessa processer bör utgöra
kontrollmoment även 2015.
Kommunstyrelsen hade inför 2014
målsättningen att effektivisera och förbättra
arbetet med internkontroll. Men det arbetet har
inte genomförts från Kommunstyrelsens sida.
Främsta anledningen är brist på tid. Arbetet
planeras att påbörjas under 2015.
Den senaste utbildningsinsatsen gjordes i
slutet av 2013 för politiker och
förvaltningschefer. Under 2014 har det totalt
endast varit ett fåtal nya politiker i nämnderna
och utbildning kommer att ske 2015 för
samtliga politiker i nämnderna.
Sammanfattningsvis har arbetet i kommunen
överlag fungerat tillfredställande.
Kultur- och fritidsnämnden (KFN) har följt
upp internkontrollplanen på KFN:s
sammanträde i december 2014.
Internkontrollplanen innehåller åtta kontroller
som är fördelade på två ekonomiska kontroller
och sex verksamhetsprocesser. I uppföljningen
har sex kontroller fått bedömningen helt nöjd.
Dessa är olika ekonomiska
rapporter/uppföljningar, personalens
arbetsmiljö, investeringar och satsningar på
Ramdalens fritidsanläggningar och att
verksamheten bedrivs enligt
verksamhetsplanen.
Samtliga nämnder har en internkontrollplan för
2014. Uppföljningen av internkontrollarbetet
visar att nämndernas arbete med internkontroll
skiljer sig åt och att anvisningarna inte har
följts fullt ut. Som exempel på detta har två av
fem nämnder gjort uppföljning av
internkontrollplanen två gånger under 2014
som anvisningarna föreskriver. Två nämnder
har gjort uppföljning en gång och en nämnd
har inte gjort någon uppföljning.
Bedömning
En kontroll är KFN inte nöjd med och den
handlar om revidering av
dokumenthanteringsplanen som inte
genomförts på grund av personalbrist. Planen
är att revideringen görs 2015.
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
(MSN) har följt upp internkontrollplanen två
gånger under året. Internkontrollplanen
innehåller sex kontroller och fem har följts upp.
Kontrollen som inte följts upp handlar om
synpunkter och klagomål för 2014 och den
kontrollen kommer att följas upp i februari 2015
då samtliga synpunkter och klagomål för 2014
finns med.
Utbildningsnämnden (UN) har minskat
antalet kontrollprocesser 2014 med tre då
processerna bedömdes fungera bra.
Internkontrollplanen innehåller åtta
kontrollmoment (Sex av kontrollmomenten är
30
verksamhetskontroller och två kontroller är
ekonomiska). UN har inte följt upp
internkontrollarbetet under året. Uppföljningen i
bokslutet visar att fyra fått bedömningen ”nöjd”
och av dessa är två ekonomiska processer och
två verksamhetsprocesser.
Den kontroll som inte är godkänd är social
dokumentation och där beskriver VON att de
har ett förbättringsarbete att göra vad gäller
genomförandeplaner och åtgärder har
påbörjats under året.
Två verksamhetsprocesser som rör behörighet
i administrativa system och systematsikt
kvalitetsarbetet har nästan godkända resultat.
UN fortsätter med uppföljning och utveckling
och planerar att ta fram metoder för att följa
upp resultaten i det systematiska
kvalitetsarbetet. Verksamhetsprocessen
elevers resultat är inte godkänd och det
framgår inte av vilken anledning men UN anger
att de planerar att fortsätta uppföljningen på
individnivå. Den kontroll som inte valts ut att
följa upp handlar om tillsyn av fristående
förskolor och anledningen är att tillsyn görs
vartannat år och har inte genomförts 2014.
Framtida arbete
Kommunstyrelsen kommer under 2015 att
genomföra utbildningar för nämnderna då det
efter valet 2014 är nya nämndsledamöter från
1 januari 2015. Internt arbete med
implementering av det påbörjade
interkontrollarbetet kommer också att ske då
det för närvarande inte är ett till fullo effektivt
arbete som utförs, utifrån gällande reglemente.
Kommunstyrelsen kommer också att starta en
arbetsgrupp för fördjupat interkontrollarbete
där varje nämnd/förvaltning utser en
internkontrollansvarig som ingår i
arbetsgruppen. Kommunstyrelsen behöver
också säkra att alla tjänstemän, politiker och
nyanställda förvaltningschefer/politiker, i tidigt
skede, får information och utbildning om hur
internkontrollarbetet fungerar i kommunen
samt dess funktion, innehåll och betydelse.
Vård- och omsorgsnämnden (VON) har
förändrat innehållet något i internkontrollplanen
för 2014 och den innehåller sex kontroller som
samtliga är verksamhetsprocesser. VON har
följt upp internkontrollen två gånger under året
enligt anvisningarna.
I uppföljningen redogör VON att de är helt
nöjda med två kontroller, läkemedelshantering
och placerade på Oliven. Tre kontroller
bedömer VON att de är nästan nöjda med och
det är kontroll av myndighetsbeslut,
vårdplaneringar och biståndsbeslut hemvård.
Det är endast mindre avvikelser som
identifierats i kontrollerna.
Samtliga ansvariga ska få återkoppling på
inlämnat material i bokslutet.
31
Nämndredovisning
Kommunstyrelsen
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Kommunstyrelse
Partistöd
Gem. verksamhet
Markförsörjning
Näringsliv
Parker
Räddningstjänst
Totalförsvar
Idrotts- o fritidsanläggningar
Arbetslokaler
Kommunikationer
Gemensam administration
Utbildning, företagshälsovård
Verksamhetsfastigheter
Fackl verks. / Kommunskydd
Måltidsproduktion
Summa
Anslag
3 303
574
11 377
-861
1 540
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
Intäkter
90
49 921
814
16 075
85 937
Kostnad
3 422
574
11 835
6 121
1 317
-161
7 021
479
1 064
1 454
2 847
32 599
1 032
52 285
1 290
16 905
140 084
Budgetutfall
-29
0
346
-960
229
161
64
40
-151
-613
100
6 020
198
-808
86
727
5 410
81 227
83 433
80 256
131 631
127 403
142 476
2 061
2 536
-1 412
804
6 022
6
7 085
141
293
2 947
28 253
1 230
1 556
562
1 557
59 557
52 465
46 506
60 808
Drift och förvaltning av kommunens fastigheter
tillhör Kommunstyrelsen. Den är uppdelad i
fyra verksamhetsområden, markförsörjning,
idrotts- och fritidsanläggningar, arbetslokaler
och verksamhetsfastigheter. Den dominerande
delen utgörs av verksamhetsfastigheter som
omfattar skolor, förskolor, omsorgslokaler och
kommunhus.
519
772
548
10 366
Inom detta resultat redovisar fastighetsverksamheten ett underskott med -2,1 mkr. En
naturlig förklaring är att kommunens fastigheter
är relativt åldersstigna och lider av ett eftersatt
underhåll. Det har medfört att kostnader för
reparationer och planerat underhåll ökat mer
än förväntat. Drift- och reparationskostnader
har varit -3,7 mkr högre än budgeterat.
Enskilda händelser att peka på är följande:
Kostnaden för Kustbostäders förvaltning ökade
och kostnaden för planerat underhåll kostade 1,8 mkr mer än budgeterat. Men det separat
budgeterade anslaget för planerat underhåll av
taket på Ramdalsanläggningen, 4,0 mkr,
användes inte vilket medfört ett ekonomiskt
överskott.
Av kommunstyrelsens omsättning redovisas 67
% av intäkterna och 43 % av kostnaderna i
fastighetsverksamheterna, så avvikelser i
kapitalkostnader, underhåll och drift har en
mycket stor betydelse på det gemensamma
ekonomiska resultatet.
Utfall mot budget
Nedskrivningen av ett markområde medförde
en obudgerad kostnad på -1,2 mkr.
Kommunstyrelsen redovisar ett resultat som är
+5,4 mkr bättre än budgeterat.
32
Men det blev överskott bl.a. på lägre
kapitalkostnader än budgeterat +1,8 mkr.
Kommunens investeringar 2014 blev bara 36
%, 17,9 mkr av budgeterade 49,7 mkr. Kapitalkostnadsberäkningen gjordes då
investeringarna för 2014 bedömdes bli högre
än de blev, och även att investeringarna för
2013 skulle skett i snabbare takt.
Fastighetsverksamheten
Anslag
Intäkter
Drift och reparationer
Planerat underhåll
Övrigt Kustbostäder
Kapitalkostnader
Övriga kostnader
Resultat
Budget
0,8
58,0
-21,0
-7,2
-2,9
-23,2
-4,5
0,0
Utfall jämfört med föregående år
Resultatet är 3,4 mkr bättre 2014 jämfört med
2013.
Bokslut
Anslag
Intäkter
Kostnader
Resultat
Bokslut
0,8
57,3
-25,2
-5,0
-3,4
-21,4
-5,2
-2,1
Reglering av tomtmark på väg på Jogersö,
+0,1 mkr
Intäkterna ökade med 4,7 mkr.
Arrendeintäkterna ökade med 1,4 mkr och
interna hyresintäkter ökade 0,5 mkr p.g.a.
ombyggnationer i Ramdalsanläggningen.
Kostenhetens ökade volymer medförde en
intäktsökning på 1,4 mkr jämfört med 2013. ITenheten tog över ansvar och rutiner för datorer
och skrivare vilket innebar att både intäkter och
kostnader ökade med 1,0 mkr.
1,9 mkr beror på att bara 0,9 mkr av
de 2,8 mkr som anslogs hos
kommunstyrelsen för
verksamhetsutveckling har förbrukats.
Missbruksprojektet startade först på
hösten och därför blev kostnaderna
under 2014 endast 0,1 mkr och ett
överskott på 0,3 mkr.
•
Redovisade kostnader för löne- och ITservice är 2,1 mkr lägre än budgeterat.
•
Leasingkostnaderna för teleledningar
sjunker varefter avtalstiderna löper ut,
0,5 mkr.
•
skillnad
7,1
4,7
-8,4
3,4
Verksamhetsutveckling, +2,8 mkr.
Satsning feriearbeten, +0,4 mkr.
Delfinansiering av missbruksprojektet, +0,4
mkr.
En annan verksamhet som visar ett stort
överskott är gemensam administration inkl.
utbildning, företagshälsovård, 6,2 mkr. De
större orsakerna till detta är:
•
2013
52,5
81,2
131,7
2,0
Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av Fullmäktige till 55,9 mkr. Efter detta justerades
anslaget under året genom några beslut:
Sammanfattningsvis står Kommunstyrelsen
inför en stor utmaning när det gäller att höja
statusen på fastighetsbeståndet och möta
ökade myndighetskrav avseende sina
verksamhetsfastigheter.
•
2014
59,6
85,9
140,1
5,4
Ekonomienheten fick del av intäkter ur medlen
för verksamhetsutveckling, 0,2 mkr för sina
projekt under 2014.
Kostnaderna ökade med 8,4 mkr.
Personalkostnader svarade för 2,1 mkr av
ökningen. Det berodde i sin tur på
helårseffekter av anställningar avseende webadministrationen samt på starten av
missbruksprojektet. Kommunen anställde
också en fastighetsekonom som arbetade 10
månader 2014.
Kostnaderna för köp av verksamhet har ökat
med 7,1 mkr, 15 %, mellan åren. Det är helt
inom fastighetsverksamheten som ökningen
skett, från 26,3 mkr till 33,6 mkr, dvs 7,3 mkr
eller 28 %. Det beror på ökade drift- och
reparationskostnader, 3,7 mkr, och ökat
planerat underhåll med 3,2 mkr samt övriga
kostnadsökningar från Kustbostäder med 0,4
mkr.
Personalenheten och IT-enheten redovisar
däremot sänkta kostnader för lämnade
uppdrag, totalt 0,7 mkr.
Kommunstyrelsen hade ett överskott i
detaljbudgeten, och större delen av
denna reserv faller också ut som
överskott i bokslutet, 0,6 mkr.
Kostenheten visar ett överskott på 0,7 mkr.
Större delen beror på att intäkterna blivit
1,1 mkr högre än budgeterat och detta beror
på ökade volymer. Kostenheten har också
under sommaren och hösten levererat
lunchportioner till de förskolor som har egna
tillagningskök, portioner som inte var inräknade
i budgeten.
33
Lokalkostnaderna, tomhyrorna, minskade
med 1,1 mkr när Torgskolan byggdes om för
att hyras ut fr.o.m. september 2014 och fastigheten på Esplanaden såldes i jan 2014.
kvalitetsarbete för ungas aktiviteter hos Kulturoch fritidsnämnden.
Av anslagna 2,8 mkr förbrukades 0,9 mkr.
Kostnader har uppkommit för konsulter och
studiebesök och att ersätta övriga nämnders
kostnader.
Särskilt uppdrag
Kommunstyrelsen fick i Mål och budget 2014 i
uppdrag att göra en total översyn av kommunens uppdrag, organisation och bemanning
utifrån långsiktiga behov.
Införande av komponentredovisning är att
uppfylla ny redovisningslag för uppdelning av
våra anläggningstillgångar. Arbetet pågår även
in på 2015 och kommer att innebära ändrade
avskrivningskostnader och troligen ändrat
synsätt på planerat underhåll.
Översynen är avslutad och avrapporterad till
kommunstyrelsen. Rapporten mynnade ut i ett
uppdrag att göra en förstudie på ”En väg in”,
ett enklare och snabbare sätt för medborgaren
att få kontakt och svar på sina frågor. En projektledare arbetar med frågan och ska avrapportera i februari 2015.
Projektet att utveckla ett nytt
resursfördelningssystem har pågått 2014 och
fortsätter in på 2015. Syftet är att resurser ska
tydligt och enkelt följa resursbehovet, först och
främst i skolverksamheten, men senare
troligen också i äldreomsorgen.
Särskilda satsningar
I kommunstyrelsens ram ligger särskilda satsningar på näringsliv 0,5 miljoner kr och fastighetsdrift 0,5 miljoner kr.
Näringsliv
Projektet Kontaktcenter är en ny
servicefunktion som ska ge ökad service och
tillgänglighet genom att erbjuda ”en väg in”.
Arbetet pågår även in på 2015 och kommer att
kompletteras med en konsekvensanalys.
0,5 mkr har avsatts för satsningar på näringslivsarbete. Medlen har förbrukats för den avsedda satsningen.
Investeringar
(Belopp i mkr)
Kommunstyrelseförvaltningen har en näringslivansvarig, tillika företagslots, anställd på halvtid. Företagsluncher och planerade företagsbesök har genomförts varje månad. Marknadsföringsmaterial har producerats och distribuerats. Olika företagsgrupper har träffats regelbundet, bland annat företag i fiskehamnen.
Fastigheter och
anläggningar
Mark
Datorer och
infrastruktur
Övrigt
Summa
Kommunen har varit representerad i arrangemang som Morgonsoffan, Bomässa, Logistikmässa samt besöksnäringsarrangemang.
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
39,4
12,9
1,7
1,3
42,4
0,2
0,1
13,2
18,0
0,4
0,3
18,7
2014 var ett år med lägre investeringsutgifter
än föregående år. Budgeten uppgick till 42,4
mkr. 10,9 mkr av denna budget bestod av
överförda medel från 2013.
Fastighetsdrift
0,5 mkr har avsatts till fastighetsdrift. Medlen
har ställts till Kustbostäder för ökade
kostnader/uppdragsersättning i samband med
fastighetsdrift.
Utgifterna uppgick till 13,2 mkr, varav 12,9 mkr
i fastigheters ny- och ombyggnationer.
Några större projekt avser taket på Ramdalen
och dess olika etapper.
Etapp 1 är klart, och etapp 2 är påbörjad och
beräknas vara klart till sommaren.
Ventilationsombyggnaden i Ramdalsskolans
hus D, E och F är klara, utgift 5,8 mkr.
Torgskolans ombyggnad är klar och skolan har
börjat användas, utgift 1,6 mkr.
Medel för verksamhetsutveckling
Kommunstyrelsen fick 2,8 mkr i ökat anslag för
att arbeta med verksamhetsutveckling.
Vissa projekt utfördes helt inom
kommunstyrelsen. Dessa avsåg införande av
komponentredovisning, kontaktcenter ”En väg
in” och förändra radikalt. Projektet att utveckla
ett resursfördelningssystem i skola/förskola
skedde i samverkan mellan kommunstyrelse
och utbildning. Övriga nämnders projekt avsåg
workshop hos Miljö- och
samhällsbyggnadsnämnden, gruppaktivitet hos
Vård- och omsorgsnämnden och
Ombyggnad av Peterslundsskolans kök är
påbörjad och beräknas vara klar i april 2015.
Budgeten belöper sig till 5,2 mkr.
Projektering för en ny förskola och skola pågår.
Budgeterat för denna etapp är 3,0 mkr.
34
Endast mindre utgifter redovisas för våra
pågående projekt avseende utveckling av etjänster, fastighetsnät och ekonomisystem etc,
totalt 0,1 mkr av budgeterade 1,7 mkr. Övriga
projekt är dels en planerad kulvert på
Sundsörs industriområde, och dels mat- och
transportvagnar för kostenheten samt ett
kommunikationssystem för säkerhetsarbetet.
Försäljningar
Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade
investeringsmedel äskas 27,2 mkr.
Försäljningen av tomter på Vallsundsvägen
pågår. Totalt har kontrakt skrivits på ca 10 mkr
utöver vad som redovisas som försäljningar i
2014 års bokslut. Orsaken är att det förväntas
mera kostnader som knyts till försålda objekt
innan redovisning av reavinster blir aktuellt.
Kommunen räknar löpande med att sälja
icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både att frigöra kapital och att tillhandahålla mark för bostäder och företagande.
2014 såldes bl.a. fastigheter på Lastudden,
och fastigheten Poppeln på Esplanaden.
35
Kultur- och fritidsnämnden
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Kultur- o fritidsnämnd
Turism
Konsumentinformation
Gemensam administration
Fritid
Kultur
Fritidsanläggningar
Fritidsgård
Café / uthyrning
Summa
27 858
1 142
476
125
1 212
2 993
Kostnad
452
1 021
57
795
1 940
8 174
14 669
2 160
1 184
30 452
Budgetutfall
23
6
6
20
12
180
22
102
28
399
28 263
24 673
22 891
2 690
2 614
2 135
31 062
27 123
23 892
-109
164
1 134
Anslag
475
1 010
63
794
1 952
7 212
14 215
2 137
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
intäkter
17
21
Lägre kostnader för hyra av Ramdalens badoch sporthall enligt nytt avtal för drift av denna,
0,2 miljoner kr.
Utfall mot budget
Kultur- och fritidsnämnden lämnar ett överskott
med 0,4 mkr.
2013 hade kultur och fritid kostnader för
nedskrivning av den kommunala konstens
värde 0,3 miljoner kr samt avskrivning av en
fordran, 0,2 mkr.
Överskottet fördelar sig enligt följande:
0,3 mkr är lägre personalkostnader (inga vikarier vid föräldraledigheter, sjukskrivningar och
annat arbete).
Kvarstående 0,1 mkr är flera mindre poster bl a
lägre städkostnader.
Medel för verksamhetsutveckling
Kultur- och fritidsnämnden fick 0,1 mkr för att
arbeta med verksamhetsutveckling. Av detta
förbrukades hälften till olika studiebesök
Under 2014 har alla tjänster inte varit besatta.
Den ansträngda personalsituationen har lett till
att inarbetad årsarbetstid inte har kunnat tas ut
i ledighet
Syftet var att stärka kvalitetsarbetet, stärka
ungdomars aktiviteter och att öka antalet tjejer
som besökare
Utfall jämfört med föregående år
Studiebesöken var lyckade på flera sätt.
Fritidsgården har inspirerats av arbetssätt och
idéer samt har påbörjat ett förändringsarbete.
Intrycken blev också en nystart för många
aktiviteter.
Anslagen minskade med 0,4 mkr.
Intäkterna ökade med 0,3 mkr.
Kostnaderna minskade med 0,3 mkr.
Ökade intäkter är till största delen hyra som
Medley betalar enligt nytt avtal 2014 för drift av
Ramdalens bad- och sporthall, 0,2 miljoner kr.
Extra intäkter för verksamhetsutveckling
0,1 mkr har tillkommit.
36
Investeringar
Investeringar (mkr)
Under året har upprustning av Stenviksbadet
fortsatt.
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
Ny innebandysarg till Ramdalens sporthall.
Inventarier Koordinaten
Stenviksbadet
RFID
Ramdalens sporthall
Övrigt
Summa
0,1
0,2
0,3
0,1
0,7
0,1
0,1
0,1
0,3
Arbetet med RFID har slutförts och inventarier
till Koordinaten har köpts.
0,3
Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade
investeringsmedel äskas 0,2 mkr.
0,2
0,5
37
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Miljö o samhällsbyggnadsnämnd
Gemensam administration
Infrastruktur
Fysiskt och teknisk planering
Gator och vägar, gatubelysning
Trafiknämnd
Parker
Miljö och hälsoskydd
Bostadsanpassning
VA och renhållning
Kommunskydd
Summa
Anslag
538
1 812
-35
2 392
11 128
596
4 771
1 346
2 101
0
0
24 649
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
23 902
22 520
8 227
Övriga
Intäkter
287
3 351
6 658
Kostnad
504
2 012
514
3 803
10 632
738
4 636
2 275
2 339
287
3 351
31 091
Budgetutfall
34
-89
25
-110
644
-142
135
-43
-238
0
0
216
6 039
6 741
7 008
30 395
28 234
14 355
-454
1 027
880
111
574
1 301
148
886
En avvikelse är inom Bostadsanpassning där
kostnaderna under året översteg budget med
drygt 0,2 mkr. Bidragen utgår oavsett
tillgängliga medel i budget förutsatt att
kriterierna för bidragen är uppfyllda.
Utfall mot budget
Miljö- och samhällsbyggnadsnämndens
resultat blev +0,2 mkr 2014. De budgeterade
intäkterna genom avgifter, exempelvis för
bygglov, planverksamhet liksom miljö- och
hälsoskyddsavgifter uppnåddes.
Personalkostnaderna blev 0,1 mkr lägre
beroende på en vakans. För att kompensera
för vakansen fick konsulttjänster till en kostnad
av 0,3 mkr köpas in.
Eftersom kommunen har en åldrande
befolkning är sannolikheten påtaglig att dessa
kostnader fortsätter ligga på samma höga nivå
eller forsätter att öka kommande år.
Inom detaljplaneverksamheten som ryms inom
verksamhetsgren fysisk och teknisk planering
nådde inte intäkterna i form av avgifter upp till
budgeterad nivå. Anledningen är att den
planverksamhet som bedrevs var av
karaktären anslagsfinansierad planering.
Att både intäkter och kostnader är något högre
än budget beror framförallt på
kommunskyddet. Kostnader och intäkter för
försäkringarna ska alltid balansera varandra så
att verksamheten inte ger någon
resultatpåverkan för nämnden. Intäkterna för
kommunförsäkringarna såväl som kostnaderna
ökade under året.
Inom området Gator och vägar respektive park
köper nämnden verksamhet från de
kommunala bolagen. Intressant i
sammanhanget är att elförbrukningen under
2014 sjönk med 36,5 kWh jämfört med 2013,
vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna. Vid
varje årsskifte görs en avstämning och
avräkning mellan parterna framförallt beroende
av att kostnader för snöröjning/sandning
varierar mellan åren. Avstämningen för 2014
medförde en återbetalning på 0,2 mkr.
De intäkter nämnden genererar i övrig
verksamhet utifrån avgiftsbelagda
verksamheter är i storleksordningen 3,0 mkr.
Nämndens olika verksamheter uppvisar en
god överenstämmelse mellan budgeterade
kostnader och intäkter, med några få
undantag.
38
En reflektion som är lätt att göra i efterhand är
att nämnden hade kunnat använda ytterligare
0,2 mkr till asfalttoppning och därmed nått
målet att satsa 2,0 miljoner 2014. Det som är
självklart i efterhand är inte lika självklart under
pågående verksamhetsår.
Investeringar
(Belopp i mkr)
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
Gatubelysning
0,5
Gång- och cykelvägar
1,0
1,0
0,7
Under året har nämnden dessutom fått en
tilläggsbudgetering med 0,2 mkr för en
satsning på verksamhetsutveckling.
Tillgänglighetsanpassning
Trafiksäkerhet
Parker
Buss centrumhållplats
Fiskehamnen
Torget
Övrigt
Summa
Utfall jämfört med föregående år
Anslaget till Kommunstyrelsen sattes av
Fullmäktige till 24,4 mkr. Efter detta justerades
anslaget genom ett beslut om
Verksamhetsutveckling, +0,2 mkr,
Anslagen ökade med 0,7 mkr.
Intäkterna ökade med 0,6 mkr.
Kostnaderna ökade med -0,7 mkr.
0,4
0,9
0,2
0,2
0,8
0,3
0,2
4,0
0,3
0,6
0,1
0,2
0,5
2,7
0,2
0,3
0,2
0,1
2,0
Investeringar under året har gjorts planenligt.
Inom området tillgänglighetsanpassning
inköptes kupolplattor till området runt eken på
torget. Med anledning av nytt
gestaltningsprogram för torget beslutades att
avvakta med alla investeringar på torget.
En rättvisande bild skulle kunna vara att
nämndens resultat i förhållande till 2013
förstärkts med 0,6 mkr. Dock är inte heller den
bilden helt rätt, eftersom 2013 fick nämnden
stå för snöbortforslingskostnader motsvarande
0,7 mkr liksom återbetala en tidigare bokförd
intäkt på exploateringskontot på 0,2 mkr.
Av den anledningen yrkas på överflyttning i
form av tilläggsbudget för åtgärder på Torget.
Investeringsvolymen inom
trafiksäkerhetsområdet ianspråktogs inte heller
helt. Även här yrkas på överflyttning i form av
tilläggsbudget. I Fiskehamnen pågår ett
uppdrag med projektering av soffor nordöst om
Ståltheten. Uppdraget pågår och har ännu inte
slutfakturerats.
Med exakt samma förutsättningar 2013 som
2014 skulle resultatskillnaden vara 0,2 mkr till
2013 års fördel.
Inom området Gator och vägar respektive park
köper nämnden verksamhet från de
kommunala bolagen. Intressant i
sammanhanget är att elförbrukningen under
2014 sjönk med 36 500 kWh jämfört med
2013, vilket inverkat gynnsamt på kostnaderna.
Posten ”Övrigt” avser dels
investeringsutrymme inom Mät-, kart- och GISområdet dels ett utrymme för investering i ny
luftkvalitetmätare. Utrymmet behövs för att
bekosta scanning av nämndarkivet inom
nämnda område. Handlingar som
tomtindelningar, tomtmätningar, detaljplaner,
fastighetsbildningsakter etcetera ingår i arkivet.
