Info nr 9/2015

För förtroendevalda i IF metall 9 2015
Teknikcollege
säkrar kompetensen
En utbildning i teknisk framkant ger
fantastiska möjligheter att säkra kompetent
arbetskraft i regionen. Läs om Teknikcollege
Bothnia i Umeå. sidorna 4–5
Gemensamt FI-krav på 2,8 procent. sidorna 2–3
I Indien handlar arbetsmiljön om mänskliga rättigheter.
sidorna
8–9
Foto: Bea Tigerhjelm
– Med 2,8 procent i löneökningar
kan vi nå reallöneökningar som är
hållbara utan att arbetslösheten
skjuter i höjden, säger IF Metalls
förbundsordförande Anders Ferbe.
2,8 procent gemensamt krav
– Vi menar att 2,8 procent är en nivå
som ger reallöneökningar utan att
äventyra exportindustrins konkurrens­
kraft. Därmed riskerar vi inte våra
jobb, säger IF Metalls förbundsord­
förande Anders Ferbe om Facken inom
industrins gemensamma avtalskrav.
Det är åttonde avtalsrörelsen i rad som
Facken inom industrin, FI, samordnar
2 | 9 2015
sina avtalskrav. Tillsammans representerar de fem förbunden nästan 1,1 miljoner medlemmar – såväl arbetare och
tjänstemän som akademiker. Ungefär
hälften av dessa medlemmar finns inom
den konkurrensutsatta exportindustrin.
Samordning stärker fackens position
En av poängerna med FI-samordningen
är att öka den fackliga styrkan gente-
mot industrins arbetsgivarorganisationer. En annan är att skapa ”märket”,
det vill säga att den internationellt konkurrensutsatta sektorn blir lönenormerande på svensk arbetsmarknad.
– Genom samordningen får dessutom
våra avtal, när vi väl tecknar dem, en
oerhört stark legitimitet, eftersom tre
stora löntagargrupper står bakom, säger
Anders Ferbe.
Foto: Carin Wallenthin
Genomtänkta
krav som inte
hotar jobben
Tillsammans med de övriga förbun­
den i Facken inom industrin har vi
presenterat våra avtalskrav. Rimliga
och väl genomtänkta avvägningar,
som bäddar för fortsatta reallöne­
ökningar för medlemmarna.
Facken inom industrin har utarbetat ett förslag på gemensam avtalsplattform. Nu ska alla
Anders Ferbe
Förbundsordförande
i IF Metall
förbund ta ställning till plattformen och, om den bifalls, anpassa kraven till respektive
avtalsområde. Från vänster: Martin Linder, förbundsordförande Unionen, Hans-Olof
Nilsson, förbundsordförande Livs, Per-Olof Sjöö, förbundsordförande GS, Ulf Bengtsson,
förbundsordförande Sveriges Ingenjörer, och Anders Ferbe, förbundsordförande IF Metall.
Varför 2,8 procent i löneökningar?
– Vi gör ekonomiska bedömningar och
väger samman en mängd olika faktorer. Och när vi utvärderar avtalen
2013–2016 ser vi att de gett bra resultat. I nuläget ser vi inga skäl att vare
sig dramatiskt växla upp eller ned löne­
ökningstakten. Med 2,8 procent i löneökningar kan vi nå reallöneökningar
som är hållbara utan att arbetslösheten
skjuter i höjden.
Arbetsgivarna säger att fackens krav är
för höga, vad säger du om det?
– Jag har aldrig mött en arbetsgivare
som har tyckt att våra lönekrav är rimliga. Men vi brukar ändå till slut nå
en samsyn kring en acceptabel nivå på
löne­ökningarna.
Mer än bara löneökningar
Förutom löneökningarna kräver Facken
inom industrin också mer avsättning
för deltidspensionssystemet som infördes 2013, vilket ger medlemmar ökade
möjligheter till personlig anpassning av
arbetstiden när de närmar sig pensionering.
I den gemensamma plattformen finns
också krav på en ny partsgemensam
modell för systematiskt jämställdhetsarbete och ett permanent samarbete för en
bättre arbetsmiljö inklusive rehabilitering, företagshälsovård och säkerhet.
