skylt Baggens Stäk 1719

Baggens Stäk 1719
Skiss från fortifikationsingenjör Anders Johan Nordenberg 1720. Galärernas placering är inritade. Kommendör Gustav von Grooth vid svenska marinen är högsta militära befäl av försvaret vid Baggen stäk augusti 1719.
Vid ankomst till Stäket beslagtar han fyra skutor, lastar dessa fulla med sten och placerar ut dess för att försänka leden och Knapens hål. Överste Baltzar von Dahlheim i den svenska arméns ingenjörskår (fortifikationen) får av armén befäl för byggande av fast försvar och bygger det som skissen visar med tre kompanier tremänningars hjälp. Von Dahlheim kom till Stäket senare än von Grooth. Baltzar von Dahlheim hinner under 30 dagar anlägga en fältskans på Skogsö och gångspångarna över Stäket samt galärklys när varningsskott vid 13 tiden hörs från vaktpost spanande över Baggens fjärd.
Vid 17 tiden 13 augusti kommer Ryska soldater på ömse sidor av Stäket vid Knapens hål. Von Grooth skriver i sin rapport ”om aftonen”.
(militära befälhavare skrev alltid stridsrapport)
Det finns ingen detaljerad beskrivning av slaget vid Baggens Stäk, bara sårade soldaters omhändertagande och galärers skador uppkomna av striden genom eget skjutande, inte att de träffats av fiendens kulor. Från kommendör von Grooths stridsraport förstår man att Rysk trupp avancerar mot försvarets positioner på Boo sida från höjderna ovan Tessins palissadmur för muddringsmassorna (pil) där fälld skog hindrar ryska handgranatkastare. Nära kommer de för galärerna skjuter mot anstormningen med nickhakar. (små kanoner för närstrid laddade med järnskrot). I skydd av palissadmuren och muddringsmassorna ger försvaret konstant eld men några av fiendens handgranater och splitter når fram och många såras. På Skogsö anfalls fältskansen av Ryskt infanteri och handgranatkastare (grenadjärer) men fälld skog hindrar närkontakt. Skansen är illa ute och får förstärkning av femtio soldater under det att skansens kanoner och de fria galärerna ger eld liksom försvarets gevär men handgranatsplitter når fram och sårar många.
Ryssarna hade inga kanongalärer och kan inte beskjuta den svenska försvarslinjen eller understödja sitt infanteri så vid 18,30 tiden ger de upp försöket och retirerar mot sina båtar vid Boo gård och Skogsö udde släpande sina döda och sårade. Slaget vid Baggens Stäk är över, kommendör von Grooth, kanongalärerna, marinsoldater och tremänningarna står som segrare.
De sSårade kan endast tas om hand när striden är slut och kommendör von Grooth skriver att när Ryssarna retirerar från Stäkets stridsplats och lämnar Boo börjar de sårade samlas ihop och bärs till kanongalärerna som gått in till bryggor. De svårast sårade transporteras till fältskären på kanonpråmen Svarte Björn i Skurusundet. Galärkanoners skador från intensivt skjutande besiktas av galärkaptenerna och rapporteras. Kommendör von Grooth skriver omständligt om hur sårade tagits om hand och att ”nu på stunden” ankommer tre kanongalärer till förstärkning, då är klockan troligt 23. Von Grooth noterar att efter mörkret infallit har Södermanlands regemente kommit hit till Stäket men vad som förevarit har jag inget att berätta.
Marinen utkämpade slaget vid Stäket har således aldrig någon kontakt med Södermanlands regemente som inte vet att ett slag inträffat och är över när de anländer. Överste Rutger Fuchs vid Södermanlands regemente skriver i sin stridsrapport inget om något slag vid Stäket utan enbart om en batalj på Skogsö. Södermanlands regemente skriver 70 år efter händelsen och liksom överste Fuchs enbart om bataljen på Skogsö. Överste Baltzar von Dahlheim i arméns fortifikationskår har inget stridsbefäl och skriver inte någon stridsrapport utan han berättar i en meritförteckning 15 år efter händelsen, förhärligar egen insats, förvirrat och osammanhängande och en direkt dålig källa.
Det som kom att kallas slaget vid Stäket är två helt skilda drabbningar både i tid och var de ägde rum men hjältarna glömdes bort.
Beställ stridsrapporterna och berättelsen om slagen från Boo hembygdsförening. Det här är en temporär skylt från Boo hembygdsförening.
Tycker Ni att intressanta platser ska skyltas? Tyck till på mejl. [email protected]
Permanenta skyltar är dyra, stötta föreningens arbete, bli medlem (150: ‐/år) och få årliga 4 nummer av Koldalsbladet och mer kunskap om din hembygd.