Medel för verksamhetsutveckling
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden fick 0,1
mkr för att arbeta med verksamhetsutveckling,
ett projekt för bättre samarbete inom
kommunen. Detta förbrukades till en workshop
för 30 personer från olika förvaltningar och de
kommunala bolagen.
Beträffande utrustningen för luftkvalitetmätning
är det inte helt avgjort om kommunen behöver
investera i sådan.
Det är viktigt att veta vad andra inom kommunen gör, vilket ger en förståelse för de olika
processer som pågår och att alla är delar i ett
större sammanhang. Några av förslagen som
kom upp har redan börjat genomföras, medan
andra behöver bearbetas mer innan de är klara
eller kan påbörjas.
Förvaltningen har också börjat titta på hur
andra kommuner arbetar med det interna
samarbetet. Syftet med ett bättre samarbete är
att kommunen agerar som en enad
verksamhet ut mot medborgare och företag.
Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade
investeringsmedel äskas 1,2 mkr.
Särskilt uppdrag
I Mål och budget 2014 fick Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram
en plan för cykelparkeringar i anslutning till
kommunens fastigheter och andra strategiska
punkter.
En utredning om behov av cykelparkeringar
har gjorts och finns inkluderad i cykelplanen.
39
Utbildningsnämnden
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Utbildningsnämnd
Musikskola
Gemensam administration
Fritidshem
Förskola
Grundskola och förskoleklass
Gymnasieskola
Komvux och SFI
Uppdragsutbildning
Facklig verksamhet
Summa
183
168
2 930
10 442
4 285
1 200
4 693
11
Kostnad
589
2 215
4 790
17 319
64 821
87 952
44 348
8 925
1
10
210 563
23 912
230 960
Budgetutfall
20
47
-152
1 880
-597
1 969
229
99
10
10
3 515
196 285
192 052
192 024
18 387
17 870
17 650
216 101
211 957
214 903
-1 429
-2 035
-5 229
Anslag
609
2 079
4 470
16 269
53 782
85 636
43 377
4 331
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
Övriga
Intäkter
1
Felbududgeterad hyra mellan förskola och grundskola/fritidshem finns.
Förskola saknar anslag med 955 tkr och grundskola har för stort anslag med 735 tkr, fritidshem med 220 tkr.
Ursprungligt anslag:
199 794 tkr
Ändrade ramar enligt gällande beslut:
Avräkning barn- och elevpeng 10 769 tkr
Ny anslagsram
210 563 tkr
Utfall mot budget
Utbildningsnämnden visar ett positivt resultat
med 3,5 mkr för 2014. Anledningen till det
positiva resultatet är att antalet barn och elever
ökat under året.
Verksamhetstal
Totalt antal barn/elever, 15 december enligt
verksamhetssystemet (inklusive fristående
utförare) Mellan åren har antalet barn och elever ökat med 117 stycken.
2014
Förskola
2013
1-3 år
294
306
4-5 år
242
220
113
124
Åk 1-3
374
337
Åk 4-5
225
201
Åk 6-9
397
363
Fritidshem
458
432
Gymnasium
346
349
Grundskola Förskoleklass
Anpassning av elevhälsa, tilläggsbelopp, ledningsorganisation och administration har inte
skett i samma takt som den faktiska barn- och
elevökningen under året. Kostnaderna har
därför inte ökat i samma omfattning som den
utökade anslagramen. Försiktighet har också
bidragit till det positiva resultatet.
Gemensam administration
Resultatet är -0,2 mkr. Utveckling och uppgradering av verksamhetssystemen har påbörjats
för att öka effektivitet och service till kommuninvånarna. Kostnaden för detta är -0,4 mkr
högre än budget. Däremot är kostnader för
kurs- och konferens och personalkostnader
lägre, 0,2 mkr.
Resursfördelningssystem, barn- och elevpeng
2014 har ett resursfördelningssystem baserat
på barn- och elevpeng införts för de kommunala verksamheterna för förskola, fritidshem
40
och grundskola. Verksamheterna har tilldelats
intäkter beroende på hur många barn/elever
som funnits i verksamheten den 15:e i varje
månad.
verksamheterna och försiktighetsprincipen. De
kommunala grundskolornas resultat är -0,7
mkr och anledningen till det negativa resultatet
är högre personalkostnader. Elevökningen
under året har medfört att klasser har delats
och att fler lärare anställts. Det ökade antalet
nyanlända elever under året har medfört behov
av studiehandledare som har anställts för att
stödja eleverna på deras hemspråk.
Förskola, 0,4 mkr (-0,6 mkr enligt redovisning)
Förskolans resultat är 0,4 mkr med hänsyn
tagen till att hyra är för lågt budgeterad med
1,0 mkr. Motsvarande summa är budgeterad
hos fritidshem/grundskola. I resultatet ingår
ökat anslag med 0,2 mkr efter avräkning av
barn- och elevpeng.
Ökade intäkter, främst från migrationsverket,
har bidragit till det positiva resultatet med 0,7
mkr, bidrag från arbetsförmedlingen med 0,6
mkr, bidrag från skolverket för förstelärare med
0,2 mkr och försäljning av verksamhet till andra
kommuner med 0,2 mkr.
De kommunala förskolornas resultat är totalt
sett positivt med 0,4 mkr och innebär att målet,
att driva verksamheten med tilldelad intäkt, har
uppnåtts.
Gymnasieskola
Efter avräkningen av barn- och elevpeng som
medfört ökat anslag med 3,0 mkr, är resultatet
för gymnasieskolan positivt med 0,2 mkr. All
gymnasieverksamhet köps från externa utförare då Oxelösunds kommun inte har någon
egen gymnasieskola. Kostnader för köp av
verksamhet, inackorderingsbidrag och busskort/resebidrag har endast mindre avvikelser.
Främsta anledningen till det positiva resultatet
är bidrag från migrationsverket med 0,2 mkr.
Köp av verksamhet från fristående friskolor är
-0,6 mkr högre än budget och beror på ökat
antal barn. Intäkter för barn från andra kommuner är 0,5 mkr högre än budget. Avgifterna
har följt budget.
Fritidshem, 1,7 mkr (1,9 mkr enligt redovisning)
Fritidshemmens resultat är 1,7 mkr med hänsyn tagen till att hyra är för högt budgeterad
med -0,2 mkr. Motsvarande summa skulle ha
budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat
anslag med 2,3 mkr efter avräkning av barnoch elevpeng. I resultatet ingår kostnader för
hyra och städ med 0,2 mkr för de nya lokalerna
i Torgskolan.
Komvux och SFI
Komvux och SFI sammanlagda resultat är 0,1
mkr. Komvux resultat är –0,4 mkr och beror på
högre personalkostnader med -0,1 mkr för att
kunna möta det ökade antalet elever. 2013
hade Komvux 45 elever vilket ökade 2014 till
55 elever. Det beror bland annat på att elever
som läst färdigt på SFI, läser vidare på Komvux. Under året har det blivit vanligare att elever läser på distans och kostnader för köp av
verksamhet för distansutbildning är 0,3 mkr
högre än budget. Yrkesvux, har levererat kostnadseffektiva utbildningar och har haft lägre
kostnader än budgeterat. Yrkesvux finansieras
av statsbidrag budgetutfallet är noll. För Yrkesvux finns 2,2 mkr kvar i statsbidrag på balanskonto som kommer att användas 2015.
De huvudsakliga förklaringarna till det positiva
resultatet är fördröjningen med att öka verksamheterna och försiktighetsprincipen. Övriga
förklaringar är att kommunala fritidshemmen
har ett positivt resultat på 0,3 mkr och det innebär att målet, att driva verksamheten med
tilldelad intäkt, har uppnåtts.
Köp av verksamhet från fristående fritidshem
har följt budget. Intäkter för barn från andra
kommuner är 0,1 mkr högre än budget. Avgifterna är 0,2 mkr högre är budget och beror på
ökat antal barn i verksamheten.
SFI har växt under året och eleverna har ökat
från 70 till 210 elever. Det ökade elevantalet
har medfört att bidrag från migrationsverket är
1,8 mkr högre än budgeterat. Bidragen har
använts för att finansiera SFI-undervisning.
Personalkostnaderna inom SFI är 1,0 mkr
högre. Fyra SFI-lärare och en studie- och yrkesvägledare har anställts. Köp av verksamhet
och övriga kostnader är 0,5 mkr högre än budget och beror på ökade kostnader för samhällsorientering (en utbildning om det svenska
samhället på det egna språket). Resultatet för
SFI är 0,3 mkr. Det positiva resultatet har uppstått då det varit svårt att rekrytera SFI-lärare
Grundskola och förskoleklass, 1,2 mkr (2,0
mkr enligt redovisning)
Grundskolans resultat är 1,2 mkr med hänsyn
tagen till att hyra är för högt budgeterad med 0,7 mkr. Motsvarande summa skulle ha budgeterats i förskolan. I resultatet ingår ökat anslag
med 5,2 mkr efter avräkning av barn- och
elevpeng.
Även för grundskolan ligger de främsta förklaringarna till resultatet i fördröjningen att utöka
41
Förklaringen till de ökade kostnaderna inom
förskolan är att de nya avdelningarna på Ramdalens förskola togs i bruk i augusti 2013 och
har helåreffekt 2014. Fler elever i grundskolan
har gjort att klasser delats vilket medfört behov
av fler lärare och även studiehandledare på
olika språk. På Campus har Lärvux startat
under höstterminen 2014 och SFI har utökats
för att möta det ökande antalet elever.
vilket gett lägre personalkostnader och att
bidraget från migrationsverket i slutet av året
var större än andra månader.
Utfall jämfört med föregående år
Utbildningsnämndens resultat 2014 är 3,5 mkr
och jämfört med 2013 år resultat som var -1,4
mkr, är det en förbättring mellan åren med 4,9
mkr.
Anslaget ökade med 14,3 mkr, från 196,3 mkr
till 210,6 mkr. Utbildningsnämnden beviljades
10,8 mkr i ökat anslag efter avräkning av barnoch elevpeng.
Intäkterna och kostnaderna med 14,9 mkr.
Lokalkostnaderna ökade med 1,8 mkr. Torgskolan tillkom under hösten till en kostnad på
0,2 mkr och Ramdalens förskola har helårseffekt 2014 och har ökat med 0,6 mkr. Resterande högre lokalkostnader avser i första hand
renoveringar och upprustningar som gjorts i
grundskolorna och som gett högre hyreskostnader.
Intäkterna ökade med 5,5 mkr. Avgifter i fritidshemmen ökade med 0,1 mkr medan avgifterna för förskolan var oförändrade.
Köp av verksamhet ökade med 0,8 mkr och
det beror på flera saker. Köp av gymnasieskola
är 0,6 mkr lägre och kostnaderna påverkas av
antalet elever och vilka program eleverna väljer och på vilken ort. Campus har ökat kostnaderna för köp av verksamhet med 0,9 mkr och
det är köp av samhällsorientering inom SFI och
Yrkesutbildningar som står för ökningen. Köp
av verksamhet av förskola från andra kommuner har ökat med 0,3 mkr och för grundskola
med 0,1 mkr. Kostnaderna påverkas av hur
många barn och elever som går i fristående
verksamheter.
Bidrag ökade med 4,8 mkr och det är främst
intäkter från migrationsverket som ökade med
2,5 mkr. Campus bidrag från migrationsverket
är 1,7 mkr högre och grundskolans 0,7 mkr
högre och det beror på det ökade barn och
elevantalet. Bidrag från arbetsförmedlingen har
ökat med 0,7 mkr och beror på att fler personer
med arbetsmarknadsåtgärder har arbetat i
verksamheterna. Bidrag från skolverket har
ökat med 1,2 mkr. Den största ökningen är
ersättning för omsorg på obekväm tid till Stenviks förskola där 0,6 mkr betalades ut 2014.
Campus använde 0,6 mkr mer av statsbidrag
2014 än 2013 till Yrkesvux-utbildningar.
Övriga kostnader ökade med 3,0 mkr vilket
beror på ökade kostnader relaterade till det
ökade antalet barn och elever. Köp av kost 1,5
mkr, läromedel 0,2 mkr och ITleasingkostnader med 0,5 mkr. Inköp av
dataprogram är 0,5 mkr högre och avser
utveckling och uppgradering av
verksamhetssystem.
Övriga intäkter är 0,6 mkr högre och avser
främst förskolan då det 2014 var fler barn från
andra kommuner som gått i förskolan i kommunens verksamheter.
Den största ökningen av kostnaderna är personalkostnader som ökade med 9,3 mkr vilket
motsvarar en ökning med 8,7 %. Utökningar
har skett mellan åren, i huvudsak för att möta
det ökade antalet barn och elever.
Medel för verksamhetsutveckling
Utbildningsnämnden beviljades 0,2 mkr för att
arbeta med verksamhetsutveckling.
Transportcyklar och förvaringsskjul har köpts in
till förskolorna för att förenkla transporter av
förskolebarnen. Cyklarna möjliggör att de
lättare och oftare kan ta del av platser och göra
saker i närområdet. Exempelvis underlättas
transporter och på så vis ta del av
rörelseaktiviteter i idrottshallar, naturområden
och Koordinaten i pedagogiskt syfte och med
miljömedvetenhet i fokus.
Personalkostnader (mkr)
Fritidshem
Förskola
Grundskola
Campus
Övriga
Totalt
2014
2013
11,9
10,0
42,3
40,3
51,1
47,3
5,1
3,4
5,8
5,9
116,2 106,9
Skillnad
mkr
%
1,9 19,0%
2,0 5,0%
3,8 8,0%
1,7 50,0%
-0,1 -1,7%
9,3
8,7%
42
I grundskolan har klasser delats och nya klassrum har inretts. De nya lokalerna på D-skolan
(Torgskolan) har också utrustats med smartboards. Fler elever inom Campus verksamhet/SFI och en startad verksamhet, Särvux,
har också medfört fler klassrum och behov av
fler smartboards.
Investeringar
(Belopp i mkr)
Smartboards i
förskolor och skolor
Ljuddämpande
inventarier
Inventarier och
lekutrustning
Summa
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
0,2
0,5
0,2
0,6
0,1
0,1
0,8
1,6
1,0
1,6
1,2
1,5
Inventarier och lekutrustning har köpts för 1,0
mkr (0,2 mkr högre än budget). Möbler och
lekutrustning har köpts in som planerat. Anledningen till den högre summan är att nya investeringsbehov tillkommit sedan budgeten gjordes. Inventarier köptes till de nya lokalerna på
D-skolan (Torgskolan) och utegården på Peterslunds förskola har rustats upp.
Den beviljade investeringsbudgeten, 1,6 mkr,
har använts. Utfallet följer inte investeringsobjekten utifrån budget, men håller sig totalt sett
inom tilldelad ram. Anledningen är att behoven
har ändrats under året, och en omfördelning
har skett mellan olika investeringsobjekt.
Ljuddämpande inventarier har köpts för 0,1
mkr, 0,6 mkr lägre än budget. Färre
ljuddämpande inventarier har köpts för att
istället tillgodose behov av fler smartboards
och inventarier/lekutrustning.
Smartboards har köpts in för 0,6 mkr (0,3 mkr
högre än budget). Det ökande antalet barn och
elever under året har gjort att fler smartboards
har behövts.
43
Vård- och omsorgsnämnden
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Vård- o omsorgsnämnd
Utskänkningstillstånd
Gemensam administration
Projekt ESF
Individ och familjeomsorg
Ekonomiskt bistånd
Äldre och handikappomsorg
LSS
Färdtjänst
Dagverksamhet
Flyktingmottagning
Arbetsbefrämjande åtgärder
Summa
Anslag
632
205
9 151
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
223 293
215 690
203 230
25 939
8 226
137 775
39 205
1 641
1 302
2 071
226 147
Anslaget till Vård- och omsorgsnämnden
sattes av Fullmäktige till 225,6 mkr. Efter
detta justerades anslaget genom ett beslut
om arbetsmarknadsutveckling, +0,5 mkr.
Övriga
Intäkter
130
4 668
432
655
478
22 400
11 577
118
9 789
2 341
52 588
41 118
37 814
28 784
Kostnad
622
202
8 186
403
35 642
10 301
165 830
51 072
1 402
1 084
6 819
2 667
284 230
261 953
258 123
245 419
Budgetutfall
10
133
5 633
29
-9 048
-1 597
-5 655
-290
357
218
2 970
1 745
-5 495
2 458
-4 619
-13 405
Utfall mot budget
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr för 2014. Underskottet
fördelar sig på verksamheterna enligt nedan.
Avvikelse mellan årsprognos och
årsresultat
Gemensam administration redovisar ett
överskott med +5,6 mkr. Det positiva resultatet
kan främst förklaras av den erhållna premien
på 3,9 mkr. Utöver detta har personalkostnaderna minskat p.g.a. vakanshållna tjänster
efter omorganisationen samt att den reserv
som budgeterades inte har behövt användas.
Den årsprognos som lades i november uppgick
till -6,3 mkr. Skillnaden mellan årsresultat och
prognos är 0,8 mkr. Den främsta orsaken till att
resultatet förbättrats i jämförelse med prognosen är att den premie på 3,9 mkr som tilldelades nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet resultatfördes på
2014. Utöver detta återfördes en reserv för
utskrivningsklara patienter i bokslutet efter en
förhandling med Landstinget Sörmland, vilket
påverkade skillnaden mellan prognos och resultat med -1,7 mkr. Konsultkostnaderna inom
Socialtjänsten ökade med -0,5 mkr mellan
november och december, vilket beror på eftersläpning av inkomna fakturor. Dessutom blev
de intäkter som avser barn i kommunens egna
familjehem väsentligt lägre än vad som beräknades i novembers uppföljning, vilket påverkade skillnaden mellan prognos och resultat
med -0,7 mkr.
Individ- och familjeomsorg
Individ- och familjeomsorgen visar ett underskott på -9,0 mkr. Underskottet är främst kopplat till Socialtjänstens verksamhet. Orsakerna
är främst höga konsultkostnader. På grund av
svårigheter att rekrytera socialsekreterare och
enhetschefer inom Socialtjänsten har konsulter
hyrts in under året. Fördyringen jämfört med att
rekrytera personal uppgår till -2,4 mkr.
Verksamheten klarar inte det beslutade besparingskravet i budget 2014, vilket innebär ett
underskott med -2,0 mkr. Orsakerna till att
Socialtjänsten missar målet med besparingskravet är fyra placeringar enligt lag om vård av
missbrukare (LVM) samt två dyra barnplaceringar enligt lag om vård av unga (LVU) samt
tre familjehemsplaceringar. Kostnaderna för
44
vård och behandling av barn och vuxna överstiger budget med -1,2 mkr. Statsbidragen från
bl.a. Socialstyrelsen understiger budget med
-1,4 mkr.
Flyktingmottagande
Flyktingmottagningen visar en positiv budgetavvikelse med 2,9 mkr eftersom det ökade
flyktingmottagandet under 2014 har lett till
ökade statsbidrag. Flyktingtillströmningen har
ökat med 180 nyanlända personer mellan 2013
och januari-november 2014.
Ekonomiskt bistånd
Ekonomiskt bistånd visar ett underskott på -1,6
mkr på grund av att fler kommuninvånare har
haft behov av bistånd under längre perioder.
Arbetsbefrämjande åtgärder
Kostnaderna för de kommuninvånare som är i
arbetsmarknadsåtgärder har blivit 1,7 mkr
lägre än vad som budgeterats.
Äldre och handikappomsorgen
Äldre och handikappomsorgen visar ett underskott på -5,6 mkr. Underskottet uppkommer
främst i området Hemvård samt till viss del i
Särskilt boende.
Utfall jämfört med föregående år
Inom området Hemvård kan -4,4 mkr härledas
till personalkostnader kopplat till frånvaro inklusive kostnader för timanställda och övertid.
Utöver detta redovisar Hemvård -0,5 mkr i
lägre intäkter än vad som budgeterats. Detta
beror på att inflödet av brukare under året varit
lägre än vad som förväntades i budgetarbetet.
Det genomsnittliga stödbehovet för varje brukare har dock ökat, vilket också påverkar personalkostnaderna.
Vård- och omsorgsnämnden redovisar ett underskott på -5,5 mkr 2014. I jämförelse med
2013 års resultat på +2,5 mkr är detta en resultatförsämring med -8,0 mkr.
Anslaget för nämndens verksamhet ökade
med 2,9 mkr. Intäkterna ökade med 11,5 mkr
och kostnaderna ökade med 22,3 mkr.
Den främsta orsaken till att intäkterna ökade
mellan åren är att statsbidragen från Migrationsverket ökade med 5,2 mkr. Orsaken till
detta är den ökade tillströmningen av nyanlända. Utöver detta har det tillkommit en premie på 3,9 mkr, som tilldelats nämnden i samband med utbildningssatsningen Omvårdnadslyftet.
Även inom området Särskilt boende är den
huvudsakliga orsaken till underskottet personalkostnader i form av frånvaro, löner för timanställda och övertid, -2,4 mkr. Den utökade
bemanningen på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende finansieras av
ett riktat anslag. Satsningen lämnar dock ett
överskott till områdets verksamhet. Områdets
del av underskottet inom Äldre och handikappomsorgen uppgår därmed enbart till -0,5 mkr.
Den främsta orsaken till kostnadsökningen är
att personalkostnaderna ökar med 9,9 mkr
eller 5,5 % mellan åren. Kostnadsökningen
sker främst inom Äldre och handikappomsorgens områden Hemvård och Särskilt boende,
som tillsammans ökar personalkostnaderna
med 6,9 mkr. Orsakerna till ökningen är att
stödbehovet för Hemvårdens brukare har ökat
samt utökad bemanning på grund av satsningen på demensvård inom Särskilt boende.
Denna satsning är finansierad av ett riktat anslag som finansierar delar av personalkostnadsökningen inom Särskilt boende.
Handikappomsorgen inom området Funktionsstöd ligger i princip på budget.
LSS
Verksamheten LSS visar ett underskott på -0,3
mkr, p.g.a. att personalkostnaderna inom Personlig assistans överstiger budget. Orsaken till
detta är att ersättningen från Försäkringskassan inte fullt ut täcker kostnaderna för omsorgsinsatsen.
Löner för timanställda ökar med 3,9 mkr från
2013 till 2014. Denna kostnadsökning är främst
kopplad till Äldre och handikappomsorgens
områden Hemvård och Särskilt boende, som
tillsammans står för 2,2 mkr. Orsakerna till
ökningen av timanställda är ökad frånvaro.
Resterande del av kostnadsökningen för timanställda återfinns främst inom Individ och
familjeomsorgens område Socialtjänst och
LSS område Funktionsstöd.
Färdtjänst
Färdtjänsten visar ett positivt resultat på drygt
0,3 mkr som främst beror på att kostnaderna
för resor understiger budget.
Dagverksamhet
Dagverksamheten visar ett positivt resultat på
0,2 mkr som framförallt orsakas av lägre personalkostnader än förväntat inom området
Hemvård.
45
Konsultkostnaderna ökar med 4 mkr mellan
åren. Inom Individ och familjeomsorgens område Socialtjänst ökar konsultkostnaderna med
1,7 mkr. Den totala ökningen av konsultkostnader inom Socialtjänsten uppgår till 2,9 mkr.
Orsaken till kostnadsökningen är svårigheter
att rekrytera enhetschefer och socialsekreterare. Inom Äldre och handikappomsorgen ökar
konsultkostnaderna med 1,1 mkr mellan 2013
och 2014, fördelat mellan Hemvården och
Särskilt boende. Inom dessa områden är det
svårigheter att rekrytera enhetschefer och
sjuksköterskor som orsakar behovet av att
hyra in konsulter.
Investeringar
Kostnaderna för köp av verksamhet ökar med
1,4 mkr. Individ och familjeomsorgens område
Socialtjänst står för den största kostnadsökningen, som uppgår till 4,3 mkr. Det är främst
placeringar av barn samt placeringar enligt
LVM som orsakar kostnadsökningen. Inom
Äldre och handikappomsorgens områden
Funktionsstöd och Särskilt boende minskar
kostnaderna för köp av verksamhet mellan
2013 och 2014 med 2,8 mkr.
Vård- och omsorgsnämnden har flyttat fram
genomförandet av nya bostäder med särskild
service. Däremot planeras en omfördelning
utifrån behov av befintliga bostäder med särskild service och 50 tkr har använts till inventarier.
(Belopp i mkr)
Verksamhetssystem
Trygghetslarm,
särskilda boenden
Inventarier
Elektroniska lås,
hemvården
Summa
Budget Bokslut Bokslut
2014
2014
2013
0,4
0,3
0,3
0,1
0,5
0,4
1,0
0,1
0,9
Införandet av elektroniska lås inom hemvården
har påbörjats 2013 och kommer att slutföras
2015 och medel flyttas över.
Byte av larm inom särskilt boende är under
utredning och det finns ännu inte någon beräknad kostnad för detta.
Resterande del av kostnadsökningen mellan
2013 och 2014 består främst av övriga
kostnader som t.ex. kostnader för kurs och
konferenser 0,9 mkr, inköp av livsmedel 0,8
mkr, leasing av hjälpmedel och arbetskläder
0,7 mkr, hyra och inköp av dataprogram 0,5
mkr, kostnader för larm och bevakning 0,2 mkr
samt övrigt förbrukningsmaterial 0,3 mkr.
Som tilläggsbudget till 2015 av ej upparbetade
investeringsmedel äskas 0,9 mkr.
Särskilda satsningar
I Vård- och omsorgsnämndens ram finns några
särskilda satsningar 2014.
Medel för verksamhetsutveckling
Vård- och omsorgsnämnden fick 0,8 mkr för
utbildning av personal inom SÄBO och
Hemvård i Socialstyrelsens ”Äldreomsorgens
nationella värdegrund” i december 2014.
-
4,5 miljoner kr för ökad personalbemanning inom äldreomsorgens demensvård.
-
0,5 miljoner kr för kvalitets- och utvecklingsarbete inom hemvården.
-
0,5 miljoner kr för resursförstärkning
inom Socialtjänstens område Arbetsmarknad.
-
Särskilt boende – förberedelse nya föreskrifter
Av dessa medel förbrukades 0,1 mkr.
Deltagarna har fått kunskap i värdegrundsbegreppens innebörd för brukaren relaterat till
medarbetarens eget handlande.
Dessa två dagar var en pilotutbildning av Socialstyrelsens webbutbildning kring det Allmänna
rådet. 24 personer har deltagit i utbildningen
och planeringen är att all personal inom äldreomsorgen ska genomföra den under 2015.