Avtalsrådet ska säga sitt
I mitten av november tar avtalsrådet
ställning till de gemensamma avtalskraven. Deras beslut blir antingen att
råda förbundsstyrelsen att bifalla eller
förkasta kraven. Om kraven bifalls går
de vidare till förhandlingsdelegationerna, där de ska anpassas till respektive
avtalsområde.
På avtalsrådet i november behandlas
även alla avtalsmotioner. På ifmetall.se
kan du följa avtalsrörelsen.
[email protected]
Facken inom industrin, FI
FI är ett samarbete mellan de fackförbund
som har undertecknat Industriavtalet, det
vill säga GS-facket, IF Metall, Livs, Sveriges Ingenjörer och Unionen.
Avtalskraven i korthet
4 Ettårsavtal
4 2,8 procents löneökning
4 Fortsatt utbyggnad av deltidspensionen
4 Ny modell för ett systematiskt jämställdhetsarbete
4 Åtgärder för ett hållbart arbetsliv
Arbetsgivarna har givetvis inte varit
sena med kommentarer om att våra
lönekrav är alldeles för höga. Det
har vi hört förr. Andra röster menar
att vi skulle gått ut än hårdare.
Själva tror vi på en lönebildning i
balans. Där mer pengar i plånboken
kan förenas med en fortsatt konkur­
renskraftig industri, där våra jobb
inte hotas.
Som förtroendevald har du en
nyckel­roll. När du värvar fler med­
lemmar ökar vår gemensamma kraft.
Och i samtalen på arbetsplatsen
förankrar vi våra gemensamma mål.
Tillsammans ska vi klara att vara
uthålliga fram till dess att nya
kollektivavtal har tecknats. Som
förtroende­vald vet du att med­
lemmarnas stöd är ovärderligt vid
förhandlingsbordet.
IF Metall gör alltid sitt yttersta
för att nå bästa möjliga villkor för
medlemmarna. Jag är övertygad om
att vi kommer att lyckas igen. Det
kommer att bli tufft – men vi är ett
stort, starkt och växande förbund.
Det är styrka! Och det vet arbets­
givarna.
9 2015 | 3
Teknikcollege
och Komatsu drar
åt samma håll
Foto: Johan Gunséus
Med en sådan stor satsning på teknikcollege bör företaget känna en moralisk förpliktelse
att anställa dem som satsat tre till fyra år på utbildningen, anser Ola Borgström som är
Innan Evelina Nordqvist
klubbordförande på Komatsu Forest.
började hos Komatsu Forest
gick hon Teknikcollege Bothnias
När skogsmaskinstillverkaren Komatsu
Forest donerade 35 miljoner kronor till
Teknikcollege i Umeå höjde många på
ögonbrynen. Men egentligen var det inte
alls konstigt, menar fabrikschef Martin
Ärlestig:
– Det här är ett långsiktigt samarbete. Vi har behov av arbetskraft med rätt
kompetens och då bör vi som företag ta
ansvar för att säkra den, både för oss
och för regionen.
De enorma skogsmaskinerna står
4 | 9 2015
Foto: Kristoffer Sydlén
På Teknikcollege Bothnia får eleverna
redan under utbildningen lära sig hur
man arbetar säkert med moderna
maskiner.
– Det är en jättefördel när vi an­
ställer och det säkrar vårt behov av
framtida kompetent arbetskraft, säger
Ola Borgström, klubbordförande på
Komatsu Forest i Umeå.
snyggt och prydligt
uppradade i den stora
och rena fabriken i
Umeå. Med sina spakar och skärmar ser
de knallröda hytterna
på maskinerna mer
ut som små rymdskepp än något som
Martin Ärlestig.
används i skogen.
– Många tror att industrin är smutsig
och att du kan jobba överallt bara du
kan hålla i en skruvmejsel. Riktigt så
enkelt är det inte, det är avancerat och
kräver en viss kunskap. Därför har vi
bland annat en skruvskola som du går
några dagar när du börjar hos oss, säger
Ola Borgström.
Finurlig teknik ställer krav
De var pionjärer när de startade tillverkningen i Umeå under tidigt 1960-
utbildning. Redan då hade
hon genom utbildningen både
sommarjobbat och praktiserat
på företaget.
tal. Under åren har maskinerna utvecklats i rask takt och innehåller i dag
massor med finurlig teknik och innovationer, något som ställer allt högre krav
på personalen.
