Pelle Hörnmark: Tro och dop hör ihop – i den ordningen

Pingst.se
■ NYHETER ■ REPORTAGE ■ UNDERVISNING ■ RECENSIONER ■ KALENDER ■ FOLK
NR 2 JUNI 2009
PETER ÖRN
MEDVERKAR PÅ NYHEM
SAMÄGD TEOLOGISK HÖGSKOLA
FRÅGA FÖR PINGSTSTYRELSEN
EXTRA
TIDNING!
PMU.NU
Pelle Hörnmark:
Tro och dop hör ihop
– i den ordningen
EGYPTISKA SUZY
FÅR LÖNEN BETALD
AV UNGA SVENSKAR
MARINA NORBERG
HAR ÖPPET HEM
OCH ÖPPET HJÄRTA
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Julia Axelsson
Malin Aronsson
Anna Gustafsson
Ingrid Svanell
Noomi Lind
Oscar Mayori
Kerstin Klason
Peter Stolpestad
Bengt Jägerskog
Pelle Hörnmark
Pavel Flato
Per Åkerlund
Annelie Lennartsson
Omslagsfoto Bengt Jägerskog
Redaktionsråd Larsolof Egbäck
Carl-Olof Nilsson
Maria Levander
Anna Gustafsson
Mikael Stjernberg
Malin Aronsson
Göran Åström
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Fax
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-619 25 50
08-619 25 39
[email protected]
pingst.se
08-619 25 59
www.pingst.se
Pingst.se
141 99 Stockholm
Regulatorv 11
Huddinge
Svenska
Tryckcentralen,
Vällingby
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
Ansvarig säljare
Telefon
E-post
Lotta Fahlén
08-619 24 78
[email protected]
dagen.se
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adressändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig hit:
Christer Ericson 08-608 96 35
Telefax 08-619 25 59
E-post [email protected]
Pingst.se ges ut av Sveriges pingstförsamlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Viktigt och oviktigt
går kväll var det 20 grader. Det känns
verkligen som om sommaren är på väg.
För några veckor sedan möttes vi till rådslag för Pingst. Många kom och det var en bra
stämning. Förutom det där med korven förstås. Ibland fattar jag beslut i små frågor,
ibland i stora. Ibland blir det bra och ibland
blir det dåligt. Jag fick som ny föreståndare
förmånen att beställa maten till kvällens
”festkväll”. Korv tyckte jag. Helst Bullens.
Reaktionerna har varit ganska blandade. Mest
negativa om jag ska vara ärlig. Ett litet beslut,
mindre klokt.
I
JAG TÄNKER PÅ NYHEM och Lapplandsveck-
an och hur det skulle bli om vi beslutade att
INTE sälja korv på våra sommarkonferenser?
Ett ramaskri förmodligen. Med tanke på alla
långa ringlande köer till korvkiosken efter
mötena. Trots klimatpåverkan det innebär
med produktion av Bullens.
En del av utmaningen för oss i våra församlingar är förmågan att avgöra vad som är
stora frågor, vad som är små frågor och i alla
dessa vägval fatta kloka beslut.
Ibland har de små
frågorna i en församling en förmåga att växa och bli
orimligt stora.
Sångstilar, färg
på
bänkarna,
färg på logotypen och pastorns
klädsel kan det
handla om.
Utmaningen
just nu är
att sätta
fokus på
de stora frågorna. Och fatta kloka beslut. Församlingens uppgift i staden är en stor fråga.
Människors möjlighet att få höra ett levande
evangelium är en stor fråga. Församlingens
juridiska organisationsform är en mindre fråga och så vidare.
Jag tror att vi alla behöver göra nya prioriteringar om vi ska lyckas med uppdraget Gud
har gett oss. Vi har naturligtvis fortsatt möjlighet att ägna oss åt jaget och vårt eget. Men
jag tror det kommer att leda oss fel och vi tar
oss inte ur den berömda ankdammen.
De små frågorna i Pingst och våra församlingar är inte oviktiga, men låt dem inte växa
och bli stora. ”Fånga de små rävarna innan de
blir drakar.” (Amerikanskt ordspråk.)
Jag hoppas att våra sommarkonferenser ska
utmana oss i våra liv och att de ska hjälpa oss
att prioritera det viktigaste. Och att de som
förkunnar tar ordentligt med tid inför Guds
ansikte och sedan har mod att predika det
Gud lägger i deras hjärta. Även om det sticker
ut och stör oss i vår idyll.
I GÅR CITERADE MIN BROR Hasse Henry
David Thoreau, en amerikansk filosof, som
inspirerat människor med allehanda syften.
Om vi lämnar alla dessa och tänker på Guds
Ande som talar till oss så tror jag att ett av
hans citat kan utmana oss: ”Om en man inte
går i samma takt som alla andra, kanske det
beror på att han hör en annan trumslagare.
Låt honom vandra i takt med den musik han
hör.”
Nu behöver vi de predikanter och församlingar som vågar bryta med invanda mönster
och finna nya vägar. Vi behöver goda exempel.
Vi ses på Nyhemsveckan och Lapplandsveckan. I korvkön.
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 2 2009
INNEHÅLL
32
NÄTVERK FÖR MILJÖ OCH RÄTTVISA
Miljö- och rättvisefrågor behöver lyftas inom
Pingströrelsen. Det menar ungdomsledarna
som startat nätverket Morip. Engagemanget
för de här frågorna är livsviktigt för Pingsts
överlevnad, menar de.
10
KONFERENS HÖR TILL SOMMAREN
LP-konferensen i Viebäck är en
självklar del av sommaren för Bill
och Marianne Nyman. De gillar att
höra ”frälsta rövare” prisa Gud. Läs
om varför de och andra satsar på
att besöka olika konferenser i
sommar.
12
NYTT UPPLÄGG PÅ NYHEM
I år ansvarar Pingst för hela
utställningshallen och alla
eftermiddagsseminarier under
Nyhemskonferensen. Teman som
tas upp är bland annat generationsskifte, socialt ansvar och
familjefrågor. En av gästerna är
Peter Örn.
Beredd att betala priset
V
isst stönar jag, precis som de flesta, över mitt jobb ibland. Det är
inte alltid inspirationen vill infinna sig, men vissa dagar slår det
mig faktiskt med särskild kraft vilket fantastiskt jobb jag har.
Tänk att få ägna arbetstid åt att träffa sköna människor, som på olika sätt är med och bidrar till att göra den här världen lite bättre! Och
sen lägga ännu mer arbetstid på att skriva och berätta om dem för er.
Nu hoppas jag exempelvis att du ska gilla artikeln om Marina Norberg i det här numret. Hon och hennes man Roger har öppnat sitt
hem för omkring 200 barn sen i början av 80-talet. Och deras hem och
hjärtan räcker ändå till för många fler.
KÄNN PÅ DET! JAG INSER ATT det kan finnas en risk att känna sig liten
och oduglig i jämförelse, men det är inte tanken och definitivt inte
Marinas attityd. Och att ”bry sig om andra”, som hon beskriver det
hon gör som, kan vi nog faktiskt klara av lite till mans. Och då är vi
med och förkroppsligar evangeliet.
Andra, som valt ett handfast sätt att engagera sig är ett gäng ungdomar från pingstförsamlingen i Kristinehamn, som efter en utbytesresa
till Egypten bestämde sig för att ta ansvar för lönen till en av de egypPINGST.SE NR 2 2009
14
GRISAR GER VÄRDIGT LIV
En gris kan bli vägen bort från
fattigdom för hela familjer. Det
visar ett jordbruksprojekt I Burundi,
som Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm stöder. I sommar driver
PMU Interlife en ”köp en griskampanj”.
16
STÄLLER UPP FÖR ANDRA
Marinas Norbergs hjärta och hem
räcker till för många. Exempelvis
barn, som behöver en ny familj,
fångar på Kumlaanstalten och deras
anhöriga och ungdomar på stan.
”Det är naturligt för mig att ställa
upp för andra”, säger hon.
tiska ungdomarna som jobbar med tv-programmet Fruit Salad. Eller ungdomsledarna, som
tycker att det är dags för svensk pingströrelse
att på allvar ta tag i miljö- och rättvisefrågor
och därför har bildat nätverket Morip.
I BÖRJAN AV MAJ VAR det ju Rådslag för
Pingst – fria församlingar i samverkan och
då gav Pelle Hörnmark en analys av vad
han ser i pingströrelsen i dag och vad han
tror behövs inför framtiden. Bland annat
talade han om hur självcentrering och
bekvämlighet så lätt tar överhanden, men
att det också finns de som vill något
annat, som är beredda att betala priset.
Jag tror faktiskt att några av de senare finns med i det här numret.
ULRIKA RAMSTRAND
Redaktör
3
SVERIGE
Fokus på uppdraget
Visioner och utmaningar
på årets Rådslag
Årets Rådslag i Uppsala hade
ett tydligt fokus på det stora
uppdraget - att vinna fler
människor för Jesus. Både i
Sverige och i världen.
– Jag skulle vilja bli
gammal och tänka tillbaka på
2010-talet som det bästa
årtiondet, då många kom till
tro, sa Pelle Hörrmark i sitt
”linjetal” på fredagskvällen.
När Pelle Hörnmark i höstas
valdes till föreståndare bad han
om att få vänta med att presentera sina tankar inför framtiden
till det ordinarie Rådslaget.
Under sitt första halvår som
föreståndare har han besökt ett
40-tal församlingar och träffat
omkring 800 församlingsledare,
lyssnat och dragit slutsatser.
Bland annat att pingströrelsen
både har mycket muskler och
mycket värme, att den är lite
yvig, att det finns en stor förväntan och många förändringar
som pågår, men att det finns väldigt få ”nyfödda”.
Ber för vänner
Samtidigt visar NFU-undersökningar (Naturlig FörsamlingsUtveckling) att väldigt många
pingstvänner ber och känner för
nära, kära och vänners frälsning,
men inte anser att kyrkan är en
plats för de människorna. Undersökningen, som Pelle Hörnmark
refererade till har 900 pingstvänner deltagit i.
Han beskrev den verklighet de
flesta församlingar lever med, att
medlemsantalet i martrikeln
inte överensstämmer med den
gudstjänstfirande och aktiva församlingen. Han visade statistik
på hur dopsiffrorna gått ner och
hur antalet barn och ungdomar
blivit allt färre.
– Vi behöver vända blicken
från oss själva till världen runt
omkring, menade han. Frågor
om medlemskap, pastorslicens
4
och musikstil kan vara viktiga,
men har egentligen ingen betydelse. Vi måste vrida om fokus
på allvar!
Pelle Hörnmark pekade på
betydelsen av målmedvetenhet
och att det krävs för att vinna
människor i dag.
– Vad vill vi? Vilket pris vill vi
betala. Inga andra än vi bestämmer vår framtid. Ska vi döpa
3 000 personer om fem år? Frågan är vad vi vill.
Pelle Hörnmark menade att
resurserna och förutsättningarna finns. Men om utvecklingen
ska vändas krävs modiga ledare,
fokus på uppdraget, att det
mindre väsentliga skalas bort
och att gudstjänsternas utformning och församlingens agenda
får bestämmas av dem som vill
ta med icke troende dit.
Gemensam lunch
Rådslaget inleddes i år först
efter en gemensam lunch och
eftermiddagen ägnades åt glimtar från de olika pingstverksamheterna, där aktuella frågor lyftes.
Lars Anderås, verksamhetsansvarig för Pingst Internationellt,
var först ut i talarstolen och
använde sin tid till en brinnande
appell för nya missionssatsningar, eftersom en tredjedel av jordens befolkning fortfarande inte
hört evangeliet.
Han hoppades att svensk
pingstmission också i fortsättningen ska få ”spela en oproportionerligt stor roll i världen”, vilket forskaren David Bundy nyligen visat på i en doktorsavhandling.
Carl-Olof Nilsson berättade
om några nyheter, som är på
gång på Pingstskolorna, bland
annat en kurs i grävande journalistik och en distansutbildning i
behandlingspedagogik.
Daniel Grahn gav en rapport
från Swedmedia och berättade
UTMANADE. Pelle Hörnmark drog slutsatser och utmanade till
koncentration på det viktigaste uppdraget – att vinna fler för Kristus.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
att samtal förs med flera tvkanaler om nya tv-samarbeten
och att TV Inter arbetar med att
samla allt som gjorts under åren
till ett ställe, där församlingar
och enskilda kan komma åt filmerna.
Åsa Danielsson, LP-verksamhetens nya chef, fick också presentera sig och sina tankar
omkring LP-verksamheten i
framtiden. Hon lyfte bland
annat det stora förtroende som
LP-verksamheter åtnjuter.
Under eftermiddagen presenterades också utredningen om
en eventuellt samägd högskola
mellan Pingst, EFK och Alliansmission, vilket också blev
den enda fråga som väckte
ombudens samtals- och diskussionslust (se artikel sid 7.)
Församling för unga
Pingst ung gav också glimtar
från sitt årsmöte, som handlade
om att göra församlingen tillgänglig för unga människor (se
artikel sid 6.)
Direktor Peo Larsson fick
avsluta eftermiddagen med en
ekonomisk rapport. (Se artikel
sid 7.)
Sammanlagt
deltog
274
PINGST.SE NR 2 2009
att vinna fler
' FAKTA
Nya pingststyrelsen
Jörgen Gidlund
Örnsköldsvik,
ordförande
Magnus Jonegård
Hässleholm, vice
ordförande
Pelle Hörnmark
Jönköping,
föreståndare
Dan
Salomonsson
Uppsala, nyvald
Marianne Willén
Alingsås, nyvald
Camilla Liljeqvist
Värnamo, nyvald
Roger Svedberg
Stockholm
MAT. Matserveringen fungerade smidigt med stationer på olika ställen i Pingstkyrkan i Uppsala.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Karin Stenzelius
Lund
Sören Eskilsson
Jönköping
Robert Sallbring
Malmö
Urban Ringbäck
Göteborg
NYA. Representanter från församlingar som är nya i Pingst – fria församlingar i samverkan hälsades
välkomna i gemenskapen med Pingsthistorieböcker.
ombud i Rådslaget, som tillsammans representerade Riksföreningen och Trossamfundet,
PMU, Ibra, ICBI, TV Inter club,
LP-verksamheten och Pingstskolorna.
Smidiga förhandlingar
På lördagen var det dags för
de formella förhandlingarna,
vilka gick så smidigt att de hann
slutföras före lunch, vilket innePINGST.SE NR 2 2009
bar att det därpå följande rådslaget för trossamfundet kunde
inledas en och en halv timme
tidigare än planerat.
Under Rådslagshelgen välkomnades 17 nya församlingar
in i Riksföreningen. Tre av dem
är nybildade; församlingarna
Gud är kärleken i Göteborg,
Centro Cristiano Nueva Vida i
Järfälla och Centro Internacional Evangelistico Misionero i
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Stockholm. Övriga är pingstförsamlingar, som redan tidigare
funnits med i Pingströrelsens
årsbok.
Nästa års Rådslag kommer att
hållas den 7–8 maj 2010. Var det
kommer att hållas får pingststyrelsen avgöra. Inbjudningar
finns både från pingstförsamlingen i Uppsala och i Norrköping.
ULRIKA RAMSTRAND
Leif Gustafsson
Trollhättan
Ordförande styrgrupp
Nationell:
Dan Salomonsson
Ordförande Styrgrupp
Internationell:
Karin Stenzelius
Ordförande Styrgrupp
Utbildning:
Ewert Friberg
Ordförande Styrgrupp
Diakoni:
Bibbi Bramfalk
5
SVERIGE
Storvinst för
Dagengruppen
Dagengruppen AB
redovisar en vinst på 134
miljoner kronor för år
2008. Det goda resultatet
har framför allt att göra
med försäljningen av
fastigheten Duvan i
Linköping under förra året.
Under förra året genomgick
verksamheten inom Dagengruppen AB stora förändringar. I början av året slutfördes bildandet av det nya
mediebolaget,
Swedmedia
AB, tillsammans med Vårt
Land A/S i Norge, Evangeliska Frikyrkan, Svenska Alliansmissionen och Svenska
Baptistsamfundet.
Swedmedia äger i sin tur
Tidnings AB Nya Dagen,
Libris Media AB samt TV
Inter AB.
Förutom engagemanget i
Swedmedia, där Dagengruppen äger 60,42 procent,
handlade förra årets verksamhet framför allt om placeringsverksamhet inom den
finansiella sektorn. Något
som möjliggjordes genom
försäljningen av Duvan.
