Rättelser och tillägg se här.

den 20 november 2015 Rättelser och tillägg till Lars Steenslands älvdalska ordbok 2010
Jag tar tacksamt emot alla tips på rättelser och tillägg. Hör av er, gärna per e-post till:
[email protected]
RÄTTELSER
s. 17, not 7: Den är … [ska vara:] Den bestämda formen kullų är
s. 21: ansiktsbehandling … kråiseð [hellre:] kråi’sseð
s. 41: cirrusmoln [utgår; jfr moln]
s. 45: dra … ’dra på trissor!’ drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)!
s. 46: (dra) … ’dra åt skogen’ … drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę!
s. 47: du … nu lell [ska vara:] nų lell
s. 50: elak … lieska [hellre:] lieðska1
s. 50: elak … lieskas [hellre:] lieðskas [jfr föregående ord med not]
s. 50: elakhet … lieska se elak ovan
s. 50: elaking … lieska se elak ovan
s. 66: förmåga … 2. femǫg f [ska vara:] femǫga f
s. 76: gulsparv 1. grǫtyölu f [bör vara:]2 grǫtşyölu f
s. 89: hässjningg [ska vara:] hässjning
s. 102: kli 1. såðer m pl [ska vara:] f pl
s. 122: lust … ’ha lust att’ … c) ugfeldas (äv. ugfellas) [ska vara:] ugfellas (äv. ugfeldas)
s. 122: lymmel … undsfott m [ska vara:] undsfått m
s. 122: lystenhet 1. lystniet [borde hellre stavas:] lyst’niet; 2. tarvsniet [borde hellre stavas:]
tarvs’niet
s. 124: längta … ’längta efter’ … c) (önska sig, vilja ha) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 126: magbesvär, ha wårå ųolågåð i mågåm el. wi kiðim [ska vara:] i kwiðim
s. 130: midsommarblomster … missåmåsbljomm [ska här skrivas:] missåmårsbljomm
s. 130: miljöparti (nydal.:) umbårparti [ska vara:] umbårsparti
s. 132: moln … (stratocumulus) [ska vara:] (stratocumulus cumulogenitus) …;
[tillägges:] ’makrillmoln’ (cirrocumulus) bukktåg m
s. 135: müsli … 3. (d:o) såðer m pl [ska vara:] f pl
s. 137: nasare naser [ska vara:] nąser
s. 143: ok … 2. silå [ska vara:] sili
s. 157: rackarunge … 2. undsfott m [ska vara:] undsfått m
s. 167: sammanhållningg [ska vara:] sammanhållning
s. 171: sjutton … ’sjutton också!’ (ung.:) drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)!
s. 177: skummjölk 1. rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok
s. 183: smörblomma … missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp
s. 191: spöka … ’spöka ut sig’ [tillägges:] c) skap aut sig
s. 196: studiecirkel studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel
s. 208: till … ’till och med’ til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn
(eller tilogminn)
s. 211: tjära s. työr n [ska vara:] työr f
1
2
Stavningen lieska kan väl försvaras, men lieðska visar bättre hur ordet är bildat.
grǫtyölu är en variant med lokal begränsning.
den 20 november 2015 s. 229: vilja … ’vilja ha’ … b) (önska sig, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 232: vy … ’vidga vyerna’ fǫ nyogur [ska vara:] fǫ nyogų
s. 241: önska … ’önska sig’ (vilja ha, längta efter) ugfeldas [ska vara:] ugfellas
s. 241: öronvax ärntyör (…) n [ska vara:] f (äv. n)
s. 245: agermasin … ’havremskin’ [ska vara:] ’havremaskin’
s. 252: attrum + dat. [ska vara:] + ack.
s. 256: 2bak … (batşim) [ska vara:] (batşem)
s. 260: biesska [ska vara:] bieska3
s. 271: bukktåg … cirrusmoln [ska vara:] makrillmoln (cirrocumulus; eg. ’bocktalg’)
s. 276: danę … dan dait’tter [ska vara:] dan dai’tter
s. 281: drågå … drag dǫ (enda)! [ska vara:] dra dǫ (enda)! [dra ðǫ ę`nnda]
s. 281: drågå … drag dǫ end að raisę! [ska vara:] dra dǫ end að raisę!
s. 285: dyna dyner – dynte – dynt [hellre:] dyn – dynde – dynt
s. 287: [tillägges:] elend : elend unggrun uthungrad, uthungrig
s. 288: enda vb ender – ende [bör hellre skrivas:] endde
s. 294: femǫg -ą f1 [ska vara:] femǫga f1
s. 302: [tillägges:] flåså fläsär – fläsäð – flåsåð skala
s. 302: fǫ … fǫ min (sig) [ska här skrivas:] fǫ minn (sig)
s. 323: iemmen […] s. = (iemnam) iemner plattlummer (jämna); jämn mark [ska utgöra ett
eget uppslagsord:] 2iemmen [įe`mmęn] iemną f1 jämn mark
s. 314: gnitåskaur … ’luss-skur’ [ska vara:] ’lus-skur’
s. 342: 1kolla koller – kollte – kollt [ska vara:] kolla koller – kollde – kollt
s. 356: lell : nu lell [ska vara:] nų lell
s. 357: lieska [hellre:] lieðska. Jfr s. 50: elak ovan
s. 357: lieskas [hellre:] lieðskas. Jfr s. 50: elak ovan
s. 364: lystniet [borde hellre stavas:] lyst’niet
s. 372: missåmåstupp [ska här skrivas:] missåmårstupp
s. 379: naser [ska vara:] nąser
s. 386: olda old – jällt … [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jält
s. 387: oldas olds – jällts … [borde enligt ordbokens regler skrivas:] jälts
s. 401: rendmjok [bör enligt ordbokens regler stavas:] renndmjok
s. 408: ryökta … ryökt kråiseð [hellre:] ryökt kråi’sseð
s. 432: sniųoslask … -slatstşeð [ska vara:] -slastşeð
s. 436: spinna spið – spann – spuonneð [ska vara:] spunneð
s. 442: strä s. strä’tt (strenę) [ska vara:] (stränę)
s. 445: studiesirkel [hellre:] stuðiesirkel
s. 457 tarvsniet [borde hellre stavas:] tarvs’niet
s. 458: tep att – tept att – tept att [ska vara:] teppt att – teppt att
s. 458: tep upp – tept upp – tept upp [ska vara:] teppt upp – teppt upp
s. 459: til … til og min [bör, åtminstone som betonat, stavas:] til og minn (eller tilogminn)
s. 461: tiuona vb1 [ska vara:] tiuoner – tiuonde – tiuont
s. 475: työlågedd … valkmoln (stratocumulus) [ska vara:] ett slags valkmoln (stratocumulus
cumulogenitus)
s. 475: työr -eð (-į) [ska vara:] työr -ę (-’n)
s. 476: ugfeldas [u"g-felldas] ugfeldes … [ska vara:] ugfellas [u"g-fellas] ugfelles …
s. 477: umbårparti [ska vara:] umbårsparti
s. 478: undsfott [ų´nns-fott] [ska vara:] undsfått [ų´nns-fått]
s. 480: ųofewart [ųo"-fewart] oförmodat [tillägges:] oförhappandes
3
Stavning med ss kan väl försvaras, men här har efter viss tvekan valts stavning med ett s. den 20 november 2015 s. 489: watşin … pl: wakkner [ska vara:] wakner [wa"kner]
s. 493: wenda vb wender – wende [bör hellre skrivas:] wendde
s. 497: winda – winder – windeð (o. winde) [bör hellre skrivas:] (o. windde)
s. 501: ymsta’ss [ska vara:] ymssta’ss
s. 505: åstşin … åstśeð [bör här stavas:] åstşeð
s. 507: ärntyör -eð (-į) [ska hellre vara:] ärntyör -ę (-’n)
TILLÄGG
Nedanstående tillägg har gjorts utan jag strängt beaktat de urvalsbegränsningar som gällde för
huvudmaterialet i den tryckta boken. Det innebär bl.a. att fler gambeluord och specialtermer
har tagits med. När det gäller lokala varianter, har jag denna gången i regel bara tagit upp dem i
indexet. Observera att det på hemsidan också finns en länk till en särskild förteckning över s.k.
gråspråksord.
SVENSKA-ÄLVDALSKA
A4-ark A4-ark n
A4-blad A4-blað n
A4-papper A4-papir n
abborre … ’aborre stor nog att fångas i
nät’ netabuorr m; ’aborre stor nog att tas
tillvara som föda’ matabuorr m
abborgrund abuorgrund n
Abraham Abramm
absolut … ’(det ville han) absolut’ (ung.:)
(eð willd an) dǫ wisst (eð)
ack! (ung.:) auansig!
ackusativform akkusativform m
Adam Adam
adelsman aðelsmann m
adelsmöte aðelsmy̢öt n
aderton (snarast fr. sv.:) aðertǫ. Jfr arton
adjunkt adşunkt m
adjutant adjutant m
adresslapp adresslapp m
advent Jfr adventstid
adventshelg (snarast fr. sv.:) adwentsjågd f
adventstid (tid före jul) firijuolstið f
affär … ’göra affärer’ a) affär,
b) dşärå affärer
affärsverksamhet affärswerksamiet f
aftonvard … 2. (kvällsvard) nǫtwerd m
agitationsmöte agitasiuonsmy̢öt n
1
agn (bete) … 2. (vanl.:) biete n
2
agn (på sädeskorn) … 2. såðer f pl
agna … 2. (ovanl.:) aungen ǫ
agraff agraff m
akademisk akadiemisk
akta (hysa aktning för) säta. ’akta sig’ akt
sig; ’akta sig för’ (passa sig för) akt sig fer
aktiebolag aktşiebuolag o. aktşebuolag n
aktning (fr. sv.:) aktningg f
aktuell …
2. (nyligen inträffad) ny i mǫleð
akvarellfärg akwarellferg f
alert … 3. (vaken) watşin
Alfred Alfrið
alhänge (hänge på al) ålderbrumi
(yngre grundf.: -brumå) m
alkoholhaltig ’alkoholhaltiga drycker’
wåtwarur f pl
all … ’allt möjligt’ … c) yms dieler,
d) (mer sv.:) ollt my̢ölit;
’i alla fall’ … e) laikso el. laikuso
allestädes se överallt
allmoge allmųog m
allmosa allmųos f
allra oll, t.ex. ’allra först’ oll fuost
alls … ’nej inte alls’ naj (el. näj) so-menn
allt adv. … ’allt vad tygen håller’ (ung.:)
fer eð og anað
alltmedan … 2. (under det att, samtidigt
som, växelvis med att) millǫ dyö
allvarlig … 2. allwarsam
Alperna Alpär pl. ’i Alperna’ i Alpum
alster alster n
altarring olterringg m
altfiol altfil f
aluminium aluminium n
aluminiumplåt aluminiumplåt m
alun alustie m
alv (under matjorden) 1. binda f;
2. (fr. sv.:) alv m
ambivalent smǫråðun
den 20 november 2015 ambulansförare ambulansfyörer m
ampel ampel m
analfabet analfabiet m
analog analog
analys analys m
analytisk analytisk
anamma anamma. ’fan anamma!
fa’n anamma!
anda … ’dra efter andan’ a) drågå eter
weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa,
c) (d:o) werd glaupend; d) (kippa efter
andan) kaipa; ’tappa andan’ (kikna) …
f) kaipas brott
andas … ’andas hörbart’ fnåisa
ande … Jfr äv. under väsen
andel … ’ha en andel i’ ieg i
Anders Andes
andhämtning se följ.
andning 1. andningg f;
2. (andhämtning) bläst m
3. (d:o, ”flås’) pust m;
andra, andre … ’den andre’ oðern
(äv. dan oðern)
Andreas Andrias m
angelkrok aunggelkruok m
angla aunggel
angående … 2. auti
anklaga 1. skuld ǫ; 2. anklågå
ankomma på kum and ǫ
anmaning anmaningg f
anmälan (fr. sv.:) anmęlan f.
Se äv. anmälning
anmärkning anmerkningg f
annalkande annalkend
annan … ’en eller annan’
någär (yngre: non) eld enär
annandag … ’annandag påsk’
anandag påsk
annars 1. ellest; 2. eldog
annat … ’ett och annat’ a) iett og anað,
b) iett som anað; ’inte annat än’,
’ingenting annat än’ a) int anað eld;
b) (bara) it åtǫ; ’inte vara ngt annat att
göra än (att)’ wårå inggų eller råð åtǫ
annonsör annonsör m
anonym anonym
anordning … ’mekanisk anordning’
kunst f
anspråk bidşär n
anstränga sig 1. biuoð til; 2. (fr. sv.:)
anstraindş sig
ansvarsfull (fr. sv.:) answarsfull
ansätta … 3. setş að; 4. (jäklas med)
fassn ǫ. ’ansätta med frågor’ a) anlaindş;
b) (d:o, tjata på) tena
ansökningshandling
ansyökninggsandlingg f
antagligen (fr. sv.:) antagligen
antik antik
antikmässa antikmess f
antikvariat antikwariat n
antipati ’hysa antipati mot’ wårå wið
antyda (fr. sv.:) antyð
användas brukas
app (applikation till mobiltelefon el.dyl.)
app m
apparat … Jfr anordning
april … ; 2. (i talesätt:) aprillą f b.f.
aptit 1. matlust f; 2. (fr. sv.:) aptit m
aptitretare (liten bit mat i väntan på
huvudrätten) snavlingg m
arbeta … 3. dşävå; 4. (knoga) ty̢öta.
’arbeta bort’ arbiet brott; ’arbeta färdigt’
(göra klart det man ska göra) dşär frǫ sig;
’arbeta in’ arbiet in
arbetarkommun arbieterkommun m
arbetsför 1. arbietsbörg
Arbetsförmedlingen
Arbietsfemieðlindşę f b.f.
arbetsgivare (fr. sv.:) arbietsdşiver m
arbetsgivaravgift (fr. sv.:)
arbietsdşiveravdşift f
arbetshjälp (manlig) karrjåp f
arbetskläder 1. arbietsklauter m pl;
2. (trasiga kläder man anv. i arbetet)
arbietsslarvur f pl
arbetslust arbietslust f
Arbetsmarknadsdepartementet
Arbietsmarknaðsdipartimenteð n b.f.
arbetsnamn arbietsnammen n
arbetsplats … 2. arbietsstell n
arbetsstyrka arbietsstyrk f
arbetsuppgift (syssla) gerd f
arbetsvagn (ofjädrad trilla) arbietstrill f
arg … ’arg av sig’ jälåk åv sig
argsint … 4. sinnun; 5. (arg av sig)
jälåk åv sig
argusöga argusog n
aria aria f
den 20 november 2015 arkivera arkiwira
armled armlið m
armstark armstark
arrangera arrandşira (äv. arransira)
arsel … 2. (ss. grovt skällsord) rovuol n
arvode (fr. sv.:) arrvuoð n
arvskifte arvstşipt n
artighet artigiet f
as se kadaver
asfaltarbetare asfaltarbieter m
asfaltsläggare se asfaltarbetare
askonsdag askųosdag m
assiett (ofta:) fat n
astmatisk astmatisk
astronaut rymdkall m
asyl asyl m
autograf autograf m
automat automat m
automatik automatik m
av … ’av och till’ se äv. stundtals
avbildad … 2. åvmǫlað; 3. åvritað
avdomnad åvdungnað
avgående avgoend
avig … 3. (om person; avig av sig)
avugsklin
avklippt åvklippt
avkok åvkuok n
avkortat (t.ex. ett ord) åvstuttað
avlida … se äv. falla ifrån
avliva jfr ha ihjäl, döda
avrundad åvrundað
avse (fr. sv.:) avsjǫ
avseende ’i alla avseenden’ (på alla sätt
och vis) i oll buokstavum
avskrift åvskrift f
avskuren åvskuorin
avslagen (om t.ex. slåtteräng)
åvslaiðn (äv. åvslaið)
avsläppt åvsleppt
avslöja … Jfr uppdaga
avstanna stą’n åv
avstå … ’avstå ifrån’ (släppa till) slepp til
avstånd … ’på avstånd’ a) (på håll) ǫ old;
b) (ett stycke ifrån) ien bit frǫ;
’ta avstånd från’ se rygg
avsågad åvsågað
avta … 4. (t.ex. om väder o. vind)
tunnas åv
avtrubbad (fr sv.:) åvtrubbað
avtryck 1. avtrykk el. avtryttş n; 2.
(stundom:) mertşe n
avundsam avundsklin
avveckla (fr. sv.:) avwekkel
avvisande åvwaisend
avyttra (göra sig av med gm försäljning)
sel iweg
2
axel (skuldra) … ’kasta över axeln’
wind attrum sig yvyr erdę
axelrem 1. fetil m; 2. (fr. sv.:) akselriem f
backe … ’väg, bruten på sidan av (brant)
backe’ brot f
backnejlika roðlineð n b.f.
backskärvfrö 1. ketisbljomm m;
2. tuobakstuggur f pl. Se vidare VNB
backsluttning 1. bokksaið f;
2. bokklautningg f
badboll baðboll m
bagarstuga bakustugu f
bajsa … ’bajsa på sig’ drait ǫ sig
bak adv. … ’bak längs’ (bak(till) utmed)
attmin; ’bak (baktill) mellan’ attmillǫ; …
’bak under’ attrunder; ’bak ur’ (baktill ut
ur) attryr; ’bak vid’ a) attwið, b) attnest
1
bak s. ’bred om baken’ se bred.
Se vidare bakdel
bakbord … Se äv. korsbord
bakdag (dag för bakning) bakudag m
bakdel … Jfr stjärt, ända
bakefter … 3. attonað
bakgrund bakgrund m
bakhuvudet (baktill i hjärnan)
nakkbaureð n b.f.
bakkälke … 2. (mer sv.:) baktşåk m
bakkäpp 1. (träspjäla för hantering av
ogräddade tunnbrödskakor) bakuspilu f;
2. (längre stake för vändning o. uttagning
av tunnbröd) launggspilu f
baklänges … ’gå baklänges’ go avut
bakmes bakmįes m
bakmjöl bakumyöl n
bakom … 4. (adv.) attǫtil … ’där bakom’
dar attǫtil
bakrus … Se äv. baksmälla
baksele (hintertyg) baksili (yngre grundf.:
-silå) m
bakskärm bakstşärm m
bakslag bakslag n
bakslug 1. ilistun; 2. bakslug
baksmälla baksmell f. ’ha baksmälla’
den 20 november 2015 (skämts.:) åvå sårt i årę. Se äv. bakrus
bakstuga bakustugu f
bakstör (anv. vid tunnbrödsbak)
1. bakuǫs m; 2. bakustor m
baktill … ’baktill hos’ attnest; ’baktill
på’ attonǫ. Se äv. bak adv.
bakvarv bakwarv n
bakåt … ’bakåt av’, ’bakåt ned från’
attråv; ’bakåt i tiden’ … b) attryvyr, c) se
’förr i världen’; ’bakåt utefter’ atter
2
bal … ’bal av foderlav’ muosåkugg m
balansera balansira
balansorgan balansorgan n
bana … ’i de banorna’ i diem banum
band … ’band till vagga el. gunga,
upphängd i taket’ rukkband n
bandsåg bandsåg f
bandtraktor bandtraktor m
bandvante se laggarvante
bank … ’sätta in pengar på banken’
set in peninggą i baunkų
banka … 2. dorga; 3. (slå upprepade slag)
dorg og slå; 4. (på en dörr) dunk ǫ;
jfr bulta. ’banka ned (ngt i ngt)’ dunå niði
bannor … ’ge bannor’ banna
bar adj. … ’bara stjärten’ snǫð rovę;
’på bara stjärten’ (äv.:) ǫ berå rov
barbiedocka barbidukk f
barkig barkun
barkskrapa se skavjärn
barkspade … 2. (mer älvd.:) barktşyti
(yngre grundf.: -tşytå) m
barmark … ’fläck av barmark’
beråflekk m
barn … ’barn som behöver omvårdnad’
syte n; ’stackars barn’ (barnstackare)
krippwask m
barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.:)
krippkrippkripp m
barndop … 2. krippduop n
barnkläder krippklauter m pl
barnlös kripplos
barnmössa krippett f
barnprogram kripprogramm n
barnröst krippröst f
barnsaga krippsagu f
barnslig …; 2. krippaktun
barnstuga krippstugu f
barnsäck (säck att bära barn i) krippbög m
barnvisa … 2. krippsaungg m
Bartolomeus, bartolomeusdagen (24/8)
Bardal m
bartender (nydal.:) swipåknikt m
bas … 4. (chef, förman; lokalt:) öspe m
basa2 (vara chef) basa
basketkorg basketkorg m
basunera ut basunir aut
batteriradio batteriraðio m
baxa 1. (förflytta ngt med hjälp av ett
spett, en spak el.dyl.) maksa; 2. (fr. sv.:)
baksa
be … ’be om ursäkt’ (fr. sv.:) bið um ursekt
becka … ’becka ihop’ bikå att
beckmörker 1. bikmörken n;
2. kuppmörken n
bedra bidrågå
bedrövlighet … 2. sorgligiet f
bedömning bidyömningg f
begravningsfölje, begravningsprocession,
begravningståg 1. laikskari m; 2. laikfy n
begrepp … ’stå i begrepp att’ wårå rieðu
begriplig bigriplin
behandlingshem biandlinggsiem n
behålla … ’få behålla’ niųota
behållare … 2. (fr. sv.:) biolder m
bekant … 2. (bekant med t.ex. en trakt,
hemmastadd) a) tşend, b) kunnun; ’väldigt
(nära) bekant (med)’ liuotbikant (min)
beklämmande (sorglig) biklemmend
bekväm … 3. (behändig, praktisk)
snuoðun; 4. (d:o) snettelin
bekymra … ’bekymra sig för’ …
b) (mer sv.) bitşymmer sig yvyr
bekänna … 3. skript sig
belysningsstolpe lysstuop m
belägenhet (ofta besvärlig) stellningg f
bensåg bįesåg f
bergart bjärgart m
berggrund bjärr n
bergsby bjärgsby m
bergssida 1. bjärssaið f
bero … ’det beror på’ a) eð kumb and ǫ,
b) (mer sv.:) eð biruor ǫ
berusad … 5. snįeð
beryktad biryktað
beräkning birekkningg f
berömmande birömlin
besatt fegar
besegra 1. (fr. sv.:) bisieger;
2. (nydal.:) daindşa
den 20 november 2015 beskriva … ’beskrivande’ biskrievend
besluta …
’besluta sig för’ bistemm sig fer
bespraingsskog … ’Älvdalens
besparingsskog’ Bisparindşę f b.f.
bestick 1. bistikk (mer sv.: bestikk) n;
2. (oftare:) knaiver og gaffler el. dyl.
bestämd … 4. (om person) wiss ǫ sig;
’säga bestämt’ (framföra sin bestämda
vilja) lat ära
bestämt adv. (av allt att döma, säkert)
bistemmt
bestämning bistemmningg f
bestört … 4. (fr. sv.:) bistört
besvär … ’gör dig inte besvär’
dşär dig i(n)t noð ųomak;
’vara till besvär’ biswäras
besvära …
2. (besvära ngn) biswäras min nogum
besvärad (till mods) (lokalt:) fy̢öselig
besvärlig … ’bevärligt’ … g) bukkstiert.
’besvärlig person’ … c) knevel m;
’besvärlig situation’, ’besvärlig belägenhet’ stellningg f. ’vara besvärlig’
biswäras. Se äv. oregerlig
besvärlighet …
2. (tråkighet, obehag) atyttş f
besök … ’vara på besök hos’ war ǫ by að
beta (om kreatur) … 3. (kort gräs) gnågå
betagen ’bli betagen (av)’ fesjǫ sig (ǫ)
betala … ’betala in’ bital in; ’betala
inträde’ (och gå in) bital in sig; ’betala
tillbaka’ bital att
betonad bituonað
beträffa … ’vad … beträffar’
wen … bitreffer
betydelse … Se äv. innebörd
betydelselös (fr. sv.:) bityðelslos
beundran (fr. sv.:) biundran f (äv. m)
beundransvärd (fr. sv.:) biundranswerd
bevara … ’bevare mig väl!’ …
äv. Guð jåp mig!
bevänt … ’inte vara ngt bevänt med’
int wårå noð minn
bibehållas stå wið lag
bibelspråk bibelspråk n
bibeltext bibeltekst el. bibbeltekst f
bibelöversättning bibelyvyrsettningg f
biblisk 1. biblisk; 2. bibelaktun
bil … ’stor mängd bilar’ bilstakk m
bila vb … ’bila i väg’ bil åv
bilavgaser (skämts.:) bilfis n
bilbyte bilbyt n
bildad (skapad, gjord) tilgar
(yngre: tilgard)
bilderbok (fr. sv.:) bilderbuok f
biljardboll biljardboll m
bilnyckel bilnytşyl m
bilresa bilrįes f
bilruta bilrut f
bilskjuts bilstşuo’ss m
biltelefon biltilifuon m
bilåkning bilåkningg f
binda … ’binda för’ bind för; …
’binda åt’ bind að
bingopromenad binggopromenað m
biografi biugrafi m
bit … ’liten bit’ (t.ex. av bröd) skavu f
bita … ’bita på’ (ha verkan på) båt ǫ
bittida ’både bittida och sent’
boð sient og bitaið
biverkning biwerkningg f
bjuda … ’bjuda igen’ biuoð att; ’bjuda in’
a) biuoð in, b) biuoða; c) (ett sällskap)
biuoð iuop
bjäfs Se grannlåt
björk … ’lång, smal björk’ swigåbyörk f
björkkvist byörkkwist m
björkrot byörkruot f
björkruska byörkrusk f
björkticka 1. byörksopp m; 2. nǫlsopp m.
Se vidare VNB
björktrast … 3. (fr. sv.:) byörktrost m.
Se FNB
björkved … ’lass (med) björkved’
byörkwiðålass n
björkvidja byörkwi f
björnkött byönntşyöt n
björnmossa se äv. sporkapsel
bladmage … 2. (skämts.:) salmbuok f
bland … ’bland (allt) annat’ auti oll eller
blanda … ’blanda ihop’ … c) mylt iuop;
’blanda sig i’ bland sig i
blandad blandað.
’blandad frukt’ blandaðfrukt m
blandspråk blandspråk n
blask …
2. watuskwambel el. bara skwambel n
blekare blietşer m
Blekinge Bliekingge
den 20 november 2015 bli … ’bli av’ … c) (ta vägen) werd åv;
d) (mer sv.:) bli åv
blickpunkt (fr. sv.:) blikkpunkt m.
’i blickpunkten’ i blikkpunktem
blid (mild) (i talesätt:) blaið
blindtarmsoperation
blindtarmsoperasiuon m
blockmark urd el. stįeurd f
blodflöde 1. bluoðflyöð n;
2. (onaturligt starkt) bluoðgaungg m
blodtrycksfall bluoðtrykksfall n
blodtrycksmedicin bluoðtrykksmiðisin m
blomkruka … 5. wekstkruk f
bloss … 4. (brinnande spån av tjärved,
anv. för belysning) lysstikk f.
’ta sig ett bloss’ a) put stað, b) demb liteð
blossa upp fluså el. fluså til
blybit blybit m
blyghet bliuogiet f
blyhagel (som ammunition) byssagel n
blykula blykaul f
blytung blytungg
blåbärssylt … 2. blåbersmuos n
blågul blåguol
Blåkulla Blåkull(a)
blåsa … ’blåsa av’ (blåsa ned om trädens
löv) blås yr; ’blåsa hårt’ … äv. sturblås;
’blåsa i’ (spela på) blås i + ack.;
’blåsa sönder’ blås sund
blåsstarr 1. lappskuoduos n;
2. skuoduosgras n
blåtira blåglasogur pl
bläddra … ’bläddra igenom’
bleð gainum; ’bläddra tillbaka’ bleð atter;
’bläddra upp’ (slå upp) bleðer upp
bläddrande s. bleðran n
blänga … 2. gåpa
blödning 1. blyöðningg f; 2. (onaturligt
starkt blodflöde) bluoðgaungg m
blöt ’lägga ngt i blöt’ legg i blät noð
blöta … ’blöta ned sig’ a) blät sig,
b) wät nið sig
blötlägga 1. ’blötlägga ngt’ legg i blät noð
bobin … 2. kųotkall m
bod …. ’bod för förvaring av kreatursfoder’ a) stillbuð f, b) ųollbuð f
bogsera bogsir
bokföra buokfyör
bokmal … 2. buokmal m
bokskog buokskuog m
boksläpp buokslepp n
bolagskarl (bolagsanställd, vanligen
skogsarbetare) 1. buolagskall m;
2. buolakker m
bomba bomba
bomma för (lägga på el. skjuta för bommen
(på)) uonda
bondekultur (fr. sv.:) buondekultur m
bonderi buonderi n
bondkatt buondkatt m
bort … ’bort (i)från’ a) daitåv, b) brottåv;
’bort längs (med)’, ’bort utefter’ daitmin.
Se äv. åstad
borta … 3. (bortkommen, okunnig)
brotte; 4. (ngn annanstans, ej hemma)
brotter. ’borta i’ a) (där borta i) daiti;
b) brott i
bortblåst brottbläseð
borterst daitest
bortifrån brottǫter (yngre: frǫ brottǫter).
’bortifrån utmed’ (längs, på) a) daitǫter,
b) dieðǫter; ’där bortifrån’ a) daitǫter,
b) dieðǫter
bortkommen … Se äv. borta
bortriven brottrivin
bortskämd … 2. (van vid goda
förhållanden) sturuoni
bortåt … ’dit bortåt’ dai’ttertil
borsta … ’borsta av sig’ a) suop åv sig,
b) buost åv sig
boss … 3. (höboss) ömuoð n,
4. (d:o) taðumuoð n
bottenskyla buottnstşyl f
bottin bottin m
boxning boksningg f
bra … ’bra ställt’ … c) mitşið attǫ ryddşin,
se äv. gott ställt
brak brak n
braka … ’braka ihop’ bråkå iuop
brandbevakning brandbiwakningg f
brandhake
brandatşi (yngre grundf.: -åkå) m
brandlilja 1. snusgubb m; 2. (lokalt:)
nybuðkall m
brandpil brandkuov m
brandrök brandräk m
brandspruta (av koppar) kupärsprut f
bransch brans m
brant adj. … ’brant trappa’ tweråtrampur f
pl (äv. tweråtramp f sg);
den 20 november 2015 ’brant väg’ tweråweg m
brant s. … Se äv. stup
braskamin braskamin m
bred … ’bred om baken’ a) brieð yvyr
rovę, b) brieð attrum rovę
breda … ’breda över’ a) brieð yvyr,
b) brieð attrum, c) brieð ǫ
breddgrad brie’ddgrað f
Bredvad 1. Brieðwað;
2. Brieðsbuðär f pl b.f.
bredvid … 3. ǫ brieð min; 4. inwið
brevkort kuortbriev n
brevtext brievtekst f
brevvän … 2. brievkamrat m
brist … 2. (mer sv.:) brist f. …
’lida brist’ wårå avlos
brista … 2. (gå av) bråkå åv
bro … ’bro över myr’ a) launggbru f;
b) (för boskap o. klövjehästar) klubbru f.
Se äv. stock 3.
brobjälke (brobalk, brovase) bruwasi
(yngre grundf.: -wåså) m
bromsa … 4. skära
bromstrumma bromstrumb (mer älvd. vore:
brymstrumb) f
brons brons n
bror … ’vara bror till’ wårå bruor min
brorsdotter bruorsduotter f
brudfölje 1. brauðfy n; 2. brauðskari m
brudhimmel brauðimil m
brudpäll 1. waigkläð n; 2. (brudhimmel)
brauðimil m
bruk … ’komma ur bruk’ a) far brott,
b) (t.ex. om gamla ord) gamblas brott
brumma … 3. (om motorljud äv.:) murra;
4. (om kraftledning) burra
brunnen (av brinna) brunn’n
Brunnsberg … ’till Brunnsberg’
a) að Brunnsbjärr, b) et Brunnsbjärrs
Brunnsbergsbor …
3. Brunnsbjärgerer m pl
Brunnsbergsmål 1. Brunnsbjärsmǫl n;
2. (skämts.:) työðermǫl n
brunnshink brunnsbytt f
brunstgrop … 2. brundgruop f
brunstig … 6. nöðun.
’brunstig ko’ yksntşyr f
bruttolön bruttolön f
bry sig om … ’ko som inte bryr sig om att
komma hem på kvällen’ uondlostşyr f
bryggkaffe bryddşkaffi n
bryta … ’bryta upp’ a) briuot upp; b) (ge
sig av) drag til
bråka … 13. stoka
bråkig … 7. (om stojigt barn) ridşärun
bråkstake … 6. (stimmig person, i sht om
barn) stimmkasungg m; 7. (d:o) stimmkus m
bråte … 2. (ris o.dyl.) broti (yngre grundf.:
brotå) m
bråttom … ’ha bråttom’ wårå brå’tt um
brädgård bräðgard m
brädvägg bräðwegg f
bräka … 4. (högljutt) bäla.
’bräka till’ brätş stað
brödbit … 2. bullbit m; 3. (liten brödbit,
brödkant) bröðskavu f
brödborste (med vilken man borstar av
mjöl från gräddade tunnbrödskakor)
bröðsuop (el. bara suop) m
brödfat bröðfat n
brödföda fuola f
brödkant (skalk) … 3. kǫtend el.
kǫtkant m. Se äv. brödbit
brödkorg bröðkorg m
brödnagg se nagg
brödpensel bröðpensel m
brödrost bröðrost m
brödskiva … 2. bullstşiv f
brödtext bröðtekst f
bröstbom (på vävstol) brestbuom m
bröstcancer brestkreft f
bröstficka brestfikk f
B-skola B-skaul m
bua bua
bubbla bubbel f
buckla (buckla till) vb 1. byla el. byl til;
2. skrykkel til
1
bud … ’många om budet’ mikkler um
buoð
2
bud (budord, påbud) buoð (äv. buð) n
buk … ’vända upp buken’ (om fisk)
läp waitkwiðn
bukett … 2. tşippa f
bukgjord … 2. bukdşyörd f
bukt ’få bukt med’ fǫ bukt min el.
fǫ bukt ǫ
bullbit bullbit m
bulta (på en dörr) dunå ǫ; jfr banka
bulthuvud bultskoll m
burköppnare (fr. sv.:) burkyppner m.
den 20 november 2015 Se äv. konservöppnare
bus … Se äv. skälmstycke
busbra busaktut
busksax buosksaks f
bussning 1. buosse m; 2. bussningg f
busstation busstasiuon m
busstid busstið f
busstidtabell busstabell m
busunge (livligt barn) weðerkasungg m.
Jfr busfrö, buspojke
byarkiv byarkiv n
byfolk (i sht folk från den egna byn)
bysfuok n
bygdedag (fr. sv.:) bygdedag m
bygga … ’bygga till’ a) byddş að,
b) byddş til
byggnadsnämnd byggnaðsnemd f
byggnadsställning byggnaðsstellningg f
bylta på (fr. sv.:) bylt ǫ. Jfr påbyltad
bynamn bysnammen el. bynammen n
byråd byråð n
bytta … 2. (laggad, mindre) rindşa f
båda vb buoðå
båge … 2. (i pilbåge el. armborst)
bugåtiųor n
bågna … 2. (svikta nedåt) bungen nið
bågskott bugåskuot n
bår båra f (vanl.: bår m)
bårkläde bårkläð n
båtkant båtkant m
bäckdrag bekkdrag n
bäcken (ss. kroppsdel) 1. (fr. sv.:) bekken n;
2. (nydal.:) myörmkrambel n
bäckenben (fr. sv.:) bekkenbien n
bädd … 3. (björnens bädd av ris) broti
(yngre grundf.: brotå) m
bädda … ’bädda sängen’ (skämts.:) brieð
att busų
bäddmadrass beddmadrass m
bänk ’bänk tillverkad av kluven stock’
a) kluvubaink m, b) kluvusät n
bära … ’bära hän’ bjär åv; ’bära emot’
bjär mųota; ’bära med sig’ bjär minn sig;
’bära sig åt’ … c) fårå til; ’bära upp’
bjär upp
bärplockning 1. beriemtningg f;
2. berflukkningg f
bärtur (bärplockningstur) bertur m
bärår berår n
bäst … ’bäst de kan’ best dier dugå;
’det bästa’ bestað
bättra … ’bättra sig’ a) better sig,
b) better ǫ sig
bättre … ’bättre än genomsnittet’
oðerbetter
böja … ’böja ned’ kryötş nið; ’böja sig
ned’ a) kryppas nið, b) kryppas …
böjd … 2. (mer sv.:) böjd
böjning 1. (skämts. äv. om grammatisk
böjning) kryötşningg f
böl se bölande
böla … ’bölande oxe (el. tjur)’ böluks m
bölande (böl) bölan n
böneman 1. biðul m;
2. (fr. sv.:) byönemann m
börda börde (vanl.: börda) f
bördig … 3. (odlingsbar) wekstlin
börja … 2. (ofrivillig början) a) fårå,
b) (äv.) far byr ǫ.
’börja om’ (snarast fr. sv.:) byr um
början … ’i början’ i byronendam
bössmed byssmið m
cancer … 3. kreviką f b.f.
’han dog i cancer’ a) an duo i kreptun,
b) an duo i krevikun
Carl XVI Gustav Karl XVI Gustav
cedilj ’s med cedilj’ (förslag:) rumpess n
cellgifter selldşifter pl
cent sent m
charmig stşarmun
chef … 3. (bas, förman; lokalt:) öspe m
chimpans se schimpans
chokladröra kakauryör f
chokladsås sjoklaðså’ss m
chosa sig jfr göra sig till: e)
cirka umtrent
cirkelsåg sirkelsåg f
cirkus sirkus m
cirkusartist (cirkusgubbe) sirkusgubb m
citronpress sitruonpress m
cittra sitter f
civil sivil
civilförsvar sivilfeswar n
C-vitamin C-witamin m
container kontainer m
cowboy kobåj m
cykeleker sykkelieker m
cykelhandtag sykkelandtag n
cykellyse sykkellys n
cykelnav sykkelnav n
den 20 november 2015 cykelsadel sykkelsittş m
cykelsmattra (pappbit som fästs vid
cykelhjulet så att ett smattrande ljud
uppstår) 1. fråtåfil f; 2. fråtåsmell f
cylinder 1. sylinder m;
cysta (nydal.:) blaðer f
dag … ’dagen före’ da’n firiað; ’dagen
lång’ so laungg da’n ir; ’dag och natt’ boð
nǫt og dag; ’frampå dagen’ framǫ daem;
’föregående dag’ da’n firiað; ’mitt på
dagen’ a) mitt ǫ daem, b) ǫ ogest daem;
’om dagarna’ um dågǫ; ’över dagen’
yvyr da’n
daglönare jfr legofolk o.
tillfällighetsarbetare
dagofficer dagoffisir m
dalablå dalblå
dalgång 1. dalgaungg m
dallra daller
dalta (klema) kliema
dam … 2. (i schack) drottningg f
damfrisering damfrisiringg f
damma … ’damma av’ damb åv
dammlucka … Jfr skibord
dammtrasa 1. dambslarv f; 2. (mer sv.:)
dambtrasu f
dansa … ’dansa ut’ (julen) dans aut
dansant dansisk
danskväll danskweld m
danslag danslag n
danslek (ung.) saunggdans m
danssko dansskuo m
dansör ’dålig dansör’, ’person som dansar
dåligt’ (skämts.) stşyrsulltramper m
dass … 2. (lokalt:) fyra f; 3. (fr. sv.:) dass n
data data (n)
dataexpert dataekspert m
dativ dativ m (äv. n)
datorklocka datorklukk f
datorkunnig datorkunnun
datorspråk datorglam n
debattera 1. dibattira; 2. (nydal.:) mjägel
debattsida dibattsaið f
debetsedel dibitsail m
decennium ’i decennier’ i tiutals år
deciliter 1. disiliter m; 2. dessi m
decilitermått disilitermǫtt n
decimeter … 3. disi m
degskrapa … 3. diegstşyöv f
dekal dikal m. Se äv. klisterlapp
dekoration dekorasiuon m
del … ’för den delen’ fer an dieln;
’för min del’ fer menn diel
delge (fr. sv.:) dieldşävå
deltagande adj. (fr. sv.:) dieltagend
deltidsjobb dieltiðsjobb n
demontera demontira
denar dinar m
deponera diponira
deprimerad (ung.:) wel under aisem
desarmera disarmira
dessbättre … 2. dyöswilder
dessförinnan … 3. dar firi
dessutom … 4. (därtill) attrað
diabas ’vittrande diabas’ rottnsker n
diagram diagramm n
dialog dialog m
diffus (nydal.:) gliuor
digital digital
digitalkamera digitalkamir f
diktstrof diktstrof m
dilla (prata strunt) 1. jolla;
2. (mer sv.:) dilla
dimmig 1. dumbun; 2. stimbun
dinera (nydal.:) jät et kwells
dingla … ’hänga och dingla’ bjälla
dinosaurie jfr jätteödla, skräcködla
dis dis n
discipel disippel m
diskning … 3. diskeri n
diskpropp diskpropp (el. bara: propp) m
diskriminering diskriminiringg f
disposition disposisiuon m
distans ’på distans’ ǫ distans
distriktssköterska 1. distriktsstşyötesk f;
2. (vardagligt:) distrikta f
dit … ’dit bortåt’ dai’ttertil; ’dit ned’
dai’tter ni’tter
dithän dai’tter
dito dito
dittills daitfram
djup adj. se äv. tallrik
dobb (t.ex. på fotbollssko) (nydal.:) brudd m
dockhuvud dukkskoll m
doktorandtjänst doktorandtşenst f
dolk (med parerstång) jfr scoutkniv
dolme dolme m
domkraft duomkraft f
domsöndag duomsundag m
domän (fr. sv.:) domän m
den 20 november 2015 Domänverket Domänwertşeð n b.f.
donera donir
dopp … 1. (t.ex. kaffe med dopp el. ett kort
bad) dupp n
doppsko duppskuo m
dos (fr. sv.:) duos m
dotterbolag duotterbuolag n
dov dov
dra … ’dra bort’ (t.ex. om väder) drag
brott; ’dra efter andan’ a) drågå eter
weðrę; b) (hastigt o. djupt) glaupa; ’dra i
gång’ drag i gaungg; ’dra i väg’ (ge sig
av) drag iweg; ’dra ned’ a) drag nið,
b) tugå nið; ’dra sig före’ (om klocka)
drag fram sig; ’dra sig undan’ drågå sig
undǫ; ’dra till sig’ drag að sig; ’dra ut’ …
c) (en tand) drag yr
dragas se dras
dragbil dragbil m
dragdjur dragukrytyr n
dragen draiðn (äv. draið)
dragjärn dragienn n
dragkedja dragtşäj f
dragkälke 1. dragga f; 2. (med
skidliknande medar) skaiðtşåk m
dragplåster dragplåster n
dragrep (t.ex. till kälke) tugu f
dragspelsfabrik dragspilsfabrik n
drakblod dråkåbluoð n
drakguld (dold skatt) 1. guoðs4 n;
2. (som söktes på midsommarnatten)
missåmårsguoðs5 n
dramatik 1. dramatik m; 2. (dramatisk
händelse) …
dramatisera dramatisira
draperi … Se äv. förhänge
dras drågås. ’dras med’ drågås min
dressera dressir
drift drift f
Dritränn Dritrenn
driva … ’driva in’ … c) (inkassera)
kreva; … ’driva ut’ … d) (ngt ur ngt)
draiv autyr
droppa … ’droppa i’ a) drupå i, b) drupå
in, c) dräp i
droppflaska drupåflask f
drumla (bära sig drumligt åt) drumbel
4
5
Kan äv. stavas guo’ss
Kan äv. stavas missåmårsguo’ss
drumlig drumblun.
’bära sig drumligt åt’ drumbel
dryckjom … 2. wåtwarur f pl
dryfta 1. akudir um; 2. (fr. sv.:) dryfta
dråsa ned (fr. sv.:) drås nið
dräkt drekt f
dröjsmål (fr. sv.:) dröjsmǫl n
drömma … ’drömma om’ a) (t.ex. en
person) dröma; b) (allm.) dröm um;
c) (längta efter) dröm eter
dubbelhaka dubbelaku f
dubbelkoja dubbelkåj f
dubbelkolla (fr. sv.:) dubbelkoll
dubbelkonsonant dubbelkonsonant m
dubbelteckna dubbelståvå
dubbeltimme dubbeltaim m
dugg … ’inte ett (enda) dugg’ int iet ienda
dugg
duglighet dugligiet f
duka 1. (duka fram) duon fram;
2. (mer sv.:) duka
duktig … 9. (flink) ferm; 10. (framåt)
katun. ’duktig (kapabel) att gå ärenden’
ärendsbörg
dum … ’dum i huvudet’ a) dumm i ovdę,
b) minn för sig
dumburk (tv) … 1. dummburk el.
dummbutt m; … 5. bögellåð f
dumhet … 2. (fånighet) tolugiet f
dumskalle … 3. tolskoll m
dunka … ’dunka ned’ (slå ned) dunk nið
dunkel (fr. sv.:) dunkel. Se äv. skum
durk jfr båtbotten
durkslag 1. (fr. sv.:) durkslag n;
2. (ofta bara:) sil m
dussintals se dussinvis
dussinvis dusinwis
dymlingsborr dymbelbuori (yngre grundf.:
-buorå) m
dymlingsnavare dymbelnåvår m
”dymmelbössa” (anordning med rör för
tillverkning av dymlingar) dymbelbyss f
dynamitgubbe dynamitgubb m
dynamitpatron se dynamitgubbe
dynamo dynamo m
dyngglugg se gödsellucka
dynglass dyndşlass n
dynglucka se gödsellucka
dypöl … 5. (dyhål) döuol n
dyrbarhet dyrbariet f
den 20 november 2015 dyrka (med dyrk) dyrka
dyrtid dyrtið f
dyvelsträck divelstrik n
då … 2. (modalt) … c) a nų (äv: e nų); …
f) fel; g) (i så fall, under sådana
omständigheter o.dyl.) sę
dålig … ’mycket dålig’ liuotdålin
dårhus dåraus n
dåtid (fr. sv.:) dǫtið f. ’i dåtid’ i dǫtið
där … ’dit där’ dait so; ’där borta’ …
c) dar daite el. dan daite; ’där framme’
se framme; ’där någonstans’ dar noger
däremot 1. (men å andra sidan) darimųot;
2. (mot det el. mot den) darmųot
därhän dai’tter
dö … 6. (om fisk, men äv. om människa)
wend upp waitkwiðn
död adj. … 2. (om t.ex. buske) åvdä’n
död s. … ’ta död på’ tag döð ǫ;
’till döds’ et döðs
döda … 4. öð åv
Dödsriket (fr. sv.:) Döðsritşeð n b.f.
dödssynd döðssynd f
döma … ’döma ut’ a) kasir, b) dyöm aut
döpa … ’döpa om’ döp um
dörrkarm döråkarm m
dörrnyckel dörånytşyl m
dörrvakt döråwakt m
eda … 3. (utbuktning på å med smal
förbindelse med densamma) åbög m
efterfrågad (fr. sv.:) etterfrågað
efterkommande adj. (fr. sv.:) etterkumend
efterlängtad etterlaingtað
eftermiddag … ’fram på eftermiddagen’
framǫ ettermidaem el. framǫ ettermida’n;
’i eftermiddag’ etter midag; ’på eftermiddagen’ a) etter midag, b) um ettermida’n; c) ǫ ettermidaem
efterskrift etterskript f
efterskänka stşaintş etter
eftersläcka etterslettş
eftersom … 3. ettersos (äv. etersos)
eftersommar 1. begann f (äv. n);
eftervärld etterwärd f
egendomlig … 2. (fr. sv.:) iegenduomlin
egentlig idşentlin
egentligen edşentligen (mer älvd.:
idşentligen, mer sv.: ejentligen)
eggjärn i hyvel yvelienn n
Egypten Edşyptn
enhänt įeent
eka vb … 3. suorå mųota; 4. (skalla)
skwella. Jfr genljuda
ekande s. iekan n
ekologi ekologi m
ekonom ekonom m
ekorrbo aikuonlåj f
ekorrsvans aikuonrump f
eld … ’liten, pyrande eld’ a) jäldfais m,
b) askfais m; ’slå eld’ slå jäld
eldfast (fr. sv.:) jäldfast. ’eldfast form’
jäldfastform m
eldkvast 1. jäldkwast m;
2. (nydal.:) jäldlaim m
eldskyffel fösstykkel f
eldsprutande jäldsprutend
elev … Se äv. discipel
Elias Lias m
elpanna elpann f
elstolpe lysstuop m
elvakaffe ellåvkaffi (äv. elvakaffi) n
elvisp elwisp m
elände …
’Vilket elände!’ (ung.:) Ukað noð!
eländig 1. wisäl; 2. (om t.ex. personer äv.:)
wisälsklin
emaljerad emalirað (mer sv.: emaljirað)
emellan … ’byarna emellan’ byum millǫ;
’grannarna emellan’ grannum millǫ
emellertid … 2. (fr. sv., ovanl.:) imellertið
Emil Iemil
en obest. art. m.m. … ’en eller annan’
någär (yngre: non) eld enär
enformig ienformun (äv. ienfuormun)
engagera sig angasir sig
enhet (avdelning) (fr. sv.:) ieniet f
enhetlig (fr. sv.:) ienietlin
enighet ienugiet f
enkel … ’enkelt’ (bekvämt) äv.
a) snąrt að, b) snettelit
enkelriktad 1. ienkelriktað;
2. (om person) įesmęgd
ens adv. … 5. iens dyö
ens s. ’med ens’ … b) rettnų
ensamhet … ’(vara) i ensamhet’
(wårå) fer sig siuov
enstavig ienstavun
entita (fr. sv.:) ientit f
entréhall entréall m
enträgen … 2. ienträgen (äv. ienträ’n)
den 20 november 2015 envis … 2. sterrun; 3. (påträngande, ettrig,
tjatig) tyördşävun. ’envis person’ …
c) starrdşietingg m; d) ienwisknaul m;
e) (påträngade, ettrig, tjatig) tyördşävu f;
’envist, tjurigt barn’ nabaldungg m
envåldshärskare (konstruerat:) įesumärr m
epidemi … 2. (nydal.:) rennsiuok f
epilog (nydal.:) etterlakur f pl
e-posta … 2. (nydal.:) weðerpuost
e-postkontakt e-puostkontakt m
e-postprogram brievprogramm n
e-posttjänst e-puosttşenst f
erbjuda sig … 2. luvå aut sig;
3. (fr. sv.:) erbiuoð sig
Eriksdagen se ersmässa
erinra sig … 4. (dra sig till minnes)
drag et minnes sig
erodera ’erodera(s) bort’ (i sht i strandkant
vid bakström; nydal.:) swarvas undǫ
ersmässa iesmess f
ertappa (komma på) kum ǫ
eskapad eskapað m
estrad … 2. (nydal.:) slaverjäll m
ettrig jfr envis
Europarådet Euruoparåðeð n b.f.
Evertsbergsmål Bjärrkallmǫl n
evighet … ’i evighet’ i ievigiet
evärdlig ’i evärdliga tider’ (i alla tider)
i oll wärd
examen eksam m
exekution eksekusiuon m
exempel … ’till exempel’ a) fer eksempel
el. sos eksempel el. (mer sv.:) til eksempel
exfru, exhustru (fr. sv.:) eksfru f
existens eksistens m
experiment ekspriment n
expertis ekspertis m
exploatera ekspluatira
(mer sv.: eksploatira)
export eksport m
Expressen (tidningen) Ekspressn m b.f.
extra … ’extra large’ (XL) ekstrastur
extrem ekstrem
fabrikant fabrikant m
fabriksgolv fabriksguov n
fabriksområde fabriksumråð n
Facebook 1. fäjsbuotşę f b.f.;
2. (skämts.:) kråi’ssbuotşę f b.f.;
3. (d:o) fasuligbuotşę f b.f.
facit fasit n
fackavgift, fackföreningsavgift
fakkavdşift f
fackord fakkuord n
fackspråk fakkspråk n
fackterm 1. fakkterm m; 2. fakkuord n
fadermördare faðermörder m
fadder (kvinnlig) gumma f
faderssida faðersaið f
fadervår se Herrens bön
fagott fagott m
fall … ’i vilket fall som helst’ uonde ur
falla … ’falla ifrån’ (avlida) a) foll undǫ,
b) foll frǫ; ’falla ihop’ råså iuop ’falla
omkull’ … d) blät nið sig; ’falla sig’
foll sig
fallfärdig (ranglig) riglun
falsk falsk
Falu gruva Falugruvą f b.f.
famn … 3. (ss. vedmått, ca 5 ½ m3)
stavruom (lokalt: ståðåruom) n. ’ta ngt i
famn’ tågå noð i fammen (mer sv.: i famn)
fan (Fan) … 2. (omskrivande:) gruovin.
Se äv. Djävulen, fanken, fasiken, jäklar,
den Onde, tusan
’fan anamma!’ fa’n anamma!; …
’fan också!’ … c) pokker og!