46
Delar av sjukskötersketjänsterna inom särskilt
boende fördes över till hemsjukvården under
2012. Under 2014 har en utökning av sjuksköterskor i särskilt boende skett för att utgöra en
omvårdnadsansvarig/avdelning. Det har skett
för att klara kvalitetsarbetet med riskbedömningar av bland annat trycksår, fall och undernäring. Sjuksköterskan har en fördjupad utbildning inom omvårdnad och förstärkningen syftar
även till handledning av omvårdnadspersonalen i omvårdnadsarbetet dvs att utgöra omvårdnadsledare. Uppdraget ska även ge ett
förbättrat stöd till anhöriga. En arbetsterapeut
har anställts under hösten och en biståndshandläggare från årets början för att förstärka
utförandet av individuella beslut. Nu finns individuella beslut för nästan alla brukare inom
demensvård på särskilt boende.
Demensutbildning på Silviahemmet har genomförts för personal inom demenshemtjänst
och dagverksamheter. Målet var ökad kunskap
i demensvård och personalen har uppgett att
de fått bra kunskaper och verktyg för sitt arbete.
Arbetsmarknadssatsning
En person som tidigare har arbetat i Communicare har anställts. Under 2014 har förvaltningen anpassat Communicares arbetsmetod
för att bättre möta de behov som funnits för
målgruppen. Målgruppen har utvidgats till att
gälla arbetslösa personer med ekonomiskt
bistånd i ålder 18 till 35 år. Deltagarna har haft
behov av individuellt stöd. Arbetssättet har
visat sig vara lyckosamt.
Satsning inom särskilt boende – demensvård
Utbildning kring måltidssituation ”Omsorgsmåltider” har genomförts för omvårdnadspersonal
och sjuksköterskor. Fortsatt stöd från enhetschefer för utveckling av måltiderna pågår.
Resurstilldelning
Förbrukade kostnader
Kvarstående medel
4 500 tkr
-2 162 tkr
2 338 tkr
Hemtjänsten
I hemtjänstgrupperna har funnits en hård attityd mellan omvårdnadspersonalen. En utbildningsinsats har genomförts där värdegrundsbegreppen för VOF har behandlats och delar
av Klart ledarskap bearbetats. Detta utgör en
start i ett långsiktigt förbättringsarbete där
bättre samspel, attityder och förhållningssätt
ingår. Målet är att förbättra bemötandet
gentemot brukarna men en förutsättning för det
är ett gott bemötande inom personalgrupperna.
Nu råder en lugnare attityd i grupperna.
Satsning på utvecklingsarbete inom
hemvård
Resurstilldelning
Förbrukade kostnader
Kvarstående medel
500 tkr
-500 tkr
0 tkr
Satsning inom Socialtjänstens område
Arbetsmarknad
Resurstilldelning
Förbrukade kostnader
Kvarstående medel
47
500 tkr
-500 tkr
0 tkr
Övriga nämnder
Ekonomiskt utfall 2014
Verksamhet (tkr)
Kommunfullmäktige
Överförmyndare
Valnämnd
Revision
Summa
Anslag
1 014
1 017
226
788
3 045
Summa 2013
Summa 2012
Summa 2011
2 781
2 588
2 321
Dessa fyra nämnder, Kommunfullmäktige,
Överförmyndare, Valnämnd och Revision
redovisar ett överskott med sammanlagt 0,1
mkr.
Övriga
Intäkter
432
102
534
Kostnad
945
1 075
587
880
3 487
Budgetutfall
69
-58
71
10
92
100
162
96
2 863
2 702
2 609
18
48
-192
Valnämnden
Valnämndens anslag 2014 ökades med 200 tkr
eftersom två val skulle genomföras, dels till
EU-parlamentet i maj och dels till Riksdagen i
september. Kostnaderna steg med 572 tkr,
men större delen finansierades av statsbidrag.
Valnämnden lämnar ett överskott på 71 tkr (10
tkr).
Kommunfullmäktige
Anslaget räknades upp med 49 tkr för
arvodesökningar men kostnaderna steg bara 8 tkr. Utfallet blev därför 41 tkr bättre.
Revisionen
Överförmyndarnämnden
Kommunrevisionens budget är i stort sett
oförändrad jämfört med 2013. Överskottet blev
10 tkr (34 tkr).
Överförmyndarens verksamhet utövas i
samverkan med Nyköpings kommun.
Budgeten var oförändrad men kostnaderna
steg bara marginellt och utfallet blev liknande
som 2013.
48
Driftredovisning
Budgetutfallet är 9,4 mkr, eller 0,7 mkr bättre
än vad som budgeterades, 8,7 mkr.
Anslagens utveckling
2014
2013
2012
Alla nämnder, mkr
551,8
527,0
504,0
Ökning i mkr
24,8
23,0
14,5
Ökning i %
4,7 % 4,6 %
fortsatt förbättrad budgetdisciplin hos
nämnderna, 4,1 mkr, (2,5 mkr), och att
finansnettot steg i takt med att lånebehoven
uteblev och räntesatserna sjönk, 0,8 mkr eller
2,9 mkr bättre än budget. Däremot är reserven
för oförutsedda utgifter mer än förbrukad, -3,7
mkr (2,6 mkr).
I jämförelse med budget blev det överskott
avseende pensionskostnader +0,2 mkr,
skatteintäkter, +0,2 mkr och avskrivningar,
+1,8 mkr. Reavinsterna blev -4,7 mkr lägre än
budgeterat.
3,0 %
Nämndernas budgetutfall framgår av
driftredovisningen. Det kan konstateras att
verksamhetsresultaten fortsatt att förbättras till
4,1 mkr (2,4 mkr), motsvarande 0,7 % (0,5 %)
av anslagen.
Nettokostnaderna hos nämnderna ökade en
hel del, 23,2 mkr (17,5 mkr) vilket motsvarar
4,4 % (3,5 %). Bruttokostnaderna ökade 46,3
mkr (18,5 mkr). Därmed framgår att utfallet
förbättrades tack vare att anslagen ökade
4,7 % men nettokostnaderna bara 4,4 %.
Anslagens ökning med 24,8 mkr kan jämföras
med att intäkterna från skatter och statsbidrag
under 2014 ökade med 23,6 mkr, (20,3 mkr)
motsvarande 4,4 % (4,0 %).
Orsakerna till det positiva budgetutfallet är
flera. På den positiva sidan kan konstateras en
(Belopp i mk r)
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
-62,6
-57,1
5,5
2,1
Utbildningsnämnd
-210,6
-207,0
3,5
-1,4
Vård- och omsorgsnämnd
-226,1
-231,7
-5,5
2,4
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd
-24,6
-24,4
0,2
-0,5
Kultur- och fritidsnämnd
-27,8
-27,5
0,3
-0,2
Summa nämnder
-551,8
-547,7
4,1
2,4
Reavinster
Oförutsett
Övrigt
Pensionskostnader
5,9
3,7
-1,2
-32,1
1,2
0,0
-1,7
-31,9
-4,7
-3,7
-0,6
0,2
-4,3
2,6
9,6
-5,6
Avskrivningar och nedskrivningar
-15,1
-14,5
0,6
0,1
Kommunstyrelse med övriga nämnder
Interna poster
Skatteintäkter och statsbidrag
Finansiella kostnader och intäkter
48,4
50,5
2,1
-0,6
552,9
552,7
-0,2
-1,5
-2,0
0,8
2,9
-1,4
8,7
9,4
0,7
1,3
-8,4
2,6
11,0
0,9
0,3
12,0
11,7
2,2
RESULTAT EFTER SKATTEINTÄKTER OCH FINANSNETTO
Justeringar enligt balanskravet
BALANSKRAVSRESULTAT
49
Ekonomi
Ekonomisk översikt
Årets resultat
20
Efter en stark avslutning på 2013 har svensk
ekonomi 2014 utvecklats förhållandevis svagt.
Det främsta skälet är en fortsatt svag
internationell utveckling och därmed en fortsatt
svag utveckling av svensk export. Svensk BNP
beräknas 2014 växa med 1,9 % procent. 2015
ser förutsättningarna bättre ut, och BNP
beräknas då växa med 2,9 %.
Arbetsmarknaden har utvecklats betydligt
bättre än BNP och fortsätter att generera ökad
sysselsättning.
15
10
Miljoner kr
5
0
-5
2011
2012
2013
2014
-10
-15
-20
Det sammanlagda resultatet för kommunerna
förväntas bli 5 miljarder kr 2014. Det är en
försämring med 10 miljarder kr jämfört med
2013. Det beror till största delen på
återbetalningen från AFA 2013 på cirka 8
miljarder kr. Verksamheter som förväntas dra
iväg kostnadsmässigt 2015 är barnomsorg,
grundskola och äldreomsorg
Årets resultat mkr
Resultat enl balanskravsregeln mkr
I balanskravsutredningen har 1,2 mkr i
reavinster eliminerats.
I bokslut 2013 täckte kommunen in tidigare års
underskott, -2,5 mkr, och kunde därför undvika
att räkna bort detta 2014 vilket var budgeterat.
Upplösning har skett av avsättningar för
inbokade projekt, 4,3 mkr, samtidigt som en ny
avsättning på -0,5 mkr för framtida åtagande
har räknats bort i resultatet.
Årets resultat
Kommunens verksamheter finansieras av
skattemedel och till en mindre del av avgifter
och andra intäkter. Kommunen budgeterade
ett ursprungligt resultat på 8,6 mkr varav
reavinster 5,9 mkr. I ett senare skede
förstärktes budgeten med 0,1 mkr genom att
nämndernas ramar och anslaget för
oförutsedda utgifter ökade med 5,6 mkr
samtidigt som budgeten för skatter och
statsbidrag också ökades med 5,7 mkr.
Resultatet enligt kommunallagens krav på
balans blir därefter 12,0 mkr.
2014 var nettokostnadsandelen 98,4 %, en
viss försämring från 2013 (98,1 %). Men både
2013 och 2012 fick kommunen återbetalningar
AFA på 7,8 mkr, resp. 8,2 mkr vilket
motsvarade 1,4 % (1,6 %) av andelen.
Det slutligt budgeterade resultatet var därmed
8,7 mkr, varav reavinster utgjorde 5,9 mkr.
105%
I bokslutet redovisar kommunen ett resultat på
9,4 mkr. Skillnaden jämfört med budget
framgår av driftredovisningen och utvecklingen
sedan 2013 beror på bland annat följande:
Nettokostnadernas andel av
skatter och statsbidrag
100%
Förbättrat finansnetto, bättre budgetdisciplin,
en engångsintäkt från Socialstyrelsen och
lägre avskrivningar medför att bokfört resultat
är positivt. Detta trots att reavinsterna blev
lägre än budgeterat, men ändå bättre än 2013.
95%
90%
2011
50
2012
2013
2014
Finansnettot, 0,8 mkr (-2,7 mkr), har
förbättrats. Det beror på gjorda amorteringar
och lägre räntesatser på våra lån. Kommunens
bolag har lämnat utdelning med 2,0 mkr (2,5
mkr) och Oxelösunds Hamn AB med 1,0 mkr
(1,25 mkr).
Budgeten för skatter och statsbidrag var 552,9
mkr. Utfallet blev något lägre, 552,7 mkr. Men
jämfört med 2013 blev utfallet 20,3 mkr högre,
en ökning med 4,0 %.
För 2013 får Oxelösund mindre kommunalskatt
än vad Riksskatteverket betalat ut preliminärt,
det vill säga en negativ slutavräkning. Sveriges
Kommuner och Landsting (SKL) beräknade
avdraget till -353 kr per invånare för
kommunerna. I förra bokslutet hade
kommunen bokat upp en skuld (-244 kr per
invånare) men det blev en ännu lägre intäkt, 109 kr per invånare, för Oxelösund, -1,2 mkr.
Kommunen har tidigare år haft ett positivt
finansnetto. När finansnettot försvagats de
senaste åren och blir negativt, måste
verksamheten bedrivas desto effektivare och
med snävare ramar för att nå positiva
totalresultat.
Det krävs att verksamheten gör ett positivt
resultat för att kommunen ska kunna uppnå ett
positivt totalresultat.
För 2014 räknar SKL med att Oxelösund
kommer att få en positiv slutavräkning, 7 kr per
invånare, och alltså erhålla 0,1 mkr.
Nettoökningen av skatterna blev därmed 3,9
mkr.
Skatter och statsbidrag
Generella statsbidrag ökade med 18,3 mkr
(43,4 %) jämfört med 2013 och blev 10,9 mkr
högre än budgeterat. En del av ökningen beror
på hur riksdagen fördelar om i
utjämningssystem och skattesystem, till
exempel storlek på grundavdrag, vissa beslut
som tas efter att kommunen fastställt sina
budgetar. En mindre del beror på att
kommunen betalar 5,8 mkr mindre i
kostnadsutjämningsavgift än 2013.
Kommunens intäkter består huvudsakligen av
skatter och generella statsbidrag.
Utdebiteringen är fortsatt 22:28 per
skattekrona.
Skatteintäkterna baseras på hur många
invånare kommunen har 1 november året före
budgetåret. Invånarna detta datum 2013 (11
389) var 166 personer fler än 2012 (11 223).
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
2012
Skatteintäkter (preliminära)
503,4
491,4
-10,0
491,2
475,0
Slutskatteavräkningar
0,0
-1,1
-1,1
-2,5
5,1
Inkomstutjämning
63,0
71,9
8,9
59,1
50,3
Kostnadsutjämning
-30,5
-30,3
0,2
-36,1
-36,1
LSS-utjämning
-4,4
-4,7
-0,3
-5,5
-8,9
Regleringsbidrag
2,2
2,6
0,4
5,1
5,5
Fastighetsavgift
19,2
19,7
0,5
19,5
19,6
Strukturbidrag
0,0
1,2
1,2
0,0
0,0
Summa
552,9
552,7
-0,2
530,8
510,5
* Skillnader i utfall av preliminära skatteintäkter, inkomstutjämning och regleringsavgift mellan budget
och bokslut och mellan åren beror huvudsakligen på reformer i statsbudgeten.
Många förändringar är kraftiga.
Förändring av intäkter och
kostnader
Statsbidragen är 15,4 mkr större beroende på
ökad invandring. De fördelas på Migrationsverket, 8,9 mkr, Socialstyrelsen, 4,2 mkr och
Skolverket 1,3 mkr. Däremot har EU-bidragen
minskat med -1,6 mkr eftersom projektet avslutats.
Intäkter
Intäkterna exklusive reavinster är högre 2014
än under 2013, 100,8 mkr (95,1 mkr). Totalt
har intäkterna, exklusive återbetalning från
AFA resp. reavinster ökat med 13,5 mkr.
51
2014 fick vi ingen återbetalning av premier från
AFA till skillnad från 2013 då vi fick 7,8 mkr.
Köp av verksamhet
Kostnaderna för gruppen köp av verksamhet
ökade med 1,3 mkr (5,1 mkr). Ökningen beror
på kostnader för fastighetsdrift, skötsel och
planerat underhål vilka sammanlagt ökade
med 6,8 mkr till 33,1 mkr (26,3 mkr). Det är i
samklang med budgeten, där en satsning på
eftersatt underhåll gjordes.
Hyrorna har sjunkit med -3,4 mkr, beroende på
ändrad driftform för badhuset, -4,7 mkr, men
ökade arrenden, 1,4 mkr.
Reavinsterna har ökat från 0,9 mkr till 1,2 mkr.
Personal
Vård- och omsorgsnämndens kostnader för
köp av verksamhet, huvudsakligen placeringar,
blev 30,5 mkr, en ökning med 3,0 mkr
(minskning med -7,2 mkr) och är nu tillbaka på
en kostnadsnivå som motsvarar 2011, 30,4
mkr.
Kostnaderna för löner och sociala avgifter
ökade med 8,2 % (2,2 %). Ökningen var 24,8
mkr (6,5 mkr), och personalkostnadernas
andel av verksamhetens totala kostnader
ökade till 52,09 % (50,69 %).
Förändringen av personalkostnaderna
påverkas framförallt av att antalet anställda
blivit flera. Det syns i att antalet årsarbetare
har ökat med 7,6 %, från 674,4 till 725,7.
Orsaker är att kommunen öppnade ett HVBhem (hem för vård och boende) för
ensamkommande flyktingbarn samt ökning av
antalet sjuksköterskor och
biståndshandläggare. Även helårseffekten av
att kommunen 2013 öppnade ett
behandlingshem i egen regi ingår i skillnaden.
Andra orsaker står att finna i skolverksamheten
där det ökade elevantalet medfört
rekryteringsbehov av lärare och annan
personal.
Utbildningsnämndens kostnader för köp av
verksamhet ökade med 2,9 mkr, 3,8 % (2,3
mkr, 3,1 %) Kostnaderna för köp av
gymnasieskola fortsatte att minska, -0,5 mkr (1,5 mkr).
De lägre kostnaderna beror
främst på att elevantalet minskar. Köp av
grundskoleverksamhet ökade med 1,0 mkr (0,8
mkr). Kostnaderna för köp av verksamhet från
externa förskolor är oförändrade mellan åren.
Kostnaden för administrativa tjänster för
IT/lönehantering, överförmyndare och
räddningstjänst minskade -0,4 mkr, -0,2 % (2,7
mkr, 16,3 %). Inom gata/park-verksamheten
blev det en minskning, -2,9 mkr, (ökning 1,4
mkr) orsakat av att snöbortforsling inte var lika
aktuellt
Arvoden till familjehem och kontaktpersoner
vände uppåt till 3,2 mkr. Ökningen under 2014
var 16,0 %, 0,4 mkr (-0,4 mkr).
Material
Löneavdrag för olika frånvaroorsaker såsom
sjukledigheter, föräldraskap och tjänstledighet
ökade med 1,6 mkr (1,0 mkr), men kostnader
för timanställda, övertid, ob-tid och fyllnadstid
ökade mera, 4,9 mkr, 15,6 % (3,1 mkr, 10,9
%).
Den avtalsstyrda löneökningen 2014 kostade
5,7 mkr (5,6 mkr) inkl. sociala avgifter m.m.
Kostnaderna för material har ökat med 1,3
mkr, 8,5 % (1,6 mkr, 7,8 %). De ökade
kostnaderna beror på att inköp av livsmedel
ökade 0,4 mkr, vatten kostade 0,2 mkr mer än
2013 och inköp av förbrukningsinventarier till
Kultur och fritidsnämnden, 0,4 mkr. En
satsning på transportcyklar och förvaringsskjul
hos Utbildningsnämnden kostade 0,2 mkr
Pensioner
Lämnade bidrag
Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr,
från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Minskningen beror
på att nyintjänad pension var mer än
utbetalningarna. Exempelvis en stor kostnad,
intjänad förmånsbestämd ålderspension hos
KPA pension, minskade med -3,0 mkr, till 1,1
mkr 2014 jämfört med 4,1 mkr 2013.
Kostnaderna för förtroendevalda minskade
med -0,6 mkr, vilket beror på nya antaganden
för hur enskilda förtroendevalda kommer att
arbeta efter den nya mandatperioden.
Kostnaden för ekonomiskt bistånd
(försörjningsstöd) har ökat med 0,8 mkr (0,8
mkr) sedan 2013 och ligger nu på 7,9 mkr.
Ekonomiskt bistånd till nyanlända har fortsatt
att öka och kostar nu 2,0 mkr (0,2 mkr). Totalt
ökade kostnaderna för lämnade bidrag med
6,2 %, 1,3 mkr (-0,1 mkr).
Lokaler
Hyreskostnaderna är ganska oförändrade
mellan åren, 11,6 mkr (11,3 mkr). Större delen
av våra lokaler ägs av kommunen, det är
huvudsakligen Sjötångens äldreboende och
Koordinaten som vi hyr.
52
Verksamhetens kostnader 2011 - 2014
350
300
Miljoner kr
250
2011
200
2012
150
2013
100
2014
50
0
Personal
Pensioner
Köp av
verksamhet
Material
Övrigt
Koncernbanken
Koncernbankens uppgift är att förse
Oxelösunds kommun och dess helägda bolag
med lån och likvida medel till lägsta möjliga
räntekostnad. Kapitalförvaltning och
samordning av koncernens likviditet ingår i
koncernbankens uppdrag. Verksamheten
bedrivs enligt finanspolicyns regler med hjälp
av en finanskommitté.
Koncernbankens upplåning
2011 - 2014, mkr
400
350
300
250
Kommunen strävar efter ett lågt positivt saldo
på koncernkontot. Avtalet med Sörmlands
Sparbank ger också tillgång till en kontokredit
på 60 mkr för att överbrygga eventuella kortare
likviditetsbehov.
200
150
Extern upplåning för kommunen och dess
helägda bolag görs av koncernbanken.
Undantag görs för Oxelösunds Kommuns
Förvaltnings AB (Förab), vilket lånar direkt med
kommunens borgen.
100
50
0
Den totala låneskulden uppgår till 478,0 mkr
(506,0 mkr), en minskning med -28,0 mkr.
Kommunens del av låneskulden minskade
under 2014 med -28,0 mkr (-31,6 mkr) medan
bolagens skuld var oförändrad, 378,7 mkr.
Kommunens del av låneskulden uppgår nu till
99,3 mkr (127,3 mkr).
2011
2012
Bolagens lån
2013
2014
Kommunens lån
Genomsnittsräntan har sjunkit. I december var
den 3,18 % (3,36 %).
Genomsnittlig räntebindningstid har blivit
kortare men ligger inom det intervall som
finanspolicyn anger, mellan 2,5 – 7,5 år.
Koncernbanken förvaltar likviditeten till
kommunen med 18,9 mkr (25,5 mkr) samt till
de kommunala bolagen med 11,0 mkr (11,1
mkr).
Genomsnittlig kapitalbindningstid har också
blivit kortare men över den minimigräns som
finanspolicyn anger, > 1,5 år.
53
kommande års balanskravsutredningar för att
kapa de högsta kostnadstopparna när
pensionerna ska betalas ut. Detta skedde 2011
då 4,8 mkr användes så att kommunen nu har
en ackumulerad reserv på 9,5 mkr.
Pensioner
Pensioner redovisas enligt blandmodellen,
vilket innebär att pensioner intjänade till och
med 1997 behandlas som en
ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner som
intjänats från och med 1998 redovisas löpande
som kostnad i resultaträkningen och avsättning
i balansräkningen.
Pensionsskuld
Kommunens totala pensionsskuld uppgår till
353,9 mkr (371,5 mkr) varav 87,0 % (87,8 %)
redovisas som ansvarsförbindelse utanför
balansräkningen. I takt med att gamla
pensioner betalas ut kommer en ökande andel
av skulden att finnas i balansräkningens
avsättning.
Utöver detta finns intjänade förmåner för
deltidspolitiker vilka också har rätt till pension.
Merparten av den individuella delen av
pensionsförmåner utbetalas under mars
månad följande år för individuell placering.
Den avsatta skulden i balansräkningen ökade
med 0,6 mkr (7,8 mkr) och
ansvarsförbindelsen minskade med -18,2 mkr
(ökade 16,9 mkr). Totalt minskade skulden
med -17,5 mkr (ökning 24,7 mkr).
Pensionskostnader
inkl löneskatt (mkr)
Förändring avsatt till
pensioner, inkl
förtroendevalda
Individuell del
Pensionsutbetalningar
Summa
2014 2013
0,3 3,9
15,1 14,8
16,5 17,7
31,9 36,4
2012
KPA förvaltar den största delen av kommunens
pensionsskuld och sköter
pensionsutbetalningarna.
3,1
14,2
17,9
35,2
5,0 mkr, 1,6 %, av den gamla skulden
(ansvarsförbindelsen) och 2,0 mkr, 4,4 %, av
den som är intjänad efter 1998 (avsättning)
avser ett särskilt avtal med nyckelpersoner.
Kostnaderna för pensioner sjönk med -4,5 mkr,
från 36,4 mkr till 31,9 mkr. Den budgeterade
kostnaden var 32,1 mkr.
Pensionsförvaltning
(mkr)
Avsättningar inkl
löneskatt
Ansvarsförbindelser
inkl löneskatt
Totala
pensionsförpliktelser
Utbetalningar till medarbetare som gått i
pension har minskat med 1,0 mkr men
nyintjänandet har ökat med 0,3 mkr.
Övriga pensionskostnader kommer att ta allt
större utrymme av kommunens resurser i takt
med att pensioner i ansvarsförbindelsen
betalas ut och lyfts in som kostnader i allt
snabbare takt.
2014
2013
2012
46,0
45,4
37,5
307,9 326,1 309,3
353,9 371,5 346,8
Finansiella placeringar
0,0
0,0
0,0
för framtida pensioner
"Återlånade medel" 353,9 371,5 346,8
Pensionsreserv
2006, 2007 och 2010 skapade kommunen en
reserv inom balanskravsresultatet med totalt
14,3 mkr. Syftet är att använda dessa i
54
Balansräkning
Leasingavtal
Balansomslutningen har minskat med 3,8 mkr,
men de olika delarna av balansräkningen har
förändrats i större omfattning.
Kommunens leasingkontrakt behandlas som
operationell leasing och innebär ett åtagande
på 2,0 mkr (3,0 mkr) och utgörs av återstående
nominella leasingavgifter. Leasingavgifter för
7,2 mkr (6,2 mkr) har betalats under 2014.
Anläggningstillgångarna har ökat 7,1 mkr
genom investeringar.
Kommunens policy är att endast leasa
personbilar och larmsystem. Även datorer
leasas inom ramen för samarbetsavtal med
Nyköpings kommun. I undantag har dock gjorts
för teknisk utrustning där olika krav omöjliggjort
köp.
Omsättningstillgångarna har minskat med 10,4
mkr främst genom minskade likvida medel.
Långfristiga skulder har minskat med 31,4 mkr,
främst genom kommunens amortering på 28,0
mkr.
De kortfristiga skulderna har ökat med 17,4
mkr.
Försäljning av materiella
anläggningstillgångar
Avsättning till pensioner har ökat med 0,6 mkr.
Likviditeten, räknat på enbart våra likvida
medel, är lägre än i föregående bokslut. I
december 2014 var betalningsberedskapen på
drygt 14 dagar (15 dagar) och kassalikviditeten
på 0,30 (0,35).
2014 2013 2012
Skuldsättningsgraden har sjunkit från 2,64 till
2,49, vilket är ett tecken på att investeringar,
upplåning, utlåning och resultat utvecklats i rätt
riktning sedan föregående år.
Budget försäljning
Redovisad försäljning
7,9
3,4
7,1
5,9
9,4
4,4
Budget reavinst
Redovisad reavinst
5,9
1,2
5,3
1,0
6,8
3,7
Kommunen fortsätter att sälja icke strategiska anläggningstillgångar. Syftet är både
att tillhandahålla mark för bostäder och
företagande att frigöra kapital. 2014 såldes
fastigheter på Lastudden, Esplanaden, och i
Baraområdet.