Avkastning till mission
Styrelsen för Dagengruppen AB har i ägarsamtal
föreslagit en policy om att
framtida avkastningar, ska
kunna gå till evangelisation
och mission, i första hand
sådant som initieras av styrelsen för Pingst – fria församlingar i samverkan.
Förutsättningen för detta
är att aktieboken är uppdaterad och just nu pågår arbete
med detta.
Dessutom pågår aktieöverföringen från pingstförsamlingar till Pingst – fria församlingar i samverkan i
enlighet med det upprop
som landets största pingstförsamlingar skickat ut.
Årets bolagsstämma, som
hölls i Uppsala den 9 maj,
godkände inte styrelsens förslag på namnändring av
bolaget till Pingst AB. Frågan
skickades tillbaka till styrelsen.
ULRIKA RAMSTRAND
6
Så blir församlingen
tillgänglig för unga
Hur ska församlingen göras
tillgänglig för de unga? Det är
den i särklass viktigaste
frågan för pingströrelsen i
dag.
Det menar Pingst ung, som
ägnade hela sitt årsmöte åt
att på olika sätt fundera
omkring detta.
På Rådslaget gav Göran Åström,
Mattias Celinder och Andreas
Jansson en liten rapport om vad
som kom fram under årsmötet.
Under den samlingen listade
de ett antal viktiga faktorer för
att lyckas med detta.
RELATIONER. Det är viktigt
att investera i människor, att
dela livet med varandra, att ge
unga
förebilder, erbjuda
mötesplatser, öppenhet och
vara utåtvänd.
KOMMUNIKATION. Den bör
ske så att unga kan ta till sig
den på ett ickereligiöst språk
och vara samtidsrelaterad.
Sms och webb är bra hjälpmedel.
ENGAGEMANG. Viktigt att
skapa delaktighet, glöd och
passion. Att ge ungdomar
möjlighet att använda sina
gåvor och utföra kärleksfulla
handlingar.
SOCIAL MILJÖ OCH KULTUR.
Den bör vara tilltalande och
inte präglas av ”vi och dom' FAKTA
Ledarkonferens
Den 16–18 oktober inbjuder
Pingst ung i samarbete med
pingstförsamlingen i
Västerås till en ledarkonferens. Den här konferensen
riktar in sig på alla ledare i
en församling, alltså inte
enbart barn- och ungdomsledare.
Även den här konferensen
kommer att handla om
tillgänglighet.
tänkande”. Kulturen och miljön ska vara välkomnande och
vara sådan att det är okej att
misslyckas.
TRO. Undervisningen ska vara
centrerad på Jesus, trovärdig
och inbjuda till efterföljelse.
LEDARSKAP. Viktigt att ge
utrymme för unga, erbjuda
mentorskap, ledarträning, delaktighet
och
inflytande.
Kanske är den största utmaningen att det finns andliga
förebilder.
Enkelt språk
Andra frågor som togs upp
var att erbjuda verksamheter
med innehåll, som ungdomar
förstår, att språket är enkelt,
musiken anpassad och att det
finns ”hängplatser”. Byggnaden
eller lokalen där man möts får
också gärna vara en neutral
plats.
ULRIKA RAMSTRAND
Vad tycker du att är det viktigaste
för att göra en församling tillgänglig för unga?
Josefin Hörnmark, Jönköping:
– Det viktigaste är att möten
och verksamhet är uppdaterade
och utåtriktade.
Johan Newman, Kristianstad:
– Bygg inte en församling för
ungdomar utan med ungdomar.
Carolina Andrae, Alingsås:
– Sök stadens bästa, alltså de
behov som finns i min stad och
min närmiljö. Nästa steg är att
tänka ”Vad har jag i mitt hus?”.
Hur kan min församling fylla de
behoven?
ENKÄT: EMELIE ERIKSSON
PINGST.SE NR 2 2009
Bra resultat
för 2008
Direktor Peo Larsson är
nöjd med bokslutet för
räkenskapsåret 2008 i
Pingst – fria församlingar i
samverkan.
– Vi har lagt ett bra år
bakom oss, säger han. Det
känns underbart skönt.
BLOMUTDELNING. Jan-Åke Alvarsson avtackades som rektor för PTS och Ulrik Josefsson välkomnades
som ny rektor under årets Rådslag.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Samägd teologisk högskola
fråga för pingststyrelsen
En sammanhållen, samägd
högskola med decentraliserad uppläggning genom
regionala utbildningsplatser
där kostnaderna delas lika
mellan samfunden under
uppbyggnadstiden.
Det är förslaget från
gruppen, som utrett en
gemensam utbildning för
pastorer och teologer i
Pingströrelsen, Evangeliska
frikyrkan och Svenska
Alliansmissionen.
Rådslaget i Uppsala
beslutade att remittera frågan
till Pingststyrelsen.
Frågan väckte stort engagemang
i Rådslaget och många talare ville yttra sig i frågan. Röster både
för och emot samägande hördes,
liksom röster för och emot att
låta frågan gå vidare till Pingststyrelsen.
Styrelsen utser ny grupp
Till slut blev dock Rådslagets
mening att i enlighet med Pelle
Hörnmarks förslag flytta beredningen enbart från föreståndaPINGST.SE NR 2 2009
rens bord till Pingststyrelsen,
som i sin tur får utse en ny
grupp, med brett mandat, som
bereder frågan internt inom
pingststyrelsen.
Ge besked i oktober
Rådslaget tog efter en del diskussion också beslutet att ge
denna grupp möjlighet att i
oktober kunna ge EFK och Alliansmissionen besked om ifall
Pingst väljer att inte gå vidare
med frågan om samägande, utan
att behöva kalla till extra Rådslag.
Men om gruppen anser att
Pingst ska gå vidare med frågan
då kommer den att gå på remiss
till församlingarna under våren
2010 och sedan kan beslut fattas
vid Rådslaget nästa år.
Två personer från varje samfund (Dan Salomonsson och
Sam Wohlin från pingst) har
ingått i gruppen, som inledde
sitt arbete förra året.
Ordförande för gruppen
under större delen av utredningstiden har varit Sten-Gunnar Hedin. Claes Waern har
varit sekreterare och var också
den som föredrog utredningens
arbete och förslag för Rådslaget.
Utredningen överlämnades
till de tre samfundsledarna i
påskveckan, men blev inte
offentlig förrän efter EFK:s och
Alliansmissionens årskonferenser i slutet av maj.
Salomonsson reserverar sig
Gruppen har arbetat på initiativ av samfundsledarna i de tre
samfunden och tittat på frågor
omkring teologi/ideologi, juridisk form och de ekonomiska
förutsättningarna. Utredningsgruppen anser att kostnaderna
för utbildningen inledningsvis
ska betalas lika av de tre samfunden, för att senare fördelas proportionerligt efter medlemsantal.
Gruppens förslag om en
samägd teologisk utbildning i
framtiden har Dan Salomonsson
reserverat sig emot. Han är positiv till samverkan, men inte till
samägande.
ULRIKA RAMSTRAND
Verksamheten i Pingst – fria
församlingar i samverkan
redovisas i två delar. Den ena
är den som kallas ändamålsbestämd och som handlar
om den verksamhet som
finansieras genom insamlingar och bidrag. Den andra,
eller resten, kallas administration. Verksamheten i den
administrativa delen gick
förra året med 1,6 miljoner
plus, medan den ändamålsbestämda delen vid årsskiftet
redovisade 3,4 minus.
– Detta innebär dock inte
en egentlig förlust, förklarar
Peo Larsson, utan bara om
att det vid årsskiftet hade
skickats ut mer pengar än
som kommit in just då.
Bröt negativ trend
Han vill betona att den
nedåtgående trenden för
Ibras insamlingar bröts
under 2008 och att Ibra
under förra året samlade in
400 000 kronor mer än 2007.
Arbetet med att avsluta
gamla projekt inom PMU
Interlife har också fortsatt
under året som gått och gett
gott resultat, konstaterar styrelsen i verksamhetsberättelsen.
Nu återstår endast några få
orapporterade projekt och
förhoppningarna om att
kunna avsluta dem under
2009 är stora.
Goda förutsättningar
Styrelsen för Pingst reserverade under 2006 och 2007
sammanlagt 13,5 miljoner
för dessa riskprojekt, men
hittills har inga pengar
därifrån behövt användas,
vilket gör att förutsättningarna för att göra ett gott resultat också 2009 är gynnsamma.
ULRIKA RAMSTRAND
7
SVERIGE
Elin Andersson.
Sanny Mörk.
FÅR STÖD. Suzy, längst till höger, på besök i Sverige, tillsammans med några av den grupp ungdomar som nu betalar
hennes lön.
FOTO: ANNELIE LENNARTSSON
Sara Jacobsson.
Svenska ungdomar samlar in
pengar till egyptisk medie-tjej
En grupp svenska och
egyptiska ungdomar får
besöka varandras världar. I
Alexandria i Egypten får
svenskarna se ett imponerande mediearbete, och vill vara
med och stötta det.
Det resulterar i att de
betalar en av medietjejernas
lön. Ett kreativt sätt att stötta
mission.
Från Kristinehamns Pingstförsamling fick tio ungdomar chansen att åka på en utbytesresa till
Egypten. Där fick de se arbetet
bakom tv-programmet Fruit
salad, som tar upp olika ungdomsproblem. Programmet har
den kristna tron som grund.
Man vill främst komma ut till
unga människor, och få kontakt
med personer som får prata om
sina problem.
Förutom ett produktionsteam
har man en grupp som tar hand
om uppföljningen av programmet. Med de personerna kan tittarna chatta om vad som helst,
dygnet runt.
8
– De hör av sig för att de vill
prata eller vill ha råd om hur de
ska ta sig ur en situation, säger
Suzy, som är ledare för uppföljningsgruppen.
De flesta chattar med dem på
natten för att man inte vill att
någon annan ska få veta. Och
eftersom det är anonymt så är
det många som berättar saker
som de inte har sagt till någon
annan.
När de ungdomar från Kristinehamn som varit i Egypten och
sett arbetet kom hem blev de
tillfrågade av Ibra (som stöder
arbetet ekonomiskt) att stötta
arbetet genom att stå för Suzys
lönekostnader.
Nu samlar ungdomarna själva
in pengar till henne.
Hur kom ni på idén att samla in
pengar till Suzy?
Elin Andersson: Vi var med i ett
utbytesprogram med Egypten.
Då lärde vi känna Suzy lite och
därför ville vi stötta henne.
Sanny Mörk: Vi fick en förfrågan från Ibra om vi ville ge ett
bidrag till Suzy då hennes ekonomiska finansiärer dragit ner
på sina bidrag.
Sara Jacobsson: När vi var
nere i Egypten såg vi ju att
pengar var ett stort problem
och att de behövde alla pengar
de kunde få.
nere såg vi hur mycket de brann
för det de gjorde.
Varför vill ni stötta henne?
Vad tycker du om det egyptiska
teamets organisation?
Elin: Jag tycker att det är en jättebra, spännande, betydelsefull
och mycket viktig organisation.
Sanny: Jag tycker den är klockren. De satsar på något som är
relevant i det samhälle som de
lever i och gör det så proffsigt
som de bara kan.
Sara: Jag tycker att det är en
underbar organisation. Och att de
lägger ner så mycket tid och kraft
på det här, och man kan verkligen
se att det lönar sig! Det är bra för
att de når ut till alla människor.
JULIA AXELSSON,
Prao-elev på Ibra
Elin: Vi lärde känna henne när vi
var i Egypten och visste att de
hade mycket behov av pengar,
och att de hade ekonomiska problem. Det känns bra att göra
något som har betydelse för
många, och att just jag kan hjälpa till.
Sanny: För att hon är en viktig
del i den visionära delen av teamet som producerar Fruit saladprogrammen. Hon är en
idéspruta och en person som
uppmuntrar många. Hon är
också en bra ledare med ett väldigt stort hjärta och någon som
tar hand om alla hon möter.
Sara: Vi stöttar projektet och
Suzy för att vi tycker att det är
ett bra projekt. När vi var där
Hur går insamlingen till?
Elin: Vi samlar in pengarna på
de ungdomssamlingar vi har på
fredagar i kyrkan. Man får själv
välja vilken summa man vill ge.
Fotnot:
Utbytesprogrammet
sponsrades av PMU Interlife.
PINGST.SE NR 2 2009
Världspingstkonferens
med inriktning på ledare
Nu börjar det dra ihop sig.
Nästa år i augusti är det dags
för världspingstkonferens i
Sverige.
Den har fokus på ledarskap
och ledarträning och hålls i
Filadelfiakyrkan i Stockholm.
– Det ska bli jätteroligt och
vi ser med spänning fram mot
detta, säger Pelle Hörnmark,
föreståndare för Pingst - fria
församlingar i samverkan,
som är arrangör tillsammans
med Filadelfiaförsamlingen.
Temat för konferensen är Equip
Yourself, det handlar alltså om
att utrusta sig, för egen del, för
andras skull och för församlingen.
Ledarskapsspåret är tydligt,
detta därför att man tror att det
framför allt är ledare som åker
på den här typen av konferens.
Viktigt boka rum i tid
Det speciella med den här
konferensen för Sveriges del är
att den också blir nästa års predikantvecka och det är förstås
viktigt att predikanterna anmäler sig i tid. Och de som vill bo
på hotell under konferensdagarna behöver också boka rum i
god tid, eftersom det hålls en
stor internationell kardiologkonferens i Stockholm i samma
veva.
Möten och seminarier
Konferensen inleds på tisdagskvällen den 24 augusti och
avslutas vid lunchtid fredagen
den 27 augusti. På programmet
står offentliga möten, seminarier
och undervisningspass. Filadel-
70-årsjubileum
i Kungsör
■ Pingstförsamlingen i Kungsör
firade 70-årsjubileum den 25–26
april. Pingstförsamlingen i
Kungsör ordnades av 35 personer den 12 februari 1939. Vid
ingången av år 2009 hade församlingen 96 medlemmar, det
största antalet någonsin.
De 70 åren firades med ett
samkväm där församlingen såg
PINGST.SE NR 2 2009
Loggan för Världspingstkonferensen 2010 ser ut så här.
fiaförsamlingen går sedan direkt
in firandet av sitt 100-årsjubileum.
Världspingstkonferensen fick
den 29 maj en egen hemsida,
www.pwc2010.se. Där kommer
information om program och
talare att finnas, liksom möjlighet att anmäla sig.
– Bjud in era internationella
kontakter, gärna ledare från Öst
och från Afrika. Hjälp till att
betala deras resa, så att den här
konferensen inte bara blir för
pingstledare med pengar, uppmanade Pelle Hörnmark, när
han berättade om den kommande konferensen på årets Rådslag.
– Vi hoppas på en jättefest,
säger Pelle Hörnmark.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Pingst och Filadelfiakyrkan har anlitat företaget Reliable
för hjälp med planering och allt
det praktiska.
tillbaka och gladdes tillsammans
med tidigare föreståndare och
vänner som flyttat från orten,
samt med ett högtidsmöte som
leddes av församlingens föreståndare Göran Fjällborg.
Tre av församlingens tidigare
föreståndare, Sigvard Thordin,
Joel Hermansson och Sven Wahlfridsson talade utifrån Bibeln om
framtiden. Församlingens sångare framförde ett potpurri med
flera bekanta och uppskattade
sånger från olika tider.
HALLÅ DÄR ...
… Lars Sjöholm, som lämnat
Pensionsstiftelsens styrelse
efter 33 år. Han har haft
många centrala uppdrag i
Pingströrelsen och också
bland annat suttit i Dagengruppens och Samspars
styrelser och varit ordförande
för Hjälpkassan.
Är det något särskilt du
minns från de här åren?
– Det allra starkaste minnen är den stund när vi i
Pensionsstiftelsens styrelse,
mot alla odds och rekommendationer, beslutade att
ha ett solidariskt pensionskoncept, det vill säga att alla
skulle få full pension oavsett
hur lång eller kort tid de
varit med. Det var ett heligt
beslut om att vi skulle visa
solidaritet.
Hur gick det?
– Vi har klarat av detta
och förvaltningen har varit
omsorgsfull och gått väldigt
bra. Alla församlingar så
gott som har ställt upp på
att betala den extrapremie
som krävdes för detta. Jag
har fått många bevis på att
det betytt mycket för många
och då känner man glädje.