’leva fan’ livå fa’n; …
’se på fan!’ sjǫ på fa’n!
faner fanir n
fantomsmärta 1. (fr. sv.:) fantomsmert f;
2. fantomsår n; 3. fantomswaiðan n
fara s. … ’(det är) ingen fara’ (eð ir)
inggų fara; ’vara fara värt’ wårå fieglit
fara vb … ’fara i väg’ a) far iweg, b) far
stað; ’fara upp’ (’öppnas’; ’stiga upp
hastigt’) far upp; ’fara åstad’ far stað
farbror … 3. (fasters man) a) fastermann
m, b) tyttmann m, c) tyttkall m
farfarsfar 1. fafares faðer m;
2. (mer sv.:) fafarsfar
farstudörr fösstövsdörer f pl
fart … ’där är det full fart’ a) (snarast fr.
sv.:) dar ir eð full fart, b) (ung.:) dar ir eð
fartn kanenda, c) (ung.:) dar sit eð it fast
itşä
farthinder se vägbula
fartvind (fr. sv.:) fartwind m
fas (fr. sv.:) fas m
fasen t.ex. ’hur fasen’ ur fasn
den 20 november 2015 fason … 3. (fasoner, olämpligt beteende)
drygder pl. ’i alla fasoner’ (i alla former)
i ollum fasuonum
fast adj. … ’fast mark’ a) skerpa f,
b) skarpbokk m. Se äv. mark
fastlåst fastlęst
fatabur fatabur m
fattigbössa 1. (offerstock) Lasarus m;
2. (mer sv.:) fattigbyss f
fattigmanskost fattigjätå n
fel adv. … ’ha fel’ åvå tuokut;
’slå fel’ slå fil
felskrivning filskrievningg f
femkort (ett kortspel) femkuort
fenicisk, fenikisk fenisisk
festlokal festlukal m
fettpärla (i sht på vätskeyta) flotstienn f
fickflaska fikkflask f
fickur fikkur n
fiffig knysun
fikonträd fiktrai n
fila fila
filmsnutt filmsnutt m
filmstjärna filmstienn f
fin … ’fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt,
larvigt el. högfärdigt sätt’ fjåksfin; ’fint
klädd’ a) įekum, b) įekum i kläðum; ’det
fina’ finað; ’göra sig fin’ … d) dşärå sig
fin; e) (göra sig i ordning) fnuså sig
final … ’vara i finalen’ wårå upi finalem
finbyxor (helgdagsbyxor) messbruok f sg
fingeravtryck finggeravtrykk el.
finggeravtryttş n
finkan (arresten; fängelset) finką f b.f.
finkläder … 3. (helgdagskläder)
messklauter m
finkostym … 2. (helgdagskostym)
messkostym m
Finnmarksbor …
5. (d:o) Gamtfiskraiserer m pl
Finnmarksmål (dialekt i Älvdalens s.k.
Finmark) Finnmarksmǫl n
finrock (fin rock) finrukk m
finurlig … 4. knysun
fiol … ’spela fiol’ spilå ǫ filun
firande s. 1. firan n; 2. firend n
fiske fistşeri n
fiskekniv fistşknaiv m
fiskeväska (av tyg) fistşkupp m
fiskfjällare (ss. redskap) iemskrapu f
fiskfälla se katsa
fiskrester fisklievur f pl
fisksoppa … 2. (fiskspad) fisksuoð n
fixa … ’fixa till’ (fr. sv.:) fiks til
fjant (fjanteri) 1. fjant n; 2. fjanteri n
fjanteri fjanteri n
fjällmassiv (fr. sv.:) fjällmassiv n
fjällsemester fjällsimester m
fjällvecka fjällwiku f
fjärd (fr. sv.:) fjärd m
fladdra … ’fladdra iväg’ flaðer åv
flaga … 3. flasu f
flagig (full av flagor; som flagnar) flagun
flamingo flaminggo (äv. flaminggu) m
flamma vb … ’flamma upp’ fluså til
flanellnattlinne (fr. sv.:) flanellnattlinn n
flat se äv. tallrik
flatsida flatsaið f
flatslipad (om egg) flåslipað
flest mjäst. ’de flesta’ a) (ej allm.) fliestär;
b) (skrivs ofta om, t.ex.:) (nästan alla) mjäst
oller, c) (största delen) styöst dieln
flexibel fleksibel
flicka … ’odåga till flicka’ kullsåp f;
’vuxen flicka’ sturkull f
flickstackare se flickunge
flink … 3. (rask) ferm
flockar se flockor
flockor (i mjölk, i sht efter kalvning)
wingglur f pl
flodhäst fluoðest m
Floj Flåj
flottarbas flotärbas m
flottarkoja flotärkåj f
flumma (fr. sv.:) flumma
flyga … ’flyga färdigt’ fliuog frǫ sig
flygel flygel m
flygning flygningg
(mer älvd. borde vara: fliuogningg) f
flygplan … 3. (skämts.) plåtkråk f
flygvapen flygwapen n
flyktig (om ngt som försvinner fort) fly’tt
flyta … ’flyta bort’ fliuot brott; ’flyta
ihop’ fliuot iuop; ’flyta på’ fliuot ǫ
flytta … ’flytta bort’ (ngt) flytt åv; ’flytta
ihop’ a) (intr.) flytt i lag; b) (trans.) flytt iuop
flyttlass … 2. (i sht till o. från fäboden)
bufyörslass n
flyttning till el. från fäbod 1. bufyörningg
f; 2. bufyörsrįes f
den 20 november 2015 flåsa … 3. (flämta) påisa
fläck … ’ur fläcken’ … b) åv flettşem
flänga … ’flänga i väg’ … d) fekt åv
fläsk … ’salt fläsk’ soltaðflesk n
fläskfilé fleskfilé m
fläskläpp flesklepp m
fläta … ’flätad korg’ flietaðkorg m
fnatt ’få fnatt’ (fr. sv.:) fǫ fnatt
fnissa 1. fniså; 2. tiså
fnysning (kort) gnyktningg f
foajé (nydal.:) fösstöv n
foderbod 1. stillbuð f; 2. ųollbuð f;
3. (för förvaring av foderlav) muosåbuð f
4. (med tre väggar, byggd mot t.ex. lada)
mjǫbuð f;
foderbrist fuoðerlos(a) f
foderhäck för kalv(ar) kåviet f
fodral … 6. ölster n
foga sig (snarast fr. sv.:) fuog sig
fogsvans swans m
folkilsken fuoksjälåk (äv.: fuokjälåk)
folkskara fuoksskari m
folkslag fuokslag n
folkstorm fuokstorm m
folktandvård folktandwård m
Folkvagn (Volkswagen-bil)
Folkwaungen m
forbonde fuorbuond m
forkarl … Se äv. forbonde
form … 3. (av trä, för hatt el. hätta)
ettstabb m
formatera formatira
formulering formuliringg
(äv. fuormuliringg) f
fornfynd fornfynd n
forskarutbildning fuoskerautbildningg f
fort … ’det fortaste vi kan’ straiðest
dugum; ’för fort’ uvstrai’tt; ’så fort’ (så
snart som) a) so fuort, b) se under snart
fortkörare fuorttşörer m
fortleva (fr. sv.:) fuortlivå
fortsättning … ’god fortsättning!’
guoð fuortsettningg!;
’i fortsättningen’ (hädanefter) järeter
fortsättningsskola fuortsettninggsskaul m
fot … ’byta fot’ (byta åsikt)
flytt sig i bietn;
’få (ngn) på fötter’ fǫ upp (non) ǫ fuotą
fotblad fuotblað n
fotboja 1. (fotjärn) fuotienn n;
2. Se fängsel
fotboll fuotboll (lokalt: fuotbold) m
fotbollsträning fuotbollstreningg f
fotografera … ’fotografera av’
puotrett åv
fotografi 1. fotografi (lokalt äv. futugrafi) n
fotskrapa fuotskrapu f
fotsula jfr fotblad
fotsvamp 1. fuotsopp m; 2. fuotswamp m
fotvandra (fr. sv.:) fuotwander
fotvård fuotwård m
fragment fragment n
frakta … ’frakta bort’ frakt iweg
fram … ’fram där’ (där förbi) darfram;
’fram till’ a) framað o. fram að, b) daitað
o. dait að
framben … 2. (framskånk) framskaunk f
framdeles … Jfr framledes, framöver
framför … 4. (fr. sv.:) framfer
framkälke … 2. (mer sv.:) framtşåk m
framledes (fr. sv.:) framlieðes.
Jfr framdeles, framöver
framme … ’där framme’ …, b) framter
dar
frampå prep. ’frampå dagen’ framǫ daem;
’frampå kvällen’ a) framǫ kweldn,
b) framað kweldem
framruta framrut f
framslå se under slå
framsteg … ’göra framsteg’ (snarast fr. sv.:)
dşärå framstię
framstående (fr. sv.:) framståend
framstöt (fr. sv.:) framstöt m
framsynt framsynt
framtid … ’i framtiden’ framter wärdn
framtill … 5. (ofta ngt obestämt) framtertil
framåt adj. … 3. katun; 4. börg
framåt adv., prep. … ’framåt kvällen’ …
b) framwið kweldn; ’framåt morgonen’
framter að mę’nnem
framända framend m
fransyska fransyska f
frid … ’frid!’ (hälsning, i sht i frikyrkliga
sammanhang) frið!; ’frid och fröjd’ frið
og fröjð; ’hur i hela friden’ ur i friðn sig;
’vad i fridens namn’, ’vad i hela friden’
a) wen i friðns fjåks, b) wen i friðns fruktan, c) wen i friðns fösstöv; ’vad (hur,
vem) i fridens dagar’ wen (ur, ukin) i
den 20 november 2015 friðns dagar (el. dågå); ’var i hela friden’
war i friðn sig
fridag (ledig dag) fridag m
frigöras (om kemiska ämnen) fridşärå sig
friluftsområde friluftsumråð n
frisk … 3. (inte sjuk) i årdningg
frispel frispil n
frispråkig 1. framtalun;
2. (fr. sv.:) frispråkun
fristående friståend
frivillig (fr. sv.:) friwillun (äv. friwillin)
frodig … 3. froðwekst
frukostbord frukuostbuord n
fruktansvärd (fr. sv.:) fruktanswerd
fruktsam (fr. sv.:) fruktsam
fruktskål fruktskål f
frysa … ’frysa av sig’ (förfrysa) fräð åv
sig; ’frysa ihop’ friuos iuop; ’frysa in’
(t.ex. en matvara) a) friuos in; b) työlå el.
työlå in; ’frysa ned’ a) friuos nið,
b) työlå nið; ’frysa sönder’ työlå sund
fryslort (frusen person) fruslurt m
fråga … ’fråga ut’ spyr aut
frågande s. spyran n
frågedel frågdiel m
fråntagen 1. frǫtaiðn (äv. frǫtaið);
2. åvtaiðn (äv. åvtaið)
fräsa … ’fräsa förbi’ fręs febi; ’fräsa till’
fręs til
fräscha upp fesk upp
frö … 2. friekuonn n
frösådd, frösättning friesettningg f
fukt fukt f
full … ’full i sjutton’ … c) full i rakkdritį;
’fullt upp’ fullt upp
fullmakt fullmakt f
fullskriven fullskrievað
fullständig fullstendun
fullärd fullärd
fumlig … 6. nuvlun; 7. (inte händig)
ųony̢övin
funderare ’ta sig en funderare’
tågå sig ien fundirer
fundering … 2. auttaintşningg f
funka (fr. sv.:) funka
funnen funn’n
funtad (fr. sv.:) funtað
fy … 3. (vid ngt eländigt) snǫðligiet!.
’fy fan!’ a) fy fa’n!, b) twi fa’n!
fylla vb … 2. (t.ex. bärkorg) iemt i;
3. (d:o) finn i. … ’fylla på’ a) fyll ǫ;
b) (komplettera) fyll etter
fyllig fyllun
fyndighet fyndugiet f
fyratiden … ’i fyratiden’ i fyratiðn
fyrbent fyrfuotað
fyrtiotalet … ’på fyrtiotalet’ ǫ fyrtitalį
fysik fysik m
få adj. … ’bara några få’ a) bar nogrer,
b) bar nogrer iender
få … ’få bort’ … c) fǫ brott; … ’få för
sig’ a) fǫ för sig; b) (ngn får för sig) eð
kumb að nogum; ’få hand om’ fǫ um and
sig; ’(lyckas) få hit’ napp jųot; ’få i väg’
fǫ iweg; ’få klart för sig’ fǫ klart för sig;
’få se om …’ fomm sjǫ um …; ’få till’
a) fǫ til; b) slaindş til; ’få ur sig’ a) fǫ yr
sig, b) ev yr sig; ’få ut’ a) fǫ aut; b) (få ur)
fǫ autyr
fågelbok fugelbuok f
fågelbär fugelber n
fågelskit fugeldrit n
fågelspillning se föreg.
fågelträck se feågelskit
fåkunnig fåkunnun
fånga … ’fånga upp’ faungg upp
fångstgrop (för älg) brindgruop f
fånighet tolugiet f
fårkrubba takkiet f
fårskalle (äv. om folk) takkskoll m
fårskälla takkstşäll f
fårspillning takkdrit n
fårsvans 1. takkskati (yngre grundf.:
takkskåtå) m; 2. takkrump f;
2. (åld.:) takkali (yngre grundf.: takkålå) m
fårtalg takkįster n
fåtal ’ett fåtal’ (fr. sv.:) iett fåtal
fäbod … ’till fäboden’ a) et buðer;
b) (upp till) upi buðär; c) (fram till)
að buðum
fäbodfolk 1. buðfuok n; 2. buðkaller m pl
fäbodlag buðlag n
fäbodmora 1. (kvinna som skötte arbetet i
fäboden, men ej vallade) buðmųor f;
2. (gift kvinna som skötte arbetet i
fäboden) buðkelingg f
fäbodväg … 2. buðweg m
fäfot ’för fäfot’ fer fäfuot
fägring (fr. sv.:) fägringg f
fähussvale se ladugårdssvale
den 20 november 2015 fälla s. 1. folla f; 2. (yngre:) fella f
fängelse faindşels (äv.: fainggels) n.
Se äv. finkan
färde ’vara å färde’ wårå ǫ ferde.
Jfr i faggorna
färdiggjord (snarast fr. sv.:) ferduggard
färdigmålad ferdugmǫlað
färdskrin (matsäcksskrin) 1. ferdspann m;
2. ferdskrin n
färdstall (avsett för resandes hästar)
ferdstoll m
färgad (om person med mörk hudfärg)
fergað
färgblind fergblind
färglåda ferglåð f
färs (fr. sv.:) fess m. Jfr köttfärs
fässing fessaingg f
fästing festingg m
2
föda … ’föda (barn)’ krippdşärå
födelsedagsvers (svenskpåverkat:)
fyöðelsedagswess m
födelseår 1. fyöðelsår n; 2. årtal n
födslosmärtor, födslovåndor Jfr värkar
följe … Se äv. hop
fönsterbräda glasbräð n (äv. f). …
fönsterglas (fr. sv.:) fönsterglas n
fönsterhake 1. (oftast:) atşi (yngre grundf.:
åkå) m; 2. glasatşi (yngre grundf.: -åkå) m;
3. (fr. sv.:) fönsteratşi (resp. -åkå) m
för … II. prep. … ’för att’ … b) (med
avsikten att) og, c) (d:o) fer tä
föra … ’föra över’ fyör yvyr
förbannad … 4. (jättearg) sturjälåk
förbannelse febannels f
förbaskade … 2. (fr. sv.:) febaskaðe
förbereda ’förbereda sig’ förbirieð sig
förbi … ’där förbi’ a) darum; b) (fram
där) darfram; ’ned(ströms) förbi’ autum.
’det är förbi’ eð ar werið og ferið
förblindad feblindað
förbättring 1. bettringg f;
2. (mer sv.:) febettringg f
fördela … ’fördela om’ fediel um
fördjupa ’fördjupa sig i’ (fr. sv.:)
fediuop sig i
fördjupning 1. (i marken) …;
2. (t.ex. i en sten) lägd f
fördubbla dubbel upp
fördämning … 2. (mer sv.:) fedemmningg f
fördärv federv n
fördärvad federvað
fördömd fedyömd
före s. … ’bra före’ (när det går lätt att
köra) littfyört; ’tungt (skid)före’ tunggfyör
n; ’uselt före’ dritfyör n
förebåda buoðå
föregående ’föregående dag’ da’n firiað
föreningsbidrag ferieninggsbidrag n
förenklas 1. ferienklas;
2. (ofta hellre:) werd ferienklað
föreskrift (fr. sv.:) föreskript f
förespråka föruord
förestånderska förestondesk f
företagare (fr. sv.:) företager m
förfinad (fr. sv.:) fefinað
förfluten … ’förfluten tid’ jfr dåtid
förflyta … 4. fårå; 5. go febi
förfrysa se äv. frysa av sig
förfärligt adv. 1. uvliuo’tt; 2. (väldigt)
gruopli, t.ex. ’inte så förfärligt’ int so
gruopli; 3. fanneli. Jfr förskräckligt
förgapa sig i fesjǫ sig ǫ
förgätmigej 1. (fr. sv.:) fedşätmigäj m;
2. (förslag:) glemm-it-åv-mig-bljomm m
förhand ’på förhand’ … Se äv. i förväg
förhandsbeställning förandsbistellningg f
förhinder … 2. ferinder n
förhållningsregel
(fr. sv.:) feroldninggsriegel m
förhänge (sängförhänge)
fuorlåt (äv. förlåt) m
förhöra 1. är ǫ; 2. (fråga ut) spyr aut;
3. (fr. sv.:) feröra
förkorta … 3. (fr. sv.:) fekorta
förkyld … ’förkyld (snuvig) person’
snorkrakk m
förkylningstid fetşylninggstið f
förleda 1. lur til; 2. narr til
förlora …; 6. mista.
’gå förlorad’ (försvinna) tappas brott
förlorande (det att förlora, förlust)
sidiran n
förlust … 2. (förlorande) sidiran n
förlåt se förhänge
förläggare felegger m
förlänga … 2. (fr. sv.:) felaindşa
förlängning (snarast fr. sv.:) felaindşningg f
förläst felesin
förman … 3. (chef, bas; lokalt:) öspe m
förmer (snarast fr. sv.:) förmįer
den 20 november 2015 förmiddag … ’på förmiddagen’
a) ǫ firimidaem, b) um firimida’n
förmyndare femynder el. förmynder m
förmå … ’förmå att komma hit’ napp jųot
förmåga … ’över förmåga’ yvyr fermǫgų
förmörka femörka
förneka … 2. go frǫ
förnuftig 1. witun; 2. (mer sv.:) fenuftun
förolyckas umkumås
förolämpande, förolämpning eksningg f
förord föruord (äv. firiuord) n
förorda föruord
förorsaka Jfr vålla
förpläga … ’förplägad’ plegåð
förrförra ’förrförra veckan’
a) förwikų f b.f.;
b) (för två veckor sedan) fer twär wikur sę
förrådsbod 1. baur n; 2. (på stolpar)
stuopbaur n
församla fesambel
förse sig med 1. (trol. fr. sv.) fesjǫ sig min;
2. (plocka åt sig) iemt að sig
försening fesieningg f
förskjutet (i tiden) feskuotið
förskolebarn förskaulkripp m
förskolegrupp förskaulgrupp m
förskoleklass förskaulklass m
förskollärare … 2. (kvinnlig)
förskaullärinn f
förskonad (fr. sv.:) feskuonað
förskräckligt … 6. (väldigt) fanneli;
7. (alldeles väldigt) ųoguoskli
förskärare (fr. sv.:) förstşärer m
förslöad (fr. sv.:) feslöað
förslösa … 2. stşytter brott
försommar 1. (försommaren) ovelę f b.f.;
2. försåmår m. ’på försommaren’
a) ǫ försumbrem, b) um ovelę;
c) (förliden försommar) i ovles
först … ’först av allt’ fuost åv ollu
förströ sig se roa sig
förstugudörr fösstövsdörer f pl
förstutrapp(a) barfriðstrampur f pl
förstärkningsord festerkninggsuord
(rimligen äv. festertşninggsuord) n
förstörelse festörels f (äv. m)
försvaga feswaga
försvar … ’ta i försvar’ tågå i feswar
försvinna … 4. (gå förlorad) tappas brott
Försäkringskassan (ofta:) Siuokkassą f b.f.
försäljare feseler m
försändelse … 2. stşikkningg f
försörjning (sätt att försörja sig) fuola f
förta sig … 3. feslait sig
förtak … 3. (över förstubro) framtak n
förtala … 3. (tala illa om) dşär nið
förtjänst fetjenst el. fetşenst f
förtunna (fr. sv.:) fetunna
förtvivlan (fr sv.:) fetwivlan f
förtydliga fetyðlig
förundras 1. ferundras; 2. ferunder sig
förutom … 3. (utöver) attrað
förutsäga spå
förvandling fewandlingg f
förvara 1. fewårå; 2. åisa
förvissa sig om fewiss sig um
förvränga (fr. sv.:) fewraindşa
förvuxen (fr. sv.:) fewekst
förvåna … ’förvåna sig över’
fewon sig yvyr
förvånad … ’mkt förvånad’
a) sturfewonað, b) liuotfewonað
förväntansfull … 3. winsklin (jfr winas)
förvärva fǫ að sig
förväxt se förvuxen
föräldrahem (fr. sv.:) fuoreldraiem n
förändra ferender
fösa … ’fösa undan’ fy̢ös undǫ
gagnlös fåfaingg
gala … 3. (om göken, lokalt:) ruopa
galen … ’galen i’ (tokig i) a) galin ǫ,
b) tuokun eter
Galileen Galilia
galosch … 2. (skämts.:) glimåludd f
gamling … 3. Se gamla människor
gammal ’för gammal’ uvgåmål
gammelfar (mer el. mindre skämtsamt om
företrädesvis bekant gammal man)
gamtgufar m
gammelfarfar gambelfafar m
gammelfarmor gambelfamun f
gammelmor gambelmun f
gammelmorfar gambelmųofar m
gammelmormor gambelmumun f
gammelstuga gamtstugu f
ganska … Se äv. rätt, rätt så
gapa … 3. (t.ex. om hål) gåpå upp.
’Vad gapar du om?’ Wen gäpär du auti?
gapskratta … 4. liuotgręsas
gard gard m
den 20 november 2015 gardering gardiringg f
gardin gardin n (äv. f)
gardintyg gardinstyg n
gasa … ’gasa på’ (ta i) gas ǫ
gaskammare gaskamar m
gaslykta gaslykt f
gasmask gasmask m
gatuadress gatuadress m
ge … ’ge igen’ (hämnas) buot att; ’ge sig
av’ … h) (så sakteliga) sikk åv, i) (d:o) sigå
åv; ’ge sig in på’ dşävå sig in ǫ; ’ge sig i
väg’ a) (laga sig i väg) lågå sig el. lågå sig
iweg el. lågå sig åv; ’ge sig på’ a) dşävå
sig ǫ, b) fassn ǫ; ’ge vika’ dşäv etter
gebit (fr. sv.:) gebit n. Se hellre område
gegga vb ’gegga ihop’, ’gegga till’
(åstadkomma en gegga el. geggig
anrättning) kwakk til
gelé … 2. daller n; 3. stşelé el. dşilé m
(äv. n). Jfr äv. vinbärsgelé
gemen (enkel, simpel, vanlig) dşimien
genant … 3. sinirlin; 4. sinant
general dşeneral m
generande sinirend
generös … 3. (givmild) dşävmild
genljuda … 5. suorå mųota. Jfr eka
genomborrad gainumbuoråð
genomdriva se driva igenom
genomfartsväg (fr. sv.:) gainumfartsweg m
genomfryst gainumtyölåð
genomförbar (fr. sv.:) gainumfyörbar
genomgång gainumgaungg m
genomresa gainumrįes f
genomsöka se söka igenom
gentleman (fr. sv.:) dşentlemann m
gestikulerande s. afekteri n
gethus dşietfjǫs n
getsvans dşietskati (yngre grundf.:
dşietskåtå) m
gettjuder dşiettyöðer n
gift adj. … ’gift folk’ dşiptaðfuok n
gifta ’gifta bort’ dşipt brott; ’gifta om sig’
dşipt um sig; ’gifta sig’ a) dşipt sig,
b) (ovanl.:) dşiptas
giljotin (nydal.:) slåtermasin m
gjuse diuose m
glas … ’(ett) glas saft’ (iett) saftglas n
glasberget ’hamna på glasberget’
kumå ǫ gamtkullkartų
glasera glasir (äv.: glasira)
glasmästare glasmįester m
glasplåt (fotografisk) glasplåt m
glassbil glassbil m
glasskål glasskål f
glasögonfodral glasogfudral n
glatt … 2. al
glesna … 2. (om moln) gliså upp sig
glidflygplan gliðflygplan n
glimt (fr. sv.:) glimt m
glittedr glitter n
gloende s. böglan n
glufsa … ’glufsa i sig’ a) glup i sig;
b) (mer sv.:) glufs i sig
glädja sig … 2. (i sht vid förväntan) gleð
upp sig
glädjas gleðas. Se äv. glädja sig
glädjebud (fr. sv.:) gleðbuoð n
glädjefull (glädjerik)
(snarast fr. sv.:) glaðelin
glänsande (fr. sv.:) glensend
glänta s. … 2. (långsträckt) lysa f
glödhög … 2. (glödhärd) glyöðärd m
glögg glögg m
glömska … 2. (dåligt minne) jomugiet f
gnabbas … 3. tekås
gnatig … ’gnatig person’ se tjatmåns
gnägga … 2. (smågnägga, gnägga mjukt)
gnassla
god … 2. (välsmakande äv.) … c) (i sht för
djur) guoðät. ’på god väg’ ǫ guoð weg
godhet … 2. guoðska f
godis … 3. karamell n.
Se äv. godsaker, sötsaker
godmiddag gumidag
godo ’i godo’ i guoðu;
’till godo’ et guoðer
godtycklig (fr. sv.:) guoðtykklin
golfbana 1. golfban f;
2. (nydal.:) dşärulosgerd n
golfklubba golfklubb f
golvvärme guovwerm m
gona sig guon sig
gosse … 2. (åld.:) guorre m
gott … ’gott och väl’ (utan problem)
guoðeligen; ’(ha det) gott ställt’ a) (wårå)
kråind, b) (fr. sv.:) (åvå eð) guott stellt; …
’inte så gott’ se ’inte så lätt’; ’så gott de
kan’ best dier dugå; ’så gott det går’ so
guott eð gor
grad … ’stiga i graderna’ staig i graðum
den 20 november 2015 gradvis (fr. sv.:) graðwis
grammofonskiva grammufuonstşiv f
gran … ’frodig gran’ froðgron f; ’liten
gran’ a) … b) (liten, buskig gran el. grantopp, anv. bl.a. för att täppa till gödselglugg med) gluggturv m; ’hög, smal gran
(med klent kvistverk)’ slaunggergron f
granbarr (om enskilt barr) grǫbårnǫl f
grand ’lite grand’ (’lite grann’) nogrand
(kan äv. stavas noðgrand)
grangren grǫkwist m
granngård … ’(i) den närmaste
granngården’ daitomin
grannlaga grannlågå
grannlåt … 3. (bjäfs) bjäll n
granstubbe grǫstungen m
grantimmer grǫtimber n
grantopp … Se äv. under gran
gratisexemplar gratiseksemplar n
gravid … 9. krippdiger
gravvård gravwård m
gravöl gravöl n
gregoriansk grigoriansk
grenvarv kwistwarv n
grepp … 2. grip n. ’få (ngt) grepp om’ fǫ
noð grip ǫ
grimasera … 3. (mer sv.:) grimasira
grindkrok grindkruok m
grinolle, grinunge se under grinig
grisho graisuo m
griskulting … 3. graiskuott m
grismat … 2. graismat m
gro
grovarbeta gruovarbiet
grovsalt ’bit av grovsalt’ solttann f
grovsko gruovskuo m
grovsorterad gruovsortirað
grubbla 1. grumbel; 2. (fr. sv.:) grubbel
grunna 1. fundir; 2. (fr. sv.:) grunna.
Jfr grubbla
grusbank 1. (i el. vid vattendrag) ar m;
2. (i el. vid älv) övar m
grusbil grusbil m
grusgång grusgaungg m
gruvarbete gruvarbiet n
gruvsam (som man gruvar sig för)
gruvlin. ’gruvsamt’ gruvend sig
gryning … 3. (mer sv.:) gryningg f
gråkall 1. gråkold; 2. kulin
gråsiska … 2. (fr. sv.:) gråsisk f
gråsparv … 3. gråfugel m
gråstensmur gråstiensmųor m
gråvide åvseld f. Se vidare VNB
gråväder … 3. (mulet, småregnigt)
saurweðer n
gråärter 1. gråerter f pl;
2. (lokalt:) rettwaikserter f pl
gräddskål flätskål f
gräla … ’gräla på’ (läxa upp) banna;
’gräla häftigt på’ bann upp
gränskontroll grenskontroll m
gräs … 3. (kort o./el. glest) skrabb n
gräsväxt graswekst f
gräsänka grasaintş f
gräva … ’gräva av’ grav åv; …
’gräva ned (ngt i ngt) grav niði
grävmaskin gravmasin
(äv. gravumasin) m
Grönland Gryönland
grönmassa gryönmass f
grönmålad gryönmǫlað
grönsaksland gryönsaksland n
gröt … ’kall (kallnad) gröt’ koldgröt m
grötfat grötfat n
grötklick grötkopp m
grötkräkla grötmoll f
gubbe … 4. (nedsätt.:) gubbknaul m
gubbkväll gubbkweld m
gubbrackare 1. gubbnekk m; 2. kallnekk m
gubbtjyv se föreg.
gubevars gubiwass
Gud … ’Gud nåde’ Guð nǫðe; …
’Guds rike’ Guðs ritşe
gudbevars se gubevars
gudinna guðinna f
gudstro guðstruo f
gul … ’gula fläcken (i ögat)
guolflettşin m b.f.
guldklimp gullklimp (mer sv.: guldklimp) m
gullegris (favorit) guldklimp m
gullgosse se föreg.
gulmålad guolmǫlað
gulvit guolwait
gumma 1. gamtkelingg f;
2. (mer sv.:) gumma f
gummihjul gummijuol n
gummipackning gummipakkningg f
gummipropp gummipropp m
gungstol … 2. (mer sv.:) gunggstuol m
gym (träningslokal) dşymm n
den 20 november 2015 gympa vb dşympa
gå … 3. (om tid, förflyta) a) fårå, b) far
fram, c) go febi; … 12. (om t.ex. säkring)
fårå; 13. (vara möjligt) a) go and, b) go
til; 14. (utveckla sig, ske) bjärå, t.ex. ’det
gick som det gick’ dait eð bar so bar eð;
15. (lyckas) go til. ’gå an’ go för sig; ’gå
av’ … b) (brista) brussn el. brussn åv,
c) (d:o) bråkå åv; ’gå bort’ a) (dö) …,
e) (d:o) iemtas iweg, f) (d:o) kum iemat; ’gå
emot’ a) go mųota, b) dşärå mųota; ’gå
fram (bort) till (ngn)’ go dait að (nogum);
’gå in’ … b) (ge sig in) far in; ’gå in för’
go in fer; ’gå och lägga sig’ a) go og legg
sig, b) (bland många uttr.:) knåit sig, c)
(skämts.:) stypplas åv upi låvån; ’gå omkring’ go umringg; ’gå på’ (fortsätta) drag
ǫ; ’Hur går det för dig?’ Ur gor eð að
dig? el. Ur gor eð fer dig?; ’gå samman’
(samverka) go iuop (sig); ’gå upp’ a) go
upp; b) (ur sängen, masa sig upp) drågå
sig upp el. drag upp sig; ’gå ut på’ (fr. sv.:)
go aut ǫ; ’gå utför’ a) go autfer, b) go
autåv; ’gå över tiden’ (i sht om ko) go
yvyr; ’vara ute och gå’ war aut og go
gång … ’allt på en gång’ ollt iseð; ’den
här gången’ (ss. adverbial) isan gaundşin;
’få i gång’ fǫ i gaungg; ’för första gången’
a) fuost gaundşin, b) fer fuost gaundşin;
’med en gång’ min ien gaungg; ’nästa
gång’ a) kringger, b) (härnäst) järnest; ’på
samma gång’ a) …, b) upǫ summu
gaungg, c) summu gaungg; ’solens gång’
suolgaungg m; ’somliga gånger’ (ibland)
a) summ gaungga, b) summgaungg
går … ’i går natt’ i går um nǫt
2
gälla (kastrera) gelda
gänga vb dşaingga
gärdselstång … 2. gasruoð n; 3. (till
krykkelgard, se stängsel) grasstaungg f
gärdsgårdssyn 1. ruogardssyn f;
2. gassyn f
gästvänlig dşästwenlin
gödkalv dşyöðkåv m
gödsellucka (gödselglugg) dyndşglugg
(ofta bara: glugg) m
gödsla … 4. dşyöða
gökotta … 2. (fr. sv.:) jökott(a) f
göra … ’göra i ordning’ se ordning; ’göra
med’ (hantera) fårå min + dat.; ’göra ned’
a) (klandra) dşär nið; b) (nedvärdera) stşit
nið, c) kasir; ’göra om’ … c) (ändra med
visst besvär) knaul um; ’göra om sig’ skap
um sig; ’göra sig av med’ a) dşärå sig åv
min; b) (gm försäljning) sel iweg; ’göra
sig klar’ dşär rieð sig; ’göra sig i ordning’
a) duon til sig; b) (göra sig fin) fnuså sig;
’göra sig till’ … e) åskåpås; f) (ha manér
för sig) manir sig; ’göra undan’ (göra
klart) a) dşär undǫ, b) dşär åv
Göran (i sht ss. gårdsnamn) Yron
göteborgare jöteborger m
h (bokstaven) 1. liuot-å (stundom bara: å) …
ha … ’ha dit’ ev dait
hacka … ’hacka av’ krukk åv
hackig akkun
hackslåtter 1. akkslått m; 2. uorvslått m
hage … 3. (rasthage för boskap vid längre
förflyttning) fartşitt m
hagelbössa agelbyss f
haka s. … ’kluven haka’ rassaku f
haka vb … ’haka på’ åkå ǫ
haklapp … 2. (mer sv.:) akulapp m
hakparentes (fr. sv.:) åkåparenties m
hakspets (kan omskrivas, t.ex.:) niðoni akun
halka vb … ’halka med’ alk minn
hall 1. (tambur) fösstöv n;
2. (i andra sammanhang:) all m
hallonfall follberswål m
hallå allo (äv. hallo)
halmbal omknipp f
halmkrona omkraungen f
halmlass omlass n
halofenomen se vertikalpelare
halsgrop … 2. (fr. sv.:) åsgruop f
halvdöd … ’vara halvdöd’ se ’knappt
levande’
halvkriminell alvkriminell
halvligga 1. ligg åvwalt; 2. åvligg
halvlång åvlaungg
halvmogen (om lingon som är rött på ena
sidan och vitt på den andra) waitkwiðun
halvmåne åvtunggel n
halvslag åvslag n
halvton åvtuon m (äv. f)
halvvuxen … ’halvvuxen pojke’ …
c) åvweksingg m
han 1. an; 2. (mer utpekande:) an-dar
(el. dan-dar)
den 20 november 2015 hand … ’få hand om’ fǫ um and sig; ’stå
på händerna’ stand ǫ nevum; ’ta hand om’
se under ta
handel … ’driva handel’ andel
handkvarn andkwenn f
handling (dokument) andlingg f
handmangel andmaunggel m
handsåg andsåg f
handtag … 5. (på foderkorg) tautklavi
(yngre grundf.: -klåvå) m
hankatt … 2. (mer sv.:) ankatt m
hans 1. onumes; 2. (obetonat:) oss
harhund erårakk m
harkla sig 1. (småharkla sig) rymsk sig
(äv. rymska); 2. (harkla sig rejält) kräksa;
harläpp (harmyntskåra) skard n
harmynt … ’harmynt kvinna’ skardtytt f
hartraj eråtrokk f
harva … ’harva snett (diagonalt) över
åkern’ sniðå
haröra eråär n
hast ast m. ’i hast’ i ast
hastighet astugiet f.
’i hastigheten’ i astugietn
hatfull, hatisk … 2. atisk
hattform se form 3.
haveri (fr. sv.:) averi n
havsbotten avsbuottn m
havsis avsais m
hebreiska 1. juðska (kan äv. stavas juska)
f; 2. ebreiska f
Hedbodarna Äðbuðär f pl
hederlig … 4. (ärlig, rejäl) riensint
hedersplats ieðersplass m
hedrad ieðrað
hej … 2. öj
hel … ’helt enkelt’ a) ielt ienkelt,
b) ryökeli
heldag (fr. sv.:) ieldag m
helg … ’(i) förra helgen’ förjågdę;
’i helg och söcken’ boð yrkt og ielit
helgdagskläder … 2. (söndagskläder)
sundagsklauter m pl; 3. messklauter m pl
helledudane! (ung.:) ällestan!
helnykterist ielnykterist m
helst … ’som helst’ se fall, hur, när, vad,
vem, vilken
helt … ’helt igenom’ ollt gainum
heltid ieltið f
helvete … ’det gick åt helvete’
eð fuor að ellwitį
hem adv. … ’hem till’ iemað;
’hem över’ iemyvyr
hembygdsfest iembygdsfest f
hemfärd iemferd f
hemgård iemgard m
hemikring se hemomkring
hemkärnad iemtşinnað
hemma … ’där hemma’ … b) iem danę;
’hemma hos’ iemnest; ’hemma på’ iemǫ;
’hemma vid’ iemwið
hemmaplan ’på hemmaplan’ (fr. sv.:)
ǫ iemaplan
hemmastadd 1. tşend; 2. kunnun;
3. bikant
hemmavid iemwið. Se äv. hemomkring
hemom iemum
hemomkring 1. iemringgum;
2. iem ringgum knautą;
3. iem ringgum gardn
hemresa iemrįes f
hemskhet … 2. iemskiet f
hemslöjdare iemslöjðer m
hemsmidd iemsmai’dd
hemstad iemstað m
hemtam iemtam
hemtjänst iemtşenst f
hemväg … ’på hemvägen’ (skrivs gärna om,
t.ex.:) mes ig war ǫ weg iem
hemvändarkväll iemwenderkweld m
hemåt … 4. (i riktning mot hemmet)
iemtertil … ’hemåt över’ iemyvyr
hennes enneres el. ennes
hermelinskinn liekattstşinn n
herre … ’Herre Gud!’ … h) Ärrestan!;
’Herrens bön’ a) Ärrames byön f, b) ŲorÄrr-byönę f b. f.; ’Vår Herre’ a) Ųor Ärre,
b) (åld.:) Wärär (äv. Wärärr) m
herreman (ngt nedsätt.:) ärrgubb m
herrskap … 2. sturfuok n
hetsa upp … ’hetsa upp sig’ (bli arg) byst
upp sig
hetsig … ’hetsig (el. häftig) i sitt tal’
straið ǫ mǫleð
hickande s. iktan n
hieroglyf ieroglyf m
himlakropp (fr. sv.:) imlakrupp m
hindra … ’hindrad’ a) indrað;
b) (adj.) fast
hinna … ’hinna ikapp’ winn etter
den 20 november 2015 hissa ned iss nið
historieprofessor istorieprofessor m
hit … ’hit ned’ a) jųo’tter ni’tter, b) ni’tter
hiterst jųotest
hitta … ’hitta på ngt åt sig’ a) itt ǫ sig
noð, b) finn ǫ sig noð
hitåt … ’hitåt över’ jųotyvyr
hjortfluga (älgfluga, hjortlusfluga,
lusfluga) brindflugu f
hjortronmyr … 2. måirbersmåir f
hjulbent juolbient
hjulpar juolpar n
hjälpa … ’hjälpa till med ngt’ jåp til min
noger; ’hjälpa upp’ a) jåp upp;
b) (hjälpa ngn upp) jåp uppyr
hjärnblödning iennblyöðningg f
hjärncell iennsell m
hjärtmedicin järtmiðisin m
hjärtsnörp (fr. sv.:) järtsnörp n
hobbyrum obbyruom n
hockey okky n (äv. m)
holländska (kvinna från Holland)
ollendska f
honnör onnör m
honung onungg (äv. unungg) m
honungskaka onunggskaku f
hopblandad iuopblandað
hopbyggd iuopbyggd
hoper ’en hel hoper (av)’
(fr. sv.:) ien iel uoper åv
hopklämd iuopklemmd
hoplödd iuoplyö’dd
2
hopp (när man hoppar) 1. upp n; 2. kaut
m. ’göra ett hopp’ dşär kautn el. dşärå ien
kaut
hoppa … Se äv. ’göra ett hopp’
hoppgupp uppdelt f
hopplock … Se äv. småplock
hopptävling upptävlingg f
hor (horeri) uoran n
horaktig uoraktun
horeri uoran n
horisontellt twertyvyr
hostmedicin ųostmiðisin m
hota se äv. liv
hotellfrukost otellfrukuost m
hotfull uotfull. ’vara hotfull’ (t.ex. inför ett
eventuellt slagsmål) bystas
hovmästare uovmįester m
hudsjukdom auðsiuokduom m
hugg … 2. (av smärta, i sht i ryggen) flug n
hugga … ’hugga ihjäl’ ogg ijel; ’hugga
(el. såga) upp till ved’ wiðå upp
hull … ’med hull og hår’ min ull og år
hulling 1. ulltaungg m; 2. (fr. sv.:) ullingg m
humorist umorist m
hundnos … 2. rakknev n
hundraett undraðiett
hundrafemtio undraðfemti
hundraårsjubileum undraðårsjubilium n
hungersnöd unggersnöð f
hungrig … 3. (svulten) swaungg
hur … ’hur än’ … c) ur enn, d) ur
hus … ’från hus till hus’ (från det ena
huset till det andra) ausmillǫ
husbonde … 2. (i sht efter gårdsnamn)
faðer m, t.ex. Urd-faðer, Luok-faðer
husbyggare ausbyddşer m
husesyn (gårdsinspektion) gassyn f
husfar se husbonde
husgavel (gavel på boningshus)
stugugavel m
husgeråd 1. (hushållsgrejer)
ausoldsgräjur f pl; 2. (köksgrejer)
tşyöksgräjur f pl
husgrund … 2. stugugrund m
hushålla … 2. (strängt) tigel
hushållsassistent se äv. köksmaskin
hushållsvåg tşyökswåg (ofta bara: wåg) f
husknut stuguknaut m
husmor … 2. (i sht efter gårdsnamn) muna
f, t.ex. End-mun, Ulas-mun
husnyckel (till boningshus)
stugunytşyl m
hustomte stugutuomt m
husvill auswill
huta åt skråtå að
huva (kapuschong) (fr. sv.:) uva f
huvud … ’han har ett gott huvud’ (han är
intelligent) eð ir skoll ǫ om-dar;
’i huvudet’ (till skillnad från kroppen;
skämts.:) nordǫ erdär; … ’stå på huvudet’
a) stand ǫ ovdę, b) stand ǫ skollam
huvudkudde … 2. (bland flera varianter:)
obkupp m; 3. oggerdskupp m
huvudvärk ’ha huvudvärk’ …
b) (i sht vid bakrus; skämts.) åvå sårt i årę
hybble ybbel n
hyckla 1. skrymta; 2. (mer sv.:) ykkel
hycklare 1. skrymter m;
den 20 november 2015 2. (mer sv.:) ykkler m
hyfsa (jämna till hässja nedtill så att inte
höet hänger ned mot marken) gelda.
’hyfsa till’ yfs til
hyfsad 1. yfsað; 2. (”som folk”) …
hylla … 3. (enkel, t.ex. i timmerkoja)
knappill f
hylsa … 3. olk m, t.ex. ’ringformad hylsa
kring knivskaft’ knaivolk m
hypnotisör ypnutisör m
hyra s. yra f
hytt ytt m
hyveljärn yvelienn n
hyvelmaskin yvelmasin m
hyvelspån … 2. (att ha i madrassen)
sainggokker m pl
hål … ’sticka hål på’ pikk ǫ
håla uolu f
hålig uolun
håll … ’från alla håll’ frǫ ollum oldum;
’på långt håll’ ǫ launggt old; ’åt det
hållet’ a) að dyö oldę, b) daitað; ’åt sådana håll’ (på sådana ställen) slaik wea
hålla … ’hålla fram’ old fram; ’hålla på
med’… e) fårå min; f) (pyssla med) puotå
ǫ min el. puotå ringgum; g) (stundom nedsätt.:) kravel ǫ min; ’hålla sig framme’ old
sig framme el. (mer älvd.:) old framm sig;
’hålla sig till’ old sig að; ’hålla tillbaka’
old att; ’hålla uppe’ (om vädret) old sig
håna … 2. eksa; 3. (mer sv.) ona
hårarbete årarbiet n
hårbotten årbuottn m
hårdhänt årdent
hårdvall skerpa f
hårfint årfint
håröm (snarast fr. sv.:) åröm
häckla s. bysta f
häcksax (fr. sv.:) ekksaks f
hädande (hädelse) äðan n
hädelse se äv. hädande
häfte (fr. sv.:) efte n
häftig … 4. (till humöret) sinnun
häkta vb … ’häkta ihop’ ekt iuop
hälla … ’hälla i’ a) ell i el. ell auti; …
e) (droppvis) dräp i; … ’hälla ur’ o. ’hälla
ut’ ell yr
hälsa vb … ’hälsa på’ (vara på besök hos)
war ǫ by að
hälsena älsin f
hälsovårdsmyndighet
elsuwårdsmyndugiet f
hälsporre (fr. sv.:) älspuorr m
hämnas … 3. (ge igen) buot att
hämnd emnd f (äv. m)
hämta … ’hämta sig’ fǫ att sig
händelse Jfr incident
händig … 5. slyög el. slyögd; 6. nevåð
hänga … ’hänga ihop’ aindş iuop; ’hänga
och dingla’ bjälla; ’hänga sig’ (t.ex. om
dator) aindş sig; ’hänga sig fast’ aindş sig
fast; ’hänga sig på (ngn)’ fassn ǫ (non)
hänryckning (fr. sv.:) enryttşningg f
hänsynslös … 2. (stundom:) uondlos
hänvisning (fr. sv.:) enwisningg f
häpna … 3. werd gåpend
här … 3. (mer utpekande, stundom ’här
borta’) jen jųote; 4. ’här!’ …
härbre … 2. (på stolpar) stuopbaur n
härbredörr baursdörer f pl
härbretrapp(steg) (plattform av två klovor
framför härbredörr) baurstinner f pl
härd … 2. (mer sv.:) ärd m
härda … ’härda ut’ erd aut el. ärd aut
härifrån … 2. (åld.:) ieðǫ; 3. (ovanl.)
jųotǫter. ’gå härifrån!’ a) gok undǫ!,
b) gok ieðǫ!; ’härifrån längs’ jųotǫter
härlig ärlin
härmask … 2. fimakk m
häromåret järumåreð
häruppe 1. järuppe; 2. järuppter
hässja … ’enkel hässja’ ienkeless f
hässjevirke … 2. (upplagt i ett kryss)
essyrtşkross m
hästbyte estbyt n
hästköp 1. esttşyöp n; 2. (hästaffär)
estaffär f (äv. m)
hästlass estlass n
hästmule, hästnos estnev n
hästskopåse (för förvaring av hästskor o.
skoverktyg) estskuokupp (el. bara
skuokupp) m
hästskoväska se föreg.
hästskälla eststşäll f
hästväg (i skog) estweg m
hätsk jfr hatisk
hävd ’av hävd’ eter ävd
hävel (höhävel) … 2. bjärul m
häxmjölk trullmjok f
den 20 november 2015 hö … ’hö på slag’ (hö utbrett på marken
till torkning) rufsa n; ’hö som hästen ratat’
(o. som gavs till korna) yrät n
höfång … 2. (i sht vid hässning) kamba
(äv.: ökamb) f
högdragen … 2. ogdrai(ð)n.