Samma vision
– Det gör samarbetet med teknik­college
så viktigt. Klubben har länge drivit frågan om kompetensförsörjningen, och här
har vi och företaget samma vision. Kan
eleverna redan under sin utbildning
lära sig våra maskiner och framtida
utmaningar är det en jättefördel när vi
anställer. Då kan de mycket redan när
Foto: Johan Gunséus
de sätter foten innanför dörren, säger
Ola Borgström.
Utbildning i teknisk framkant
Även om Komatsus donation till Teknikcollege Bothnia inneburit ett lyft
för skolans maskinpark, så ger det inte
bara fördelar för deras egen kompetensförsörjning utan även för hela regionen,
vilket är nog så viktigt.
– Vi samarbetar gärna med lokala
företag om det är möjligt. En utbildning
i regionen som ligger i teknisk framkant
ger oss möjlighet att säkra framtida kompetent arbetskraft. Det gäller även våra
underleverantörer och förhoppningsvis
skapar det också nya intressanta företag
i regionen, säger Martin Ärlestig.
Löser arbetsmiljöproblem
Att montörerna har hög kompetens löser
inte bara arbetskraftsförsörjningen utan
även ett par vanliga arbetsmiljöproblem.
– Genom att kunna flera olika moment i monteringen kan personalen
rotera på ett sätt som förebygger belastnings- och förslitningsskador. Det
medför även en bättre psykosocial arbetsmiljö, säger Ola Borgström.
[email protected]
Detta är teknikcollege
I dag finns 26
regioner med nära
150 certifierade utbildningsanordnare
(skolor) och över
2 000 samverkansföretag från norr till söder.
Skulle ditt företag vara intresserat av
ett samarbete med teknikcollege? Då
kan du kontakta Riksföreningen Teknikcollege Sverige.
Mer information finns på hemsidan
teknikcollege.se.
9 2015 | 5
Trygga jobb utgångspunkten
Foto: Linda Håkansson
– Det finns en illusion om att lagen om
anställningsskydd (LAS) fullt ut fung­
erar som det en gång var tänkt. I själva
verket har LAS några av Europas mest
liberala regler för visstidsanställningar,
säger IF Metalls avtalssekreterare VeliPekka Säikkälä.
Var femte person som har ett jobb i Sverige är visstidsanställd. Över 20 000 personer inom industrin är inhyrda och ingenting pekar på att antalet ska minska.
– Vid neddragningar omfattas inte
visstidsanställda och inhyrda av turordningsreglerna. De åker ut först. Väldigt
många företag har permanent inhyrning,
det är inte ovanligt med sju-åtta år på
samma arbetsplats utan att erbjudas anställning där, säger Veli-Pekka Säikkälä.
Samtal om reformering av LAS
Det är för att komma till rätta med
dessa problem som IF Metall och Handels sedan en tid för samtal med arbetsgivarsidan om en eventuell reformering
av LAS. Bland annat vill man göra det
dyrare att säga upp äldre och se till att
anställda får bättre kompetensutveckling. Samtalen tycks oroa somliga, vilket
förvånar Veli-Pekka Säikkälä.
– När vi jobbade med LO-samordningen, som sedan sprack, var förbunden överens om att gemensamt föreslå
Svenskt Näringsliv förhandlingar om
LAS, omställning, visstid och inhyrning.
Den diskussionen lär fortsätta.
Efter avtalsrörelsen
Veli-Pekka Säikkälä poängterar att kongressen 2014 gav förbundsstyrelsen i
uppdrag att se över hur LAS fungerar.
– När och om vi kommer fram till något konkret ska vi ha en bred diskussion
innan vi går vidare, men det blir efter
avtalsrörelsen.
Det finns ett politiskt tryck för att
försämra LAS bland de borgerliga och
SD, som har majoritet i riksdagen. VeliPekka Säikkälä ställer frågan:
– Nog ska vi vara med och påverka,
och inte låta dem driva utvecklingen
ensamma?
[email protected]
6 | 9 2015
IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä tycker att det är viktigt att diskutera stärkt
anställningstrygghet.