Många som arbetat som
pastorer och missionärer
har inte tjänat så bra och det
extra pensionstillägget betyder mycket. Det har varit en
fantastiskt rolig resa att få
vara med.
Hur har du hunnit med så
många centrala uppdrag?
– Det har varit en prioriteringsfråga för mig. Jag
drev i många år ett eget
företag, men som 61-åring
gick jag i förtida pension.
Sen dess har jag lagt mycket
tid på att arbeta i pingstför-
Svensk blåsmusikfestival
■ Årets svenska blåsmusikfest-
val hölls 28–31 maj i Jönköping. Hela stan fylldes med
blåsmusik av olika konstellationer; brassband, storband och
små blåsgrupper. Både svenska
VETERAN. Lars Sjöholm
har suttit i Pensionsstiftelsens styrelse sen den
startade 1976.
samlingen i Värnamo också.
Jag var till exempel ordförande för bygget av kyrkan
Arken.
Pensionsstiftelsen fungerade
ju som en slags samfundsexpedition innan riksföreningen
fanns. Hur var det?
– Jo, så var det. Ibland var
det vi, ibland Filadelfia i
Stockholm och ibland Vigselnämnden som fick posten
adresserad till Pingst. Jag
tycker det är bra att det ändrats och jag var med och
jobbade aktivt för att vi
skulle bilda en organisation.
Hur har du orkat hålla på så
länge?
– Det är klart att man
måste vara intresserad, men
det har varit jätteroligt och
värt allt. Jag tycker jag tjänat
en rörelse som ger mycket
tillbaka.
Är det vemodigt att sluta?
– Nej, även om jag inte
fått cancer så hade jag ändå
släppt nu. Jag har fyllt 70 år
och bestämde mig för länge
sen att då var det dags att
sluta.
ULRIKA RAMSTRAND
och utländska orkestrar fanns
på plats.
Under söndagen hölls flera
musikgudstjänster. I år medverkade Ola Salo och Samuel
Ljungbladh tillsammans med
flera andra sångare. Stora delar
av festivalen ägde rum i
Pingstkyrkan i Jönköping.
9
SVERIGE
De lär sig bilda
nya församlingar
Varför åker du till
Hampeveckan,
Daniel Svensson?
– Jag var där för första
gången förra året och vill gärna åka tillbaka. Det var så`n
härlig gemenskap där, trevliga
personer, bra möten och roliga aktiviteter. Jag var med i
Hampekören och det gillade
jag.
– Mitt på da`n kan man
också spela fotboll eller beachvolley och det går att sola och
bada om man vill det.
– Jag tycker talarna var väldigt bra och talade om saker
som berör. Mötena är viktiga,
det är liksom själva Hampe.
Morgonsamlingar, bibelstudium och seminarium är viktiga
delar av Hampe, som är som
ett stort läger.
– Vi åkte en fem, sex personer från Uppsala tillsammans
och vi lärde känna nya människor, bland annat från Södertälje.
– Förra året sov jag i
husvagn tillsammans med
några kompisar och jag hoppas att vi kan få tag på en
husvagn i år också. Det är det
bästa alternativet för boende,
tycker jag.
– Maten är bra, men ibland
får man bara kräm på lunchen. Men då finns det en
kiosk där man kan köpa hamburgare och sån`t, så man blir
riktigt mätt.
– Jag brukar kolla in på
www.hampeveckan.nu ibland.
Där finns bilder från förra året
och där anmäler man sig också.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Hampeveckan hålls
mellan 29 juni och 5 juli på
Björkenäsgården i Hampetorp.
10
Läraren Jonas Melin: Det har varit ett experimentår
Under premiäråret i församlingsplantering på Mariannelunds folkhögskola har fyra
elever deltagit i distansutbildningen på halvfart.
– Det har varit lite av ett
experimentår, säger Jonas
Melin, ansvarig lärare för
utbildningen, men skolans
avsikt är att utbildningen ska
fortsätta.
Om det blir så hänger på
om tillräckligt många söker
till höstens nya kurs och
avgörs under sommaren.
– Församlingarna behöver uppmuntra medlemmar, som är
intresserade av församlingsplantering att gå en sådan här kurs.
Vi ser jättegärna elever med lite
erfarenhet, gärna av pastorstjänst, säger Jonas Melin.
Lydia och Nicklas Mörling är
två av de fyra eleverna, Nicklas
kommer närmast från en ungdomspastorstjänst i Botkyrka
pingstförsamling. De är nöjda
med sitt studieår, som de bedrivit vid sidan av sina arbeten.
– Det har varit bra att få en
bredare bild av och teoretisk
Jonas Melin berättar att Mariannelund ser utbildningen som
något av ett missionsprojekt.
Nicklas och Lydia bekräftar
hans passion för ämnet och
rekommenderar gärna utbildningen till andra som vill ha en
bredare teoretisk grund om församlingsplantering. Omkring
3 000 sidor text ingår i kursmaterialet.
Gör mycket på egen hand
LÄRARE. Jonas Melin skulle vilja
att fler sökte kursen till hösten.
input om församlingsplantering
och att ta del av andras tankar
och erfarenheter, säger de. Det
ger självförtroende och backar
upp våra egna tankar.
Lydia och Nicklas står själva i
ett förberedande arbete för en
församlingsplantering på Södertörn i Stockholm.
– Vi drömmer om att bygga en
kyrka för vanliga människor,
människor som inte går i någon
kyrka nu eller inte känner sig
hemma i en kyrka. Det handlar
inte om ett annorlunda budskap, men ett annorlunda tänk i
hur man bygger kyrka.
Kursen är inte särskilt
resurskrävande för Mariannelund, eftersom eleverna gör
mycket på egen hand; praktik,
fältstudier, rapporter och inläsning av böcker, konstaterar Jonas
Melin. Tre träffar ligger inplanerat varje termin och sen håller
man kontakt via internet också.
– Det innebär att det faktiskt
bara är ungefär 10 procent av
min tjänst på skolan som går till
den här utbildningen, berättar
Jonas Melin.
Han har själv varit med och
startat en ny församling i området Råslätt i Jönköping och varit
intresserad av församlingsplantering sedan 80-talet.
”Nu är det vår
– Det är underbart att träffa
gamla och nya vänner,
uppleva Gud och höra gamla
rövare prisa Gud.
ÅKER I ÅR OCKSÅ.
För Marianne och Bill
Nyman är LPkonferensen på
Viebäck en självklar
del av sommaren.
FOTO: PRIVAT
Marianne Nyman och hennes
man Bill vill inte missa LP-konferensen på Viebäck. Den är
sedan 2003 en viktig och självklar del av deras sommar och
semester.
Hit åker de för att under nästan en hel vecka bo och äta tillsammans med en massa människor. Alla rummen på folkPINGST.SE NR 2 2009
Varför åker du till
MBT, Emelie
Litsgård?
rymda, inspirerade och fyllda av
visioner inför det kommande
året.
Och vara ganska trötta också,
för visst är det intensivt att bo och
äta tillsammans så många. Men
det är det värt. Ingen sommar
utan konferensen på Viebäck.
ULRIKA RAMSTRAND
– Det är årets största grej för
mig att vara med där. Det är
då jag laddar batterierna.
Atmosfären på MBT är väldigt
speciell. Det är lite svårt att
sätta fingret på, men det blir
som känslan i en familj, där
man känner sig trygg.
Emelie Litsgård ska i sommar för tolfte året i rad delta i
Missionärsbarnsträffen, MBT,
på Viebäcks folkhögskola.
Trots att hon kom hem till
Sverige från Mozambique
redan när hon var sex år är
det bland missionärsbarnen,
som upplevt kulturkrockar
och att leva i olika kulturer
som hon känner sig riktigt
hemma.
– Det är på MBT man får
vänner för livet och här har jag
mina tajtaste vänner. Ju äldre
man blir ju tajtare blir man.
Numera brukar någonstans
mellan 150 och 200 personer
delta i MBT-träffarna. Deltagarna är från tio år och uppåt
och därför är vissa delar av
programmet anpassat för olika åldergrupper.
På programmet står förstås
mycket samtal omkring erfarenheter och så gudstjänster.
Alla som kommer till MBT
har inte ett uttalad egen kristen tro.
– Men många ändrar bana
där och gör egna andliga upplevelser där. Så var det för mig,
säger Emelie.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: LP-konferenserna hålls
den 23–28 juni på Viebäcks folkhögskola och den 11–15 augusti
på Dalkarlså folkhögskola.
Info: www.lp-verksamheten.se
Fotnot: Missionärsbarnsträffen hålls på Viebäcks folkhögskola mellan 22 och 26
juli. MBT har en egen hemsida, www.mbt.se
STUDENTER. Nicklas och Lydia Mörling är nöjda med sitt år på Mariannelunds församlingsplanteringsutbildning.
Utbildningen ges på distans
och på halvfart för att eleverna
ska kunna arbeta vid sidan om
studierna. Ungefär 25 procent av
utbildningen består av teori, resten är praktik i församlingsmiljö.
– Den som vill gå utbildningen behöver ha rekommendationer från sin församling och
anses lämplig som församlingsplanterare.
Församlingsplanteringsgruppen inom Pingst förordar
modellen med en moderförsamling vid plantering av en ny församling. Men på utbildningen i
Mariannelund är man inte fast-
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Arbetet går sakta
– Men det finns positiva signaler, säger han, inte minst i de
regioner där vi fått till regionala
råd. Där händer det saker. Ibland
är det dock kanske mer fråga om
omplanteringar än nyplanteringar.
– Församlingar som når nya
människor är det som behövs i
dag, säger Jonas Melin, därför
fokuserar vi på missionsuppdraget.
ULRIKA RAMSTRAND
Han ingår i Församlingsplanteringsgruppen i Pingst och
konstaterar som så många andra
att det går lite sakta med nyplanteringar.
Fotnot: Den 21– 22 augusti ordnar Pingst - fria församlingar i
samverkan strategidagar för församlingsplanteringsintresserade.
låsta till detta, utan exponerar
flera olika modeller för församlingsplantering.
– Vårt grundtänk är dock
baserat i det vi kallar naturlig
församlingsplantering,
som
handlar om ledarskap, relationer,
att nå ut och längst ner struktur
och verksamhet. Det är också i
den ordningen de olika blocken
ligger, säger Jonas Melin.
tradition att åka till Viebäck”
högskolan Viebäck är alltid fullbelagda och en del deltagare
kommer och bor i husvagn. De
flesta deltagarna är omvända
missbrukare.
Tar med nya
När Marianne och Bill första
gången var med på konferensen
kom de från Stenbackahemmet,
där de fick behandling för sitt
missbruk, blev frälsta, förlovade
sig, döptes och gifte sig.
Numera bor de i Djurås i
Dalarna, där de hyr vaktmästarPINGST.SE NR 2 2009
bostaden i Filadelfia och på olika
sätt hjälper till i verksamheten.
– Nu är det vår tradition att
åka till Viebäck och vi tar med
oss såna som är nya på vägen dit.
LP-konferensen på Viebäck är
fylld av morgonbön, bibelstudier
och kvällsmöten då mötesladan
brukar vara fylld av omkring 600
besökare.
– Och varje år får vi vara med
på dop och bröllop där också,
säger Marianne.
Efter konferensdagarna brukar hon och Bill känna sig upp-
11
SVERIGE
Varför åker du till
Nyhemsveckan,
Åsa Ytterström?
– Jag har varit där varje år i
mitt 32-åriga liv. Jag har faktiskt aldrig tänkt att det är
något jag skulle skippa att
göra. Jag har varit där som
barn, lekt och gått på barnmöten, varit tonåring och campat
med mina kompisar och gått
på tonårsmötena.
– Nu är jag småbarnsmamma och tillbaks på barnmötena igen. Vår äldsta dotter
Linn, som är fem år, började
redan i våras att längta till
Nyhemsveckan.
– När man som jag och min
familj kommer från en ganska
liten församling är det fantastiskt att få komma och vara
med i ett större sammanhang,
där man samlas omkring en
gemensam tro. Gudsmöten,
nya lovsånger och förbönsmöjligheter är sådant man bär
med sig.
– Jag tycker också det är så
roligt att träffa vänner och
bekanta och vi säger ofta till
varandra när vi har kontakt
under året att ”vi ses på
Nyhem”. Mina syskon och
deras familjer kommer också
till Nyhem, så det blir lite
släktträff också.
– Mina föräldrar har i alla år
haft en husvagn på området,
där man kunnat dra sig undan
en stund för att vila. Nu bor
jag och min familj i Habo, så
vi åker oftast emellan, men jag
och mina syskon fortsätter
traditionen med att ha en
husvagn att pausa i.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Nyhemsveckan inleds
med en ungdomshelg den
12–14 juni och pågår fram till
midsommarsöndagen. Info:
www.nyhemsveckan.se
12
PREMIÄR. I år är det första gången som Nyhemsveckans stora samlingar inte hålls i en tältsalong, utan i
den nybyggda kombinerade konferens- och idrottshallen, som rymmer 3 400 personer.
Pingst tar greppet
över Nyhemsveckan
Under årets Nyhemsvecka har
Pingst – fria församlingar i
samverkan ansvar både för
eftermiddagarnas seminarier
måndag till torsdag och för
hela utställningen i Stråkenhallen.
– Vi vill lyfta fram aktuella
grejer och sånt som händer i
Pingst, säger föreståndare
Pelle Hörnmark. Det känns
jätteroligt, spännande och
intressant.
len. Nya Musiks butik disponerar dock sin del av hallen precis
som tidigare år.
Måndagens tema är ledarskap
och då kommer bland annat
generationsväxlingen i Pingst att
behandlas.
Tisdagen ägnas åt socialt arbete och då kommer det bland
annat att handla om invandrararbete och Singoallaprojektet
som är fokuserat på ensamstående mammor.
Seminarierna och utställningarna under Nyhemsveckan har fått
huvudtemat ”Evangeliet möter
verkligheten – vi hjälper församlingar och individer att lyckas”.
Varje dag har ett huvudtema,
som präglar det stora seminariet
i den stora nybyggda möteshallen, och som sedan på olika sätt
följs upp i utställningshallen,
bland annat genom miniseminarier och olika multimediainslag.
Utställningshallen är i år helt
vikt för det centrala arbetet i
Pingst och bara utställare
därifrån finns med i Stråkenhal-
Familjen i centrum
Under onsdagen står familjen
i centrum och då uppmärksammas till exempel nya familjeordningar, plastföräldrar, fosterfamiljer och barnlöshet.
Torsdagen ägnas åt mission
och missionsutmaningar.
I år är det ju också första
gången som Nyhemsveckans
stora samlingar inte hålls i en
tältsalong, utan i den nybyggda
kombinerade konferens- och
idrottshallen, som rymmer 3 400
personer.
Det övergripande temat för
årets Nyhemsvecka är Ny moti-
vation. Några av årets medverkande är Niklas Piensoho, Filadelfiaförsamlingen i Stockholm,
Pelle Hörnmark, föreståndare
för Pingst, Charlotte Scanlon
Gambill, Abundant Life Church
i Bradford, Sara Lindholm, United Öresundskyrkan i Malmö,
Egil Svardahl, tv-pastor i Norge,
Hans Weichbrodt, präst i Svenska kyrkan och i Oas-rörelsen,
James T. Meeks, Salem Baptist
Church i Chicago, Carl-Gustaf
Severin, missionär, Sten-Gunnar
Hedin, tidigare föreståndare för
Pingst, Thorsten Åman, pastor i
Svenska Missionskyrkan och
Håkan Fermegård, Bifrostkyrkan i Mölndal.
Körer på besök
Nyhemsveckan får också
besök av Salem Gospel Choir
från Salem Baptist Church i Chicago. Dessutom kommer Tropinkakören, som består av ett
15-tal barn mellan 8 och 14 år,
att medverka. Kören kommer
från Nordsossetien i norra Kuakasien.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2009
Peter Örn till Nyhem
Han har varit VD för Sveriges
Radio och generalsekreterare
för svenska Röda Korset, men
numera lägger Peter Örn det
mesta av sin tid på att göra
andra till bättre chefer och
ledare. I juni kommer han till
Nyhemsveckan för att
medverka i Pingsts seminarium om ledarskap.
Att Peter Örn har en gedigen
erfarenhet av ledarskap är det väl
ingen som tvivlar på. Inför sitt
besök på Nyhemsveckan är han
dock noga med att poängtera att
han inte är någon expert på just
Pingströrelsen.