Soliditeten exklusive koncernbank förbättrades
under 2014. Från 2013 är ökningen 2,2
procentenheter, från 47,3 % till 49,5 %.
Soliditeten inklusive ansvarsförbindelsen är
negativ under hela perioden. Under 2014 har
detta soliditetsmått förbättrats något, vilket
beror på det positiva resultatet och
minskningen av skulden.
Försäljningar på Vallsundsvägen har slutförts,
men är ännu inte bokförda som klara, eftersom
det tillkommer kostnader för förrättningar m.m.
Soliditetsutveckling med justering
för koncernbank
Försäljningar och reavinster
14
70%
12
50%
10
40%
8
20%
Miljoner kr
60%
10%
2
6
30%
4
0%
-10%
0
År 2011
År 2012
År 2013
År 2014
2011
2012
Reavinster
-20%
exkl pensionsskuld
inkl pensionsskuld
55
2013
Försäljningar
2014
Investeringar
Investeringar jämfört med
resultat och avskrivningar
Investeringsbudgeten 2014 uppgick till 49,7
mkr (37,0 mkr), och har tillkommit på olika sätt.
80 000
70 000
(Belopp i mkr)
2014
2013
2012
60 000
Ursprunglig budget
35,7
20,8
56,5
Tilläggsbudget från
föregående år
14,0
16,2
33,4
Summa budget
49,7
37,0
89,9
Redovisade
investeringsutgifter
50 000
40 000
30 000
20 000
17,9
28,5
61,8
10 000
Investeringsarbetet 2014 innefattar fortsatt
arbete med Ramdalsanläggningens tak, 1,5
mkr, ombyggnad av Torgskolan, 1,6 mkr,
värme- och ventilation i Ramdalsskolan, 6,0
mkr, ventilation i Björntorps äldreboende, 0,9
mkr, en gång- och cykelväg i Baraområdet, 1,0
mkr, ombyggnad av köket i Peterslundsskolan,
1,0 mkr, omklädningsrum och vikvägg i
Breviksskolan, 0,6 mkr, och arbeten i
Fiskehamnen, 0,5 mkr.
0
-10 000
2011
2012
Utrymme
2013
2014
Nettoinvesteringar
Investeringsutrymmet är beroende av
kommunens resultat. I diagrammet ovan
framgår investeringsutrymmet som årets
resultat ökat med avskrivningar och bokfört
värde av sålda anläggningstillgångar. Detta
sätts i relation till nettoinvesteringarna. Som
syns investerades långt över utrymmet både
2011 och 2012 men en anpassning skedde
2013 och 2014.
Det är dock ett bekymmer att så stor del av
investeringsbudgetens tilldelade medel förblir
oanvänt varje år, som framgår av tabellen.
Inventarier och utrustning har anskaffats till
skolor och förskolor för 1,6 mkr, kostenheten,
0,1 mkr och äldreboenden, 0,1 mkr.
Dessutom har tillgänglighetsanpassningar och
trafiksäkerhetsåtgärder vidtagits för 0,7 mkr
och arbetet med en ny skola har påbörjats, 0,1
mkr. Fortsättning följer 2015.
56
Investeringsredovisning
(Belopp i miljoner k r)
Verksamhet
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
0,1
0,0
0,1
0,6
Politisk verksamhet / fastigheter
Infrastruktur, skydd m.m.
5,1
2,7
Fritid och kultur
17,5
2,1
15,3
5,0
varav Ramdalsanläggningen
14,3
1,5
12,8
4,1
Pedagogisk verksamhet
13,8
10,5
3,2
14,0
Vård och omsorg
2,1
1,3
0,8
1,6
Affärsverksamhet
0,0
0,0
0,0
0,0
Adm. verksamheter
och interna stödfunktioner
11,2
1,3
9,9
0,4
Summa investeringar
49,7
17,9
Utgifter, brutto
Avgår statsbidrag mm
Netto
2,4
31,8
18,8
-0,9
17,9
1,9
23,6
23,8
-0,2
23,6
FÖRSÄLJNING AV ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR
Budget
Redovisning
Avvikelse
2013
-7,9
-1,2
-6,7
-1,0
Summa försäljningar
Utgifter, brutto
2,2
4,9
Försäljningsintäkter
Netto
-3,4
-1,2
-5,9
-1,0
KASSAFLÖDE INVESTERINGAR
16,7
Bruttoutgifter exkl statsbidrag , brutto
Försäljningsintäkter
25,1
22,6
20,1
-3,4
28,5
-5,9
16,7
22,6
Nettoinkomster
Reaförlust
2013
Reavinst
-1,2
0,0
1,0
Netto
Reavinster
57
med 2013. I resultatet 2014 ingår en
engångsintäkt till Vård- och omsorgsnämnden
på 3,9 mkr. Nämndernas avvikelser är
Kommunstyrelse +5,4 mkr, Utbildningsnämnd
+3,5 mkr, Vård- och omsorgsnämnd -5,5 mkr,
Miljö- och samhällsbyggnadsnämnd 0,2 mkr
och Kultur- och fritidsnämnd 0,4 mkr.
Ett stort utvecklingsområde är Vård- och
omsorgsnämnden som hade ett negativt
resultat under 2014 på - 5,5 mkr. Under året
har verksamheterna bland annat haft två
granskningar från IVO och PWC med kraftig
kritik av verksamheterna. Kommunstyrelsen
måste noggrant följa utvecklingen hos Vård
och omsorgsnämnden.
Borgensåtaganden
Kommunens borgensåtaganden och övriga
ansvarsförbindelser uppgick till 21,0 mkr (21,1
mkr). Merparten är Förabs banklån.
Förlustgarantier för småhus och hyresgarantier
är 0,3 mkr (0,4 mkr).
Kommunfullmäktige har medgett att
Kollektivtrafikmyndigheten får ingå borgen
såsom för egen skuld för upphandlad
finansiering med borgenstak på 2 700 mkr för
spårfordon och 120 mkr för komponenter opch
utrustning. Oxelösunds andel av detta framgår
av myndighetens förbundsordning.
Under 2014 blev finansnettot positivt tack vara
ökad utdelning från hamnen och minskad
låneskuld. För de närmaste åren framåt är det
budgeterade finansnettot dock negativt främst
på grund av den ökande låneskulden. Det
innebär att kommunen inte längre har ett
finansnetto som kan bära underskott hos
verksamheten. Kommunen behöver fortsätta
att amortera på sin skuld för att förbättra
finansnettot och kunna hantera större
investeringar i framtiden. För detta krävs att
verksamheterna fortsätter att hålla sin budget
och fortsatt kostnadsmedvetenhet.
Verksamheten måste fortsätta utveckla sina
rutiner och sin kvalitet.
Kollektivtrafikmyndigheten har ännu inte
påbörjat anskaffning av utrustningen..
God ekonomisk hushållning
För kommunens förvaltning gäller ett
lagstadgat krav på god ekonomisk hushållning.
Begreppet god ekonomisk hushållning har två
perspektiv. Det finansiella perspektivet tar sikte
på kommunens finansiella ställning och dess
utveckling. Kommunens finansiella mål är att
ekonomin ska vara stabil. För att förtydliga vad
det innebär för Oxelösund finns tre finansiella
mål. Dessa finns redovisade under rubriken
Kommunmål.
Sammanfattande
kommentarer
För framtiden gäller att hålla i kommunens
ekonomi. Oxelösund är på väg att skaffa sig ett
grepp om framtiden. Det är upp till kommunen
själv att förvalta den situationen genom att
arbeta mot gemensamma mål, ha en
gemensam bild kring var kommunen är och
vart vi ska.
Det bokförda resultatet är 9,4 mkr. Detta
resultat innehåller inte några intäkter från Afa
vilket fanns med både 2013 och 2014.
För att fortsätta skapa ett grepp om framtiden
behöver det också finnas en reserv för
oförutsedda utgifter som bl.a. kan ta hand om
förändringar i demografin som sker under året.
Ett resultatkrav som kan ta hand om
opåverkbara kostnader i finansförvaltningen
som avviker från budget är också viktigt.
Samtidigt behöver kommunen också ha
resurser för framtiden. Med tanke på bl.a. den
investeringsperiod som Oxelösund går in i
under de närmaste åren, den åldersstruktur
som finns i befolkningen och de utmaningar
som finns inom verksamheterna. En annan
viktig faktor för att ha en långsiktigt stabil
ekonomi är att kunna ta hand om kommunens
pensionsåtagande som finns utanför
balansräkningen. I dagsläget är soliditeten
inklusive pensionsåtagandet negativt men en
positiv trend kan ses från 2011 och framåt.
Med tanke på den investeringsperiod
Oxelösund går in i under de närmaste åren
kommer det att krävas fortsatt
kostnadsmedvetenhet och ett ökat ansvar för
ekonomin liksom en stor följsamhet gentemot
budget. För att få en ekonomi som är stabil på
lång sikt krävs en tydlighet kring Oxelösunds
kostnadsnivå jämfört med andra kommuner.
Det krävs också prioriteringar av vilken
verksamhet Oxelösund ska erbjuda sina
kommuninvånare för att nå en stabil ekonomi
på lång sikt.
Med en gemensam bild kring hur ekonomin ser
ut, en tydlighet i vilka förväntningar våra
kommuninvånare kan ha på den service
kommunen Oxelösunds kommun. Det kommer
också att krävas en stor förmåga att prioritera
och effektivisera i verksamheten för att goda
resultat ska kunna nås i framtiden samtidigt
som ekonomin fortsätter att vara stabil.
Verksamheterna redovisade ett överskott på
4,1 mkr (2,5 mkr) vilket är en förbättring jämfört
58
näringslivsbolag mellan de båda kommunerna.
Onyx har i uppdrag att arbeta för att nya
företag etablerar sig på orterna samt att hjälpa
lokala företag vid behov av nya lokaler.
Verksamhet hos andra
huvudmän
Genom två gemensamma nämnder sker
samverkan med Nyköpings kommun om
lönehantering, IT- och
överförmyndarverksamhet samt kart-, mät- och
GIS-verksamhet.
Ett gemensamt bolag, Nyköping - Östgötalänken AB, tillsammans med två landsting och
fyra andra kommuner, arbetar som en
gemensam förhandlingspart gentemot staten
för att förverkliga bansträckningen Ostlänken.
Två gemensamma nämnder för landstinget
och kommunerna i länet har hand om
hjälpmedels- respektive patienträttsfrågor.
Inom Regionförbundet Sörmland samarbetar
Oxelösund med övriga kommuner i länet,
Landstinget Sörmland samt Länsstyrelsen med
fokusområdena infrastruktur, näringsliv, och
kompetensförsörjning.
Inom Vårdförbundet Sörmland bedriver
kommunerna och landstinget behandling. Från
och med 2012 är Oxelösund inte längre
medlem i förbundet. Oxelösund har dock ett
avtal med Vårdförbundet som säger att
kommunen får nyttja deras upphandlade avtal
med olika vårdinrättningar.
Genom samverkansavtal med Nyköpings
kommun om gymnasieutbildningar garanteras
att Oxelösunds ungdomar har möjlighet att
konkurrera om utbildningsplatser på lika villkor
som Nyköpings ungdomar. Kommunen
samverkar med landstinget om
ungdomsmottagning, rådgivningsbyrå i
drogfrågor och familjecentral.
Kollektivtrafik bedrivs av
Kollektivtrafikmyndigheten där Länstrafiken
ingår. Länets samtliga kommuner och
Landstinget är medlemmar i
Kollektivtrafikmyndigheten. Sörmlandsturism
AB är ett regionalt marknadsföringsbolag där
Oxelösund har en mindre del. Onyx
näringslivsutveckling i Oxelösund och
Nyköping AB är ett gemensamt
Räddningstjänsten bedrivs sedan 1997 av
Sörmlandskustens Räddningstjänst genom ett
civilrättsligt avtal med Nyköpings kommun.
Även Trosa och Gnesta deltar i samarbetet.
59
Kommunkoncernen
Oxelösund kommunkoncern består av bolagskoncernen och intressebolag som tillsammans
utgör en ekonomisk enhet gentemot omvärlden. Koncernen omfattar kommunen samt de
företag i vilka kommunen har ett väsentligt
inflytande eller där kommunens andel uppgår
till minst 20 procent. De bolag som kommunen
äger tillsammans med andra aktörer ingår i
koncernen motsvarande den ägda andelen.
Syftet med koncernredovisningen är att ge en
samlad bild av bolagsgruppens åtaganden
genom att presentera ett bokslut som beskriver
koncernen som om den vore ett enda företag.
Bolagskoncernen omfattar Oxelösunds kommuns Förvaltnings AB (Förab), Kustbostäder i
Oxelösund AB och Oxelö Energi AB.
Intressebolagen omfattar Oxelösunds Hamn
AB (50 % andel), Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF, 43 % andel) och
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och
Nyköping (20 % andel).
Oxelösunds
kommun
50 %
Oxelösunds
Hamn AB
43 %
100 %
20 %
NOVF
Onyx
NyköpingsOxelösunds
Vattenverksförbund
Näringslivsutveckling
i Oxelösund
och Nyköping AB
Oxelösunds
kommuns
förvaltnings AB
(Förab)
100 %
Kustbostäder
i Oxelösund AB
100 %
Oxelö Energi AB
Finansiell ställning
Kommunkoncernens resultat uppgår till
32,2 mkr (19,2 mkr). Balansomslutningen
ökade med 32,9 mkr till 1 271,4 mkr (1 238,5
mkr). Koncernens soliditet är 34,8 % (33,0 %).
Årets intäkter uppgår till 424,0 mkr (399,5 mkr)
Koncernen har under 2014 utbetalat 5,7 mkr
för arvoden och löner till styrelser och
verkställande direktörer.
Utbetalning av löner till anställda under året var
för alla bolag i koncernen 82,2 mkr (77,4 mkr)
och för kommunen 335,2 mkr (233,6 mkr).
I Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats fr.o.m. 2014 vilket
medfört att koncernens årsredovisning
rekonstruerats för 2013
Medelantalet anställda i kommunkoncernen
var 924 personer (877).
60
Ägardirektivet anses uppnått men har inte
kunna leverares med den kvalitet som önskas
beroende på det ett stort behov av underhåll.
Bolagskoncernen
Nyckeltal Förab
Nyckeltal
Balansomslutning, mkr
Soliditet
Omsättning, mkr
Årets resultat, mkr
Antal anställda
Kustbostäder ska ha regelbundna och goda
kontakter med kommunens socialtjänst.
Bolagets sociala ansvar skall kombinera
koncernnytta med en affärsmässighet.
2014 2013 2012
631,1 609,8 580,9
18,9% 18,1% 17,2%
248,2 243,7 217,3
16,6 12,6
8,2
95
96
98
Uppdraget har blivit svårare då bolaget inte
alltid kan möta det behov som finns och här
uppstår ibland diskussioner och prioriteringar
där hänsyn till bolagets hyresgäster ibland gör
att kommunens behov inte alltid går att
tillfredsställa.
Uppföljning ägardirektiv
Ägardirektivet anses uppnått utifrån de
förutsättningar som just nu råder på
hyresmarknaden.
Bolagens bidrag till att uppnå kommunmålen
ingår i den gemensamma beskrivningen av
måluppfyllelsen.
Kustbostäder ska starta en process för att
se över möjligheterna att tillskapa nya
hyresrätter och under 2014 återkomma med
en rapport till kommunstyrelsen där olika
alternativa förslag för detta presenteras.
Bolagen redovisar sin ekonomi per april,
augusti och december.
Nedan redovisas uppföljning av 2014 års
specifika ägardirektiv för respektive bolag.
Under året har styrelsen arbetet med frågan
och det finns en plan framtagen som nu
bolaget fortsätter att arbete efter. Planen
kommer att rapporteras till kommunstyrelsen i
mars 2015.
Kustbostäder AB
Kustbostäder ska fortsätta att bygga minst
två hissar per år i det befintliga
fastighetsbeståndet. Alternativt genomföra
andra bostadsanpassningar för ökad
tillgänglighet, till exempel anlägga
marklägenheter.
Ägardirektivet anses delvis uppnått.
Kustbostäder ska följa kommunens
renhållningsordning och avfallsplan samt
genomföra de åtgärder/aktiviteter som
bolaget enligt planen ansvarar för.
Under året har tre hissar på Hagvägen
installerats.
Kustbostäder har under året haft en aktiv roll i
arbetet med nya avfallsplanen. Som exempel
pågår flera informationskampanjer i
hyresgästtidningen samt underlätta för
hyresgästerna att sortera soporna.
Ägardirektivet anses uppnått.
Kustbostäder ansvarar för utförandet av
städning av kommunens lokaler.
Städningen genomförs i enlighet med de
upprättade städavtal och bolagets uppfattning
är att uppdraget fungerar bra.
Ägardirektivet anses uppnått.
Kustbostäder ska för kommunuppdragen
arbeta fram en effektiviseringsplan för åren
2014- 2016. Planen ska redovisas för
Kommunstyrelsen.
Ägardirektivet anses uppnått.
Kustbostäder ansvarar för all
fastighetsförvaltning av kommunens
fastigheter.
Det har arbetats fram en
energieffektiviseringsplan plan för respektive
verksamhet. Underlaget har presenterats i måloch budgetprocessen. För genomförandet så
behövs en tät dialog då flera av de långsiktiga
besparingarna kräver någon form av
investering. Det behövs också en tydlig
överenskommen uppdragsbeskrivning av vad
som skall levereras, vilket idag saknas för
båda uppdragen.
Uppdraget har under åren successivt
försvårats då kommunens ekonomi inte har
gett utrymme att satsa på underhåll av
kommunens fastigheter, vilket nu innebär en
kraftig ökning av reparationer som ger ökade
kostnader och gör det svårare för
förvaltningsorganisationen att planera arbetet.
Men i budget för 2015 är det lagt en högre
underhållsbudget som om några år kan ge en
positiv påverkan.
Ägardirektivet anses uppnått.
61
Under året har det gjorts en omprioritering då
det varit många andra stora pågående projekt
med dels en utbyggnad av VA nätet samt en
ombyggnad av reningsverket varför det
inplanerade utbytesjobbet inte drogs igång.
Men det kommer genomföras under nästa år
istället.
Oxelö Energi AB
Oxelö Energi ska fortsätta utbyggnaden av
stadsnätet med en målsättning att ha byggt
ut en infrastruktur så att den når minst 90 %
av samtliga hushåll senast år 2020, delmål
är att 80 % ska ha möjlighet att ansluta sig
till stadsnätet år 2016.
Ägardirektivet är inte uppnått pga. en
omprioritering som beslutats av
företagsledningen.
Med ovan definition är det bolagets uppfattning
att målet redan är uppfyllt. Det arbete som
återstår nu är att få upp antalet aktiva
användare, vilket är en kritisk framgångsfaktor
för den långsiktliga ekonomin för stadsnät
affären.
Bolaget ska ta en aktiv del i att verka för att
få etableringar av vindkraft i kommunen.
Under året har ett minivindkraftverk uppförts
samt solceller för elproduktion, på en
husfasad.
Ägardirektivet anses uppnått.
Utbyggnaden av fjärrvärme ska fortsätta
och bolaget ska aktivt arbeta för att hitta
lösningar för att ansluta fler villor, som inte
har vattenburen värme, till fjärrvärmenätet.
Ägardirektivet anses uppnått.
Bolaget ska ordna och administrera en
städdag en gång om året. Den årliga
städdagen ska samordnas med ”Håll
Sverige Rent” kampanjens
Skräpplockardag.”
Under året har det anslutits ett antal befintliga
radhus och villor, samt förberett att ansluta 14
nybyggda radhus på Femöre. Dock har inga
villor som är uppvärmda med direktel anslutits
då elpriserna är så pass låga att det inte
motiverar kunden att göra den investeringen.
Städdagen är genomförd.
Ägardirektivet anses uppnått.
Bolaget ska följa och aktivt genomföra
kommunens renhållningsordning och
avfallsplan.
Ägardirektivet är inte uppnått i enlighet med
ambitionen, beroende på att alternativet med
direktel är så pass billig och kostnaden för
omställning till fjärrvärme är för stor i
förhållande till vinsten för kunden.
Bolaget driver denna fråga aktivt och totalt har
ca 30 olika aktiviteter tagits fram varav ca
hälften är genomförda. Detta arbete bedrivs i
samarbeta med Kustbostäder och kommunen.
Bolaget ska fortsätta arbetet för att hitta
andra former att utnyttja den
överskottsenergi som genereras på SSAB.
Ägardirektivet anses uppnått.
Under året har diskussioner förts med en
entreprenör angående en växthusodling där
spillvärme från SSAB skulle vara värmekällan.
Bolaget ska arbeta för att utveckla
fjärrvärmeverksamheten med den
långsiktliga inriktningen att, om det finns
affärsmässiga och tekniska förutsättningar,
koppla ihop Oxelösund och Nyköpings
fjärrvärme-system.
Ägardirektivet anses uppnått även om det inte
har resulterat i någon ytterligare
spillvärmekund.
Bolaget ska aktivt arbeta för att stödja
kunder i arbetet med att energieffektivisera
sin bostad, sina lokaler eller verksamheter.
Dialogen med SSAB och Vattenfall fortsätter
och tagit ytterligare några steg i rätt riktning
även om det återstår mycket arbete innan ett
färdigt koncept är framtaget.
Detta arbete bedrivs utifrån uppdraget med
energirådgivningen. Under året har 85 st.
rådgivningar, 3 st. föresläsningar om
energibesparingar och 4 st. event genomförts.
Ägardirektivet anses uppnått.
Förab
Ägardirektivet anses uppnått.
Kommunen erhöll 2014 1,0 mkr från Förabs
verksamhet 2013.
Bolaget ska öka takten i upprustningen av
VA nätet för att säkra vattenförsörjningen
med målsättningen är att hålla en
förnyelsetakt på 50 år.
Ägardirektivet anses uppnått.
62
Ekonomiska utfall med kommentarer 2014
(belopp i miljoner k ronor)
Affärsområde
Förab
Kustbostäder
Därav:
Gata/Park förvaltning
Kommunfastigheter
Oxelö Energi
Därav:
Vatten och avlopp
Renhållning
BOLAGSKONCERNEN
Budget
avvikelse
Intäkter
-1,0
0,0
-0,9
1,9
1,0
2,0
1,1
168,8
-166,9
3,1
5,0
3,9
0,0
0,0
9,1
28,8
-9,1
-28,8
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
0,0
10,1
112,7
-96,9
-14,6
1,2
-8,9
0,0
0,9
28,4
10,6
-28,4
-10,0
0,0
0,0
0,0
0,6
0,0
-0,3
-33,3
33,3
9,4
9,4
9,4
248,1
-231,4
-0,2
16,6
6,4
Avgår koncerninterna, skatt
på årets resultat
10,2
Kostn
Disposition Resultat
Budget
Resultatet efter finansiella poster förbättrades
med 13,2 mkr och är nu positivt, 1,9 mkr (-11,3
mkr).
Kustbostäder
2014 års hyresförhandling innebar en tvåårig
uppgörelse med en hyreshöjning på 1,98 %
per år och en höjning från 1 januari 2015.
Oxelö Energi
Omsättningen i Oxelö Energi ökade med 3,7
mkr, 3,4 %, från 2013
Totalt ökade intäkterna med 0,7 mkr mellan
2013 och 2014, 0,4 %. Denna ökning beror
helt på ökade reavinster.
De två förvaltningsuppdragen från kommunen
ökade med 1,3 mkr, 3,5 %. I den del som
avser kommunfastigheter är det en tydlig trend
med ökade reparationer och planerat
underhåll, men inom gata/park var det mindre
snöröjning och sandningsbehov än tidigare.
Intäkterna från allmännyttan, kommersiella
fastigheter och städverksamheten sjönk med
0,6 mkr, -0,5 %.
Det redovisade resultatet efter finansiella
poster försämrades med -3,5 mkr och uppgår
nu till 1,2 mkr (4,7 mkr). Om effekterna av den
nya komponentredovisningen K3 tas bort hade
resultatet varit 13,0 mkr, vilket i sin tur vore 3,0
mkr över budget.
Elnäts- och stadsnätsverksamheten har båda
betydligt bättre resultat än budgeterat,
tillsammans 5,8 mkr bättre än 2013. Den stora
skillnaden utgörs av ändrad redovisning av
anläggningstillgångar, vilket medför stora
förändringar så att redovisade
underhållskostnader bokförs som investeringar
istället för resultatpåverkande driftkostnader.
Kassaflödet är dock oförändrat.
Kostnaderna är väsentligt lägre än föregående
år, hela 12,6 mkr. Driftkostnader, avskrivningar
och övriga externa kostnader har minskat,
medan underhållskostnader och, till en mindre
del, personalkostnaderna har ökat.
Räntekostnaderna är fortsatt lägre än
budgeterade och bedöms inte heller öka under
de närmaste åren.
63
Intressebolagen
Mängden levererat vatten har ökat med 0,3
miljoner kubikmeter, motsvarande 5,3 %.
Oxelösunds Hamn AB
Investeringarna uppgick till 2,9 mkr (6,2 mkr)
och avsåg förberedelser för ökad
uttagskapacitet.
Nyckeltal
Balansomslutning, mkr
Soliditet
Omsättning, mkr
Årets resultat, mkr
Antal anställda
2014 2013 2012
335,8 313,9 333,7
67,3% 67,4% 57,5%
295,1 278,1 253,9
24,1
7,0
0,1
215
187
194
Målen som NOVF satt upp för 2014 var:
Ekonomi i balans – målet uppnått
God vattenkvalitet – målet uppnått
Ökad leveranssäkerhet – planering,
tillståndsinförskattning och arbete pågår.
Godsomsättningen över kajerna 2014 uppgick
till 4 904 000 ton, en ökning med 24,6 %.
Intäkterna från storbulkverksamheten var
131,5 mkr, motsvarande 44,6 % av
omsättningen. Övriga intäkter kommer från
småbulkverksamhet, 45,9 mkr, Stålhamnen
59,0 mkr, flytande bulk, 36,0 mkr, hamnservice
20,0 mkr och övriga intäkter 2,6 mkr. fortsatte
mängden ton över kaj att öka, 22 %
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping
Onyx
Nyckeltal
Balansomslutning, mkr
Soliditet
Omsättning, mkr
Årets resultat, mkr
Antal anställda
Oxelösunds Hamn fortsatte arbetet med en
certifiering för arbetsmiljö, OHSAS 18000.
Arbetet beräknas vara klart våren 2015.