IF Metall vill stärka anställningstryggheten
Det finns en falsk trygghet kring turordningsreglerna. Det är i dag väldigt lätt att göra
undantag från principen sist in först ut.
IF Metall vill stärka anställningstrygg-
heten och förbättra kompetensutveckling
och omställning.
Eventuella förändringar av LAS kommer
inte att vara en del av avtalsrörelsen.
Avtalsskolan
En del av de frågor som kommer dominera förhandlingarna om nya avtal har nu
presenterats av Facken inom industrin (FI). Vad innebär samordningen egentligen?
Har resultatet från snart 20 års samarbete gynnat medlemmarna?
Vad innebär samarbetet mellan
industrins fackförbund?
Samarbetet mellan de fackförbund som utgör Facken inom industrin
(FI) startade 1996 då förbunden tog initiativ till samtal som ledde
fram till det första Industriavtalet. Syftet var att få en bättre ordning
i lönebildningen, stärka och utveckla svensk industri samt öka
satsningarna på kompetensutveckling för industrins anställda.
Finns det fler skäl till samarbetet?
Samarbetet ska stärka de fackliga organisationernas position och öka
den fackliga styrkan gentemot industrins arbetsgivarorganisationer.
Ett viktigt syfte är att stärka den internationellt konkurrensutsatta
sektorns lönenormerande roll på svensk arbetsmarknad.
En modell som det finns stor enighet om att den tjänar landets
ekonomi, företagens konkurrenskraft och framför allt löntagarna
mycket väl.
Hur har det gått?
Den svenska kollektivavtalsmodellen, som då var allvarligt hotad,
består. Det skapar betydligt stabilare och mer långsiktiga spelregler om parterna själva kan avtala om vad som ska gälla på
svensk arbetsmarknad.
Industrin har en fortsatt mycket hög kollektivavtalstäckning.
Det innebär att de allra flesta omfattas av kollektivavtal bland
såväl arbetare som tjänstemän.
Under tiden för samarbetet och inom ramen för Industriavtalet har
löntagarna i hela Sverige gynnats av samarbetet.
Reallöneökningarna har varit rekordhöga, utan att industrins
konkurrenskraft eller svensk ekonomi försämrats (se diagrammet
till höger på sidan).
Varför en gemensam avtalsplattform?
Facken inom industrin går fram med gemensamma lönekrav
och ett antal övriga allmänna krav som förbunden enats kring.
Därutöver driver IF Metall och de övriga förbunden sina egna
krav i förhandlingarna gentemot arbetsgivarna.
Vilka utgör Facken inom industrin?
FI är ett samarbete mellan GS, IF Metall, Livs, Sveriges
ingenjörer och Unionen.
Vad är Industriavtalet?
Avtalet syftar till att öka samarbetet när det gäller att utveckla
svensk industri. Parterna har instiftat ett Industrins utvecklingsråd
där bland annat frågor som rör utbildning, forskning, innovation,
energi och jämställdhet är prioriterade. Industriavtalet utgår från
att parterna träffar avtal om löner och anställningsvillkor på förbundsnivå.
Resultat - Reallön
8
7
7,0
6,7
6
5
4
3,3
3
2,1
2
1,2
1
0,3
0
1977-1997
Lön
Källa: Medlingsinstitutet och
SCB, Hela arbetsmarknaden
Varför samarbetar Facken inom industrin?
1998-2014
Konsumentpriser
Reallön
Vad betyder Industriavtalet för Sverige och
lönebildningen?
Före Industriavtalet rådde kaos i lönebildningen. Höga
löneökningar åts upp av lika hög inflation och bidrog till en
försämrad konkurrenskraft för svensk industri. Det var kristid
i Sverige, arbetslösheten sköt fart. Industriavtalet har därefter
skapat stabilitet, ordning och reda samt reell löneutveckling,
genom att avtalen inom industrin också är normerande för hela
arbetsmarknaden.
Har du avtalsfrågor eller svåra begrepp som du vill få förklarade – mejla
till [email protected]
Illustratör: Anders Linander
Kampen för arbetsmiljön
handlar om mat för dagen
– I Indien finns en helt annan proble­
matik än den vi svenskar är vana vid.
Där handlar kampen för en bättre ar­
betsmiljö om något så grundläggande
som mänskliga rättigheter, säger Sara
Flink, skyddsombud på BT Products i
Mjölby.