Däremot har han under sin
karriär haft mycket att göra med
olika ideella organisationer. Förra året ledde Peter Örn en dialog
mellan regeringen och den ideella sektorn som syftade till att
skapa ett bättre samarbete kring
sociala frågor.
Mött pastorer
Och visst har Peter Örn även
hunnit möta en hel del pastorer.
Personer som enligt hans uppfattning har präglats av ett andligt ledarskap och ett brinnande
engagemang för att omsätta
evangeliet i mötet med människor. Men han har också mött
kyrkliga ledare som brustit när
det gäller just ledarskapsfrågorna.
– Jag har mött och hört om
exempel på uselt chefskap där
man försummar den närmaste
personalen så att de till slut blir
utbrända. Man måste kunna förena evangelium med praktiskt
chefskap, säger Peter Örn.
Han menar att problemet med
det starka engagemanget som
leder till utbrändhet finns inom
många ideella organisationer
TRÄNAR LEDARE.
Peter Örn kommer till
Nyhem för att medverka i
seminariet om ledarskap.
”Jag har mött och hört om
exempel på uselt
chefskap där man
försummar den närmaste
personalen så att de till
slut blir utbrända. Man
måste kunna förena
evangelium med praktiskt
chefskap”, säger han.
FOTO: PAVEL FLATO
och att han sett samma sak hända inom till exempel Röda Korset.
Det bästa sättet att undvika
dessa fällor är enligt Peter Örn
att utveckla chefskapet.
– Organisationen måste inse
att det inte är slöseri att lägga
ordentliga pengar på att utbilda
sina ledare. Sedan måste ledaren
själv ta sig tid.
Det handlar alltså inte bara
om att gå dyra kurser. Enligt
Peter Örn behöver varje ledare
ägna sig åt personlig reflektion
och man måste också våga bjuda
in sina medarbetare för att diskutera sitt chefskap.
Församlingarna behövs
Peter Örn tror att ett gott
ledarskap skapar en inre tillit
och stärker övertygelsen hos
människorna i organisationen.
Församlingarna är enligt honom
organisationer som behövs:
– Jag tror att de har en viktig
roll därför att de erbjuder män-
niskor möjligheter till fördjupning. Det är något som folk
längtar efter i en tid som ofta är
ytlig och när allting riskerar att
bli underhållning.
Respekt för Peter Halldorf
Själv är inte Peter Örn aktivt
kyrklig av sig. Han känner stor
respekt för Peter Halldorfs verk
och gärning och besökte nyligen
kommuniteten i Bjärka Säby
som ett led i sin egen andliga
resa.
– Det var en stark upplevelse
därför att gudstjänsten var så
autentisk, säger han.
Under seminariet om ledarskap på Nyhemsveckan medverkar också bland andra Tommy
Lilja, som just släppt boken Personligt ledarskap, lektor och
forskare Anders Parment som
specialstuderat beteendet hos
80-talister och Josefine Arenius,
ansvarig för ledarskapsutveckling inom Swedmedia.
MALIN ARONSSON
Årets Lapplandsvecka har Framtidshopp som tema
”Vi vill med sund undervisning utmana till tanke och
handling, för att kunna vara
en positiv kraft i dess oroliga
tider”, står det på hemsidan
inför årets vecka, där det
också konstateras att de
största olycksprofeterna inte
längre kommer från kyrkorna.
PINGST.SE NR 2 2009
Årets Lapplandsvecka kommer
att ta upp frågor om ifall det
finns goda nyheter för vår tid,
hur församlingen och den
enskilde ska förhålla sig till allt
som sker och om vi har ett
särskilt ansvar att påverka och
sprida hopp. Handlar det kristna
budskapet om ett framtida hopp
om mer än Jesu tillkommelse, en
ny himmel och en ny jord?
Bland de medverkande i årets
Lapplandsvecka är Urban och
Carina Ringbäck, Mikael Hallenius, Anethe Carlson, Pelle
Hörnmark, Nils Ulander, Mikael
Tellbe, Mattias och Linnea Sennehed och Bengt Johansson.
Varför åker du till
Lapplandsveckan,
Sara Eriksson?
– Jag tar semester varje år
för att fara till Lapplandsveckan. Det är jätteviktigt för mig.
Jag är pastorsdotter från Norrland, som är uppvuxen med
att vara på Lappis varje år. Dit
kom vi från de olika ställen vi
bodde på och där fick man
massa vänner.
– Nu har jag bott i Norrtälje
sen 1992, men åker dit varje
år. Nu tar jag med mina egna
barn dit. Jag har fått ut så
mycket av att vara med på
Lapplandsveckorna och vill ge
det vidare till mina barn.
– På Lappis träffar jag mina
gamla vänner, den är ett sätt
att hålla kontakten med dem.
Där finns även mina föräldrar
och syskon så det blir också en
familjeträff.
– Bibelstudierna är jätteviktiga för mig. Jag har med mig
en ny anteckningsbok och försöker vara med på alla. Det
spelar inte så stor roll vem
som håller dem, de är alltid
bra. Jag kan slappna av där
och jag vet att mina barn är
trygga på området. Det finns
bra barn- och tonårsaktiviteter.
– Jag tycker om att hålla
mig på området och att vara
med hela veckan och att samlingarna hålls i ett tält. De ljusa
nätterna är också en viktig del
av Lapplandsveckan för mig.
– Numera är det inte så farligt med myggen. Jag tyckte de
var fler förr i tiden. Det kanske
beror på att det röjts ganska
mycket på området.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot:
Lapplandsveckan
pågår mellan 26 juni och 5
juli. Info: www.lapplandsveckan.se
13
VÄRLDEN
PMU Interlife
gör tre akuta
insatser
i Sydasien
”Grisarna ger
Krig och naturkatastrofer
har slagit hårt mot tre av
Sydasiens länder. PMU
Interlife finns på plats
tillsammans med lokala
partners i Sri Lanka,
Pakistan och i Bangladesh.
Jordbruksprojekt i Burundi
gör stor skillnad i vardagen
SRI LANKA
Kriget har drabbat civilbefolkningen hårt – framför allt
barnen. Familjer som lämnat
allt bakom sig i flykten behöver omvärldens stöd. Genom
PMU:s partner på plats får 15
000 familjer vård, kläder,
skor och leksaker.
PAKISTAN
Kriget mellan talibaner och
regeringsarmén har drivit
hundratusentals människor
på flykt. Genom den lokala
partnern hjälper PMU nu
1 000 familjer med mat, hygienartiklar och leksaker.
BANGLADESH
Akut humanitär insats efter
cyklonen Aila som drabbade
södra Bangladesh måndagen
den 25 maj. I ett första skede
sker distribution av mat och
vatten till 1 100 familjer.
Bok sätter
fokus på Kongo
Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm stödjer ett
jordbruksprojekt i Burundi där
fattiga familjer får grisar.
Grisen skapar förutsättningar
för dem att ta sig ur sin
fattigdom och djuret blir
deras största ekonomiska
tillgång.
Oscar Mayori arbetar med
projektet och berättar här om
några av familjerna som fått
sina liv förändrade.
Daniel Bavakure är en kille i 15årsåldern. Han bor tillsammans
med sin bror i ett vanligt hus
med sin ensamstående mamma i
södra Burundi, i Nyanza-LacMusatwe. Han gick i fjärde klass
när en dag 2008 plötsligt förändrade hans liv.
Han råkade ut för en olyckshändelse när grannens hus
brann ner. Han blev räddad, men
skadorna var så omfattande att
han blev handikappad för resten
av sitt liv. Efter olyckan fick han
ingen hjälp, ingen sjukvård.
Han kan inte gå, här sitter han
inne i huset och tittar på mig.
Som många andra barn i Burundi får han se sina vänner gå till
skolan på morgonen medan han
själv måste stanna hemma.
■ Libris nyutkomna bok ”De
Driver jordbruksprojekt
glömda kvinnornas röst”,
skriven av Birger Thureson,
berättar om arbetet med sexuellt utnyttjade kvinnor vid
Panzi-sjukhuset i DR Kongo.
Detta är ett arbete som
stöds av PMU Interlife med
finansiering av Sida och
Echo. Förutom att boken
säljs via Libris förlag så har
den distribuerats till samtliga
pingstförsamlingar i landet
samt till en rad journalister
och politiker.
Syftet med boken är att
sätta fokus på den svåra
humanitära situationen för
Kongos kvinnor.
PMU
Interlifes
samarbetspartner CEPBU driver ett
jordbruksprojekt i samarbete
med Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm. Nyligen fick Daniels
mamma en gris och sex små kultingar från detta projekt. Daniels
mamma fick också utbildning i
grisuppfödning och kontinuerlig
rådgivning av personalen i jordbruksprojekt.
När jag frågar Daniel om grisens betydelse svarar han med
ett leende:
– Nu har mamma en inkomstkälla, jag hoppas få möjlighet att
få sjukvård och blir frisk igen
och sedan fortsätta studera.
14
När jag försöker att övertyga
honom om att studera igen och
inte vänta tills han blir frisk
säger han:
– Vilken lärare som bryr sig
om en handikappad pojke?
Daniel är inte ensam om att
befinna sig i en sådan här situation.
Jag träffar fler barn i Nyanzalac som hoppas på framtid trots
olika svårigheter de möter. När
föräldrarna dör tvingas det äldsta barnet växa upp över en natt,
ta över ansvaret och tvingas sluta
skolan.
Förändrade livet
Ntungwanayo Pauline är en
kvinna i 40-årsåldern som bor i
södra Burundi i Nyanza-lac i
Muyange. Den gris som hon fick
genom
ett
postalfabetiseringsprojekt förändrade livet
positivt för familjen.
Hennes söner kunde börja gå i
skolan tack vare projektet. Ett av
barnen har slutat lärarutbildning på universitet, han vill med
sin lön hjälpa sin mamma att ta
hand om grisuppfödningen igen
och hjälpa syskon som fortfarande går i skolan.
Ntungwanayo Pauline berättar med ett leende hur en gris
förändrade deras liv från väldig
fattigdom till ett vanligt liv. Hon
kunde bygga ett hus, köpa mat,
kläder, mediciner och hjälpa sina
barn att utbilda sig. Hon tackar
CEPBU och Sverige som hjälpte
henne.
Jag frågade henne vad det
innebär att få grisarna. Hon svarade:
– De ger hopp om en bättre
framtid för de familjer som mottar dem, de ger oss ett värdigt liv.
OSCAR MAYORI
SER FRAMÅT. I Nyanza-lac
finns många barn, som hoppas på
en bättre framtid.
FOTO: OSCAR MAYORI
PINGST.SE NR 2 2009
oss ett värdigt liv”
FÖRÄNDRAR LIV. De som får grisar får också rådgivning om
grisuppfödning.
FOTO: OSCAR MAYORI
BÄTTRE LIV. För Ntungwanayo Pauline ger grisarna hopp om en
FOTO: OSCAR MAYORI
bättre framtid och ett värdigt liv.
' FAKTA
Köp en gris i sommar
Under sommaren går PMU
Interlife ut med ett erbjudande
till de som gått och funderat
på att skaffa ett husdjur. På
organisationens webbplats
och på flera av sommarens
konferenser säljs grisar. Men
den som handlar får förstås
ingen egen gris med sig hem. I
stället får en fattig familj i
Burundi grisen som köps.
Grisen skapar förutsättningar för familjerna att själva ta
sig ur sin egen fattigdom och
PINGST.SE NR 2 2009
djuret blir deras största
ekonomiska tillgång. Genom
avel får de sedan kultingar
som antingen säljs eller
används för egen matförsörjning.
För mer information se
www.pmu.nu.
15
REPORTAGE
Öppet hem
och öppen famn
Ett öppet hem och ett stort
hjärta för människor. Både
stora och små. Det utmärker Marina Norberg från
Kumla.
Barn som behöver ett
nytt hem på kort eller lång
sikt, invandrarkillar på
ungdomsgården, fångar på
Kumlaanstalten och deras
anhöriga, frigivna fångar
som behöver en övervakare, en ensam mamma med
behov av någon att prata
med. Marinas engagemang
räcker till för dem alla.
16
Hon står på perrongen och väntar på mig
när jag kliver av tåget i Kumla. Marina Norberg är van vid att möta okända på sin
hemstads järnvägsstation och har övat upp
känslan för att pricka in rätt person.
I dag är det jag som kommer med kamera
och dator i dragväska och hon tvekar inte en
sekund på att det är mig hon väntat på.
Annars är det oftast anhöriga till interner på
Kumlaanstalten hon brukar möta och ta
hand om. Marina är ansvarig för Centrumgården, som är en lägenhet i Kumla där
fångars anhöriga kan få bo när de hälsar på
sina släktingar på det stora fängelset.
Marina är mer eller mindre uppvuxen på
fängelset, förklarar hon för mig, när vi kör
en liten rundtur i Kumla, som förutom
anstalten också är känt för Sibyllakorv och
skotillverkning.
Pappan var fängelsepastor
Marinas pappa fungerade i många år som
fängelsepastor på anstalten och hela hans
familj blev inblandad. Till att börja med fick
fångarnas anhöriga sova över hemma hos
familjen, sen användes en närliggande villa
och numera alltså en lägenhet inne i stan.
Centrumgården är ett samarbete mellan
kommunen, det allmännyttiga bostadsbolaget, kriminalvården och Kumlas kristna råd,
där Marinas hemförsamling Pingstkyrkan är
en del.
Vi hinner bara fram till Marinas bil som
står på gatan utanför Pingstkyrkan, som ligger mitt emot stationen, när hon pekar ut ett
hus bredvid kyrkan, som församlingen hyr.
– Där brukar jag vara på lördagskvällarna
på församlingens ungdomsgård. Just nu håller jag i en samtalsgrupp för killar där.
Stort hjärta för många
Jag har åkt till Kumla för att höra om
Marinas engagemang som fosterförälder,
men förstår snabbt att här har jag träffat en
människa med ett stort hjärta för många,
många människor, både stora och små. Att
bry sig om andra människor är fullständigt
självklart för Marina. När hon träffade
Roger hittade hon en man med samma
inställning.
– Vi bestämde oss för att vi skulle ha ett
öppet hem, säger hon helt utan åthävor.
Och så har det blivit.
Engagemanget i ungdomsgården, i
Centrumgården, i fängelsebesöksgruppen,
som kontaktperson och som övervakare
berättar hon om lite i förbifarten så där
medan vi tar en liten sväng i hennes
hemstad. Jag kollar in torget, parken med
den konstgjorda sjön och utomhusbassängerna, och den stora kyrkan, vars kyrkogård
bilvägen skär rakt igenom när vi far hem till
familjen Norbergs hus i Kumlas äldsta stadsdel, Kumlaby.
Huset de bor i är dock betydligt yngre,
från tidigt 80-tal, och inte så stort som man
skulle kunna föreställa sig ett hus, där
omkring 200 fosterbarn passerat. De allra
flest jourplacerade.
– Vi började som jourfosterföräldrar i
samma veva som vi flyttade in i huset 1982,
konstaterar Marina.
PINGST.SE NR 2 2009
det här jobbet. Det är fritt och bundet på en
och samma gång och har gett mig möjligheten att vara hemma med mina egna barn
också.
Men varför engagera sig på det här sättet?
– Jag tänker på orden som Jesus sa: ”Låt
barnen komma till mig.” I dag är det så
många barn som inte får vara barn, de får
ibland vara föräldrar åt sina föräldrar och då
tänker jag att om jag kan vara som en fågelmamma som kan ruva och värma dem ett
tag, så kan jag göra en insats.
Kan du tycka om alla barn som kommer
till dig? undrar jag.
– Det finns alltid något som är bra och
gott i varje människa och fokuserar man på
det så brukar det andra rätta till sig. Jag fick
tidigt lära mig att hålla isär det någon gör
och det som är människan.
Jobbiga upplevelser
VÄLKOMNANDE. Hemma hos Marina och Roger Norberg har 200 fosterbarn passerat.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Då var familjens första biologiska barn
litet. Ett antal år senare bodde fem, sex tonåringar på de 120 kvadratmeterna på samma gång.
Nu är både två biologiska och två långtidsplacerade fosterbarnen vuxna och utflugna
och för tillfället består den fasta familjen av
Marina, Roger och en 14-årig dotter.