2014 2013 2012
3,5
0,8
0,7
7,0% 31,1% 36,4%
2,6
2,4
2,3
0,0
0,0
0,0
1
1
1
Resultatet 2014 förbättrades med 15,1 mkr
(6,9 mkr) och omsättningen steg med 17,8 mkr
(24,8 mkr).
Onyx har under året arbetat med 13
företagsetableringar med cirka 150 anställda.
Investeringarna enligt kassaflödesanalysen
uppgick till 14,0 mkr (16,0 mkr) och var
huvudsakligen av ersättningskaraktär.
Onyx roll som näringslivsansvarig för
Oxelösunds kommun förlängdes till att gälla
hela 2014. Arbetet fokuseras på att förverkliga
de olika områdena i kommunens
näringslivsprogram.
Nyköping-Oxelösunds Vattenverksförbund (NOVF)
Under året togs beslut om att bolaget ska
arbeta mer proaktivt med regionen Nyköping –
Oxelösund.
Nyckeltal
Balansomslutning, mkr
Soliditet
Omsättning, mkr
Årets resultat, mkr
Antal anställda
Under 2014 deltog bolaget på två
logistikmässor.
2014 2013 2012
41,1
44,3
26,2
41,0% 31,3% 53,1%
13,3
13,3
10,0
0,3
0,2
-0,3
0
0
0
64
Resultaträkning
Kommunen
(Belopp i mk r)
Verksamhetens intäkter
Verksamhetens kostnader
Avskrivningar
Not
1
2
3
VERKSAMHETENS
NETTOKOSTNADER
Skatteintäkter
Generella statsbidrag och utjämning
Finansiella intäkter
Finansiella kostnader
4
5
6
7
2014
2013
2014
2013
102,0
-631,7
-14,5
96,0
-600,2
-15,4
424,0
-865,6
-59,3
399,5
-825,9
-67,0
-544,2
-519,6
-500,9
-493,3
492,3
60,4
17,7
-16,8
488,7
42,1
18,8
-21,4
492,3
60,4
2,2
-18,4
488,7
42,1
1,4
-21,8
9,4
8,6
35,6
17,1
-2,4
2,1
33,2
19,2
RESULTAT FÖRE
EXTRAORDINÄRA POSTER
Extraordinära poster
Aktuell och uppskjuten skatt
ÅRETS RESULTAT
Justeringar enligt balanskravet
8
Resultat enligt kommunallagens
krav på ekonomisk balans
* Koncerninterna ekonomiska förhållanden framgår av not 31
65
Koncernen
9,4
8,6
2,6
0,1
12,0
8,7
Balansräkning
Kommunen
(Belopp i mk r)
Koncernen
Not
2014
2013
9
10+11
12
2,1
386,9
442,5
831,5
3,0
381,4
440,0
824,4
Bidrag till statlig infrastruktur
13
11,5
12,0
11,5
12,0
Omsättningstillgångar
Förråd och exploateringsfastigheter
Fordringar
Kassa och bank
Summa omsättningstillgångar
14
15
16
8,7
33,1
30,0
71,8
10,1
35,4
36,7
82,2
12,6
89,5
34,3
136,4
14,0
99,3
25,6
138,9
914,8
918,6
17
259,7
9,4
250,3
8,6
442,1
33,2
408,5
19,2
18
19
46,0
0,6
45,4
0,4
68,0
51,0
67,5
50,0
20
21
486,5
122,0
655,1
517,9
104,6
668,3
516,9
193,4
829,3
548,3
164,2
830,0
914,8
918,6
TILLGÅNGAR
Anläggningstillgångar
Immateriella
Materiella
Finansiella
Summa anläggningstillgångar
SUMMA TILLGÅNGAR
2014
2013
2,1
3,0
1 100,6 1 074,4
20,8
10,2
1 123,5 1 087,6
1 271,4 1 238,5
EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR
OCH SKULDER
Eget kapital
Därav årets resultat
Avsättningar
Avsättning för pensioner
Övriga avsättningar
Skulder
Långfristiga skulder
Kortfristiga skulder
Summa skulder och avsättningar
SUMMA EGET KAPITAL
AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER
1 271,4 1 238,5
PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER
Ställda panter
Pensionsförpliktelser som ej upptagits
bland avsättningar (inkl löneskatt)
Övriga ansvarsförbindelser
Leasing
22
23
24
25
SUMMA PANTER OCH
ANSVARSFÖRBINDELSER
66
18,5
18,5
308,0
21,0
2,0
326,1
21,1
3,0
308,0
24,1
2,0
326,1
22,6
3,0
329,0
347,2
352,6
370,2
Kassaflöde
Kommunen
(Belopp i mk r)
Den löpande verksamheten
Resultat före skatt
Justering för poster som ej
ingår i kassaflöde
Kassaflöde från den löpande verksamheten
före förändring av rörelsekapital
Not
26
Kassaflöde från förändring i rörelsekapital
Förändring av exploateringsfastigheter
14
Ökning ( -) / minskning (+) av fordringar
15
Ökning (+) / minskning (–) av kortfristiga skulder 21
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Förvärv av immateriella anläggningstillgångar
Förvärv av materiella anläggningstillgångar
Försäljning av anläggningstillgångar
Förändring av finansiella anläggningstillgångar
Kassaflöde från investeringsverksamheten
27
28
29
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån
Amortering långfristiga skulder
Förändring långfristiga fordringar
Utbetalning av bidrag till statlig infrastruktur
Kassaflöde från finansieringsverksamheten
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
30
67
Koncernen
2014
2013
2014
2013
9,4
8,6
35,6
17,1
13,3
22,7
63,5
63,6
22,7
31,3
99,1
80,7
1,4
2,3
17,5
43,9
3,9
9,1
4,0
48,3
1,4
9,8
29,2
139,5
4,2
7,9
0,0
92,8
-0,1
-20,0
3,4
-2,5
-19,2
-0,8
-27,7
5,9
0,0
-22,6
-0,1
-96,2
7,6
-10,6
-99,3
-0,8
-87,9
6,1
0,0
-82,6
137,3
-165,0
0,0
-3,8
-31,5
326,2
-342,5
-15,0
-2,2
-33,5
137,3
-165,4
0,4
-3,8
-31,5
334,8
-342,5
-3,5
-2,2
-13,4
-6,8
36,8
-7,8
44,5
8,7
25,6
-3,2
28,8
30,0
36,7
34,3
25,6
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Taxor och avgifter
16,2
15,7
16,2
15,7
Hyror och arrenden
19,3
22,7
19,3
22,7
Stats- och övriga bidrag
47,2
38,5
47,2
38,5
Övriga intäkter
18,1
18,2
18,1
18,2
1,2
0,9
1,2
0,9
102,0
96,0
102,0
96,0
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
248,2
243,7
Oxelösunds Hamn AB
Not 1 Verksam hetens intäkter
Reavinst vid försäljning
Sum m a Oxelösunds kom m un
147,6
139,0
Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund
5,7
5,7
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB
0,5
0,5
-80,0
-85,3
Koncerninterna poster
Sum m a övriga koncernbolag
Sum m a
102,0
96,0
322,0
303,5
424,0
399,5
Not 2 Verksam hetens kostnader
Lämnade bidrag
Köp av verksamhet
Arvoden
Löner
-22,7
-21,4
-22,7
-21,4
-162,8
-161,5
-162,8
-161,5
-3,3
-3,3
-3,3
-3,3
-253,0
-233,6
-253,0
-233,6
Sociala kostnader
-76,1
-70,7
-76,1
-70,7
Pensionskostnader
-31,9
-36,4
-31,9
-36,4
-6,9
-5,5
-6,9
-5,5
-11,6
-11,3
-11,6
-11,3
Leasingkostnader
-7,2
-6,2
-7,2
-6,2
Materialkostnader
-23,1
-21,9
-23,1
-21,9
Övriga tjänster
-20,7
-17,6
-20,7
-17,6
Övriga kostnader
-11,7
-10,1
-11,7
-10,1
-0,7
-0,7
-0,7
-0,7
-631,7
-600,2
-631,7
-600,2
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
-186,7
-190,1
Oxelösunds Hamn AB
-123,4
-115,9
Nyköpings-Oxelösunds Vattenverksförbund
-3,3
-4,6
Onyx Näringslivsutveckling i Oxelösund och Nyköping AB
-0,5
-0,5
Koncerninterna poster
80,0
85,3
-233,9
-225,7
Övriga personalkostnader
Hyreskostnader
Upplösning statlig infrastruktur
Sum m a Oxelösunds kom m un
Sum m a övriga koncernbolag
Sum m a
-631,7
-600,2
-865,6
-825,9
-13,3
-13,3
-58,1
-45,5
Not 3 Avskrivningar
Planenliga avskrivningar
Justeringspost K3
-19,4
Nedskrivning
Sum m a
-1,2
-2,1
-1,2
-2,1
-14,5
-15,4
-59,3
-67,0
493,5
491,2
493,5
491,2
-1,2
-2,5
-1,2
-2,5
Nedskrivning har skett med 1,2 mkr på exploatering av järnvägsstation och område
Not 4 Skatteintäkter
Preliminära skatteintäkter
Slutskatteavräkningar
68
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Not 5 Generella statsbidrag och utjäm ning
Inkomstutjämning
71,9
59,1
71,9
59,1
Strukturbidrag
1,2
0,0
1,2
0,0
Regleringsbidrag
2,6
5,1
2,6
5,1
19,7
19,5
19,7
19,5
-30,3
-36,1
-30,3
-36,1
Kommunal fastighetsavgift
Kostnadsutjämning
Utjämningsavgift LSS
-4,7
-5,5
-4,7
-5,5
Sum m a
60,4
42,1
60,4
42,1
Ränteintäkter
14,0
13,9
14,3
14,4
Aktieutdelning
3,0
3,9
3,0
3,9
Övriga finansiella intäkter
0,7
1,0
0,7
1,0
-15,8
-17,9
Not 6 Finansiella intäkter
Koncerninterna poster
Sum m a
17,7
18,8
2,2
1,4
-16,1
-17,2
-30,5
-31,7
-0,6
-0,6
-0,6
-0,6
0,0
-3,3
0,0
-3,3
-0,1
-0,3
Not 7 Finansiella kostnader
Räntekostnader
Ränta på pensionsavsättningar
Sänkt diskonteringsränta
Övriga finansiella kostnader
Koncerninterna poster
Sum m a
-16,8
-21,4
-0,1
-0,3
12,8
14,1
-18,4
-21,8
Not 8 Justeringar enligt balanskravet
Reavinster
-1,2
-0,9
Särskilda satsningar
4,3
-4,3
Sänkt diskonteringsränta
0,0
3,3
Ianspråktagande av sparande
0,0
0,5
-0,5
4,0
Återställande av underskott 2011
0,0
-2,5
Sum m a
2,6
0,1
Ingående bokfört värde
3,0
2,0
3,0
2,0
Anskaffningar
0,1
0,8
0,1
0,8
Utrangeringar, flyttningar
0,0
0,8
0,0
0,8
-1,0
-0,6
-1,0
-0,6
Projektavsättningar
Not 9 Im m ateriella anläggningstillgångar
Avser programvaror av olika slag
Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas
Utgående bokfört värde
Avskrivningstid
2,1
3,0
2,1
3,0
5 år
5 år
5 år
5 år
372,0
363,3
801,3
734,8
Not 10 Mark, byggnader och tekniska anläggningar
Ingående bokfört värde
Justeringspost K3
-11,7
Anskaffningar
17,7
25,5
63,1
115,0
Försäljningar
-2,2
-5,0
-2,2
-5,6
0,0
-1,8
-6,7
-9,4
Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas
-10,1
-10,0
-33,4
-21,8
Utgående bokfört värde
377,4
372,0
822,1
801,3
Nedskrivningar
69
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
9,4
11,0
273,1
263,1
Not 11 Maskiner och inventarier
Ingående bokfört värde
Justeringspost K3
3,6
Anskaffningar
2,3
2,2
33,1
31,0
Flyttning
0,0
-0,8
-0,3
-0,9
Nedskrivningar, försäljningar
0,0
-0,3
-3,6
-0,3
-2,2
-2,7
-23,8
-23,4
9,5
9,4
278,5
273,1
5-10 år
5-10 år
5-10 år
5-10 år
51,2
51,2
6,0
6,0
Avskrivningar, linjär avskrivning tillämpas
Utgående bokfört värde
Avskrivningstid
Not 12 Finansiella anläggningstillgångar
Värdepapper, aktier och andelar
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
Oxelösunds Hamn AB
DNB Edhager
2,5
Övriga
4,1
4,1
7,7
4,0
63,8
61,3
10,2
4,0
0,0
0,0
Sum m a
2,5
Långfristiga fordringar, utlämnade lån
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
Oxelö Energi AB
50,0
50,0
328,7
328,7
10,6
6,2
442,5
440,0
20,8
10,2
Citybanans finansiering
15,1
14,9
15,1
14,9
Upplösning (25 år)
-3,6
-2,9
-3,6
-2,9
Sum m a
11,5
12,0
11,5
12,0
18,2
Kustbostäder i Oxelösund AB
Övriga långfristiga fordringar
Sum m a finansiella anläggningstillgångar
Not 13 Bidrag till statlig infrastruktur
Oxelösunds kommun ska medfinansiera Citybanan i Stockholm med 12,5 mkr.
Bidraget indexjusteras årligen och upplöses på 25 år.
Not 14 Förråd och exploateringsfastigheter
Ingående värde
10,1
14,0
14,0
Årets förändring
-1,4
-3,9
-1,4
-4,2
Utgående värde
8,7
10,1
12,6
14,0
6,6
5,0
44,9
45,8
1,0
0,4
Not 15 Fordringar
Kundfordringar
Varav kommunens koncernföretag
Statsbidragsfordringar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Övriga fordringar
2,5
1,1
2,5
1,1
19,7
25,2
35,4
44,8
4,3
4,1
Koncerninterna poster
Sum m a
33,1
70
35,4
20,5
21,0
-13,8
-13,4
89,5
99,3
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Sörmlands Sparbank Kommunen
18,9
25,5
18,9
25,5
Sörmlands Sparbank Kommunala bolag
11,0
11,1
11,0
11,1
Övriga post- och banktillgodohavanden
0,1
0,1
Not 16 Kassa och bank
Koncerninterna poster
15,5
0,4
-11,1
-11,4
Sum m a
30,0
36,7
34,3
25,6
Koncernkontokredit
60,0
60,0
77,5
77,5
250,3
241,7
408,5
385,5
Not 17 Eget kapital
Ingående eget kapital
Justeringar i koncernen
0,4
3,8
Årets resultat
9,4
8,6
33,2
19,2
Eget kapital
259,7
250,3
442,1
408,5
22,0
17,8
1,6
2,5
1,6
2,5
24,7
22,6
24,7
22,6
Ålderspension
5,5
5,6
5,5
5,6
Visstidspensioner
4,6
5,0
4,6
5,0
Pension till efterlevande
0,6
0,8
0,6
0,8
37,0
36,5
59,0
54,3
Not 18 Avsättningar för pensioner
Pensionsbehållning
Särskild avtalspension
Förmånsbestämd / kompl.pension
Sum m a pensioner
Löneskatt
9,0
8,9
9,0
13,2
46,0
45,4
68,0
67,5
Politiker
5
5
Tjänstemän
0
0
45,4
37,5
Sum m a avsatt till pensioner
Antal visstidsförordnanden
Avsatt till pensioner
Ingående avsättning
Nya förpliktelser under året
Varav
Nyintjänad pension
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
2,4
3,8
0,4
0,1
Sänkt diskonteringsränta
2,7
Ändring av försäkringstekniska grunder
-0,6
-0,2
Övrigt
-0,5
0,3
Årets utbetalningar
Förändring av löneskatt
-1,2
-0,5
0,1
1,5
Pension till efterlevande
0,2
Sum m a avsatt till pensioner
Aktualiseringsgrad
46,0
45,4
96,0%
96,0%
Förpliktelser för pensionsåtaganden för anställda i kommunen är beräknade enligt RIPS07. Pensionsåtaganden för
anställda i de företag som ingår i kommunkoncernen redovisas enligt Bokföringsnämndens allmänna råd. Förpliktelser
för särskild avtals/ålderspensioner som inte regleras enligt RIPS07 är nuvärdesberäknade med en kalkylränta på 2 %.
För avtal med samordningsklausul utgår beräkningen från de förhållanden som är kända vid bokslutstillfället.
Om inget annat är känt görs beräkningen utifrån att ingen samordning kommer att ske.
Visstidsförordnanden som ger rätt till särskild avtalspension redovisas som avsättning när det är troligt att de
kommer att leda till utbetalningar. Avtal som inte lösts ut redovisas som ansvarsförbindelse.
71
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
2014
Koncernen
2013
2014
2013
Skatter obeskattade reserver
14,8
16,1
Skatter enl företagens årsredovisning
26,1
23,5
Not 19 Övriga avsättningar
Skadefond
0,4
0,4
0,4
0,4
Övriga
0,2
0,0
9,7
10,0
Sum m a
0,6
0,4
51,0
50,0
543,3
Oxelösunds kommun gör en avsättning till skadefond samt säkerhets- och arbetsmiljöfond.
Not 20 Långfristiga skulder
Låneskuld vid årets början
506,0
522,6
535,4
Nettoamortering/nettoupplåning
-28,0
-16,6
-27,0
-6,9
Sum m a lån
478,0
506,0
508,4
536,4
Citybanans finansiering
7,7
11,2
7,7
11,2
Övriga långfristiga skulder
0,8
0,7
0,8
0,7
486,5
517,9
516,9
548,3
60,0
60,0
77,5
77,5
Genomsnittlig ränta
3,18%
3,36 %
Genomsnittlig räntebindningstid
2,63 år
2,85 år
Genomsnittlig kapitalbindningstid
1,93 år
1,99 år
1 år
163,0
182,1
2-3 år
179,0
183,0
3-5 år
136,0
100,9
> 5 år
0,0
40,0
Ränterisk på 12 månaders sikt, mkr
1,0
1,2
Skuld till kommunala företag
11,0
11,1
Leverantörsskulder
26,4
24,1
46,1
35,2
9,6
9,3
11,7
11,0
11,7
11,0
6,4
4,3
7,6
4,3
Semesterlöneskuld och komptid inkl sociala avgifter
19,7
17,6
29,2
26,8
Avgiftsbestämd ålderspension
11,8
11,1
11,8
11,1
3,6
3,9
24,3
26,2
31,4
21,5
76,5
63,0
-13,8
-13,4
Sum m a
Checkräkningslimit
Uppgifter om lån i banker
Lån som förfaller inom:
därav ränterisk inom bolagen 0,9 mkr.
Not 21 Kortfristiga skulder
Varav kommunala bolag
Personalens källskatt, arbetsgivaravgifter
Skuld till staten
Övriga kortfristiga skulder
Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Koncerninterna poster
Sum m a
122,0
104,6
193,4
164,2
0,0
0,0
18,5
18,5
Not 22 Ställda panter
72
Noter
Kommunen
(Belopp i mkr)
Koncernen
2014
2013
2014
2013
Not 23 Pensionsförpliktelser
Ingående ansvarsförbindelse
326,1
309,2
326,1
309,2
Pensionsutbetalningar
-12,1
-12,7
-12,1
-12,7
2,7
7,4
2,7
7,4
Ränte- och basbeloppsuppräkningar
Bromsen
-1,7
Sänkt diskonteringsränta
-1,7
19,1
19,1
Aktualisering och övrigt
-3,5
-0,2
-3,5
Förändring av löneskatt
-3,5
3,3
-3,5
3,3
308,0
326,1
308,0
326,1
22,2
Utgående ansvarsförbindelse
-0,2
Not 24 Borgen och ansvarsförbindelser
Borgensåtaganden
20,7
20,7
23,8
SBAB 6 st egnahem (förlustansvar för småhus)
0,2
0,2
0,2
0,2
Hyresgarantier inom Socialtjänsten
0,1
0,2
0,1
0,2
21,0
21,1
24,1
22,6
Sum m a
x) Oxelösunds kommun har i januari 2003 ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i
Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser. Samtliga 280 kommuner som per 2014-12-31 var
medlemmar i Kommuninvest har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest
ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna
vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse. Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas
dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB,
dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förenin
Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Oxelösunds kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2014-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till
299 065 476 978 kronor och totala tillgångar till 290 729 650 160 kronor. Kommunens andel av de totala
förpliktelserna uppgick till 626 783 184 och andelen av de totala tillgångarna uppgick till 609 449 691 kronor.
Kommuninvest AB lån inom kommunkoncern uppgick 2014-12-31 till 437,0 (477,0) mkr.
Not 25 Leasing
Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 1 år
0,4
0,6
0,4
0,6
Fordon, maskiner och inventarier, förfall inom 2-5 år
1,6
2,4
1,6
2,4
Sum m a
2,0
3,0
2,0
3,0
13,3
13,3
59,4
67,0
Not 26 Justering för poster som ej ingår i kassaflödet
Årets avskrivningar
Utrangeringar
0,0
2,1
3,6
2,1
Sänkning av diskonteringsräntan
0,0
3,3
0,0
3,3
Övriga avsättningar
0,8
4,6
1,5
6,3
Vinst vid försäljning
-1,2
-0,9
-1,2
-1,0
0,4
0,3
0,2
-14,1
13,3
22,7
63,5
63,6
Övriga ej rörelsepåverkande poster
Sum m a
73
Noter
Koncernen
Kommunen
(Belopp i mkr)
2014
2013
2014
2013
0,1
0,8
0,1
0,8
17,7
25,5
63,1
57,6
2,3
2,2
33,1
30,3
20,0
27,7
96,2
87,9
Tomtförsäljning
3,4
5,9
3,4
5,9
Övriga
0,0
0,0
4,2
0,2
Utgående värde
3,4
5,9
7,6
6,1
25,6
Not 27 Investering i im m ateriella anläggningstillgångar
IT system
Not 28 Investering i m ateriella anläggningstillgångar
Fastigheter
Inventerarier
Sum m a
Not 29 Försäljning av anläggningstillgångar
Not 30 Likvida m edel vid årets slut
Banktillgodohavande:
Oxelösunds Kommun
19,0
25,6
19,0
Oxelö Energi AB
6,6
7,9
6,6
7,9
Kustbostäder i Oxelösund AB
3,5
2,9
3,5
2,9
Oxelösunds Kommuns Förvaltnings AB
0,9
0,3
Övriga koncern
Koncerninterna poster
Sum m a
30,0
36,7
0,9
0,3
15,4
0,0
-11,1
-11,2
34,3
25,5
Not 31 Koncerninterna förhållanden
Balansräkning
Utdelning
Enhet
Lån
Givna Mottagen
Kommunen
3,0
Förab
1,0
Hamnen
2,0
Övriga kortfristiga
Givare Mottagare Tillgångar
378,7
Skulder
Intäkt
Kostnad
23,5
12,8
71,9
23,4
379,8
70,0
12,8
378,7
0,1
378,7
378,7
403,3
74
Intäkt Kostnad
62,2
62,2
1,8
Onyx
3,0
Borgensavgifter
379,8
NOVF
3,0
Räntor och
Försäljning
403,3
0,9
0,8
85,5
85,5
62,2
62,2
Redovisningsprinciper
Redovisningsprinciper och upplysingar
RKR 8.2 – Sammanställd redovisning
Oxelösunds kommun tillämpar Kommunal
redovisningslag (KRL) och följer de förslag och
rekommendationer som Rådet för kommunal
redovisning (RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis.
Den sammanställda redovisningen upprättas
enligt förvärvsmetoden med specifikation enligt
proportionell konsolidering. Förvärvsmetoden
innebär att kommunens bokförda värden på
aktier och andelar i dotterföretagen elimineras
mot deras egna kapital vid förvärvstillfället.
Proportionell konsolidering innebär att tillgångar och skulder samt intäkter och kostnader har upptagits till så stor del som motsvarar
kommunens ägarandel. Obeskattade reserver i
företagen har efter avdrag för uppskjuten skatt
hänförts till eget kapital. Uppskjuten skatteskuld redovisas som avsättning. Klassificering
av skulder och tillgångar styrs av kommunens
redovisningsprinciper så långt det har varit
möjligt. Rekommendationen tillämpas med
undantag från att gjorda uppskrivningar i Förab
och tillhörande avskrivningar inte eliminerats
då beloppet inte anses väsentligt.
Nedan följer kommunens kommentarer och
upplysningar utifrån RKR:s gällande rekommendationer samt förklaringar till eventuella
avvikelser i kommunens redovisning.
RKR 2.1 – Särskild avtalspension och visstidspension
Visstidspensioner för förtroendevalda redovisas i sin helhet som avsättning.
RKR 3.1 – Redovisning av extraordinära
poster och upplysningar för jämförelseändamål
RKR 10.2 – Avsättningar och ansvarsförbindelser
Jämförelsestörande poster redovisas på separata rader i resultaträkningen och specificeras i
not 8 Justeringar enligt balanskravet i enlighet
med rekommendationen.
Borgensåtaganden anges med aktuell kapitalskuld. Oxelösunds kommun har ingått solidarisk borgen för Kommuninvest i Sverige AB.
För lägenheter där kommunen har borgensåtagande för hyran, redovisas uppsägningstiden
för respektive lägenhet som borgensåtagande.
RKR 4.2 – Redovisning av skatteintäkter
Den preliminära slutavräkningen för skatteintäkter baseras på SKL:s decemberprognos i
enlighet med rekommendationen.
RKR 11.4 – Materiella anläggningstillgångar
RKR 6.2 – Redovisning av bidrag till infrastrukturella investeringar
Anläggningstillgångar
Värdering av anläggningstillgångar tas i balansräkningen upp till anskaffningsvärde med
tillägg för värdehöjande investeringar med
avdrag för gjorda avskrivningar samt eventuella nedskrivningar.
Rekommendationen tillämpas i sin helhet och
visas under not 13.
RKR 7.1 – Upplysningar om pensionsförpliktelser och pensionsmedel
Erhållna investeringsbidrag reducerar anskaffningsvärdet.
Uppgifter om pensionsförpliktelser och pensionsmedel återfinns i kommunens förvaltningsberättelse samt i noter till balansräkningen.
Avskrivningar
Lagen om kommunal redovisning anger att det
endast är nyintjänade pensionsförmåner från
och med 1998 som ska redovisas som avsättning i balansräkningen (blandmodellen).
Med anläggningstillgång avses investeringar
uppgående till minst ett prisbasbelopp och en
ekonomisk livslängd på minst 3 år. Avskrivningar sker enligt nominell metod med linjär
avskrivning och påbörjas i samband med delårs- respektive årsbokslut.