Se äv. högfärdig
högerskida yögerskaið f
högervarv yögerwarv n
högiva … ’göra (en) högiva’ ųolla
högkant ’på högkant’ ǫ ogkant
högmodig … 2a) sturlin; b) stursklin
höhässja … 2. grasess f
höja … ’höja till skyarna’ iss upi stşyär
hökorg se under korg
hökuggla (från sv.:) okugel f
höpress öpress m
höra … ’höra dit’ är dait; ’och hör sen!’
og är ǫ sę!; ’höra till’ … d) (ung. ingå)
är attrað
hörn … ’vara med på ett hörn’ war minn
ǫ ien (nyare: iet) örn
hörnstolpe i öppen spis …
2. (d:o med ring) ringgstuop m
hörselskydd se öronskydd
höskulle … ’höskulle över stall’
stollsjäll m
höst … ’fram på hösten’ framǫ ostn;
’i höst’ a) i ost, b) að ostem
höstdagjämning ostdagiemmen f
höstfin ostfin
höstfärg ostferg f
höstis (seg) bungenais m
höstlov ostluv n
höstmorgon ostmorgun m
höstnummer ostnummer n
höstrå östrä n
höstsidan ostsaiðą f b.f.
hötapp 1. ötapp m; 2. (ofta om oslagen)
ötjäst m; 3. (lite hö, inknutet i hästkläde,
medfört på färd) ökross m
hövding övdingg m
ibland … 3. (somliga gånger)
summgaungg el. summ gaungga
idas … 4. dşiet upp
ideligen olltiett. Jfr ofta, titt som tätt
idissla … 2. itäst
igenmulet … 3. attstuppað; 4. atteppt
igenstängd attstainggd
igensvullen attsuolln
ihjäl … ’ha ihjäl’ … c) (klämma ihjäl, om
ohyra) drepå
ikon (på dator) ikon m
illgrön illgryön
illistig ilistun
illröd illroð
illusion illusiuon m
illusionist se trollkonstnär
ilsken … 4. sinnun
immigt 1. dumbut;
2. imbut
immun immun
in … ’in i’ …, b) inter; … ’in till’ inað
inbilla … 2. set i. Jfr tuta i
inbillning inbillningg f
inbjuda se bjuda in. ’inbjuden’ inbuoðin
inbäddad inbeddað
incident ((förarglig) händelse el.dyl.)
färäld (äv. färeld) n
individualisera individualisira
indragen indraiðn
infektionskänslig infeksiuonstşenslun
inflyttningsfest inflyttninggsfest f
infoga (fr. sv.:) infuog
informationsteknik (IT)
informasiuonsteknik m
infusion infusiuon m
inför 1. fromonað; 2. infer
införstådd (fr. sv.) infestå’dd
ingenstans … 4. int werru
ingenvart inggan weg
inhyses (inneboende) innåises
inkassera kreva
inklämd inklemmd
inkludera … Jfr inräknad
inkonsekvent 1. inkonsekwent;
2. ųokonsekwent
inlagd inlaggd
inne … ’inne på’ inǫ
inneboende se inhyses
innebränd innbrennd
innebörd 1. mieningg m (äv. f);
2. (fr. sv.:) innebörd f
innefatta (fr. sv.) innefatt
innegrej innegräj m
innerficka innǫtilfikk f
inplanerad inplanirað
inreda inrieð
inregistrera ridşistrir in
inriden inriðin
den 20 november 2015 inrikta sig på (fr. sv.:) inrikt sig ǫ
inriktad inriktað
inristad inristað
inräknad (inkluderad) innirekknað o.
inrekknað
inseminatör 1. inseminator m;
2. (bland flera varianter:) siminatör m
insekt … 3. (fr. sv.:) insekt f
inseminera inseminira
insida … ’på insidan’ innoni
insistera 1. propsa; 2. pokk ǫ
inskolad inskaulað
inskolning inskaulningg f
inskolningsperiod
inskaulninggsperiuoð m
inskuren inskuorin
inslagen … 2. (om paket) inlindað
insnöad insni’nn
inspelad inspilåð
inspirationskälla inspirasiuonskeld f
insprutning insprutningg f
inteckning intekkningg f
integration integrasiuon m
integritet integritiet m
intelligent se under huvud
interjektion autruopsuord n
intervjua … 2. (fråga ut) spyr aut
intim (fr. sv.:) intim
intrig intrig m
inträde … ’betala inträde’ (och gå in)
bital in sig
inuti I. adv. a) inni, b) innoni
inverkan inwerkan f (äv. m)
investering inwestiringg f
invitation inwitasiuon m
invända (fr. sv.:) inwend. Jfr säga emot
invändigt 1. innoni; 2. innǫtil;
3. (mer sv.:) inwendut
invänta … 3. (fr. sv.:) baið in
i-pad 1. (skämts.:) kluo’ssa f; 2. (d:o) padda f
i-pod ai-podd m
isande ’isande kallt’ gneksut
isborr … 2. aisbuori
(yngre grundf.: -buorå) m
isbränd swallbrennd
isfiske aisfistş n
ishockeyklubba aisokkystor m
islagen islaiðn (äv. islaiðn)
islåda aislåð f
isolering isoliringg f
isskrapa aisskrapu f
isskåp aisskåp n
isterbuk Jfr ölmage
IT IT
it-världen it-wärdę f b.f.
ivrare ivrer m
ja … Jfr äv. följ.
jaa … 2. ęę (äv. ä̢ä̢)
jaga … ’jaga upp’ jag upp; ’jaga upp sig’
se skrämma upp sig
Jakob Jäkob (m.fl. varianter)
jakthund jaktrakk m
jaktkamrat 1. jaktkamrat m; 2. (jaktkompis) jaktkompis m
jaktmetod jaktmetuoð m
jaktstuga (jaktkoja) jaktkåj f
jakttorn passtorn n
jamen (ja, men) jamen
japanska (japansk kvinna) japanska f
javisst … 2. dǫ wisst i ex. ss. eð willd an dǫ
wisst eð (javisst ville han det)
jazzlåt slikåbit m
Jerusalem Dşirusalem6
Jesus ’i Jesu namn’, i jisse namn’
i Iessu namm
jisse se Jesus
jobbig … ’jobbigt’ äv. …
c) (plågsamt) painsklit
jodå juðǫ
Johannes 1. Juannes m;
2. (vardagligt:) Jannes m
John Blund (nydal.:) Jugǫ-Bil m
Jonas Juonas
joo … ’joo då’ juu ðǫ
jord … ’god jord’ (odlingsbar mark)
guoðland n
Jordan Juordan
jordbit juordbit m
jordbruk … ’bedriva jordbruk’ buonda
jordbävning juordbävningg f
jordgetingbo juorddşietinggbu n
jordgolv juordguov n
jordkällare … 2. (källare utanför
boningshuset) auttşäller m
jordledning juordlieðningg f
jordmån juordmon m
6
Varianten Ierusalem, som jag använde i Juanneswaundsjilą, är konstruerad, medan Dşirusalem är en
genuin form.
den 20 november 2015 jordskalv (fr. sv.:) juordskalv n
jordvärme juordwerm m
Josef Juosef m
jucka … 2. jukå
Judas Juðas m
judinna 1. juða f; 2. (mer sv.:) juðinna f
julbak juolbak n
julbord juolbuord n
julbröd juolbröð n
julefrid se julfrid
juleljus se julljus
julgranskula juolgronskaul f
julhandla juolandel
julkorv juolkuorv m
julljus juolliuos n
julmat … 2. juolmat m
julnummer juolnummer n
julpynt … 2. juolsaker f pl
junta junta f
juridik juridik m
justitiedepartement justitsiedepartement n
justitieminister justitsieminister m
jäkta … ’jäkta i väg’ fekt åv
jäkel (t.ex. besvärlig person) knevel m
jäklar! … 4. (jäklar också!) pokker og!
jäklas ’jäklas med (ngn)’ fassn ǫ (non)
jäkta … ’jäkta på’ fekt ǫ
jämfota, hoppa …; 2. upp iemfuota
jämförbar (fr. sv.:) iemfyörbar
jämförelse ’i jämförelse med’ mųota
jämförelsevis (fr. sv.:) iemfyörelswis
jämna vb … ’jämna till’ iemmen til;
se äv. hyfsa
jämnmod iemnmųoð n
jämra sig … 5. låt um sig
järnbeslag iennbislag n
järnbit iennbit m
järngryta ienngryt f
järnskoning …
2. (på träspade) rekuskuo m
järnstycke iennstyttş n
järnverk iennwerk n
järnvägsstation iennwegsstasiuon m
jäsdeg jäsudieg m
jäsning jäsningg f
jäst (particip av jäsa) iesin
jättearg 1. liuotjälåk; 2. sturjälåk;
3. brennarg
jättebra 1. liuotbra (äv. liuota bra);
2. (fr. sv.:) jättebra; 3. kanuonbra
jättedålig 1. liuotdålin;
2. (svårt sjuk) sturkrakkun
jätteelak liuotlieð
jätteenkel jfr jättelätt
jättefin … 4. brennfin;
5. (jättevacker) liuotgrann
jättefort liuotstrai’tt
jättegammal liuotgåmål
jätteintressant liuotintressant
jätteintresserad liuotintressirað
jättejobbigt (mentalt) liuotklient
jättekall liuotkold
jättekonstig liuotunderlin
jättelänge 1. liuotlaindş; 2. sturlaindş
jättelätt liuotlitt
jättenervös 1. liuotnervös; 2. liuotnervun
jätteont liuotsårt
jätterädd 1. (vanl.:) liuotredd; 2. brennredd; 3. (i sht mörkrädd) liuoträðn;
4. (d:o, mer sv.:) jätteräðn). Se äv. skiträdd
jättesnabbt liuotstrai’tt
jättesnäll 1. liuotfrek; 2. sturfrek;
3. (fr. sv.:) jättefrek
jättestark liuostark
jättesvår 1. liuotswår; 2. liuotdşärå
jättetjock liuotdiger
jättetråkig liuottråkun
jättevarm liuotwarm
jätteödla (konstruerat:) risuell f
jävel … 2. liuote m
kabin kabin m
kabbeleka … 3. (lokalt:) tuoskblyömm m
kadaver (as) 1. däsl n; 2. doðkrytyr n
kaffedags … 2. kaffitiðę f b.f.
kaffepaket kaffipakiet n
kafferep kaffiriep n
kafferost kaffirost m
kajkant kajkant m
kakburk kakubutt m
kakform (t.ex. sockerkaksform)
kakuform m
kall … ’(allt)för kallt’ uvkollt; ’mkt kallt’
a) sturkollt; b) (om väderlek äv.) gneksut
kalla … ’kalla dit’ (tillkalla) koll dait;
’kalla på’ a) yöp að sig, b) buoðå; ’kalla
samman’ koll iuop; ’kalla till sig’ a) koll
að sig; b) (ropa till sig) yöp að sig
kallim koldlaim n
kallprata koldakudir
kallsvettas koldswettas
den 20 november 2015 kalsonger … 2. kallunderbruok f sg
kalvning ’hjälpa till vid kalvning’
drag lisluks
kalvsvans 1. kåvali (yngre grundf.: kåvålå)
m; 2. kåvrump f
kam … 2. (slangbet.:) erra f;
3. (”lusräfsa”, fr. sv.:) lausrefs f
kamel kamil (äv. kamiel) m
kamelhår kamilår n
kamratförening kamratferieningg f
kanonkula kanuonkaul f
Kanonvägen Kanuonwe’n m b.f.
kansliråd kansliråð n
kanslisekreterare kanslisikritirer m
kaos 1. kaos (man förväntar sig äv. kaus i
enlighet med sniųokaus) n
1
kap (vedkap) kap m
2
kap kap n
kapabel 1. (duglig, duktig) börg;
2. (till ngt) guoðtil. Se äv. duktig
kapacitet kapasitiet m
kapsåg … 2. (förr vattenkraftsdriven)
twertyvyrsåg f
kapuschong se huva
karda 1. (redskapet) ka’ll m;
2. (d:o, mer sv.:) karda f;
3. (kardad ullsträng) ka’ll m
kardan kardan m
kardborre (fr. sv.:) kardbuorr m
Karl Karl. ’Karl XII’ Karl XII.
Se äv. Carl XVI Gustav
karltokig kalltuokun
karott karott m
kast kast n. ’ge sig i kast med’
dşävå sig i kast min; ’tvära kast’ (t.ex. i
väderleken) twerų kast
kasta … ’kasta i’ a) slaindş auti; b) (ngt
t.ex. i vattnet) kast auti; ’kasta iväg’ …
f) wind åv; ’kasta ned’ (t.ex. i vattnet) kast
niði; ’kasta på’ kast ǫ; ’kasta på sig’ (ett
klädesplagg) kast ǫ sig
kastrulle (rulle på kastspö) kastrull m
kastrullock kastrulluk n
katalog … 2. priskurant m
katrinplommonkräm
(skämts.?:) knappeljukk f
katsa (fiskfälla) slyöða f
kavaljer (i dans) kavaljer m
kavla … ’kavla upp’ (ärmar) …
b) (mer sv.:) kavel upp
kavat … 3. (mer sv.:) kawat
kejsarkrona tşäjserkruon f
kelgris se gullegris
kemi tşemi m
Kerstin 1. Kestę; 2. (yngre:) Tşestin
ketchup kettşup o. kettsup m
key-board ki-buord n
kika … ’kika fram’ tşik fram; ’kika in’
tşik in; ’kika ut’ tşik aut. Jfr titta ut
kikna … 2. kaipas brott
kila … ’kila fast’ … b) negel el. negel
fast; ’kila i väg’ tşil iweg; se äv. pila i väg
kinesrestaurang tşinarestaurangg m
kinkblåsa tşinkblås f
kippa efter andan kaipa
kiss 1. piss n; 2. mig n
kissa … ’(gå och) kissa’ (skämts.:) …
d) liet att Messias; ’kissa på sig’ piss ǫ sig
kissande s. pissningg f
kisseri se kissande
kissflaska (urinflaska) pissflask f
kisspåse (urinpåse) pisskupp m
kittelbotten kesslbuottn m
klack till klokk til
klacka klakka
kladda … 4. (smeta, måla) tǫster
kladdmåns 1. kwakksyl m;
2. kwakksmyril m; 3. kwakk m
klaga … ’klaga på (över) att’
klågå yvyr at
klagosång kwainggelsaungg m
klandra … 4. (åld.:) straffa
klar … 5. (molnfri) blaunk
klara … 2. (t.ex. kaffe) a) klåra, b) klår
att, c) ok att; ’klara sig’ … d) (reda sig)
bärg sig, e) (d:o) dşärå sig nog råð
klarinett klarinett m
klarskinn klårstşinn n
klema (dalta, pjoska) kliema
klentimmer klientimber n
klentrogen ųotruo’n el. ųotruogen
klibba fast … 2. (klibba fast vid)
kliemas wið
klibbal bukkålder f
klick 1. kliema f; 2. (mer sv.:) klikk m
klicka … ’klicka till’, i sht ’klack till’
klokk til
klippa … ’klippa in’ klipp in
klippare klipper m
klistra … ’klistra igen’ (t.ex. ett kuvert)
den 20 november 2015 a) klister att, b) kliem att; ’sitta (som)
klistrad’ sitts (sos) työråð
Klitten 1. Klittn m b.f.; 2. Klittbynn m b.f.
’i Klitten’ upǫ Klittem; ’till Klitten’
upǫ Klittn
Klittenbackarna Klittbokkär m pl b.f.
Klittenbor … 4. Klittfuok n
Klittenmål Klittmǫl n
kliva … ’kliva över’ staig yvyr.
Jfr äv. stega
k-ljud k-liuoð n
klocka … 2. (klingande klocka i urverk)
klaungg m. ’klockan fyra’ klukką fyra
klockarmband klukkarmband n
klockskåp klukkskåp n
klockslag klukkslag n
klockvarv klukkwarv n
klok … ’klok gumma’ (med övernaturliga
insikter) slugkelingg f; ’klokare än förut’
oðerkluokera
kloss kloss m
klottra … ’klottra ned’ (kasta ned) rot nið
klottrig rotun
klots se kloss
klunga klungga f
klurighet (fr. sv.:) klurugiet f
kluven … ’kluven haka’ rassaku f
klyka … ’självväxt klyka i vilken en
grasstaungg (se stängsel) vilade’
staunggkrykkel f
klyv (i sht vedklyv) klyv m
klyvmaskin klyv m
klåpare … 2. klauttşyll f
klä … ’klä om’ kläð um
klädd … ’fint el. vackert klädd’ a) įekum,
b) įekum i kläðum
klädesplagg … 2. kläðplagg n
klädhög klautstakk m
klämma … ’klämma ihjäl’ … b) (t.ex.
insekt) …, c) (d:o) drepå; ’klämma ned
(ngt i ngt)’ klemm niði; ’klämma ur sig
(t.ex. ett svar) påis yr sig; ’klämma ut (ngt
ur ngt)’ klemm autyr
klänga … ’klänga sig fast’ a) kleðer fast
sig; b) (med klorna) klyön fast sig
klättra … 3. (fr. sv.:) kletter.
’klättra i väg’ kleðras åv
klövjebörda (klövjelast) klyv f
knall (smäll) (fr. sv.:) knall m.
Se hellre smäll, skott, explosion
knalla … ’knalla i väg’ … c) knall iweg,
d) knupå iweg, e) knupå åv; ’knalla på’ …
c) (opersonligt, rulla på) rambel ǫ
knallhatt (tändhatt) knallatt m
knapptryckning knapptryttşningg f
knatte knatul m
knatter (smatter) knatter n
”knattersnurra” (leksak, bestående av
sågtandad pinne med propeller framtill;
pinnen gneds med en mindre pinne, varvid
ett knattrande ljud uppstod och propellern
snurrade) fråtåfil f
knepig … 4. (finurlig) knysun
knepighet knipugiet f
knipa vb … ’knipa ihop’ knip iuop
knivtånge knaivtaungg m
knoga … ’knoga på’ a) knųog ǫ,
b) trygel ǫ, c) ty̢öt ǫ
knopp … ’klar i knoppen (huvudet)’
a) klår i tullam, b) klår i knuppem
knopplist knapplist f
knoster … ’slå med knoster’, ’arbeta med
knoster’ knǫster
knuffa … ’knuffa i’ (ffa. i vattnet) rek
niði; ’knuffa till’ bukå til að
knycka … 4. (stjäla) måså
knyta … ’knyta på (sig)’ knåit ǫ (sig);
’knyta åt’ knåit að
knåpa … ’knåpa ihop’ … b) knupå iuop
knåpig … Jfr pillig
knä … ’falla på knä’ kriuop ǫ kni;
’få på knä’ fǫ ǫ kni
knäa … ’knäa i väg’ kni åv
knäfalla kriuop ǫ kni
knäppa … ’knäppa händerna’ knepp iuop
nevum; ’knäppa ned’ knepp nið; ’knäppa
på’ knepp ǫ
knäppning (på klädesplagg)
knįepstellningg f
knölsyska rostmynt (mer älvd. vore:
rostmymt) f
ko … ’brunstig ko’ yksntşyr f; ’ko som
inte bryr sig om att komma hem på
kvällen’ uondlostşyr f
kobent 1. kubient; 2. tşyrbient
kod koð m
kofot kufuot m
kofösare se påfösare
koj ’krypa till kojs’ … d) gryvel niði
saindşę, e) gryvel niði låjų, f) kriuop i kåis
den 20 november 2015 koka vb … 4. (trans., t.ex. potatis, äv.)
kravel. ’koka färdigt’ (intr.) kuok rieðu;
’koka ihop’ a) kuok iuop; b) (konkret)
kuok att
kokkaffe kuokkaffi n
koklöv tşyrklov f
kokmalet kuokmelið
kokstång (trästör, på vilken kokkärl
hängdes över elden) 1. (i öppen spis)
rabal el. rabbal n;
2. (i det fria) kuokstor m
kolera kulira, kuolera (m.fl. varianter) f
kolgård kuolågard el. kuolgard m
kolla (kontrollera; se, titta) … ’kolla på’
(se på, titta på) (fr. sv.:) koll ǫ
kollapsa (bli totalt utmattas) kurka
koloni koloni m
kolonilott se föreg.
kolryss 1. kuolry’ss m;
2. (kolskrinda) kuolskrynd f
komet kumįet m
komisk … 3. triruolin
komma vb … ’komma av sig’ (när man
talar) akudir i bend sig; ’komma emot’ a)
war attri, b) kum attri; ’komma fram till’
kum fram að; ’komma på (åt sig)’ finn ǫ
sig; ’komma upp’ … c) (på morgonen)
kum upp sig; ’komma ur’ kum yr; ’längre
kommet’ (om t.ex. våren) laingger fram
kommatecken kommatekken n
komminister … 2. (fr. sv.:) komminister m
kommunicera kommunisira
kommunikation kommunikasiuon m
kompass … 2. (nydal.:) weðerstrikswaiser m
komplettera … 4. (fylla på) fyll etter
komplettering komplettiringg f
kondition … 2. pust m. ’få tillbaka
konditionen’ fǫ att pustn
konferencier (skämts.:) komframogseg el.
komframogseger m
konfiskation konfiskasiuon m
konjaksflaska 1. konjaksflask el.
konjakflask f; 2. konjaksputell el.
konjakputell m
konkurrens konkurrens m
konkursfärdig konkussferdun
konservöppnare konservyppner m
konsistensfett konsistensfietað n b.f.
konsonant 1. konsonant (äv. konsunant) m
konstaterande s. konstatirend n
konstlad kunstlað
konstruera … 2. (skapa) dşär til
konstverk kunstwerk n
konsultfirma konsultfirm f
kontakta … Se äv. vända sig till
kontaktperson kontaktpersuon m
konung se kung
konversationskurs konwersasiuonskuss m
koordinat koordinat m
koordinator koordinator m
kopiera kopir (el. kupir, mer sv.: kopiira).
’kopiera av’ kupir åv (äv. kopiir åv);
’kopiera in’ kopiir in
kopparkärl kupärkräld n
kopparmynt kupärpeningg m
kopparplåt kupärplåt m
kopparslant kupärpeningg m
kopparstycke kupärstyttş n
koppla … ’koppla till’ koppel til;
’koppla ur’ koppel yr
koppning ’kvinna som sysslade med
koppning’ kuppkelingg f
korallrot korallruot f
korg … 2. (stor hökorg, stillkorg) …
d) ųolltaut f; e) ötaut f.
’flätad korg’ flietaðkorg m
korkskruv kurkskruv m
korn … Jfr frö
korpulent Se äv. stormagad
korrektion korreksiuon m
korrespondenskort korrespondenskuort n
korrespondenskurs korrespondenskuss m
korrigera … 3. (fr. sv.:) korrigira
korrugerad korrugirað.
’korrugerad plåt’ korrugiraðplåt m
kors! … 2. ässe!; 3. kosteligen!
korsbord (mat- o./el. bakbord med korsade
ben) krossbuord n
korsdrag kossdrag n
korsförhör krossferör el. kossferör n
Korskällan Kosskeldą f b.f.
kort adj. … 2. (liten till växten) stuttwekst;
’inom kort’ (skrivs helst om, t.ex.:)
nų snąrt
kort s. … 2. (bild, ej bara på person)
putrett n
kortison kortison n
kortisonspruta kortisonsprut f
kortlapp kuortlapp m
den 20 november 2015 kortväxt 1. stuttwekst; 2. smǫwekst
korvbit kuorvbit m
korvgubbe kuorvgubb m. Jfr följ.
korvhandlare kuorvandler m. Jfr föreg.
korvhorn kuorvuonn n
korvring kuorvringg m
kosta … ’kosta på sig’ kuost ǫ sig
kostsam kuostsam
kotknackare kuotknakker m
kraftbolag kraptbulag n
kraftfull (fr. sv.:) kraptfull
kraftverksbygge kraptbyddş n
kraftverksdamm kraptwerksdamm m
krage … ’ta sig i kragen tågå sig i krågån
kragsnibb krågåsnibb m
krake … 3. (ynklig person) krakk m
krama … 3. krama. ’krama ihop’
a) myöl iuop, b) (t.ex. smör) kram iuop
kranium 1. doðskoll m; 2. ovuðskoll m
kranskärl (fr. sv.:) kranskräld n
krasslighet … 3. (mer sv.:) krasslugiet f
kravla … ’kravla i väg’ kresslas åv
kretskort kretskuort n
krigstid krigstið f
krigsvinter krigswitter m
kriminalitet (skämts.:) kriminella f
kring … Se äv. omkring
kristallkula kristallkaul f
kristendomsstycke kristnduomsstyttş n
kritisera … 2. (nedvärdera) stşit nið
krok … 3. (krok till hakgångjärn, fäst i
dörrpost, grindstolpe el.dyl.) lånåkruok
(äv. lenukruok) m; 4. (träkrok att dra av
kitteln från elden med) åvold m el. åvoldskruok m
kroka kruoka
krokben ’lägga krokben för’ (biuoð til)
kryötş nið
krokig … ’krokig (t.ex. kutig) person’ …
c) (nedsätt.:) staunggkrykkel f; ’krokig
person som går med käpp’ storkrytşyl m
Kronan (Statsmakten) Kruoną f b.f.
kronofogde … 2. kruonufuogd m
kronologisk kruonuluogisk
kroppsdel kruppsdiel m
kroppskontakt kruppskontakt m
krossa knoså el. knoså sund
krubba … 3. (för får) takkiet f;
4. (för kalv(ar)) kåviet f;
krumelur … 2. (koves) kovies m
krusidull (fr. sv.:) krusidull m
krutrök kruträk m
kruttorr kruttuorr
krux kruks n
krya ’krya på dig! kry ǫ dig!
kryckkäpp 1. storkryttş f;
2. (fr. sv.:) krykktşäpp m
kryddig 1. (kryddad) kryðað;
2. (fr. sv.:) kryddun
kryddmått kryðmǫtt (mer sv.: kryddmǫtt) n
kryddväxt kryðwekst m
krypa … ’krypa till kojs’ se koj; ’krypa
ut’ a) (snarast på knä) kriuop aut;
b) (närmare marken) gryvel aut
kråkklöver knaipkǫl m
krångel … 5. (mankemang) kukkel n
kräfta … 2. (sjukdomen) kreviką f b.f.
kräksjuk spajklien. Se äv. kräkfärdig
kräla 1. (krypa) gryvel;
2. (t.ex. om orm) lopa
kräva … ’kräva in’ kreva
kuckeliku kukkeliku
kulen … 2. (gråkall) kulin
kulhammare kaulåmår m
kulturcentrum kultursentrum n
kulturellt kulturellt
kundvänlig kundwenlin
kunglighet kunggligiet f
Kuntmått Kuntmǫtt
kurragömma 1. tşugås-og-gemas
(äv. tşugu-og-gema m.fl.)
kusinbarn 1. kusinkripp m; 2. (mer sv.:)
kusinbarn n; 3. (konstruerat:) slunggkripp m
kuska (fr. sv.:) kuska
kuskbock (liten, på släde) undsfått m
kutryggig … 3. kruokun
kvarnlave 1. lauðer m; 2. kwennlavi
(yngre grundf.: -låvå) m
kvarntratt (kvarntut) kwenntaut
(el. bara taut) m
kvart … ’stup i kvarten’ (fr. sv.:) stup i
kwartn
2
kvarter (¼ aln) kwartier o. kwartir n
kvinnlig … 2. (fr. sv.) kwinnlin.
’kvinnlig präst’ se kvinnopräst
kvinnopräst 1. kwinnfuoksprest m;
2. kelinggprest m
kvinnosjukdom (kvinnokrämpa)
kwinnfuoksbiswär n
kvitta … 2. (göra detsamma) kwitta
den 20 november 2015 kväll … ’fram mot kvällen’ framað
kweldem; ’frampå kvällen’ framǫ kweldn;
’mot kvällen’ að kweldem; ’god kväll’
gukweld; ’till kvällen’ að kweldem
kvällsbestyr kwellsdşärå n
kvällsfoder ’ge kvällsfoder’ still et kwells
kvällsmat 1. kwellsjätå n
kvällsmjölka mjok et kwells
kvällssida kwellssaið f. ’fram på
kvällssidan’ framǫ kwellssaiðun
kvällssyssla kwellsdşärå n
kvällsvard … 2. nǫtwerd m
kvävas … 4. kwävas
kylig … 3. (ffa. om väder) swalsklin
kylrum tşylruom n
kylslå tşylslå
kylskåp … 2. (ovanl.) koldskåp n
kylskåpsdörr …
2. (ovanl.) koldskåpsdörer f pl
kynne (snarast fr. sv.:) tşynne n
kypare tşyper m
kyrkby tşyörtşby m
Kyrkbyn i Älvd. … ’uppe i Kyrkbyn’
(sett från de nedströms liggande byarna)
uvomin
kyrkgolv tşyörtşguov n
kyrkslavisk tşyörtşslavisk
kyrktak tşyörtştak n
kyss … 3. lisslan m b.f.
kyssa … 4. pussa
kåda … 4. (tunn, klar grankåda, anv. som
sårsalva) lettşkwåð f
kådgran kwåðgron f
kådig … ’kådig gran’ kwåðgron f
kålblad kǫlblað n
kåseri kåseri n
kåt (i sht i yngre språk:) kǫt
kälke … 5. (kälke (släde) med fyra
hörnstolpar för transport av t.ex. ved)
ståkådråj f. Se äv. dragkälke
källa 1. kelda f; 2. (mer sv., i sht i överförd
betydelse:) tşälla f
källare … ’källare under boningshuset’
inntşäller m
källarvåning tşällerwåningg f
kämpa … ’kämpa på’ … b) spienn i
känd … 2. (mer sv.:) tşend
känslig … ’känslig för värme i läpparna’
(om person som t.ex. ej tål het dryck)
nęverleppað
käpp … ’krokig person som går med
käpp’ storkrytşyl m
käppkines tşäpptşinįes m
kärl … 3. (blodkärl) tşärl
(mer sällan:. kräld) n
kärleksbrev tşärlieksbriev n
kärnande s. tşinningg f
kärnstav tşinnmoll f
kärr 1. (ung.:) saurland n; 2. (ung.:) myst f;
3. (ung.:) dikker n; 4. (ung.:) drituol n;
5. (fr. sv.:) tşärr n
kärrspira graswarg m
kärrviol päðernikk f
kärrväg tşärrweg m
köksmaskin 1. tşyöksmasin m;
2. (nydal.) stäpkwenn f
köksassistent se köksmaskin
köksfläkt tşyöksflekt m
köksgolv tşyöksguov n
köp … ’till på köpet’ … d) attrað ollu,
e) attrað oll eller; f) (mitt i alltihop)
mitt auti ollu
köpebrev tşöpbriev n
köra … 3. (på skottkärra) ralla. ’köra
bort’ tşyör undǫ; ’köra förbi’ åk febi;
’köra i väg’ (bila i väg) bil åv; ’köra in’ …
c) (föra in) rek in; ’köra upp’ a) åk upp;
b) (driva upp) rek upp; ’köra ut’ (driva ut)
… c) fy̢ös aut; d) (forsla ut) åk aut
körbar tşörbar
körnare tşörner m
körredskap (snarast fr. sv.:) tşörrieskap n
körsbär (fr. sv.:) tşörsber n
kötthylla (av spjälor uppe vid taket, där
kött förvarades) tşyötjäll m
laboratoriechef laboratoriestşäf m
ladudörr laðudörer f pl
ladugolv laðuguov n
ladugårdssvale (lagårdssvale, fähussvale)
fjǫsswali (yngre grundf.: -swålå) m
laduknut laðuknaut m
lag … ’i mesta laget’ i driuogest lag
laga … ’laga sig i väg’ lågå sig el. lågå sig
åv el. lågå sig iweg
lagbok lagbuok f
laggarvante (anv. vid bandningen)
banduott m
laggkärl … 2. (laggad bytta) wiðåbytt f;
3. (d:o, mindre) rindşa f. Se äv. träkärl
lagkamrat lagkamrat m
den 20 november 2015 lagledare laglieðer m
lagligen 1. lagli; 2. (fr. sv.:) lagligen
lagom … ’så lagom (heller)’
a) dǫ so mjog, b) dǫ so fasuli (eld)
lagtext lagtekst f
lamphållare lampolder m
lampkrok lampkruok m
lampkupa lampkup f
lampsken lampstşin n
landfäste landfest n
landningsställ … 2. landstell n
landsarkiv landsarkiv n
landsdel landsdiel m
landsdelsspråk landsdielsspråk n
landshövding …
2. landsärr (äv. landserr) m
landsting landstingg n
landsända landsend m
lantbrevbärare (fr. sv.:) lantbrievbärer m
lappkåta lappkåt f
lappmark lappmark m
laptop … 2. (mer el. mindre skämts.:)
lapptupp m
larva sig … 4. spötş sig.
’larva dig inte!’ old dig!
lastbilschaufför 1. lastbilsstşaufför m;
2. lastbilsåker m
lastbilsförare (fr. sv.:) lastbilsfyörer m
lat … 5. (slö, seg) däslun. … ’lat kvinna’
a) latrov f, b) latludd f
lathund latund m
latmask … 7. (manlig) latdyörg m;
8. (kvinnlig) latrov f; 9. (d:o) latludd f;
10. (ss. symbol för lättjan; fr. sv.:)
latmakk m
latoxe se föreg. 1.–7.
latringrop dyndşa f
lav … Se äv. under 2bal o. mossa
lave … 2. (i kvarn) se kvarnlave
laxöring … ’liten laxöring’ oraðpinn m
layout läjaut m
2
led s. (i stängsel, i sht i gärdsgård) 1. lið n;
2. (bestående av tre horisontella stänger)
triryöð n
4
led s. (vägled o.dyl.) lieð f
ledbruten liðbrutin
ledning … 3. (elledning, kraftledning)
lystråð m
ledsamhet … 2. (äv. ledsamheter) lieðska f
legion legiuon m
legofolk liefuok (äv. liegdfuok) n
leksaksbil läksaksbil m
lektyr (läsning) lesningg f
lepra 1. spitälską f b.f.; 2. liuotsiuoką f b.f.
lervälling … ’lervälling på vägen’
(kladdföre) kwakkfyör n
leta … ’hålla på och leta’ wårå lietend;
’leta efter’ a) lieta, b) fårå eter; ’leta upp’
liet upp. Se äv. söka
letande s. lietan n
letning lietningg f
leva … ’leva av el. på (ngt)’ … b) livå ǫ;
’leva fan’ (leva rövare) livå fa’n; ’leva
kvar’ livå kwerre; ’leva på’ livå ǫ; ’leva
upp’ (fr. sv.:) livå upp
levande … ’levande fäbodar’ livendes
buðer; ’(inte ett) levande väsen’ (int iett)
livendes wäsn; ’vara knappt levande’
(vara helt utmattad) wårå min li’tt laiv el.
wårå wið liteð laiv
leve … ’leve han!’ lieve an!
leverans leverans m
licens lisens m
lida … ’lida mot kvällen’ laið að kweldem
lider Jfr ladugårdssvale
lie … 2. (nedsätt.:) ljåkruok m
lieband (björktåga el.dyl. för fästande av
lien vid orvet) ljåtåg f
liehylsa (för fästande av lien vid orvet)
ljåkåk m
lielår (liehäl) ljåbrumi el. bara brumi m
(yngre grundf.: -brumå; äv. ljåbrumån resp.
brumån n)
liemannen ljåkalln m b.f.
lieriktare ljåwik n
liering Se liehylsa
lieskaft ljåskaft n
liesmed ljåsmið m
lifta sitts ǫ
ligga … ’ligga kvar’ (om snö) a) ligg
kwer(e), b) stą’n
likadan … ’likadant’ (på samma sätt) laikt
likaledes summuso
likafullt (och ändå) 1. laikfullt;
2. laikuso; 3. lekwel
likbil laikbil m
likgiltighet 1. uondlosiet f; 2. uondlosa f
liknöjdhet se föreg.
liktåg 1. laikskari m; 2. laikfy n
likväl se likafullt, ändå
den 20 november 2015 likörglas likörglas n
lilldräng lisldraingg m
lillpojke lislpåik m
lillprins (liten prins) lislprins (äv.
lisslprins) m
limburk laimbutt m
limma … ’limma ihop’ laim iuop
limpanna laimpann f
lindra … 2. (fr. sv.:) linder
lindrig 1. nǫðun; 2. …
lingondricka linggbersdrikk n
lingonkart linggberskart m (äv. f)
lingonsylt … 3. linggbersmuos n
linjal linjal m (äv. f)
linje … 2. rita f
linnelakan ląilåkon o. lainlåkon n
linnetrasa lainslarv f
linåker ląilot m
lipsill (om flicka) 1. grinflais(a) f;
2. flaisa f
list (finurlighet) list f
lita … 3. (ovanl.:) stuola
lite … ’lite av varje’ a) ymsę, b) noð
wertdier
litet … 2. (en liten kvantitet av) lit åv
(äv. li’tt åv)
liv … ’hela livet’ iel liveð;
’hotad till livet’ uotað að laivę;
’ta livet av sig’ … d) öð åv sig
liva upp 1. livå upp;
2. (pigga upp, göra glad) gleð upp
livbåt livbåt m
livhanken … ’uppehålla livhanken’
(överleva) niųot laiv
livmoder … 2. (hos ko, äv. hos älgko)
kåvaus n
livselexir livseleksir n
livsviktig livswiktun
ljuddosa judduos (el. bara: duosa) f
ljuddämpare liuoðdemper m
ljudhärmande liuoðermend
ljuga … ’ljuga ihop’ a) dikta, b) liuog til
ljum 1. ly; 2. lyngen. Jfr ljummen
ljummen … 2. (mer sv.:) jumm (äv. jummin)
ljusglimt (fr. sv.:) liuosglimt m
ljus adj. … 3. ’ljust’ (el. ’ljusare’) (om
dagsljus, uppklarning, sikt) uppliuost
ljusmässa liuosmess f
ljuspelare se vertikalpelare
1
lock … ’få lock för öronen’
fǫ tappin i ärum
locka … ’locka fram’ lukk fram; ’locka
med sig’ lukk minn sig; ’locka ut’ lukk aut
lockande adj. lukkend
lockespindel … 2. (åld.:) lutşi m
lod (äv. i betydelsen ’stryklod’) luoð n
lodare luoðer m
lodrätt … 2. luoðrett
lodstock luoðbräð n
Lofoten Luofuotn m b.f.
loft … 2. jälle m
logdans laðudans m
Loka … 2. Luokbynn m b.f.
Lokamål Luokmǫl n
lokförare luokfyörer m
lomma luoma. ’lomma av’ a) luom åv,
b) knupå åv. Jfr lunka
lopplummer 1. lausfuoter m pl;
2. lausgras n. Se vidare VNB
lotsa (visa vägen) luo’ssa
lott … ’dra lott’ … c) klunsa
3
lov (sväng) ’slå sina lovar kring’
(uppvakta) kryötş eter
1
lova … 4. (lova att åta sig) luvå aut sig
lovprisa se prisa
luddig (vag) luddun
luffare … 2. luoðer m
luft … ’ta sig en nypa (el. lite) frisk luft’
weðer i sig; ’upp i luften’ upi weðreð
lufta … ’lufta sig’ weðer i sig
luggas snuggas
lugna … ’lugna sig’ (stilla sig, tåla sig)
tşå sig
lumpa (göra lumpen) lumpa
lungcancer lunggkanser m
lupin lupin m
lur (t.ex. telefonlur) lur m
lura … 5. (lura ngn att göra ngt) a) lur til,
b) narr til; 6. (ovanl.:) purra. ’luta på (ngn
ngt)’ … b) finn ǫ
lustgas lustgas m
lustig (komisk) … 3. (mycket lustig, i sht
om folk) triruolin
luta … ’det lutar åt det’ a) eð laut daitað,
b) eð laut dai’tter; … ’luta över’ laut yvyr
lutning lautningg f
lycklig … 2. (lyckosam) lukksam
lyckönskning lukkyönskningg f
lyfta … ’lyfta upp’ a) lypt upp el. lypt uppi
lyhörd (om person) (fr. sv.:) lyörd
1
den 20 november 2015 lyssna … ’lyssna på’, ’lyssna till’ är ǫ
lyxföremål lyksföremǫl n
lågkonjunktur lågkonjunktur m
lång … ’inte så långt’ (inte så lång väg)
int laungg(a) bitn; … ’lång väg’, ’långa
vägar’ adv. laungg wea; ’så långt det gick’
lainggst eð dşikk
långbent ogfuotað
långbänk … 2. launggsät n; 3. lavi (yngre
grundf.: låvå) m
långfärd launggferd f
långklänning launggkleningg f
långkörning launggakningg f
långpäls sturkasungg m
långsam 1. makklin;
2. (om person) smǫferdun
långsträckt (fr. sv.:) launggstrekkt
långvägg launggwegg f
långsökt (fr. sv.:) launggsyökt
lånord … 2. lonaðuord n
1
lår (ss. kroppsdel) …
2. (på kvinna, pl, skämts.:) brotlågur f pl
lårbenshals (fr. sv.:) lårbiensås m
lårmuskel lårmuskel m
lås … 2. (infällt i en träklabbe) klubblǫs n;
’gå i lås’ go i lǫs
låsa … ’(ordentligt) stängt och låst’
lǫs fer gǫt; … ’låsa sig’ (äv. mentalt) lęs sig
låspinne firikevil el. firikevel m
1
låta (ljuda) … 5. (om person, framstå
som) låt sig
2
låta hjälpvb … ’låta ngn veta ngt’
lat witå nogum noð
låtsas 1. luss; 2. iess
lägga … 3. (barn i säng, med viss möda,
skämts.) brutå i saingg; ’lägga i’ a) legg i;
b) (packa i) duon i; ’lägga igen’ legg att;
’lägga sig’ … e) (om smärta) dşävå sig,
f) (d:o) dungen; ’lägga sig (slänga sig) i
sängen’ welt stað sig i saindşę; ’lägg sig i’
(trol. fr. sv.:) legg sig i; ’lägga undan’
(reservera) a) tag undǫ, b) legg undǫ
läglig 1. antlin; 2. tşenlin; 3. läglin
läka … ’läka ihop’ … b) battn att
lämna … 4. (gå ifrån) go frǫ. …
’(släppa och) lämna kvar’ slepp etter; …
’lämna över’ lemmen yvyr
lämpad … ’mest lämpad’ lagumest
länge … ’för länge’ uvlaindş; ’så länge
han levde’ emes an war til
länge sedan ’för länge sedan’ a) launggu,
b) laungg sę (äv. launggu sę), c) fer
laungg sę (äv. fer launggu sę), d) laindş
sę; e) fer laindş sę; ’länge sedan (som)’
launggu sę ses
längre … ’inte … längre’ (inte … vidare)
int … noð mįer; ’längre ned’, ’längre
söderut’ (i sht om gårds läge inom by)
niðomin; ’längre upp’, ’längre norrut’ (i
sht om gårds läge inom by) uvomin;
’längre än vanligt’ oðerlaingger(a)
längs se utmed nedan
länsväg lensweg m
lära vb … ’lära sig ngt på egen hand’
tågå sig til min noger; ’lära upp’ lär upp
lärobok lärbuok el. lärubuok f
läsida 1. lyngensaið f; 2. (fr. sv.:) läsaið f
läslig 1. leslin; 2. (möjlig att läsa) lesend
läsplatta lesuplatt f. Se äv. i-pad
lätt … ’lätt på foten’ litt ǫ fuotn; ’inte så
lätt’ (inte så gott) a) int guoskli(t),
b) int gå’llit
lättbegripligt littbigriplit
lättburen littbuorin
lättfattlig littfattlin
lättfil (snarast skämts.) littglutter n
lättförståelig littfeståelin
lättgången 1. (lättgådd) littgaiðn (äv.
littgaið); 2. littgaunggað
lättja jfr latmask
lättklöv littklov f
lättkörd littätşin
lättledd littlie’dd
lättlurad littlurað
lättlärd littlärd
lättmjölk … 3. (nydal.:) blåmjok f
lättsam … ’han har ett lättsamt arbete’
an arbieter min littöksn
lättvindig littwindun el. littwendun
lättäten littietin
läxa upp 1. banna; 2. leks upp
löda … ’löda ihop’ lyöð iuop
lödkolv lyöðbult m
lögnhals … 3. lyngenand m
löja … ’större löja som leker vid
midsommartid’ missåmårslog f
lökväxt … 2. lokwekst m
löna … ’löna sig’ … d) (vara ngn idé)
lönas
löning (fr. sv.:) löningg f
den 20 november 2015 lönlöst (fr. sv.:) lönlöst
löntagare (fr. sv.:) löntager m
löpare (äv. i schack, fr. sv.:) löper m
löpknut lyttşknaut m
lös … ’löst folk’ a) losfuok n, b) lost fuok n
lösa … ’lösa sig’ lös sig; ’lösa ut’ lęs yr
lösblad losblað n
lösen lösn m (äv. f)
lösensumma lösnsuom f
lösgrus losgrus n
lösöre 1. losyr f el. losyrur f pl;
2. (fr. sv.:) losör n
löv … ’samla foderlöv’ lova
löva Se löv
lövhög lovstakk m
lövkorg lovtaut f
Lövnäs Lövnes o. Lövnęs
maffia maffia f
magasin magasin (mer älvd.: maggsin) m
mage … ’stor tjock mage’ digerkwið m
magisteruppsats madşisteruppsats m
magnet mangnįet (äv. maungnįet) m
magra 1. maungen el. maungen åv; …
6. sikk åv
majblomma majbljomm m
majbrasa se äv. valborgsmässokase
majestätsbrott majestätsbrott n
majoritet … 2. majoritiet f (äv. m)
majs majs m
maka adj. (sammanhörande) parum
makaber (fr. sv.:) makaber
marillmoln 1. bukktåg m; 2. krusmuoln n
mala … ’mala i’ målå auti; ’mala på’
(prata länge) målå ǫ
Malungsbo 1. (i sht i pl) Malunggskall(er)
m; 2. malungg m; 3. (skämts.:) mal m
Malungskarl Malunggskall m
mammografi 1. mammografi m;
2. (skämts.:) pappografi m
man pron. 1. an; 2. (folk) dier
manager manager m
mandelform mandelfuorm m
mandelkvarn mandelkwenn f
mangelbräde maunggelbräð n
manipulation jfr följ.
manipulering manipuliring f
mankemang se krångel
manna (t.ex. från himlen) manna f
manschettknapp manstşettknįep f
maraton maraton n
margarinpaket margarinpakiet n
Margarinvägen Margarinwe’n m b.f.
marginal … 2. autkant m
marig (svår, besvärlig) 1. marun; 2. katun
mark … ’hård, torr mark’ skarpland n;
’komma (upp) på fast mark’
(äv. t.ex. från myr) kum et lands;
’stenig mark’ stįebokk m
marsch mass m
marschall marsall m
marschkänga se grovsko
masa ’masa sig i väg’ … 2. fnall åv;
’masa sig upp’ (ur sängen) drågå sig upp
el. drag upp sig
maskerad maskerað m
maskeradbal maskeraðbal m
maskin … 2. (mekanisk anordning)
kunst f
maskinskriven masinskrievað
maskrosblad (fr. sv.:) maskruosblað n
massabit se massavedsbit
massavedsbit 1. massawiðåbit m;
2. (vanl.:) massabit (eller bara: bit) m
massera … 2. massir
mastig (fr. sv.:) mastun
matbit … 3. (t.ex. en liten matbit ss.
aptitretare) snavlingg m
matcha mattşa
material material (äv. matrial) n
matskedsmått matstşieðsmǫtt n
matsäckspåse (för vallhjon)
1. gęslkupp m; 2. gęslbög m
matsäcksskrin se färdskrin
matt 1. (utmattad) stşål (äv. stşålin)
mattväv mattwev m
matvrak … 2. matok m; 3. (mer sv.:)
matwrak n
matväg ’ngt i matväg’ …, b) noð mataktut
mecka se meka
med prep. … 3. (om barn) eter, t.ex. ’hon
har fått ett barn med Erik’ ǫ ar faið ien
kripp eter Ierik; 4. (t.ex. efter ’pyssla’
ringgum
meddela lys ǫ
meddetsamma 1. mindyösummu
(lokalt äv. mineðsumu); 2. ra weg
Medelhavet Mieðelaveð n b.f.
medicinman miðisinmann m
medlemstidning mieðlemstiningg f
meja 1. (säd) stşärå; 2. (gräs) se slå
den 20 november 2015 meka mįeka
mekanik mekanik m
mekanisk ’mekanisk anordning’ kunst f
mellanchef millǫstşäf m
mellanfotsben tǫil m
mellanlanda millǫland
men konj. men. ’men oj’, ’men kors’, ’men
jösses’ men ässe
meningslös … 2. (gagnlös) fåfaingg
mer … Kan kombineras med komparativ,
t.ex. mįer gamblera ’äldre’. ’inte (något)
mer’ (igen, vidare) int … noð mįer
mesgröt (en maträtt, röra av mjöl o. vassla)
mysudieg m
messmörskittel 1. mysuketil m;
2. myssmyörsketil m
messmörsspade (redskap att röra med vid
messmörskok) 1. mysuskuti (el. bara skuti;
yngre grundf.: -skutå) m; 2. myssmyörsspaði
(yngre grundf.: -spåðå) m
mest … ’i mesta laget’ i driuogest lag
metmask fistşmakk (äv. fiskmakk) m
middagstid … ’framåt middagstiden’
framter að midagstiðn
midsommar … ’till midsommar’
að missumbrem
Migrationsverket Migrasiuonswertşeð
n b.f.
mikrofon mikrofuon
(äv. mer älvd.: mikrufuon) m
mikrovågor mikrowågur f pl
mild 1. (fr. sv.:) mild; 2. (blid, i talesätt:)
blaið
militärbefäl militärbifäl n
militärbil militärbil m
miljöparti 1. miljöparti n;
2. (nydal.:) umbårsparti n
mindre minna (stundom äv. minder)
mineralsalt mineralsolt n
minigolf minigolf m
miniräknare minirekkner m
minkfarm minkfarm m
minnas … ’minnas tillbaka’ minnas atter
minne … ’dra sig till minnes’ drågå sig et
minnes el. drag et minnes sig; ’dåligt
minne’ jomugiet f; ’lägga på minnet’ legg
ǫ minneð
minneskort minneskuort n
minnesmärke minnesmertş n
minsann 1. a el. a nų (äv. enų)
minska … 2. minska (äv. minsk åv);
minusgrad … 2. minusgrað f
misslynt … ’uttrycka sig misslynt’ gneksa
misshandla (fr. sv.:) missandel
missta sig misstågå sig. Se äv. ta miste
misstag … ’av misstag’ (oavsiktligt)
ųowitterli
misstolka (fr. sv.:) misstolk. Se äv. misstyda
misstyda misstyð
misstänksam … 3. … ųotruo’n (äv.
ųotruogen)
missunnsamhet (fr. sv.:) missunnsamiet f
mitt … ’mitt i alltihop’ (till på köpet) mitt
auti ollu; ’mitt på dagen’ a) mitt ǫ daem,
b) ǫ ogest daem
mittemellan prep. o. adv. mitt millǫ7
mitten … ’i mitten av’ i mittn åv
mjuk … 2. (äv. om person ’mjuk i sättet’)
mjǫklin
mjukisdjur blotkrytyr n
mjäkig (fr. sv.:) mjäkun
mjäll … 2. flasur f pl
mjölk … ’en skvätt mjölk att dricka’
a) supi …, b) mjoksupi (yngre grundf.:
-supå) m
mjölkbod mjokstugu f
mjölkkammare se mjölkbod, kylhus
mjölkkontrollant (skämts.:) mjokpryler m
mjölkskvätt … 4. mjoksupi (yngre grundf.:
-supå) m; 5. (en droppe mjölk) mjokdräp
m; 6. (inte en mjölkskvätt) int mjoklätę
mjölkskål mjokskål f
mjölksås mjoksås m
mjölsikt se sikt
mjölskäppa myölstşäpp f
mobba 1. fassn ǫ; 2. mienas min.
Jfr ansätta
mobbare (fr. sv.:) mobber m
mobbning (fr. sv.:) mobbningg f
mobil (mobiltelefon) mobil (äv. mubil) m
mod … ’ta mod till sig’, ’fatta mod’,
’repa mod’ mųosk upp sig
modd se snömodd
modell modell (mer älvd., mindre vanl.:
mudell, muodell) m
modesak mųoðesak f. Jfr innegrej
modig 1. mųosk; 2. (orädd) ųoredd;
7
Kan även sammanskrivas. Så i Åkerbergs grammatik.
den 20 november 2015 3. (djärv) djärv
mogen 1. muogen (äv. muo’n)
mogna … 4. (utvecklas fullt ut) go fram;
5. (ungef. d:o) wil til.
’mogna fram’ (t.ex. om idé) muogen fram
moja sig (njuta) … 3. guon sig
mola … ’molande’ gneksun
moln … ’inte ett moln (inte en molntapp)
int įe muolnfjäðer
molnfri … 2. blaunk
molnig 1. muolnun; 2. (mulen) muolin
molnskugga muolnskugg m
molntapp se moln
mongol mongol (äv. monguol) m
monolog monolog m
monster monster n
monter monter m
montering montiringg f
Montessoriskola Montessoriskaul m
moped 1. mupieð (äv. muopieð,
mer sv.: mopieð) m
morakniv mųorknaiv m
morbror … 3. (mosters man)
a) mųostermann m, b) tyttmann m,
c) tyttkall m
mord … 2. (mördande) mördan n
morfinist morfinist m
morföräldrar munfuoreldrer pl
morgon … ’framåt morgonen’ framter að
mę’nnem; ’på morgonen’ …
c) mes morgun ir; ’tidigt i morgon bitti’
bitaið að mę’n
morgonmjölk morgunmjok f
morgonrock morgunrukk m
morssida munsaið f
mortelstöt muortelstöt m
mosa …
4. (potatis med potatisstöt) stampa.
’mosa sönder’ muos sund
Moseböckerna Mųosebyökär pl b.f.
Moses Mųoses m
mossa … ’samla mossa’ (foderlav) muoså
Mossiberg Muosibjärr
mota … ’mota in’ mųot in
motionera … 5. (ut och få frisk luft)
weðer i sig
motionscykel motsiuonssykkel m
motivera mųotiwira (äv. mutiwira,
mer sv.: motivira)
motljus mųotliuos n
motlut … 3. (tungt m.) siega f
motorolja motorol f
motorvärmare motorwermer m
motpart (fr. sv.:) mųotpart m
motsträvig attstaðun
motstånd … 2. (t.ex. inom sport)
mųottag n
mottagningstid mųottagninggstið f
motto ’i så måtto’ so til
mule nev n
mulen … 2. blundun, t.ex. ’mulet väder’
blundut weðer
mulna … ’mulna på’… c) tep att,
d) stupp att
mummel mumbel n
mumla … ’mumla fram’ (säga ngt med
låg röst) muså yr sig
mun … ’från mun till mun’ frǫ munn daiti
munn; ’håll mun!’ old munnem!
mura … Se äv. under stenmur
murare …
2. (skicklig stenmursbyggare) stįekall m
musarm mausarm m
musbo 1. mausbu n; 2. mauslåj f
musikstycke 1. liek m; 2. musikstyttş n
musikälskare musikelsker m
mustig mustun
muttra … 5. putter; 6. (säga ngt med låg
röst) muså yr sig
myckenhet (fr. sv.:) mykkeniet f. Jfr mängd
mycket … 2. maungg (lokalt äv. marg);
3. (vid komparativ i negerad sats el. frågesats)
sturt, t.ex. ’inte mycket bättre’ int sturt
better. ’den går att använda till mycket’
an gor bruk að mikkel; ’för mycket’ uvmitşið; ’hur mycket som helst’ ur mitşið
sos elst; ’mycket länge’ noð laindşe;
’mycket riktigt’ mitşið riktut
mygglarv … 4. (fr. sv.:) mugglarv m
myggrök (eldning med t.ex. mossa för att
hålla myggen borta) 1. muggdamb n;
2. muggdemb f (äv. m)
myling mylingg m
myndighetsperson sturgubb m
mynt Se peng, slant
myr … 4. (liten, fuktig) måirmyst f;
5. (odlad, utdikad) måirträð n;
6. (odlad del av myr) måirstyttş n
myrhässja (myrslogshässja) tşyöless f
myrländ 1. måiraktun; 2. måirun;
den 20 november 2015 3. måirlent
myrslog måirslått m
myrslåtter …; 2. måirslått m.
’bedriva myrslåtter’ tşyölå
myräng aindşe n
1
mål … ’gå i mål’ go i mǫl
3
mål … ’mål mat’ matmǫl n
måla … 3. (nedsätt.) tǫster
målaryrke mǫleryrtş n
måleri (fr. sv.:) mǫleri n
månadsskifte monaðsstşipt n
måndagseftermiddag
mondagsettermidag m
måndagsförmiddag mondagsfirimidag m
månförmörkelse 1. (fr. sv.:) månfemörkels
f; 2. (mer älvd.:) tunggelfemörkels f
människa mennistş (äv. menistş) f
människobarn (fr. sv.:) mennistşkripp
(äv. mennistşukripp) m
människoröst 1. fuoksröst f
Människosonen 1. (i ”Juanneswaundsjilą”) Sun Menistşun m b.f.; 2. (i ”Markuswaundşilą”) Mennistşunes Sun m
märka … ’märka upp’ (gm bläckning)
blikå upp
märkas (synas) 1. synas;
2. (fr. sv.:) mertşas
märkvärdig … ’inte så märkvärdigt’
a) …; b) (t.ex. om egen prestation man inte
vill yvas över) int so fasulit
mässingsskruv mesinggskruv m
mästerverk mįesterwerk n
mätt … ’mätt och belåten’ (behagligt
mätt) guoðstinn; ’se sig mätt på ngt’ (se
färdigt på ngt) sjǫ sig mettan noð;
’äta sig mätt’ se äta. Jfr äv. förplägad
mögelost mögeluost m
möjlig … ’allt möjligt’ … c) yms dieler,
d) (mer sv.:) ollt my̢ölit.