När Sara Flink fick möjlighet att resa
med några förtroendevalda från svenska
storbolag för att studera arbetsmiljön på
8 | 9 2015
Sara Flink.
deras dotterbolag i Indien
tvekade hon
aldrig att följa
med.
– Men trots
att jag förberett mig på
att möta helt
andra arbetsförhållanden
än hemma i Sverige blev jag skakad och
sorgsen av det jag såg.
Utöver de svenska företagens dotterbolag fick hon nämligen också se en
annan del av den indiska arbetsmarknaden – den informella arbetsmarknaden som egentligen inte finns, men ändå
omfattar 90 procent av all arbetskraft i
landet.
– Där handlar det inte om huruvida
du har rätt lyftredskap, om bordet är för
Foto detta uppslag: Sara Flink
”Trots att jag
förberett mig
på att möta helt
andra arbetsförhållanden än
hemma i Sverige
blev jag skakad
och sorgsen av
det jag såg.”
Indien
har 1,24 miljarder
invånare och en arbetskraft på 500 miljoner
människor.
Sorterar elektronikskrot för
återvinning, tvättar rep och
tross med kemiska medel,
textilarbeten – de gör jobben
som formellt inte finns i Indien,
men som ändå motsvarar
ungefär 90 procent av landets
arbetskraft.
lågt eller om det får användas blekmedel i vattnet du tvättar med. Det handlar snarare om hur länge du behöver stå
barbent och med nakna armar i detta
vatten, för att ha råd med mat för dagen, berättar Sara Flink.
Mycket jobb, lite pengar
Det är inte ovanligt att människor på
den informella arbetsmarknaden tjänar
så lite som en femkrona om dagen, och
då jobbar de i regel mellan tio och tolv
timmar per dygn. Många tvingas dessutom använda sina barn som extra arbetskraft för att över huvud taget få det
att gå runt, säger Sara Flink.
Ofta finns det inte heller något som
styrker att dessa människor ens har
utfört något jobb, eftersom de inte har
några formella anställningsvillkor.
– Det går att göra många jämförelser
mellan den informella sektorn i Indien
och det som vi i Sverige kallar för svart
arbete. I princip har dessa människor
varken försäkringar, sjukförmåner eller
någon pension. Och, till skillnad från i
Sverige, är denna anställningsform snarare regel än undantag, säger hon.
Nyckeln till framgång
Hur gör man då för att förändra?
– Organisering och hårt arbete, svarar Sara Flink blixtsnabbt.
I Indien arbetar den helt kvinnoledda
organisationen Self Employed Women’s
Association (SEWA) med att just organisera arbetskraften inom den informella
sektorn. Det är ett tufft jobb, de motarbetas ständigt och det är inte ovanligt
att fackligt engagerade och deras familjer får utstå både hot, tortyr och till och
med mord.
Borde det inte vara tämligen enkelt
för en så stor grupp att stå upp för sig
själv, slå näven i bordet och ställa krav?
– Det är lättare sagt än gjort när du
varken kan läsa eller skriva, och inte
har så mycket annat att jämföra med,
säger hon.
Hur når man då bäst ut till människor som till synes inte har någon
gemensam punkt? Hur får man dem att
inse att de har ett värde som människa
och rätt till ett hållbart arbete, ett drägligt liv?
Röst för att förändra
SEWA, med mer än 40 år av praktisk
erfarenhet, har funnit ett framgångsrikt
recept.
– De jobbar med problemspecifika
kampanjer, fokuserar på ett problem
i taget och engagerar arbetarna på lokal nivå. Med den här typen av utbildning får folket en röst, en röst som efter
många år av förtryck äntligen har börjat
göra sig hörd. Så småningom kan de
själva fortsätta kampen. Det är det som
är det fina med utbildning, säger Sara
Flink.
Resan är gjord inom ramen för
internationellt informationsstöd från
Sida/Union to Union. Vill du veta mer
kontakta [email protected]
9 2015 | 9
kortA
nyheter
Försäkringen
Medlemsbarn förbättras.
Desperat finsk krispolitik
väcker protester.
Nya rutiner
för medlemskalendern.
Medlemsavgifterna för 2016 klara
nedsättningar, liksom bly och kolmonoxid.