Garantipensioner särredovisas. Räntan på
årets nyintjänade redovisas bland finansiella
kostnader. Löneskatt ingår i avsättning och
årets intjänade.
Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider:
Mark och konst – ingen avskrivning
Fastigheter – 20-50 år
Maskiner och inventarier – 3-10 år
75
För gator, vägar och parkeringsplatser gjorda
till och med 1996 beräknades avskrivningen på
bokförda värden med 5 %. Gator och vägar
gjorda från och med 1997 har en avskrivningstid på 33 år.
RKR 16.2 – Redovisning av kassaflöden
Kommunen tillämpar rekommendationen i sin
helhet.
RKR 17 – Värdering av och upplysningar
om pensionsförpliktelser
Under 2014 har tillämpning av komponentavskrivning för byggnader påbörjats.
Kommunen tillämpar rekommendationen i sin
helhet. Uppgiften om koncernens pensionsavsättning är dock ofullständig.
Förab´s bolagskoncern har komponentredovisning tillämpats från och med 2014 vilket
medfört att koncernens årsredovisning rekonstruerats för 2013.
RKR 18 – Intäkter från avgifter, bidrag och
försäljningar
Internränta
Internränta med 5 % beräknas på tillgångarnas
bokförda värde.
Statsbidrag har periodiserats. Statsbidrag för
olika arbetsmarknadsåtgärder har bokförts till
och med november. Investeringsbidrag redovisas som en intäkt och minskar anskaffningsvärdet. I övrigt tillämpas rekommendationen.
RKR 12.1 – Redovisning av immateriella
tillgångar
Samtliga immateriella tillgångar avser investeringar i IT-program. Avskrivningstiden är 5 år
och beloppsgränsen är minst ett prisbasbelopp.
RKR 19 – Nedskrivningar
RKR 13.2 – Redovisning av hyres/ leasingavtal
RKR 20 – Redovisning av finansiella tillgångar och finansiella skulder
Kommunen har inga finansiella leasingavtal.
Kommunens åtaganden i form för hyresavtal
för fastighet utgörs av ett fåtal verksamhetslokaler där huvudsakligen kommunens bostadsbolag är ägare.
Aktier och värdepappersinnehav tas upp till
anskaffningsvärde eller till beräknat marknadsvärde om detta är lägre i enlighet med rekommendationen.
Kommunen tillämpar rekommendationen i sin
helhet.
RKR 21 – Redovisning av derivat och
säkringsredovisning
RKR 14.1 – Byte av redovisningsprinciper,
ändringar i uppskattningar och bedömningar samt rättelser av fel
Oxelösunds kommun tillämpar finansiella derivat för att säkra ränterisker. Räntebetalningar
som kommunen erhåller och betalar redovisas
som en del av räntekostnader på resultaträkningen.
Under 2014 har det inte skett något byte av
redovisningsprincip, gjorts någon ändring av
uppskattningar och bedömningar eller rättats
några fel i tidigare perioder.
RKR 22 – Delårsrapport
Kommunen tillämpar rekommendationen i sin
helhet.
RKR 15.1 – Redovisning av lånekostnader
Oxelösunds kommun redovisar kostnader för
både egna lån och förmedlade lån till kommunens bolag.
Övriga upplysningar
Löner
Skuld för okompenserad övertid och semesterlöneskuld läsas av per sista augusti och per
sista december.
Förändringen av skulden redovisas i verksamheten. Sociala avgifter interndebiteras vid lönebokföringen.
76
Ordlista
Aktualiseringsgrad
Andel av personakterna för anställd personal
som är uppdaterad med avseende på tidigare
pensionsgrundande anställningar.
Likviditet
Betalningsförmåga på kort sikt.
Långfristiga fordringar och skulder
Avser fordringar och skulder som förfaller
senare än ett år efter räkenskapsårets utgång.
Anläggningstillgångar
Tillgångar avsedda för stadigvarande bruk
såsom fastigheter, inventarier, långfristiga
fordringar, värdepapper med mera.
Mkr
Miljoner kronor.
Nettoinvesteringar
Investeringsutgifter efter avdrag för
investeringsbidrag med mera. Driftkostnader
efter avdrag för driftbidrag, avgifter och
ersättningar. Finansieras med skattemedel och
statsbidrag.
Avsättningar
Förpliktelser som på balansdagen är säkra
eller sannolika till sin förekomst men ovissa till
belopp eller tidpunkt då de ska infrias.
Balansräkning
Redovisning i sammandrag av samtliga tillgångar, skulder och eget kapital på
balansdagen samt ansvarsförbindelser, vilka
skall upptas inom linjen.
Omsättningstillgångar
Lös egendom som inte är anläggningstillgång.
Hit räknas likvida medel, fordringar, nedlagda
exploateringsutgifter med mera.
Driftredovisning
De enskilda verksamheternas budgeterade
respektive redovisade kostnader och intäkter
samt deras avvikelser gentemot budget.
Resultaträkning
Beskriver och förklarar det finansiella resultatet
av verksamheten under redovisningsåret. Den
mynnar ut i förändring av eget kapital. Detta
uttrycks också som årets resultat.
Eget kapital
Skillnaden mellan tillgångar och skulder.
Rörelsekapital
Skillnaden mellan omsättningstillgångar och
kortfristiga skulder.
Kassaflödesanalys
En sammanställning hur årets löpande-,
investerings- och finansieringsverksamhet har
bidragit till förändring av likvida medel.
Skattekraft
Skatteunderlaget dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.
Inom linjen
Bokföringsterm som innebär att vissa poster,
till exempel borgensåtaganden, anges i
anslutning till balansräkningen men inte
medräknas i balanssumman.
Skatteunderlag
Summan av kommunmedlemmarnas
beskattningsbara inkomster.
Soliditet
Betalningsförmåga på längre sikt, anges med
måttet andel eget kapital av totalt kapital.
Investeringsredovisning
Visar hur investeringarna under året fördelar
sig på de olika verksamhetsområdena.
Tkr
Tusen kronor.
Kapitalkostnader
Gemensam benämning för intern ränta och
avskrivningar.
Årets resultat
Uttrycks som skillnaden mellan intäkter och
kostnader. Utläses av både resultaträkningen
och balansräkningen.
Kortfristiga fordringar och skulder
Avser fordringar och skulder med en förfallotid
ett år eller mindre från balansdagen.
Kommande års amorteringar betraktas som en
fortlöpande skuld som ska omsättas och därför
långsiktig.
77
29(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Ks § 75
2015-04-22
Dnr KS.2014.79
Upphandlingspolicy
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling
Sammanfattning
Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl
för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun
genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad
revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande
riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och
riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn
Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den
lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det
på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda
gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning.
Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny
upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för
direktupphandling.
För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har
upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i
kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp
leverantörer i det lokala näringslivet.
Policyn var uppe i Kommunstyrelsen 2015-03-11 och återremitterades med anledning
av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på
kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med
kommunstyrelsens krav.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse upphandlingspolicy.docx
Upphandlingspolicy 2015-03-27.docx
______
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Lars-Erik Carlsson
Datum
Dnr
2015-02-20 13:23:29
KS.2014.79
Kommunstyrelsen
Upphandlingspolicy
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Godkänna upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling
1. Sammanfattning
Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit
skäl för att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun
genomfört en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad
revisionsplan. Ett av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande
riktlinjer för upphandling och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy
och riktlinjer för upphandling utifrån upphandlingspolicyn
Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den
lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är
det på sin plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det
höjda gränsvärdet och revisorernas avtalsgranskning.
Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny
upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för
direktupphandling.
För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har
upphandlingspolicyn och riktlinjerna har varit på remiss i
kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp, koncernledningen, och en grupp
leverantörer i det lokala näringslivet.
Policyn var uppe i Kommunstyrelsen 2015-03-11 och återremitterades med
anledning av att en skarpare text krävdes kring sociala hänsyn och krav på
kollektivavtalsliknande villkor skall ingå. Policyn är nu omskriven i enlighet med
kommunstyrelsens krav.
2. Ärendet
2.1 Bakgrund
Oxelösunds kommuns revisorer har i sin risk- och väsentlighetsbedömning funnit skäl för
att granska den interna kontrollen i kommunens avtalshantering.
PwC har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Oxelösunds kommun genomfört
en granskning av avtalshantering. Granskningen är en del av beslutad revisionsplan. Ett
av förslagen i granskningsrapporten var att se över nuvarande riktlinjer för upphandling
och i stället skapa en övergripande upphandlingspolicy och riktlinjer för upphandling
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-02-20 13:23:29
KS.2014.79
utifrån upphandlingspolicyn
Oxelösunds kommun har en gräns för direktupphandling som är lägre än den
lagreglerade. Det lagreglerade gränsvärdet har höjts. Mot bakgrund av detta är det på sin
plats att höja gränsvärdet och samtidigt se över riktlinjerna utifrån det höjda gränsvärdet
och revisorernas avtalsgranskning.
Kommunstyrelseförvaltningen har nu omarbetat riktlinjerna samt tagit fram en ny
upphandlingspolicy som följer de nationella gränsvärden som gäller för direktupphandling.
För att uppnå stor delaktighet och få flera perspektiv på ärendet har upphandlingspolicyn
och riktlinjerna har varit på remiss i kommunstyrelseförvaltningens ledningsgrupp,
koncernledningen, och en grupp leverantörer i det lokala näringslivet.
I rapporten framgick också att upprättandet av en avtalsdatabas kommer att underlätta för
de olika verksamheterna att känna till kommunens samtliga avtal. Denna avtalsdatabas
finns nu på plats. Kommunstyrelseförvaltningen har tecknat avtal om juridisk kompetens
som skall förstärka förvaltningen vid behov.
3.1
Förvaltningens ståndpunkt/motivering till beslutsförslaget
Kommunstyrelseförvaltningen bedömer att ett flertal fördelar för verksamheterna,
leverantörer och entreprenörer kommer att uppnås med den nya upphandlingspolicyn och
Riktlinjerna för upphandling. Förslaget till nya riktlinjer är tydligare kring hur
verksamheterna skall hantera de olika upphandlingarna och avtalen. En annan fördel är
att policy och riktlinjer är att de är uppdaterade med nya gränsvärden.
Beslutsunderlag
Bilaga 1. Upphandlingspolicy
Bilaga 2. Riktlinjer för upphandling
Förvaltningschef
Handläggare
Charlotte Johansson
Lars-Erik Carlsson
Upphandlingspolicy
Oxelösunds kommun
Kustbostäder i Oxelösund AB
Oxelö Energi AB
Dokumenttyp
Fastställd av
Dokumentansvarig
Dokumentinformation
Beslutsdatum
Reviderat
Förvaring
Dnr
Policy för Upphandling
Datum
2015-03-27
Upphandlingspolicy
Allmänt
Oxelösunds kommuns upphandlingspolicy med tillhörande Riktlinjer utgör ett
komplement till lagstiftning och andra styrande dokument som berörs.
Upphandlingspolicyn gäller Oxelösunds kommuns alla verksamheter och bolag.
Upphandlingspolicyn styr intern handläggning beträffande verkställighet av
tidigare fattade beslut om externt köp av varor, tjänster, byggentreprenader,
byggkoncessioner, leasing, hyra, hyrköp och tjänstekoncessioner (undantaget
är fastighetsförvärv och uthyrning av befintliga lokaler).
Upphandlingspolicyn beskriver ramarna för kommunens upphandling.
Upphandlingspolicyn fastställs av Kommunfullmäktige.
Bilagan ”Riktlinjer” beskriver hur upphandling ska genomföras av tjänstemännen
inom kommunen. Riktlinjerna revideras vid behov av Inköpschefen i samråd med
Kommunchefen.
Strategi
Inköpsenheten är en för kommunledningen strategisk resurs och
upphandlingspolicyn syftar till att ange övergripande kvalitativa målsättningar för
goda affärer. Vilket också innefattar styrning av interna verksamheter beträffande
krav, effektivisering och utveckling av kommunala tjänster. Som ett medel att frigöra
resurser till kommunens olika verksamheter. Samt för uppfyllande av kommunledningens strategiska mål som i slutändan ska komma alla medborgare till del.
Inköpsenheten är kommunledningens strategiska resurs beträffande beslutsunderlag
gällande de affärsmässiga delarna vid val av egenregiverksamhet eller
konkurrensutsättning/avknoppning.
Syfte och mål
Upphandlingspolicyn ska säkerställa att upphandlingar av varor och tjänster sker
på ett kvalitetssäkrat, kostnadseffektivt, affärsmässigt och rättvist sätt.
Upphandling ska ske med helhetssyn och utifrån ett totalkostnadsperspektiv.
Upphandlingspolicyn är ett styrande dokument som syftar till att främja en hållbar
utveckling, bästa hushållning med kommunala medel, samt bidra till att resurser
kan frigöras inom olika verksamheter.
Intern handläggning
För att kvalitetssäkra upphandlingar ska kommunens inköpsenhet alltid vara
delaktig vid upphandling (enligt LOU/LUF). Undantaget är s.k. avrop på ramavtal,
rabattavtal och enskilda direktupphandlingar till lågt värde som närmare finns
beskrivet i Riktlinjer.
Uppdragsgivare/verksamheten ska alltid och i god tid kontakta Inköpsenheten
beträffande tänkt upplägg och planering av en upphandling.
2 (5)
Policy för Upphandling
Datum
2015-03-27
Oavsett belopp ska upphandlingar alltid genomföras affärsmässigt och med
utnyttjande av befintlig konkurrens. Ställda krav ska vara behovsstyrda
beträffande ekonomi, omfattning, kvalitet, och med beaktande av miljökrav, etiska
och sociala hänsynstaganden.
Leverantörskontakter inför och under en upphandling samt under avtalstiden eller
i övrigt ska ske på ett affärsetiskt och förtroendeskapande sätt. Handläggare ska
uppträda med hög personlig integritet så att inblandade personers objektivitet
och trovärdighet aldrig kan ifrågasättas.
Kommunen ska verka för att små och medelstora företag ska kunna delta i
upphandlingar på ett rättvist sätt, i syfte att underlätta och vidmakthålla sund
konkurrens.
Krav på leverantörer ska vara proportionerliga i förhållande till upphandlingens
omfattning. Ställda krav ska vara möjliga att följa upp. Anbudsprövning och
anbudsutvärdering ska ske med beaktande av objektivitet, likabehandling och
utan s.k. ovidkommande hänsyn.
Uppföljning av såväl leverantörer som avtal ska ske regelbundet och systematiskt
av avtalsansvarig verksamhet. Se mer under riktlinjer.
Samordning
Inköpsenheten har det övergripande ansvaret för att kommunens/koncernens
upphandlingar samordnas så att kommunens storlek och styrka som köpare
tillvaratas.
I Inköpsenhetens samordningsansvar ligger även att renodla produktsortiment och
antal leverantörer i syfte att skapa ökad konkurrens och kostnadsbesparingar.
Inköpsenheten ansvarar för uppföljning av gjorda upphandlingar, samt att
ramavtal och rabattavtal tecknas för frekventa varor och tjänster som årligen
överstiger direktupphandlingsgränsen. Verksamheterna ansvarar för uppföljning
av direktupphandlingar.
Inköpsenheten ansvarar för att kommunens ramavtal är aktuella och finns
tillgängliga på Oxman.
Möjligheten till samordning av upphandlingar med andra kommuner, kommunala
bolag, landsting, staten eller inköpscentraler ska alltid beaktas.
Vid inköpssamordning och inriktning på antagande av endast en eller ett fåtal
ramavtalsleverantörer ska riskbedömning beträffande eventuell framtida
försämrad konkurrens alltid göras.
Miljö
Upphandlingar ska bidra till en hållbar utveckling, minsta möjliga miljöpåverkan
samt följa kommunledningens strategiska inriktning och beslut.
Miljökrav vid upphandling ska alltid ställas utifrån ett helhetsperspektiv så att
kraven blir proportionerliga och att maximal miljönytta för satsade kommunala
medel erhålles.
Vid upphandling ska alltid beaktas att entreprenörer, leverantörer och dess
underleverantörer i alla led, följer nationell miljö och arbetsmiljölagstiftning,
samt att köpta varor uppfyller svensk miljölagstiftning.
3 (5)
Policy för Upphandling
Datum
2015-03-27
Uppdragsgivaren/verksamheten ansvarar för att relevanta miljökrav på varan
eller tjänsten anges i kravspecifikationen.
Miljökrav såväl som andra krav får inte vara diskriminerande, oproportionerliga
eller på annat sätt strida mot Lagen om Offentlig Upphandling.
Etiska och Sociala hänsynstaganden
Vid upphandling av produkter ska krav ställas på att leverantören och dennes
eventuella underleverantörer, i alla led följer relevant nationell lagstiftning,
dock alltid lägst relevanta delar i:
•
•
•
ILO:s Kärnkonventioner betr. bl.a. barnarbete och anställningsvillkor.
FN:s Barnkonvention
FN:s Deklaration om mänskliga rättigheter
•
Det finns möjligheter att ställa särskilda krav på social hänsyn vid upphandlingen. Det kan vara krav som syftar till att anställa personer som har
särskilda svårigheter att komma in på arbetsmarknaden eller att främja
yrkesutbildning på arbetsplatsen. Hänsyn kan även tas genom att ställa
krav på antidiskrimineringsklausuler i kontrakten. När Oxelösunds kommun och de kommunala bolagen ställer sociala krav skall dessa vara relevanta för den aktuella upphandlingen.
•
Kommunen och de kommunala bolagen skall ställa krav på kollektivavtalsliknande villkor i de särskilda kontraktsvillkoren med syfte att säkerställa goda arbets-och anställningsvillkor och därigenom främja en sund
konkurrens som är tillämplig på den enskilda upphandlingen.
Direktupphandling
Lagen om Offentlig Upphandling gäller vid all offentlig upphandling oavsett belopp.
Direktupphandling får inte ske på områden där ramavtal finns tecknade
(Ramavtalsförteckning finns på Oxman).
Direktupphandling till ”Lågt värde”
Vad som kommunen betraktar som lågt värde överensstämmer med lagstiftarens
direktupphandlingsgränser, vilka revideras vartannat år. Aktuella beloppsgränser
finns beskrivet i Riktlinjerna.
Vid enstaka köp av vara eller tjänst till lågt värde och såvida ramavtal inte finns,
så kan detta direktupphandlas av respektive verksamhet.
Direktupphandling ska alltid ske med beaktande av lagstiftning, utnyttjande av
befintlig konkurrens, samordning, miljökrav, etiska och sociala krav samt utifrån
ett totalkostnadsperspektiv.
Respektive verksamhet ansvarar själv för affärsmässighet, lagkrav,
anbudshandläggning, diarieföring och arkivering vid direktupphandling.
Direktupphandling med hänvisning till ”Synnerliga skäl”:
Direktupphandling kan ske på grund av synnerliga skäl såvida ett brådskande och
helt oförutsett behov, som inte kommunen själv kunnat råda över har uppstått.
4 (5)
Policy för Upphandling
Datum
2015-03-27
Kontakt med Inköpsenheten ska alltid tas såvida en upphandling ska ske på grund
av synnerliga skäl.
5 (5)
30(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Ks § 76
Dnr KS.2015.38
Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på Koordinaten
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
1.
2.
3.
Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Eventsalen fastställs till 1 800 kr för 4
timmar och 3 600 kr för 8 timmar för företag och andra privata aktörer.
Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Lilla och Stora mötet fastställs till 1 000 kr
för 4 timmar för företag och andra privata aktörer.
Taxorna gäller från 1 maj 2015
Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden föreslår att taxor för uthyrning av Koordinatens mötesrum
ändras från 1 maj 2015 enligt nedan.
Förslaget omfattar företagares hyra av möteslokaler. Nämnden hänvisar till
konkurrenslagens intentioner, vars innebörd är att kommuner inte får ha verksamhet
som konkurrerar med företag. Av ett kompletterande samtal med kultur- och
fritidschefen framkommer att föreslagna taxor motsvarar kostnaderna för
verksamheten.
Avgift övriga
(företag, privat)
Hyra eventsalen
Nuvarande
avgift
Förslag
1 500 kr för max 4 timmar
1 800 kr för 4 timmar
2 500 kr för > 4 timmar
3 600 kr för 8 timmar
Hyra
sammanträdesrum 120 kr per timme
1 000 kr för 4 timmar
Kommunstyrelseförvaltningen stöder kultur- och fritidsnämndens förslag men föreslår
att höjningen ska omfatta hela gruppen ”Övriga”, det vill säga såväl företag som andra
privata aktörer.
Beslutsunderlag
KFN.2015.12.docx
Tjänsteskrivelse, Taxa Koordinaten
Dagens sammanträde
Förslag
Patrik Renfors (V) föreslår bifall till framskrivet förslag.
______
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Niklas Thelin
0155- 381 22
072- 212 78 20
[email protected]
Datum
Dnr
2015-03-16
KS.2015.38
KS.2014.77
Kommunstyrelsen
Förändrade taxor och avgifter för mötesrum på Koordinaten
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
1. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Eventsalen fastställs till 1 800 kr för 4 timmar
och 3 600 kr för 8 timmar för företag och andra privata aktörer.
2. Taxa för hyra av Koordinatens mötesrum Lilla och Stora mötet fastställs till 1 000 kr för
4 timmar för företag och andra privata aktörer.
3. Taxorna gäller från 1 maj 2015
2. Sammanfattning
Kultur- och fritidsnämnden föreslår att taxor för uthyrning av Koordinatens mötesrum
ändras från 1 maj 2015 enligt nedan.
Förslaget omfattar företagares hyra av möteslokaler. Nämnden hänvisar till
konkurrenslagens intentioner, vars innebörd är att kommuner inte får ha verksamhet
som konkurrerar med företag. Av ett kompletterande samtal med kultur- och
fritidschefen framkommer att föreslagna taxor motsvarar kostnaderna för verksamheten.
Avgift övriga (företag, privat)
Nuvarande avgift
Förslag
Hyra eventsalen
1 500 kr för max 4 timmar
1 800 kr för 4 timmar
2 500 kr för > 4 timmar
3 600 kr för 8 timmar
120 kr per timme
1 000 kr för 4 timmar
Hyra sammanträdesrum
Kommunstyrelseförvaltningen stöder kultur- och fritidsnämndens förslag men föreslår
att höjningen ska omfatta hela gruppen ”Övriga”, det vill säga såväl företag som andra
privata aktörer.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Niklas Thelin
Utredare
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse från kommunstyrelseförvaltningen 2015-03-16
Protokoll från kultur- och fritidsnämnden 2015-02-09, § 11
Beslut till
Kultur- och fritidsnämnden (FÅ)
Niklas Thelin (FK)
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kultur- och fritidsnämnden
Kfn §11
2015-02-09
Dnr KFN.2015.12
Koordinatens mötesrum ändrade taxor
Kultur- och fritidsnämndens förlsag till beslut i kommunfullmäktige
1 Förslag till förändrade taxor för företagare som bokar Koordinatens mötesrum:
- Ny taxa för eventsalen blir 1.800 kr för 4 timmar och 3600 kr för 8 timmar
- Ny taxa för lilla och stora mötet blir 1000 kr för 4 timmar
2 Förslagen om ändrade taxor föreslås gälla från 1 maj 2015.
Sammanfattning
Koordinatens mötesrum behöver ändra på taxorna utifrån konkurrenslagens
intentioner. Konkurrenslagstiftningen tillåter inte att kommuner har konkurerande
verksamhet med företag. Förslagen föreslås träda ikraft från 1 maj 2015.
Beslutsunderlag
Koordinatens mötesrum taxor beslut KF.pdf
Koordinatens mötesrum ändrade taxor.docx
Dagens sammanträde
Kultur- och fritidschefen förderar ärendet.
______
Beslut till:
Kommunstyrelsen (FÅ)
Kultur- och fritidschef (FK)
Utdragsbestyrkande
31(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Ks § 77
2015-04-22
Dnr KS.2015.49
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Godkänna den reviderade arbetsordningen.
Sammanfattning
Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis
inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på
bestämmelserna i en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär,
medan andra närmast har karaktären av rena ordningsföreskrifter.
Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en
revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett
nytt normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund
för revideringen.
De förändringar som föreslås i revideringen är i huvudsak att betraktas som
redaktionella. Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en
paragraf, paragraf 30. Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag
där fullmäktige äger en majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om
sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ks
revidering av KF arbetsordning 2015.doc
______
Utdragsbestyrkande
1(3)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
Kommunstyrelseförvaltningen
Björn Selim
Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige
Godkänna den reviderade arbestordningen.
2. Sammanfattning
Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis
inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i
en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast
har karaktären av rena ordningsföreskrifter.
Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en
revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt
normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för
revideringen.
De förändringar som föreslås i revideringen är i huvudsak att betraktas som redaktionella.
Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30.
Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en
majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är
skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till.
3. Ärendet
Revideringen är i huvudsak att betrakta som en uppdatering. Anledningen till att en
revidering påbörjades var att Sveriges Kommuner och Landsting utkommit med ett nytt
normalförslag för arbetsordning i Kommunfullmäktige vilken använts som grund för
revideringen.
Arbetsordningens regler avser att komplettera lagens bestämmelser. De får givetvis
inte strida mot Kommunallagen eller annan lag. Det rättsliga värdet på bestämmelserna i
en arbetsordning kan variera. Vissa är av mer konstitutiv karaktär, medan andra närmast
har karaktären av rena ordningsföreskrifter. Detta har betydelse för frågan om fullmäktige
själv kan ge dispens från en bestämmelse i arbetsordningen vid ett visst tillfälle, eller om
ett beslut om detta kräver enighet. Fullmäktige har relativt stor frihet att själv bestämma
arbetsordningens utformning och innehåll. I sakens natur ligger att fullmäktige inte bör
tyngas av onödiga regler.
Den största förändringen av materiell karaktär är att det läggs till en paragraf, paragraf 30.
Innehållet i den paragrafen är att representanter ifrån de bolag där fullmäktige äger en
majoritet ska ha rätt att väcka ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
skyldiga att se till att fullmäktige får ta ställning till. Införandet av en sådan paragraf
rekommenderas i det nya normalförslaget från Sveriges Kommuner och Landsting.
Noterbart är även att ett förtydligande sker i samband med ersättares rätt att deltaga vid
debatt av en interpellation. I övrigt är de förändringar som föreslås att betraktas som
redaktionella.
4.1 Ärendets beredning
Revideringen har presenterats för Kommunfullmäktiges presidium som gett sitt bifall till de
föreslagna förändringarna.
4.2 Koppling till andra beslut och mål
Den senaste revideringen som genomfördes var 2012-01-15 och var att betraktas som en
komplettering. Den utgick på samma vis ifrån ett nytt normalförslag till arbetsordning i
kommunfullmäktige från Sveriges Kommuner och Landsting.