’vara möjligt’ (gå) go and
möjlighet … ’inte se ngn möjlighet
(utväg)’ int sjǫ sig inggų lysa
mördande s. (mord) mördan n
mörkröd mörkroð
mötesplats (på smal väg) yråk f
nagelsvamp nagelswamp m
nagg 1. bröðpikk m; 2. bullpikk m;
3. bröðspuori (yngre grundf.: -spuorå) m
nakenfis se under naken
nalkas Se närma sig
Nalle (ss. noanamn på björnen) …
4. Lonn’n (äv. Lonn); … 6. Skuolos-Pär m
nappa (i sht om fisk) 1. nappa; 2. baita el.
bait i; 3. wårå ǫ taę
narig (om händerna el. läpparna) wistn
narkotika se knark, tjack
narr … ’göra narr av ngn’ … c) åvå non
fer spitakel, d) dşär narr åv
nasal … ’nasalt’ adv. äv. upi neveð
nasalbokstav (bokstaven ǫ, skämts.:)
pringgel f
nasaltecken … 5. (i sht i bokstaven ǫ,
skämts.:) pringgelrump f
nationaldag natsjunaldag m
natt … ’i natt’ a) i nǫt; b) (natten till
i dag) i nǫt so war; ’under natten’
mę nǫtę ir
nattluft nǫtlupt f
nattläger nǫtläger n
nattsköterska (skämts.:) nǫtstşom f
nattvakt nǫtwakt m
naturgas naturgas m
naturreservat naturreservat n
natursten naturstie m
Navardalen Nåvårdaln m b.f.
nebulosa … 2. stiennswerm m
necessär … 2. (nydal.:) ryöktkupp m
ned … ’ned genom’ niðgainum;
’ned till’ … d) niðǫ, e) autað
nedan adv. 1. niðonað;
2. (t.ex. i en text) niðoni
nedan s. … 3. (strax före jul) firijuolstwerend n
nederdel niðerdiel m
nederkant … ’i nederkanten’ (nedtill)
i underkant
nedgång se under sol
nedifrån 1. niðǫter (yngre:) frǫ niðǫter
nedskickad niðstşikkað
nedskjuten niðskutin
nedslagen 1. (konkret o. om sinnesstäming) niðslaiðn (äv. niðslaið);
2. (om sinnesstämning) stşälin
nedslagsplats (fr. sv.:) niðslagsplass m
nedsmutsad niðrotað
nedstoppad niðstuppað
nedströms … 2. (om ett område beläget
nedströms) au’ttertil. ’ned(ströms) förbi’
autum; ’nedströms (nere) i’ auti; ’ned-
den 20 november 2015 ströms till’ autað; ’nedströms (nere) vid’
autwið
nedstämd … 2. niðstemmd
nedsättande niðsettend.
Se äv. nedvärderande
nedtagen niðtaiðn (äv. niðtaið)
nedtill … 4. niðoni. … ’nedtill på’
(på nedre delen av) niðonǫ.
Se äv. nederkant
nedtryckt niðtrykkt
nedvärdera (göra ned) stşit nið.
’nedvärderad’ niðwärdirað
nedvärderande niðwärdirend.
Se äv. nedsättande
nedåt … 4. au’tter
negerkung nįegerkunungg m
nehej näi (äv. nai). Se äv. ę-ę o. m-m
nej … 2. (vid eftertryck) näi (äv. nai)
nekande adj. naikend
nere … ’nere hos’ niðnest; ’nere i’ …
c) (nedströms i) auti; … ’nere omkring’
niðringgum; … ’nere vid’ a) niðwið,
b) niðnest; c) (i sht längre nedströms vid,
längre söderut vid) autnest, d) (d:o) autwið
nervrot nervruot f
nervsmärta (nervvärk) nervwerk m
nicka … ’nicka till’ nikk til
nickepinne (på vävstol) nikka f
nisch niss m
nitroglycerin nitroglyserin n
nittiosex nittisjäks
nittiosju nittisju
nittioåring nittiåringg m
njutning niųotningg (mer sv.: njutningg) f
noanamn nųoanammen n
noaord nųoa-uord n
Nobelpris Nobelpris
(äv. stavat nobellpris) n
nog … ’inte nog med det’ int naug min eð
el. int naug min dyö
nojsa ossas
nominera nominira
nonchalans uondlosiet f
nonchalant uondlos
Nordamerika Nordamierik
nordkant nörderkant m
nordost … ’åt nordost’ norter-ostryvyr
nordväst … 2. norter-wester. …
’åt nordväst’ nordwestryvyr
normal … ’inte (psykiskt) normal’
int fullstşälað
norra … ’norra kanten’ se nordkant
Norrbotten Norbuottn
norrut … ’norrut omkring’ (i norr
omkring) nordringgum; ’norrut över’
a) nordyvyr, b) norter
noshörning (fr. sv.:) nųosörningg m
1
not … ’med på noterna’ minn ǫ nųotum
november november (äv. nowember) m
nubbeglas (fr. sv.:) nubbglas n
nummerpresentatör skwalderduos f
numrering numriringg f
Nusnäs Nausnęs
Nya Zeland Nyseland
nybadad nybaðað
nybakad nybåkåð
nybörjartur (när man lyckas utan att ha
ngn erfarenhet) kripptur m
nyckelbiotop nykkelbiotop m
nyfiken … 6. (som nyfiket tittar på el.
tittar sig omkring) kuogun; 7. (besvärande) biswärað. ’nyfiken i en strut’ (nyfiken
person) … e) brygdskati m
nyfikenhet (besvärande el. påträngande)
biswär’n n
nylon nylon n
nyodla uolla
nypa s. … ’med en nya salt’ a) min įe
niųop åv solt (mer sv.: min įe niųop solt),
b) min soltniųopin
nypa vb … ’nypa ur’ niųop yr
nypressad nypressað
nyreparerad nyriparirað
nys ’få nys om’ fǫ nys um
nytryck nytrykk n
nytta …’till ingen nytta’ a) að inggų nytta
(äldre borde vara: að ingg nyttu),
b) að inggu (med lokala variationer)
nyårsbrev nyårsbriev n
nyårshelg nyårsjågd f
nyårshälsning nyårselsningg (lokalt:
nyårsjälsningg) f
nå … 2. (komma åt) … c) syötşas að
nåd …’på nåder’ ǫ nǫðer
nådastol nǫðastuol m
nådig … ’inte nådigt’ (bekymmersamt,
farligt el.dyl.) int nǫðelit
någondera nogärdier
någonstans … 5. (inte någonstans) int
werru (lokalt: werra, werrå)
den 20 november 2015 någonting noð
nåja (fr. sv.:) nǫja
nålsöga nǫlsog n
näbbgädda ’argsint näbbgädda’
jälåknebba f
näktergal (fr. sv.:) nektergal m
nämna 1. nemmen; 2. (påminna om)
nemmen ǫ; 3. (ngt åld.:) dşätå
näpen 1. biknytelin; 2. (ner sv.:) näpin
när … ’när än’ a) uonde nǫr, b) (mer sv.:)
nǫr enn
närhet … ’i närheten av’ (mest efter
negation) nęrandum
näringslära nęringgslär f
Närke Nerke
närma sig … 2. nermas; 3. kumå
nemmer; 4. (fr sv.:) nalkas
Näset Neseð (äv. Nęseð) n b.f.
Näsetbo 1. (manlig) Neskall m;
2. (kvinnlig) Neskelingg f
Näsetmål Nesmǫl n
Nässjön Nessjunn (äv. Nessju’nn) m b.f.
nästa … ’nästa dag’ oðer da’n; ’nästa
gång’ a) kringger, b) (härnäst) järnäst
nätfiske nętfistş n
näthylla netill f
nätlänk netlekk m
nätt adv. ’nätt och jämnt’ … 4. iemnt um
näverbit se näverstycke
näversko 1. nęverskuo m; 2. (skämts.:)
nęverkanuon m. Se äv. ONB, s. 28
näverstycke (ofta ihoprullat, ffa. att göra
upp eld med) nęverskrokk m
nöd … ’det går ingen nöd på mig’ eð gor
inggų nöð ǫ mig el. (äldre) eð gor it ǫ mig
inggų nöð
nödföda nöðfyöð f
nödlösning nöðlösningg f
nödvändig … ’inte mer än nödvändigt’
int mįer eld nöðut ir
nöjd … 4. (ironiskt; lokalt:) fy̢öselig.
Se äv. under vilja s.
nöta … ’nöta in’ nęt in
nötknäppare (fr. sv.:) nötknepper m
oanvänd ųobrukað
oanvändbar … ’vara oanvändbar’
(int) wårå að inggu
oavsett … 3. (fr. sv.:) ųoavsi’tt
obehag se besvärlighet
obehaglig … ’obehagligt’ äv. klienskli
obekväm ųobikwem
obstinat upstunas
ock, ock, ock! (ack!) (ung.:) auansig!
odiskad ųodiskað
odlingsbar wekstlin.
’odlingsbar mark’ guoðland n
odåga … ’odåga till flicka’ kullsåp f
oenighet ųosem f
ofantlig … ųofantelin (äv. ųofannelin)
offentlig offentlin (äv. uoffentlin)
offerkast … 2. kastręs f
offerrök offerräk m
offert offert m
officer offsir (äv. uffsier, mer sv.: offisir) m
ofrivillig (fr. sv.:) ųofriwillun
ofrivilligt adv. 1. ųowitterli;
2. (mer sv.) ųofriwillut (äv. ųofriwillit)
ofruktsam (fr. sv.:) ųofruktsam
ofta … 3. noðwessn; 4. int launggt millǫ
ofärdighet (kroppsbesvär) …
2. ųoferdugiet f
oföretagsam tiltagslos
oförklarlig ųofeklarlin
oförrätt ųoferett m (äv. f)
oförstånd 1. ųobigrip n;
2. (mer sv.:) ųofestond n
ohanterlig ųogå’llin
ointressant ųointressant
ojojoj! … 4. ässe!; 5. (positivt) älle, älle!
ok … 5. bjärul m
oklar … 3. (oviss o.dyl.) ųoklar
oknuten ųoknåi’tt
okontrollerad ųokontrollirað
okväda eksa
okvädande s. eksan n
olater drygder pl
olik … ’olikt sig’ ųolaikt sig
oljebranschen olbransn m b.f.
oljekanna olkann f
oljeplattform olplattform m
Olle Ulle
olycka ųolukk (mer sv.: ųolykk) f
olycklig ųolykklin
oländig … 2. (risig, ev. blöt) tşåksun;
3. ųolent
om I. prep. … 2. (t.ex. prata om, äv.) a) auti,
b) yvyr; 3. (om tid äv.) t.ex. ’om fem dagar’
bar eð ar werið fem daer; …
II. subj. 1. … ’om så hade varit’
um so edd að werið
den 20 november 2015 omak ųomak n
ombytlig 1. umstşiptend; 2. ųostaðun;
3. (fr. sv.:) umbytlin
omelett omelett (äv. umelett) m
omfattande (fr. s.:) umfattend
omfördela fediel um
omkastad umkastað
omkastning umkastningg f
omkostnad (fr. sv.:) umkuostnað m
omkring … II. prep. a) ringgum; b) (där
borta omkring) daitringgum; c) (här
omkring) jųotringgum; se äv. nere
omkring, norrut omkring, söderut
omkring, uppe omkring, västerut
omkring, österut omkring
omkörningsfil umåkninggsfil m
omoralisk jfr osedlig
omorganisera se organisera om
omskära stşärå um (äv. umstşärå)
omslagsbild umslagsbild m
omsorg … 2. (fr. sv.:) umsorg m.
’ha omsorg om’ faingen um
omsvep ’utan omsvep’ rettfram
omsättning umsettningg f
omtänksam 1. (fr. sv.:) umtenksam;
2. (snäll) frek
omvårdnad (passing) syte n. ’person, i sht
barn, som behöver omvårdnad’ syte n
omålad ųomǫlað
onanera (om man) läk min pipi
ond … ’det onda’ a) (det icke goda)
uondað n; b) (det som gör ont) sårað n
onomatopoetisk se ljudhärmande
ont … ’göra ngn ngt ont’ dşärå nogum
noð klient; ’göra ont’ a) wårå sårt,
b) dşär sårt, c) dşär klient, d) swaiða;
’göra mycket ont’ liuotswaið; ’ont i
knäna’ sårkninę; ’ont i öronen’ sår ärur el.
sårärur
onödighet ųonöðugiet f
opera opera (äv. upira o. uopera) f
operationskö operasiuonskö m
operativsystem operativsystiem n
operera … ’operera in’ uperir in
(mer sv.: operir in)
opposition opposisiuon (äv. uppusisiuon) m
optiker 1. (åld.:) uoptiker m;
2. (mer sv., vanl.:) optiker m
ordbehandlingsprogram
uordprogramm n
ordentligt adv. (rejält, inte lite, en hel del)
wenest
ordförandeklubba uordfyörendklubb f
ordklyveri uordkliuovningg f
ordna … ’ordna sig’ (lösa sig) lös sig;
’ordna upp sig’ årdn upp sig
ordning … 2. (skick) stellningg f. ’få
ordning på’ a) fǫ årdningg ǫ, b) fǫ rettlieðningg ǫ; ’göra i ordning’ … d) duona,
e) duon til, f) duon i årdningg, g) (mer sv.:)
dşär i årdningg; ’göra sig i ordning’
a) duon til sig; b) (göra sig fin) fnuså sig;
’göra sig i ordning att fara’ … d) rust åv
sig
ordrik uordraik
oregerlig ’oregerlig häst’ ųosiðingg
(äv. ųosilingg) m
organisera … ’organisera om’
organisir um
originalspråk orginalspråk n
ork uork m
orka … ’allt vad (han) orkar’ …
d) fer eð og anað; e) liuotest an dug
orsamål ossmǫl (yngre: ossamǫl) n
Orsasjön 1. (åld.:) Ossjun m b.f.;
2. (vanl.:) Ossasjun (äv. Ossasjunn,
Ossasju’nn) m b.f.
orv … 2. (med stöd mot överarmen) …;
3. (d:o) styörtuorv n; 4. (orv med två parallella handtag, utan stöd mot överarmen)
knagguorv n; 5. (kort orv med översta
handtaget krokformat) slaindşuorv n
osaltad ųosoltað
osanning ųosanningg f
osedlig ųosiðulin
oskadad (oskadd) ųoskåðåð
oskadd … 2. (oskadad) ųoskåðåð;
3. (välbehållen) ini summu stşinn
oskarp ųoskarp
osmaklig 1. ųosmaklin; 2. (äcklig) wemun
osmord ųosmuord
osnygg … 4. ųoryöklin
ost … ’en bit färsk ost direkt ur ystkitteln’
uostmaus f
ostbit se under ost
osthyvel uostyvyl (äv. uostyvel) m
ostkniv uostknaiv m
osåld ųoseld
otalt ųotålåð
otrevlig … 3. lieðugåð (lokalt: lielgað)
den 20 november 2015 otrevlighet (otrevlig händelse)
klienskligiet f
otrogen (trolös) ųotruo’n (äv. ųotruogen)
otukt ųotukt f
oturligt … 2. (mer sv.:) ųoturlit
otydlig se äv. suddig
otymplig 1. ųobätslin (lokalt: ųobätug)
outtalad (fr. sv.:) ųoauttålåð
ovanför I. prep. 1. uvǫ, t.ex. ’ovanför
bygärdsgården’ uvǫ gardą
ovansida ’på ovansidan’ uvonǫ
oxel ukseltrai n
oxfilé uksfilé m
oxidering oksidiringg f
oäkting (snarast fr. sv.:) ųoektingg m
oätlig int jätend
padda … 2. (äv. skämts. om ’i-pad’) padda f
pajalagröt pajalagröt m
pajas pajas m
pall 1. pall (lokalt äv.: poll) m;
palmkvist palmkwist m
pamp 1. pamp m; 2. sturgubb m
pang! paungg!
pannkakslagg pannkakuienn n
pannkakssmet pannkakuryör f
pannlampa (nydal.:) ennlys n
pappersskräp papirsskräp n
pappslöjd pappslöjð f
par … ’(ett) par skor’ (iett) skuopar n;
’(ett) par strumpor’ (iett) sukkpar n
paradhäst paraðest m
parkeringsficka yråk f
parkett parkett m.
’på första parkett’ ǫ fuost parkett
parkälkar (mindre) smǫtşälker m pl
pass adv. ’hur pass’ ur pass; ’så pass’
so pass
pass s. … ’komma till pass’ kumå et mǫtta
passa … 4. (se till) sjǫ um. …
’passa sig för’ (akta sig för) pass sig fer
passande … 4. (läglig) tşenlin
passare passer m
passiv … 3. (oföretagsam) tiltagslos
pata se katsa
patent … ’ta patent på’ patentira
patiens patiens m
paus … 2. lysa f
pdf-fil pdf-fil m
Peder Päðer
peka … ’peka på’ piek ǫ
pekbok piekbuok f
pekfinger … 3. fremstfingger n
penis … 12. kutşi n; 13. (pitt) pitt m;
14. pilla f; 15. gruovin m b.f.
penningsumma peninggsuom f
pensionärsresa pensjunärsrįes
(mer sv.: pensjonärsrįes) f
per … ’per post’ min puostem
period … ’(i) långa perioder’ launggų tag
perplex 1. sturfewonað; 2. liuotfewonað
peta … ’peta i’ (ändra på) piek attri; ’peta
ned’ a) puotå nið; b) (ngt i ngt) puotå niði
Petrus Pietrus m
pigg adj. … 3. (livlig) kǫt; 4. (rask …
pigga upp … 2. (göra glad) gleð upp
pik (kritisk kommentar) (fr. sv.:) pik m
piller pilder n
pillig (knåpig, joxig) fillun. Jfr knåpig
pilsk (snarast fr. sv.:) pilsk
pimpelspö witterfistşspuoð n
pina s. 1. pain n; 2. paina f
pingstförsamling pinggstfesamlingg f
pinna i väg (snarast fr. sv.:) pinn iweg
pinne … 4. (i hässjestolpe) …;
5. (d:o) esskråkåknapp m
pinnpojke pinnpåik m
pinnved … 2. (bränne av torra kvistar o.
pinnar) gamtkullwið m
1
pip (att hälla igenom) 1. spaut (lokalt äv.
sput) m; 2. pip m
pipskägg pipskegg n
pirrigt (nervöst) (fr. sv.:) pirrut
piska s. …
2. (för hästar) swigi (yngre grundf.: swigå) m
piska vb … 2. (prygla) bruk swigån ǫ non
pitt pitt m
pizza … 3. (nydal.:) ugelpannkaku f
pjoska (klema) kliema
pladdra … ’pladdra på’ a) slaver ǫ,
b) ravel ǫ
plan adj. …
3. (om mark, ofta lätt sluttande) flå
plankbit plaunkbit m
plankgolv plaunkguov n
plankstapel plaunkstabb m
plankstek plaunkstiek m
plattform plattform m
plattfot plattfuot m
plattfotad plattfuotað
den 20 november 2015 plocka … ’plocka av’ … d) nupp åv;
’plocka bort’ … b) iemt undǫ; ’ploocka
fram’ a) (t.ex. varor) flukk fram; b) saunk
fram; ’plocka i’ … c) finn i; d) (som hastigast) rask i; ’plocka ihop’ … f) saunk
att; ’plocka ned’ … b) (lägga ned) iemt
niði; ’plocka åt sig’ a) iemt að sig, b) nåvå
að sig
plockepinn … 2. stelpstikkur f pl
plockmat flukkmat m
plogvall pluogsteð f
plusgrad … 2. (mer sv.:) plussgrað f
plussa (fr. sv.:) plussa
plåga 1. plåga f; 2. paina f
plågsam 1. painsklin; 2. (mer sv.:) plågsam
plånbok … 2. peninggbuok f
plåtkärl plåtkräld n
plåttak plåttak n
plättlagg 1. plettlagg m; 2. plettienn n
plöja … ’plöja upp’ plyö upp
plötsligt … 5. … ’plötsligt komma’
twerkumå
pocka pokka. ’pocka på’ (insistera) pokk ǫ
poem puiem n
poesi poesi (äv. puesi) m
poet puiet (mer sv., vanl.: poiet) m
pojke … 2. (åld.:) guorre m; 3. påikkripp m;
… ’pojken’ se äv. slatten
pojkskola påikskaul m
pojkspoling … 4. påikskoll m
pojkstackare påikwask m
pojkvasker … 2. påikwegg m
polartrakt polartrakt f
polishus polisaus n
polisstation polisstasiuon
(äv. pulisstasiuon) m
polska (polsk kvinna) polska f
porfyr … ’ett stycke porfyr’ (porfyrbit)
porfyrbit m
porfyrbrott porfyrbrot n
porfyrslipare porfyrsliper m
porfyrsten porfyrstie m. Se äv. under porfyr
portlider puortliðer n
porto … 2. puostpeningger m pl
post … ’per post’ min puostem
postgironummer puostdşironummer n
posthus puostaus n
postilla puostilla (mer sv.: postilla) f
postkur puostkur m
postprogram puostprogramm n
potatisbulle pärbull m
potatisfåra 1. pärfuoru f; 2. pärrit m
potatiskällare pärtşäller m
potatislov pärluv (mer sv.: pärlåv) n
potatismos … 4. pärstamp f
potatisskalare pärskälär m
potta … ’sätta ngn på pottan’ (el.
pottkanten) setts non ǫ pottų
prata … 6. (lokalt:) iembel; 7. (fr. sv.:) prata
pratsam … Se äv. språksam. ’pratsam
kvinna’ a) pratikk f; b) glåmåkelingg f.
Se äv. pratkvarn 3.
pratkvarn … 3. rambelkasungg m;
4. (kvinnlig) slåpåtytta
(äv. slåpåtytt) f
pratmakare Se äv. pratkvarn
pratsam … 4. glamun
predikant pridikant (äv. priðikant) m
pressa … ’pressa ned’ a) press nið;
b) (ngt i ngt) klemm niði;
’pressa ut (ngt ur ngt)’ klemm autyr
prick … ’mitt i prick’ mitt i prikk
pricka … ’pricka in’ prikk in
primula primula f
problem … ’inga problem’ (inte svårt)
inggų sak
producent produsent m
professionell prufessjunell
profetisk prufietisk
proffs proffs n (äv. m)
prognos prognos m
programmera programmira el.
(mer älvd.:) prugrammira.
’programmera in’ prugrammir in
projekt prudşekt (mer sv.: prosjekt,
prosekt, projekt) n
promenadkäpp … 2. (knotig) knaulstor m
promenera … 2. prumenira
(äv. pruminira osv.)
propeller prupeller (mer sv.: propeller) m
proppfull … 5. liuotfull
proppmätt 1. stinn; 2. (fr. sv.:) proppmett
propsa stå ǫ sig
prostata prustata f
prostituerad (förvrängt:) prutestuirað
protes pruties (mer sv.: proties) m
protokollsbok protokollbuok f
provinsialläkare provinsialläker m
provköra pruovåk
provning pruovningg f
den 20 november 2015 provsticka 1. pruovstikk f; 2. pärpikk m
provsvar pruovswar n
prya (kvinnlig pryoelev) prya f
pryda (fr. sv.:) pryða
prygla bruk swigån ǫ non
prärie prärie m
präst … ’kvinnlig präst’ a) kwinnfuoksprest m, b) kelinggprest m
psykolog psykulog (äv. sykolog) m
puderdosa puðerduos f
pulsa … ’pulsa i väg’ uoðå åv
purpurröd purpurroð
pust … Se äv. vindpust
putsning putsningg f
puttra puotter (äv. putter)
pynta pynta
pyra … Se äv. under eld
pyssla … ’pyssla med ngt’ (hålla på med)
a) puotå ǫ min noger, b) puotå ringgum
noð; c) (utan brådska) fnall ǫ min noger
pyssling pysslingg m
på … 5. på, t.ex. … ’se på fan!’ sjǫ på
fa’n! …; 6. (i sht vid århundraden bakåt i
tiden, t.ex.:) på 1700-talet attrǫ sjuttjǫundraðtalį. … ’vara på’ (ansätta) arp ǫ
påbud (fr. sv.:) påbuoð n
påbyltad … 3. (mer sv.:) ǫbyltað
pådrivare se påfösare
påfösare (person som föser på boskap)
fy̢öser m
påhälsning 1. (fr. sv.:) påelsningg f;
2. (ofta hellre:) bisyök n
påk påk m. Se äv. knölpåk
påkörd ǫätşin
pålle pupu m
pålysning (fr. sv.:) ǫlysningg f
påläst ǫlesin
påminna 1. minn ǫ; 2. (nämna) nemmen
ǫ; … ’påmind’ ǫminnd
påskafton påskaftun m
påskalamm påsktembel m
påskhälsning påskelsningg f
påskkäring påskkelingg f
påsklamm se påskalamm
påskmust påskmust m
påskmåltid påskmǫltið f
påskveckan påskwikų f b.f.
påssjuka … 3. kuppsiuok f
påstridig … 4. (envis) ienwis; 5. (tjatig)
ertşun. ’påstridig person’ tyördşävu f
påstå … ’påstå sig’ a) tiess, b) iess
påta … ’person som påtar’ puoti m
påträngande 1. (om person) blesun;
2. iglun. Jfr äv. envis
påtänkt ǫtainkt
pälsmössa … 3. (grovkornigt:) byönnfisu f
päronrumpa (päronstjärt) 1. pärunrov f;
2. (mer sv.:) pärunrump f
pölsa … 3. (skämts.?) Laið-Lass-döðn m b.f.
rackartyg … 2. rakkertyg n.
’göra rackartyg’ åpynas
radar (nydal.:) bakliuoðsmęler m
radhus raðaus n
radio … ’på radio’ a) ǫ raðio, b) i raðio
radioaffär raðioaffär f
radioantenn raðioantenn
(äv. raðiuantenn) m
ragga (fr. sv.:) ragga
rak …
’på rak arm’ (direkt) (fr. sv.:) ǫ rak arm;
’raka vägen’ … b) skuotrett
raka vb … ’raka ihop’ kårå iuop
rakdon råkågräjur f pl
raket … 2. (ss. fyrverkeripjäs; nydal.:)
lysfugel m
rakgrejer råkågräjur f pl
raklåda 1. råkålåð f; 2. (skämts.?)
råkåduoninggsgematt n
rakt … ’rakt på tok’ grą’ll auti tuok
ramla … ’ramla i’ (t.ex. vattnet) a) råså
auti, b) råså niði, c) far niði; ’ramla ihop’
rårå iuop; ’ramla omkull’ se äv. falla
omkull
rang (fr. sv.:) rangg m
ranglig 1. raglun; 2. riglun. Jfr rank
ranka 1. (blomsterranka, vinranka)
raunka f; 2. (reva) …
ranta lyrpa
rantande (spring) s. lyrpan n
raritet raritiet f
rasa … ’rasa ihop’, ’rasa samman’
råså iuop
rask … 7. (flink) ferm;
8. (i arbetet) byösun; 9. (rörlig, som går
bra) fuotað
rastlös … ’rastlös (orolig) person’
ųonǫð m resp. f
rauk 1. rauk m; 2. (nydal.:) stįekall m
reaktion reaksiuon m
recept … (äv. reseft) n
den 20 november 2015 reda s. … ’ha reda på’ av (äv. åvå) rieð ǫ
reda vb … ’reda sig’… c) (klara sig)
bärg sig, d) (d:o) dşärå sig nog råð
redaktör redaktör
(mer älvd., ovanl.: ridaktör) m
redo … 2. et rieðs
referens referens m
regera ridşir (äv. ridşier, äldre: ridşärå)
regering ridşiringg (äv. ridşieringg) f
register redşister n
regla 1. regel; 2. …
reglementsenlig reglementsienlin
regndag raingendag m
regnväder … 2. (småregnigt o. mulet)
saurweðer n
rejäl … 4. ryötşelin; 5. (ganska stor)
wenest; 6. (d:o) branaug, t.ex. ’en rejäl
hög’ branaug ien stakk; 7. (ärlig) riensint
rejält (i stort mått, i hög grad) …
4. wenest; 5. guoskli; 6. branaug
reko se rejäl, ärlig
rekonkonstruktion rikonstruksiuon m
rekordtid rekordtið f
rekryt (militär grundutbildning;
grundutbildningssoldat) rikryt m
rekvirera skriev etter
rekvisita rekwisita f
relativt (tämligen) wenest
reling jfr båtkant
relä relä n
remiss remiss m
renhårig se rejäl, ärlig
rening rieningg f
renlav … Se äv. under 2bal
renovering (fr. sv.:) rinoviringg
(mer sv.: renoviringg) f
rensa … ’rensa ur’ a) rens yr,
b) rens autyr
rensopat (helt tomt) suoprient
repa s. ripa f
2
repa vb … ’repa sig’ (hämta sig) riep sig
reportage riportas (mer sv.: reportas) n
reprimand se tillrättavisning
2
resa … ’resa upp’ a) rait upp, b) stegel
upp; c) (samlat) rait iuop; ’resa sig hastigt
(el. plötsligt)’ a) twerrait sig, b) brårait sig
resande … 4. Jfr tattare
reservdelslager riservdielslager n
reservera se lägga undan, vika
reseskildring rįesebiskrievningg f
reskamrat rįeskamrat m
resonemang resunemangg n
respektera … 3. (fr. sv.:) respektira
rest … Se äv. slatt
restaurera restaurira
restaurering restaurrringg f
restid rįestið f
resultera risultira
resväder rįesweðer n
reta … ’reta sig på’ riet sig ǫ
retlig … 3. gręsun
returkuvert riturkuwert n
reva … 2. (rispa) skripa f
revers riwess (mer sv.: rewess) m
Ribbåsen 1. Ribbǫsär m pl b.f.;
2. (yngre:) Ribbǫsn m b.f.
riddare ridder m
ridklubb raiðklubb m
rik … ’mycket rik’ sturraik
rike ritşe (mer älvd., ovanl.: raitşe) n
rikemansbarn raikmanskripp m
riksdagsman 1. riksdagsmann m
rikssvenska 1. swenska f;
2. (ovanl.:) riksswenska f
riktig … ’riktigt’ …, t.ex. ’riktigt trevligt’
rient trivlit
rimlig … 3. stşälin
rimord rimmuord n
ringa … 3. (om t.ex. ringklocka el. telefon)
stşälla. ’ringa upp’ rindş upp; ’ringa
samman’ (ringa till gudstjänst) rindş iuop
rinna … ’rinna upp’ (om vattendrag)
a) byras, b) (fr. sv.?:) lop upp
riphöna 1. rjoppkelingg f; 2. (mer sv.:)
rjoppuon f
riptupp rjoppkall m
Risberg … ’till Risberg’ a) et Raisbjärrs,
b) að Raisbjärr
1
ris … ’(få) smaka riset’ fǫ åv wiun
risig … ’risig mark’ (i sht efter
avverkning) raisfoll n
rispa s. … 2. skripa f
ritbord ritbuord n
rits … 2. rita f
riven rivin
rivstart raivstart m
roa … ’roa sig med ngt’ uonå sig ǫ noger
el. uonå sig min noger
robust staðun
rockficka rukkfikk f
den 20 november 2015 rockskört rukkstyört m
rockslag rukkslag n
rolig … Jfr skojig
roman ruman (äv. ruoman,
mer sv.: roman) m
romantik romantik (äv. rumantik) m
Romboleden Rombolieðę f b.f.
romersk ruomesk
rop … ’komma i ropet’ werd i ruopeð
ropa … ’ropa på’, ’ropa till sig’ yöp að
sig; ’ropa tillbaka’ (t.ex. en person)
yöp atter
ropande s. yöpan n
Rot … ’Rots Skans’ a) Skansn m b.f.,
b) Ruotskanns m b.f.
rota … Se äv. söka igenom
rotblöta bläta f
rotera (t.ex. om jordklotet) swaindşa
rotfylla ruotfyll
rovland ruovlot (äldre: ruovenlot) m
rovolja ruovol f
rubin rubin m
ruckel … 5. ybbel n
ruin ruin m
rulla … ’rulla i väg’ rull iweg;
’rulla runt’ rull runt; ’rulla ut’ rull aut
rulltårta rulltårt f
rumpa (ss. flottningsterm) rumpa f
rumpdrag 1. ålådrag n; 2. rumpdrag n;
3. bögelbräð n
rumphugget rumpeddşeð
rumänsk rumensk
rundel rundel m
rundstav rundstav m
runskrift … 2. (åld.:) raungenstyl m
rus fylla f
rusa … ’rusa förbi’ drus febi;
’rusa åstad’ rus stað
ruska … ’ruska om’ a) skåkå i;
b) (t.ex. vid tillrättavisning) ansk i
rusta … ’rusta upp’ … b) duon upp
rutin rutin m
ryck rykk (äv. ryttş) n. ’göra ett ryck’ (ta ett
tag, sätta i gång) tågå ien kaut
rycka … ’rycka loss’ ryttş los
ryckande s. ryttşan n
rygg … ’(bak) på ryggen’ atrǫ ryddşem;
’vända ryggen åt’ (ta avstånd från) wend
ryddşin að
ryggkliare (redskap att klia sig på ryggen
med) klåbåðåld m
ryggkota ryggkųot f
ryggskott ryggflug el. bara flug n
ryggstöd … 2. (överstycke av ryggstöd på
stol) stuolskarm m
ryggsäck … 5. (gårdfarihandlarens)
andelsbög m
Rymdalen Rymmdaln m b.f.
rymdfarare rymdkall m
rymdmått rymdmǫtt n
Rymman (Rymån) Rymmą f b.f.
ryta … ’ryta till åt ngn’ rem til að nogum
rytteri rytteri n
rå adj. … ’rått väder’ råweðer n
rå vb … ’rå om’ … b) (socialt) ieg i;
’rå sig själv’ rå sig siuov
1
råd s. … ’ge ngn råd’ dşävå nogum nog
råðer; ’till råds’ et råðs
rådhus råðaus n
rådman se rådsherre
rådsherre råðsärr m
rådvill … 3. witulos
rågbrodd … 2. rugflatşi (yngre grundf.:
rugflåkå) m
råge … ’med råge’ min rugå
råghalm rugom m
rågkaka (kaka av rågmjöl o. vatten)
1. rugdieg m; 2. klubbe m
råglosta swimbel m
rågång … 4. (upphuggen) lyslinu f
råka … ’råka ut för’ … g) kum i kast min
råkallt gneksut
rånda (skogsrå) guonna f
råtta rotta (lokalt: rutta)
råväder (rått väder) råweðer n
räcka … ’räcka fram ngt till ngn’
rek að nogum noð
rädd 1. redd; 2. (i sht mörkrädd o. vid
rädsla för övernaturliga ting) räðn.
’mycket rädd om’ sturredd um
räddningsaktion reddninggsaksiuon m
räffla s. reffel f
räfflad 1. refflað; 2. riggun
räfsa s. … 2. (grövre, för hässjning)
kemberr f; 3. (för kvinnor, lite lättare)
kwinnfuokserr f. ’mossräfsa’ muosåerr f
räfsa vb … ’räfsa efter’ (i sht räfsa ihop hö
som inte kommit med) a) refs kraunggan,
b) refs kraungg-Mas
den 20 november 2015 räfshuvud errskoll m
räfspinne … 2. (mittre) buonde m
räkenskaper rekkenskaper m pl
räkna … ’räkna igenom’ rekken gainum
räknas (ha betydelse, gälla) rekknas
Rälldalen Relldaln m b.f.; ’Nedre (el. Yttre)
Rälldalen’ Relldaln m b.f.;
’Övre Rälldalen’ se Dritränn
rännande s. 1. rennend n; 2. rennan n
räta … ’räta på ryggen’ rett aut kauvin;
’räta på sig’ a) rait sig, b) rett aut sig,
c) rett upp sig; ’räta ut’ a) rett aut;
b) (om kakor av skarpbullan som läggs i
press) raka
rätsida jfr ordning
rätskiva rettstşiv f
rätt adj., adv. … ’rätt som det är’
rett sos (äv. som) eð ir
rätta s. ’med rätta’ min retta; ’ställa inför
rätta’ (dra inför tinget) ev in að tindşę
rätta vb … ’rätta till sig’ rett til sig
rävaktig rövåaktun
rävfarm rövågard m
”rävgift” (alltför starkt kaffe) työrwattn n
röd … ’se rött’ sjǫ ro’tt
rödfärg roðferg f
rödfärga roðferg
rödhårig roðårun
rödlackerad roðlakirað
rödrandig roðrandun
rödräv roðröv m
rödsprit roðsprit m
rödvin roðwin n
röjsåg … 3. (mer älvd.:) ryðsåg f
1
rök … ’ta sig en rök’ se bloss
röka … 3. (tobak) demba
röksugen … ’vara röksugen’ äv.
tuobakstarmin grain
rökutsläpp se följ.
rököppning (i eldhusets tak) liuore m
rönn … 2. (i sht om vuxet träd)
raungenkall m
rönnlöv raungenlov n
röntgenavdelning röntgenavdielningg f
röra … ’röra ihop’ … b) mylt iuop; …
’röra sig om’ a) wårå frågan um,
b) dşälla, c) ryör sig um; … ’röra till’
(ngt kladdigt) kwakk til; … ’röra vid’
se vidröra
rörelsemönster ryörelsmönster n
rövare … ’leva rövare’ jfr leva fan
rövarkula, rövarnäste röverkaul f
rövslickare (fr. sv.:) rovslätşer m
sabbatsår sabbatsår n
sadla
sak … ’saker och ting’ saker og tingg
sakfråga sakfråg f
sakristia … 2. (åld.:) sakkstie (e.u. n)
sala … 2. sala
salig ’en salig blandning’ įe salig
blandningg
salomngsberusad … 3. skamperdruttşin
salongsgevär … 4. salaungger m
salt adj. soltað (lokalt: soltaðn)
saltfisk (saltad fisk) soltaðfisk m
saltkvarn soltkwenn f
saltpåse (för medförande av salt på färd)
soltkupp m
saltsill soltaðsild f
salu ’(stugan) är till salu’ (ung.:) a) (stugų)
al selas, b) (stugų) ir autbuoðin
same 1. lapp m; 2. (ovanl.) same m
samfälld samfelld
samla … ’samla ihop’ …
e) (plocka ihop) saunk att
samma summu (lokalt: sumu)
sammalunda (lokalt:) summulund
sammanblandad iuopblandað
sammanbyggd iuopbyggd
sammankalla jfr kalla samman
sammanställning sammanstellningg f
samråda 1. råðas wið; 2. råðdşärå
sams … ’sams med’ sams min
samtal … 3. akudiringg f
samtala … 3. språka
samtidigt … 2. upǫ summu gaungg
samverka jfr gå samman
samöva (fr. sv.:) samyöv
sandstrand sandstrand f
sandtrav (fr. sv.:) sandtrav m
sank se äv. vattensjuk
sarg sarg m
sarkofag sarkofag (äv. sarkufag) m
Satan … 2. (vanl.:) Satan m
sats … ’ta sats’ tag sats
sav sav m (äv. f)
scenografi senografi m
schack … ’schack matt’ sjakk matt
schimpans stşimpans m
schlager … 2. (nydal.:) gävliek m
den 20 november 2015 Schweitz Swaits
scoutkniv skautknaiv m
se … ’se fram mot’ … b) sjǫ fram að;
’se (titta) framåt’ kuogå framter; ’se ned
på’ sjǫ nið ǫ; ’se sig omkring’ sjǫ sig
umringg; ’se till’ … c) (passa) sjǫ um;
d) (träffa …); ’se upp med’ sjǫ upp min
sedan … II. subj. 1. ses (äv.: sęs)
seg … 2. (slö, lat) däslun
segna ned … 5. (sjunka ihop) singen iuop
sekatör kwistsaks f
sekreterare sikritirer (mer sv.: sikretirer,
sekretirer) m
selleri selleri m
selputa 1. buogkupp m;
2. (mer sv.:) silåput f
seltyg se seldon
semestervecka semesterwiku f
semesterväder simesterweðer n
sen … ’sent ge sig av’ stşom åv; ’syssla
med sent på kvällen el. natten’ stşom min;
’vara uppe sent på kvällen el. natten’
stşomas uppe el. stşom uppe
senapsburk sinapsbutt m
senapskorn sinapskuonn n
senfärdig … 9. knatulin
senil … Jfr virrig
serva (utföra service) serva el. sörva
servera 1. …; 2. set fram
serveringsfat serviringgsfat n
servicehus sörvishus n
servicetekniker servistekniker m
sex s. seks (äv. sjäks) n
sexman sjäksmann m
sextett sekstett m
Shakespeare (skämts.:) Skåkå-Pär
si ’si eller så’ a) si eld so;
b) (så och så) so og so
sickling sikklingg m
sida … ’på andra sidan (om Älven)’
daitomin; ’på båda sidor om’ ǫ båð(um)
saiðum um; ’på den här sidan (om Älven)’
jųotomin; … ’åt sidan’ a) að saiðu (lokalt:
að saiða, að saiðå), b) að saiðun, c) et
saiðes
sidlänt (ung.:) saurlent
sidospår … 2. (mer el. mindre skämts.:)
snįeðspuor n
1
sikt (ss. husgeråd) sikt m (äv. f)
2
sikt (möjlighet att se) sikt f. ’ha god sikt’
(se ett stycke framåt) sjǫ frǫ sig
silduk (grov, virkad) siltapp m
silhuett siluett m
Siljansnäs Siljansnęs
silkespapper siltşespapir n
silo silo (äv. silu) m
silskål silskål f
silvadd jfr silduk
silverbrosch silverbrå’ss m
silverbälte silverbelt n
silverkrycka silverkryttş f
silverrova silverruov f
silverte silverte n
sinkadus (när man lyckas utan att ha ngn
erfarenhet) kripptur m
sinne … ’ha i sinnet’ åvå i sinnę
sinom se tid
sippra … 3. rǫ’n
sitta … ’sitta inne’ (i fängelse) sitts inne;
… ’sitta kvar’ (i skolan) a) stą’n etter
sittbräda … 2. (lokalt:) setubräð n
sittdyna sittsdåin f
sittopp (smäll) sittupp (äv. sittopp) m
sittplats … 2. säte n
sjuk … ’allvarligt sjuk, svårt sjuk’
sturkrakkun
sjukbesök siuokbisyök n
sjunga … ’sjunga klart’, ’sjunga färdigt’
kweðå frǫ sig; ’sjunga upp sig’ kweðå upp
sig
sjungande s. … 2. kweðningg f
sjunka … ’sjunka ned’ sikk nið
sjusovare (sagt t.ex. om el. till person som
kommer för sent till jobbet)
swemmsauv m. Jfr sömntuta
sjuttiosju sjuttisju
sjuttiotalet sjuttitaleð n b.f.
sjuttiotvå sjuttitwå
sjutton … ’det var som sjutton!’ wassara
tri!; ’det vete sjutton’ eð wete sjuttjǫ; ’det
är väl sjutton också (att)’ eð ir fel kreviką
(at); ’full i sjutton’ … c) full i rakkdritį;
’ja visst sjutton!’ (ung.:) ja pokker!;
’sjutton också!’ (ung.:) a) dra dǫ enda!,
b) pytt og!, c) pokker og!
sjåpig 1. (ung.:) ųotuolun; 2. (gnällig)
iembersam; 3. (fr. sv.:) sjåpun (äv. stşåpun)
själslig själslin
den 20 november 2015 själv … ’det säger sig självt’ eð ser sig
siuovt; ’för sig själv’ (i ensamhet) fer sig
siuov
självisk siuov sig
självmord ’begå självmord’ …
e) öð åv sig
självrådig siuov sig
självständig (fr. sv.:) siuovstendun
självvuxen siuovweksn (äv. siuovwekseð,
mer sv.: siuovwekst)
skabbräv skabbröv m
skaka … 3. (ruska om) skåkå i.
’skaka ned’ skåkå nið;
’skaka på huvudet’ skåkå skollam
skakande (skakning) s. skåkån n
skakelslå skakkelslå f
skakelträ … 2. skakkelkrepp f
skakis (rädd) skakun
skala s. (fr. sv.:) skala f
skala vb 1. (potatis, i sht kokt) flåså;
2. (d:o) rįesa; 3. (t.ex. ägg, banan, men äv. rå
potatis) skålå
skalkniv skålåknaiv m
Skandinavien Skandinavien
skandinavisk (nordisk) skandinavisk
skanna … ’skanna in’ skann in
Skansfest (fest på Rots Skans) Skansfest f
skapa … 2. (konstruera) dşär til.
’inte ett skapandes grand (el. dugg)’
int iet skapend dugg
skapelse skapels f
skapligt adv. skapli
skara … 4. (följe) fye n
skare … ’hård skare’ skarpskari
(yngre grundf.: -skårå) m
skarp … 2. (t.ex. om verktyg äv.)
wassbitin. ’på skarpen’ ǫ skarpin el. upǫ
skarpin
skarv … 2. skätningg f
skarva … ’skarva i’ skät i
skarvbit i timmervägg tşinnungg m
skatt … Se äv. drakguld
skavjärn 1. skavi (yngre grundf.: skåvå) m;
2. (för skrapning av laggkärlsstavar) skavu
f; 3. (för avskrapning av innerbark på tall)
barkskavi m
ske stşi (lokalt: stşie)
skedblad (äv. ss. mått) stşieðblað n
skedkrok tiddşer m
skela skela
skena s. stşiena f
skeptisk 1. ųotruo’n (äv. ųotruogen)
sketch skettş m
sketen (skruttig) stşitulin
skibord (flödbord) stşibuord n
skick … Se äv. ordning
skida s. … Jfr tjurved
skidlöpare … 2. (mer sv.:) skaiðlöper m
skidspår … 3. skaiðdyr f
skidåkare … 2. (mer sv.:) skaiðåker m
skidåkning 1. skaiðrenningg f;
2. (fr. sv.:) skaiðåkningg el.
(mer älv.:) skaiðakningg f
skift 1. (lager) stşipt f (äv. n);
2. (arbetspass) stşipt (vanl.: stşift) n
skifta … 3. (skifta arv) byta
skildring (fr. sv.:) stşildringg f
skina … ’skina igenom’ skain gainum
skinka … 2. … d) rovklikk m
skinnlapp stşinnlapp m
skinnrem stşinnriem f
skinnskräddare stşinnskradder m
skinnsäck … 2. (som snörs ihop upptill)
straupbög (äv. strautbög) m
skissa (fr. sv.:) skissa
skita … ’skita ned sig’ dritå nið sig
skitbra (fr. sv.:) stşitbra
skitful (jätteful) liuotliuot
skithög (om person) …
2. brakstşitsfudral n; 3. rovuol n
skitstövel 1. dritstyvel (äv. dritstyvyl) n (äv.
m); 2. drittiuog f. ’vilken skitstövel!’
a) ukað dritstyvel!; b) (vilken nedrig typ)
ukų liuot tiuoga!
skiva … 4. (tunn) skavu f
skivfodral stşivfuodral n
skivomslag jfr föreg.
skjortknapp stşuortknįep f
skjuta … ’skjuta fram’ (både om rum o.
tid); ’skjuta ihjäl’ stşuot ijel; ’skjuta ned’
(med skjutvapen) stşuot nið; ’skjuta (till
el. fram ngt) åt (ngn)’ rek að
skjutlucka stşuotluku f
skjutmått stşuotmǫtt n
skjuträv stįebyönn m
skjutsa … 2. åka
skjutvall stşuotwall m
skogsbrand … 3. swiðu f
skogsdunge mųortapp m
skogskoja skuogskåj f
den 20 november 2015 skogsmus … 3. uppmaus f
skohorn skuouonn n
skohö skuoduos n
skoj … ’för skojs skull’ fer skåjs skuld
skojeri skåjeri n
skojfrisk 1. skåjsam; 2. skåjfrisk
skokartong skuokartaungg m
1
skola vb … ’skola … nu också’ (skola …
till råga på allt), ’skola verkligen’ (ffa. i
frågor) nytta, t.ex. ’ska det börja regna nu
också!’ nytter eð far raingen!
2
skola … ’skola in sig’ skaul in sig; ’skola
sig’ a) skaul sig; b) skaul upp sig
skolavslutning skaulavslutningg (äv.
skaulåvslutningg) f
skolledning skaullieðningg f
skolryggsäck skaulbög m
skolungdom skaulunggduom m
Skolverket Skaulwertşeð n
skolår skaulår n
skona skuona
skonsam 1. skuonlin; 2. (fr. sv.:) skuonsam;
3. nǫðun
skopa … ’(en) skopa vatten’ watuskuop f
skorpion skorpiuon (mer älvd. skuorpiuon)
m
skospik skuospaik m
skoterkälke skotertşåk m
skoterspår … 2. fråtådråjspuor n
skott … 4. … nylað (äv. nylavi) m;
5. (långt, smalt, uppskjutande växtskott)
spjål n
skotta … ’skotta igen’ mukå att
skottkärra … 3. (enkel med hjulet längst
fram, skjuträv) stįebyönn m
skottstång (i gärdsgårdsled) liðtşyssl m.
Se äv. 2led
skramla … 5. skraunggel. ’skramla i väg’
(skramlande ge sig i väg) skrambel åv
skrapa s. 1. (äv. tillrättavisning) skrapu f;
2. karu f
skrapa vb … ’skrapa i’ kårå i; … ’skrapa
rent’ skråpå rient; … ’skrapa upp’ skråpå
att; ’skrapa ur’ a) skråpå yr, b) stşyöva el.
stşyöv yr; c) (gröpa ur) sev yr
skridsko 1. skrikkskuo (äv. skriskuo, mer
sv.: skrisskuo) m; … 3. (gammaldags,
enkel, av järn) spiskruok m
skriftligen, skriftligt skriptli
skriva … ’skriva färdigt, skriva klart’
skriev rieðu; ’skriva över’ (testamentera)
skriev að
skrivstil … ’tysk skrivstil’ tyskstil m
skrivtavla skrievtavel f
skrivtecken skrievtekken n
skrofler skroffler (m) pl
skrotsten skruotstie m
skrud (fr. sv.:) skruð m
skrumpen … 2. skrukknað
skrupler skrupler m pl
skruttig (sketen) stşitulin
skruva … ’skruva av’ skruv åv; ’skruva
till’ skruv til; ’skruva upp’ skruv upp
skrymta skrymta
skrynklig … 4. (mer sv.:) skrynklun
skrytande s. (skryt) skråitan n
skrythals, skrytmåns skreppdrait m
skrytmåns skreppdrait m
skrytsam … ’skrytsam person’
skreppdrait m
skrämma … ’skrämma bort’ a) skrem
undǫ, b) skrem brott; ’skrämma livet ur’
skrem laiveð yr; ’skrämma upp sig’
räð upp sig
skränka skraintşa (äv. skrenka)
skränkjärn skraintşienn
(äv. skrentşienn) n
skränktång skraintştaungg (äv.
skrenktaungg) f
skräpa ’ligga och skräpa’ a) skräpa,
b) weltas
skräphög (hög med bråte) wålstakk m
skrävlare, skrävelmåns skreppdrait m
skröna 1. sagu f; 2. (fr. sv.:) skröna f
skuggig skuggun
skuldsatt skuldsett
skuldsedel riwess (mer sv.: rewess) m
skull … ’för min skull’ bar fer mig
skumma … 7. (ögna igenom) skumma
skutt … ’ta ett skutt’ a) tågå ien kaut,
b) dşärå ien kaut, c) dşär kautn
skutta … 3. Se ’ta ett skutt’
skvallerbytta … 4. (kvinnlig) slåpåtytta f
skvallerkäring se skvallerbytta
skvallertidning 1. skwaldertiningg f;
2. skwalderblask f
skvätt 1. skwekt (äv. skwett) m … ’en (en)
skvätt mjölk att dricka’ a) supi …,
b) mjoksupi (yngre grundf.: -supå) m
den 20 november 2015 sky s. … ’höja till skyarna’ iss upi stşyär
skydd stşydd n
skyfall (stor regnmängd) watustakk m
skyffla … 2. mukå
skyldig … ’vara skyldig ngn ngt’
wårå i skuld að nogum fer noð
skyltfönster stşyltglas n
skymt adv. (placerat så det inte syns)
inn firi
skymta … ’skymta förbi’ stşymt febi
skynke (fr. sv.:) stşynke n
skådebröd skåðebröð n
skål … ’skål med långfil’ stşyrskål f
skåla … ’skåla in’ skål in
skåpvred skåpklink f
skälla … ’skälla ut’ … c) bann upp
skälmstycke stşälmstyttş n
skämma … ’skämma ut’ skemm aut
skämt … Se äv. skälmstycke
skämta … 3. (smågnabbas) ossas
skämtsam 1. gantn; 2. skåjsam;
3. (mer sv.:) stşemtsam
skänkel skalm m
skära s. stşäru f
skära vb … ’skära bort’ a) stşär brott,
b) stşär undǫ
skärbräda 2. (mer sv.:) stşärbräð f
skärpa vb …
’skärpa sig’ (fr. sv.:) stşärp sig
sköldpadda stşöldpadd
(äv.: stşyöldpadd) f
sköljning stşylningg f
skönhetsartiklar ryöktgräjur f pl
skörda … 3. (meja) stşärå
skördetid 1. (skördebrådska) andtið f;
2. (i sht för korn) begann f (äv. n);
3. (fr. sv.:) stşördetið f
sköta … ’sköt om dig!’ stşyöt um dig!;
’sköta om gammal person och hålla med
föda till livets slut mot erhållande av
dennes ägodelar’ syt ijel
sköte 1. (kvinnans könsorgan) …; 5. (d:o)
ludda f; 6. (ung. ’famn’; fr. sv.:) stşyöte n
sladdlös sladdlos
slag … ’av alla slag’ åv oll(um) slagum;
’av olika slag’ åv ymsum slagum;
’hö på slag’ rufsa n
slagen 1. slaiðn (äv. slaið);
2. (om t.ex. slåtteräng) åvslaiðn (äv.