Verksamheter där både buller och
ototoxiska ämnen kan förekomma är ex­
empelvis målning, båttillverkning och mö­
beltillverkning samt tillverkning av metall-,
läder- och petroleumprodukter.
i 26 länder tillsammans med de 27 med­
lemsorganisationerna. Projekten verkar för
demokratiska fri- och rättigheter och kär­
nan är att det måste finnas ett obönhörligt
samband mellan vad vi verkar för i det egna
landet och vad vi står för internationellt.
Fler kvinnor i globala facket
Desperat finsk krispolitik
Se filmen Om facket inte fanns på
ifmetall.se.
Lägsta respektive högsta medlemsavgiften
för 2016 har fastställts av förbundsstyrel­
sen. Den lägsta avgiften i procentavgifts­
systemet är 204 kronor per medlem och
månad och den högsta 561 kronor per
medlem och månad.
Avgifterna kan bli högre om avdelning­
en eller klubben tecknat kompletterande
medlemsförsäkringar som finansieras via
medlemsavgiften.
Många företag skippar
riskbedömningen
Många svenska fö­
retag skippar risk­
bedömningen och
säkerhetsrutinerna brister. Det visar en
ny undersökning, som utförts av Novus,
där skyddsombud, säkerhetsansvariga och
chefer intervjuats om säkerheten på ar­
betsplatsen.
Resultatet visar bland annat att en av
fyra arbetsplatser inte gör någon riskbe­
dömning eller inte vet om någon riskbe­
dömning görs innan arbete påbörjas, trots
att det i Arbetsmiljöverkets föreskrifter
görs tydligt att arbetsgivaren ska analysera
och bedöma riskerna vid arbetet.
Lösningsmedel kan skada hörseln
Vissa lösningsmedel, en­
samma eller i kombination
med buller, ökar risken för
bestående hörselnedsätt­
ningar. Det är bland annat
ämnen som styren, toluen
och blandningar med olika aromatiska lös­
ningsmedel som ökar riskerna för hörsel­
10 | 9 2015
Industri Alls kvinno­
kommitté samlade
300 kvinnor, och
några män, från 58
av världens länder i
Wien under tre dagar.
Frågor som diskutera­
des var allt från villkor
Monika
och löner på arbets­
Theodorsson.
platsen till kvinnans roll
i hemmet och rätten till föräldraledighet.
Fler kvinnor på ledande poster i det
globala fackets styrelse stod också på
dagordningen. Efter beslut om kvotering
består styrelsen i dag av en dryg tredjedel
kvinnor. Nu vill man ta ytterligare ett kliv.
– En resolution antogs om att före­
slå Industri Alls styrelse att fatta beslut
om 40 procent kvinnor, berättar Monika
Theodorsson, IF Metalls ledningskansli.
Solidaritetsarbete i Palmes anda
På FN-dagen
arrangerades
Palme­dagen i
Oskars­hamn
med hjälp av IF Metall Östra Småland och
med gäster från både EU och Vitryssland.
Fokus var länderna i vårt östra grannskap.
Hela arrangemanget är en bild av vad ar­
betet inom Olof Palmes Internationella
Center handlar om.
Det är också en orsak till att IF Metall
Östra Småland deltog i förberedelserna
och medverkade på plats.
– Industrin där medlemmarna jobbar är
i allra högsta grad global. Därför behöver
vi fackligt engagera oss och jobba både lo­
kalt och globalt, säger Marcus Kvarnberg,
ombudsman på avdelningen.
Palmecentret samordnar 230 projekt
Facebook.com/ifmetall
Twitter.com/ifmetall
Instagram.com/ifmetall
Den finska regeringen
vill införa lagstiftning
som hindrar arbets­
marknadens parter
från att förhandla
och teckna avtal.
Oacceptabelt, menar
finska Metallis ordfö­ Riku Aalto.
rande Riku Aalto.
Riku Aalto medverkade nyligen vid ett
möte med Industrianställda i Norden (IN).
Han beskriver politiken från den finska
regeringen, där det nationalistiska partiet
Sannfinländarna ingår, som desperat och
krisinriktad.