Ett barn i taget
Familjen Norberg har kontrakt med grannkommunen Örebro som jourfosterfamilj och
numera handlar det om att ha ett jourfosterbarn i taget. När jag kommer på besök har
PINGST.SE NR 2 2009
Marina fått oväntat ledigt. Inget barn är placerat i familjen just nu, men när som helst kan
telefonen ringa och allt ifrån ett litet nyfött
spädbarn till en strulig tonåring vara en del av
familjen inom någon timme.
Det är Marina som har anställningen i
kommunen. Roger säljer försäkringar under
kontorstid, men är förstås en viktig del och
en förutsättning för att hela kan fungera.
– Vi har varit helt överens om detta och
jag tycker inte att vi och vår relation fått stå
tillbaka. Vi kompletterar varandra och har
varit gifta i 30 år nu.
– Jag är så tacksam för förmånen att få ha
Många barn har varit med om mycket
jobbigt och det är inte underligt om det sätter avtryck i hur man uppträder, menar hon.
– Jag hörde någon som sa att det finns en
tjuv i varje människa, men jag brukar vända
på det och säga att det finns en människa i
varje tjuv.
Marina ger ett väldigt handfast intryck.
Hon bjussar på sig själv och verkar vara sig
själv rätt upp och ner.
– Jag tycker tydlighet och rakhet är jätteviktigt, säger hon. Och humor.
Jag undrar om hon aldrig varit rädd. En
tonårskille med problem kan ju vara stark.
Men hon säger att nej, hittills har hon aldrig
varit rädd och har vågat ta de fajter som
behövts. Och det har inte varit så många.
– En gång fick jag sätta mig på en kille
som var stökig för att han var full, säger hon.
Egentligen är jag nog mer rädd för att ställa
mig och tala inför folk än för att ta hand om
en strulig tonåring.
I familjen gäller en viktig grundregel. Alla
ska vara på sina rum klockan 22.
– Det ger möjlighet till lugn och ro för
alla, men det är inget krav att man måste
sova för den sakens skull.
Man ringer heller inte hem till familjen
Norberg efter 21 på kvällarna.
– Och efter klockan 22 svarar jag bara i
telefon om det handlar om död och jour,
säger hon drastiskt.
17
REPORTAGE
Marina säger att hon rekommenderar
andra att ställa upp som fosterföräldrar.
– Det ger jättemycket tillbaka, säger hon.
En del tänker kanske att man inte klarar det,
men jag tycker man kommer rätt långt med
sunt förnuft och tid och ork för ett extra
barn. Men jag skulle kanske inte rekommendera någon att börja ett sån`t här engagemang med att ta hand om struliga tonåringar, utan med lite mindre barn. Och om man
inte är beredd på att bli fosterfamilj direkt
kan man ju börja med att bli kontaktfamilj.
Jag frågar Marina vad församlingen betyder för henne i det hon gör. Hon tänker lite
och säger:
– Jag har ju en trygghet där, men vet inte
om den har någon betydelse för jourhemsjobbet jag gör egentligen, men i mina andra
engagemang är den jätteviktig, det finns till
exempel förebedjare för ungdomsgårdsarbetet.
Tron är det som bär
Hennes tro är det som bär henne och den
är jätteviktig för henne.
– Ja, man kan ju alltid prata med Gud om
det som händer, säger hon.
Så mycket mer ordar hon inte om det.
Hon har aldrig upplevt att de sociala
myndigheterna haft några synpunkter på att
familjen Norberg är kristen.
– Nej, absolut inte, säger hon. Vi har alltid
varit noga med att bara ta med våra fosterbarn till kyrkan om de själva vill.
Vi pratar lite om att det pågår en statlig
utredning om barn som varit fosterhemsplacerade och att media ofta fokuserar på
hur hemskt fosterbarnen haft det. Marina
' FAKTA
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
hoppas framför allt att ämnet ska belysas ur
barnens perspektiv. Ofta väger föräldrarätten över barnrätten, menar hon.
Vad gör du med din tid när du själv får
bestämma? undrar jag.
– Sover, säger hon och skrattar lite. En
Sagt om Marina
Conny Söder, pastor i Pingstkyrkan
i Kumla
”Hon har fått engagemanget med
generna, det är alldels naturligt för henne.
Alla som behöver extra hjälp känner hon
för. Hon betyder jättemycket för
fängelsebesöksgruppen och i engagemanget för anhöriga. Hon är på
fritidsgården och så gott som varje lördag
och killarna där ser henne som sin
mamma. De kan vara bökiga på sta`n,
18
GILLAR ATT LÄSA. När Marina har en ledig kväll läser hon gärna en bok. Och sover.
men i hennes sällskap är de som lamm.
Det verkar inte finnas några begränsningar i hur mycket hon är beredd att göra
och vi undrar hur hon orkar med allt. Hon
har en fantastisk man som är ett stort
stöd och delar uppgiften med henne.
Hon är en mycket bra representant för
församlingen även om hon inte så ofta
har möjlighet att delta i det vanliga
gudstjänstlivet. Vi är väldigt tacksamma
för henne och det hon står för.”
ledig kväll lägger vi oss gärna tidigt och
läser. Jag löser också gärna korsord och kollar på film.
– Vi har en husvagn en bit härifrån dit vi
gärna åker. Vi far ut på sjön med båten och
fiskar och på vintern åker vi skidor.
– Och så gillar vi att resa. På somrarna
brukar vi ta husvagnen till Löttorp, men i år
far vi till Cypern.
Tiden har sprungit iväg. Mitt tåg ska gå
och Marina ska på informationsmöte om
droger i kommunen. Vi skiljs åt vid stationen och när jag står på perrongen och väntar ser jag hur Marina går till bilen och
innan hon hinner öppna dörren dyker tre
gängliga killar upp. En sätter sig på bagageluckan och så snackar de en stund med
Marina innan hon får tre bamsekramar och
de släntrar vidare.
Den bilden bär jag med mig från Kumla.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2009
Skriftserien nypublicerar
Sahlbergs pingstforskning
Pingströrelsens medlemmar
behöver bli bättre på sin
historia, och återuppliva
pingstbudskapet.
Det menar Carl-Erik
Sahlberg som fått stipendium
för sin forskning om
rörelsen.
Nu nypubliceras hans
undersökningar i den nya
skriftserien om pingstforskning.
Carl-Erik Sahlberg, domkyrkokomminister i S:ta Clara kyrka,
Stockholm, och teologie doktor
och docent i kyrkohistoria, fick
5 000 kronor från Insamlingsstiftelsen för pingstforskning förra
året.
Vad väckte ditt intresse för
pingströrelsen och tidningen
Dagen?
– Om jag inte hade blivit präst
så hade jag nog blivit journalist.
Som ung jobbade jag bland
annat på Öresundsposten. Jag
gillar dagstidningspulsen. Det
föll sig därför naturligt att skriva
min avhandling om en kristen
dagstidning.
– Jag har ingen frikyrkobakgrund men prenumererade på
Dagen som jag tyckte var fräsch
och spännande. Med sin
väckelsekristna inriktning sa den
ja till mitt inre.
PRISTAGARE.
Carl-Erik Sahlberg fick
stipendiet i
samband med
den senaste
predikantveckan.
FOTO: ULRIKA
RAMSTRAND
Hur känns det att ha fått stipendiet?
– Jag känner mig glad över att
vara uppskattad som forskare. I
och med att jag skrivit om
Dagen har jag fått läsa in mig på
pingströrelsen och utan att själv
tänka på det var jag den förste i
modern tid som skrev ett vetenskapligt verk om rörelsen. Det
känns roligt att få så mycket
uppskattning för det jag skrivit
från pingströrelsen själv.
Är kunskapen för dålig hos
pingstmedlemmarna om den
egna rörelsen?
– Ja, jag upplever detta som en
stor brist idag. Medlemmarna
känner dåligt till sina egna rötter
och de frågor pionjärerna stred
för.
– Många har läst P O Enqvists
bok Lewis resa, men kunskapen
behöver kompletteras med
annan litteratur.
Hur ser du på pingströrelsens
framtid i Sverige?
– Pingströrelsen måste bevara
och återuppliva pingsten. Man
får inte tappa bort den helige
Ande och andens dop. I dag
upplever jag det som om många
av medlemmarna nästan skäms
över detta budskap. Det ska de
inte göra, utan istället gå vidare i
Andens kraft!
Vad har du använt stipendiepengarna till?
– De har gått till den barnverksamhet vi har i Tanzania.
Totalt har vi tagit hand om 250
föräldralösa barn på sex olika
platser i landet.
NOOMI LIND
Fotnot: I skriftserien publiceras
Carl-Erik Sahlbergs doktorsavhandling Pingströrelsen och
tidningen Dagen, 1907–1963,
samt undersökningen Pingströrelsen, kyrkorna och samhället,
1964–1974.
De publiceras även i pdf-format på www.pingst.se.
TV-gudstjänster från Västerås
Under våren har Sveriges
Television sänt fyra tvgudstjänster som spelats in i
Pingstkyrkan i Västerås.
KÄND FRÅN TV. Sammanlagt sände Sveriges television fyra tvFOTO: PER ÅKERLUND
gudstjänster från Pingstkyrkan i Västerås.
PINGST.SE NR 2 2009
Den 20 mars spelades de fyra
predikningarna in, liksom fyra
olika vittnesbörd och böner.
Predikningarna hölls av församlingens föreståndare Daniel Alm,
ungdomspastor Jacob Frankner
och barn- och familjepastor
Tommy Log.
På lördagen den 21 mars spe-
lades solo- och duettsånger in,
liksom barnkörens sång och även
en dans till en av lovsångerna.
Söndagen den 22 mars filmades så hela församlingen i en
sånggudstjänst. Väldigt många
kom med för att delta och
sjunga med i sångerna med liv
och lust.
Materialet redigerades sedan
till fyra 43 minuter långa gudstjänster, som sändes fyra söndagar i rad med början den 26
april.
19
SVERIGE
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Framtidshopp!
Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination
Bortom det man kallar tid och rum,
Detta mål ger mig mod, ger mig kraft, ger mig inspiration
Till att möta åren som jag nu har framför mig
enna sång av Ingemar Johansson har präglat mitt liv.
Genom tonårslivet, i tider av uppbrott, i mörka passager
och i dagar av totalt lyckorus.
För mig andas texten framtidstro och hopp. En aning om att
framtiden har börjat och att den ännu återstår!
131 996 ungdomar i Sverige är födda 1990, flertalet av dem
har tagit studenten i vår. Framför dem finns oskrivna, spännande dagar. För några är detta förknippat med osäkerhet och oro.
Funderingarna om arbete, plats på högskolan, lågkonjunktur
och klimathot påverkar. Önskar att hoppet kommer dem till
mötes, som en gåva.
I samma tid lever Elly, men är född i en helt annan tid. Mötte
henne i trapphuset. På sin rullator hade hon en bal med toalettpapper. Elly är ensamboende och 92 år och att köpa 48 rullar
vittnar om framtidshopp. Dessutom har hon fått ett färdtjänstintyg för de närmaste tio åren. Men när hon skulle till Jesus
manifestationen tog hon pendeltåget, eftersom det stannar så
nära Filadelfiakyrkan.
D
DET BEHÖVS IBLAND MOD ATT våga tro på framtiden! Vi
behöver hjälpa varandra att förhålla oss till det som vi kallar
framtiden, att inte bli för fokuserade på den så vi inte lever nu.
Hoppet kan väckas i oss, vi kan i livet upptäcka orsak till hopp
och det är något helt annat än att själv försöka
skapa hopp.
För 90 år sedan hade man mod att starta
konferensen som blev Lapplandsveckan, i
år är temat Framtidshopp. Med framtiden
i ryggen är temat på ett av seminarierna.
Nyhemskonferensen tar också upp framtidsfrågorna; generationsskiftet i ledarskapet, familjen i framtiden och
framtidsutmaningen att det
finns två miljarder människor som ännu inte känner
Jesus.
Livsmålet, detta osynliga land, som fortfarande
bara är en aning i hjärtat kan ge kraft, mod
och inspiration att
våga fortsätta framåt.
När hoppet känns
hopplöst, får vi göra
som Bibeln beskriver
att Abraham gjorde; ”Där
allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde!”
INGRID SVANELL
Verksamhetsansvarig
Pingst nationellt
20
TALARE. Bernice Martin höll årets Lucy Farrow-föreläsning i Uppsala.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Pingstkvinnor
och estetik
Professor Bernice Martin från
Londons universitet höll årets
Lucy Farrow-föreläsning på
temat ”Pingstkvinnor och
estetik”.
Hon talade bland annat om
den estetik, som inte bara
handlar om hur man bygger
och inreder kyrkor, utan om
hur man upplever Gud, vilken
självkänsla det ger och
upplevelsen av att vara
värdefull för Gud och andra
människor.
Föreläsningen hölls på Uppsala
universitet och arrangerades av
Institutet för Pentekostala Studier och Teologiska Institutionen
vid Uppsala universitet.
Pingströrelsens moder
Det var fjärde gången som en
så kallad Lucy Farrow-föreläsning hölls. Lucy Farrow brukar
ibland kallas för pingströrelsens
moder. Hon var en före detta
slav, som kom att ha stor betydelse för pingströrelsens utbrott
i Los Angeles för drygt 100 år
sedan.
Bernice Martin, som själv till-
hör anglikanska kyrkan, konstaterade att pingströrelsen kan
vara svår att beskriva, att den
innehåller en rad paradoxer och
en unik kombination av ”svart
och vit andlighet”.
Fler kvinnor än män
Många fler kvinnor än män är
pingstvänner och professor
Martin menade att möjligen är
det så att kvinnor är mer öppna
för andliga erfarenheter, kanske
för att de många gånger har närmare till sina känslor.
Hennes forskning har visat att
kvinnor ofta är de som profeterar och ber för sjuka eller ägnar
sig åt kraftfull förbön. Inte minst
för sina män.
– Även om villkoren för män
och kvinnor kan vara väldigt olika så innebär den andliga erfarenheten en likhet inför Gud.
Omvändelsen ger kvinnorna ett
bättre liv, till både kropp och
själ.
Professor Bernice Martin
arbetar just nu med en bok om
hur pingstupplevelsen påverkar
människors liv i Latinamerika.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 2 2009
HALLÅ DÄR ...
… Stig Holmgren, som blivit
invald i styrelsen för Föreningen
Svensk Blåsmusik som repre sentant för Pingströrelsens
BrassBand (PBB).
Vad innebär uppdraget?
– Föreningen Svensk Blåsmusik är en sammanslutning
av fem organisationer; Frälsningsarmén, Missionskyrkan,
Pingströrelsen genom PBB
(Pingströrelsens Brassband),
Riksförbundet Unga Musiker
samt Sveriges Orkesterförbund.
Föreningens uppdrag hittills
har varit att anordna Blåsmusikfestivalen i Jönköping och
att slå ett slag för blåsmusiken.
Från och med i år kommer
dessutom en speciell ”framtidsgrupp” att bildas för att titta på
vad vi kan göra för framtiden.
Vad är det för speciellt med den
här musiken?
– Det speciella är väl att det
just är blåsmusik med allt vad
BLÅSARE. Stig Holmgren
värnar om brassmusiken.
det innebär. Här förekommer
klassiskt, swinglåtar, koraler,
lovsånger, originalkompositioner etcetera. Det har funnits
och finns fantastiskt duktiga
orkestrar i internationell jämförelse och en tradition som är
värd att bevara.
Hur står det till med brassmusiken i Pingst?
– I dag finns 25 orkestrar
registrerade i PBB, men det
finns några till som kämpar
på. Det är ju inte så många
jämfört med 50- och 60-talet,
då vi hade runt 150 orkestrar.
Dock görs allt för att inspirera
varandra.
– Återväxten kunde dock
vara bättre. På 70- och 80-talet
hade många församlingar
musikskolor. Detta gjorde att vi
hade en musikalisk bredd som
tyvärr har tunnats ut. Det
behövs också duktiga och
entusiastiska ledare.
– Varje år hålls en brasskonferens inom Pingst där en
orkester bjuder in till musikfest. Då ges tillfälle att spela tillsammans under någon professionell pedagog/dirigent. I år
står PingstBrass i Värnamo för
värdskapet 2–4 oktober.
Finns det en framtid för den här
musiken, tror du?
– Absolut, även om man
rent allmänt vad gäller ”akus-
tiska” instrument ser färre elever på dessa. De kräver mycket
mer arbete än de elektroniska
och då tar det också längre tid
innan man ser resultat. Inom
Frälsningsarmén och Missionskyrkan upplever man
samma situation och här finns
det trevare till samarbete.