åvslaið)
slagfärdig … ’slagfärdig kvinna’ pratikk f
slaka (göra slak) slaken
slaktdjur slaktkrytyr n
slalombana (nydal.:) swigåandyr f
slangspråklig (slangbetonad)
slaunggaktun
slanguttryck slaunggauttryttş n
slanig (slanformig) slanun
slappna av (fr. sv.:) slappen åv
slarva … 2. slabba. ’slarva bort’ a) slarv
brott, b) sull brott; ’slarva ifrån sig’ slarv
frǫ sig; ’slarva ihop’ (slarvigt åstadkomma ngt, tota till) slabb til
slarver … 5. slabbjakk m
slarvig … Se äv. under slarva
slaska 1. (om väder) slaska; 2. (slabba)
tweska (äv. twestşa)
slaskföre slaskfyör n
slaskgrop (där man slängde hushållsavfallet) suopendyndş f
slasktratt slasktratt m
slatten (bottenskvätten) 1. sluntn m b.f.;
2. sienest skwektn (el. bara skwektn) m b.f.;
3. (i sht i spritflaska, pojken) påitşin m b.f.
slavisk slavisk
slemlösande sliemlösend
slinka vb … ’slinka ned’ slink nið
slipare sliper m
sliphus slipaus n
slipvatten slipwattn n
slirig (äv. om ovårdat språk) slirun
slita … ’slita ut sig’ feslait sig
slumpa ’slumpa bort’ slump brott;
’slumpa sig’ …
slumra … ’slumra till’ a) duolå åv,
b) (fr. sv.:) slummer til
slusk (trol. fr. sv.:) slusk m
slut s. … ’ta slut’ … d) (ta helt slut, bli
utmattad) kurka
sluta … ’sluta tvärt’ bråslut
slutstation slutstasiuon m
slutsumma slutsuom f
sluttning … 3. lautningg f
sly … 2. nylaðir (äv. nylavir) m pl
slå s. … 3. (framtill på framkälken, vid
vilken skaklarna är fästade) bukkflot n
slå vb … 10. (meja, i sht kort el. glest gräs)
skabba el. skrabba. ’slå fel’ slå fil; ’slå
ifrån’ (t.ex. om relä) slå frǫ; ’slå ihop’
den 20 november 2015 a) (slå samman) slå iuop; b) (stöta
samman) dunk iuop; c) (händerna) knakk
iuop …; ’slå in’ a) (besannas) slå in;
b) (om paket) lind in; ’slå ned’ …
c) (dunka ned) dunk nið; ’slå omkull’
dunk nið; ’slå upp’ … b) (i en bok äv.:) bleð
upp o. bleðer upp
slåtterbod se slogbod
slåtterdräng slådraingg m
slåtterfibbla 1. liuotmanspisk f;
2. suolknįep f
slåtterfolk … 3. (på myrslåtter)
tşyölkaller m pl. Se äv. slåtterlag
slåtterlag 1. slålag n;
2. (vid myrslåtter) tşyöllag n
släde se äv. kälke
slägga … 2. (stor) knǫster n
släktbesök (släktfrämmande)
släktfremmand n
släktbok släktbuok f
släkte släkte (lokalt äv. slekte) n
släktforska släktfuosk
släkting släktingg (lokalt äv. slektingg) m
släktled (fr. sv.:) släktlieð n
släkttavla släkttavel f
släktträff släkttreff m
slänga … ’slänga bort’ slaindş brott, wind
brott el. suol brott; ’slänga sig (lägga sig) i
sängen’ welt stað sig i saindşę; ’slänga ut’
äv. slaindş aut
slänggunga slaindşrukk f
slängig slaindşun
släpa … ’släpa med sig’ släp minn sig
släppa … 2. lat fårå. ’släppa i’ (t.ex. i
vattnet) slepp auti; ’släppa in’ a) slepp in;
b) (ngt el. ngn i ngt) slepp ini
släta … ’släta till’ sliet til
slö … 6. (lat, seg) däslun
slöhet (fr. sv.:) slöiet f
slösa … ’slösa bort’ … c) stşytter brott
(äv. stşytt brott), d) slarv brott
smak … ’falla i smaken’ foll i smatşin
smaka … ’smaka lite (av ngt)’, ’få sig en
smakbit (av ngt)’ småkå i sig; ’smaka på’
a) småkå ǫ, b) kenn ǫ
smakbit … Se äv. smaka
smaklig … 2. (i sht för djur) guoðät
smaksak smaksak f
smalända smalend m
smart 1. innun; 2. knipun; 3. (fr. sv.:) smart
smatter Se knatter
smedja … 2. (med tonvikt på byggnaden)
smiðstugu f
smeksam smįeksam
smet 1. (t.ex. t. pannkakor) ryöra f;
2. (smörja) tover n
smeta … Se äv. kladda
smidestång smiðtaungg f
sminka sig … 2. (skämts.:) smyr skryttşur
sminkning sminkningg f
smord smuord. ’som smort’ sos smuort
SMS SMS n
smula … ’smula sönder’ … b) gryn sund
smultronblomma …
2. (lokalt:) snullbersbljomm m
smutsa ned … ’smutsa ned sig’
dritå nið sig
smådjur … 2. smǫkrek n pl
småelak smǫlieð
småflina smǫgręsas
smågnabbas (skämta) ossas
smågräla … 2. gneksa
småhö smǫö n
småkaka smǫkaku f
småplock (ung.:) flukkbiter m pl
småretas … 2. gantas
smårolig … 2. triruolin
småsak … ’småsaker’ a) (smågrejer)
smǫgräjur f pl; b) (diverse) …
småskollärare smǫskaullärer m
småskälla smǫskell
småsnöa smǫsnaj
småspik småspaik m. ’det regnar småspik’
eð raingner smǫspaikär
småsyskon smǫsyskun n
smäda
smädelse se förolämpning
smälla … ’smälla til’ (höras en smäll)
smell til
smälta … ’smälta bort’ … d) tain undǫ;
e) (t.ex. skidspår) blotå brott, f) (d:o) blotå
undǫ; … ’smälta i’ bräð auti
smärta s. … Jfr pina
smärtlindring smertlindringg f
smärtstillande smertstillend
smörgås … ’hård smörgås’ a) skarpgǫs f,
b) skarpbullsmyörgǫs f, c) skarpbröðgǫs f;
’kasta smörgås’ … c) wind flätgǫsum
(yngre: flätgǫser); ’mjuk smörgås’ blotbröðsmyörgǫs f
den 20 november 2015 smörja vb … ’smörja in sig’ smyr in sig;
’smörja ned sig’ (kladda ned sig) smyr nið
sig; … ’smörja (upp)’ smyr upp;
’som smort’ sos smuort
smörjning smyrningg f
smörklump smyörknaul m
smörpapper 1. smyörpapir n; 2. (el. annat
genomskinligt papper) fuskpapir n
snack (prat) akudiringg f
snagga … 2. skelåklipp el. skelklipp
snapsglas (fr. sv.:) snapsglas n
snapsvisa snapswais f
snart … ’så snart (som)’ … e) so strai’tt
snask se godis, sötsaker
sned s. ’på sned’ ǫ snįeð
snedda snįe’dda. Se äv. gena;
jfr äv. ovan under harva
snedspår (t.ex. vid skidåkning)
snįeðspuor n
snes … 2. snįesstor m
snesland snįesland n
snickarpenna (timmerpenna)
timberpenn f
sniken gniðun. Jfr snål, girig
sno 1. snųo (äv. sniųo); … ’sno sig’
a) (konkret, t.ex. om trådar) kåit iuop sig;
b) (d:o) twinn sig; c) (skynda sig) weras
snopen snuopin (äv. snuopen, snųopin)
snorgärs … Jfr följ.
snorunge, snorvalp … 4. snorbus m
snubbla … 2. (fr. sv.:) snubbel
snurr snurr m
snurra s. … Se äv. ”knattersnurra”
snus … 2. (skämts.:) promenaðsjuklað m
2
snusa (andas hörbart) fnåisa
snuskpelle (kladdmåns) kwakk m
snutt snutt m
snuva … ’ha snuva’ … b) åvå snuvų
snuvig … ’snuvig (förkyld) person’
snorkrakk m
snygga … ’snygga till’ (städa upp) pynt
til; … ’snygga till sig’ duon åv sig
snåla 1. snǫlas (äv.: snǫla); … 4. (hushålla
strängt) tigel; ’snåla vid tilldelning’
se tilldela
snåljåp … 2. snǫlskoll m
snårskog grettşrais (lokalt äv. drettşrais) n
snäll … ’snäll karl’, ’snäll man’
frekåkall m; ’snäll mot’ frek wið (äv. snell
wið)
snäsa snęsa. ’snäsa av’ snęs åv;
’snäsa (till) åt’ snęs til að
snö … 4. (ringa mängd) damb n
snöa … ’snöa lätt’ se småsnöa;
’snöa ymnigt’ a) stursnaj, b) tarmsnaj
snöflinga …
4. (mkt stor, skämts.:) lappuott m
snökanon (nydal.:) aurweðersbyss f
snökaos sniųokaus n
snölås sniųolǫs n
snömodd sniųoryör f
snöoväder … 2. sniųoųoweðer n
snöpa gelda
snöra … ’snöra upp’ riem upp
snörp tşyrp m. ’göra en snörp (ihopsnörpning)’ dşärå ien tşyrp
snörstump 1. sny̢örstump m;
2. sny̢örend m; 3. (tåt) tǫtend m
snöskovel, snöskyffel 1. sniųostşyffel m;
2. (äv. snöraka) sniųoreku f
snösläde (snöräv) … 2. sniųoröv m
snötäcke … 2. (lager av nyfallen snö)
sniųodemp (äv. sniųodemb) m el. f;
3. (tunt snölager) sniųodamb n
snövinter sniųowitter m
socialdemokrat … 2. (jargong:) krat m
sockennamn sokkennammen n
sockenspråk sokkenspråk n
sockerkaksform se kakform
sockerpiller sokkerpilder n
sockerpåse sokkerkupp m
sockerströare sokkersträer (mer sv.:
sokkerströer) m
sol … ’solens gång’ (upp- el. nedgång)
suolgaungg m
soldathem soldatiem (lokalt: suldatiem) n
soldatliv soldatliv n
solförmörkelse suolfemörkels f
solglimt (fr. sv.:) suolglimt m
solhetta 1. suoliti (yngre grundf.: suolitå) m
solklar (utan varje tvivel) suolklar
solsting … ’han har fått stolsting’ (blivit
matt av solhettan) suolrövin ar taið an
solur suolur n
solvstock (solvträ) syvklubb m
som … 1. (liksom) slaisog el. slais (lokalt
bl.a.: laso el. las). ’som mest’ sos mjäst
somlig (ovanl.:) summ. Jfr somliga, somt
somliga … ’på somliga ställen’
a) summstas, b) ǫ summ(um) stellum
den 20 november 2015 sommar … ’bli sommar’ sumbras; …
’i somras’ i såmås (äv. i sumbres)
sommardäck … Se äv. följ.
sommarhjul såmårjuol n
sommarhälsning såmårelsningg f
sommarladugård såmårfjǫs n
sommarmorgon … ’om (på) sommarmorgnarna’ um såmårmę’nną
sommarväder såmårweðer n
somna … ’somna ifrån’ sommen frǫ
sopa … ’sopa ur’ suop yr
soppterrin se soppskål
sopsäck suopsjäkk m
sorg … ’ha sorg’ wårå i lieðskun
sorglighet sorgligiet f
sort … ’av alla sorter’ åv oll(um) sortum;
’någon sorts’ non sortes
sortera … ’sortera bort’ sortir undǫ
sortiment sortiment n
sota … ’sota för’ a) suot fer,
b) pant upp fer; ’sota igen’ suot att
sova … ’sova bort’ såvå brott (äv. sov
brott); ’sova färdigt’ såvå frǫ sig; ’sova
tungt’ såvå fast; ’sova ut’ a) sov mettan
sig, b) (mer sv.:) sov aut
sovande (sömn) s. sovningg f
spade se äv. messmörsspade
spagetti … 2. (nydal.:)
slaunggermakaruonur f pl
spanska (språket) spanska f
sparka … ’sparka bakut’ spienn avut;
’sparka igen’ (t.ex. en dörr) spienn att;
’sparka på’ spienn ǫ; ’sparka upp’
spienn upp
sparktur sparktur m
sparris 1. sparris m; 2. (nydal.:) nylaðir m pl
sparsamhet sparsamiet f
spatserkäpp kruokstor m
special- spesial- (mer älvd., mindre vanl.:
spisial-)
specialtecken spesialtekken n
speciellt … 3. (särdeles) sidiels
spegelblank spailblaunk
spela … ’spela fiol’ spilå ǫ filun;
’spela kort’ spilå kuort;
’spela över’ (öva) spilå yvyr
spenat spinat m
spenatsoppa spinatsupp f
spene 1. (i sht på ko) tşikk (äv. tşikke) m
speta (träd med klen stam) spjåke m
spetsglas 1. spiessglas (mer sv.: spietsglas)
n; 2. (brännvinsglas) brendwinsglas n;
3. (fr. sv.:) nubbglas n
spetälska 1. spitälską f b.f.;
2. liuotsiuoką f b.f.
spika … ’spika på’ spaik ǫ
spikutdragare (lokalt:) dunk m
spinnerska spinnesk f
spinnvinge se vinge
spis … ’öppen spis’ yppenspis
(äv. uppenspis) m
spiselvrå … 4. (med bänk) lislbainkrå f
spisvrå se föreg.
Spjutmosjön Spiuotmųorsju’nn m b.f.
spjälkas (fr. sv.:) spjälkas
spjärna emot spienn mųota
splittring (oenighet) ųosem f
spont spunt m (äv. f)
spontan spontan (äv. spuntan)
sporkapsel på björnmossa (gökråg) 1.
gukkusäð f; 2. salukuonn n. Se vidare VNB
sporta sporta
sportklubb sportklubb m
spotta … ’spotta upp’ sputt upp
sprallig (t.ex. om tonårsflicka) spjottun
sprattelgubbe 1. sprattelgubb m;
2. (ett slags) knikåkall m
sprattla 1. sprattel; 2. (spritta) sprettas.
’sprattla med benen’ sprattel fuotum
spretig (som spretar åt olika håll) sterrun
spricka vb … 3. … klummen (lokalt äv.
klungin)
spring … 3. (rantande) lyrpan n.
Jfr rännande
springa s. … 3. (liten öppning) glisu f
springa vb … ’springa förbi’ kåit febi;
’springa ifatt’ kåit etter; ’springa ihop
med’ (stöta ihop med, springa på) kåit
iuop min; … ’springa omkring’ (nervöst el.
nyfiket) swiðå ǫ; ’springa upp’ (resa sig
hastigt) a) twerrait sig, b) brårait sig.
Se äv. ranta
springare (häst, i schack) est m
springsteg kåitstig n
spruta … ’spruta in’ (trans.) a) sprut in,
b) strut in
språkgrupp språkgrupp m
språkintresse språkintress n
språkintresserad språkintressirað
den 20 november 2015 språkman 1. språkkall m; 2. (språkmänniska) språkmennistş (äv. -menistş) f
språkvetare språkwetnskaper m.
Se äv. språkman
språkvetenskapsman språkwetnskaper m
språkvård språkwård f
sprätta … 2. (sprattla) sprettas; 3. skekta
spya (ansamling av uppkastning)
spajslestş f
spå 1. spå; 2. (stundom:) spå til
spåkäring spåkelingg f
spåman 1. spåkall m; 2. spåmann m
spån … 6. (täljspån att tända med, gjort av
kvinna) kwinnfuoksokk m
spånkorg 1. (större för t.ex. hö) tauta f;
2. (fr. sv.:) sponkorg m. Jfr korg
spåntak … ’lägga spåntak’ perta
spårhund spuorårakk m
spårmaskin spuoråmasin m
spårsnö spårsniųo m
spädbarn 1. (nyfött) nygarkripp m;
2. (litet barn) lislkripp m; 3. se dibarn;
4. se bebis
spänna … ’spänna åt’ (med björnbindlse)
byönn að
spö … 4. (stryk) spö
spöke … 4. skromtkall m
spörsmål spörsmǫl n
spöstraff spöstraff n
stab (fr. sv.:) stab m
stabil styöð. ’mycket stabil’, ’stabil värre’
a) liuotstyöð, b) brennstyöð, c) iennstyöð
stackars stakkars (äv. stakkas).
’Stackars dig!’ a) Stakkars dig!,
b) (förstärkt:) Stakkarest dig!
stadig … 3. styöðun; ’mycket stadig’
a) iennstyöð, b) brennstyöð; ’sitta stadigt’
(om man har bred bak) sitts styö’tt
stadium staðium n
stadsdel (fr. sv.:) staðsdiel m
stagg … 3. skarpgras n
stagnation stangnasiuon m
stall … Se äv. färdstall
stallsvale
stollswali (yngre grundf.: -swålå) m
standardprov standardpruov n
standardspråk standardspråk n
standardälvdalska standardövdalsk f
stapel se plankstapel
stapplig … 4. stypplun
statist statist m
stativ … 2. (fr. sv.:) stativ n
Statsmakten se Kronan
status (fr. sv.:) status m
stava … ’stava fel’ ståvå fil
stavmixer stormikser m
stega … ’stega i väg’ … c) męl åv,
d) fuot iweg el. fuot åv, e) (snarast fr. sv.:)
stieg åv
stekgryta 1. stietşgryt f; 2. (järngryta)
ienngryt f
stekspade
stiekspaði (yngre grundf.: -spåðå) m
stekugn stietşungen m
stel … 2. stierlin
stena … ’stena igen’ (fylla igen med sten)
stien att
stenbrott stįebrot n
stendrög stįedråj f
1
stengrund … 4. (i älv) övar m
stenig … ’stenig mark’ stįebokk m
stenkast (äv. ss. mått) stįekast n
stenmur … ’skicklig stenmursbyggare’
stįekall m; ’vara skicklig (ha blick för) att
lägga upp stenar i stenmur’ åvå stįeogur
stenrik stįeraik
stenskravel … 3. (stenbacke) urd el.
stįeurd f
sticka vb … ’sticka fast’ pikk fast; ’sticka
hål på’ pikk ǫ; ’sticka ned’ a) pikk nið o.
pikk niði, ’sticka ut’ a) stikk aut; b) (sticka
fram) rettş aut
stickande s. pikkan n
stickig … 3. (full av stickor) stikkun
stifta stifta (mer älvd. vore stipta)
stiftsgård stiftsgard m
stiga … ’stiga fel’ staig miste; ’stiga upp’
(ur sängen) a) go upp; b) (masa sig upp)
drågå sig upp el. drag upp sig
stilla adj. ’stilla veckan’ påskwikų f b.f.
stilla adv. … ’hålla sig stilla’ old sig kwer(e)
Stilla Havet Stilla-Aveð n b.f.
stilla vb … ’stilla sig’ (tåla sig) tşå sig
stinn … 2. (väderspänd, uppsvälld i
buken) plaindşun (i kwiðim)
stipendiat stipendiat m
stirrande s. böglan n
stirrig stinn i ogum
stjäla … ’stjäla kraften ifrån’ a) maktstjälå, b) makttågå; ’stjäla sig till’
den 20 november 2015 (t.ex. om tid) liuog að sig
stjälande s. (stöld) stjälån n
stjärt 1. (på människa) … 5. (d:o; skämts.:)
stusät n. Se äv. bar
stock … 3. (längsgående i bro över myr)
brustukk m
stockholmstrakten stokkolstraktę f b.f.
stockända kabbend m
stojig ridşärun
stolpbod stuopbaur n
stolpe … 2. (i stolpbod) baursfuot m
stolphål (hål för hässjestolpe)
esskråkåuol n
stolskarm … 2. (mer sv.) stuolskarm m
stoltsera … 5. byst upp sig
stopp s. … ’få stopp på’ fǫ stopp ǫ
stoppa 1. (äv. möbler, strumpor) stuppa
’stoppa in’ … b) (köra in) rek in
stoppkloss (om person) firikevil m
stoppning (både konkret, t.ex. i möbler, o.
abstrakt ’stoppande’) stuppningg f
stoppnål stuppnǫl f
stor … ’ovanligt stor’ (större än vanligt)
oðerstyörr; ’stor i munnen’ stur i munnem; ’större’ styörra el. styörrera;
’för stor’ uvstur
Stora Tuna Taungen. Se vidare ONB
storbildsskärm sturbildsstşärm m
storbolag sturbuolag n
storhandla sturandel
storjägare sturjäger m
storma … 2. (blåsa hårt) liuotblås
stormagad sturkwiðun
storman sturgubb m
stormby rigåv (äv. rigavu) f
stormfällning stormfellningg f
stormig stormun
stormning stormningg f
storstadsbor (storstadsfolk)
sturstaðsfuok n
storstadsmänniskor se föreg.
storstäda … 2. sturduon
storsångare stursaungger m
stortjuta (gråta häftigt och högljutt)
1. kul og graina; 2. wäl og graina
Storvarden Sturwardn m b.f.
strategi stratesi m
strax … 2. (med ens) rettnų
stressad … 2. jagað
strida 1. (fr. sv.:) straiða; 2. (tvista) striða
stridslarm striðslarm n
stridsvagn striðswaungen m. Se äv. tanks
strippa strippa f
stripteasedansös se strippa
strok … 2. strok m
struken strutşin
stryk … ’ge stryk’ …
e) (väl eg. med vidja el. spö) swigå
strykbräda striuokbräð n (äv. f)
stryklod 1. luoð n;
2. klump (e.u. äv. klumb) m
strå … ’få (långa) strån’ (i sht om
tåtelgräs) tǫsl sig
strång (fr. sv.) strongg
sträck … ’i ett sträck’ i iett strekk
sträcka … ’sträcka på sig’ a) strettş ǫ sig,
b) strettş aut sig; ’sträcka sig’ a) strettş
sig; b) (t.ex. för att nå ngt) strettş aut sig
sträckläsa (fr. sv.:) strekkleså
strö vb … ’strö i’ strä auti; ’strö på’ strä ǫ
ström … 2. (strömmande parti ovanför
vattenfall el. fors) sungn o. sunn n
strömma … 2. (spruta, fara, t.ex. om
ånga) puta
studentexamen studenteksamin
(äv. studenteksam) m
studiebesök stuðiebisyök
(mer sv.: studiebisyök) n
stuga … ’(liten) stuga dit man kan dra sig
undan när man är på dåligt humör’
fruttstugu f
stuggolv stuguguov n
stugknut stuguknaut m
stugnyckel stugunytşyl m
stund … 5. (tillfälle) stund m (äv. f) …
’en bra stund’ ien wenest stşyöru
(yngre: įe wenest stşyöra)
stundtals 1. stşyörumtil; 2. stşyörumtals
stup adv. ’stup i ett’ a) (ung.:) so(s)
kringgest, b) (fr. sv.:) stup i iett; ’stup i
kvarten’ (fr. sv.:) stup i kwartn
stursk … 2. upstunas
stuva (om mat) stuva
stygg (elak) … 2. lieðugåð (lokalt: lielgað)
styltig styltun
styresman (fr. sv.:) styresmann m
styrfart (fr. sv.:) styrfart m
styrka 1. styrka f; 2. krapt f
den 20 november 2015 stå … ’stå i’ … b) weras el. weras ǫ; …
’stå till’ a) stå til, b) wårå stellt; ’stå upp’
se uppstå; ’stå ut med’ … c) uork minn
stående ’på stående fot’ ǫ ståend fuot
ståltråd … 2. stǫltråð m
stånd … ’hålla i stånd’ old i stond
ståndskog standskuog m
stång … Se äv. under stängsel
stånka vb … 2. påisa
ståuppkomiker (nydal.:)
upprai’ttspjuver m
städa … 5. (göra fint inför ett besök)
myölå bainkär; ’städa bort’ steð brott;
’städa upp’ a) ryökt upp; b) (snygga till)
pynt til; ’städa ut’ a) duon aut, b) (mer sv.:)
steð aut
städare steðer m. ’kvinnlig städare’
(städerska) a) steðerkull f;
b) (skämts.) dambkull f
städerska steðesk f; se äv. städare
städsla 1. liea; 2. (fr. sv.:) städsel
ställa … ’ställa av’ (t.ex. ett fordon)
stell åv; ’ställa ifrån sig’ … c) stell frǫ
sig; ’ställa ngn mot väggen’ (fr. sv.:) stell
non mųot weddşin; ’ställa sig in hos ngn’
dşär in sig min nogum; ’ställa undan’
a) ev undǫ; b) stell undǫ
ställe ’på flera ställen’ a) flierumstas,
b) ǫ flier(um) stellum; ’på många ställen’
… b) ǫ mikklum stellum; ’på somliga
ställen’ a) summstas, b) ǫ summ(um)
stellum; ’på sådana ställen’ a) slaikstas;
b) (åt sådana håll) slaik wea
ställning … ’ställning mot vilken obegagnat hässjevirke stöddes’ staunggkrykkel f
2
stämma s. (inom sång o. musik) stemma f
stämma vb … ’stämma in’ stemm in
stämningsfull (fr. sv.:) stemninggsfull
stämpelyxa stempelöks f
stänga … ’stänga för’ (med slå el. bom)
uonda; ’stänga igen’ staindş att; …
’stänga till’ staindş att
stängd … 2. (tillsluten) atteppt
stängsel 1. stainggsel (äv. staingsl) n; 2.
(enkelt, lågt, av stänger, vilande på klykor,
kring gräsbevuxet område) krykkelgard m
stänkskärm (ofta bara:) stşärm m
stärka … ’stärkande’ (t.ex. om medicin)
a) styrkend, b) stertşend
stärkkrage stertşkragi (yngre grundf.:
-krågå) m
stödja … ’stödja (stötta) upp’ styöð upp
stökigt 1. (ostädat) …;
2. (d:o, fr. sv.:) stökut)
stöld … Jfr stjälande
stöna stöna
stöpa (t.ex. ljus, metall) stöpa
störa … 3. ųoruo
stört ’stört omöjligt’ … b) tusands slut;
c) (snarast fr. sv.:) stört ųomy̢öli(t)
störtregna störtraingen
stöta … 3. (kokt potatis) stampa. …
’stöta bort’ stöt frǫ sig; … ’stöta ifrån sig’
stöt frǫ sig; … ’stöta samman’ dunk iuop;
… ’stöta till’ a) war attri, b) kum attri;
c) (knuffa till) bukå til að
stövelskaft styvelskaft n
sula vb suola
sump (kaffesump) sump m
sund s. sunn (mer sv.: sund) n
sur … ’bli sur’ (på dåligt humör)
kåit ǫ fruttstungen; ’komma surt efter’
kumå saurt etter
surdeg saurdieg m
surfbräda (nydal.:) waitgumsflatşi m
surfingbräda se föreg.
surfplatta se läsplatta, i-pad
surjämte sauriemt m
surna ’surna till’ (bli på dåligt humör)
kåit ǫ fruttstungen
surr (surrande) surr n
surströmmingsskiva
saurströminggskalas n
sus sus n
susa … 6. (mer sv.:) susa
svagdricka … 2. swagdrikk n
svagdrickflaska swagdrikksflask f
sval … 3. (något sval) swalsklin.
’bli el. kännas svalare’ swalka
svalbo salubu n
svalka … 2. swalka
svarslös … 3. swarslos
svartna swartn. ’svartna för ögonen’
swartn fer ogum
svartpeppar swartpipär m
svartrock (präst) swartrukk m
svedjeland … 2. swiðuland n
svenska … ’tala svenska’ a) swenska, b)
glåmå swenska
svep (tunt, böjt träspån till svepkärl)
den 20 november 2015 swep m
svepa … ’svepa in’ a) lind in, b) swep in
svetsare swetser m
svikta 1. swikta; 2. (under börda) kriken
svin (i sht ss. skällsord) swain n. Jfr gris
svinaherde graisgęslkall m
svindel swimbel m
svinga (kasta, om yxa) suola
svinhjord graisuop m
svininfluensa (vardagligt) graisfluns f
svinkall … 3. (jättekall) liuotkold.
Jfr råkall
svinmålla … 3. dritkall m
svischa ’svischa förbi’ swiss febi
sviskonkräm (skämts.?:) knappeljukk f
svordom 1. suorduom m; 2. sweruord n
svång swaungg
svår … ’det svåraste’ swårestað
svårkörd 1. (om trögstyrd häst) tomstierd;
2. (om t.ex. bil) swårätşin
svårslagen (svårmejad) klien (tä) slå
svält 1. swalt m; 2. swelt m
svänga … 3. (t.ex. med armarna vid
åkarbrasa) swipå; ’svänga ihop’
a) swaindş iuop, b) swaindş til;
c) (’laga till’, t.ex. gröt) rwaiða; ’svänga
ned’ swaindş nið; ’svänga sig’ (t.ex. med
fina ord) swaindş sig
sväng … 3. (koves) kovies (äv. kufies) m
svängning swaindşningg f
svängrum … 2. (nydal.) swigåruom n
svära … ’svära falskt’ swer falskt
svärson … 2. swärsun m
svärta vb 1. swerta; 2. (med sot) suota
(äldre: suo’tta)
svävande swävend
sydkust syðkust f
Sydpolen (Antarktis) Syðpoln
sydsida
sydväst (väderstrecket) syðwest (äv.
suðwest). ’från sydväst’ a) (frǫ) syðwestǫter, b) syðwestǫ o. suðwestǫ;
’i sydväst’ su’tter-wester
sydända syðerend m
syfta sypta
syftning syftningg (mer älvd. vore:
syptningg) f
syn … ’få syn på’ a) fǫ sjǫ,
b) (mer sv.:) fǫ syn ǫ
synd … ’mkt synd (att)’ (mkt beklagligt)
… c) stur synd (at)
syndfri syndfri
synlig synlin
synonym adj. synonym
syrenbuske syrienbuosk m
syrenfärgad syrienaðfergað
syrier syrier m
sysselsätta sig se roa sig
syssla s. … 3. (mer sv.:) syssla f,
oftast pl sysslur
syssla vb jfr hålla på med
Systembolaget …
3. (skämts.:) glasbaunką f b.f.
syster … ’min syster Maria’ (el. annat
namn) Mari-syster
systerson systersun m
såga … ’såga (el. hugga) upp till ved’
wiðå upp; ’såga ur’ såg yr
sågblad sågblað n
sågdamm sågdamm m
sågklinga sågklingg f
sågram sågram f
sålla 1. (med rissel) raisla; 2. (åld.:) sälda
sång … 3. (sjungande) kweðån n;
4. (d:o) kweðningg f
sångblad saunggblað n
sångbok saunggbuok f
sångfågel saunggfugel m
sånghäfte se sångblad
såklart soklart
1
såskopp (ss. husgeråd) såskapp m.
Jfr såssnipa, såsskål
2
såskopp (sölig person) … 6. fnagg m
såsskål såsskål f. Jfr föreg. o. följ.
såssnipa såssnaip f. Jfr föreg.
såvitt ’såvitt jag vet’ … b) wen ig wet,
c) int anað ig wet el. int anað eld ig wet
sädesåker 1. säðslot m
säga … ’säga ifrån’ … b) (framföra sin
bestämda vilja) lat ära
säker … ’alldeles säkert’ klappsäkert;
’du kan vara säker på att’ a) du ir säker,
b) säker
säkerhetsbälte (skämts.) sili m
säkerhetschef säkerietsstşäf m
sälja … ’sälja bort’ sel iweg; …
’säljas’ selas
sälta 1. solta f; 2. (mer sv.:) selta f
den 20 november 2015 sämre … ’sämre än normalt’
oðersemmer(a)
sända se skicka
sändning 1. sendningg f; 2. (ngt som
skickas) stşikkningg f
säng … 6. (skämts.:) plemtlavi
el. bara lavi (yngre grundf.: -låvå) m;
7. (d:o) ty’la (äv. tyla) f; 7. (d:o) Lurbu.
’gå i säng’, ’gå till sängs’ se gå och lägga
sig; ’(kaffe) på sängen’ (kaffi) ǫ saingg
sängkant … 2. (kanten på yttre långsidan
av (hög väggfast) säng) sainggbard
(el. bara bard) n
1
sänka s. (i naturen) … 3. saintşa f
särdeles … 2. sidiels
särskilt … Se äv. särdeles
särpräglad yrmerkt
sätt … ’på alla sätt och vis’ (i alla avseenden) i oll buokstavum; ’på olika sätt’
… b) upǫ ymsų sett; ’på samma sätt’ upǫ
summu wis; ’på sätt och vis’ upǫ sett og
wis (mer sv.: på sett og wis)
sätta … ’sätta dit’ a) ev dait, b) fǫ dait,
c) set dait; ’sätta fram’ a) ev fram, b) set
fram; ’sätta i’ set i; ’sätta in pengar på
banken’ set in peninggą i baunkų; ’sätta
sig in i’ sett sig in i; ’sätta sig upp mot’
setts sig upp mųota
sävlig (om person) smǫferdun
sävsparv slerpsliri m
söcken se under helg
söder … ’där i söder’ a) dar sunnomin,
b) dar su’tter; ’söder om’ … b) sunnonað
(yngre: sunnoni); ’åt söder till’ a) su’ttertil,
b) au’ttertil
söderfönster syðerglas n
söderut 1. (riktning o. befintlighet:) suðyvyr,
… ’söderut omkring’ suðringgum;
’söderut till’ … d) autað; ’söderut vid’ …
b) suðringgum. Jfr äv. söder
södra syðer-. ’i södra delen av’ sunnoni
(lokalt: sunnuni); ’södra ändan’
syðerendn m b.f.
söka … 3. (omsorgsfullt) syöpel. ’söka
igenom’ (gräva, rota i) rieðskåpå; ’söka
sig’ (någonstans) syötş sig; ’söka upp’
a) liet upp, b) (fr. sv.:) syötş upp
sökare syötşer m
sömmerska sömesk (äv. sömeska) f
sömn … ’gå i sömnen’ go i swemnem
sömnig … 2. somnun; 3. (som har svårt
att hålla ögonen öppna) blundun.
’sömnig person’ swemmsauv m
sömnmedel se sömnpiller
sömnpiller såvåpiller n
sömntuta sovald m. Jfr sjusovare
söndag … ’i söndags’ a) um sunnda’n,
b) i sunndags, c) mes sunnda’n war
söndagsmat sundagsjätå n
sönder … ’få sönder’ fǫ sund; ’ha sönder’
…; b) duon sund
sönderhackad sundakkað
sönderskjuten sundskuotin
sönderslagen sundslaiðn (äv. sunndslaið)
sörpa … 2. syrpa (e.u. äv. surpa, sårpa,
sörpa) f
sötsaker … 2. syötað n b.f.
sövande syövend
ta … ’ta bort’ … e) (ta undan) ev undǫ;
’ta hand om’ … d) ųogås um, e) sjǫ etter;
ta hand om gammal person och hålla med
föda till livets slut mot erhållande av
dennes ägodelar a) fuol ijel, b) syt ijel;
’ta(r) in vatten’ (om båt) eð lop in wattneð
i an; ’ta itu med’ tag tag i; ’ta sig (ned) i
(ngt)’ tågå sig niði; ’ta sig in’ tågå sig in;
’ta sig ut’ a) tågå sig aut; b) (ur ngt) tågå
sig autyr; ’ta tag i’ a) tag i, b) tag tag i;
’ta ur’ a) tag yr, b) tag autyr, c) ev yr; ’ta
ut sig (totalt)’ (bli totalt utmattad) kurka
tabernakel tabernakel n
tack … ’tack det samma!’ a) (lokalt:)
summulund; b) tokk summu!, takk summu!
el. bara summu! ’tack och lov’ a) welest;
b) (mer sv.) takk og lov (äv. takk og luv);
’tack själv’ a) takk siuov el. tokk siuov;
’tack ska du ha’ takk al du åvå (äv. tokk al
du åvå); ’tack vare’ (fr. sv.:) takk ware
tacka vb … ’tacka så mycket’ sturtokk
tackbön tokkbyön f
tacknämlig (fr. sv.) takknemlin
tadla straffa
tafattlek 1. se kull; 2. (som lektes i en
cirkel i snön vintertid) wargjuoleð n b.f.
tag … ’i första taget’ i fuost taeð el. i fuost
taę; ’på ett tag’ (på en tid) upǫ noð tag
tajga taiga f
taka … Se äv. spåntak
takbjälke … 2. (mer sv.:) takbjälk m
takläggning takleggningg f
den 20 november 2015 takås … 3. (mellan huvudåsen och
väggen) millǫǫs m
talesätt … 3. (uttryckssätt) sajan n
tal … ’komma till tals med ngn’
fǫs wið non; … ’vara på tal’ wårå ǫ tal
tala … ’tala illa om’ dşär nið; ’tala om’
(berätta, nämna) …, c) lat är (nogum
noð); jfr ’låta ngn veta ngt’; ’tala (ngn)
tillrätta’ tålå et rett (non). Se äv. prata
talg … ’talg kring tarmarna (på slaktdjur)’
rynktkragi el. rynkkragi (yngre grundf.:
-krågå) m
taliban taliban m
tall … ’frodig tall’ froðtoll m;
’hög, rak tall utan grenar under kronan’
slaunggertoll m
tallbarr … 2. (enskilt barr) tollbårnǫl f
tallrik … ’djup tallrik’ diuoptaldrikk m;
’flat tallrik’ flattaldrikk m
talltimmer tolltimber n
tallås tollǫs m
tambur fösstöv n
tand … ’få blodad tand’ fǫ bluoðað tann
tandemcykel tandemsykkel m
tandklinik tannklinik m
tangent tandşent (äv. tanient,
mer sv.: tanggent, tanjent) m
tangentbord … 2. (mer älvd.:) knappbräð n;
2. (d:o) skrievbräð n
tankegång taunkegaungg m
tankfull taunkstinn
tanks tanks m
tapp (propp) 1. tapp m; 2. (liten t.ex. i båt)
tepil m. ’sätta en tapp i’ teppa
tassa … 4. (gå tyst) ludda
taxera … 2. taksir
taxering taksiringg f
taxeringsnämnd taksiringgsnemd f
teatermask teatermask (mer älvd. vore:
tiatermask) m
teckentabell tekkentabell m
tegelmur tigelmųor m
tejpa täjpa. ’tejpa igen’ täjp att
tekanna tikann (ofta: tekann) f
tekula tekaul f
telefonbud tilifuonbuoð n
telefonkö tilifuonkö m
telefonsamtal tilifuonsamtal n
telepati telepati m
teleskåp tiliskåp (mer sv.: teleskåp) n
temperera (värma lite grann) tşylslå
tennfärgad ’tennfärgade ögon’ tiogur f pl
(man kunde få ”tennögon”, om man sov
där det var för kallt)
tennskål tįskål f
tenor tenor m
teolog teolog m
teologi teologi m
teologisk teologisk
teori teori (äv. teuri) m
terminal terminal m
terrorist terrorist m
tesil tesil m
thailändsk tailensk
ticka … 3. pikka
tid … ’dra ut på tiden’ drag aut ǫ tiðę;
’före min tid’ firi main dågå (el. dagum);
’förr i tiden’ … f) i gamttiðn; ’långt tillbaka i tiden’ a) launggt atter wärdn,
b) launggt et baker i wärdn; ’på den tiden’
… d) ǫ-dar tiðę, e) attri enn tiðn; ’i alla
tider’ i oll wärd; ’vid den här tiden’
isų tiðę
tidigt …’för tidigt’ uvsnąrt;
’tidigt på morgonen’ a) bitaið um morgun,
b) tiðut um morgun
tidtabell tiðtabell m
tidtagning tiðtagningg f
tidvis 1. (emellanåt) milumað;
2. (fr. sv.:) tiðwis
tiga … ’tig med dig!’ teg að mig!
till … ’till och med’ a) tilogminn, b) boð
… og; ’till sig’ (fr. sv.:) til sig
tillaga duon til
tillbaka … ’långt tillbaka i tiden’
a) launggt atter wärdn, b) launggt et
baker i wärdn
tilldela … ’tilldela snålt’ (snåla vid
tilldelning) min að
tilldragen aðdraiðn (äv. aðdraið)
tillfriskna … 2. frisken til, friskas til o.
frisken til sig
tillfälle … ’ha tillfälle till’ åvå stundär að
tillgodogöra sig (fr. sv.:) tilguoðudşärå sig
tillkalla se kalla dit, kalla till sig
tillreda 1. rieð til; 2. stell til
tillrådligt … 2. råðskli
tillrätta … ’tala (ngn) tillrätta’ tålå et rett
(non)
tillrättavisa … 3. skript upp
den 20 november 2015 tillrättavisning … 3. (skrapa) skrapu f
tillsluten (stängd) attstainggd
tillstampad tilstampað
tilltygad …; 2. tygað
tillåtelse 1. luv n; 2. tillåtels f
tillägga legg að
tilläggsisolera tilleggsisolir
timeout … 2. taim aut
timlärare taimlärer m
timme … ’i (flera) timmar’ taimtals
timmerbil … 3. wertşeslastbil m
timmerdrag dragienn n
timmerflotte (i sht timmer som flottas)
flot n
timmerpenna timberpenn f
timmerränna timberrenn f
timmerstock … 3. (kortare stock i
timmervägg) tşinnungg m
timmersvans timberswans (ofta bara
swans) m
timmertall jfr tillägget under tall
timpenning taimpeningg m
timtal ’i timtal’ … b) taimtals; ’timtals’
taimtals
tina … ’tina bort’ a) taingen brott,
b) tain undǫ, c) tain åv
ting (domstol) … ’dra inför tinget’
(ställa inför rätta) ev in að tindşę
ting (sak) se sak
tinnitus ’ha tinnitus’ a) (det susar i
öronen) eð singgler i ärum; b) (vid
svårare tinnitus) eð dunär i ärum
tippa … ’tippa i’ tipp i
titta … ’titta framåt’ kuogå framter; ’titta
igenom’ kuogå gainum; ’titta in hos på
vägen’ far um; ’titta sig omkring’ böglas
ringgum sig; ’titta till’ … d) (kasta en
blick) kuogå stað. Se äv. under nyfiken
tjack (narkotika) tşakk n
tjata … 8. järga (äv. järg ǫ);
14. (fr. sv.:) tşata.
’tjata iväg’ (få i väg gm tjat) gnag iweg
tjatande s. … 3. gnagukweðon n
tjatig jfr envis
tjatmåns … 5. gnagskavul m
tji tşi. ’tji fick du!’ a) tşi fikk du!,
b) fikk du fugeln?
tjock Se äv. stormagad
tjockis (ffa. tjock man) … 3. digerkall m
tjocklek 1. (om konsistens) tjokkliek m;
2. (om dimension) gruovliek m
tjockända digerend m
tjuder 1. työðer n; 2. (för get)
dşiettyöðer n; 3. (för ko) tşyrtyöðer n;
4. (för häst) esttyöðer n
tjugoandra tjuguoðer
tjugofemte tjugufemt
tjugonionde tjuguniund
(yngre: tşuguniund)
tjugotre tjugutri (yngre: tşugutri)
tjugotredje tjugutrið
tjugoåttonde tjuguåttund (yngre:
tşuguåttund)
tjurig … ’envist, tjurigt barn’
nabaldungg m
tjurkalv … 2. lisluks m
tjurved … 2. tiųorwið n.
’skidor av tjurved’ tiųorskaiðer f pl
tjuvgods tiuovguoðs n
tjuvläsa tiuovleså (äv. tşyvleså)
tjänlig (lämplig, passande) tşenlin
tjänsteande (fr. sv.:) tşensteand m
tjänstvillig ärendsbörg
tjärbränning työrbrenningg f
tjärstubbe työrstungen m
tjärvedsbrasa työrwiðåbrasu f
tok … ’gå på tok’ … g) fego sig
(fer nogum)
toka … 2. (fånig flicka el. kvinna) …;
3. (d:o) toletta (äv. tolett) f
tokig … ’tokig i’ (galen i) tuokun eter
tokrolig 1. spitaklun;
2. (mer sv.:) tuokruolin
tokskalle … 2. fjåksskoll m; 3. tolskoll m
tolka … 3. (tyda) tyða
tolvtaggare tolvtagger m
tom … 2. ’tomt’ (…) snǫðlit
(lokalt: snǫðsklit)
tomat tomat (mer älvd., ovanl.: tumat,
tuomat) m
tomglas tuomglas n
tomhet 1. tuomiet f
tomhänt tuoment
tomtedräkt (tomtekläder)
tuomtkallklauter m pl
tona tuona
tonårsflicka (livlig) kullspjott(a) f
tonårspojke … 2. (i nedre tonåren)
a) åvsturpåik m, b) åvsturgoss m,
c) åvweksingg m
den 20 november 2015 topp … ’vara på topp’ wårå upi tuppem
toppända 1. tullend m; 2. tuppend m
tork (vårdanstalt för alkoholmissbrukare)
tork m
torka … ’torka upp’ … b) (t.ex. efter sig)
tork att
torkrum torkruom n
torkställning (i öppen spis) rabal
(äv. rabbal) n
torrgran tuorrgron f
torrsim tuorrsimm n
torsdag …’i torsdags’ a) i tųosdags,
b) um tųosda’n;
’på torsdag, ’på torsdagen’ um tųosda’n
torv … 2. turv m
torvhacka turvakk f
torvhässja turvess f
tota … ’tota till’ … f) tygel til,
g) nuvel til; h) (slarvigt åstadkomma ngt)
slabb til
totalt … 3. durk
trafikbil trafikbil m
trafikstockning trafikryör f
trailer trailer m
trakt … ’i trakterna’ ǫ traktum el.
i traktum
traktorspår traktorspuor n
trall (spjälgolv) trall m
trampa … ’trampa fel’ staig miste; …
’trampa ned’ … c) (t.ex. gräs) triuog nið;
… ’trampa till’ a) tramp til, b) troðå til
tranbärsdricka tranubersdrikk f (äldre: n)
Transtrand … ’från Transtrand’ frǫ
westri dalim
transtrandsmål transtrandsmǫl n
trappa … ’brant trappa’ tweråtrampur f pl
(äv. tweråtramp f sg)
trapphus trampaus n
trapprum trappruom n
trasa … 3. (slitet o. trasigt klädesplagg)
… 4. (d:o) slyra f
trasgille (sammankomst där man hjälptes åt
att klippa mattrasor) slarvkalas m
trashank … 5. klauttşyll f
trasig … 4. (om slitet o. trasigt klädesplagg) slyrun; 5. (klädd i trasiga el.
lappade kläder) klautun
traska … ’traska i väg’ (långsamt bege
sig i väg) knupå åv
trassel … 4. (t.ex. på fiskerev) fissla f
trassla … ’trassla in sig’ a) spinn in sig,
b) twinn in sig
trava … 3. (ved) legg upp el. less upp
trebent 1. trifuotað; 2. (mer sv.:) tribient
trefot … 4. fuotpann f
trekvart ’på trekvart’ ǫ trikwart
tremilslopp trimilslop n
trerättersmiddag trirettersmidag m
trettiosex trettisjäks
trettiotalet … ’på trettiotalet’
upǫ trettitalį
trettioåtta trettiåtta
trettondagshelg trettundagsjågd f
trettonhelg se trettondagshelg
trettonhundratalet
trettǫundraðtaleð n b.f.
tretumsspik tritumsspaik m
trimning trimmningg f
trivsam … 2. (trivsamt) traivandes
tro … ’jag tror nog det’ ig ugser mjäst so
trolla … ’trolla bort’ tryll brott
trollaktig trullsk
trolleri trulleri n
trollkarl (illusionist) trullkall m
trollkonstnär trullkall m
trollmjölk trullmjok f
trollskott trullskuot n
trollunge trullkripp m
truga s. se tryga
trumma trumba (vanl.: trumma ) f
trut … 3. (mer sv.:) trut m
tryck trykk (äv. tryttş) n
trycka … ’trycka ned’ a) tryttş nið …
tryckstil trykkstil m
tryga (truga) 1. (snösko) triuoga f;
2. (skidstavskringla) skaiðkringgel f
tråd … ’tappa tråden’ tapp tråðn
trådbuss tråðbuss m
trådtåg lynna f
trådända 1. tråðend m;
2. (trådändar i väv) efsingger m pl
tråkighet … 3. (besvärlighet, obehag)
atyttş f; 4. (äv. tråkigheter) lieðska f;
5. (t.ex. otrevlig händelse) klienskligiet f
träask … 3. (svepask för förvaring av
diverse småprylar) raskestş n;
4. (d:o) rappelestş n
träaxel wiðåaksul m
träbalja trätien f
träbunke träbunk m
den 20 november 2015 träd … ’smalt träd’, ’träd med klen stam’
spjåke m
träffpunkt (fr. sv.:) treffpunkt m
trägolv 1. wiðåguov n; 2. (yngre:) träguov n
trägubbe trägubb m
trähjul 1. wiðåjuol n;
2. (i ett enda stycke) klubbjuol n
träkil 1. negel n; 2. trätşil m
träkloss … 2. träkloss m
träklubba träklubb f
träkrok se krok
träkärl … ’laggat träkärl för förvaring av
långfil’ stşyrkagg m
trälim waitlaim n
träplugg 1. dymbel m; 3. tepil m
träräfsa träerr f
träsak träsak f
träskylt trästşylt m
träsmak träsmak m.
’få träsmak’ fǫ träsmatşin
träställning … 2. (mer sv.:) trästellningg f
träta vb 1. tekås; 2. striða
trätallrik trätaldrikk m
träull … 2. (nydal.:) wiðåull f
trögfattad sįefattað
trögstyrd (om häst) tomstierd
trögtänkt 1. sįetainkt (äv. sientainkt);
2. jomun
tröska … ’tröska för hand’ (slagtröska)
slagutrusk
trösklada trusklaðu f
tröskslaga truskslagu f
trösterikt ungnaðsklit
trötta ut … ’trötta ut sig’ trä’tt aut sig
T-tröja T-tråj f
tugga … ’tugga i sig’ tegg i sig
tuggande s. (äv. om tjat) teggan n
tukta … 4. (e.u. mer handgripligt) tukt upp
tullare, tullman, tullnär, tulltjänsteman
tuller m
tullhus tullaus n
tumma (mäta virke) tumma
tumnagel … 2. (mer sv.:) tummnagel m
tumstjock tummsdiger
tunnbrödsdeg tunnbröðsdieg m
tunnbrödskaka 1. tunnbröðskaku f;
2. (av mjukt tunnbröd) blotbröðskaku
(åld.: blotbroðskåkå) f;
3. (som tack för hjälpen med potatisskalning inför tunnbrödsbak) rįeskaku f
tunnland tunnland n
1
tur … ’i sin tur’ i senn tur; ’på tur’ ǫ tur
turistförening turistferieningg f
turistnäring turistnęringg f
turistväg turistweg m
tusan! … 2. kreviką, jfr sjutton; 3. (lokalt)
nǫðut!. ’det var som tusan!’ wassara tri!
tuschpenna tusspenn f
tuvsäv finnskegg n
tvaga (skurviska av granris) grǫtwåg f
tvillingflicka 1. bilinggskull f; 2. (mer sv.:)
twilinggkull f
tvillingsyster twilinggsyster f
tving 1. twingga f (mer sv.: twingg m);
tvinga … ’tvinga sig till (att)’
twingg sig til
tvista … 6. striða
tv-kamera tv-kamir (äv. tw-kamir) f
tv-mast tv-mast (äv. tw-mast) m
tv-stjärna tw-stienn f
tvungen 1. tundşin (lokalt: twinggað)
tvåbent twåfuotað
tvåradig twåraðun
tvåspaltig twåspaltin
tvåstavig twåstavun
tvåtiden twåtiðę f b.f. ’vid tvåtiden’
i twåtiðn
tvärhungrig twerunggrun
tvärstag twerstag n
tvärstopp … 2. (tvärslut) bråslut
tvärt … ’sluta tvärt’ bråslut
tvärtrött twerträ’tt
tvätta 1. twå; 2. (ålderd.:) twåta;
3. (fr. sv.:) twätta. ’tvätta ur’ twå yr
tvättkorg twättkorg m
tvättmedel twättmįeðel n
tvättpulver twättpulver n
tvättställe (plats, t.ex. vid bäck, där ett hushåll brukade tvätta kläder) twättstað m
tvättsvamp 1. twättswamp m;
2. (mindre vanl.:) twättsopp m
tycka … ’tycka till’ (fr. sv.:) tyttş til
tydligen … 2. (omskrivs gärna med:)
mǫtte (måtte)
tyg … ’allt vad tygen håller’ jfr orka
tygblöja … 2. pisslarv f
tygremsa tygrims f
tygtrasa tygslarv f
tyngdkraft tynggdkrapt f
Tyrinäs … 2. Tyri
den 20 november 2015 tysk … Se äv. skrivstil
tystlåten int so talun
tå … ’stå på tå’ stand ǫ tö’mm
tågbiljett tugbiljett m
tåla … ’tåla sig’ a) tuolå sig, b) tşå sig
tåls, till … ’ge sig till tåls’ a) tşå sig,
b) dşävå sig et friðs
tårtfat tårtfat n
tårtkalas 1. tårtkalas n; 2. (kaffe o. tårta)
tårtkaffi n
tårtkniv se tårtspade
tårtpapper tårtpapir n
tårtspade 1. tårtspaði (yngre grundf.:
-spåðå) m; 2. tårtknaiv m
tåt 1. tǫt m; 2. tǫtend m
täcka … ’täcka över’ … b) (glöd med
aska så den bevaras länge) festa
täljbänk 1. loggerbaink m; 2. töbaink m;
3. töbukk m
tältduk teltduk m
tältplats 1. teltplass m;
2. (nydal.:) swemmsuol m
tämligen 1. wenest; 2. (fr. sv.:) temligen
tändhatt … 2. knallatt m
tändved tendwið m. Se äv. följ.
tändvirke … 3. (trästycke av vilket man
gjorde okker, spån som tändvirke)
okktrai n. Se äv föreg.
tändvätska (fr. sv.:) tendwätsk f
tänk! ’(Ja) tänk ändå!’ (oftast om ngt
negativt) (ung.:) Ukað noð!
tänka … ’tänka på’ (i sht en person) ugs
um; ’tänka sig in i’ taintş sig in i
täppa s. teppa f
täppa vb ’täppa till’ (t.ex. om öronvax)
stupp att
täppt teppt
tärning tärningg f
tätningsremsa (till fönster) ti’ttrims f
tö se töväder
töja … ’töja ut’ tungen aut
töre se tjärved
törnros törnruos f
törst tuost m (äv. f)
törved se tjärved
udda (t.ex. om tal) (fr. sv.:) udda
ugnsgaller ungsgalder n
ulltuss ulltuss m
ultraljud (fr. sv.:) ultrajuð n
umgås umgo’ss
umgälla pant upp fer
undangömd attgemd
under … 2. (i fråga om tid …) … ’under
kriget’ mes krieð war (mer sv.: under krieð
el. under krigeð); 3. (bort under) daitunder
underdånig underdonun
underfundig underfundun
underhäng (om underkjol) undǫstand n
underkant underkant m
underkäke undertşäk f
underlakan 1. underlåkon n; 2. (grovt,
hemvävt) umbrieð f
underläpp niðerlepp m
undermening undermieningg m
undermålig 1. (sämre än normalt)
oðersemmer(a); 2. (fr. sv.:) undermǫlun
underslaf underslaf m
undertill undertil
undertryck undertrykk n
undervisa … 3. old skaulan; 4. lär aut
undfägna … 2. faingen; 3. dşäv dşästa.