Koppling till tidigare beslut
Ks § 22 2012-02-01
4.3 Äldreperspektiv
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv.
3(3)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 09:02:27
KS.2015.49
4.4 Barn- och ungdomsperspektiv
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barn- och ungdomsperspektiv.
Beslutsunderlag
revidering av KF arbetsordning 2015.doc
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
.
Björn Selim
Nämndsekreterare
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
1 (10)
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-02-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
ARBETSORDNING FÖR OXELÖSUNDS KOMMUNS
KOMMUNFULLMÄKTIGE
Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i lag eller annan författning
gäller bestämmelserna i denna arbetsordning.
Antalet ledamöter (5 kap 1-3 §§)
§ 1 Fullmäktige har 31 ledamöter.
I vallagen finns det bestämmelser om antalet ersättare.
Presidium Ordförande och vice ordförande (5 kap 6 §)
§ 2 De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en förste och en andre vice ordförande (presidium).
Presidievalen ska förrättas på ett sammanträde som hålls före utgången av december.
Presidiet väljs för fullmäktiges löpande mandatperiod.
§ 3 Tills presidievalen har förrättats, tjänstgör som ordförande den som har varit
ledamot i fullmäktige längst tid (ålderspresidenten).
Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av
dem vara ålderspresident.
§ 4 Om ordföranden eller någon av vice ordförandena avgår som ledamot eller
från sin presidiepost, bör fullmäktige så snart det kan ske, välja en annan ledamot för återstoden av tjänstgöringstiden för den som har avgått.
Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandes uppgifter.
Tid och plats för sammanträden (5 kap 7 §)
§ 5 Fullmäktige ska innan årets slut senast under november varje år fastställa
sammanträdesplan för nästkommande år.
De år då val av fullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder nyvalda fullmäktige första gången i oktober november månad.
§ 6 Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordförande bestämmer, efter
samråd med vice ordförandena.
OXL100 v 1.0 2006-11-13
En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordförandena
och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det
extra sammanträdet.
§ 7 Om det föreligger särskilda skäl för det, får ordföranden, efter samråd med
vice ordförandena, ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för
sammanträdet.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-381 03 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
2
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in, eller att dagen eller
tiden för ett sammanträde ska ändras, låter ordföranden snarast underrätta varje
ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en
vecka före den bestämda sammanträdesdagen, anslås på kommunens anslagstavla.
§ 8 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, platsen för
fullmäktiges sammanträden.
Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde
§ 9 Om fullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan fullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.
Fullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt
sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar fullmäktige genast när och var sammanträdet ska fortsätta. Om
fullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden en kungörelse om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.
Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver någon kungörelse inte
utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen
för det fortsatta sammanträdet.
Ärenden och handlingar till sammanträdena
§ 10 Ordföranden bestämmer, efter samråd med vice ordförandena, när fullmäktige ska behandla ett ärende, om ej annat följer av lag.
§ 11 Kommunstyrelsens och övriga nämnders förslag till beslut eller yttranden i
de ärenden som tagits in i kungörelsen, ska skickas till varje ledamot och ersättare minst en vecka före sammanträdet.
Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska
tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.
Handlingarna i varje ärende bör finnas tillgängliga för allmänheten i sammanträdeslokalen under sammanträdet.
Interpellationer ska tillställas samtliga ledamöter och ersättare tillsammans med
övriga handlingar före det sammanträde vid vilket interpellationen avses bli besvarad.
Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare (5 kap
12-17 §§)
§ 12 En ledamot, som är hindrad att delta i ett helt sammanträde eller i en del av
ett sammanträde, ska själv vidtala ersättare.
§ 13 Om en ledamot, utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde,
eller hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att
tjänstgöra.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
3
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
§ 14 Det som sagts om ledamot i 12 och 13 §§ gäller också för ersättare som
kallats till tjänstgöring.
§ 14 a Ordföranden bestämmer, när en ledamot eller en ersättare ska träda in
och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl för det, bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett
ärende.
Upprop
§ 15 En uppropslista över de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas
tillgänglig under hela sammanträdet.
I början av varje sammanträde låter ordföranden förrätta upprop. Uppropet avslutas med klubbslag.
Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.
Protokollsjusterare (5 kap 61 §)
§ 16 Ordföranden bestämmer tiden och platsen för justeringen av protokollet från
sammanträdet.
Sedan uppropet har förrättats enligt § 15, väljer fullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.
Turordning för handläggning av ärendena
§ 17 Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i
kungörelsen.
Fullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.
Ett enigt fullmäktige beslutar med stöd av 5 kap 40 § dels om ett ärende som inte
finns med i kungörelsen får tas upp till behandling, dels när det i så fall ska behandlas under sammanträdet.
Fullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.
Yttranderätt vid sammanträdena (4 kap 18 § 1:a st och 19 §, 5 kap 21, 22,
45, 53 §§)
§ 18 Ordföranden och vice ordförandena i en nämnd eller gemensam nämnd
vars verksamhetsområde ett ärende berör, får delta i överläggningen i ärendet.
Ordföranden och vice ordförandena i en fullmäktigeberedning får delta i överläggningen i ett ärende som beredningen har handlagt..
Ordförandena i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som
besvarar en interpellation eller en fråga, får delta i den överläggning som hålls
med anledning av svaret.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
4
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Styrelsens ordförande i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§ KL,
får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållandena i företaget.
Ej tjänstgörande ersättare får delta i överläggningarna.
§ 19 Kommunens revisorer får delta i överläggningen när fullmäktige behandlar
revisionsberättelsen och årsredovisningen.
Revisorerna får också delta i överläggningen när fullmäktige behandlar ett ärende
som berör revisorernas egen förvaltning och som väckts särskilt av revisorerna,
enligt Kommunallagen, 5 kap 23 §.
§ 20 Ordföranden låter, efter samråd med vice ordförandena, i den utsträckning
som behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och fullmäktigeberedningarna, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.
Ingår kommunen i en samverkan genom gemensam nämnd får ordföranden efter
samråd med vice ordförandena i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de
samverkande kommunerna/landstinget för att lämna upplysningar vid sammanträdena.
Om fullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden, efter samråd
med vice ordförandena, i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.
§ 21 Kommunchefen får delta i överläggningen i alla ärenden.
Fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid
sammanträdena.
Vägledningsdebatt
§ 22 Utöver möjligheterna att ställa interpellationer och frågor kan ledamot anmäla till fullmäktiges presidium att han/hon vill debattera en eller flera ämnen,
vilka sedermera, efter regelmässig beredning, kan komma att bli föremål för slutgiltiga beslut av fullmäktige.
Fullmäktiges presidium bestämmer efter samråd med kommunstyrelsens presidium när och om en sådan vägledningsdebatt ska äga rum samt om även
nämndledamöter och allmänheten ska inbjudas att delta i denna.
När en vägledningsdebatt hålls ska inga beslut fattas. Ordföranden ser till emellertid att under debatten framförda idéer och synpunkter blir antecknade, och att
de på lämpligt sätt delges debattdeltagarna.
Allmänhetens frågestund
§ 23 Allmänheten ska beredas tillfälle att ställa frågor (allmänhetens frågestund)
vid fullmäktiges samtliga sammanträden utom vid mål- och budgetsammanträdet
och vid extra sammanträden. Frågor ska avse ämnen som får behandlas av fullmäktige. Inbjudan till allmänhetens frågestund anges i kungörelsen.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
5
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Allmänhetens frågestund hålls efter att mötet öppnats och sedan ajournerats.
Frågestunden pågår i längst 30 minuter. Vid behov kan frågestunden fortsätta
efter mötet.
Frågeställaren måste vara kommunmedlem och får inte vara anonym.
Frågor ska besvaras under innevarande sammanträde. Endast i undantagsfall
kan frågan behandlas/kompletteras på följande sammanträde.
Frågor ska vara skriftliga och lämnas in senast klockan 16.00 två vardagar före
sammanträdet.
Frågor ska vara skriftliga, vara formulerade utan delfrågor samt kunna läsas upp
på tre minuter.
Fullmäktiges ordförande avgör, i samråd med presidiet, om frågan inte ska besvaras och varför.
Frågeställaren ska närvara på mötet. Frågeställaren eller ordföranden läser upp
frågan innan den besvaras.
Normalt besvaras en fråga av ordförande i berörd nämnd, men denne kan överlåta åt annan (även tjänsteman) att svara.
Frågeställaren har rätt till en (1) replik på högst två minuter i omedelbar anslutning till att frågan besvaras.
Den som har lämnat svar har rätt att kort kommentera frågeställarens replik.
Talarordning och ordning vid sammanträdena
§ 24 Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken denna anmält sig och blivit uppropad.
Den som har rätt att delta i fullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort
inlägg på högst två minuter för ett genmäle med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få
göra inlägget framställts.
Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte efter tillsägelse
av ordförande rättar sig, får ordföranden ta från denne ordet. I övrigt får ingen
avbryta en talare under dennes anförande.
Ordföranden kan utvisa den som uppträder störande och som inte rättar sig efter
tillsägelse.
Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra får ordföranden upplösa
sammanträdet.
Yrkanden
§ 25 När fullmäktige har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats rätt.
Ordföranden befäster genomgången med ett klubbslag. Därefter får inte något
yrkande ändras eller återtas, om inte fullmäktige beslutar medge det enhälligt.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
6
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om ordföranden anser att det behövs, ska den ledamot som har framställt ett
yrkande avfatta det skriftligt.
Deltagande i beslut (4 kap 20 § 1:a st)
§ 26 En ledamot, som avser att avstå från att delta i ett beslut, ska anmäla detta
till ordföranden innan beslutet fattas.
En ledamot, som inte har gjort en sådan anmälan, anses ha deltagit i beslutet om
fullmäktige fattar det med acklamation.
Omröstningar (4 kap 20 §, 2:a st, 5 kap 42-44, 46 §§)
§ 27 När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna
som har utsetts att justera protokollet.
Omröstningarna genomförs så, att ledamöterna avger sina röster efter upprop.
Uppropet sker enligt uppropslistan.
Ordföranden avger alltid sin röst sist.
Sedan omröstningen har avslutats, befäster ordföranden detta med ett klubbslag.
Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra
eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.
Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.
§ 28 En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning, ska uppta så många
namn som valet avser, samt vara omärkt, enkel och sluten.
En valsedel är ogiltig:
1
om den upptar namnet på någon som inte är valbar,
2
om den upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas,
3
om den upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.
Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt
valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.
Motioner och medborgarförslag
§ 29 En motion/ett medborgarförslag ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en eller flera ledamöter/kommuninvånare.
Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion/medborgarförslag.
En motion/ett medborgarförslag väcks genom att den ges in till kommunstyrelseförvaltningen kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde med
fullmäktige.
En ersättare får väcka en motion bara när ersättaren tjänstgör som ledamot vid
ett sammanträde.
Kommunfullmäktige får överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i
ärenden som väckts genom medborgarförslag om ärendet inte är av principiell
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
7
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
beskaffenhet eller annars av större vikt för kommunen (KL 3 kap 9 §). Förslagsställaren ska i så fall underrättas om vilken nämnd som i fortsättningen kommer
att handlägga ärendet.
Följande bestämmelser avser handläggningen i fullmäktige och gäller inte i de fall
fullmäktige överlåter ärendet till nämnd.
Den som lämnar ett medborgarförslag får delta i debatten när förslaget besvaras.
Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner och medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges
ordinarie sammanträden i april och oktober.
Företagens initiativrätt
§ 30 Styrelsen i ett sådant företag som avses i 3 kap. 17 och 18 §§KL får väcka
ärenden i fullmäktige om sådana ärenden som företaget är skyldiga att se till att
fullmäktige får ta ställning till
Interpellationer (5 kap 49-53 §§)
§ 31 30 En interpellation ska vara skriftligt och egenhändigt undertecknad av en
ledamot.
Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde
med fullmäktige.
En ersättare får lämna in en interpellation under ett sammanträde, om ersättaren
tjänstgör som ledamot vid sammanträdet.
En ersättare som har ställt en interpellation får deltaga i överläggningen då svaret
på interpellationen behandlas oberoende av om ersättaren tjänstgör vid sammanträdet eller inte. .
En interpellation bör bevaras senast under det sammanträde som följer närmast
efter det då interpellationen ställdes. Om den lämnats in senast 10 arbetsdagar
före ett sammanträde bör den besvaras på detta sammanträde.
Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift bör tas in i kungörelsen om
att interpellationssvar kommer att lämnas vid ett visst sammanträde. Den ledamot
som har ställt interpellationen ska få ta del av svaret dagen före den sammanträdesdag, då svaret ska lämnas.
Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant företag som avses i 3 kap
17 eller 18 §§, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts, överlämna
till en av fullmäktige utsedd ledamot i företagets styrelse att besvara interpellationen.
Ordföranden i en nämnd till vilken en interpellation ställts får överlåta besvarandet av interpellationen till ordföranden i styrelsen eller annan nämnd i ett kommunalförbund där kommunen är medlem, om denne på grund av sitt uppdrag har
särskilda förutsättningar att besvara interpellationen.
Formaterat: Teckenfärg: Auto
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
8
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Frågor (5 kap 54-56 §§)
§ 32 31 En fråga ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad av en ledamot.
Den ska ges in till kommunstyrelsens kontor eller lämnas vid ett sammanträde
med fullmäktige.
Vad som sägs i 30 § gäller i tillämpliga delar också på fråga. Svar på frågan behöver dock inte vara skriftlig. En fråga bör besvaras under det sammanträde vid
vilket den har ställts.
Beredning av ärendena (5 kap 26-34 §§)
§ 33 32 Om fullmäktige inte beslutar något annat, avgör kommunstyrelsen hur de
ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska remitteras.
Styrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om
remiss av sådana ärenden.
Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning
§ 34 33 Ordföranden bereder i samråd med vice ordförandena frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.
Fullmäktigeberedning
§ 35 34 Kommunfullmäktige kan välja att inrätta en kommunfullmäktigeberedning
De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, väljer fullmäktige
för den löpande mandatperioden erforderligt antal ordinarie fullmäktigeberedningar.
Valet förrättas på det sammanträde vid vilket fullmäktige väljer styrelsen och övriga nämnder.
Fullmäktige bestämmer före valet av beredningar antalet ledamöter och eventuella ersättare i beredningarna.
I samband med att en kommunfullmäktigeberedning inrättas väljs först antalet
ledamöter och eventuella ersättare. Sedan väljs de personer som för uppdragen
anses lämpliga.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige en ordförande och eventuellt en vice ordförande för den tid som de har valts till ledamöter.
En fullmäktigeberedning bereder de ärenden som fullmäktige beslutat att överlämna till beredningen.
En fullmäktigeberedning ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till
beredningens uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som
beredningen finner påkallade.
En fullmäktigeberedning får från kommunens nämnder och anställda begära in
de upplysningar och de yttrande som behövs för att beredningen ska kunna fullgöra sina uppgifter.
Formaterat: Teckenfärg: Auto
Formaterat: Teckenfärg: Röd
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
9
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Fullmäktige får tillsätta en eller flera särskilda fullmäktigeberedningar för beredning av ett visst ärende eller behandling av en viss fråga.
Fullmäktige bestämmer för varje tillfälle antalet ledamöter och eventuella ersättare i en särskild beredning samt mandattid/tidpunkt när beredningen ska ha slutfört sitt uppdrag.
För fullmäktigeberedningar ska i tillämpliga delar gälla vad som i kommunallagen
är föreskrivet om nämnder i fråga om tidpunkt för sammanträden, beslutförhet
och protokoll.
Beredningsorgan för kommunrevisionens budget och räkenskaper
§ 3635 Kommunfullmäktiges presidium är beredningsorgan av revisorernas förslag till budget innan det tas in i det samlade budgetförslag, som kommunstyrelsen har ansvar för att upprätta.
Presidiet har att granska revisorernas egna räkenskaper och förvaltning.
Valutskott
§ 3736 På det första sammanträdet med nyvalda fullmäktige, väljer fullmäktige ett
valutskott för den löpande mandatperioden.
Valutskottet består av sju ledamöter och lika många ersättare.
Bland ledamöterna väljer fullmäktige vid samma tillfälle en ordförande och en
vice ordförande för den tid som de har valts att vara ledamöter.
Valutskottet ska lägga fram förslag i alla valärenden som fullmäktige ska behandla med undantag av valen av fullmäktiges presidium, valutskott eller fyllnadsval som inte är ordförandeval.
Fullmäktige kan dock besluta att förrätta även ett annat val utan föregående beredning.
Valutskottet bestämmer själv sina arbetsformer.
Justering av protokollet (5 kap 61, 62 §§)
§ 3837 Protokollet justeras av ordföranden och två ledamöter.
Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde, justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar
av förhandlingarna som ordföranden har lett.
Fullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Paragrafen ska redovisas skriftligt, innan fullmäktige justerar den.
Reservation (4 kap 22 §)
§ 3938 Reservation mot fullmäktiges beslut ska göras skriftligt. Om ledamoten vill
motivera reservationen, ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet. Den skriftliga reservationen ska föras in i protokollet.
Arbetsordning för
kommunfullmäktige
10
2.A
Datum
Diarienummer
2007-01-01
rev 2007-11-14
rev 2008-11-12
rev 2009-06-10,-10-14, -12-02
rev 2011-10-12
rev 2012-01-15
Ks 32/06
Ks 65/07
Ks 35/08
Ks 33/09
Ks 114/11
Ks 200/11
Om fullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som
reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och
senast under den sammanträdesdag beslutet fattades.
Sekreteraren
§ 4039 Som sekreterare i kommunfullmäktige och i kommunfullmäktiges utskott
tjänstgör kommunsekreteraren om inte annat påkallats av omständigheterna.
Expediering m.m.
§ 4140 Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer
som berörs av besluten i protokollet.
Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.
Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar fullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i fullmäktiges namn, om inte fullmäktige beslutar annat.
Formaterat: Teckenfärg: Auto
32(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Ks § 78
2015-04-22
Dnr KS.2015.4
Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till Socialnämnden
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Nämndens förfrågan avslås.
Sammanfattning
I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014
genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter
det har respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika
lösningar har arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med
fackliga företrädare och medarbetare
Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell
namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta
utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom
Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd
och service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av
socialförsäkringsbalken.
Argumentationen för namnbyte bygger ytterst på att den förändring av organisation
som sker är så omfattande att ett nytt namn krävs för att vara en rättvisande
beskrivning av verksamheten. Med tanke på tidigare ärenden kan förslaget till beslut
få en prejudicerande karaktär vilket bör beaktas. Det ska dock poängteras att
förändringen av verksamheten är så pass genomgripande att risken för att beslutet
får en prejudicerande karaktär anses som minimal.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ks
Von § 103 - Byte av namn på Von till Socialnämnden
Dagens sammanträde
Framskrivet förslag
Vård- och omsorgsnämnd byter namn till Socialnämnd.
Förslag
Ordföranden föreslår att nämndens förfrågan avslås. Björn Johansson (MP) och
Solweig Ericsson Kurg (FP) instämmer.
Beslutsgång
Ordföranden ställer proposition på sitt eget förslag mot framskrivet förslag och
finner att kommunstyrelsen beslutar enligt ordförandens förslag.
______
Utdragsbestyrkande
1(4)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Datum
Dnr
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
Kommunstyrelseförvaltningen
Björn Selim
Byte av namn på Vård- och omsorgsnämnden till
Socialnämnden
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i Kommunfullmäktige
Vård- och omsorgsnämnd byter namn till Socialnämnd.
2. Sammanfattning
I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014
genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har
respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har
arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare
och medarbetare
Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell
namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta
utifrån att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom
Socialtjänstlagen, Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och
service till funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av
socialförsäkringsbalken.
Argumentationen för namnbyte bygger ytterst på att den förändring av organisation som
sker är så omfattande att ett nytt namn krävs för att vara en rättvisande beskrivning av
verksamheten. Med tanke på tidigare ärenden kan förslaget till beslut få en prejudicerande
karaktär vilket bör beaktas. Det ska dock poängteras att förändringen av verksamheten är
så pass genomgripande att risken för att beslutet får en prejudicerande karaktär anses
som minimal.
3. Alternativa förslag
Att avslå Vård- och omsorgsnämndens förfrågan om namnbyte.
Med motiveringen att de organisatoriska förändringar som skett inte är av sådan
genomgripande karaktär att en namnändring krävs för att korrekt återspegla verksamheten.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
4. Ärendet
I samband med att vakanser uppstod inom förvaltningsledningen under våren 2014
genomfördes en organisatorisk förändring från fyra områden till två områden. Efter det har
respektive område arbetat vidare med anpassningar. Förslag på olika lösningar har
arbetats fram i ledningsgrupperna per område och samverkats med fackliga företrädare
och medarbetare
Vid namnbyte av område Socialtjänst finns en möjlighet att arbeta med eventuell
namnändring av förvaltning och nämnd till Socialnämnd och Socialförvaltning. Detta utifrån
att Socialstyrelsens benämning socialtjänst inkluderar verksamhet inom Socialtjänstlagen,
Lag om vård av unga, Lag om vård av missbrukare, Lag om stöd och service till
funktionshindrade, personlig assistans som omfattas av socialförsäkringsbalken.
Vård- och omsorgsnämnden beslut i ärendet Byte av namn på Vård- och
omsorgsnämnden till Socialnämnden är att godkänna förändringen av organisationen
och att föreslå kommunfullmäktige att Vård- och omsorgsnämnden byter namn till
Socialnämnden.
Värt att notera är att ett eventuellt namnbyte av förvaltningen är av verkställighetskaraktär
och ligger enligt delegationsordningen inom enhetschefens ram. Ett namnbyte av nämnden
kommer därför inte påverka namnet på förvaltningen.
4.1 Koppling till andra beslut och mål
2007 begärde Kultur- och fritidsnämnden att få byta namn till Nämnden för Kultur, Fritid
och Turism. I beslutet KF 2007 § 55 avslogs förfrågan med motiveringen att det skulle
medföra administrativa kostnader till ett belopp om ca 48 tkr.
2008 föreslog utbildningsnämnden ett namnbyte till Barn- och utbildningsnämnden som ett
sätt att illustrera nämndens ansvar. I beslutet KS 2008 § 14 avslogs förfrågan med
motiveringen att det skulle medföra kostnader vid förändring av informationsmaterial
såsom skyltar och visitkort.
2011 föreslog Kultur- och fritidsnämnden åter att få byta namn till antingen Nämnden för
kultur, fritid och turism eller Kultur, fritids- och turistnämnden samt att
tjänstemannaorganisation skulle byta namn till Kultur, fritid och turism. I beslutet Kf § 137
beslutades att nämnden och tjänstemannaorganisationen skulle behålla sina nuvarande
namn. Motiveringen byggde på att ett alltigenom representativt namn som belyser all den
verksamhet som ryms inom nämndens eller tjänstemannaorganisationen inte kan
konstrueras. Att lösa det i viss mån pedagogiska problem som kan uppstå för förståelsen
av verksamheten med en namnändring ansågs inte vara rätt väg. Mot namnbyte talar
också ett kommunalt helhetsperspektiv. Problemet, att ett namn inte rättvisst återspeglar
hela verksamheten, delas av kommunens samtliga nämnder, kontor och bolag.
Kopplingar till tidigare ärenden
VON.2014.74
KS.2011.76
KS.2007.186
4.2 Äldreperspektiv
3(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett äldreperspektiv.
4(4)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 08:20:41
KS.2015.4
4.3 Barn- och ungdomsperspektiv
Förslaget bedöms inte ha några direkta konsekvenser ur ett barn och ungdomsperspektiv.
Beslutsunderlag
§ 103 VON Förändrad organisation inom vård och omsorg VON.2014.74
Charlotte Johansson
Kommunchef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (för åtgärd)
Vård- och omsorgsnämnden (för kännedom)
Björn Selim
Nämndsekreterare
33(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Ks § 79
Dnr KS.2015.42
Bokslut för donationsfonderna 2014
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Upprättade årsredovisningar fastställs och kommunstyrelsens ledamöter beviljas
full ansvarsfrihet för 2014 års verksamhet.
Sammanfattning
Oxelösunds kommun förvaltar tre stiftelser (donationsfonder).
Dessa tre stiftelser är:
·
Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i
Oxelösund, instiftad 1986,
·
Stiftelsen för utgivande av premier till elev / elever folkbokförda i Oxelösunds
kommun som studerar på gymnasiet i Oxelösund instiftad 1986, och
·
Stiftelsen för främjande av kulturell verksamhet inom Oxelösunds kommun,
instiftad 1986.
Administrationen för stiftelserna sker konkret genom ett avtal med
Skandikon Administration AB, lokaliserat i Malmö.
Det egna kapitalet för dessa tre stiftelser uppgick till 1 201 tkr i bokslut 2014 (1 205
tkr vid föregående årsskifte). Totalt för alla tre fonderna delades 36 tkr (36,5 tkr) ut.
De två fonder som riktar sig mot Breviksskolan resp. gymnasiet delade ut 26 tkr.
Fonden för Breviksskolan delade ut 16 tkr (16,5 tkr), resp. för gymnasiet 10 tkr (10
tkr).
Marknadsvärdet av stiftelsernas värdepapper uppgick till 1 238 tkr vid årets slut
(1 230 tkr), en förändring med 8 tkr (37 tkr), vilket motsvarar 0,7 % (3,1 %).
Stiftelserna har sin resp. förmögenhet gemensamt placerade i den samförvaltade
depån Oxelösunds samförvaltning hos DNB Stiftelsefond.
Årsredovisningar har upprättats av Skandikon Administration AB för de tre
stiftelserna.
Revisionen har granskat samtliga stiftelser utan anmärkning och föreslår att
kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen avser.
Beslutsunderlag
Bokslut för donationsfonderna 2014
______
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Göran Bernhardsson
0155-381 54
Datum
Dnr
2015-03-27
KS.2015.42
Kommunstyrelsen
Bokslut för donationsfonderna 2014
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Upprättade årsredovisningar fastställs och kommunstyrelsens ledamöter beviljas full
ansvarsfrihet för 2014 års verksamhet.
2. Ärendet
Oxelösunds kommun förvaltar tre stiftelser (donationsfonder).
Dessa tre stiftelser är:
• Stiftelsen för utgivande av premier till elever vid högstadiet i Breviksskolan i Oxelösund,
instiftad 1986,
• Stiftelsen för utgivande av premier till elev / elever folkbokförda i Oxelösunds kommun
som studerar på gymnasiet i Oxelösund instiftad 1986, och
• Stiftelsen för främjande av kulturell verksamhet inom Oxelösunds kommun,
instiftad 1986.
Administrationen för stiftelserna sker konkret genom ett avtal med
Skandikon Administration AB, lokaliserat i Malmö.