– Jag tror att församlingarna
inte har förstått den möjlighet
som finns att använda sig av en
orkester i verksamheten på det
sätt man gjorde förr. En ypperlig tillgång i lovsången till
exempel.
Vad spelar du själv?
– Jag spelar kornett i City
Brass Stockholm. I maj spelade
vi exempelvis på Jesusmanifestationen och i juli skall vi tillsammans med PingstBrass i
Värnamo medverka i den stora
sång- och musikfestivalen i
Tallin i Estland.
ULRIKA RAMSTRAND
LÅNGSIKTIG TRYGGHET BÖRJAR MED GODA RÅD
P E R SON LI G R Å DG I V N I N G :
ROGER SVEDBERG
Tel 08-545 280 80
[email protected]
JONAS SVEDBERG
Tel 08-545 280 81
[email protected]
Sveavägen 13, 17 tr
PINGST.SE NR 2 2009
Box 3077
103 61 Stockholm
21
UNDERVISNING
Tro, dop och medlemskap
Pelle Hörnmark skriver: För mig hör tro och dop
ihop. I den ordningen. Just för vi är skapade
med en fri vilja att fatta våra egna beslut.
N
är vi läser om den första
kristna församlingen i
Apostlagärningarna konstaterar vi att praxisen är
entydig. När man omvände sig och tog emot Jesus
som sin frälsare så lät man döpa sig. I
Apostlagärningarna 2:37–38, 41 står det:
”Orden träffade dem i hjärtat, och de frågade Petrus och de andra apostlarna: Bröder,
vad skall vi göra? Petrus svarade: ’Omvänd
er och låt er alla döpas i Jesu Kristi namn, så
att ni får förlåtelse för era synder. Då får ni
den heliga anden som gåva.’ De som tog till
sig hans ord lät döpa sig, och den dagen
ökade de troendes antal med inemot tre
tusen”.
Detsamma ser vi när Filippos kommer till
Samarien i Apostlagärningarna 8:12: ”Men
när de hade börjat tro på Filippos och hans
budskap om Guds rike och Jesu Kristi namn
lät de döpa sig, både män och kvinnor.”
Mönstret upprepar sig med den etiopiske
hovmannen i Apg 8:36–38, i Kornelius hus i
Apg 10:47 och för fångvaktaren i Filippi,
Apg 16:33.
ÄVEN NÄR VI LÄSER Paulus undervisning
ser vi hur tro och dop hör ihop, och i den
ordningen. Vi blir som troende döpta in i ett
nytt liv, Rom 6:3–4 ”Vet ni då inte att alla vi
som har döpts in i Kristus Jesus också har
blivit döpta in i hans död?
Genom dopet har vi alltså dött och blivit
begravda med honom för att också vi skall
leva i ett nytt liv, så som Kristus uppväcktes
från de döda genom Faderns härlighet.”
Paulus skriver till Galaterna i kapitel
3:26–27: ”Alla är ni nämligen genom tron
Guds söner, i Kristus Jesus. Är ni döpta in i
Kristus har ni också iklätt er Kristus”.
Överallt där jag läser om dopet i Nya
testementet så förutsätter det tro och
omvändelse.
Det handlar alltså inte enbart om att vi
har vårt ursprung som baptister och vill vårda den traditionen. Det handlar framför allt
om att undervisa och praktisera ett dop som
22
ger den välsignelse och innebörd som Bibeln
menar.
Jag lyssnade nyss på en afrikansk man
med lång erfarenhet av mission och evangelisation. Han sa:
– Försök inte övertala någon att döpas,
men den dag de bekänner Jesus som Herre,
döp dem så snabbt ni kan.
EN ANNAN ASPEKT ÄR DEN om vår fria
vilja. Vi fattar själva våra beslut och Johannesevangeliet 1:12–13 stryker under detta.
Det är ingen annans beslut som gör mig till
Guds barn: ”Men åt dem som tog emot
honom gav han rätten att bli Guds barn, åt
alla som tror på hans namn, som har blivit
födda inte av blod, inte av kroppens vilja,
inte av någon mans vilja, utan av Gud.”
För mig är det min fria vilja som gör mig
lik Gud. Högheten i människans själ och
ande finns i detta faktum att vi inte endast
drivs av instinkter och inlärda beteenden.
Oavsett hur livet far fram med oss kan vi fatta våra egna beslut. Höger eller vänster.
Stanna kvar eller överge. Följa eller stanna.
Gott eller ont. Rätt eller fel. Därför satte
Gud ett träd med valmöjligheter i skapelsens gryning. Därför tvingar inte Gud någon
till gemenskap. Människan skulle få välja.
Ett val byggt på kärlek och fri vilja. Vackert
så man blir varm i hjärtat.
DÄRFÖR ÄR DEN FRIA VILJAN värd att
påpekas, försvaras och äras. Jag syndar i
egen kraft, jag tar också emot frälsningen i
egen kraft. Därför är det viktigt att dopet är
Pelle Hörnmark är föreståndare
för Pingst – fria församlingar
i samverkan.
ett eget val. För mig hör tro och dop ihop. I
den ordningen. Just för vi är skapade med
en fri vilja att fatta våra egna beslut.
En annan källa, inte jämförbar med
Bibeln, Didache, De tolv apostlarnas lära,
skrivet första århundradet till den unga församlingen, ger bland annat instruktioner
om dopet ”baptisma” . Riktlinjerna förutsätter att de som döps är vuxna, så de kan fasta:
”Beträffande dopet, döp på detta sätt: ... döp
i Faderns och Sonens och den Heliga andens
namn i rinnande vatten… Men om du inte
har något rinnande vatten, döp då i annat
vatten, och om du inte kan döpa i kallt vatten, gör det i varmt… Och om du inte har
någotdera, häll då vatten på huvudet tre
gånger, i Faderns och Sonens och den Heliga andens namn. Och före dopet må den
som döper och den som skall bli döpt fasta,
liksom alla andra som kan. Och du skall
uppmana den som skall döpas att fasta en
eller två dagar dessförinnan.”
VAD ÄR FÖRSAMLINGEN? Församlingen är
de troendes gemenskap: ”Alla de många
som hade kommit till tro var ett hjärta och
en själ, och ingen betraktade något av det
han ägde som sitt; de hade allt gemensamt”,
Apg 4:32. I Apostlagärningarna 6 talas det
om ”lärjungarna”.
De som var med i församlingen höll också
samman: ”Och de deltog troget i apostlarnas
undervisning och den inbördes hjälpen, i
brödbrytandet och bönerna”, Apg 2:42. Det
är här spänningen och problematiken uppstår med vårt nuvarande ”församlingsbe-
För mig blir det inkonsekvent att ha
dopet som medlemsgrund och acceptera
ett dop, som jag i min övertygelse anser ofullständigt, där det egna beslutet och
lydnadshandlingen uteblir.
’’
PINGST.SE NR 2 2009
OM DOPET. ”Jag funderar på om dopet verkligen behöver vara det som konstituerar församlingsgemenskapen”, skriver Pelle Hörnmark.
FOTO: BENGT JÄGERSKOG
Här döps Linn Degeryd av pastor Patric Forsling.
grepp” och vår föreningsform där människor blir medlemmar. I alla pingstförsamlingar finns det idag ett medlemsregister
med människor som har rätt att utnyttja sin
demokratiska rätt att rösta och påverka. Följande två problem har vi då att hantera:
1. Ett stort antal som är med i medlemsmatrikeln är inte aktivt med i församlingen.
2. Många som inte är med i medlemsmatrikeln är aktivt med i församlingen,
i gudstjänstlivet, i nattvarden, i bönerna
och offrandet.
Personligen tror jag att vi behövde hitta
ett ”bättre” sätt att hantera medlemsfrågorna i våra församlingar, eftersom de inte i
någon högre grad representerar verkligheten. Gud har naturligtvis bara en församling
på jorden. Vilka som är med i den vet ingen
utom Gud. Det vi gör i våra lokala sammanhang är att försöka finna praktiska vägar att
hantera de troendes gemenskap. Det betyder
inte att vi kommer att lyckas till 100 procent
Kan man då acceptera spädbarnets dop
för församlingsmedlemskap? För mig blir
det inkonsekvent att ha dopet som medlemsgrund och acceptera ett dop, som jag i
min övertygelse anser ofullständigt, där det
PINGST.SE NR 2 2009
egna beslutet och lydnadshandlingen uteblir. Gör Gud något ändå i dopet för spädbarn? Jag är övertygad om att Gud alltid gör
något när vi i uppriktighet söker honom. Jag
tror dock inte att dopet är frälsande. Min
övertygelse är att det är tron och dopet som
är frälsande.
Jag funderar däremot om dopet verkligen
behöver vara det som konstituerar församlingsgemenskapen. Jag tror kanske att det
finns ett annat sätt att se på församlingsgemenskapen som mer bygger människans
egen prövning mot den inriktning, teologi
och värderingar som församlingen har.
Där tror jag att troendedopet kan bli den
fulla välsignelsen och del av frälsningen som
Gud har tänkt. Risken kommer att minska
att det enbart blir ett medlemsdop till
pingstförsamlingen.
Jag tycker om beskrivningarna av församlingen i Apostlagärningarna 9:2. Saul är på
väg till Damaskus för att se ”om han fann
några som hörde till Vägen”. Bilden av
Det teologiska nätverket inom Pingst ffs ansvarar
för undervisningsmaterialet i Pingst.nu.
Synpunkter och frågor: Skriv till Pingst.nu, 141 99
Stockholm eller mejla till [email protected]
Vägen talar om en vandring och en resa mot
ett gemensamt mål.
BÅDE PAULUS, 1 KOR 3, och Petrus, 1 Pet 2,
kallar de troende och församlingen för ett
”andligt husbygge”. Paulus undervisar om att
man kan bygga på olika sätt. En dag ska allt
prövas. Jag tror att vi behöver bygga våra
lokala församlingar på den övertygelse vi har.
Betyder det att vi har rätt i alla stycken? Nej,
naturligtvis inte, men varje enskild människa
som väljer att vara med i våra församlingar
ska ha rätten att veta vilket bygge det är vi
bygger. Det betyder inte att man behöver vara
”färdig” för att vara med i församlingen. Paulus brev handlar till stor del om vägledning,
goda råd och tillrättavisning för de troende.
Jag uppmuntrar oss alla att fundera över
vilket bygge det är vi vill bygga. Jag uppmuntrar också alla ledare att vara tydliga
och berätta för alla vart församlingen är på
väg och hur församlingen byggs. Det betyder förmodligen att församlingen inte passar alla. Därför ska vi glädjas över mångfalden av kyrkor och kristna församlingar i
vårt land. Tillsammans befolkar vi Guds församling på jorden genom våra olika bidrag.
PELLE HÖRNMARK
23
DEBATT
Framgångsfaktorer i församlingsbygge
ilka är de viktigaste faktorerna för att bygga en församling för dagens unga människor, faktorer som är så viktiga
att du inte kan bortse från dem!
Därför behöver vi ta reda på vad
som är avgörande för att bygga
en församling där barn och ungdomar vill vara. En plats dit man
gärna tar sina kompisar.
Vi behöver en församling som
är tillgänglig för att Jesus skall bli
tillgänglig. Vi menar att det
V
handlar om sex olika områden;
relationer,
kommunikation,
engagemang, socialmiljö & kultur, tro och ledarskap. Hur vi
förhåller oss till dessa skapar
antingen en plats som barn och
ungdomar väljer, eller väljer
bort!
PÅ RÅDSLAGET för Pingst den 9
maj ställde vi följande fråga till
ombuden. Sjuttiotre av ombuden fick svara på frågan "Hur
gör vi Jesus tillgänglig för unga?"
SVARSALTERNATIVEN VAR:
1. Genom separat verksamhet
för unga inom befintliga församlingar
2. Genom en församling för
alla åldrar med uttryck anpassade för unga
3. Genom speciella församlingar för unga
Två tredjedelar ansåg att vi
bäst når unga genom alternativ
Bra om generation Y
Rädda för ”världen”
ycket bra artikel om generation Y i
Pingst.se nummer 1/09. Ett kvitto
på att man inte är helt ensam om sin
uppfattning. Spalten med gamla och nya
attityder stämmer klockrent!
Dock är jag allvarligt oroad över framtiden i min församling, då tidigare generationer (x) styr och inte förstår sig på Y.
Om trenden fortsätter flyttar ”församlingen” någon annanstans... ut i samhället?
THOMAS
ag upplever att många i
kyrkorna är rädda för
”världen” och människorna
utanför. De lever så skyddat
och bra och de vill inte att
det ska förändras. Men vi
som kristna måste ut utanför
kyrkväggarna och delta i
verkligheten med våra liv
och visa Guds kärlek till
människorna för att kunna
få med fler på vägen.
M
J
två. En fjärdedel föredrar alternativ ett. Endast någon enstaka
procent tycker att vi bör skapa
speciella ungdomsförsamlingar.
Denna fråga berör hela församlingen. Därför inbjuder vi
tillsammans med Pingstkyrkan i
Västerås hela församlingens
ledarskap till en ledarkonferens
den 16–18 oktober i Västerås.
GÖRAN ÅSTRÖM
verksamhetsansvarig
Pingst ung
Om vi vill ha väckelse
måste den börja med oss
själva. Det är dags att kavla
upp ärmarna och börja jobba. Vill vi ha väckelse eller är
vi för bekväma?
Det kan ju innebära att
trasiga människor, på både
in- och utsidan börjar gå till
vår kyrka. Hur tas de emot av
oss?
HELEN
Fortsätt debattera på
www.pingst.se
Mejla till [email protected] eller
skriv till ”Debatt”,
Pingst.se, 141 99
Stockholm
Redaktionen
förbehåller sig rätten
att inte publicera,
samt att redigera och
korta i icke beställt
material.
g
in
n
iv
g
d
rå
n
fo
le
te
s
n
a
m
m
a
ls
T il
Pingst familjesatsning
Tillsammans erbjuder dig
gratis telefonrådgivning med
leg. psykolog Alf B Svensson
Alf är en uppskattad
psykolog med lång
erfarenhet av att ge
stöd till föräldrar och
par med relationsproblem i familjen.
Exempel på vanliga frågor
som Alf brukar svara på:
Maila: [email protected]
för att boka en telefontid.
Vanlig samtalstaxa, ingen extra
kostnad. Du kan vara anonym.
Alf B Svensson har tystnadsplikt.
* Min man och jag bara grälar.
Hur hanterar man konflikter?
* Kärleken har slocknat. Hur väcker man den till liv?
* Hur ger jag mina barn ett bättre självförtroende?
* Hjälp! Vi klarar inte av att sätta gränser.
* Hur ska jag göra när mitt barn inte vill gå till kyrkan?
www.tillsammans.pingst.se
24
PINGST.SE NR 2 2009
Respektera barndop
och predika troendedop
O
m Gud verkar i dopet
(sakrament) så bör vi
kunna respektera den som tror
på sitt barndop och kunna välkomna henne/honom som
medlem. Däremot bör vi bara
praktisera och undervisa troendedopet. Det är munnens
bekännelse som gör att vi alla
kan ”leva i” dopet.
Jag delar synpunkten att det
i praktiken inte blir så stort
problem eftersom vi lever i en
sekulär miljö där dopet ”alltid”
blir aktuellt när någon omvänder sig till Jesus.
Den gudstjänstfirande för-
Duell om
Guds existens
■ I slutet av april fick Pingstkyrkan i Trollhättan besök av
humanisternas
ordförande
Christer Sturmark och pastor
Runar Eldebo, missionspastor
samlingen
(bönegruppsgemenskap) borde vara det som
utgör församlingens gemenskap. Frågan blir då hur vi
hanterar detta att vi måste vara
en juridisk person för att kunna äga fastigheter, anställa personal, med mera.
Vi behöver ha kvar någon
form av medlemsbegrepp för
att fungera juridiskt. Där tror
jag det finns behov av att definiera vilken lära och praktik vi
har så man vet vad man överlåter sig till när man går in som
medlem i en församling.
HENRIK MJÖRNELL
och lärare på PTS, Pingströrelsens Teologiska Seminarium.
De förde ett öppenhjärtigt
samtal omkring de existentiella
frågorna, bland annat om ifall
Gud existerar.
Samlingen hade titeln ”Hjärnornas duell – existerar Gud?”.