’undfägnas’ (bli bjuden på) dşästa
undkomma kum undǫ
undvika 1. kum undǫ; 2. undwaik
(mer sv.: undwik)
ungdjur unggkrytyr n
ungdom … ’i ungdomen’ i unggduomem
ungefär … 5. (cirka) umtrent
ungkarl … ’motbjudande ungkarl’
gamtgossųotäg m; ’stor o. kraftig ungkarl’
(nedsätt.) gamtgosswål m
universitetslärare universitietslärer m
upp … 4. (ur ngt) uppyr
uppasserka uppassesk f
uppblåst … 2. (i magen) plaindşun (i
kwiðim)
uppbyggd uppbyggd
uppdaga uppdågå
uppdatera 1. uppdatir; 2. datir upp
uppdelad uppdielað
uppdelning uppdielningg f
uppe … ’uppe omkring’ uppringgum; …
’uppe under’ uppunder; ’uppe vid’ …
b) upnest; ’vara uppe sent på kvällen el.
natten’ stşomas uppe el. stşom uppe
uppenbara sig uppenbar sig
uppfattning … ’av den uppfattningen’
åv enn uppfattnindşin
uppföra sig … ’uppföra sig normalt,
uppföra sig som folk’ war fuok
den 20 november 2015 uppge dşäv upp
uppgradera uppgradir
uppgång se under sol
upphetsad (sexuellt) uppspilåð
upphissad uppissað
upphov uppuov n
upphuggen uppeddşin
uppifrån … ’uppifrån och ned’
(frǫ) uvǫter og niði endan
uppkomma (fr. sv.:) uppkumå
upplagd upplaggd
uppleva … 2. war minn um
uppliva (fr. sv.:) upplivå. Se vidare liva upp
uppläggningsfat se serveringsfat
upplärd 1. upplärd; 2. inskaulað
uppmärksamma 1. gǫ;
2. (fr. sv.:) uppmerksamm
uppodlad uppuollað
upprop uppruop n
uppror uppruor n
upprorisk uppruorisk
uppräkning upprekkningg f
upprätt (stående) upprai’tt
uppskatta 1. uppskatt; 2. (gilla) säta
uppskjuten (i tiden) uppskuotin
uppslag uppslag n
uppsträckning … ’ge en uppsträckning’
se äv. tillrättavisa, tukta
uppstå (i sht från de döda) 1. stand upp;
2. staig upp
uppstudsig upstunas
uppstyltad uppstyltað
uppstå (från de döda) 1. stand upp;
2. staig upp
uppståndelsedagen, uppståndelsens dag
uppstondelsda’n m b.f.
uppställd uppstelld
uppsvälld … ’uppsvälld (i buken)’
plaindşun (i kwiðim)
upptill … 3. uvoni
upptäktsresande se upptäckare
uppvakta … 3. fårå eter; 4. (slå sina
lovar kring) kryötş eter
urin 1. piss n; 2. mig n
urinering 1. pissningg f;
2. (fr. sv.:) uriniringg f
urinflaska pissflask f
urinprov pisspruov n
urinvägsinfektion urinwegsinfeksiuon m
urlakad (t.ex. om blötlagd sill) watudraiðn
ursprungstext (fr. sv.:) ursprunggstekst f
urstark liuotstark
urtagen yrtaiðn
urtrist liuottråkun
urusel liuotdålin
urvattnad yrwattnað
uråldrig liuotgåmål
USB-minne (”sticka”) USB-pinn m
USB-port 1. USB-puort m; 2. USB-uol n
usel … 2. (mkt dålig, sämre än normalt)
oðersemmer(a)
uslas … 3. (fr. sv.:) uslas
ut … ’ut genom’ autgainum; ’(inte veta)
ut eller in’ (int witå) aut eld in;
’ut över’ autyvyr
utan … ’utan (något) vidare’
(fr. sv.:) autǫ noð wiðer
utarbetad … 2. (mer älvd.:) autpaind
utbilda (fr. sv.:) autbild. ’utbilda sig’
a) autbild sig, b) skaul sig,
c) skaul upp sig, d) lär upp sig
utblandad autblandað
utburen autbuorin
utbyte (snarast fr. sv.:) autbyt n
utbytt autby’tt
utdragen … 2. (om t.ex. tand) yrdraiðn
(äv. yrdraið)
utdragssäng (oftast kombinerad med ett
bord) 1. luop m; 2. luopsaingg f
utdrivning (fr. sv.:) autdraivningg f
utdömd autdyömd
ute … ’ute i världen (någonstans)’ broti
wärdn (nogär); ’ute vid’ autwið; ’vara ute
och gå’ war aut og go
utexperimenterad autekspirementirað
utfodra … ’utfodra för kvällen’ still et
kwells
utfrusen (snarast fr. sv.:) autfrusin
utfyllnad autfyllnað m
utgammal autgåmål
utge ’utge sig för att’ (ung.:) tiess (äv. tiss)
uthustak autaustak n
utifrån … 3. frǫ autǫ; 4. (utomhus ifrån)
frǫ aute
utkant autkant m
utkomst (fr. sv.:) autkumst f
utlagd autlaggd
utlandsresa autlandsrįes f
utlysa (fr. sv.:) autlys
utmana 1. (t.ex. i spel) autman; 2. stşietta
den 20 november 2015 utmarsch autmars m
utmattad … ’bli totalt utmattad’ a) kurka,
b) fǫ flugų; ’vara helt utmattad’ wårå wið
liteð laiv el. wårå min li’tt laiv.
Se äv. ta (helt) slut
utmed … 2. (längs el. ned längs) autmin
utmynna (fr. sv.:) autmynn
utmärkt … 3. uvendes bra; 4. sturbra
’alldeles utmärkt’ liuota bra
utomlands … 2. autumlands.
’fara utomlands’ a) fårå að autlandę,
b) fårå autyr landę
utpekande adj. autpiekend
utprövad … Se äv. utexperimenterad
utreda … 2. (mer sv.:) autrieð
utrikesminister autrikesminister m
utrikisk autrikisk
utropsord autruopsuord n
utropstecken 1. autruopstekken n;
2. (konstruerat:) autyöpstekken n
utrusta (snarast fr. sv.:) autrust
uträtad autrettað
uträtta 1a) autrett, b) rett aut
utsida … ’på utsidan’ autoni
utslagen 1. (om blomma el. person)
autslaiðn (äv. autslaið)
utsocknes … ’utsocknes folk’
brottǫterfuok n
utspädd autspä’dd
utsträckning (fr. sv.:) autstrekkningg f
utstyrsel (kläder för spec. ändamål)
rustningg f
utsvävande wiðlyptun
utsätta autsett
uttalsfråga auttalsfråg f
uttrycksfull auttrykksfull
uttröttad … 2. autträ’ttað
utväg ’inte se ngn utväg (möjlighet)’ int
sjǫ sig inggų lysa
utvändigt 1. autǫtil; 2. (mer sv.:) autwendut
utväxt ’avlång utväxt (sårvalk) på trädstam’ yöður m
utöver attrað
V8 W8 f
vaccinera 1. waksinira; 2. ympa
vaccinering ympningg f
vacker … 4. (ovanl.:) wakker. ’en vacker
dag’ a) (fr. sv.:) ien wakker dag; b) (vilken
dag som helst; fr. sv.:) ukin dag som elst;
’vackert klädd’ a) įekum, b) įekum i
kläðum
vad pron., adv. … 1. … ’vad för en’
wen fer ien; ’vad än’ a) uonde wen,
b) wen enn
vadsomhelst … 3. wen enn
vag 1. (snarast fr. sv.:) wag; 2. (oskarp)
luddun; 3. (dimmig) dumbun; 4. (oskarp)
ųoskarp; 5. (otydlig) ųotyðlin
vagel … 2. stie m
vagga … ’vagga till sömns’ (i famnen el. i
knät) syt i såvå
vagn … 4. (tvåhjulig vagn med tippbart
flak) gambelwaungen m; 5. (d:o) klubbwaungen m; 6. (arbetstrilla; ofjädrad vagn)
arbietstrill f
vagnshjul 1. waungsjuol n
vagnskada waungenskaðu f
(mer älvd. vore: waungenskaði m)
vakttorn wakttorn n
vakuum wakum n
valberedare walbirieðer m
Valborg (valborgsmäss(a)) uollbuor (med
lokala varianter) m
valborgsmässokase (blivande majbrasa)
1. uollbuor m; 2. uollbuorstakk m;
3. uollbuormesstakk m.
(Alla tre med sina lokala varianter)
valfett walfiet n
valkig (t.ex. hand) kwardun
vallhjon gęslkall m
valpa wepa
valsa (t.ex. i valsverk) walsa
valsedel walsail m
valspäck se valfett
vanför 1. mįefyör; 2. mįeferdun
vaniljglass waniljglass (äv. wanillglass) m
vaniljsocker
wanilsokker (äv. wanillsokker) n
vanlig … ’som vanligt’ a) sos wanlit,
b) slais wanlit
Vansjön 1. Uoni m; 2. Uonisjun m b.f.
vanvördig wanwördun
Vanån Uonų f b.f.
var adv. … ’var någonstans’ war noger
var s. … ’var i öronen’ ärnwerk m
varannandagsväder wenanandagsweðer n
varböld wertşbuold m
vardagsjacka wendagsjakk f
vardera … 3. werndier
den 20 november 2015 varelse warels f
varenda … ’varenda en’ werienda ien
vargflock (varghop) warguop m
varglav 1. litlavi m; 2. litåmuosi
(yngre grundf.: -muoså) m. Se vidare VNB
vargpäls … 2. (längre) wargstşinnspels m
varierande 1. wariirend; 2. ymser
varje ’lite av varje’ a) ymsę, b) noð
wertdier; ’varje vår’ werr wår
varm … ’(allt)för varm’ uvwarm
varmlim warmlaim n
varmrätt (fr. sv.:) warmrett m
varp … ’ändan av varpen (som man
knyter samman)’ rumpa f
varsla ’varsla om’ (förebåda) buoðå
vart … ’ingen vart’ se ingenvart; ’vart än’
a) uonde wert, b) wert enn
varubuss warubuss m
varulager warulager n
vas … ’sätta (blommor) i vas’ was upp
Vasalopp 1. Wasalopp (äldre: Wasalop) n;
2. (skämts.:) Fasalop n
Vasalopsspåret Wasaloppsspuoreð n b.f.;
2. (nydal.:) Launggandyrą f b.f.
vass … 2. (t.ex. om verktyg äv.) wassbitin
vattendelare watudieler m
vattenförening watuferieningg f
vattenhjul
vattenkastning pissningg f
vattenpump watupump m
vattensjuk … 5. saur; 6. (d:o) (om sank
mark) watudraiðn (äv. watudraið).
’vattensjuk mark’ saurland n
vattenskida watuskaið f
vattensork 1. watumulduotur
(lokalt: watumuldwatur) m
vattenstinn (i sht full i magen när man
druckit mkt) watustinn
vattenväsen ’fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från bäckar, brunnar o.dyl.’ 1.
Stşinnerbölą f b.f.; 2. Stşinnerkelindşę f b.f.;
3. Watugryllą f b.f.
vattenånga watuaungg f
vattna … 2. wät ǫ
vattnig wattnun
vattusot watusuo’tt f
vecka … ’fem gånger i veckan’
fem gaungg i wikun
veckogammal wikugåmål
ved … ’göra ved av’ wiðå upp; ’hugga
ved’ a) wiðåogg; b) (arbeta med ved)
wiðå
vederfaras wiðerfårås
vederhäftig (skämts.:) weðereftun
vedklyv wiðåklyv m
vedtrave wiðåstakk m
vek 1. wek; 2. (smal) …
velig … 2. (mer sv.:) welun
vem … ’vem än’ a) uonde ukin,
b) (mer sv.:) ukin enn
ventilation wentilasiuon m
ventilationssystem wentilasiuonssystiem n
vepa … 2. wepa f
1
verka … ’det verkar så’ (= ’det verkar
som om jag gör det’) ig syöks eð
2
verka … 2. snikk til; 3. (mer sv.:) werka
verklig werklin
verkligen … 6. (då) a nų (äv.: e nų); …
8. rient. ’nej, verkligen inte’
naj (el. näj) so-menn
verkstol 1. skuostuol m; 2. klovstuol m;
3. (mer sv.:) werkstuol m
verktygslåda werktygslåð f
vertikalpelare (ljuspelare ss. halofenomen)
koldstuop m
veta … ’låta ngn veta ngt’
lat witå nogum noð
vetenskapare wetnskaper m
vetenskaplig wetnskaplin (äv. witnskaplin)
veteranbil weteranbil m
vetta wendas
vid prep. … ’vid den tiden’ ǫ-dar tiðę
vidare wiðer (mer sv.: wiðare). ’inget
vidare’ a) …, b) it noð wiðer; ’utan (ngt)
vidare’ autǫ noð wiðer
videokamera wiðeukamir f
videokassett (skämts.:) wiðåkassett m
vidga waiðga
vidröra … 4. kum wið
vifta … ’vifta bort’ (t.ex. flugor) suop åv
vigör ’i full vigör’ (fr. sv.:) i full wigör
vika … ’vika ihop’ waik iuop;’vika upp’
waik upp; ’vikt’ (’reserverad’) waikt
vikariat wikariat n
vila vb … ’vila sig’ a) wail sig,
b) (ofta:) waila; c) (ta igen sig) tag att sig
vilja vb … ’vilja till’ … a) tuolå wið,
b) byövas
den 20 november 2015 vilja s. … ’göra ngn till viljes’ (göra ngn
nöjd) dşärå non ny̢ögdan
vilken 1. ukin (lokalt äv.: ukun) …
’vilken tok!’ ukin tuok!
villfarelse (fr. sv.:) willfarels f
villig … 2. willun (mer sv.: willin).
’villig kvinna’ (kvinna som gärna ställer
upp på sex) tşytåludd f
villrådig … 3. witulos
vilodag 1. waildag m; 2. (då man för
vädret inte kan vistas ute och arbeta) …
vimsig 1. jomun; 2. (mer sv.:) wimsun
vimsmaja irrpott f
2
vinda (skela) 1. winda;
2. sjǫ el. kuogå i kross
vinbärsgelé winbersdşili n
vindfälle 1. windfoll (äv. windfell) n; …
3. windlåg f
vindil … 2. (fr. sv.:) windil m
vindpust put m
vindruta jfr bilruta
vindstöt put m
vindsurfare (nydal.:) waitgumssigler m
vinge … 2. (på spinnrock) rullwaingg m;
3. (d:o) rukkwaingg m; 4. (d:o) spinnrukkwaingg m; 5. (d:o, ofta bara:) waingg m
vingla … 5. daunggel.
’vingla i väg’ a) wings åv;
b) (t.ex. om gänglig person) spjaunggel
iweg; ’vingla till’ a) slingg til; b) winggel
til
vinglas winglas n
vingmutter waindşmutter m
vinlägel (vinsäck) winsjäkk m
vinstock winstukk m
vinsäck winsjäkk m
vinter … ’om vintrarna’ um wittrą
vinterbadare witterbaðer m
vinterdäck … Se äv. följ.
vintergröna (vitpyrola) saluklukk f
vinterhjul witterjuol n
vinterhässja witteress f
vinterkurs witterkuss m
vinterköld wittertşyöld f
vinterlik witterlaik
vintermånad wittermonað m
vintervante witteruott m
vinterväg … 2. witterweg m
vinyl winyl m (äv. n)
vinylskiva winylstşiv f
violett wiulett (mer sv.: wiolett)
vippa vb wippa
vipplock wippluk n
virrig 1. wirrun; 2. (tankspridd, kanske
lite senil) stşymblun
virrpanna irrpott f
virvelvind rigåv (äv. rigavu) f
vis adj. wis (mer älvd., ovanl.: wais)
vis s. … ’på alla vis’ upǫ ollų wis;
’på samma vis’ upǫ summu wis;
’på så vis’ upǫ so wis
visa vb … ’visa bort’ wais undǫ;
’visa runt’ wais runt; …
’visa vägen’ (lotsa) luo’ssa
visdom waisduom (äv. wisduom) m
visdomsord wisduomsuord n
vissen … 2. torkað
visst … ’nej, visst inte’
naj (el. näj) so-menn
vitblank waitblaunk
vitkålshuvud 1. waitkǫlsovuð n;
2. waitkǫlskoll m
vitlökskapsel 1. waitlokskapsel m;
2. waitlokstablett m
vitlökspress waitlokspress m
vitprickig waitprikkun
vitpyrola se vintergröna
vitriol witriuol m
vitrock (läkare, sjukvårdspersonal)
waitrukk m
vits wits m
vittja … 2. (fälla) sjǫ etter
vittring 1. weðer n; 2. (snarast fr. sv.:)
wittringg f
voffla woffel f
vokal wokal (mer älvd., ovanl.: wukal) m
Volvo Wolvo m
vrångstrupen … ’sätta i vrångstrupen’
sweg gali el. sweg galið
vräka … ’vräka ned’ … (om snö) …
d) tarmsnaj; … ’vräka ur sig’ rek yr sig
vurpa s. (fr. sv.:) wurpa f
vyssja … 3. (till sömns) syöva
våffeljärn woffelienn n. Jfr följ.
våffellagg woffellagg m. Jfr föreg.
våga … ’våga sig ut’ tuorås aut
vågig wågun
våglängd wåglainggd f. ’på samma
våglängd’ ǫ summu wåglainggd
Våmhusflicka Womuskull f
den 20 november 2015 Våmhuskarl Womuskall m
Våmhuskvinna … 2. (ogift) Womuskull f
vår pron. … ’Vår Herre’ a) Ųor Ärre,
b) (åld.:) Wärär (äv. Wärärr) m
vår s. … ’varje vår’ werr wår
våras 1. wåras; 2. (bli senvår) ovlas
vårblomster wårbljomster n
vårbäck wårbekk m
vårda … 4. (sköta, ta hand om) weras
yvyr. ’vårda sig om’ faingen um
vårdbiträde (skämts.:) gęslkull f
vårdagjämning (fr. sv.:) wårdagiemningg f
vårdpaket wårdpakiet n
vårdslöshet uondlosiet f
vårhälsning wårelsningg f
vårkanten ’fram på vårkanten’
1. frammi wårtiðn; 2. framǫ wårkantn
vårkväll wårkweld m. ’om (på)
vårkvällarna’ um wårkweldą
vårkänslor wårtşenslur f pl
vårlök wårlok m
vårnummer wårnummer n
vårsidan wårsaiðą f b.f.
vårsol wårsuol f
vårstäda wårsteð
vårtalare wårtälär m
vårvatten wårwattn n
vårvind wårwind m
vårvärme wårwerm m
väder … ’kallt väder’ koldweðer n;
’släppa väder’ weðer i sig;
’spå väder’ (gm att titta på himlen)
sjǫ el. kuogå et weðers
väderprognos weðerprognos m
väderspänd … 3. plaindşun (i kwiðim)
väderstreck … ’från alla väderstreck’
frǫ oll(um) weðerstrikum
vädra 1. weðer;
2. (om djur äv.:) drågå eter weðrę
väg … ’lång väg’, ’långa vägar’ adv.
laungg wea; ’raka vägen’ … b) skuotrett’;
’ta vägen’ tag we’n. Se äv. under backe
vägadress wegåadress m
vägbula (farthinder) (nydal.:) kneppa f
vägg … ’gå in i väggen’ (ungefär)
a) kurka, b) raiv åv grötstşinneð
vägplog wegåpluog m
vägräcke … 2. (i form av timmerstockar
vid vinterväg) brotlågur f pl;
3. (d:o) mųotlågur f pl
vägtistel uonnkall m
1
väl … ’och (gott och) väl det’ (allra
minst) og wel eð
2
väl 1. (antagligen) fel (äv. ful, fäl, föl, fl)
välbehållen 1. welbieldn; 2. (oskadd) ini
summu stşinn
välbekant welbikant
väldig … 2. uvendes (tä), t.ex. ’en väldig
jägare’ ien uvendes tä jäger
väldigt adv. … 6. (förfärligt) gruopli, t.ex.
’inte så väldigt’ int so gruopli; 7. rasend
välförsedd (fr. sv.:) welfesi’dd
välja … ’välja bort’ wel brott
välling … ’välling med små talgbitar i’
fietwelingg m
välsmakande … 3. (i sht för djur) guoðät
välta … ’välta av’ (rulla av) ty’ll åv
vända vb … ’vända sig från ngn’ wend sig
frǫ nogum; ’vända sig om’ a) wend sig,
b) wend sig um; ’vända sig till’ (kontakta)
wend sig að; ’vända tillbaka’ wend att;
’vända upp’ se äv. buk; ’vända utochin’
wend autogin
vändning wendningg f
vänja … ’vänja sig vid’ a) wen ǫ sig,
b) wenas wið
vänster … ’vänstra armen’ wįsterarmin m
b.f.; ’vänstra hörnet’ wįsterörneð n b.f.;
’vänster knä’, ’vänstra knät’ wįsterkni’tt n
b.f.
vänsterarm wįsterarm m
vänsterben … 2. wįsterbien n
vänstervarv wįsterwarv n
vänta … ’vänta in’ a) went in;
b) (fr. sv.:) baið in, c) (invänta) baið um
väntetid (fr. sv.:) wentetið f
värde … ’sätta värde på’ … b) settş werd
ǫ (äv. set werd ǫ)
värdering werdiringg f
värld … ’en gång i världen’ (för länge
sedan) atter wärdn nossn; ’förr i världen’
… f) i gamttiðn; ’stora världen’ sturwärdę
f b.f.; ’ute i världen (någonstans)’ broti
wärdn (nogär)
världshärskare wärdsärr m
värma … 5. (lite grann) tşylslå
värmekamera wermekamir f
värmeslag … ’han har fått värmeslag’
(blivit matt av solhettan)
suolrövin ar taið an
den 20 november 2015 värmesystem wermesystiem n
värna … 3. friðå
värnpliktig wärnpliktun
värre, värst … ’det värsta av allt’ wesstað
åv ollu; ’trevligt värre’ (mkt trevligt)
trivlit werra
värsting undsfått m
Väsabor … 5. (skämts.:) gnaupapur f pl.
’gift Väsa-kvinna’ (skämts.:)
gnaupkelingg f
2
väsen (varelse) ’(inte ett) levande väsen’
(int iett) livendes wäsn; ’fiktivt väsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
inne när det var mörkt’ Nǫtstşomą f b.f;
’övernaturligt väsen i elden’ Askfais m;
Se äv. vattenväsen, Böluksn
väsljud węsliuoð n
väsnas … 11. dunå
väster … ’i väster’ i wester
Västerbotten Westerbuottn
västerut … 1. (riktning o. befintlighet:)
a) westryvyr, b) wester; 2. (befintlighet)
a) westǫtil; b) (där i väster) westomin,
c) (d:o) dar wester; ’västerut omkring’
(i väster omkring) westringgum
Västeuropa Westeuruopa
västra … ’västra sidan av Älven’ (skämts.)
avugsaiðą f b.f.
västsidan … ’folket på västsidan av
Älven’ westǫtilkaller m pl;
’på västsidan’ westǫtil
vätskedrivande watudraivend
vävrumpa se under varp
växa … ’växa bort’ weks brott; ’växa
fram’ weks fram; ’växa igen’ … c) gruo
att; ’växa upp’ a) weks upp; b) (om grässtrån, i sht tåtelgräs) tǫsl sig
växelvis se under alltmedan
vörda säta
yla … 2. (mer sv., äv. om folk) yla
yllefilt ullfilt m
yllehalsduk ullskarvs el. ullskarv m
yllekläder ullklauter m pl
ympa ympa
ympning ympningg f
ynklig … 2. wisäl; 3. (eländig) wisälsklin;
4. (ömklig) kuotun
ypperlig ypperlin
yr … 2. (som lätt blir yr, yr av sig)
yörumsklin. ’vara yr i huvudet’
åvå yörumskollan
yrhet 1. yörumiet f;
2. (yrheten, eg. ’det yra’) yörumað n b.f.
(eg. ’det yra’, ’yrheten’)
yrsel swimbel m. Jfr yrhet
yrselanfall swimbel m. ’få ett yrselanfall’
fǫ ien swimbel
yxsmed ökssmið m
zebra sebra f
zigenerska (romsk kvinna) sidşienesk f
åbäkig 1. ųobätslin (lokalt: ųobätug)
åderlåtning ’kvinna som sysslade med
åderlåtning (koppning)’ kuppkelingg f
åderlåtningsschema (bild på en människa
med text som visar var man ska slå åder
mot vilka sjukdomar) åðerkall m
åka … ’åka på’ (drabbas av) (fr. sv.:) åk ǫ
åkarbrasa se under svänga
åkeri åkeri n
åkerkant styttşkant m. Se äv. åkerren
åkerren … 2. (mer sv.:) åkerrien f
åkersork mulduotur (lokalt: muldwatur) m
åkerspergel suoltnarv m
åkomma 1. akum f (äv. n)
åksjuk åksiuok
åldras … 2. (åldras o. dö) gamblas brott
åmöte åmųot n
ånga aungge m (mer sv.: aungga f)
ångest aunggest m
år … ’komma upp i åren’ kumå upi årę;
’året runt’ a) iel åreð, b) (fr. sv.:) åreð runt
åratal ’på åratal’ upǫ åratal
årder … 5. (redskap för uppdragande av
fåror vid potatissättning) pärrit m
Åsen … ’i Åsen’ upǫ Ǫsum;
’till Åsen’ upǫ Ǫsą
åsidosätta ev að saiðu
åsneföl åsnfuoli m
åtbörd 1. atäv f; 2. (åtbörder) afekter f pl
återbetala bital att
återbud … ’lämna återbud’ dşävå attbuoð
återgälda (en hjälp) 1. (göra sin del vid
arbetsbyte) jåp att; 2. dşär att
återuppstå 1. stand upp att;
2. staig upp att
åtminstone … 3. åtminstun (mer. sv.:)
åtminstone
åtskruvad attrwiðin
äggröra eggryör f
äggsked eggstşieð f
den 20 november 2015 äkta 1. rien; 2. ekta
älgfluga brindflugu f
älghuvud brindskoll m
älghår brindår n
älgkalv … ’nyfödd, fortfarande rödaktigt
färgad älgkalv’ roðkåv m
älgskytt brindstşytt m
älvdaling … 4. (älvdalsfolk) övdalsfuok n
älvdalsby (by i Älvd.) övdalsby m
älvdalsflicka … 2. övkull f
älvdalska … ’kurs i älvdalska’
1. dalskkuss m; 2. övdalskkuss m; …
’sydlig älvdalska’ (älvdalska i södra delen
av socknen) sunnǫtilmǫl n; ’ålderdomlig
älvdalska’ (gammalälvdalska)
gambeldalsk f
älvdalskkurs (kurs i älvdalska)
1. dalskkuss m; 2. övdalskkuss m
älvdalskvinna … 3. (ogift) övkull f
älvdalsslang övdalsslaungg m
älvdalsvisa övdalswais f
ämbar … 2. wiðåbytt f
än … ’än i dag’ enn i dag
ända s. 1. (stjärt) …
4. (d:o; skämts.:) stursät n
ändra … ’ändra på’ jfr peta i
ändå … 3. lekwel (äv. laikwel); 4. laikso el.
laikuso
ängsskallra 1. peninggras n; 2.
peninggflasur f pl. Se vidare VNB
äppelmos eppelmuos n
äppelskrott
eppelskrott (äv.: eppelskrutt) m
ärftlig erftlin
ärlig … 2. (rejäl) riensint
ärtreva Jfr följ.
ärtris ertrais n
äta … ’som inte har ätit’ (”oäten”)
ųoietin; ’äta ngn ur huset’ jätå aut non ǫ
brandą (yngre: brandär el. brander);
’äta sig mätt’ a) jät mettan sig, b) jät
stinnan sig
ättling ettlingg el. ättlingg m
öda öða. ’öda bort’ öð åv
ödelägga öðelegg
ödemark 1. (fr. sv.:) öðemark m;
2. (där myrslåtter bedrevs) tşyöl m.
’ut i ödemarken’ (i regel för att bedriva
myrslåtter) et tşyöls
öga … ’få upp ögonen’ fǫ upp ogų
ögondroppar ogendrupir m pl
ögonläkare … 2. (mer sv.:) ogenläker m
ökensand ökensand m
öken öken (lokalt: ökin, ökn, ökken) f (äv. m)
ögonsten ogenstie m
ölmage (isterbuk, stor tjock mage)
digerkwið m
ömklig jfr ynklig
ömsa skinn … 2. byt stşinn
öppna … ’öppna sig’ a) yppen sig,
b) ev upp sig
öppning … 3. (långsträckt i skogen) lysa f
öra … ’i mina öron’ i main(um) ärum
örngott … 4. ovkuppfuoðer n
öronlapp ärlapp m
öronskydd ärstşydd n
öronsus se tinnitus
öronvax ärntyör (äv. ärtyör) n (äv. f)
öronvärk ärnwerk m
Österdalälven … 2. Sturövę f b.f.
östersida östersaið f
österut 1. (riktning o. befintlighet:) ostryvyr;
’österut omkring’ (i öster omkring)
ostringgum
östkusten östkustn m b.f.
öva … 2. (om musik) trena
över … ’över dagen’ yvyr da’n
överallt
överflödig yvyrflyöðun
överfull … 3. (mer sv.:) yvyrfull
överföra jfr föra över
överförd yvyrfyörd
överföring yvyrfyöringg f
överhetsperson sturgubb m
överleva … 2. (uppehålla livhanken)
niųot laiv
överlycklig (ung.:) liuotlykklin
överlämna 1. lemmen; 2. lemmen yvyr
(mer sv.: yvyrlemmen)
övernattning (fr. sv.:) yvyrnattningg f
övernaturlig se väsen
översida yvyrsaið f. ’på översidan’ uvonǫ
överskådlig ’inte inom överskådlig tid’
int brådagum
överslaf yvyrslaf m
överspelad (fr. sv.:) yvyrspilåð
översvämning … 2. fluoð f
översäng trall m (äv. f o. n)
översättning … ’översättning till svenska’
swenskyvyrsettningg f
den 20 november 2015 översättningsövning
yvyrsettninggsyövningg f
överta 1. yvyrtågå; 2. tag yvyr
övertala … ’försöka övertala’ a) fuorka
övertid yvyrtið f
övertyga yvyrtyg
övertygande yvyrtygend
övervikt (försteg) yvyrwikt f
övervåning … 2. (i härbre) baursjäll m
ÄLVDALSKA–SVENSKA
a … || a nų äv. minsann
A4-ark A4-artşeð (A4-artşę) = A4-ark
A4-blað = (A4-blaðį) = A4-blad
A4-papir [a`fyra-papir] -eð (-ę) =
A4-papper
Abram [a"brąm] o. [a"brąm] = följ.
Abramm [a"brąmm] Abraham
abuorgrund [a"buo(r)-grųnnd] -eð (-ę) =
abborrgrund
abuorrgrund variant av föreg.
að … || Ur gor eð að dig? Hur går det för
dig?
Adam [a"dąm] Adam
aðdraið se följ.
aðdraiðn … äv. tilldragen
aðelsmann = (-em) -menner adelsman
aðelsmy̢öt -eð (-ę) = adelsmöte
aðertǫ aderton. Jfr åttjǫ
adjutant -n (-em) -er adjutant
adresslapp -in (-em) -er adresslapp
adşunkt -n (-em) -er adjunkt
adwentsjågd -ę (-n) -er adventshelg
adwukat variant av adwokat
afekteri -eð (-ę) gestikulerande
affär s. … || dşärå affärer göra affärer
affär [a`ffär] vb1 göra affärer
affärswerksamiet f4 affärsverksamhet
agelbyss … äv. hagelbössa
aggregat mer sv. variant av följ.
aggrigat [agriga´t] -eð (-ę) = aggregat
agitasiuonsmy̢öt -eð (-ę) = agitationsmöte
agitatur variant av agitator
agraff -in (-em) -er agraff
aikuonlåj -ą f1 ekorrbo
aikuonrump -ą f1 ekorrsvans
aindşa … || aindş iuop hänga ihop; aindş sig
hänga sig; aindş sig fast hänga sig fast
aindşe … äv. myräng
ai-podd -n (-em) -er i-pod
ais … || wel under aisem (ung.:) deprimerad
(eg. ’alldeles under isen’)
aisbuori [aǐ`s-buori·] -n (-buoråm) -buorir
isborr
aisbuorå -n se föreg.
aisfistş -eð (-ę) isfiske
aislåð -ą f1 islåda
aisokkystor -’n (-em) -er ishockeyklubba
aisskrapu [aǐ`s-skrapu·] f2 isskrapa
aisskåp -eð (-ę) = isskåp
akadiemisk akademisk
akkslått -n (-em) hackslåtter
akkun hackig
akkusativform -in (-em) -er ackusativform
akselriem -ę (-in) -er axelrem
aksul … (akslam el. akslem)
aktningg f3 aktning
aktş(i)ebuolag [a´kktś(i)e-buolag] -laeð
(-laę) = aktiebolag
aku … || niðoni akun på hakspetsen
(eg. ’nedtill på hakan’)
akudira … || akudir i bend sig komma av
sig (när man talar); akudir um äv. dryfta
akudiringg … äv. samtal, snack
akulapp [a"ku-lapp] -in (-em) -er haklapp
akwarellferg -ą f1 akvarellfärg
al … äv. glatt
Alfrið Alfred
ali se äv. Alin o. Alir i gråspråksordlistan
alka vb … || alk minn halka med
all -n (-em) -er hall
allmųog -muo’n (-mųoem) allmoge
allmųogen se föreg.
allmųos -ą f1 allmosa
allwarsam äv. allvarlig
Alpär Alperna || i Alpum i Alperna
alster alstreð (alstrę) = alster
altfil -ą f1 altfiol
aluminium -eð ofta oböjt aluminium
aluminiumplåt -n (-em) -er aluminiumplåt
alustie [a"lu-stie] -n (-nem) alun
alv -in (-em) alv (under matjorden)
alvkriminell halvkriminell
ambulansfyörer -n (-am) -er
ambulansförare
ampel -n (amplem) ampler ampel
anað … || fer eð og anað allt vad (han)
orkar, allt vad tygen håller; iett og anað o.
den 20 november 2015 iett som anað ett och annat; int anað eld
inte (el. ingenting) annat än; int anað (eld)
ig wet såvitt jag vet
analfabiet -n (-em) -er analfabet
analog analog
analys -n (-em) -er analys
analytisk analytisk
anamma [a"-nąmma] (m.fl. uttal) vb1
anamma || (ffa. i utrop ss.) fa’n anamma!
anandag … || anandag påsk annandag påsk
and … || fǫ um and sig få hand om
andel vb äv. driva handel
andelsbög [ą´nndels-bög] -bö’n (-böem)
-böer gårdfarihandlarens ryggsäck
Andes Anders
Andrias [ą`nndrias] Andreas
andkwenn -ę (=) -er handkvarn
andlingg f3 handling
anmaningg f3 anmaning
andmaunggel -n (-maungglem) -maunggler
handmangel
andningg f3 andning
andsåg -såę (-så’n) -såger handsåg
angasira [ąngasi`ra] vb1 : angasir sig
engagera sig
anggel vb1 angla
ankatt -n (-em) -er hankatt
anlaindş [ą`nn-ląǐndś] anlaindşer – anlainggd – anlainggt ansätta med frågor
anmęlan oböjl. anmälan
anmerkningg f3 anmärkning
annalkend annalkande
annes nyare variant av onumes
annonsör -’n (-em) -er annonsör
anonym anonym
anska vb1 : ansk i ruska om
anstraindş sig anstraindşer sig –
anstrainggd sig – anstrainggt sig
anstränga sig
answarsfull ansvarsfull
ansyökninggsandlingg f3
ansökningshandling
antagligen antagligen
antik antik
antikmess -ą f1
antikwariat -eð (-ę) = antikvariat
antlin läglig
antyð antyðer – anty’dd – anty’tt antyda
app -in (-em) -er app (applikation)
aprillą [a"prillą] -un april
aprilweðer [a"pril-weðe·r] äldre variant av
aprillweðer
aprupå variant av apropå
aptit -n (-em) aptit ar … äv. grusbank (i el. vid vattendrag)
arbiet vb … || arbiet brott arbeta bort;
arbiet in arbeta in
arbieterkommun = (-em) -er
arbetarkommun
arbietsbörg arbetsför
arbietsdşiver -n (-am) -er arbetsgivare
arbietsdşiveravdşift -ę (-n) -er
arbetsgivaravgift
Arbietsfemieðlindşę (-lindşin)
Arbetsförmedlingen
arbietsklauter arbetskläder
arbietslust -ę (-n) arbetslust
Arbietsmarknaðsdipartimenteð (-mentę)
Arbetsmarknadsdepartementet
arbietsnammen -namneð (-namnę) =
arbetsnamn
arbietsslarvur f1 arbetskläder
(trasiga kläder man anv. i arbetet)
arbietsstell -eð (-ę) = arbetsplats
arbietsstyrk -ą f1 arbetsstyrka
arbietstrill -ą f1 arbetsvagn, vagn, ofjädrad
trilla
argusog -að (-ą) -ur argusöga
aria f1 aria
arkiwira [arkiwi`ra] vb1 arkivera
armlið -n (-im) -ir armled
armstark armstark
arpa vb1 : arp ǫ äv. vara på
arrandşira [arrąndśi`ra] arrangera
arrvuoð -eð (-ę) = arvode
artigiet f4 artighet
artug lokal variant av artin
arvstşipt -eð (-ę) = arvskifte
asfaltarbieter -n (-am) -er asfaltarbetare
(asfaltsläggare)
askfais -n (-em) -er liten, pyrande eld
Askfais oböjl. övernaturligt väsen i elden
askųosdag -da’n (-daem) -dågå askonsdag
asseptira variant av akseptira
ast -n (-em) ofta oböjt || i ast i hast
astmatisk astmatisk
astugiet f4 hastighet || i astugietn i hastigheten
asyl -n (-em) -er oftast oböjt asyl
atisk hatisk, hatfull, (hätsk)
den 20 november 2015 atrað, atri, atrǫ, atrum, atrunder, atryr, atråv
se attrað, attri osv.
atşi … hake, t.ex. fönsterhake
attbuoð … || dşävå attbuoð lämna återbud
attstainnggd [a´tt-stąǐŋ(g)d] tillsluten
(stängd)
atteppt [a´tt-teppt] stängd (tillsluten);
igenmulet
atter … äv. prep. + dat. bakåt utefter ||
atter wärdn nossn en gång i världen
(för länge sedan)
attgemd [a´tt-gęmd] undangömd
attmillǫ [a´ttmil(l)ǫ] + dat. bak (baktill)
mellan
attmin + dat. bak längs (bak(till) utmed) ||
attmuolin [a´tt-muolį·n] n: -muolið
igenmulen
attnest + dat. bak vid, baktill hos
attonað … äv. bakefter
attonǫ … äv. baktill på
attǫtil … äv. bakom || dar attǫtil där bakom
attrað … äv. dessutom; utöver, förutom ||
attrað ollu o. attrað oll eller till på köpet
attri … || attri enn tiðn på den tiden
attrǫ … || attrǫ o. ǫ sjuttjǫundraðtalį
på 1700-talet
attrum + ack. … || wind attrum sig yvyr erdę
kasta över axeln
attrunder [a´ttrųnder] + dat. bak under
attrwiðin [a´tt-rwiðį·n] n: -rwiðið, pl: -rwiðner
åtskruvad
attryr [a´ttryr] + dat. bak ur (baktill ut ur)
attryvyr … I. adv. … äv. bakåt i tiden
attråv + dat. bakåt av, bakåt ned från
attstaðun motsträvig
attstainggd [a´tt-stąiŋ(g)d] igenstängd
attstuppað … äv. igenmulet
attsuolln [a´tt-suoll’n] n: -suolleð
igensvullen
atyttş [a"-tyttś] -ą f1 besvärlighet, tråkighet
(obehag)
atäv [a"t-äv] -ę (-in) -er åtbörd
auansig! (ung.:) ack!, ock, ock, ock!
auðsiuokduom -in (-em) -er hudsjukdom
aungen ǫ aungner ǫ – aungneð ǫ –
aungnað ǫ agna
aungge aundşin (aunggam) aungger ånga
aunggelkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
angelkrok
aunggest -n (-em) ångest
aurweðersbyss -ą f1 snökanon (nydal., eg.
’yrvädersbössa’)
ausbyddşer -n (-am) -er husbyggare
ausmillǫ [au´s-millǫ] från hus till hus (från
det ena huset till det andra)
ausoldsgräjur pl husgeråd (hushållsgrejer)
auswill husvill
aut … || (int witå) aut eld in (inte veta) ut
eller in
autað … äv. ned till, nedströms till; söderut
till
autaustak -tatşeð (-tatşį) = uthustak
autbildaðn [au´t-billda’n] lokal variant av
autbildað
autblandað [au´t-bląnndað] utblandad
autbuoðin [au´t-buoðį·n] n: -buoðið,
pl: -buoðner utbjuden || (stugų ir)
autbuoðin (ung.:) (stugan är) till salu
autbuorin [au´t-buorį·n] n: -buorið,
pl: -buorner utburen
autbyt -eð (-ę) = utbyte
autby’tt [au´t-bytt] utbytt
autdraivningg f3 utdrivning
autdyömd [au´t-dy̢ömd] utdömd
aute … || frǫ aute utifrån; war aut og go
vara ute och gå, promenera
autekspirementirað [au´t-ekspiremęntirað]
utexperimenterad
autfrusin [au´t-frusį·n] utfrusen
autfyllnað [au`t-fyl(l)nað] -n (-im) utfyllnad
autgainum + ack. ut genom
autgåmål [au`t-gǫmå·l] pl: autgambler
utgammal
auti … äv. nere i, nedströms i; angående ||
auti oll eller bland (allt) annat
autkant -n (-em) -er utkant; marginal
autkomst -ę (-n) utkomst
autlaggd [au´t-laggd] utlagd
autlandeð … || fårå að autlandę fara
utomlands
autlandsrįes -ą f1 utlandsresa
autlys -lyser -lyst -lyst utlysa
autmars -n (-em) -er utmarsch
autman vb1 utmana
autmin … äv. bara utmed, längs
autmynn vb1 utmynna
autnest + dat. nere vid
2
autǫ … || autǫ noð wiðer utan (ngt) vidare
3
autǫ … || frǫ autǫ utifrån
autograf -in (-em) -er autograf
den 20 november 2015 automat -n (-em) -er automat
automatik -titşin (-titşem) automatik
autoni ss. adv. på utsidan
autǫtil äv. utvändigt
autpaind [au´t-pąǐnd] utarbetad
autpiekend utpekande
autrettað [au´t-rettað] uträtad
(äv. ’uträttad’)
autrieð autrieðer – autrie’dd – autrie’tt
utreda
autrikesminister -n (-ministrem) -ministrer
utrikesminister
autrikisk utrikisk
autruopstekken -tekkneð (-tekknę) =
utropstecken
autruopsuord -eð (-ę) = utropsord,
interjektion
autrust vb1 utrusta
autsett vb autset – autsett – autsett utsätta
autspä’dd [au´t-spädd] utspädd
autstrekkningg f3 utsträckning
auttaintşningg f3 fundering
auttalsfråg -ą f1 uttalsfråga
au’tter … äv. adv. nedåt
au’ttertil [au´tte(r)-til] åt söder till;
ett område beläget nedströms
auttrykksfull uttrycksfull
autträ’ttað [au´t-trättað] uttröttad
auttşäller -n (-am) -er jordkällare (källare
utanför boningshuset)
autum … II. … äv. ned(ströms) förbi
autumlands utomlands
autwið + ack. ute vid; nedströms vid,
nere vid
autyvyr … äv. ut över
autyöpstekken se autruopstekken
2
auv … Se äv. gråspråksordlistan
averi -eð (-ę) -er el. oböjt haveri
avgoend [a"v-goęnd] avgående
avlos [a"v-los] : wårå avlos lida brist
avsais [a´vs-aǐs] -n (-em) -er havsis
avsbuottn [a´vs-buott’n] = (-em) -er
havsbotten
avsjǫ [a"v-sǐǫ] avsir – avsåg – avsi’tt avse
avtryttş [a"v-tryttś] -eð (-ę) = avtryck
avugsaið … || avugsaiðą äv. västra sidan av
Älven (skämts.)
avugsklin [a"vusklįn] avig av sig
avundsklin [a"vųnsklįn] avundsam
avut … || go avut gå baklänges
avwekkel [a"v-wekkel] vb1 avveckla
baðboll -n (-em) -er badboll
baiða … || baið in vänta in, invänta;
baið um äv. vänta in
baker, et … || launggt et baker i wärdn långt
tillbaka i tiden
bakgrund [ba"k-grųnnd] -n (-em) -er
bakgrund
bakliuoðsmęler [ba"klǐuo(ð)s-męler] -n (-am)
-er radar (nydal., eg. ’bakljudsmätare)
bakmįes [ba"k-mįes] -n (-em) -er bakmes
baksa vb1 baxa
baksili [ba"k-sili·] -n (-silåm) -silir baksele
(hintertyg)
baksilå -n se föreg.
bakslag [ba"k-hlag] -slaeð (-slaę) =
bakslag
bakslug [ba"k-hlug] bakslug
baksmell [ba"k-smell] -ą (-un) -ur
baksmälla
bakstşärm [ba"k-stśärrm] -in (-em) -er
bakskärm
baktşåk [ba"k-tśåk] -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
bakkälke
bakudag [ba"ku-dag] -da’n (-daem) -dågå
bakdag, dag för bakning
bakumyöl [ba"ku-myöl] -eð (-į) bakmjöl
bakuǫs [ba"ku-ǫs] -n (-em) -er bakstör
bakuspilu [ba"ku-spilu·] f2 bakkäpp
bakustor [ba"ku-stor] -’n (-em) -er = bakuǫs
bakustugu [ba"ku-stugu·] f2 bagarstuga,
bakstuga
bakwarv [ba"k-warrv] -eð (-ę) = bakvarv
balansira [baląnsi`ra] vb1 balansera
balansorgan -eð (-ę) = balansorgan
bana … || i diem banum i de banorna
bandsåg -såę (-så’n) -såger bandsåg
bandtraktor -n (-em) -er bandtraktor
banduott -n (-em) -er laggarvante
(anv. vid bandningen)
banna vb1 ge bannor, läxa upp, gräla på ||
bann upp skälla ut, gräla häftigt på
bara … || bar eð ar werið fem daer om fem
dagar (eg. ’bara det har varit fem dagar’);
bar fer äv. för … skull, t.ex. bar fer mig för
min skull
barbidukk -ą f1 barbiedocka
bard … äv. sängkant
Bardal [ba`r-dal] i regel oböjt Bartolomeus;
bartolomeusdagen (24/8)
den 20 november 2015 barfriðstrampur [ba"rfris-trąmmpur] f1 pl
förstutrapp(a)
barkbroð åld. variant av barkbröð
barkskavi [ba`rrk-skavi·] -n (-skåvåm) -skavir
skavjärn för avskrapning av innerbark på
tall
barktşyti [ba`rrk-tśyti·] -n (-tşytåm) -tşytir
barkspade
barktşytå -n se föreg.