– Genom att försöka tvinga igenom
nedskärningar går man emot ILO:s regler
och den europeiska demokratiska traditio­
nen. De har stött på svårigheter och håller
på att förlora ansiktet inför det finska fol­
ket, säger Riku Aalto.
Han känner starkt stöd från svenska
IF Metall, med förbundsordförande Anders
Ferbe i spetsen.
Oroande ökning av vibrationsskador
Conny Lundberg.
Det blir allt vanligare att människor drab­
bas av vibrationsskador på sitt arbete.
Framför allt är det män som drabbas, någ­
ra så unga som i 30-årsåldern.
I en artikel i Prevents tidning Arbetsliv
berättar Catarina Nordander, överläkare vid
medlemsvärde!
IF Metalls medlemskort ger
dig 25 kronor i rabatt på bio
på Folkets Hus, upplev bio
ifmetall.se/medlemskort
arbets- och miljömedicin i Lund, att mycket
tyder på att det förebyggande arbetet inte
fungerar på många arbetsplatser.
Conny Lundberg, ombudsman på
IF Metalls arbetslivsenhet, tycker att ut­
vecklingen är oroande.
– Vi har också fått uppgifter från
Arbetsmiljöverket om för höga expone­
ringar och för få medicinska kontroller. Då
handlar det om att regelverket inte följs.
Vibrationsskador är den näst vanligaste
orsaken till arbetssjukdomar bland män.
Förebyggande kunskap ska minska
belastningsskadorna
Projektet Framtidens
tvätteri syftar till att
utveckla arbetet så
att belastningsskador
förebyggs. Projektet
har beviljats pengar
från AFA Försäkring,
Khuanla
eftersom det finns
Chalardyaem.
jämförelsevis hög risk
för belastningsskador och arbetssjukdo­
mar inom tvätteribranschen.
Projektet ska pågå i tre år. Tre tvät­
terier ska fungera som ”caseföretag”.
Tillsammans ska parterna utveckla arbets­
innehåll och arbetssätt, så att belastnings­
skador förebyggs.
– Det här är nödvändigt för tvätteri­
branschen om vi ska kunna skapa attrak­
tiva arbetsplatser och höja vår yrkesstatus,
säger Khuanla Chalardyaem, klubbordfö­
rande och skyddsombud på Berendsen.
Rutiner för medlemskalendern 2016
Alla medlemmar i IF Metall som vill ha
medlemskalendern 2016 kommer att få
en kalender. Distributionen genomförs på
flera sätt. Information om detta kommer
även att finnas i ett brev från Anders Ferbe
i decembernumret av medlemstidningen
Dagens Arbete.
Medlemmarna kan antingen hämta sin
kalender på avdelningen (i utbyte mot en
talong i brevet), beställa kalendern genom
att skicka namn och adress till [email protected]
10
NÄSTAINFO
Info nr 10/2015 når din arbetsplats under
vecka 51.
och evenemang på Folkets
Hus.
strd.se eller skicka in talongen (portot
betalt) och få en kalender hemskickad.
Försäkringen
Medlemsbarn förbättras
Gruppens viktigaste slutsatser sam­
manfattas i åtta punkter. En slutsats är att
även om det finns vissa skillnader i förut­
sättningar inför avtalsrörelsen 2016 jämfört
med 2013, påminner det i väsentliga avse­
enden, med läget inför avtalsrörelsen 2013.
Läs rapporten på ifmetall.se under
rubriken Avtal 2016.
Utmärkelse för ökad förståelse
Försäkringen blir betydligt mer omfattan­
de och med högre ersättningsnivåer. De
nya villkoren börjar gälla den 1 januari 2016
för barn vars föräldrar tecknat försäkringen
via sitt medlemskap i IF Metall.
För att göra det så enkelt som möj­
ligt att försäkra sina barn behövs ingen
hälsodeklaration. Vid nyteckning av för­
säkringen erbjuds alternativen 25 och 50
prisbasbelopp. De tidigare alternativen på
20, 30 och 40 prisbasbelopp går därmed
inte längre att nyteckna.
Det blir högre ersättningsnivåer, er­
sättning vid fler diagnoser och vid läs-,
skriv- och räknesvårigheter, kroppsskade­
ersättning för ungdomar och krisstöd för
hela familjen om barnet drabbas av något
allvarligt. De kunder som redan har en
barnförsäkring informeras under hösten
om nya villkor och priser.