Det egna kapitalet för dessa tre stiftelser uppgick till 1 201 tkr i bokslut 2014 (1 205 tkr vid
föregående årsskifte). Totalt för alla tre fonderna delades 36 tkr (36,5 tkr) ut.
De två fonder som riktar sig mot Breviksskolan resp. gymnasiet delade ut 26 tkr.
Fonden för Breviksskolan delade ut 16 tkr (16,5 tkr), resp. för gymnasiet 10 tkr (10 tkr).
Marknadsvärdet av stiftelsernas värdepapper uppgick till 1 238 tkr vid årets slut
(1 230 tkr), en förändring med 8 tkr (37 tkr), vilket motsvarar 0,7 % (3,1 %).
Stiftelserna har sin resp. förmögenhet gemensamt placerade i den samförvaltade depån
Oxelösunds samförvaltning hos DNB Stiftelsefond.
Årsredovisningar har upprättats av Skandikon Administration AB för de tre stiftelserna.
Revisionen har granskat samtliga stiftelser utan anmärkning och föreslår att
kommunstyrelsens ledamöter beviljas full ansvarsfrihet för den tid revisionen avser.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Göran Bernhardsson
Redovisningschef
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
34(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
Ks § 80
2015-04-22
Dnr KS.2015.51
Fördelning av schablonersättning från migrationsverket för
ensamkommande barn
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och
omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden.
Sammanfattning
Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut
en gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning
för kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för
ensamkommande barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa
utlänningar, SFS 2010:1122). Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på
att få 50 % av utbetald schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings
kommun har beslutat att dela schablonen mellan överförmyndarnämnd och
socialnämnd på motsvarande sätt.
Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden
de är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden.
Överförmyndarnämnden har rätt att söka ersättning för bland annat arvode och
sociala avgifter för god man hos Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd
ska den gode mannens uppdrag avslutas och det är socialnämndens ansvar att
föreslå Tingsrätten att utse en särskild förordnad vårdnadshavare till barnet fram till
18-årsdagen.
Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta
handläggning och arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen
ska även täcka kostnad för handläggning och arvode till god man för barn med
uppehållstillstånd till dess barnet fyller 18 år eller särskild förordnad
vårdnadshavare utses.
Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god
man för ensamkommande asylsökande barn.
Vård- och omsorgsnämnden föreslår att schablonersättningen för
ensamkommande barn delas lika mellan Vård- och omsorgsnämnden och den
överförmyndarnämnden.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse Ks - fördelning av ersättning
Vård- och omsorgsnämndens beslut
______
Utdragsbestyrkande
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Susanna Shaibu
0155-381 14
Datum
Dnr
2015-03-31 14:17:07
KS.2015.51
Kommunstyrelsen
Fördelning av schablonersättning för ensamkommande från
migrationsverket
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Schablonersättning för ensamkommande barn delas lika mellan vård- och
omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden.
2. Sammanfattning
Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en
gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för
kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande
barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122).
Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald
schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela
schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt.
Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de
är asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har
rätt att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos
Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag
avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild
förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen.
Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och
arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för
handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet
fyller 18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses.
Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för
ensamkommande asylsökande barn.
Vård- och omsorgsnämnden föreslår att schablonersättningen för ensamkommande barn
delas lika mellan Vård- och omsorgsnämnden och den överförmyndarnämnden.
Beslutsunderlag
Vård- och omsorgsnämndens beslut
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-31 14:17:07
Charlotte Johansson
Kommunchef
Susanna Shaibu
Kanslichef
Beslut till:
Vård- och omsorgsnämnden, för kännedom
Gemensam överförmyndarnämnd, för kännedom
KS.2015.51
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Vård- och omsorgsförvaltningen
Lisbeth Ivarsson
0155-381 41
Datum
Dnr
2015-03-10
VON.2015.28
Vård- och omsorgsnämnden
Del av schablonersättning för ensamkommande barn till
överförmyndarnämnden
1. Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut
Vård- och omsorgsnämndens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Nämnden föreslår kommunfullmäktige att schablonersättning för ensamkommande barn
delas lika mellan vård- och omsorgsnämnden och överförmyndarnämnden.
2. Sammanfattning
Migrationsverket betalar en schablonersättning till den kommun som först tar emot ett
ensamkommande barn som fått uppehållstillstånd. Schablonersättningen betalas ut en
gång per barn och uppgår under 2015 till 30 000 kronor. Schablonen är ersättning för
kostnader för god man och särskilda kostnader inom socialtjänsten för ensamkommande
barn (Förordning om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar, SFS 2010:1122).
Nyköpings- Oxelösunds överförmyndarnämnd yrkar på att få 50 % av utbetald
schablonersättning för ensamkommande barn. Nyköpings kommun har beslutat att dela
schablonen mellan överförmyndarnämnd och socialnämnd på motsvarande sätt.
Barn som vid ankomsten till Sverige är skilda från båda sina föräldrar ska under tiden de är
asylsökande få en god man via överförmyndarnämnden. Överförmyndarnämnden har rätt
att söka ersättning för bland annat arvode och sociala avgifter för god man hos
Migrationsverket. När barnet fått uppehållstillstånd ska den gode mannens uppdrag
avslutas och det är socialnämndens ansvar att föreslå Tingsrätten att utse en särskild
förordnad vårdnadshavare till barnet fram till 18-årsdagen.
Oxelösunds kommun använder schablonersättningen till att bekosta handläggning och
arvode till särskild förordnad vårdnadshavare. Schablonen ska även täcka kostnad för
handläggning och arvode till god man för barn med uppehållstillstånd till dess barnet fyller
18 år eller särskild förordnad vårdnadshavare utses.
Överförmyndarnämnden har handläggningskostnader för hantering av god man för
ensamkommande asylsökande barn.
Vård- och omsorgsförvaltningen anser att det är rimligt att schablonersättningen för
ensamkommande barn delas utifrån förslag.
.
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-10
Iréne Bengtsson
Förvaltningschef
Beslut till:
Kommunfullmäktige (FÅ)
Kommunchef (FK)
Förvaltningschef (FK)
Lisbeth Ivarsson
Utvecklingsstrateg
VON.2015.28
20(36)
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunstyrelsen
2015-04-22
Ks § 68
Dnr KS.2014.160
Direktiv till ombud inför bolagsstämma med Förab 2015
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Röstombudet vid Förabs årsstämma 2015-05-13 får, under förutsättning av revisorernas
tillstyrkan, i uppdrag att rösta för
-
att resultaträkning och balansräkning fastställs,
-
att tillstyrka disponeringen av bolagets vinst/förlust enligt fastställd balansräkning.
-
att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet samt
-
fastställande av arvoden och ersättningar för Förab i enlighet med av fullmäktige
beslutade bestämmelser.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige har tidigare utsett Mayvor Lundberg som ombud och Linda
Hägglund som ersättande ombud, vid årsstämma i Förab. Inför årsstämman
2015-05-13 har förslag på direktiv till ombudet formulerats.
Beslutsunderlag
Direktiv till ombud inför årsstämma Förab 2015, Tjänsteskrivelse Ks
______
Utdragsbestyrkande
1(1)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Lisa Sollenborn
Datum
Dnr
2015-03-30
KS.2014.160
Kommunfullmäktige
Direktiv till ombud inför årsstämma med Förab 2015
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Röstombudet vid Förabs årsstämma 2015-05-13 får, under förutsättning av revisorernas
tillstyrkan, i uppdrag att rösta för
-
att resultaträkning och balansräkning fastställs,
-
att tillstyrka disponeringen av bolagets vinst/förlust enligt fastställd balansräkning.
-
att bevilja styrelse och VD ansvarsfrihet samt
-
fastställande av arvoden och ersättningar för Förab i enlighet med av fullmäktige
beslutade bestämmelser.
2. Sammanfattning
Kommunfullmäktige har tidigare utsett Mayvor Lundberg som ombud och Linda Hägglund
som ersättande ombud, vid årsstämma i Förab. Inför årsstämman 2015-05-13 har förslag
på direktiv till ombudet formulerats.
Charlotte Johansson
Kommunchef
Lisa Sollenborn
Kommunstrateg/utredare
Beslut till:
Mayvor Lundberg
Linda Hägglund
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
1(2)
Tjänsteskrivelse
OXL2
621
v 1.0
200703-13
Kommunstyrelseförvaltningen
Frida Appelkvist
Datum
Dnr
2015-03-30 11:37:39
KS.2013.141
Kommunstyrelsen
Motion om Koordinaten som informationscentrum
1. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till beslut
Kommunstyrelsens förslag till beslut i kommunfullmäktige
Motionen anses besvarad.
2. Sammanfattning
Miljöpartiet har lämnat en motion om att vidareutveckla Koordinaten som
informationscentrum där kommunens information samordnas för medborgaren.
Motionen stämmer väl överens med pågående utvecklingsarbete i kommunen.
Under hösten 2014 har en förstudie tagits fram med syfte att se över möjligheterna för
Oxelösunds kommun att starta upp ett kontaktcenter. Rekommendationen från förstudien
är att Oxelösunds kommun bör införa ett kontaktcenter för att öka servicen och
tillgängligheten till medborgarna. Nulägesstatistiken av medborgarkontakterna med
kommunen visar att det finns stor utvecklingspotential. De positiva effekterna av att
kontaktcenter svarar på medborgarens fråga vid första kontakten kommer även att
innebära att förvaltningarna får mer tid till kvalificerad handläggning.
Kontaktcenter föreslås att organiseras under Kommunstyrelseförvaltningen. Koordinaten
erbjuder i dagsläget en bred service till medborgarna och har många besökare per dag
därför föreslås kontaktcenter att vara lokaliserad på Koordinaten. Ett nära samarbete med
förvaltningarna behövs för att servicen till medborgarna ska bli så bra och effektiv som
möjligt. Många nya kontaktvägar bör erbjudas medborgarna.
För att komma vidare med införande av kontaktcenter behöver ett beslut tas av
koncernledningen under våren 2015. Det är sedan viktigt att hela ledningen gemensamt
står bakom beslutet att införa kontaktcenter. Efter beslut om att införa kontaktcenter tar
utsedd chef över och planerar för införandeprocessen. Uppstarten av kontaktcenter bör
ske i december 2015 och bör ske stegvis.
Beslutsunderlag
Tjänsteskrivelse
Motion
Charlotte Johansson
Kommunchef
Postadress
Oxelösunds kommun
613 81 OXELÖSUND
Besöksadress
Höjdgatan 26
OXELÖSUND
Frida Appelkvist
IT-strateg
Telefon/Fax
0155-380 00 (vx)
0155-382 40 (fax)
Webb/E-post
www.oxelosund.se
[email protected]
Org.nr
212000-0324
2(2)
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-03-30 11:37:39
Beslut till:
Kultur- och fritidsnämnden (för kännedom)
KS.2013.141
Sammanträdesprotokoll
Blad 1
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-12-18
Kf §140
Dnr KS.2013.141
Motion om Koordinaten som informationscentrum
Kommunfullmäktiges beslut
Motionen överlämnas till kommunstyrelsen för beredning.
Sammanfattning
Kommunfullmäktige medger att Björn johansson (MP) och Gunnar Söderberg (MP)
lämnar följande motion.
”I Oxelösund har invånarna genom den geografiska tätheten nära till allt. Och mitt i
centrum ligger biblioteket/kulturhuset Koordinaten. Detta är ett av de mest
frekventerade husen i landet i sitt slag och är en stor tillgång för Oxelösund som
kommun. Men även det som är mycket bra kan bli ännu bättre.
Koordinaten har följande funktioner:
1. Informationsverksamhet som svarar på frågor om kommunen, regionen och den
nationella nivån. Frågor om olika myndigheter, lagar, kommunala frågor om
barnomsorg, äldreomsorg, bygglov.
2. Turistfrågor och evenemangsfrågor.
3. Föreningsfrågor och frågor om olika lokaler, lokalbokningar
4. Evenemangsfrågor och biljettförsäljning
5. Biblioteksfrågor, informationsfrågor, databaser
6. Konsumentinformation
7. Stöd till personliga frågor, bokningshjälp mm
8. Utbildning i hur söka på internet
9. Studiefrågor lokalt, regionalt eller andra studieorter
10. Utställningar
Den revidering av bibliotekslagen som genomförs från 2014-01-01 trycker specifikt på
vikten av kunskap, upplysning, forskning och att kunskapen om informationsteknik kan
användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktivitet i kulturlivet. Många
människor använder idag e-tjänster men inte alla. Både direktkontakt och digitala
tjänster behöver därför finnas för att ge en jämlik service.
Genom att utveckla och utöka informationsmöjligheterna på Koordinaten förbättras
kvalitén och tillgängligheten vad gäller fakta och information. Ett viktigt område är att de
kommunala förvaltningarna samordnar informationen på Koordinaten så att invånarna
lättare får tag på den. Koordinaten har öppet alla veckans dagar. Det omfattande
öppenhållandet är en utmärkt grund för att utveckla de funktioner som finns idag
ytterligare i detta viktiga informationscentrum.
Utdragsbestyrkande
Sammanträdesprotokoll
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
2013-12-18
Kf §140
Yrkande:
att Koordinaten för att stärka Oxelösund som kommun vidareutvecklas som
informationscentrum enligt ovan angivna intentioner.”
_______
Utdragsbestyrkande
Blad 2
Sammanträdesprotokoll
Blad 1 (1)
Sammanträdesdatum
Kommunfullmäktige
Kf §40
2015-04-01
Dnr KS.2015.58
Interpellation om prioritering vid snöröjning
Kommunfullmäktiges beslut
Kommunfullmäktige medger att Bo Höglander (C) lämnar följande interpellation till
miljö- och samhällsbyggnadsnämndens ordförande Inge Ståhlgren (S).
Sammanfattning
"Våren är på väg och om några månader är det sommar. Men sedan följer höst och
ofrånkomligen ännu en vinter, sannolikt med snö, kanske till och med mycket snö,
som måste plogas och i förekommande fall forslas undan.
På några hå ll i landet har man vänt på den gängse ordningen och skottar och plogar
först busshållplatser, cykelvägar och vägar till förskolor. Karlskoga är ett exempel.
Tidigare brukade Karlskoga kommun börja med att skotta på större vägar som
ringleder och genomfartsleder. Sådana vägar som främst trafikeras av personer i stora
fordon. Trottoarer, busshållplatser och gångvägar fick vänta.
Det fanns inga rationella skäl till detta, man gjorde bara som man alltid hade gjort.
Efter granskningen började man i stället prioritera vägar till skolor och förskolor,
kollektivtrafik och cykelbanor. Det kom bland annat att gynna kvinnor eftersom fler
kvinnor åker kollektivt.
Att de stora vägarna fick vänta till sist medförde inte några större problem. En normal
bil klarar gott och väl att köra genom någon decimeter nysnö. Så torde det vara även i
Oxelösund.
Min fråga är: finns det någon prioriteringsordning i kommunens avtal om snöröjning?
Kan man tänka sig att inför kommande vinter en prioritring införs som sätter
fotgängare, föräldrar med barnvagnar, cyklister och kollektivtrafik i första hand, när
snöröjning utförs?
Oxelösund i april 2015"
_______
Utdragsbestyrkande
Interpellationssvar till Bo Höglander C
Grundförutsättningen för snöröjningen är
mängden nederbörd
Plogstart för GC-väg är 3 cm
Plogstart för bilväg/gata är 5 cm.
Noterbart är också att man inte plogar och sandar
samtidigt utan det utförs var för sig.
Prioritering är följande:
Gator så kallade öppningsleder är högst
prioriterade
Där räknas bland annat bussleder väg ut till
fiskehamn Aspaleden och del av centrala
Oxelösund med anknytning till SSAB
Gator så kallade sekundärleder kommer i andra
hand.
Cykelleder som är öppningsleder prioriteras först,
bland annat från ytterområden som anknyter till
SSAB och centrum,
Prioriterade områden är också Skolor och
Daghem
Sekundära cykelleder kommer i andra hand.
Vad som är öppningsled respektive sekundär led
finns noga angivet, se bifogat kartunderlag.
VINTERBEREDSKAP
Te g e l b ru k s v ä g e n
Stjärnholmsviken
Drag
ares
it ge
Mä
n
starstig
en
Brannäsaviken
Sm ed b ac ke n
it gen
Si lf v ers tie rn as vä g
en
Te
gel
st
e nsväg
Ta
kt ege
ls
M u rte g e l s ti g e n
L astu
dds
Stj ärn h ol ms vä
vä ge
n
g en
L as tud d sv äg e n
Fiskarstuviken
en
s vä g
Si lf v ers tie rn a
Ba rav äg
Bas
t orp
svä
M yg gh e ms vä g en
Ni cl as
ge n
l un ds
n
As
vä ge
tu ge
vä ge
tug
eg rä
nd
Gator öppningsleder
Gator sekundäraleder
Gång och cykelvägar öppningsleder
Gångbaanor,gång och cykelvägar sekundära
Skolor mm.
Distrikt lastbilar
Distrikt traktorer
o kväge
Kr
Stran
sv äg
n
du dd
ägen
n
Badudden
n
a nnäsv
Br
ike
kars
n
v
pa
Ba cks
F is
Gra n vä ge
en
Ins ko
gs l ed
en
g en
G
Vi ve sta
ra nli
dsvä
vä ge n
gen
V ive
Isa
ksl un
ds vä
st
avä
ge n
Bra nn ä sv
äg e n
Kru s b ä rs v ä g e n
n
ge
S axvä
B ar
a väge
n
H agt
en
orns
aväg
väge
S und
n
ä gen
y vl
Pr
4
T ran
bä
rsvä
ge n
Ve rks tad sg a tan
v ägen
nbärs
ge n
H amm
Ny po n vä
arväg
en
Tra
i ng
Mask
Ve rks
ta n
t d sg a
a
an
at
Su nd
sö rsv
äg e n
Asp
al ed
en
Asp
Da n vi ks vä g en
Skö l
dv äg e
5
n
Skö l dv
ä ge n
Skö
ld vä
ge
n
S pj
ut väg
ng ss tig
en
Grä vl i
en
4
Gaml
a Nykö
pi
ngs
väg
en
Sto rvi ts
l vä g en
en
Gre n vä g
n vä ge
Ln
i go
F rös
än
gsv
2
äg en
n
Bl åb
ärs vä
ge
l vä ge n
n
Ö. Sk o g s s ti g e n
Ko ral
S pj
ut väge
ae
l de
n
Fårholmen
n
n
Sp
Sk og
uj t
väge
V.
ssti
ge n
l sv
om
Grö n h
ige
n
Pi lv
ju rssti
äg en
Råd
äg e n
ge n
Hars
it g en
S und
avä
gen
Back
sväg
Kr
a bbvä
vik
gen
Grön
stig
en
en
ge n
psti
g en
T äp
Nä su d ds vä
S. Krok e n
Ö Grönviken
Ge v ärs vä g en
3
R ävst
Ka ttb e rgs vä g en
Pi v
l ä ge n
Re ky l vä ge n
Dj u n g e l v ä g e n
Bj örk vä
Pi vl ä ge n
Frös
Ha ge l vä g
Kl oc ka
en
en
Pa tron vä g
äg
rtorp sv
en
än g svä
ge n
g en
Sko
gs
väg
en
en
ck
pp väg
väg
en
Danviken
Kli
Snä
Säl
en
pp väg
en
Kli
t sväg
Ta
l bi
Snä
ck vä
ge
Stud s arv
äg e n
Sj öängsvägen
n
n
g en
g sti
Korpholmen
Storv i lt s vä
ge n
Grönholmen
tan
en
äge
öga
väg
n
vi ksv
Dan
Sj
1
Re ky l vä ge n
T ång
n
ö rs
an
väge
rigat
I ndust
S unds
Kry d d v ä g e n
P arkg
gen
ud
atan
dsvä
Su
ndsör
T all
sväg
Pul
Jä g a
rv äg e n
en
pe tvä
v ägen
ö sr
ge n
Sjöän gs väge n
M an e vt ä ge n
S unds
äg en
gen
ti g en
kesti
öbac
an
vä ge n
en
gat
T räd
gå
rds ga
tan
ls t
i ge
n
it g en
El ev vä
Dj urs g rav sv äg e
Trål
g en
E sp
n
gat
al n ad
an
en
n
Kyrko
vä ge
sti ge
Hag
g årds
No r
ra Ma
ge n
Torp s vä
ytorgs
n
Djursgraven
ge n
El ev vä g en
svä
n
Esp
a
l n
ad en
g en
n
l su nd
an
at
ätg
rsg ata
äg e n
N
V al
Tho
Re kto rsv
Yttre Tallholmen
tn
Bå gg a a
Va ll sti g en
N
en
ng ev ä g
vä
Rö dv i
g ata
ka te v ä
g en
Sn ös
g en
L in j al vä
Tal l ås
m
l g
a ta n
l ss
å
rsg
T al
Inre Tallholmen
atan
L ära rvä g en
ge n
T ho
tvä
n
Kol tras
Ox el
T ave
klubben
ög
ata n
Sjö
ba
Sj
tig
Als
Frej
Su nd a
Bä nk vä g en
Kri tvä ge n
tb ov
Su nd s ti g en
T ras
ck es
Fred
sg ata
1
M a l m to rg e t
Nä su d ds vä g en
Hö j dg a ta n
Va l s un d sv äg e n
Fol
Al kv äg
ke ga
tan
tan
en
lm ga
kv äg
en
Skra
keg
rän
d
Ma
a tan
Än gs g
F ol
Bj örn torp
Söd
ra
s vä ge n
K yrkog
at
an
Fl
oraga
t an
Hö
Må
svä
d
j ga
tan
ge n
d
d
ggrän
T hu
ge n
Sko l g
a tan
L om vä
le grän
Bå
Teklashäll
Fl ora g ata n
Få ge l vä ge n
Örn
Jogersösundet
vä ge
n
F ol
ke ga
at n
Fl
oragrä
nd
Få ge l vä ge n
An dv ä ge n
an
at
eksg
an
bl iot
H
all
gat
Bi
Th
ul
ega
at n
öv ä ge n
An
ga tan
ni n gs
an
an
nsgat
an
Ka
pte
nsgat
ta n
tros ga
Ma
Stegeluddsviken
sgat
an
ron
H amnb
i gen
rst
ke n
skro
Båtm
an
at n
rga
eppa
Sk
ndgå
Ga ml
Mast
gen
na
Sig
l vä
ge n
a Ox
el ös
un ds
vä ge
n
e viks
Br
vä
n
n
ngsv
La
alv
väge
ga r
s ti ge
de
K lyva
n
ägen
Ja
en
ångsv
D alg
man
er
mm
väg
ägen
en
Ti
rsö
rd sväg
g
Jo ge
yrma
St
yrbo
vä
sle
äg e n
St
ckst
ms
ik
lev
ov i ksv
atan
egat
T ha
Ol
Sj öb
arg
dhusBa an
gat
Brag
n
gi e
Fo
S ign
2
ge n
pp
an
ns vä
Ske
gat
rg
en
Ska
Stomhällen
Gavelshällen
Höga H
Vi l a ga tan
To
ksväg
Mellersta Vitholmen
Vi l a g
a tan
n
ls väge
Ra md a ls vä g e
n
t an
3
ki
Ut
Jogersö
gavel
karga
ge n
en
al
st
st gi
Lok
el
Före
Bj örn to p
r s vä
Röj
Ha l
l ga tan
J og ers
Strömsundet
Stora Vitholmen
Fl
agg
spel
sväg
Yttre Vitholmen
ggvä
stig
Lo
Gaffel
d
n
sg rän
ige
Tros
n
st
Länsmanshällen
vl äge
K äll
Sjöbodaviks
hällen
Sjöbodviken
Sto m h ä l l s v ä g e n
S ege
4
Ek ba ck e vä ge n
Gulaklinten
Al ml
väg
öfs s ti
g
en
F emöre
Hö gk l n
i tsv
äg e n
Ba dh u sb a ck en
Re l i n g s v ä g e n
Breviken
rlo tsv
äg e n
os tba
äg en
Syd
Bä rin g sv
Mä ste
Mallriksholmen
ck en
Trappviken
Söd
e kr vi
stsv
äg e
n
sun
möre
dsvä
gen
u ddsv
N öt
Stra nd vä g en
Fe
Rölleshäll
ä gen
Sten v ik
sv äg
en
Stra n d v ä g e n
dv
ks vä
ki svä
Hä stvi
ge
n
Svartuddshällen
Badhusviken
Vi nk e lv äg e n
Fe mö res un d sg
rä nd
Sa nd vi k sb
L ots vä
nd
ge n
d
Kro gg rä n
n
Ka na l pro m en a de n
Idv äg
Bergösundet
Lilla Björn
en
Krokholmshällarna
grä
ac ke n
Sandviken
Femöre kanal
en
vä ge
lv äg
s un ds
Ka na
r
Be g
Stora Björn
Badhällen
Småholmarna
B åk
San
g en
Handsktummen
M oto rbå tsv ä ge n
Käntingen
sti g en
Trap p vi ks
Femörefjärden
Särkkilen
T ho
en
tvik
Häs
Uvb
ac
n
ken
vä ge
Ö.Bjurshals
-hällen
V.Bjurshals
-hällen
väg
rs
d ds
Handsken
gen
en
en
Fis ke
h am
Jogersö-Bergö
väg
Als
Korsholmen
Djupviken
ns vä g e
n
en
kärs
F si
keh
am
nsv
äg
en
Nö u
t
Fårnäset
Fruviksholmarna
ha
Fis ke
mn s
vä ge n
Furö
en
Österviken
rväg
Rode
Va rvsv
n
äg e
Bjurshalsen
j ng
Lu
h ol ms
vä ge n
en
ik
Nötuddsviken
Bjurshalsudden
Bergöklubben
sv
al
vd
U
Krokholmen
Stenkärringen
Talluddsklubben
Rundbulten
S öde
ksvä
rvi
gen
Nötudden
Ljungholmen
Tre tallar
Lågskär
Knappen
Sundshällarna
Valen
Tallarn
Hällkarlsholmen
Simpan
Tallholmen
St.Hundhällen
Alskär
Gölholmen
Myrskär
Kruthusvikarna
Stångskär
Ljungskär
Löshuvud
Södersviken
Namnlösen
St.Skeppsholmen
L.Hundhällen
Västerskär
Stångskärsklubb
Ramnöklubb
L.
Myrskärsklubben
St.Gubbhålshällen
Bullersten
Suraviken
Ljungskärsflagen
Stångskärsrev
L.Skeppsholmen
Sköthällen
Skötudden
Huvudskärs
Hällen
Huvudskär
Ramnö
Femörehuvud
Svarta hällen