Jubileum
i Tranås...
■
Brunnsparkskyrkan bjöd
Tranåsborna på tårta på parkeringen utanför kyrkan i påskas
för att fira att samarbetsförsamlingen mellan Pingströrelsen
och Evangeliska frikyrkan fyllde
tio år. En jubileumsgudstjänst i
kyrkan hölls förstås också för
att markera jubileet.
Brunnsparkskyrkan i Tranås
bildades då Pingst- och
Filadelfiaförsamlingarna slogs
ihop till en samarbetsförsamling.
Församlingen har 530 medlemmar. På församlingens hemsida
skriver dess föreståndare Niclas
Forsberg bland annat så här: ”vår
dröm är att vi ska vara en
gemenskap av efterföljare till
Jesus Kristus, överlåtna att leva
av tro, kända för vår kärlek och
som förmedlar hopp till människor.”
... och i Hagfors
■ I påskas firade Centrumkyr-
kan i Hagfors tioårsjubileum.
Församlingen startades av nio
personer och har i dag drygt 40
medlemmar och mellan 60 och
70 personer på sina gudstjänster.
Församlingens föreståndare
Morgan Carlsson berättar att
församlingen under de senaste
sex åren döpt drygt 30 personer.
– Det är roligt att kunna
berätta om att det går att starta
en församling som växer, säger
han.
Centrumkyrkan i Hagfors är
en del av pingströrelsen i Sverige
och startades som en förlängning av den Filadelfiaförsamling, som tidigare fanns på
orten, och som lades ner 1993.
I dag är Centrumkyrkan den
enda frikyrkan med verksamhet i
bruksorten Hagfors, där omkring
8 000 personer bor i tätorten och
14 000 i kommunen.
Församlingen driver sedan
2003 en LP-kontakt, där ett 15tal personer hittills blivit hjälpta
och upprättade.
Jubileumsfirandet inleddes
med en festkväll på Påskafton
och sedan följdas av en jubileumsgudstjänst på Påskdagens
förmiddag.
En att läsa, en att ge!
Göran Skyttes personliga berättelse om förvandling
har redan inspirerat många läsare.
Nu när Omvänd finns i pocket till ett jättebra pris vill vi ge dig chansen
att dela hans berättelse med andra!
Utmana varje församlingsmedlem att köpa ett exemplar till sig själv
och ett att ge bort till en vän utanför församlingsgemenskapen – och
att tala om boken under läsningen och efteråt. Göran Skyttes raka och
drastiska sätt att skriva om vägen till kristen tro kan bli det redskap
många kristna har längtat efter.
Var och en av oss har alldeles säkert möjligheten att tala personligt
med åtminstone en granne eller arbetskamrat – ta Omvänd till hjälp,
och ta med dig hela församlingen i satsningen!
Ja, vi vill beställa ______ (fyll i antal) exemplar av Omvänd
i pocketutgåva, pris 42 :-/ st. Vid köp av 10 st 35 :- /st.
Adress:
Postadress:
M-kod:060
Namn:
Mobiltelefonnummer:
9LEHURPGLWWPRELOQXPPHUI|UVPVDYLVHULQJQlUGLQDE|FNHU¿QQVKRVGLWWSRVWRPEXG
Skicka kupongen till: libris.se, Svarspost, Kundnummer 700 018 902, 110 30 STOCKHOLM
PINGST.SE NR 2 2009
25
Släpp ut din tro
på grönbete!
IKON1931 Sveriges kristna ungdomstidning
.
er mjölk
on komm lk ett
k
n
å
fr
. Och
r mjö
a
ns IKON
pedin ä hos däggPå samm
I kon fin tionalencyklo
a
nyfödd. a liv.
n
rn
e
la
s
rt
o
ö
a
h
k
N
lk
kristn
hovet
Enligt
as i mjö
ringsbe
g åt ditt
om bild
täcka nä åll ska ge närin
tt
a
sekret s
tt
e
s
h
inne
är av
djur och att IKON1931:s
vi
sätt vill
Prenumerera på IKON
ett helt å
r
269:-
jag vill ha en årsprenumeration (sex nummer)
med ungdomsmagasinet IKON1931 för endast 269kr.
kr.
r
Magasinet till:
IKON1931
betalar
portot
Fakturan till: (vid gåva)
Namn
________________________________________________________
________________________________________________________
Adress
________________________________________________________
________________________________________________________
Postnr/Ort
________________________________________________________
________________________________________________________
Telefon
________________________________________________________
________________________________________________________
Mobil
________________________________________________________
________________________________________________________
Mail
________________________________________________________
________________________________________________________
Lägsta ålder för prenumeration utan målsmans godkännande är 18 år. Födelseår ___________ Målsmans tel. dagtid ____________________________
Porto tillkommer för utland. Kundcenter: 08-619 24 20
Svarspost
121 565 600
110 00 STOCKHOLM
KALENDER
Är det något på gång som du tror berör fler, kanske
en konferens, ett spännande besök eller något annat?
Mejla tips till [email protected]
JUNI
JULI
AUGUSTI
SEPTEMBER
13. Nyhemsveckan (13–21).
Info: www.nyhemsveckan.se
18. Träff för ledare för församlingar med färre än 50
medlemmar, Nyhemskonferensen. Info och anmälan:
[email protected]
23. Lp-konferens på Viebäcks
folkhögskola (23–29).
Info: www.lp-verksamheten.se
26. Lapplandsveckan (26/6–5/7).
Info: www.lapplandsveckan.se
26. Church on Wheels träff, Nya
slottet Bjärka Säby, (26– 28).
Info: www.churchonwheels.se
29. Tonårslägret Hampeveckan på
Björkenäsgården (29/6–5/7).
Info: www.hampeveckan.nu
29. Gemenskapsvecka på Bjärka
Säby, Linköping, för familjer
med barn och ungdomar med
funktionsnedsättning, samt ungdomar och vuxna med funktionsnedsättning (29/6–4/7).
Info: www.phv.pingst.se
1. Träff för ledare för församlingar
med färre än 50 medlemmar,
Husbondliden. Info och anmälan:
[email protected]
20. Gemenskapsvecka på
Furuboda, Åhus, för familjer
med barn och ungdomar med
funktionsnedsättning (20–25).
Info: www.phv.pingst.se
22. Missionärsbarnsträffen på
Viebäcks folkhögskola
(22–26). Info: www.mbt.se.
11. LP-konferens på Dalkarlså
folkhögskola (11–15).
Info: www.lp-verksamheten.se
18. Bönedag, Bergsjö.
21. Träff för församlingsplanterare
i Pingsthuset (21–22). Info
och anmälan:
[email protected]
29. LP-arbetet 50 år. Festkväll i
Pingstkyrkan, Uppsala.
2. Bönedag, Gilead Göteborg.
8. Förkunnarträff, Eksjö
9. Bönedag, Falköping
15. Bönedag, Edsbyn.
17. Gemenskapsdygn för
teologistuderande blivande
pastorer/evangelister/lärare
som känner samhörighet med
pingströrelsen (17–18). Info
och anmälan: [email protected]
19. LP-arbetet 50 år. Festkväll i
Filadelfiakyrkan, Stockholm.
19. Regional församlingsledardag,
Stigsjö.
23. Bönedag, Sollentuna.
28. Evangelistvecka i Örnsköldsvik
(28/9–4/10) Tema: Norrland
för Kristus.
Utbildning
för
Tillsammans
ambassadörer
Utbildningen är upplagd på tre terminer.
Tre dagar vid varje tillfälle, 12–14/11 2009,
18–20/3 2010 samt 23–25/9 2010.
Teori, praktik och konkret handledning för dig som vill se
fungerande relationer i familj och församling.
Ämnen: Bygga och stärka relationer, krishantering, äktenskapsoch föräldrakurser med mera.
Några av lärarna: Patric Forsling, Ingrid Svanell, Stig Öberg,
Per-Gustaf Eriksson, Britt Sandberg, Stellan Arvidsson Hyving,
Alf B Svensson och Cilla Stjernberg.
Plats: Kaggeholms folkhögskola, Stockholm.
Kostnad: 5 250:- (inkl. moms) totalt för alla tre kurstillfällen med
enkelrum och helpension.
Intresseanmälan görs till: [email protected]
senast 12 oktober 2009.
Antalet platser
är begränsat!
PINGST.SE NR 2 2009
ltagarna
Det är viktigt att de
tillfällen!
är med vid alla tre
www.tillsammans.pingst.se
27
BÖCKER
Om twitter, kvitter,
tankar och ord
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till [email protected]
I JESU FOTSPÅR
– levande platser i det
heliga landet
Peter Walker
Libris
U
pp flyga orden, tanken stilla står
ord utan tanke aldrig himlen når.
Formuleringen från Shakespeares
Hamlet är ett klassiskt och ofta återgivet citat. Det antyder ganska tydligt en viss trötthet
inför meningslöst ordsvammel utan reflektion och
eftertanke redan på den tiden. Man kan undra hur
Shakespeare skulle ha trivts i vår tid där bloggande
och twittrande pågår dygnet runt och, via små,
digitala pratkvarnar som tränger sig på och kräver
omedelbar uppmärksamhet och ganska ofta snabba svar, ibland tenderar att ta över varje annan samtalsform.
DET ÄR INTE BARA DET dagliga småpratet människor emellan som fått ge utrymme åt detta tjattrande på distans. Möjligheterna till, och kanske berusningen av, att snabbt nå fram till många har också
skapat maskiner som spottar fram åsikter vars bäst
före-datum hinner gå ut innan de landat hos mottagaren. Må så vara att de aldrig når himlen, men
väl cyberrymden där de lagras i någon jätteserver
och blir kvar. Ångervecka gäller icke.
Jag inser genast att jag i vissa läger nu genast
blir betraktad som en uråldrig teknikfientlig
bakåtsträvare. Därför skyndar jag mig att säga att
dessa så kallade nya medier och elektroniska
kommunikationssätt också har mycket gott att
komma med. Jag vill heller inte påstå att varje
blogg- eller twitterpost saknar tanke, men med
den blixtsnabba ordförmedling som tekniken
medger, kan man i alla fall misstänka att tanken
då och då kommer lite på efterkälken.
Dock vill jag egentligen bara påminna om att
det finns så många andra ord att ta del av, ord
som inte kräver omedelbart gensvar, men gärna
lite reflektion i sinom tid.
NU VÄNTAR JU SEMESTERN för ganska många.
Kanske vankas en och annan ledig, och alldeles
ordlös timma med öppna sinnen för fågelsång och
blomdoft. Njut då, så länge du kan. Men om du
efter en stund får lite ordabstinens, så lämna mobilen och datorn därhän och låt en eller flera böcker
få chansen. Så kallad seriös litteratur eller lättsmält
underhållning - välj själv. Kanske en ljudbok, inläst
med känsla och inlevelse eller en traditionell bok,
tryckt på papper. (Har du förresten märkt att även
den sortens böcker kan tala?)
Så stäng av twittret och lyssna till kvittret.
Plocka sedan fram en bok och låt din tanke lyfta
med ordens till nya höjder.
KERSTIN KLASON
28
Det här är en
rolig bok.
Åtminstone
för alla som
likt mig
älskar att
fantisera
runt olika
historiska platser. Frågorna
brukar dyka upp omedelbart:
Hur såg det ut på den tiden?
Vilka människor rörde sig här?
Hur såg deras vardag ut och
hur präglades de av det som
en gång utspelade sig här?
Så där brukar tankarna gå.
När det gäller platser med
anknytning till bibliska
berättelser så finns ju en hel
del information redan där.
Men så mycket mer finns ju
att ta reda på som inte bara
stillar nyfikenheten utan
faktiskt också ger en djupare
förståelse för texternas
innebörd.
Den här boken kan ses
som en uppslagsbok i ämnet,
men är så mycket mer. Den
tar oss med till platserna i
sällskap med Jesus eller
människorna omkring honom
och låter oss reflektera på ett
djupare plan. Men den
redogör också för den
speciella platsens betydelse i
Jesu samtid och dess
funktion i det moderna
samhället. Historia och
sammanhang, inspiration och
kunskap.
Författaren själv beskriver
boken som en reseguide för
icke-resenärer. Och så kan den
förstås användas. Men den
kan också bli till glädje för alla
som faktiskt reser, både före,
under och efter resan.
Det enda som jag
personligen skulle kunna
anmärka på är själva titeln - I
Jesu fotspår.
En direkt översättning av
originaltiteln visserligen, och
förvisso både relevant och
varudeklarerande, men ack
så sliten. Använd i oändliga
tider av arrangörer av
Israelresor, som vinjett för
otaliga resereportage och
rubrik för lite småtråkiga
diabildsvisningar i kyrkans
källarlokaler ger den signaler
om ett annat - kanske lite
tristare - innehåll. En aning
mer kreativitet hade kanske
lockat fler att upptäcka nya
saker om något de trodde att
de visste allt om.
ETT HJÄRTA STÖRRE
ÄN VÄRLDEN
Magnus Malm
Libris
Många
brukar
hänvisa till
Bergspredikans Jesus
när de ska
beskriva sin
Jesustro.
Och det
som ofta då brukar lyftas
fram är budskap om kärlek
och medmänsklighet.
Och det är förstås inte fel.
Det är vad bergspredikan
handlar om.
Men när Magnus Malm i
den här boken ger sig i kast
med bergspredikan så
spetsas det till ordentligt.
Det blir till utmaningar för
varje kristen, manar till
radikal efterföljelse som inte
väjer för konsekvenserna i
det personliga livet.
Författaren var under 70och 80-talet redaktör för
tidskriften Nytt liv (numera
Trots allt) som verkligen
innebar något nytt för den
tidens unga kristna
generation. Jag antar att
många av hans nuvarande
läsare finns i den generationen
som nu gott och väl kan kallas
medelålders. Många av dem
har idag byggt upp en ganska
bekväm tillvaro omkring sig,
och man kan anta att ett
budskap som detta kan bli lite
omskakande. Alla är säkerligen
inte heller beredda att helt
ställa upp på de slutsatser
som Malm kommer fram till
när det gäller kännetecken på
ett kristet liv.
Men grundtanken är
odiskutabel: Ett kristet liv, i
enlighet med Jesu
bergspredikan, måste få
konsekvenser för mig själv,
mina relationer både till Gud
och människor, för mina
beslut och de vägval jag gör.
Som vanligt när Magnus
Malm levererar så är det i
njutbar, vacker och stilistiskt
säker språklig dräkt som gör
läsningen till en upplevelse.
DET ODELADE LIVET
Jakobsbrevet
Maria König
Libris
Bergspredikan är på
sätt och vis
också
utgångspunkten för
den här
boken. Den
behandlar
Jakobsbrevet som ju utgör
en slags utläggning av Jesu
undervisning.
Precis som Magnus Malms
bok så fokuserar den på det
kristna livets konsekvenser
vilket ju också titeln ”Det
odelade livet” speglar.
Boken riktar sig i första
hand till församlingar och
dess ledarskap, men placerar
församlingen mitt i världen
och samhället. Genom
Jakobs undervisning manar
den till trohet mot Gud och
etisk klarsyn i en omgivning
av själviskhet, njutningslystnad och maktfullkomlighet.
Författaren är teolog med
examen från Örebro
Teologiska Högskola, men
arbetar som programutvecklare. Boken är den fjärde i Libris
serie Nya Testamentets
budskap (NTB) som riktar sig
till vanliga bibelläsare som vill
förstå lite mer. Det innebär att
den är pedagogiskt upplagd
och lämpar sig såväl för
enskilda studier som studier i
grupp. I samma serie har
tidigare utkommit:
Hans Johansson: Så räddar
Gud världen. Romarbrevet
(2006)
Leif Carlsson: Tröst och
trots. Uppenbarelseboken
(2007)
LarsOlov Eriksson: För att ni
skall tro. Johannesevangeliet
(2007).
PINGST.SE NR 2 2009
MUSIK
WE SPROUT IN THY SOIL
David Åhlén
Hemlandssånger Compunctio
Jag älskar
nytänkande!
Sångaren
och
gitarristen
David Åhlén skapar lyrik
smaksatt med minimalt av
instrument till sin genuina
sångstämma som ibland
liknar en lovsjungande
kastratsångare. We Sprout in
Thy Soil är ånyo en
kritikerrosad produktion av
det lilla succébolaget
Compunctio.