Väl avvägda löneökningar
I rapporten Ekonomiska
bedömningar hös­
ten 2015 gör Facken
inom industrins eko­
nomer en genomgång
av de ekonomiska
förutsättningarna in­
för avtalsrörelsen
2016. Av rapporten framgår exempelvis
att ekonomgruppen gör bedömningen att
löneökningarna under den nuvarande av­
talsperioden varken varit för höga eller för
låga, utan snarast väl avvägda.
För sitt språkliga och
fackliga stöd tog Samir
Ljutic emot utmärkel­
se på Marcellodagen
som IF Metall
Göteborg arrangerade
den 16 oktober.
Samir Ljutic.
– Jag har mitt
ursprung i Bosnien och har kunnat hjälpa
till att tolka och förklara vad som sägs vid
förhandlingar, säger Samir Ljutic, klubbord­
förande vid Assa OEM AB i Göteborg.
Som klubbordförande på ett företag
som är en del av det globala företaget Assa
Abloy är det viktigt att vara insatt i både
lokala och globala fackliga frågor.
– Vi är en av cirka 300 fabriker runt om i
världen. Våra huvudleverantörer är de ru­
mänska fabrikerna och vi har kontakt med
klubbordförandena där, säger Samir Ljutic.
Utmärkelsen och dagen, som IF Metall
Göteborg arrangerar för andra året i rad, är
till minne av den före detta Volvoarbetaren
och generalsekreteraren i det globala me­
tallfacket Marcello Malentacchi.
Ansvarig utgivare
Bengt Forsling, 08-786 82 24
Redaktionen
Tfn: 08-786 80 00 (vx)
E-post: [email protected]
Ewa Eriksson, Anders Fredriksson,
Ingela Hoatson, Annette Lack,
Anneli Lundberg, Kristoffer Sydlén
Layout Inger Lernevall
tryck Sib-Tryck Holding AB
9 2015 | 11
Foto: Carin Wallenthin
I det globala ramavtalet lovar parterna att tillsammans arbeta för samarbete och dialog, främja kollektivavtal samt utbilda arbetsgivare
och arbetstagare om rättigheter och skyldigheter. Från vänster Jyrki Raina, generalsekreterare för Industri All, Karl-Johan Persson, vd för
H&M, och Anders Ferbe, IF Metalls förbundsordförande.
Facket och H&M
tecknar globalt ramavtal
Skydd för 1,6 miljoner textilarbetare
på ungefär 1 900 fabriker runt om i
världen.
Det omfattar det globala ramavtal
som IF Metall, Industri All och H&M
tecknade den 3 november.
– Avtalet innehåller ett unikt system
med partssammansatta kommittéer på
både nationell och global nivå, säger
IF Metalls förbundsordförande Anders
Ferbe.
Unikt med avtalet är också att det
omfattar textilarbetarnas grundläggande rättigheter längs hela leverantörskedjan som tillverkar H&M:s produkter.
– Väl fungerande arbetsmarknadsrelationer och kollektiva förhand-
lingar är en förutsättning för rättvisa
levnads­löner och bättre arbetsförhållanden, säger H&M:s vd Karl-Johan
Persson.
– Vi är övertygade om att samarbetet med Industri All och IF Metall
kommer att stärka det arbete som vi
redan i dag utför på området.
Samarbetar redan i dag
För samarbetet är inget nytt. Redan
i dag samarbetar IF Metall, H&M
och det globala facket inom textilbranschen i Bangladesh och Kambodja.
Efter avtalsteckningen av det globala ramavtalet återstår den viktiga
uppgiften att realisera avtalet och dess
grundläggande principer och arbetssätt.
– Det ska ske via utbildning och information till fackliga organisationer
och deras medlemmar samt till företag
och arbetsgivarorganisationer. Men
givetvis också till arbetstagare på fabriker där fackliga organisationer i dag
saknas, säger Anders Ferbe.
[email protected]
Globalt ramavtal
Globalt ramavtal skyddar de anställdas
intressen i alla verksamheter som bedrivs av de multinationella företag som
tecknat dem. IF Metall har medverkat till
och undertecknat fyra globala ramavtal:
H&M, SKF, Electrolux och Saab AB.