barkun barkig
barrfrið variant av barfrið
basa vb1 basa (vara chef)
basketkorg -kordşin (-kordşem) -korger
basketkorg
basunir aut vb1 basunera ut
batteriraðio [batteri´-raðǐo] oftast oböjt
batteriradio
battn … || battn att läka ihop
baunka … || set in peninggą i baunkų
sätta in pengar på banken;
baur … äv. förrådsbod
baursdörer [bau`(r)s-döre·r] pl härbredörr
baursfuot -n (-em) -er stolpe i stolpbod
baursjäll -n (-am) -er övervåning i härbre
baurstinner [bau`s-tinner]
härbretrapp(steg) (plattform av två klovor
framför härbredörr)
beddmadrass -n (-em) -er bäddmadrass
beðul variant av biðul
begann … äv. skördetid (i sht för korn)
bekkdrag -draeð (-draę) = bäckdrag
bekken -eð (-ę) = bäcken
bekkenbien -eð (-ę) = bäckenben
bend, i … Se äv. gråspråksordlistan
ber adj. … || ǫ berå rov på bara stjärten
beriemtningg f3 bärplockning
bertur -n (-em) -er bärtur
(bärplockningstur)
beråflekk [be"rå-flekk] -flettşin (-flettşem)
-flekker fläck av barmark
berår -eð (-ę) = bärår
best … || best dier dugå bäst de kan, så gott
de kan; bestað det bästa
bestikk se bistikk
better vb1 … better ǫ sig bättra sig
bettringg … äv. förbättring
biandlinggsiem -eð (-ę) = behandlingshem
bibbeltekst se bibeltekst
bibelaktun [bi"bel-akktųn] biblisk
bibelspråk [bi"bel-språk] -språtşeð (-språtşę)
= bibelspråk
bibeltekst [bi"bel-tekkst] -ę (-n) -er
bibeltext
bibelyvyrsettningg [bi"bel-yvyset(t)nįŋŋg] f3
bibelöversättning
biblisk biblisk
biða … || bið um ursekt be om ursäkt
2
bidrågå [bidrå"gå] bidrar – bidruog –
bidraið bedra
bidrövaðn [bidrö`va’n] lokal variant av
bidrövað
bidşär äv. anspråk
biðul [bi"ðul] -n (-em) -er böneman
bidyömningg [bidy̢ö`mnįŋg] f3 bedömning
bįesåg [bįe"-såg] -såę (-så’n) -såger bensåg
biet s. … || flytt sig i bietn … äv. byta fot
biete … äv. agn
bigriplin [bigri`plįn] begriplig
bikant … äv. hemmastadd
biklemmend [biklę`mmęnd] beklämmande
(sorglig)
bikmörken [bi"k-mörrkęn] -mörkneð
(-mörknę) beckmörker
bikå … || bikå att becka igen, becka ihop
2
bila vb … || bil åv bila i väg, köra i väg
bilbyt -eð (-ę) = bilbyte
bilderbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
bilderbok
bilfis -eð (-į) bilavgaser (skämts.; eg. ’bilfis’)
bilinggskull [bi"lįŋ(g)s-kull] -ą f1
tvillingflicka
biljardboll -n (-em) -er biljardboll
bilnytşyl [bi`l-nytśy·l] -n (-nykklam) -nykkler
bilnyckel
bilrįes -ą f1 bilresa
bilrut -ą f1 bilruta
bilstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
stor mängd bilar
bilstşuo’ss -n (-em) -er bilskjuts
biltilifuon = (-em) -er biltelefon
bilågå äldre grundf. t. bilagu
bilåkningg [bi`l-åknįŋŋg] f3 bilåkning
binda s. f1 alv (under matjorden)
binda vb bitt – bott (numera ofta: band) –
bundeð || bind að binda åt;
bind för (+dat) binda för
binggopromenað -n (-em) -er
bingopromenad
binggu lokal variant av binggo
den 20 november 2015 biolder [bio`llder] -n (-am) -er behållare
birekkningg [bire`kknįŋg] f3 beräkning
biretta [bire`tta] vb1 berätta; [bi"retta]
förrätta tacksägelse
biruo … || eð biruor ǫ det beror på
biryktað [biry`kktað] beryktad
birömlin [birö̢`mlįn] berömmande
bisieger [bisie`ger] vb1 besegra
biskrievend [biskrie`vęnd beskrivande
Bisparindşę [bispa`rįndźę] f3 Älvdalens
besparingsskog
bistemma … ||
bistemm sig fer äv. besluta sig för
bistemmningg [bistę`mmnįŋg] f3
bestämning
bistemmt bestämt (av allt att döma, säkert)
bistikk bistittşeð (bistittşę) = bestick
bistört bestört
biswärað [bi"swärað] besvärande nyfiken
biswäras [bi"swäras] biswäres – biswärdes –
biswärdas vara besvärlig, vara till besvär
|| biswäras min nogum besvära ngn
biswär’n [bi"swä(r)’n] -eð (-ę) =
(besvärande el. påträngande) nyfikenhet
bisyök … äv. påhälsning
bisyökstið [bisyö´ks-tið] o. (mer sv.) [bisyö`kstið] …
bit … äv. massa(veds)bit || ien bit frǫ på
avstånd, ett stycke ifrån; int laungg(a) bitn
inte så långt (inte så lång väg)
bitaið … äv. bittida || bitaið að mę’n tidigt i
morgon bitti; bitaið um morgun tidigt på
morgonen; boð sient og bitaið både bittida
och sent
bitala … || bital att betala tillbaka,
återbetala; bital in betala in; bital in sig
betala inträde (och gå in)
bitreffa … || wen … bitreffer
vad … beträffar
bitşymmer … vb1 … || bitşymmer sig yvyr
bekymra sig för
bittålå [bi`ttålå] bittälär – bittäläð – bittålåð
variant av bitala
bituonað [bitųo`nað] betonad
bityðelslos betydelselös
biugrafi -’nn (-em) -er biografi
biundran [bių`nndrąn] oböjl. beundran
biundranswerd beundransvärd
biuoða … äv. bjuda in, inbjuda || biuoð att
bjuda igen; biuoð iuop bjuda in (ett sällskap)
biwerkningg f3 biverkning
bjäll -eð (-ę) bjäfs, grannlåt
bjälla vb1 hänga och dingla
bjärgart -n (-em) -er bergart
bjärgsby -nn (-mm) -er bergsby
bjärr … äv. berggrund
bjärrby variant av bjärgsby
Bjärrkallmǫl -eð (-ę) Evertsbergsmål
(dialekten i byn Evertsberg)
bjärrsaið, bjärrssaið varianter av följ.
bjärssaið [bǐä`ss-saǐð] -ą f1 bergssida
bjässaið se föreg.
bjärul [bǐä"rul] -n (-em) -er ok; hävel
(höhävel), (äv. ’bärmes’)
bjärå … äv. gå (utveckla sig, ske) || bjär minn
sig bära med sig; bjär mųota bära emot;
bjär upp bära upp; bjär åv äv. bära hän;
dait eð bar so bar eð det gick som det gick
blaðer s. äv. cysta (nydal.)
blaið n: blai’tt blid, mild
blanda … || bland sig i blanda sig i
blandað blandad
blandaðfrukt -n (-em) blandad frukt
blandspråk -språtşeð (-språtşę) =
blandspråk
blaunk … äv. molnfri, klar
bleða … || bleð atter bläddra tillbaka;
bleð gainum bläddra igenom
bleðer … || bleðer upp bläddra upp,
slå upp
bleðran [ble"ðrąn] oböjl. bläddrande
bli … || bli åv bli av
Bliekingge [blie`kiŋŋge] Blekinge
blietşer -n (-am) -er blekare
blikkpunkt -n (-em) -er blickpunkt ||
i blikkpunktem i blickpunkten
blikå … || blikå upp märka upp gm
bläckning
blindtarmsoperasiuon = (-em) -er
blindtarmsoperation
bliuogiet f4 blyghet
bljåmma se bljomma
blommkruk se bljommkruk
blotbroðskåkå se följ.
blotbröðskaku [blotbrö(ð)s-kaku·] f2
tunnbrödskaka,
kaka av mjukt tunnbröd
den 20 november 2015 blotbröðsmyörgǫs -ę (-n) -er mjuk smörgås
blotkrytyr -eð (-ę) = mjukisdjur
blotå … || blotå brott smälta bort;
blotå undǫ smälta bort
blundun sömnig (som har svårt att hålla
ögonen öppna); mulen || blundut weðer
mulet väder
bluoðflyöð -eð (-ę) blodflöde
bluoðgaungg -gaundşin (-gaundşem)
onaturligt starkt blodflöde, blödning
bluoðtrykksfall -eð (-ę) = blodtrycksfall
bluoðtrykksmiðisin = (-em) -er
blodtrycksmedicin
blybit [bly"-bit] -n (-em) -er blybit
blykaul [bly"-kaul] -ą f1 blykula
blytungg [bly"-tųŋŋg] blytung
blyåspenn variant av blyaspenn
blyöðningg [blyö`(ð)nįŋg] f3 blödning
blyömmbutt lokal variant av bljommbutt
blyömmkruka lokal variant av bljommkruk
blåbersmuos [blå"bes-muos] -eð (-ę)
blåbärssylt
blåglasogur [blå"glas-ogur] pl blåtira
blåguol [blå"-guol] blågul
Blåkull(a) [blå"-kull(a)] Blåkulla
blåmjok … äv. lättmjölk (nydal.)
blåsa … || blås i blåsa i (spela på);
blås sund blåsa sönder;
blås yr äv. blåsa av (blåsa ned)
bläst … äv. andning, andhämtning
blät … legg i blät noð lägga ngt i blöt,
blötlägga ngt
bläta s. … äv. rotblöta
1
bläta vb … || blät nið sig äv. falla (ramla)
omkull. Se äv. gråspråksordlistan
boð … og … äv. till och med
bogsir [bo`ggsir] vb1 bogsera
bokklautningg f3 backsluttning
bokksaið -ą f1 backsluttning
boksningg f3 boxning
bomba vb1 bomba
bottin = (-em) -er bottin
brak bratşeð (bratşę) = brak
brakstşitsfudral -eð (-ę) = skithög
(om person; eg. ’brakskitsfodral’)
branaug … äv. rejäl, rejält || branaug ien
stakk en rejäl hög
brand … || jätå aut non ǫ brandą (el. brandär
el. brander) äta ngn ur huset
brandatşi [brą`nnd-atşi·] -n (-åkån) -atşir
brandhake
brandbiwakningg f3 brandbevakning
brandkuov -in (-em) -er brandpil
brandräk -rätşin (-rätşem) brandrök
brandåkå -n se brandatşi
brans -n (-em) -er bransch
braskamin = (-em) -er braskamin
brasukamin [bra"su-kamįn] mer älvd. variant
av föreg.
brauðfy -eð (-ę) = brudfölje
brauðimil … äv. brudhimmel
brendwinsglas -eð (-į) = spetsglas
(brännvinsglas)
brennarg äv. jättearg
brennfin jättefin
brennstyöð mycket stabil, mycket stadig
brestbuom -in (-em) -er bröstbom
brestfikk -ą f1 bröstficka
brestkreft -ą f1 bröstcancer
brieð … || brieð attrum rovę o. brieð yvyr
rovę bred om baken; ǫ brieð min bredvid
brieða … || brieð attrum breda över
brie’ddgrað -ę (-n) -er breddgrad
Brieðsbuðär [brie`s-buðär] pl se följ.
Brieðwað [brie`-wað] Bredvad
(f.d. fäbod, senare gård, NV om Åsens by)
brievkamrat -n (-em) -er brevvän
brievprogramm -eð (-ę) = e-postprogram
brievtekst -ę (-n) -er brevtext
brindflugu [brį`nnd-flugu·] f2 hjortfluga,
älgfluga (hjortlusfluga, lusfluga)
brindgruop -ę (-in) -er fångstgrop för älg
brindskoll -n (-am) -er älghuvud
brindstşytt -n (-em) -er älgskytt
brindår -eð (-ę) älghår
brist -ę (-n) -er brist
brittş mer älv. variant av brits
bromstrumb -ą f1 bromstrumma
brons -eð (-ę) brons
2
brot -ę (-n) -er väg, bruten på sidan av
(brant) backe
broti 8 prep. : …; broti wärdn (nogär)
’ute i världen (någonstans)’
broti s. -n (brotåm) bråte (ris o.dyl.);
björnens bädd av ris. Se äv. gråspråksordlistan
brotlågur … äv. lår på kvinna (skämts.)
brottbläseð bortblåst
8
Möjligen vore stavningen brotti att föredra. Så
skrivs ordet bl.a. i Åkerbergs stora grammatik.
den 20 november 2015 brotte borta (försvunnen; men äv. i betydelsen
’bortkommen’, ’okunnig’)
brotter [bro´tter] I. adv. … äv. borta
(ngn annanstans, ej hemma)
brotti borta i. Se äv. broti prep.
brottǫter … || frǫ brottǫter yngre variant av
brottǫter
brottǫterfuok -fuotşeð (-fuotşę) =
utsocknes folk
brottrivin [bro´tt-rivį·n] bortriven
brottåv + dat. bort (i)från (stundom bara:
’från’)
brotå -n se broti
brudd … äv. dobb (nydal.)
brukas brukes – brukes – brukas el. brukes –
bruktes – bruktas användas
brumi -n (brumåm) -brumir lielår (liehäl)
brumå, brumån Se föreg.
brundgruop -ę (-in) -er brunstgrop
brunn’n [brų`nn’n] brunnen
Brunnsbjärgerer [brų´nns-bǐärrgerer]
Brunnsbergsbor
Brunnsbjärr … || að Brunnsbjärr till
Brunnsberg
Brunnsbjärsmǫl [brų´nnsbǐärs-mǫl] -eð (-ę)
Brunnsbergsmål
brunnsbytt -ą f1 brunnshink
bruor … || wårå bruor min vara bror till
bruorsduotter [bruo´(r)s-duotter] gen. -es,
pl: -dyöttrer brorsdotter
brussn … || brussn åv gå av (brista)
brustukk -stuttşin (-stuttşem) -stukker
längsgående stock i bro över myr
bruttolön -ę (-lö’nn) -löner bruttolön
brutå brutär – brutäð – brutåð brotta ||
brutå i saingg lägga barn med viss möda
(skämts.); brutå nið brotta ned
bruwasi [bru`-wasi·] -n (-wåsåm) -wasir
brobjälke (brobalk, brovase)
bryddşkaffi oböjl. bryggkaffe
brygdskati [bry`gd-skati·] -n (-skåtåm) -skatir
nyfiken i en strut (nyfiken person)
brådagum … int brådagum äv. inte inom
överskådlig tid
bråkå … || bråkå iuop braka ihop;
bråkå åv gå av, brista
brårait sig [brå"rait sig] -rait sig -rai’tt sig
-rai’tt sig resa sig hastigt (el. plötsligt),
springa upp
bråslut [brå"-hlut] s. oböjl. tvärstopp
(tvärslut)
bråslut [brå"-hlut] vb1 sluta tvärt
bråså äldre grundf. t. brasu
brå’tt um … || wårå brå’tt um ha bråttom
bräða … || bräð auti smälta i
bräðgard -n (-em) -er brädgård
bräðwegg -weddşę (-weddşin) -wegger
brädvägg
brätşa … || brätş stað bräka till
bröðfat [brö"-fat] -eð (-į) = brödfat
bröðkorg [brö"-korrg] -kordşin (-kordşem) korger brödkorg
bröðpensel [brö"-pęnnsel] -n (-penslem)
-pensler brödpensel
bröðpikk [brö"-pikk] -pittşin (-pittşem)
-pikker nagg (brödnagg)
bröðrost [brö"-rosst] -n (-em) -er brödrost
bröðskavu [brö"-skavu·] f2 liten brödbit
(brödkant)
bröðspuori [brö`-spuori·] -n (-spuoråm)
-spuorir nagg (brödnagg)
bröðspuorå -n se föreg.
bröðsuop [brö"-suop] -in (-em) -er
brödborste
bröðtekst [brö"-tekst] -ę (-n) -er brödtext
B-skaul -n (-am) -er B-skola
bua vb1 bua
bubbel [bu`bbel] -ą f1 bubbla
buðer … || að buðum (fram) till fäboden;
upi buðär (upp) till fäboden
buðfuok -fuotşeð (-fuotşę) fäbodfolk
buðkaller pl fäbodfolk
buðkelingg [bu`(ð)-kelįŋŋg] f3 fäbodmora
(gift kvinna som skötte arbetet i fäboden)
buðlag -laeð (-laę) = fäbodlag
buðmųor oftast oböjt fäbodmora (kvinna
som skötte arbetet i fäboden, men ej
vallade)
buðweg -we’n (-weem) -weer fäbodväg
bufyörningg [bu"-fyö(r)nįŋŋg] f3 flyttning
till el. från fäbod
bufyörslass [bu"fyös-lass] -eð (-ę) =
flyttlass i sht till o. från fäboden
bufyörsrįes [bu"fyös-rįes] -ą f1 detsamma
bugåskuot [bu"gå-skuot] -eð (-į) = bågskott
bugåtiųor … äv. båge i armborst
bukdşyörd -ę (-n) -er bukgjord
den 20 november 2015 bukkflot -að (-ą) = slå framtill på framkälken, vid vilken skaklarna är fästade
(framslå)
bukkstiert [bu`kk-stiert] besvärligt
(ursprungl. om trögstyrt timmerlass)
bukkålder [bu`kk-ålder] -åldrę (-åldern)
-åldrer klibbal
bukser lokal variant av bokser
bukt : fǫ bukt min o. fǫ bukt ǫ + dat.
få bukt med
bukå … || bukå til að knuffa till, stöta till
bulakker variant av buolakker
bullbit -n (-em) -er bullbit; brödbit
bullpikk -pittşin (-pittşem) -pikker nagg
(brödnagg)
bullstşiv -ą f1 brödskiva
bultskoll -n (-am) -er bulthuvud
bungen … || bungen nið bågna
(svikta nedåt)
1
buoð … bud äv. i betydelsen ’budord’,
’påbud’ || mikkler um buoð många om
budet
buoðå … äv. båda, förebåda, varsla om
buofink [buo"-fįŋŋk] …
buogkupp [buo"-kupp] -in (-am) -er selputa
buokfyör -fyörer -fyörd -fyört bokföra
buokmal -n (-em) -er bokmal
buokskuog -skuo’n (-skuoem) -skuoger
bokskog
buokslepp -eð (-ę) = boksläpp
buokstav … || i oll buokstavum i alla
avseenden, på alla sätt och vis (ordagrant:
’i (fråga om) alla bokstäver(na)’)
buolagskall [buo"lags-kall] -n (-em) -er
bolagskarl
buolakker [buo"lakker] -n (-am) -er
bolagskarl
buonda vb1 bedriva jordbruk
buonde … äv. mittre räfspinne
buondekultur -’n (-em) -er bondekultur
buonderi -eð (-ę) = el. oböjt bonderi
buondgard [bųo`nd-gard] o. [bųo´nd-gard]
bondgård
buondkatt -n (-em) -er bondkatt
buordlåð variant av buordslåð
buosksaks -ę (-n) -er busksax
buosse buossn (buossam) buosser bussning
buosta … || buost åv sig borsta av sig
buota … || buot att ge igen, hämnas
buottnstşyl -ą f1 bottenskyla
buoupptekkningg variant av buupptekkningg
burkyppner -n (-am) -er burköppnare
burra vb1 brumma
busaktut busbra
bussningg f3 bussning
busstabell -n (-em) -er busstidtabell
busstasiuon = (-em) -er busstation
busstið -ę (-n) -er busstid
busu … || brieð att busų bädda sängen
(skämts.)
by … || war ǫ by að hälsa på, vara på besök
hos
byarkiv -eð (-ę) = byarkiv
byddşa … || byddş til bygga till
byfuok [by`-fuok] variant av bysfuok
bygdedag -da’n (-daem) -dågå bygdedag
byggnaðsnemd -ę (-n) -er byggnadsnämnd
byggnaðsstellningg f3 byggnadsställning
byla s. … Se äv. gråspråksordlistan
byla vb1 buckla (buckla till) || byl til
buckla till
bylta vb1 : bylt ǫ bylta på
bynammen [by´-nąmmęn] se bysnammen
byra … || byr um börja om; far byr ǫ börja
byras … äv. rinna upp
byronend … || i byronendam i början
byråð [by´-råð] = el. -eð (-ę) = byråd
bysfuok [by´s-fuok] -fuotşeð (-fuotşę)
byfolk (i sht från den egna byn)
bysnammen [by´s-nąmmęn] -namneð
(-namnę) = bynamn
byssagel [by`ss-age·l] -agleð (-aglę) =
blyhagel som ammunition
byssmið [by`ss-smið] -n (-im) -ir bössmed
bysta s. f1 häckla
bysta vb1 … || byst upp sig hetsa upp sig
(bli arg); stoltsera
bystas äv. vara hotfull
byta … äv. skifta (arv) || byt stşinn ömsa
skinn
byönemann = (-em) -menner böneman
byönna … || byönn að spänna åt (med
björnbindlse)
byönnfisu [by̢ö`nn-fisu·] f2 pälsmössa
(grovkornigt; se byönn + fisu)
byönntşyöt -eð (-į) björnkött
byörkkwist -n (-em) -er björkkvist
(äv. ’björkgren’)
byörkruot -ę (-n) -ryöter el. -ą f1 björkrot
byörkrusk -ą f1 björkruska
den 20 november 2015 byörksopp -in (-em) -er björkticka
byörktrost -n (-em) -er björktrast
byörkwi -ą f1 björkvidja
byörkwiðålass -eð (-ę) = lass (med)
björkved
byösun rask i arbetet
byövas … äv. vilja till
bår -’n (-em) -er se båra
bårkläð -eð (-ę) = bårkläde
båså äldre grundf. t. basu
båta … || båt ǫ äv. bita på
båtkant -n (-em) -er båtkant
bäkken variant av bekken
bäla vb1 bräka högljutt
bärga … || bärg sig reda sig, klara sig
bögelbräð … äv. rumpdrag.
Se äv. gråspråksordlistan
bögellåð [bö"gel-låð] -ą f1 dumburk (tv)
böglan [bö"gląn] s. oböjl. gloende, stirrande
böglas … || böglas ringgum sig titta sig
omkring
böjd böjd
bölan oböjl. bölande, böl
böluks -n (-am) -er bölande oxe (el. tjur) ||
Böluksn var också ett fiktivt väsen man
skrämde barnen med
börda f1 se börde
börg äv. kapabel; framåt
C-witamin [si`-witąmįn] = (-em) ner
C-vitamin
dag … || da’n firiað dagen före, föregående
dag; firi main dågå el. dagum före min tid;
ǫ ogest daem mitt på dagen;
so laungg da’n ir dagen lång; um dågǫ
om dagarna; yvyr da’n över dagen
dagoffisir [da"g-ofisir] -’n (-em) -er
dagofficer
dagsrįes [da´gs-rįes] o. [da"gs-rįes]
dait … äv. fram || dait að dit till, bort till,
fram till
daitað I. adv. äv. åt det hållet;
II. prep. äv. fram till
daite se dan daite o. dar daite
daitest borterst
daitfram [daǐ´t-frąmm] dittills
daitmin äv. bort utefter
daitomin äv. på andra sidan (om Älven);
(i) den närmaste granngården
daitringgum [daǐ´t-rįŋgųm] + ack. (där borta)
omkring
dai’tter … äv. därhän, dithän ||
dai’tter ni’tter dit ned
dai’ttertil [daǐ´tte(r)-til] dit bortåt
daitunder [daǐ´tųnder] + ack. (bort) under
dalblå n: dalblå’tt dalablå
dalgaungg -gaundşin (-gaundşem)
-gaungger dalgång
daller s. dallreð (dallrę) gelé
daller vb1 dallra
dalskkuss -n (-em) -er älvdalskkurs, kurs i
älvdalska
dam -in (-em) -er lokal variant av damm
damb … äv. ringa mängd snö
damba … || damb åv damma av
dambkull -ą f1 kvinnlig städare, städerska
(skämts., eg. ’dammflicka’)
dambslarv -ą f1 dammtrasa
dambtrasu [dą`mmb-trasu·] f2 = föreg.
damfrisiringg f3 damfrisering
dan : dan-dar se följ.;
dan oðern den andre
dan-dar (dat. dom-dar) den där, den, han
danę … || dan daite där borta
dansa … || dans aut dansa ut
dansisk dansant
danskweld -n (-em) -er danskväll
danslag -laeð (-laę) = danslag
dansskuo -’nn (-’mm) -ner danssko
dar … || dar daite där borta; dar firi
dessförinnan; dar noger där någonstans
darfram där förbi, fram där
darmųot [da´(r)-mųot] däremot
(mot den el. mot det)
dass -eð (-ę) = dass
data oböjl. data
dataekspert -n (-em) -er dataexpert
datir … || datir upp uppdatera
datorglam -eð (-ę) = datorspråk
datorklukk -ą f1 datorklocka
datorkunnun datorkunnig
daunggel … äv. vingla
debattsaið variant av dibattsaið
dekal mer sv. variant av dikal
dekorasiuon = (-em) -er dekoration
demba vb1 röka || demb liteð ta ett bloss
demontira [demǫnti`ra] vb1 demontera
desilitermǫtt mer sv. variant av disilitermǫtt
dessi … äv. deciliter
diagramm -eð (-ę) = diagram
dialog -lo’n (-logem) -loger dialog
den 20 november 2015 dibattira [dibati`ra] vb1 debattera
dibattsaið -ą f1 debattsida
dibitsail … äv. debetsedel
didikasiuon variant av dedikasiuon
dieðǫter [die"ðǫter] I. adv. där bortifrån;
II. prep. + dat. bortifrån utmed (längs, på)
diegstşyöv -ą f1 degskrapa
diel … || fer an dieln för den delen;
fer menn diel för min del
dieldşävå [die`l-dśävå·] -dşäv -gav -dşivið
delge
dieltagend adj. deltagande
dieltiðsjobb -eð (-ę) = deltidsjobb
diemmes lokal variant av dieras(es)
dier … äv. man (folk)
digerend [di"ger-ęnnd] -n (-am) -er
tjockända
digerkall [di"ge(r)-kall] -n (-em) -er tjockis
(tjock man)
digerkwið [di"ge(r)-kwið] -n (-im) -ir stor
tjock mage (isterbuk, ölmage)
digital digital
digitalkamir [digita`l-kamir] -ą f1
digitalkamera
dikal -n (-em) -er dekal
dikker … äv. (ung.) kärr
diktstrof -in (-em) -er diktstrof
dilla vb1 dilla (prata strunt)
dimuntira ovanl. variant av demontira
dinar [dina´r] -n (-em) -er denar
dinggel … Se äv. gråspråksordlistan
diponira [diponi`ra] vb1 deponera
dis -eð (-ę) dis
disarmira [disarmi`ra] vb1 desarmera
disi [di´si] -n oböjl. ss. mått decimeter
disiliter -n (-litrem) -litrer oböjl. ss. mått
deciliter
disilitermǫtt -eð (-ę) = decilitermått
disippel -n (disipplem) disippler discipel
diskeri -eð (-ę) el. oböjt diskning
(äv. om stället där man diskar)
diskpropp -in (-em) -er diskpropp
diskriminiringg [diskrimįni`rįngg] f3
diskriminering
disposisiuon = (-em) -er disposition
distans distans || ǫ distans på distans
distrikta [distri`kkta] f1 distriktssköterska
(vardagligt)
distriktsstşyötesk -ą f1
dito [di´to] dito
distriktssköterska
ditu lokal variant av dito
diuopen diuopneð (diuopnę) = åld. variant av
diuop s.
diuoptaldrikk [dǐuo`p-taldrikk] -rittşin
(-rittşem) -rikker djup tallrik
diuose diuosn (diuosam) diuoser gjuse
divelstrik [di´vels-trik] -tritşeð (-tritşę)
dyvelsträck
djärv … äv. modig
doðkrytyr [do`-krytyr] -eð (-ę) = dött djur,
kadaver
doðskoll … äv. kranium
doktorandtşenst -ę (-n) -er
doktorandtjänst
dolme dolmin (dolmam) dolmer dolme
dom-dar se dan-dar
Domenwertşeð variant av Domänwertşeð
domän -in (-em) -er domän
Domänwertşeð (-wertşę) Domänverket
donir [dǫ"nir] vb1 donera
dorga äv. banka
dǫtið -ę (-n) dåtid || i dǫtið i dåtid
dov äv. dov
drag s. … Se äv. gråspråksordlistan
dragbil [dra"g-bil] -n (-em) -er dragbil
dragienn [dra"g-įenn] -eð (-ę) = dragjärn,
timmerdrag
dragplåster [dra"g-plåsster] -plåstreð
(-plåstrę) = dragplåster
dragspilsfabrik [dra"gspils-fabrik] -ritşin
(-ritşem) -riker dragspelsfabrik
dragtşaj variant av följ.
dragtşäj [dra"g-tśäǐ] -ą f1 dragkedja
dragukrytyr [dra"gu-krytyr] -eð (-ę) =
dragdjur
draið se draiðn
draiðn [draǐ`’n] n: draið, pl: drai’nner
dragen
draita … || drait ǫ sig äv. bajsa på sig
draiva … || draiv autyr driva ut (ngt ur ngt);
draiv gainum äv. genomdriva
dramatik -titşin (-titşem) dramatik
dramatisira [drąmatisi`ra] vb1 dramatisera
drekt -ę (-n) -er dräkt
drepå drep – drap – drepið el. dreper –
drepte – drept … äv. ha ihjäl, klämma ihjäl
dressir [dre`ssir] vb1 dressera
drettşrais se grettşrais
drift -ę (-n) drift
drissiuok se dritsiuok
den 20 november 2015 dritfyör [dri"t-fyör] -eð (-ę) uselt före
dritkall … äv. svinmålla
(samt naturligtvis ’lortig karl’)
Dritrenn [dri"t- ręnn] oböjl. Dritränn
(Övre Rälldalen) (fäbodställe i Älvd.)
dritstyvel [dri"t-styve·l] -styvleð (-styvlę) =
skitstövel || ukað dritstyvel! vilken
skitstövel!
dritstyvyl se föreg.
drittiuog [dri"t-tǐuog] -ą f1 skitstövel
drituol … äv. (ung.) kärr
dritå … || dritå nið sig skita ned sig, smutsa
ned sig
driuog … || i driuogest lag i mesta laget
drottningg … äv. dam (i schack)
drumbel vb1 drumla, bära sig drumligt åt
druog variant av drog
drupå vb … || drupå i droppa i; drupå in
droppa in
drupåflask [dru"på-flassk] -ą f1 droppflaska
drusa … || drus febi rusa förbi
dryfta vb1 dryfta
drygder pl fasoner, olater, olämpligt
beteende
drågå … || drag að sig dra till sig; drag
brott dra bort; drågå eter weðrę dra efter
andan; drag fram sig dra sig före; drag i
gaungg dra i gång; drag iweg dra i väg
(ge sig av); drag ǫ äv. gå på (fortsätta);
drågå sig undǫ dra sig undan; drågå sig
upp stiga upp, gå upp, masa sig upp; drag
til äv. bryta upp; drag upp sig se drågå sig
upp; drag yr äv. dra ut.
Se äv. gråspråksordlistan
drågås [drå"gås] dra’ss el. drags – druogs –
drai’ss dras || drågås min dras med
dråkåbluoð [drå"kå-bluoð] = (-ę) drakblod
dråsa vb1 : drås nið dråsa ned
dräpa dräper – dräpte – dräpt droppa,
hälla (droppvis) || dräp i droppa i, hälla i
(droppvis)
dröjsmǫl -eð (-ę) = dröjsmål
dröma … || dröm um drömma om
dşaingga vb1 gänga
dşentlemann = (-em) -menner gentleman
dşietas dşietes – dşietes – dşietas
el. dşietes – dşie’ttes – dşie’ttas
dşietta … dşiett upp äv. idas
dşietfjǫs -eð (-ę) = gethus
dşietskati [dźie`t-skati·] -n (-skåtåm) -skatir
getsvans
dşietskåtå se föreg.
dşiettyöðer [dźie`t-työðe·r] -työðreð (-työðrę)
= gettjuder, tjuder för get
dşilé -’nn (-em) -er gelé
dşimien gemen (enkel, simpel, vanlig)
dşipta vb1 gifta || dşipt brott gifta bort; dşipt
sig gifta sig; dşipt um sig gifta om sig
dşiptaðfuok -fuotşeð (-fuotşę) = gift folk
dşiptas dşiptes – dşiptes – dşiptas gifta sig
Dşirusalem Jerusalem
dşylta … Se äv. gråspråksordlistan
dşymm -eð (-ę) = gym
dşympa vb1 gympa
dşyöða … äv. gödsla
dşyöðkåv -in (-em) -er gödkalv
dşälla … äv. röra sig om
dşärulosgerd [dźä"rulos-gerd] -eð (-ę) =
golfbana (nydal., eg. ’sysslolösgärde’)
dşärå … || dşär att återgälda (en hjälp);
dşär frǫ sig äv. ’arbeta färdigt’; dşär in sig
min nogum ställa sig in hos ngn; dşärå
mųota gå emot; dşär nið göra ned,
förtala, tala illa om; dşär rieð sig göra sig
klar; dşär til konstruera, skapa; dşär åv
äv. göra undan (göra klart)
dşästa … äv. undfägnas (få)
dşästwenlin gästvänlig
dşävmild … äv. generös
dşävå … äv. arbeta || dşäv dşästa + dat.
undfägna; dşäv etter äv. ge vika; dşävå sig
äv. lägga sig (om smärta); dşävå sig in ǫ ge
sig in på; dşäv upp äv. uppge
dubbel … vb1 … || dubbel upp fördubbla
dubbelaku [du`bbel-aku·] f2 dubbelhaka
dubbelkoll vb1 dubbelkolla
dubbelkonsonant -n (-em) -er
dubbelkonsonant
dubbelkåj -ą f1 dubbelkoja
dubbelståvå [du`bbel-ståvå·] -stävär –
-stäväð – -ståvåð dubbelteckna
dubbeltaim -in (-am) -er dubbeltimme
dugg dugg || int iet dugg inte ett dugg; int
iet ienda dugg inte ett (enda) dugg; int iet
skapend dugg inte ett skapandes grand (el.
dugg)
dugligiet f4 duglighet
duka vb1 duka
dukkskoll -n (-am) -er dockhuvud
den 20 november 2015 dumbun … äv. vag || dumbut äv. immigt
Dumenwertşeð variant av Domänwertşeð
dumm dum || dumm i ovdę dum i huvudet
dummbutt -n (-em) -er dumburk
dungen … äv. lägga sig (om smärta)
dunk duntşin (lokalt: dunken) (duntşem)
dunker spikutdragare
dunka … || dunk iuop slå ihop, stöta
samman; dunk nið slå ned, dunka ned;
slå omkull; dunk ǫ banka på (en dörr)
dunkel dunkel
dunå … äv. väsnas || dunå niði banka ned
(ngt i ngt); dunå ǫ bulta på (en dörr);
eð dunär i ärum ngn har (svår) tinnitus
duolå … || duolå åv slumra till
Duomenwertşeð variant av Domänwertşeð
duomkraft [dųo`m-krafft] -ę (-n) -er
domkraft
duomsundag [dųo`m-sųndag] -da’n (-daem)
-dågå stundom oböjt domsöndag
duona … äv. göra i ordning || duon aut
städa ut; duon i äv. lägga i; duon til äv.
tillaga; duon til sig göra sig i ordning;
duon upp rusta upp; duon åv sig snygga
till sig
duos -n (-em) -er dos
duosa f1 dosa (t.ex. snusdosa el. ljuddosa)
duotterbuolag -laeð (-laę) = dotterbolag
duppskuo -’nn (-’mm) -ner doppsko
durk totalt
durkslag -slaeð (-slaę) = durkslag
dusinwis [du"sįn-wis] dussinvis, dussintals
dymbel … äv. träplugg
dymbelbuori [dy̢`mmbel-buori·] -n (-buorån)
-buorir dymlingsborr (för borrning av
(mindre) dymlingshål)
dymbelbuorå -n se föreg.
dymbelbyss -ą f1 ”dymmelbössa”
(anordning med rör för tillverkning av
dymlingar)
dymbelnåvår [dy̢`mmbel-nåvå·r] -n
(-navram) -navrer dymlingsnavare (för
borrning av dymlingshål vid timring)
dynamitgubb -in (-am) -er dynamitgubbe,
dynamitpatron
dynamo -n (ingen dativf. noterad) -er el. =
dynamo
dynamu lokal variant av föreg.
dyndşa s. … äv. latringrop
dyndşglugg -gluddşin (-gluddşem) -glugger
gödsellucka (dyngglugg)
dyndşlass -eð (-ę) = dynglass
dyrbariet f4 dyrbarhet
dyrka vb1 dyrka
dyrtið -ę (-n) -er dyrtid
dyvelstrik variant av divelstrik
dyöma … || dyöm aut döma ut
dyörg … Se äv. gråspråksordlistan
dyöswilder [dyöswi`llder] dessbättre
dåraus -að el. -eð (-ą el. -ę) = dårhus
däsl [dähl] -eð (-ę) = kadaver (as)
däslun [dä`hlųn] slö, lat, seg
döð … || et döðs till döds;
tag döð ǫ ta död på
Döðsritşeð [dö´s-ritśeð] (-ritşę) Dödsriket
döðssynd -ę (-n) -er dödssynd
döpa … || döp um döpa om
döråkarm [dö"rå-karrm] -in (-em) -er
dörrkarm
dörånytşyl [dö"rå-nytśy·l] -n (-nykklam)
-nykkler dörrnyckel
döråwakt -n (-em) -er dörrvakt
döuol -eð (-į) = dypöl (dyhål)
e adv. e nų se a nų
e ses variant av ä ses
ebreiska f1 hebreiska
eð … || eð ig wet äv. vad jag vet
eð-danę lokal variant av eð-dar
Edşyptn Egypten
ęę [ę`ę] jaa (ja)
ę-ę 9 ['ę'ę´] o. [ę'ę´] nej (nehej)
efte -ð (eftę) = häfte
eggryör -ą f1 äggröra
eggstşieð -ę (-n) -er äggsked
ekksaks -ę (-n) -er häcksax
ekologi -’nn (-em) ekologi
ekonom -in (-em) -er ekonom
eksa … äv. okväda; håna
eksamen, eksamin mer sv. varianter av eksam
eksan oböjl. okvädande
eksekusiuon = (-em) -er exekution
eksempel … || sos eksempel till exempel
eksfru -frunę (-fru’nn) -fruer exfru,
exhustru
eksistens -n (-em) -er existens
eksningg f3 förolämpande, förolämpning
9
Ordet borde hellre stavas 'ę'ę resp. ę'ę. Så skrivs
det i Åkerbergs stora grammatik.
den 20 november 2015 ekspertis -n (-em) -er expertis
eksploatira se följ.
ekspluatira [ekspluati`ra] vb1 exploatera
eksport -n (-em) export
Ekspressn (Ekspressem) Expressen
ekspriment -eð (-ę) = experiment
ekstrastur extra stor (XL)
ekstrem extrem
ekta adj. äkta
ekta vb … || ekt iuop häkta ihop
eldog annars
elektriker [elektri´ker] …
eliev variant av elev
ella … || ell auti hälla i; ell yr hälla ur,
hälla ut
ellwit … || eð fuor að ellwitį det gick åt
helvete
elpann -ą f1 elpanna
elsuwårdsmyndugiet f4
hälsovårdsmyndighet
elvakaffi oböjl. elvakaffe
elwisp -in (-em) -er elvisp
emalirað emaljerad
emes … || emes an war til så länge han levde
emmę, emmes varianter av emę, emes
emnd [ęmmd] -ę (-n) -er hämnd
enn … || enn i dag än i dag
enneses (nyare) variant av enneres
ennlys -eð (-ę) = pannlampa (nydal.)
enryttşningg f3 hänryckning
entréall -n (-em) -er entréhall
enų se a nų
enwisningg f3 hänvisning
eppelmuos -eð (-ę) äppelmos
eppelskrott -n (-em) -er äppelskrott
eppelskrutt -n (-em) -er detsamma
epte (ovanl., mer älvd.) variant av efte
e-puosttşenst -ę (-n) -er e-posttjänst
e-puostkontakt -n (-em) -er e-postkontakt
era lokal variant av erra
erbiuoð [e"r-bǐuoð] erbiuoð – erboð –
erbuoðið erbjuda ||
erbiuoð sig erbjuda sig
1
erde … || nordǫ erdär i huvudet
(skämts., eg. ’norr om axlarna’)
erftlin ärftlig
erra … äv. kam (slangbet.)
errskoll -n (-am) -er räfshuvud
ertrais -eð (-ę) ärtris
ertşun … äv. påstridig
erårakk [e"rå-rakk] -rattşin (-rakkam)
-rakker harhund
eråtrokk -ą f1 hartraj
eråär [e"rå-är] -að (-ą) -ur (äldre: =) haröra
eskapað -n (-em) -er eskapad
esskråkåknapp -in (-em) -er pinne i
hässjestolpe
esskråkåuol -eð (-į) = stolphål (hål för
hässjestolpe)
essyrtşkross -n (-em) -er hässjevirke
upplagt i ett kryss
est … äv. springare (i schack)
estaffär -ę (-n) -er hästköp (hästaffär)
estbyt -eð (-ę) = hästbyte
estlass -eð (-ę) = hästlass
estnev -eð (-į) = hästmule, hästnos
estskuokupp -in (-am) -er hästskopåse
eststşäll -ą f1 hästskälla
esttşyöp -eð (-ę) = hästköp
esttyöðer -työðreð (-työðrę) = hästtjuder,
tjuder för häst
estweg -we’n (-weem) -weer hästväg
et … || se äv. Blibjärr, Brunnsbjärr, döð,
mǫtta, Raisbjärr, råð, tşyöl
eter … äv. med, t.ex. ǫ ar faið ien kripp eter
Ierik hon har fått ett barn med Erik
etersos se ettersos
etterfrågað efterfrågad
etterkumend oböjl. efterkommande
etterlaingtað efterlängtad
etterlakur … äv. epilog (nydal.)
ettermidag … || framǫ ettermidaem o. framǫ
ettermida’n fram på eftermiddagen;
ǫ ettermidaem o. um ettermida’n
på eftermiddagen
etterskrift se följ.
etterskript -ę (-n) -er efterskrift
etterslettş -slettşer -slekkt -slekkt
eftersläcka
etterwärd -ę (-n) eftervärld
ettstabb … form av trä, för hatt el. hätta,
hattform; (nydal.:) träskalle, dumhuvud
Euruoparåðeð (-råðę) Europarådet
1
eva … || ev dait ha dit; ev upp sig öppna
sig; ev yr sig få ur sig
fabrikant -n (-em) -er fabrikant
fabriksguov [fabri´ks-guov] -eð (-ę) =
fabriksgolv
fabriksumråð -eð (-ę) = fabriksområde
faðer … äv. (efter gårdsnamn) husbonde
den 20 november 2015 faðermörder -n (-am) -er fadermördare
faðersaið -ą f1 faderssida
fafar … || fafares faðer farfarsfar
fafarsfar gen. -es, annars oböjl. farfarsfar
fagott -n (-em) -er fagott
fain lokal variant av faingen
faingen vb … äv. undfägna || faingen um äv.
ha omsorg om, vårda sig om
fainggels se faindşels
faingin lokal variant av faingen
fakkavdşift -ę (-n) -er fackavgift,
fackföreningsavgift
fakkspråk -språtşeð (-språtşę) = fackspråk
fakkterm -in (-em) -er fackterm
fakkuord -eð (-ę) = fackord, fackterm
falsk falsk
Falugruvą [fa"lu-gruvą] f1 Falu gruva
fammen … || tågå noð i fammen ta ngt i
famn
famn se föreg.
fa’n … || fa’n anamma! fan anamma;
livå fa’n leva fan (leva rövare);
sjǫ på fa’n! se på fan!
fanir -eð (-ę) faner
fanneli förfärligt, förskräckligt (väldigt)
fantomsmert -ą f1 fantomsmärta
fantomswaiðan oböjl. fantomsmärta
fantomsår -að (-ą) fantomsmärta
fara s. … || (eð ir) inggų fara (det är) ingen
fara
fart … || dar ir eð fartn kanenda där är det
full fart (eg. ’där är det fart(en) minsann’);
dar ir eð full fart där är det full fart
fartşitt [fa"(r)-tśitt] -n (-am) -er rasthage för
boskap vid längre förflyttning
fartwind -n (-em) fartvind
fas -n (-em) -er fas
Fasalop -eð (-ę) = Vasalopp (skämts.)
fasit -eð (-ę) = facit
fasn [fa`s’n] t.ex. ur fasn hur fasen
fassn … || fassn ǫ (non) hänga sig på (ngn),
ansätta (ngn), jäklas med (ngn), mobba
ngn, ge sig på (ngn)
fast adv. … || dar sit eð it fast itşä (ung.:) där
är det full fart (eg. ’där sitter det inte fast,
inte’). Se äv. såvå
fastlęst [fa´sst-lęst] fastlåst
fasuli … || dǫ so fasuli (eld) så lagom
(heller)
fasuligbuotşę [fa"suli-buotśę] (-buotşin)
Facebook (skämts.)
fasulit [fa"sulit] : int so fasulit inte så
märkvärdigt
fasuon … || i ollum fasuonum i alla fasoner
(i alla former)
fat … äv. assiett
fatabur -n (-em) fatabur
fatigwård [fa"ti(g)-wård] lokal variant av
fattigwård
fattigbyss -ą f1 fattigbössa
fattigjätå [fa`tti-jätå·] oböjl. fattigmanskost
faungga … || faungg upp fånga upp
febannels [febą`nnels] -ę (-n) -er
förbannelse
febaskaðe [feba`sskaðe] förbaskade
feblindað [feblį`nndað] förblindad
fedemmningg [fedę`mmnįŋg] f3 fördämning
federv -eð (-ę) fördärv
federvað [fede`rrvað] förvärvad
federvaðn [fede`rrva’n] lokal variant av föreg.
fediela … || fediel um fördela om,
omfördela
fediuopa [fedǐuo`pa] vb1 : fediuop sig i
fördjupa sig i
fedşätmigäj -n (-em) -er förgätmigej
fedyömd fördömd
fefinað [fefį`nað] förfinad
fegar … äv. besatt
fego sig fegor sig – fedşikk sig – fegaið sig
gå på tok (för någon fer nogum)
fekorta [feko`rrta] vb1 förkorta
fekta … || fekt ǫ jäkta på; fekt åv jäkta i
väg, flänga i väg
fel … (ofta:) då
felaindşa [feląǐ`ndśa] felaindşer – felaingde –
felaingt förlänga
felaindşningg [feląǐ`ndśnįŋg] f3 förlängning
feld subj. variant av föld
felegger -n (-am) -er förläggare
felesin [fele"sįn] n: felesið, pl: felesner
förläst
fella f1 fälla
feluvåð [felu"våð] mindre vanl. variant av
felovað
femkuort femkort (spelet)
femǫga f1 förmåga || yvyr femǫgų över
förmåga
femörka [femö`rrka] vb1 förmörka
fenisisk fenicisk, fenikisk
den 20 november 2015 fenuftun [fenu`fftųn] förnuftig
fenuminal (mer älvd.) variant av fenomenal
fer … || fer… sę för sedan, t.ex. fer twär
wikur sę för två veckor sedan, förrförra
veckan; fer tä för att
ferd … || wårå ǫ ferde vara å färde
ferdskrin -eð (-į) = färdskrin
(matsäcksskrin)
ferdspann = (-em) -er färdskrin
(matsäcksskrin)
ferdstoll -eð (-ę) = färdstall, stall avsett för
resandes hästar
ferduggard [fe`rdu-gard] färdiggjord
ferdugmǫlað [fe`rdu-mǫlað] färdigmålad
ferender [ferę`nnder] vb1 förändra
fergað färgad
fergblind färgblind
ferglåð -ą f1 färglåda
ferieninggsbidrag [ferįe`nįŋ(g)s-bidrag]
-draeð (-draę) = föreningsbidrag
ferienklað [ferįe`ŋklað] förenklad || werd
ferienklað bli förenklad, förenklas
ferinder [ferį´nnder] -indreð (-indrę) =
förhinder
ferm rask, flink, duktig
feroldninggsriegel -n (-rieglem) -riegler
förhållningsregel
ferunder … || ferunder sig äv. förundras
feröra [ferö`ra] ferörer – ferörde – ferört
förhöra
fesambel [fesą`mmbel] vb1 församla
feseler [fese`ler] -n (-am) -er försäljare
fesieningg [fesįe`nįŋg] f3 försening
fesjǫ fesir – fesåg – fesi’tt || fesjǫ sig min
förse sig med; fesjǫ sig ǫ förgapa sig i,
bli betagen av
fesk upp … äv. fräscha upp
feskuonað [feskųo`nað] förskonad
feskuotið [feskuo"tið] förskjutet
feslait sig -slait -sliet -slitið slita ut sig,
förta sig
feslöað [fehlö`að] förslöad
fess -n (-em) färs
fessaingg … äv. fässing
2
festa … äv. täcka över (glöd med aska så
den bevaras länge)
festerkninggsuord -eð (-ę) =
förstärkningsord
festingg -indşin (-indşem) -ingger fästing
festlokal (mer sv. variant av följ.
festlukal -n (-em) -er festlokal
festörels [festö`rels] -ę (-n) förstörelse
feswaga [feswa`ga] vb1 försvaga
feswar … || tågå i feswar ta i försvar
fetil … äv. axelrem
fetjenst parallellform t. fetşenst
fetşylninggstið -ę (-n) -er förkylningstid
fetunna [fetų`nna] vb1 förtunna
fetwivlan [fetwi`vląn] i regel oböjt förtvivlan
fetyðlig [fety`llig] vb1 förtydliga
fewandlingg [fewą`nndlįŋg] f3 förvandling
fewekst förvuxen, förväxt
fewissa [fewi`ssa] vb1 förvissa || fewiss sig
um förvissa sig om
fewona … || fewon sig yvyr förvåna sig över
fewraindşa [fewrąǐ`ndźa] fewraindşer –
fewraingde – fewraingt förvränga
fieglit, wårå äv. vara fara värt
fietwelingg [fie`t-welįŋŋg] -indşin (-indşem)
välling med små talgbitar i
fikkflask -ą f1 fickflaska
fikkur -eð (-ę) = fickur
fiksa … || fiks til fixa till
fiktrai -’tt (-nę) = fikonträd
fil adv. se fel
fila s. … || spilå ǫ filun spela fiol.