Sångröst, gitarr, kontrabas,
stråk och spinett skapar en
egendomlig stämning där det
kristna budskapet lyfts fram i
en blygsam framtoning. Jag
satte på mig hörlurarna och
lusläste Åhléns texter och
insåg att We Sprout in Thy
Soil är en genomtänkt
produktion som visar att
musik kan vara mjuk som
bomull. Tack Åhlén,
Compunctio och hela er stab
som står för nytänk,
spännande konstellationer
och också trevliga och
innehållsrika skivkonvolut.
Gasa på!
EN KROPP FÖR DIG
Eldkollektivet
Davidmedia
Det
lovsjungande
kollektivet i
Eldkollektivet möts
regelbundet i missionshuset
Hannagården för nattvardsfirande och tillbedjan. Det har
resulterat i gruppens tredje
skiva, En kropp för dig, som
bygger på mässans form och
uttryck. En knippe olika
textförfattare och låtskrivare
medverkar, exempelvis
Andreas Runesson,
Magdalena Djurachkovitch,
Lina Wallinder och Ylva
Eggehorn.
Konvolutet innehåller
uttrycksfulla bilder från
Hannagården där
Eldkollektivet spelat in dessa
PINGST.SE NR 2 2009
enkla lovsånger som växt
fram under gruppens
samlingar. Omvärlden får
vara med och uppleva den
sköna och ärliga atmosfär
som kännetecknar sångerna.
Davidmedia sprider sköna
klanger igen.
MY MOVE
Christna Gustafsson
Prophone Records
Underbara
toner
kommer
från
Värmland
och den
begåvade sångfågeln
Christina Gustafsson. My
Move är en välproducerad
jazzplatta med en samling
talangfulla musikanter där
gitarristerna Max Schultz och
Erik Söderlind glänser
tillsammans med
kontrabasisten Martin Höper
och batteristen Calle
Rasmusson i fantastiskt
hemmagjorda låtar som My
Move och Take a fall.
Jazz, blues och bossanova blandas på ett
megasvängigt sätt och man
kan inte annat än att vara
stolt över de svenska
jazzmusikanternas höga klass
och smakfulla musicerande.
Med mysigt varsamma
versioner av en knippe
jazzstandards som Smile och
Happy talk kommer
Gustafsson med all säkerhet
placera sin platta
tillsammans med andra
bestående singer/songwriters som vi kommer att vara
stolta över.
VECKANS ALLA DAR
Sofia och Jonas Ottosson
Tomsing
Veckans
alla dar är
en
välproducerad skiva
där de
jazziga klangerna verkligen
tilltalar lyssnaren. Vi som
diggar storbandjazz och
annan jazz gläds åt att
bolaget Tomsing tillhandahåller kvalitetsmusik. Ottossons
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: PETER STOLPESTAD
Mejla synpunkter till [email protected]
låtar får fin färg med hjälp av
musikanter som kompar och
glänser på ett smakfullt och
moget sätt.
Sofia Ottossons stämma
passar väl in i skivans breda
utbud av allt ifrån salsa till
enkla jazzlåtar. En väloljad
kompsektion, smattrande
brass och ljuva violiner
skapar en skiva med en tydlig
helhet och ett tydligt
budskap. Saxofonisten Henrik
Nordén får en extra medalj
för sina smakfulla solon.
Nordén har fått inspiration
från både Bob Mintzer och
Marc Russo vill jag tro.
24 PRELUDES/SERGEJ
RACHMANINOV
Steven Osborne
Hyperion
Rachmaninovs musik
är full av
kontraster
och kräver
stor
teknisk förmåga. Att få fram
uttrycket och det romantiska
i Rachmaninovs bitvis
komplexa notbild kräver en
mycket god utövare. Skotten
Steven Osborne lyckas
förmedla dessa av
Rachmaninovs ofta inspelade
preludier på ett genialiskt
och medryckande sätt.
Osborne som rönt många
fina priser och blivit rosad av
kritikerna visar att han
behärskar sitt instrument till
fullo.
Rachmaninovs musik blir
för den nyfikne lyssnaren
något spännande och
tilltalande tack vare Steven
Osbornes tolkningar. Ryssen
Sergej Racmaninov (18731943) slutför den romantiska
musikepoken med sina
musikaliskt känslomässiga
svängningar och tekniskt
kluriga passager. Många av
hans verk är ofta spelade och
anses vara ett tecken på
uppnådd virtuositet hos
pianisten. Rachmaninov själv
var en enorm pianist som
med sina stora händer lätt
tog ett intervall om tretton
heltoner.
Avsmalnad musik?
efinner mig på turnébussen i Polen
med Marinens Musikkår. Det är ju inte
en del av mitt jobb som musikkonsulent, men dock en stor del av livet som
musiker. Inser att musik har olika former och syften. Ibland väcker musiken känslor, skapar stämning, beskriver, har en tydlig funktion att förmedla eller bara är till för att underhålla.
Kan inte låta bli att fundera på hur vi inom
”rörelsen” (läs Pingströrelsen) ser på musiken.
Det är klart att synen på musik och dess funktion
är olika beroende på åhöraren eller utövaren,
men jag kan inte låta bli att fundera lite över om
vi har smalnat av och i så fall hur.
B
FÖR DRYGT EN MÅNAD sedan var det orkesterhelg i Smyrna Göteborg. Deltagare från hela landet bildade för tillfället en symfoniorkester bestående av stråk-, träblås- och brassmusiker.
Orkesterhelgens syfte var att samla musiker som
vill spela tillsammans och få ny inspiration och
tips av inbjudna instruktörer. Syftet var också att
lyfta den orkestrala musikformen och visa på att
musik är oändligt skiftande i sin karaktär.
Vi kan beskriva Gud med många ord eller med
inga ord alls. Hur vi beskriver är upp till oss själva. En konstnär använder vilka färger han vill,
likaså en tonsättare. Min bön är med mina ord,
en annan ber på sitt sätt. Ett orgelverk av Bach
eller en sång av Arnold Börud är bägge inspirerade av Bibeln fast med olika musikaliska verktyg.
Allt måste givetvis få finnas oavsett om jag tycker
om det eller inte.
JUST NU NÄRMAR SIG BUSSEN Gdynia och turnén närmar sig hemlandet Sverige. I Polen hyllas
Chopin som musikens nationalhjälte, i Sverige
har vi Stenhammar. Inom Pingst kör vi ofta fast i
samtal om vad/vem eller vilka i stället för att
prestigelöst försöka se ner i den musikaliska verktygslådan och plocka fram det som passar för just
ett speciellt ändamål.
CHOPIN, STENHAMMAR, BACH eller Börud
kanske spelar mindre roll, det viktiga är att musiken fyller sitt syfte. Kan bara konstatera att musik
är oändlig precis som Skaparen vilket måste betyda att det kan få låta precis hur som helst. Ta ett
smakprov på de skivor som recenseras här intill
så tror jag du förstår.
PETER STOLPESTAD
Musikkonsulent Pingst - FFS
Musiker Marinens Musikkår
29
FOLK
Följ folk i rörelse
KENT KRAMNELL
Mejla till [email protected]
Leksand för att arbeta med
medlemsutveckling och mentor till
ledarskapet. Sakarias Winberg har
anställts som ungdomsledare på
deltid i samma församling.
Chatrine Carlson är ny föreståndare och Peter Bernhardsson ny vice
föreståndare i Pingstkyrkan i
Jönköping.
Awron Hjort är från och med 1
februari sjukhuspastor på deltid på
Universitetssjukhuset i Linköping.
Han fortsätter fram till höststarten
som föreståndare för Pingstförsamlingen i Finspång och är sedan
beredd att gå in i ny församlingstjänst på deltid.
Owe Lindeskär har anställts på 25
procent i pingstförsamlingen i
11 pastorer på
vårens vigselförrättarkurs
■ Tidigare i våras deltog 11 pastorer i en vigselförrättarkurs på
Pingsthuset. Kursen är obligatorisk för pingstpastorer som
söker vigselrätt. Här syns de allihop på bild tillsammans med
30
Madeleine Hörnell är ny
föreståndare för LP-verksamhetens
behandlingshem Vasastrand i
Örebro. Hon har länge varit en del
av det delade ledarskapet på
hemmet och känner verksamheten
väl.
Peder Nordin
arbetar på
uppdrag från
Pingst – fria
församlingar i
samverkan med
att marknadsföra
kyrkoavgiftsmöjligheten i
Sten-Gunnar Hedin, som tagit
över ansvaret för vigselfrågorna
inom Pingst efter Kent Cramnell, och Niklas Piensoho, som
är ordförande i Vigselnämnden.
Det är de två som skriver
under intygen, som alla kursdeltagare får med sig. Det formella
beslutet om deltagarnas vigselrätt
fattas sedan i Vigselnämnden.
Närradion
fyller 30 år
■ I år är det 30 år sedan närradi-
on startade i Sverige. Pingstkyrkan i Jönköping stod för premiärsändningen och där uppmärksammades jubileet under
helgen 24–26 april. Bland annat
fylldes hela fredagen av ”nostalgisändningar” över närradions
98,5 MHz. En jubileumskväll
anordnades på Södra Vätterbygdens folkhögskola och radion
sände direkt från Västra Torget i
Jönköping, vilket sedan följdes
av en eftermiddag fylld med en
rad olika seminarier.
Närradion drog igång på försök i 15 orter runt om i Sverige.
Pingstförsamlingarna var tidigt
på hugget och ville vara med och
den allra första sändningen över
pingstförsamlingar i Norrland.
Andreas Jansson
vikarierar sedan 4
maj som
materialredaktör
på Pingst ung.
Han kommer
framför allt att
arbeta med det
nya webbaserade ungdomsledarmaterialet.
Elisabeth Celaya
är Pingst – fria
församlingar i
samverkans
controller från
och med 1 maj.
Hon är sedan
tidigare
organisationens ekonomichef.
närradion presenterades av Staffan Swahn. Några veckor senare
var det dags för provsändningar
också i Linköping och Eskilstuna. Under 80-talet upplevde närradion sin blomstringstid.
Øresundskyrkan
startar bibelskola
■ United Øresundskyrkan i
Malmö startar bibelskola till
hösten med namnet United Academy.
Församlingens
föreståndare
Magnus Persson skriver så här på
sin blogg om bibelskolan: ”Vi ser
behovet av en svensk bibelskola
som mitt i en dynamisk och växande församlingsmiljö erbjuder
kraftfulla, omfattande och relevanta bibelstudier, som får
direktkoppling rakt in i praktiskt
ledarskap och församlingsbygge.”
United Academy kommer att
vara ettårig och erbjuda undervisning på förmiddagarna, för att
deltagarna ska kunna arbeta vid
sidan av. Undervisningen kommer att bestå av tre block; bibel,
ledarskap och församlingsbygge.
På församlingens hemsida kan
man läsa mer om den planerade
REKOMMENDATION
Carl Gustaf Grönberg avslutade sin
tjänst i Pingstförsamlingen i
Falkenberg den 31 maj. Han har
under 19 år tjänat som
församlingens föreståndare. Under
tiden har församlingen
kontinuerligt genomgått förnyelse
och positiva förändringar. Carl
Gustaf är en omtyckt och
uppskattad pastor och en mycket
god ordets förkunnare och
bibellärare. Vi vill på det varmaste
rekommendera Carl Gustaf för nya
uppdrag i Guds Rike.
Styrelsen för Pingstförsamlingen
i Falkenberg,
Magnus Fransson, ordförande
bibelskolan. Där får man också
veta att det kommer att kosta 995
kronor i månaden att delta.
Ny bibelskola
i Märsta pingst
■ Pingstförsamlingen i Märsta
planerar att till hösten starta en
ny bibelskola med namnet Harvest center bibelskola. Den 26
augusti drar den i gång under
förutsättning att den får minst 30
elever. Församlingen har använt
något okonventionella metoder
för att locka elever och lovat den
som värvar fem elever en Ipod.
Vid årsskiftet lämnade pastor
Johannes Amritzer församlingen
för att i stället starta en ny församling. Från och med i höst tar
han också över den bibelskola,
som Mission SOS och församlingen hitintills drivit tillsammans.
Tanken med den nya bibelskolan, som riktar sig till ”eftergymnasiala människor”, är inte att
föra in någon under en mans
eller organisations vision, utan
att träna och utrusta ungdomar
som vill tjäna Jesus., säger församlingens pastor Sven Bengtsson till tidningen Dagen.
PINGST.SE NR 2 2009
3
GODA SKÄL ATT
LÄSA DAGEN:
s$AGENLYFTERFRAMSAMHËLLSFRÍGORSOMANDRAMEDIERMISSAR
s$AGENBEVAKARHELAKRISTENHETENI3VERIGEOCHUTOMLANDS
s$AGENPRIORITERARFRIOCHÚPPENDEBATTITIDENSHETAFRÍGOR
08-619 24 20 | [email protected]
31
POSTTIDNING B
MILJÖKÄMPAR.
Elin Hyving, Jacob Hyving,
och Victor Egerbo är
initiativtagare till miljöoch rättvisenätverket
Morip. Här är de
tillsammans med Anna
Gustafsson, på PMU
Interlife. Morip arrangerar
ett mini-seminarium på
lördagen i Nyhemsveckan.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
De nätverkar för miljö och rättvisa
Åk kollektivt eller samåk med dina
vänner. Använd cykeln och duscha
mindre. Det är några konkreta åtgärder
som det nybildade nätverket för miljö
och rättvisefrågor, Morip, förordar för att
värna om skapelsen.
Morip är ett av de nyaste nätverken inom
Pingst. Nätverket föddes ur en längtan bland
några ungdomsledare att lyfta miljö- och
rättvisefrågor inom Pingströrelsen.
– Vi tycker att vi som kristna har ett särskilt
ansvar att som nya återupprättade skapelser i
Kristus bruka och förvalta den planet vi lever
på, säger Elin Hyving, Victor Egerbo och
Jacob Hyving, initiativtagare till nätverket.
Till vardags arbetar de i olika Pingstförsamlingar som ungdomsledare.
– Det borde vara lika självklart att ta hand
om miljön som det är självklart att inte slå
någon, säger de.
Morip står för nätverket för miljö- och
rättvisefrågor inom Pingst och det är just de
frågorna de vill väcka intresse för hos pingstvänner och lokala pingstförsamlingar.
– Min längtan är att pingströrelsen ännu
mera ska bli en rörelse som går hand i hand
med sociala och andliga frågor, säger Victor
Egerbo.
Morip tror att det är en förtroendefråga
för Pingsts överlevnad att engagera sig för
miljö- och rättvisefrågor.
– Om vi inte engagerar oss i dessa frågor
är vi inte trovärdiga. I det internationella
arbetet till exempel kan man fråga sig hur vi
ska kunna ställa miljökrav på andra om vi
inte själva föregår med gott exempel?
Leva som man lär
Hur undviker man att inte uppfattas som
att man kommer med pekpinnar och blir
fördömande när man pratar om miljön och
skapelsen?
– Genom att leva som man lär. Man kan
inte tvinga någon att ändra sig, bara själv
vara ett föredöme och uppmuntra andra
genom att visa på en attraktiv livsstil, med
mer tid för relationer och mindre konsumerande, säger Victor Egerbo.
Elin, Victor och Jacob är noga med att
betona att Morip inte vill vara ett sidospår
eller en satellit utan de vill att nätverket ska
vara integrerad i Pingströrelsen.
– På sikt vill vi ta fram verktyg för att kun-
na hjälpa församlingar att arbeta med miljöoch rättvisefrågor, men till att börja med vill
vi att nätverket ska vara en mötesplats där
man kan utbyta idéer och erfarenheter, säger
Elin Hyving.
Kristna har ansvar
– I och med det nya uppvaknandet kring
miljömedvetenhet är det viktigt att inse att vi
som kristna faktiskt har ett särskilt ansvar att
förvalta skapelsen. Det är ett Guds uppdrag
till människan. Hur låter vi den insikten
prägla våra liv? Får detta några praktiska
konsekvenser för vårt förhållningssätt till
andra människor och till vår jord?
Morip kommer att finnas på flera av sommarens konferenser och det blir lite av ett
avstamp för nätverket eftersom det inte har
funnits i sådana sammanhang innan.
– Nu finns vi och vi välkomnar alla att
ansluta sig till Morip, säger Victor, Elin och
Jacob.
ANNA GUSTAFSSON
Fotnot: Mer info om Morip och hur man
ansluter sig till nätverket finns på:
http://morip.blogg.se/