Se äv. Filą i gråspråksordlistan
fila vb1 fila
fillun pillig (knåpig, joxig)
filmsnutt -n (-em) -er filmsnutt
filmstienn -ą f1 filmstjärna
filskrievningg f3 felskrivning
filusof (mer älvd.) variant av filosof
fimakk … äv. härmask
fin … || dşärå sig fin göra sig fin;
finað det fina
final … || wårå upi finalem vara i finalen
finggeravtrykk -tryttşeð (-tryttşę) =
fingeravtryck
finggeravtryttş se föreg.
finką f1 finkan (arresten; fängelset)
finna … || finn i plocka i; fylla; finn ǫ äv.
lura på (ngn ngt), finn ǫ sig noð hitta på
ngt åt sig, komma på (åt sig)
Finnmarksmǫl -eð (-ę) = Finnmarksmål
(dialekt i Älvdalens s.k. Finnmark)
finnskegg -skeddşeð (-skeddşę) tuvsäv
(äv. ’knappsäv’ o. ’stagg’). Se VNB
finrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker finrock
(fin rock)
den 20 november 2015 firan oböjl. s. firande
firend -eð (-ę) = firande
firi … || dar firi dessförinnan; inn firi
skymt (placerat så det inte syns)
firiað … || da’n firiað dagen före,
föregående dag
firijuolstið [fi"rijuols-tið] -ę (-n) -er
adventstid, tid för jul
firijuolstwerend [fi"rijuols-tweręnnd] oftast
oböjt (månfasen) nedan strax före jul (då
det var lämpligt att hugga ved o. virke)
firikevel [fi"ri-keve·l] se firikevil
firikevil … äv. låspinne;
stoppkloss (om person)
firilesningg [fi"ri-lesnįŋŋg] f3 (mindre vanl.)
variant av förelesningg
firimidag … || ǫ firimidaem o. um firimida’n
på förmiddagen
firiuord [fi"ri-uord] -eð (-ę) = se föruord
fisklievur f1 fiskrester
fiskmakk se fistşmakk
fisksuoð = (-į) fisksoppa (fiskspad)
fissla f1 trassel
fistşeri -eð (-ę) el. oböjt. fiske
fistşknaiv -in (-em) -er fiskekniv
fistşkupp -in (-am) -er fiskeväska
2
fjant -eð (-ę) fjant, fjanteri, larv
fjanteri -eð (-ę) -er el. oböjt fjanteri
fjǫsswali [fjǫ`s-swali·] -n (-swålån) -swalir
ladugårdssvale (lagårdssvale, fähussvale)
fjǫsswålå -n se föreg.
fjåksfin fin (ffa. fint klädd) på ett fjantigt,
larvigt el. högfärdigt sätt
fjåksskoll -n (-am) -er tokskalle, tokstolle
fjällmassiv -eð (-ę) = fjällmassiv
fjällsimester -n (-simestrem) -simestrer
fjällsemester
fjällwiku [fjä`ll-wiku·] f2 fjällvecka
fjärd -n (-em) -er fjärd
fl se fel
flaðer … || flaðer åv fladdra i väg
flaisa f1 äv. lipsill
flagun [fla"gųn] flagig (full av flagor el.
som flagar)
flaminggo -n (ingen dativf. noterad) -er
flamingo
flaminggu se föreg.
flanellnattlinn -eð (-ę) = flanellnattlinne
flasu f2 flaga || flasur mjäll
flatsaið -ą f1 flatsida
flattaldrikk [fla`t-taldrikk] -rittşin (-rittşem)
-rikker flat tallrik
flekk … || åv flettşem ur fläcken
fleksibel flexibel
fleskfilé -’nn (-em) -er fläskfilé
flesklepp -in (-em) -er fläskläpp
flietaðkorg -kordşin (-kordşem) -korger
flätad korg
fliestär [flie`stär] de flesta
fliuoga … || flyga färdigt fliuog frǫ sig
fliuogningg se flygningg
fliuota … || fliuot brott flyta bort; fliuot iuop
flyta ihop; fliuot ǫ flyta på
flot -eð (-ę) = timmerflotte
(i sht timmer som flottas)
flotstienn [flo"t-stįenn] -ą f1 fettpärla
(i sht på vätskeyta)
flotärbas [flo"tä(r)-bas] -n (-em) -er
flottarbas
flotärkåj [flo"tä(r)-kåj] -ą f1 flottarkoja
flug … hugg (av smärta, i sht i ryggen),
ryggskott, anfall, e.u. äv. flygvärk
flukka … || flukk fram plocka fram
flukkbiter pl (ung.:) småplock (hopplock)
flukkmat -n (-im) plockmat
flumma vb1 flumma
fluoð -ę (-n) -er översvämning
fluoðest -n (-em) -er flodhäst
fluså … || fluså til blossa upp, flamma upp
flygel -n (flyglem) flygler flygel
flygningg f3 flygning
flygwapen -wapneð (-wapnę) = flygvapen
fly’tt … äv. flyktig
flytta … || flytt iuop flytta ihop;
flytt åv flytta bort
flå adj. … äv. plan
flågå äldre grundf. t. flagu
Flåj Floj (gammalt fäbodställe i NV Älvd.,
känt bl.a. genom Alfred Backlunds visor o.
verser)
flåkå äldre grundf. t. flaku
flåslipað flatslipad
flåså äldre grundf. t. flasu
flätgǫs … wind flätgǫsum el. flätgǫser kasta
smörgås
flätskål -ę (-n) -er gräddskål
fnagg fnaddşin (fnaddşem) fnagger
såskopp (sölig person)
fnalla … || fnall ǫ min noger pyssla med ngt
(utan brådska); fnall åv äv. masa sig i väg
den 20 november 2015 fnatt, fǫ få fnatt
fnuså fnusär – fnusäð – fnusåð : fnuså sig
göra sig i ordning, göra sig fin
fnåisa … äv. snusa, andas hörbart
fǫ … || fǫ að sig äv. förvärva; fǫ att sig
hämta sig; fǫ autyr få ut (få ur); fǫ brott
få bort; fǫ dait äv. sätta dit; fǫ iweg få i
väg; fǫ klart för sig få klart för sig; fǫ sjǫ
äv. få syn på; fomm sjǫ um … få se om …;
fǫ um and sig få hand om
folktandwård -n (-em) folktandvård
Folkwaungen = (-waungnem) -waungner
Folkvagn (Volkswagen-bil)
folla vb … || foll frǫ falla ifrån (avlida); foll
sig falla sig; foll undǫ falla ifrån (avlida)
follberswål … äv. hallonfall
formatira [formati`ra] vb1 formatera
fornfynd -eð (-ę) = fornfynd
fǫs wið … || fǫs wið non komma till tals med
ngn
fragment -eð (-ę) = fragment
frakta … || frakt iweg frakta bort
fram … || laingger fram längre kommet
framað … || framað kweldem fram mot
kvällen
framend [frą`mm-ęnnd] -n (-am) -er
framända
framfer framför
framlieðes framledes
framǫ … framǫ daem frampå dagen;
framǫ kweldn frampå kvällen;
framǫ ostn fram på hösten
framonað variant av fromonað
framoni variant av fromoni
framrut -ą f1 framruta
framskaunk -skauntşin (-skauntşem)
-skaunker framben (framskånk)
framstig … || dşärå framstię göra framsteg
framståend framstående
framstöt -n (-em) -er framstöt
framsynt framsynt
framtak -tatşeð (-tatşį) = förtak
framtalun [frą`mm-talų·n] frispråkig
framter … || framter að mę’nnem framåt
morgonen; framter wärdn i framtiden
framtertil [frą´mmte(r)-til] framtill
framtşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
framkälke
framwið … || framwið kweldn
framåt kvällen
fransyska f1 fransyska
frek … äv. omtänksam
frekåkall [fre"kå-kall] -n (-em) -er snäll
karl, snäll man
fremstfingger -finggreð (-finggrę) =
pekfinger
fręsa … || fręs febi fräsa förbi;
fręs til fräsa till
frið … || dşävå sig et friðs ge sig till tåls;
frið! (ss. hälsning) frid!; frið og fröjð frid
och fröjd; ur i friðn sig hur i hela friden;
war i friðn sig var i hela friden; wen i
friðns fruktan vad i fridens namn, vad i
hela friden; wen i friðns fösstöv vad i
fridens namn, vad i hela friden; wen (ur,
ukin) i friðns dågå vad (hur, vem) i fridens
dagar
fridag [fri"-dag] -da’n (-daem) -dågå fridag
(ledig dag)
fridşärå sig [fri"dśärå sig] fridşär sig –
frigard sig – frigart sig frigöras
friðå … äv. värna
friekuonn … äv. frö
friesettningg [frie"-set(t)nįŋŋg] f3 frösådd,
frösättning
friluftsumråð [fri"lufts-ųmråð] -eð (-ę) =
friluftsområde
frisken til sig se frisken til
frispil [fri"-spil] -eð (-į) = frispel
frispråkun [fri"-språkųn] frispråkig
friståend [fri"-ståęnd] fristående
friuosa … || friuos in frysa in; friuos iuop
frysa ihop; friuos nið frysa ned
friwillun [fri"-willųn] frivillig
froðgron -ę (-gro’nn) -groner frodig gran
froðtoll -n (-em) -er frodig tall
froðwekst frodig
fromonað … äv. inför
frǫtaið se följ.
frǫtaiðn [frǫ´-taǐ’n] n: -taið, pl: -tai’nner
fråntagen
fruktan : wen i friðns fruktan vad i fridens
namn, vad i hela friden
fruktanswerd fruktansvärd
fruktsam fruktsam
fruktskål -ę (-n) -er fruktskål
frukuostbuord [fru´kuost-buord] -eð (-ę) =
frukostbord
fruslurt … äv. fryslort
den 20 november 2015 fruttstugu [fru`tt-stugu·] f2 (liten) stuga dit
man kan dra sig undan när man är på dåligt
humör
fruttstungen … || kåit ǫ fruttstungen bli sur,
surna till (bli på dåligt humör)
fråga … || wårå frågan um vara frågan om,
röra sig om
frågdiel -n (-em) -er frågedel
fråtådråjspuor [frå"tådråǐ-spuor] -eð (-į) =
skoterspår
fråtåfil [frå"tå-fil] -ą f1 el. -ę (-n) -er
”knattersnurra”; cykelsmattra
fråtåsmell [frå"tå-smell] -ą f1 cykelsmattra
fräða … || fräð åv sig frysa av sig (förfrysa)
fugel s. … || fikk du fugeln? tji fick du!
fugel vb … Se äv. gråspråksordlistan
fugelber [fu"gel-ber] -eð (-ę) = fågelbär
fugelbuok [fu"gel-buok] -buotşę (-buotşin)
-byöker fågelbok
fugeldrit [fu"gel-drit] -eð (-į) fågelskit,
fågelspillning, fågelträck
fukt -ę (-n) fukt
ful se fel
full … || fullt upp fullt upp
fullmakt -ę (-n) -er fullmakt
fullskrievað fullskriven
fullstendun fullständig
fullstşälað, int … äv. inte (psykiskt) normal
fullärd fullärd
fundir … äv. grunna
fundirer, tågå sig ien ta sig en funderare
fundirsam … äv. [fų`nndi(r)sąmm]
funka vb1 funka
funn’n [fų`nn’n] n: funneð, pl: funner
funnen
funtað funtad
fuoðerlos(a) [fuo"ðe(r)-los(a)] f1 foderbrist
fuog sig vb1 foga sig
fuok … || war fuok … äv. uppföra sig som
folk
fuokjälåk [fuo`k-jälå·k] folkilsken
fuokslag -slaeð (-slaę) = folkslag
fuoksröst [fuo´ks-rösst] -ę (-n) -er
människoröst
fuoksskari [fuo´ks-skari·] -n (-skåråm)
-skarir folkskara
fuoksslag [fuo´ks-slag] (ovanl.) variant av
fuokslag
fuokstorm -in (-em) -er folkstorm
fuola s. … äv. försörjning, brödföda
fuola vb1 … || fuol ijel ta hand om, sköta om
och gammal person hålla med föda till
livets slut mot erhållande av dennes ägodelar
fuorbuond [fuo`(r)-bųond] -n (-am)
-byöndrer forbonde (forkarl)
fuoreldraiem -eð (-ę) = föräldrahem
fuorka … äv. försöka övertala
fuorlåt [fuo"(r)-låt] -n (-em) -er förhänge
(sängförhänge), draperi
fuormuliringg se formuliringg
fuort … || so fuort så fort (så snart som)
fuortlivå [fuo`rt-livå·] -liv -livd -livåð
fortleva
fuortsettningg … || guoð fuortsettningg!
god fortsättning!
fuortsettninggsskaul -n (-am) -er
fortsättningsskola
fuorttşörer [fuo`rt-tśörer] -n (-am) -er
fortkörare
fuoskerautbildningg f3 forskarutbildning
fuost … || fuost åv ollu, (mer sv.:). fuost åv ollt
först av allt
fuot … || fǫ upp (non) ǫ fuotą
få (ngn) på fötter
fuota vb1 : fuot iweg o. fuot åv stega i väg
fuotað … äv. rask (rörlig, som går bra)
fuotblað = (-į) = fotblad
fuotbold se fuotboll
fuotbollstreningg f3 fotbollsträning
fuotienn -eð (-ę) fotboja, fotjärn
fuotpann -ą f1 trefot
fuotskrapu [fuo`t-skrapu·] f2 fotskrapa
fuotswamp -in (-em) fotsvamp
fuotwander vb1 fotvandra
fuotwård -n (-em) fotvård
fuskpapir [fu`ssk-papir] -eð (-ę) =
smörpapper (el. annat genomskinligt ppr)
futugrafi se fotografi
fye … äv. skara
fylla s. … äv. rus
fylla vb … || fyll etter fylla på, komplettera
fyllun fyllig
fyndugiet -ę (-n) -er fyndighet
fyra s. f1 dass
fyratiðę … || i fyratiðn i fyratiden
fyrfuotað [fy"(r)-fuotað] fyrbent
fyrtitaleð … || ǫ fyrtitalį på fyrtiotalet
fysik fysitşem (fysitşem) fysik
den 20 november 2015 fyöðelsedagswess -n (-em) -er
födelsedagsvers
fyöðelsår -eð (-ę) = födelseår
fyöðelseår mer sv. variant av föreg.
fyöra … || fyör yvyr föra över
fy̢ösa … || fy̢ös aut köra ut (driva ut); fy̢ös
undǫ fösa undan
fy̢öselig nöjd (ironiskt);
besvärad (till mods)
fy̢öser -n (-am) -er påfösare
fåfaingg … äv. gagnlös, meningslös
fåkunnun [få"-kųnnųn] fåkunnig,
dvs med begränsade kunskaper
fårå … gå (äv. om tid o. om säkring o.dyl.),
äv. förflyta || eð ar werið og ferið ung. det
är förbi; far brott äv. komma ur bruk; fårå
eter + dat. äv. leta efter; uppvakta; far in
gå in (ge sig in); far iweg fara i väg; fårå
min göra med, handskas med, hålla på
med; far stað fara i väg, fara åstad; fårå til
bära sig åt; far um äv. titta in hos på
vägen; far upp fara upp (öppnas; stiga upp
hastigt
fåtal : iett fåtal ett fåtal
fäfuot [fä"-fuot] || fer fäfuot för fäfot
fägringg f3 fägring
fäjsbuotşę (-buotşin) Facebook
fäl se fel
färeld o. färäld [fä"räld] -eð (-ę) = incident
((förarglig) händelse el.dyl.)
födyömbd åld. variant av. fedyömd
föl se fel
fönsteratşi [fö̢`nnster-atśi·] -n (-åkåm) -atşir
fönsterhake
fönsterglas -eð (-į) fönsterglas
fönsteråkå [fö̢`nnster-åkå·] -n se fönsteratşi
förandsbistellningg [fö"rąn(d)s-bistellnįŋg] f3
förhandbeställning
förbirieð … || förbirieð sig förbereda sig
föreldrer se fuoreldrer
föreskript [fö"re-skrippt] -ę (-n) -er
föreskrift
förestondesk -ą f1 förestånderska
företager [fö"re-tager] -n (-am) -er
företagare
förjågdę [fö"(r)-jågdę] (i) förra helgen
förmįer [fö(r)mįe´r] förmer
förmynder [fö"(r)-my̢nnder] -n (-am) -er
förmyndare
förskaulgrupp [fö"(r)skaul-grupp] -in (-em)
-er förskolegrupp
förskaulklass [fö"(r)skaul-klass] -n (-em) -er
förkoleklass
förskaulkripp [fö"(r)skaul-kripp] -in (-em) -er
förskolebarn
förskaullärinn [fö"(r)skaul-lärįnn] -ą f1
kvinnlig förskollärare
förstşärer [fö"(r)-stśärer] -n (-am) -er
förskärare
försåmår [fö"-(r)-sǫmå·r] -n (-sumbrem)
-sumbrer försommar || ǫ försumbrem
på försommaren
föruord [fö"r-uord] vb1 förorda, förespråka
förwikų äv. förrförra veckan
fösstykkel -tykklą f1 eldskyffel
fösstöv … äv. tambur; foajé (nydal.) || wen i
friðns fösstöv vad i fridens namn, vad i
hela friden
fösstövsdörer [fö`sstövs-döre·r] pl
farstudörr, förstugudörr
fötwivlan vanl. variant av fetwivlan
gaiman … Se äv. gråspråksordlistan
gainumbuoråð [gąǐ`nųm-buorå·ð]
genomborrad
gainumfartsweg -we’n (-weem) -weer
genomfartsväg
gainumfyörbar genomförbar
gainumgaungg -gaundşin (-gaundşem)
-gaungger genomgång
gainumrįes -ą f1 genomresa
gainumtyölåð … äv. genomfryst
Galilia [galili`a] o. [gali`lia] Galileen
galin … || galin ǫ galen i
gambeldalsk -ą f1 ålderdomlig älvdalska
(gammalälvdalska)
gambelfafar [gą`mmbel-fafar] gen. -es, annars
oböjl. gammelfarfar
gambelfamun [gą`mmbel-famųn]
gen. -munes, oftast oböjt gammelfarmor
gambelmun gen. -munes, oftast oböjt
gammelmor
gambelmumun [gą`mmbel-mųmųn] gen. -es,
oftast oböjt gammelmormor
gambelmųofar [gą`mmbel-mųofar] gen. -es,
annars oböjl. gammelmorfar
gambeltiðę se gamttiðę
gamblas … || gamblas brott äv. komma ur
bruk; åldras o. dö
gambstugu lokal variant av gamtstugu
Gamtfiskraiserer Finnmarksbor (skämts.)
den 20 november 2015 gamtgufar [gą`mm(p)t-gufar] gen. -es, annars
oböjl. gammelfar
gamtgossųotäg [gą`mm(p)tgos(s)-ųotäg]
-ųotä’n (-ųotäem) -ųotäger
motbjudande ungkarl
gamtgosswål [gą`mm(p)tgos(s)-wål] -n (-em)
-er stor o. kraftig ungkarl (nedsätt.)
gamtkullkartą f1 ung.: glasberget (eg.
’ungmökartan’) || kumå ǫ gamtkullkartų
hamna på glasberget (förbli ogift)
gamtkullwið -n (-im) pinnved
(bränne av torra kvistar o. pinnar)
gamtstugu [gą`mmm(p)t-stugu·] f2
gammelstuga
gamttiðę (-tiðn) -tiðär den gamla tiden ||
i gamttiðn förr i tiden, förr i världen
gantas … äv. småretas
1
gard … || uvǫ gardą ovanför (strax norr
om) bygärdsgården
2
gard -n (-em) -er gard
gardinstyg [ga"rdįns-tyg] -tyeð (-ę) =
gardintyg
gardiringg f3 gardering
gardsnammen [ga´rds-nąmmęn] …
gasa … || gas ǫ gasa på (ta i)
gaskamar [ga`s-kamar] -n (-em) -er
gaskammare
gaslykt -ą f1 gaslykta
gasmask -mastşin (-mastşem) -masker
gasmask
gasruoð [ga"s-ruoð] = (-ę) = gärdselstång
gassyn [ga"s-sy̢n] -ę (=) -er
gärdsgårdssyn; husesyn (gårdsinspektion)
gatuadress [ga"tu-adress] -n (-em) -er
gatuadress
gaungg … || (fer) fuost gaundşin för första
gången; fǫ i gaungg få i gång; isan
gaundşin den här gången; min ien gaungg
med en gång; (upǫ) summu gaungg på
samma gång, samtidigt; summ gaungga
somliga gånger, ibland
gebit -eð (-ę) = gebit
gelda … äv. gälla, snöpa; hyfsa (jämna till
hässja nedtill så att inte höet hänger ned
mot marken)
gerd … äv. arbetsuppgift
gęslkull … äv. vårdbiträde (skämts.)
gęslkupp -in (-am) -er matsäckspåse
(för vallhjon)
gęslbög -bö’n (-böem) -böer = föreg.
gevel [ge"vel] vb1 lokal form för gevlas
glaðelin glädjefull (glädjerik)
glamun [glą"mųn] pratsam
glasatşi [gla"s-atśi·] –n (-åkån) –atşir
glasbaunką [gla"s-bąunką] f1
Systembolaget (skämts., eg. ’glasbanken’)
glasbräð [gla"s-bräð] -eð (-ę) =
fönsterbräda
glasir [gla"sir] vb1 glasera
glasira [glasi`ra] se föreg.
glasmįester [gla"s-mįester] -n (-am) -er
glasmästare
glasogfudral [gla"sog-fudral] -eð (-ę) =
glasögonfodral
glasplåt [gla"s-plåt] -n (-em) -er glasplåt
glassbil -n (-em) -er glassbil
glasskål [gla"s-skål] -ę (-n) -er glasskål
glasåkå [gla"s-åkå·] -n se glasatşi
glaupa … || werd glaupend dra (hastigt o.
djupt) efter andan
gleða … || gleð upp göra glad, pigga upp,
liva upp; gleð upp sig glädja sig (i sht vid
förväntan
gleðas gleðes – gle’ddes – gle’ddas glädjas
gleðbuoð = (-į) = glädjebud
glemm-it-åv-mig-bljomm -in (-am) -er
förgätmigej
glensend glänsande
gliðflygplan -eð (-ę) = glidflygplan
glimt -n (-em) -er glimt
glimåludd -ą f1 galosch (skämts., eg.
’glimmertoffel’, ’glänstoffel’)
glisu f2 springa (liten öppning)
gliså … || gliså upp sig glesna
glitter glittreð (glittrę) glitter
gliuor äv. diffus (nydal.)
glufsa vb1 glufsa || glufs i sig glufsa i sig
glugg … äv. gödsellucka (dyngglugg).
Se äv. gråspråksordlistan
gluggturv -in (-em) -er liten, buskig gran el.
grantopp
glukkturv (sekundär) variant av gluggturv
glyöðärd -n (-em) -er glödhög (glödhärd)
glåmå … glämär – glämäð 10 … ||
10
Utöver varianterna glämär – glämäð förekommer
glämer – glämeð (el. glämet), glemär – glemäð och
glemer – glemeð (el. glemet). Någon norm har i detta
fall, såvitt jag vet, aldrig formulerats. Här har jag
valt glämär – glämäð som de äldsta och strukturellt
den 20 november 2015 glåmå swenska tala svenska
glåmåkelingg [glǫmå-kelįŋŋg] f3
pratsam kvinna
glögg glöddşin (glöddşem) glögg
gnagskavul [gna"g-skavu·l] -n (-em) -er
tjatmåns, gnatig person
gnagukweðon [gna"gu-kweðǫ·n] s. oböjl.
tjatande
gnassla vb1 smågnägga, gnägga mjukt
gnaupapur f1 Väsabor
(skämts., eg. ’gnupapor’)
gnaupkelingg [gnau`p-kelįŋŋg] f3
gift Väsa-kvinna (se Väsabor)
gneksa gnekser – gnekste – gnekst
uttrycka sig misslynt, smågräla
gneksun molande || gneksut äv. råkallt,
isande kallt, mycket kallt
gniðun äv. sniken
gnitåskaur … Se äv. gråspråksordlistan
gnyktningg f3 kort fnysning
gnågå … äv. beta (kort gräs) || gnag iweg
tjata i väg (få iväg gm tjat)
go … uppmaningsf. gok!11 (äv. gokk!) || go and
gå, vara möjligt; go aut ǫ gå ut på; go
autfer, go autåv gå utför; go dait að
(nogum) gå fram (bort) till (ngn); go febi
förflyta, gå; go fram äv. mogna; go frǫ gå
ifrån, lämna; förneka; go för sig äv. gå an;
go in fer gå in för; go iuop (sig) gå samman (samverka); go og legg sig gå och
lägga sig; go til äv. gå (vara möjligt; lyckas); go umringg gå omkring; go yvyr
äv. gå över tiden; war aut og go vara ute
och gå, promenera
gǫ … äv. uppmärksamma
golfban -ą f1 golfbana
golfklubb -ą f1 golfklubba
gǫt … || lǫs fer gǫt (ordentligt) stängt och
låst (eg. ’lås för dörrpost’)
grað … || staig i graðum stiga i graderna
graðwis gradvis
graisfluns -ą f1 svininfluensa
graisgęslkall -n (-em) -er svinaherde
graiskuott -n (-em) -er griskulting
graismat -n (-im) grismat
graisuo -’nn (-’mm) -er grisho
mest regelbundna varianterna; jfr räsär, skrävär,
tälär osv.
11
Uttalas kortstavigt! Uttal med lång vokal förekommer också. graisuop -in (-em) -er svinhjord
grą’lla … äv. rakt || grą’ll auti tuok
rakt på tok
grammufuonstşiv -ą f1 grammofonskiva
grannlågå [grą`nn-lågå·] oböjl. grannlaga
grasaintş [gra"s-ąǐntś] -ą f1 gräsänka
grasess [gra"s-ess] -ą f1 höhässja
grasstaungg [gra"s-stąuŋg] -staundşę
(-staundşin) -staungger gärdselstång
till krykkelgard
graswarg [gra"s-warrg] -wardşin (-wardşem)
-warger kärrspira
graswekst [gra"s-wekkst] -ę (-n) gräsväxt
gratiseksemplar -eð (-ę) = gratisexemplar
gravumasin se gravmasin
gravwård [gra"v-wård] -n (-em) -er
gravvård
gravöl [gra"v-öl] -eð (-ę) = gravöl
gregoriansk (mer sv.) variant av grigoriansk
grenskontroll -n (-em) -er gränskontroll
gręsun … äv. retlig
grigoriansk gregoriansk
grimasira [grįmasi`ra] vb1 grimasera
grinbukk … äv. grinolle
grinkripp … äv. grinunge
grindkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
grindkrok
grindyörg … äv. grinolle
grinflais(a) [grį"n-flaǐs(a)] f1 lipsill
(om flicka)
grip -eð (-į) = grepp || fǫ noð grip ǫ
få (ngt) grepp om
grǫbårnǫl [grǫ"bå(r)-nǫl] -ę (-n) -er
granbarr
grǫkkstungen lokal variant av grǫstungen
grǫkwist [grǫ"-kwisst] -n (-em) -er
grangren (äv. ’grankvist’)
grǫstungen [grǫ"-stųŋŋęn] = (-stungnem)
-stungner granstubbe
grǫtwåg [grǫ"-twåg] -ą f1 tvaga
(skurviska av granris)
grumbel vb1 grubbla
grunna vb1 grunna
gruo … || gruo att äv. växa igen
gruop … pl äv. gryöper [gryö´per]
gruopli förfärligt, väldigt || int so gruopli
inte så förfärligt, inte så väldigt
gruovarbiet vb1 (el. -arbieter -arbie’tt
-arbie’tt) grovarbeta
gruovin (gruovem 00) fan; penis
den 20 november 2015 (eg. ’den grove’)
gruovskuo -nn (-skuo’mm) -skuoner
grovsko (marschkänga)
gruovsortirað grovsorterad
grusbil [gru"s-bil] -n (-em) -er grusbil
grusgaungg [gru"s-gąuŋg] -gaundşin
(-gaundşem) -gaungger grusgång
gruvarbiet -eð (-ę) = gruvarbete
gruvlin äv. (o. mer ursprungl.) gruvsam
(som man gruvar sig för)
gryn sund vb1 smula sönder
gryningg f3 gryning
gryvel … äv. kräla || gryvel aut krypa ut;
gryvel niði låjų o. gryvel niði saindşę
krypa till kojs
Gryönland Grönland
gryönmass -ą f1 grönmassa
gryönmǫlað grönmålad
gryönsaksland -eð (-ę) = grönsaksland
gråe … Se äv. gråspråksordlistan
gråerter [grå´-errter] gråärter
gråfugel [grå´-fuge·l] -n (-fuglem) -fugler
gråsparv
gråkold [grå´-kolld] o. [grå"-kolld] gråkall
gråsisk [grå´-sissk] o. [grå"-sissk] -ą f1
gråsiska
gråstiensmųor [grå"stįens-mųor] -’n (-em)
-er gråstensmur
gråvå s. äldre grundf. t. gravu
gråvå vb … || grav åv gräva av; grav niði
gräva ned (ngt i ngt)
gräsmatt [grä"s-matt] mer sv. variant av
grasmatt
grötfat -eð (-į) = grötfat
grötkopp -in (-em) -er grötklick
grötmoll -ą f1 grötkräkla
gubbknaul -n (-em) -er gubbe (nedsätt.)
gubbkweld -n (-em) -er gubbkväll
gubbnekk -nettşin (-nettşem) -nekker
gubbrackare (gubbtjyv)
gubiwass gubevars
Guð … || Guð jåp mig! bevare mig väl!;
Guð nǫðe Gud nåde; Guðs [guss] ritşe
Guds rike
guðinna f1 gudinna
guðstruo [gu`ss-truo] -nę (-’nn) gudstro
gukkusäð -ę (-n) sporkapslar på
björnmossa
guldklimp -in (-em) -er gullegris, kelgris,
gullgosse (favorit). Jfr följ.
gullklimp -in (-em) -er guldklimp
gumidag godmiddag
gumma … äv. kvinnlig fadder; äv. gumma
gummijuol [gų´mmi-juol] -eð (-į) =
gummihjul
gummipakkningg [gų´mmi-pak(k)nįŋŋg] f3
gummipackning
gummipropp [gų´mmi-propp] -in (-em) -er
gummipropp
gunggstuol -n (-em) -er gungstol
guoð … || i guoðu i godo; ǫ guoð weg
på god väg
guoðeligen gott och väl, (utan problem)
guoðland -eð (-ę) odlingsbar mark,
god jord
guoðs [guoss] -eð (-ę) dold skatt, drakguld
guoðska [guo`ska] f1 godhet
guoðstinn mätt och belåten (behagligt mätt)
guoðtruo’n … n: -truoeð, pl: -truogner
godtrogen
guoðtykklin godtycklig
guoðät n: -ä’tt god, välsmakande, smaklig
guolflettşin (-flettşem) gula fläcken (i ögat)
guolmǫlað gulmålad
guolwait n: -wai’tt gulvit
guon sig vb1 gona sig, moja sig
guonna … äv. rånda
guorre -n (-am) -er pojke, gosse
guoska se guoðska
guoskli … äv. rejält (i stort mått, i hög grad)
guo’ss se guoðs
guott … || guott stellt gott ställt (bra ställt);
so guott eð gor så gott det går
guovwerm -in (-am) golvvärme
gå’llin … || int gå’llit äv. inte så gott,
inte så lätt
gåpa … || werd gåpend häpna
gåpå … äv. blänga || gåpå upp gapa;
Wen gäpär du auti? Vad gapar du om?
går : i går i går; i går morgus [i gå´(r)
morgu·s] i går morse; i går um nǫt i går
natt
gåtå äldre grundf. t. gatu
gäpin lokal variant av gäpen
gävliek -lietşin (-lietşem) -lieker schlager
(nydal., eg. ’populär låt’)
hallo se allo
höj variant av öj
idşentligen variant av edşentligen
idşentlin egentlig
den 20 november 2015 ieðersplass -n (-em) -er hedersplats
ieðǫ … || gok ieðǫ! gå härifrån!
ieðrað hedrad
įeent [įe"-ęnnt] enhänt
iega … || ieg i äv. ha en andel i; rå om
(socialt)
iegenduomlin egendomlig
iekan oböjl. ekande
įekum … || įekum i kläðum fint klädd,
vackert klädd
ieldag -da’n (-daem) -daer el. -dågå heldag
ielnykterist -n (-em) -er helnykterist
ieltið -ę (-n) -er heltid
iema adv. … || iem danę där hemma; iem
ringgum gardn o. iem ringgum knautą
hemomkring, hemikring, hemmavid
iemað prep. + dat. hem till
iemaplan : ǫ iemaplan på hemmaplan
iembel … lokalt äv. prata
iembersam … äv. (ung.) sjåpig
iembygdsfest -ę (-n) -er hembygdsfest
iemferd -ę (-n) -er hemfärd
iemfuota : upp iemfuota hoppa jämfota
iemfyörbar jämförbar
iemfyörelswis jämförelsevis
iemgard -n (-em) -er hemgård
Iemil [įe"mil] Emil
iemmen adj. … || iemnt um nätt och jämnt
iemmen vb … || iemmen til jämna till
iemnest + dat. hemma hos
iemnmųoð = (-ę) jämnmod
iemǫ + dat. hemma på
iemrįes -ą f1 hemresa
iemringgum hemomkring, hemikring
iemskiet f4 hemskhet
iemskrapu [įe`m-skrapu·] f2 fiskfjällare
iemslöjðer -n (-am) -er hemslöjdare
iemsmai’dd hemsmidd
iemstað -n (-im) -stäðer hemstad
iemta … || iemt að sig förse sig med, plocka
åt sig; iemt i äv. fylla; iemt niði plocka
ned; iemt undǫ plocka bort; iemtas iweg
gå bort (dö)
iemtam hemtam
iemtertil [įe´mte(r)-til] hemåt
(i riktning mot hemmet)
iemtşenst -ę (-n) hemtjänst
iemtşinnað hemkärnad
iemum hemom
iemwenderkweld -n (-em) -er
hemvändarkväll
iemwið + ack. hemma vid
iemyvyr … äv. prep. + ack. hem över,
hemåt över
ienda … || bar nogrer iender bara några få
ienfuormun se ienformun
ieniet f4 enhet
ienietlin enhetlig
ienkeless -ą f1 enkel hässja
ienkelriktað enkelriktad
iennbislag -slaeð (-slaę) = järnbeslag
iennbit -n (-em) -er järnbit
iennblyöðningg f3 hjärnblödning
ienngryt -ą f1 järngryta; stekgryta
iennsell -n (-em) -er hjärncell
iennstyttş -eð (-ę) = järnstycke
iennstyöð n: -styö’tt mycket stadig, mycket
stabil
iennwegsstasiuon = (-em) -er
järnvägsstation
iennwerk -wertşeð (-wertşę) = järnverk
iens ens || iens dyö ens
ienstavun enstavig
ientit -ą f1 entita
ienträ’n variant av ienträgen
ienugiet f4 enighet
ienwis … äv. påstridig
ienwisknaul [įe"nwis-knaul] -n (-em) -er
envis person
ieroglyf -in (-em) -er hieroglyf
iesin [ie"sįn] n: iesið, pl: iesner jäst
įesmęgd … äv. enkelriktad
iesmess -ą f1 ersmässa
(Eriksdagen den 18 maj)
iess inf. o. sup. iettas förekommer, om än sällan
Iessus Jesus || i Iessu namm i Jesu namn,
i jisse namn
įesum [įe`sųm] o. [įe"sųm] ensam
įesumb lokal variant av föreg.
įesumärr [įe"sųm-ärr] -n (-am) -er
envåldshärskare
iett se anað
ievigiet … || i ievigiet i evighet
iglun … äv. påträngande
ijentlin (mer sv.) variant av idşentlin
ikon [ikǫ´n] = (-em) -er ikon
2
ikta vb1 lokal variant av itta
iktan oböjl. hickande
ilistin variant av ilistun
den 20 november 2015 ilistun äv. bakslug, illistig
illgryön illgrön
illroð n: -ro’tt illröd
illusiuon = (-em) -er illusion
imbut immigt
imellertið emellertid
imlakrupp -in (-em) -er himlakropp
immun ofta: [imų´n] immun
immut mer sv. variant av imbut
inað … äv. in till
inbeddað [į´nn-beddað] inbäddad
inbillningg f3 inbillning
inbuoðin [į´nn-buoðį·n] n: inbuoðið,
pl: inbuoðner inbjuden
individualisira [įndividualisi`ra] vb1
individualisera
indrað hindrad
indraið [į´nn-draǐð] n: =, pl: indraingner
indragen
infeksiuonstşenslun infektionskänslig
infer vid betoning: [į´nnfer] + dat. inför
infestå’dd införstådd
inflyttninggsfest -ę (-n) -er inflyttningsfest
informasiuonsteknik -teknitşin (-teknitşem)
informationsteknik (IT)
infuog [į`nn-fuog] vb1 infoga
infusiuon = (-em) -er infusion
inklemmd [į´nn-klęmmd] inklämd
inkomsttşäll mer sv. variant av inkomstkeld
inkonsekwent inkonsekvent
inlaggd [į´nn-laggd] inlagd
inlindað [į´nn-lįnndað] inslagen, inlindad
innbrennd innebränd
inne … || inn firi skymt
(placerat så det inte syns)
innefatt vb1 innefatta
innegräj -n (-em) -ur innegrej
innirekknað inräknad (inkluderad)
innoni I. adv. inuti, på insidan, invändigt;
II. prep. + dat. inuti, på insidan av; innanför
innǫtil äv. invändigt
innǫtilfikk -ą f1 innerficka
inntşäller -n (-am) -er källare under
boningshuset
innun … äv. smart
innåises inhyses (inneboende)
inǫ + dat. inne på
inplanirað [į´nn-pląnirað] inplanerad
inrekknað [į´nn-rekknað] inräknad
inriðin [į´nn-riðį·n] n: inriðið, pl: inriðner
inriden
inrieð inrieðer – inrie’dd – inrie’tt el. vb1
inreda
inrikt sig ǫ vb1 inrikta sig på
inriktað [į´nn-rikktað] inriktad
inristað [į´nn-risstað] inristad
insekt -ę (-n) -er insekt
inseminator -n (-em) -er inseminatör
inseminira [įnsemįni`ra] vb1 inseminera
inskaulað [į´nn-skaulað] inskolad, upplärd
inskaulningg f3 inskolning
inskaulninggsperiuoð -n (-em) -er
inskolningsperiod
inskuorin [i´nn-skuorį·n] inskuren
inslaiðn … pl äv. inslaingner
insni’nn [i´nn-snįnn] n: insnieð, pl: insni’dder
o. insni’nner insnöad
inspilåð [į´nn-spilå·ð] inspelad
inspirasiuonskeld -ą f1 inspirationskälla
insprutningg f3 insprutning
integrasiuon = (-em) integration
integritiet -n (-em) integritet
intekkningg f3 inteckning
inter … II. … äv. in i
intim intim
intnoð … || að inggu till ingen nytta; (int)
wårå að inggu äv. vara oanvändbar
intrig intri’n (intriem) intriger intrig
intressiraðn lokal variant av intressirað
intrissirað (mindre vanl.) variant av intressirað
inwend -er -d -t invända
inwerkan oböjl. inverkan
inwestiringg f3 investering
inwið [į´nnwið] o. [į`nnwið] prep. + ack. …
äv. bredvid
inwitasiuon = (-em) -er invitation
irrpott -ą f1 vimsmaja, virrpanna
iseð … || ollt iseð allt på en gång
islaið se följ.
islaiðn [i´-hlaǐð] n: =, pl: islai’nner
(äv. islaingner) inslagen
isn … || isan gaundşin den här gången
isoliringg [isoli`rįŋg] f3 isolering
issa … || iss nið hissa ned; iss upi stşyär
höja till skyarna
istorieprofessor -n (-em) -er
historieprofessor
IT oböjl. IT
itað [i"tað] lokal variant av ittað
den 20 november 2015 itta … || itt ǫ sig noð hitta på ngt åt sig
ittan variant av ittað;
ittan-jär variant av ittað-jär
it-wärdę (it-wärdn) it-världen
itäst [i"täst] vb1 idissla
iuopblandað [iuo´p-bląnndað] hopblandad,
sammanblandad
iuobyggd [iuo´p-byggd] hopbyggd,
sammanbyggd
iuopklemmd [iuo´p-klęmmd] hopklämd
iuoplyö’dd [iuo´p-lyödd] hoplödd
ivrer [i"vrer] -n (-am) -er ivrare
jaga … || jag upp jaga upp
jagað jagad; stressad
jaktkamrat -n (-em) -er jaktkamrat
jaktkompis -n (-em) -er jaktkamrat,
jaktkompis
jaktkåj -ą f1 jaktstuga (jaktkoja)
jaktmetuoð -n (-em) -er jaktmetod
jaktrakk -rattşin (-rakkam) -rakker
jakthund
jamen jamen (ja, men)
Jannes [ją`nnes] Johannes
japanska f1 japanska
jenę … || jen jųote här (stundom: ’här borta’)
jeneral (mer sv.) variant av dşeneral jentlemann variant av dşentlemann
jomugiet f4 dåligt minne, glömska
Juannes [juą`nnes] Johannes
Juðas Judas
judduos -ą f1 ljuddosa
juðinna f1 judinna
juðǫ jodå
juðska f1 hebreiska
Jugǫ-Bil [ju"gǫ-bil] oböjl. John Blund
(nydal., eg. ’Onkel Johan’)
jukå jukär – jukäð – jukåð jucka
jummin n: jummeð, pl: jummer ljummen
junta f1 junta
juolandel vb1 julhandla
juolbak -batşeð (-batşę) = julbak
juolbient hjulbent
juolbröð = (-ę) julbröd
juolbuord -eð (-ę) = julbord
juolgronskaul -ą f1 julgranskula
juolkuorv -in (-em) -er julkorv
juolliuos -eð (-ę) = julljus, juleljus
juolmat -n (-im) julmat
juolnummer -numbreð (-numbrę) =
julnummer
juolpar -eð (-į) = hjulpar
juolsaker pl julsaker, julpynt
Juonas Jonas
Juordan Jordan
juordbit -n (-em) -er jordbit
juordbävningg f3 jordbävning
juorddşietinggbu -’tt (-nę) = jordgetingbo
juordieger se juordäger
juordguov -eð (-ę) = jordgolv
juordlieðningg [juo`rd-lienįŋg] f3
jordledning
juordmon = (-em) jordmån
juordskalv -eð (-ę) = jordskalv
juordwerm -in (-am) jordvärme
Juosep åld. variant av Juosef
jųote se jen jųote
jųotest äv. hiterst
jųotomin på den här sidan (om Älven)
jųotǫter I. adv. härifrån;
II. prep. + dat. ung. härifrån längs
jųotringgum [jųo´t-rįŋgųm] + ack. (här)
omkring
jųo’tter … || jųo’tter ni’tter hit ned
jųo’ttertil [jųo´tte(r)-til]
jųotyvyr … äv. prep. + ack. hitåt över
juridik juriditşin (juriditşem) juridik
justitsiedepartement -eð (-ę) =
justitiedepartement
justitsieminister -n (-ministrem) -ministrer
justitieminister
juu … || juu ðǫ joo då
jåpa … || jåp att återgälda (en hjälp), göra
sin del vid arbetsbyte; jåp til min noger
hjälpa till med ngt; jåp upp hjälpa upp;
jåp uppyr hjälpa (ngn) upp
Jäkob [jä"kob] Jakob
jäld … || slå jäld slå eld
jäldfast eldfast
jäldfastform -in (-em) -er eldfast form
jäldkwast -n (-em) -er eldkvast
jäldsprutend eldsprutande
jälle … äv. loft
jälåk … || jälåk åv sig arg av sig, argsint
jälåknebba [jä"låk-nebba] f1 argsint
näbbgädda
järeter … äv. i fortsättningen
2
järga … || järg ǫ tjata
järnest … äv. nästa gång
järtmiðisin = (-em) -er hjärtmedicin
järtsnörp -eð (-ę) hjärtsnörp
den 20 november 2015 järumåreð häromåret
järuppe, jär uppter häruppe
jäsningg [jä"snįŋŋg] f3 jäsning
jäsudieg [jä"su-dieg] -die’n (-dieem) -dieger
jäsdeg
jätend … || int jätend inte ätbar, oätlig
jättefrek pl: -fretşir jättesnäll
jökott(a) f1 gökotta
jöteborger -n (-am) -er göteborgare
kabbend -n (-am) -er stockända
kabin = (-em) -er kabin
kaffikupp lokal variant av kaffikapp
kaffiriep -eð (-ę) = kafferep
kaffitiðę (-tiðn) kaffedags (kaffetiden)
kaffipakiet -eð (-ę) = kaffepaket
kaffirost -n (-em) -er kafferost
kaipa … äv. dra efter andan, kippa efter
andan || kaipas brott tappa andan, kikna
kajkant -n (-em) -er kajkant
kakauryör -ą f1 chokladröra (kakaoröra)
kakuburk lokal variant av följ.
kakubutt [ka"ku-butt] -n (-em) -er kakburk
kakuform [ka"ku-forrm] -in (-em) -er
kakform (t.ex. sockerkaksform)
ka’ll … karda äv. i betydelsen ’kardad
ullsträng’
Ka’ll se Karl
kallnekk -nettşin (-nettşem) -nekker
gubbrackare (gubbtjyv)
kalltuokun karltokig
kallunderbruok -bruotşę (-bruotşin)
-bryöker kalsonger
kamiel se kamil
kamilår -eð (-ę) kamelhår
kamratferieningg f3 kamratförening
kansliråð = (-ę) = kansliråd
kanslisekretirer mer sv. variant av följ.
kanslisikritirer -n (-am)
-er kanslisekreterare
kanuonbra jättebra
kanuonkaul -ą f1 kanonkula
Kanuonwe’n (-weem) Kanonvägen (vägen
mellan Rot i Älvd. o. Våmhus)
kap -in (-em) -er kap (vedkap)
kap -eð (-ę) = kap
kapasitiet -n (-em) -er kapacitet
karamell i regel oböjt godis
karamell -n se karamella
karda f1 karda
kardan = (-em) -er kardan
kardbuorr -n (-am) -er kardborre
Karl [kall], äv. [kal] o. [karl] Karl || Karl XII
[to`lpte] el. [to`lfte] el. [tolpt] Karl XII; Karl
XVI [sjä`kkstųnd] Gustav Carl XVI Gustaf
karott -n (-em) -er karott
karrjåp -ę (-in) arbetshjälp (manlig)
karu f2 … äv. skrapa
2
karta f1 lokal variant av kart
kasir … äv. döma ut, göra ned
kast -eð (-ę) = kast || dşävå sig i kast min
ge sig i kast med; kum i kast min råka ut
för; twerų kast tvära kast
kasta … || kast auti kasta i; kast niði kasta
ned; kast ǫ kasta på; kast ǫ sig kasta på
sig. Se äv. gråspråksordlistan
kastręs -ę (-n) -er offerkast
1
kastrull äv. [ka`sstrull]
2
kastrull [ka`sst-rull] -n (-am) -er kastrulle
(rulle på kastspö)
kastrulluk -eð (-lutşį) = kastrullock
katalog -lo’n (-logem el. -loem) …
katolsk (mer sv.) variant av katuolsk
katşies [ka"tşies] variant av kattşies
katun … äv. duktig, framåt; marig
kaulåmår [kau`l-ǫmå·r] -n (-ambram)
-ambrer kulhammare
kaus se kaos
kaut … äv. hopp || dşär kautn o. dşärå ien
kaut o. tågå ien kaut göra ett hopp, ta ett
skutt; (det sistnämnda äv.:) göra ett ryck
kauv … || rett aut kauvin räta på ryggen
kavaljer -’n (-em) -er kavaljer
kavel … vb … || kavel upp kavla upp
kawat kavat
kelingg … f3 …
kelinggprest … äv. kvinnopräst
kemberr -ą f1 grövre räfsa för hässjning
kenna … || kenn ǫ … smaka på
kessa … Se äv. gråspråksordlistan
kesslbuottn = (-buottnem) -buottner
kittelbotten
Kestę [ke`sstę] (dat., mkt åld.: Kesten12)
Kerstin
ketisbljomm [ke"tis-blǐǫmm] -in (-am) -er
backskärvfrö
kettsup, kettşup -in (-em) ketchup
ki-buord -eð (-ę) = key-board
klakka vb1 klacka
12
Varianten Kestene noterad i en vaggvisa.
den 20 november 2015 klappsäkert alldeles säkert
klarinett -n (-em) -er klarinett
klaungg … äv. klingande klocka i urverk
klautstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
klädhög
klauttşyll -ą f1 trashank; klåpare
klautun trasig (klädd i trasiga el. lappade
kläder)
klavi … Se äv. gråspråksordlistan
kleðer [kle"ðer] vb1 : kleðer fast sig klänga
sig fast
kleðras … || kleðras åv klättra i väg
klemma … || klemm autyr klämma el. pressa
ut (ngt ur ngt); klemm niði klämma el.
pressa ned (ngt i ngt)
kletter vb1 klättra
kliema s. … äv. klick
kliema vb … äv. klema, dalta, pjoska ||
kliem att klistra igen
kliemas kliemes – kliemes – kliemas :
kliemas wið klibba fast vid
klien … || dşärå nogum noð klient göra ngn
ngt ont; klien (tä) slå svårslagen
klienskli obehagligt
klienskligiet f4 tråkighet, otrevlighet
(otrevlig händelse)
klientimber -timbreð (-timbrę) klentimmer
klikk klittşin (klittşem) klikker klick
klippa vb … || klipp in klippa in
klipper -n (-am) -er klippare
Klittbokkär Klittenbackarna (backarna upp
mot byn Klitten i Älvd.)
Klittbynn (-bymm) Klitten (by i Älvd.)
Klittfuok -fuotşeð (-fuotşę) Klittenbor
(Klittenfolk)
Klittmǫl -eð (-ę) Klittenmål
(dialekten i Älvdalsbyn Klitten)
Klittn … || upǫ Klittem i Klitten;
upǫ Klittn till Klitten
k-liuoð = (-ę) = k-ljud
klokk til klack till
kloss -n (-em) -er kloss (klots)
klovstuol -n (-em) -er verkstol
klubbe klubbin (klubbam) rågkaka
(kaka av rågmjöl o. vatten)
klubbjuol -eð (-į) = trähjul i ett enda
stycke
klubblǫs -eð (-ę) = lås infällt i en träklabbe
klubbru [klu`bb-bru] -nę (-bru’nn) -bruer
bro över myr (för boskap o. klövjehästar)
klubbwaungen = (-waungnem) -waungner
tvåhjulig vagn med tippbart flak
klukka … || klukką fyra klockan fyra
klukkarmband -eð (-ę) = klockarmband
klukkskåp -eð (-ę) = klockskåp
klukkslag -slaeð (-slaę) = klockslag
klukkwarv -eð (-ę) = klockvarv
klumb se klump
klump … äv. stryklod
klungga f1 klunga
klungin lokal variant av klummen
klunsa vb1 dra lott
kluo’ssa … äv. i-pad (skämts.)
klurugiet f4 klurighet
kluvubaink [klu"vu-bąǐŋk] -baintşin
(-baintşem) -bainker bänk tillverkad av
kluven stock
kluvusät [klu"vu-sät] -eð (-ę) = bänk
tillverkad av kluven stock
1
klyv -ę (-in) -er klövjebörda (klövjelast)
2
klyv -in (-em) -er klyv, klyvmaskin
klyöna … || klyön fast sig klänga sig fast
(med klorna)
klåbåðåld [klå"-båðålld] -n (-em) -er
ryggkliare
klågå … || klågå yvyr at klaga på (över) att
klåra vb1 klara || klår att klara (t.ex. kaffe)
klårstşinn -eð (-ę) = klarskinn
kläða … || kläð um klä om
kläðplagg -pladdşeð (-pladdsę) =
klädesplagg
knagguorv -eð (-ę) = orv med två parallella
handtag
knaipe … Se äv. gråspråksordlistan
knaipkǫl -n (-em) kråkklöver
knaivolk -oltşin (-oltşem) -olker ringformad
hylsa kring knivskaft
knaivtaungg -taundşin (-taunggam)
-taungger knivtånge
knakka … Se äv. gråspråksordlistan
knalla … || knall iweg knalla i väg
knallatt -n (-em) -er knallhatt, tändhatt
knappbräð -eð (-ę) = tangentbord
knappeljukk -ą f1 katrinplommonkräm,
sviskonkräm
knappill -ę (-n) -er enkel hylla t.ex. i timmerkoja (två tappar med ett bräde på)
knapplist -ę (-n) -er knopplist
knapptrykkningg mer sv. variant av följ.
knapptryttşningg f3 knapptryckning
den 20 november 2015 knatter knattreð (knattrę) knatter (smatter)
knatul [kna"tul] -n (-em) -er knatte
knatulin [kan"tulįn] senfärdig
knaul … Se äv. gråspråksordlistan
knaula vb1 : knaul um göra om
(ändra med visst besvär)
knaulstor … äv. knotig promenadkäpp
knaut … || iem ringgum knautą hemmavid,
hemikring, hemomkring (eg. ’hemma runt
knutarna’)
kneppa s. … äv. vägbula (farthinder) (nydal.)
kneppa vb … || knepp iuop nevum knäppa
händerna; knepp nið knäppa ned; knepp ǫ
knäppa på
knevel [kne´vel] o. [knevel] -n (knevlem)
knevler besvärlig person, jäkel ||
kneveln! jäklar!
kni … || fǫ ǫ kni få på knä; kriuop ǫ kni
falla på knä, knäfalla
knia … || kni åv knäa i väg
knįepstellningg f3 knäppning
(på klädesplagg)
knikåkall … ett slags sprattelgubbe
knipa … || knip iuop knipa ihop
knipugiet f4 knepighet
knipun … äv. smart
knǫster … äv. (stor) slägga
knǫster vb1 slå med knoster (storslägga),
arbeta med knoster
knoså knosär – knosäð – knosåð krossa ||
knoså sund krossa
knųoga … || knųog ǫ knoga på
knupp … || klår i knuppem klar i knoppen
(huvudet)
knupå … || knupå iuop knåpa ihop;
knupå iweg knalla i väg; knupå åv knalla
i väg, traska i väg (långsamt bege sig i väg)
knysun [kny"sųn] finurlig, fiffig, knepig
knåita … || knåit að äv. knyta åt;
knåit ǫ (sig) knyta på (sig);
knåit sig äv. gå och lägga sig
kobåj -n (-em) -er cowboy
koð -n (-em) -er kod
kǫlblað = (-į) = kålblad
koldakudir [ko`lld-akudir] vb1 kallprata
koldgröt -n (-em) kall (kallnad) gröt
koldlaim -eð (-ę) kallim
koldskåp -eð (-ę) = kylskåp
koldskåpsdörer [ko`lldskåps-döre·r] pl
kylskåpsdörr
koldstuop -in (-am) -er vertikalpelare
ss. halofenomen
koldswettas -swettes -swettes -swettas
kallsvettas
koldweðer [ko`lld-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
= kallt väder
1
kolla … äv. vb1 … || koll að sig kalla till sig
(tillkalla); koll dait kalla dit (tillkalla);
koll iuop kalla samman
2
kolla … || koll ǫ kolla på (se på, titta på)
koloni -’nn (-em) -er koloni
(äv. ’kolonilott’)
komframogseg oftast oböjt konferencier
(skämts.)
komframogseger -n (-am) -er detsamma
komįet (mer sv.) variant av kumįet
kommatekken -tekkneð (-tekknę) =
kommatecken
komminister -n (-istrem) -istrer
komminister
kommunikasiuon = (-em) kommunikation
kommunisira [kǫmųnisi`ra] vb1
kommunicera
kompass -n (-em) -er kompass
komplettiringg [kǫmpleti`rįŋg] f3
komplettering
konfiskasiuon = (-em) -er konfiskation
konjakflask -ą f1 konjaksflaska
konjakputell -n (-em) -er detsamma
konjaksflask [kǫ´nnjaks-flassk]
se konjakflask
konjaksputell [kǫ´nnjaks-putell]
se konjakputell
konkurrens -n (-em) -er konkurrens
konkussferdun konkursfärdig
konservyppner -n (-am) -er
konservöppnare
konsistensfietað (-fietą) konsistensfett
konstatirend [kǫnstati`ręnd] -eð (-ę) =
konstaterande
konstruksiuon [kǫnstru(k)sǐųo´n]
konsultfirm -ą f1 konsultfirma
konsunant se konsonant
kontainer -n (-tainrem) -tainrer container
kontaktperson mer sv. variant av följ.
kontaktpersuon = (-em) -er kontaktperson
konwersasiuonskuss -n (-em) -er
konversationskurs
koordinat -n (-em) -er koordinat
koordinator -n (-em) -er koordinator
den 20 november 2015 kopiira [kopii`ra] vb1 kopiera || kopiir in
kopiera in; kopiir åv kopiera av
koppel … || koppel til koppla till;
koppel yr koppla ur
korallruot -ę (-n) el. -ą f1 korallrot
korreksiuon = (-em) -er korrektion
korrespondenskuort -eð (-ę) =
korrespondenskort
korrespondenskuss -n (-em) -er
korrespondenskurs
korrigira [korigi`ra] vb1 korrigera
korrugirað [korugi`rað] korrugerad
korrugiraðplåt [korugi`ra(ð)-plåt] -n (-em)
-er korrugerad plåt
kortison -eð (-ę) kortison
kortisonsprut -ą f1 kortisonspruta
kossdrag -draeð (-draę) korsdrag
kossferör -eð (-ę) = korsförhör
Kosskeldą [ko´ss-ke`lldą] o. (trol. yngre)
[ko`ss-kelldą] f1 Korskällan
kosteligen! kors!
kǫt … äv. pigg o. (i sht i yngre språk) kåt
kǫtend -n (-am) -er brödkant (skalk)
kǫtkant -n (-em) -er detsamma
kovde … Se äv. kobde i gråspråksordlistan
kovies -n (-em) -er koves, krumelur, sväng
kraftwerksdamm se kraptwerksdamm
kragi … || tågå sig i krågån ta sig i kragen
krakk … äv. krake (ynklig person)
krama vb1 krama || kram iuop krama ihop
krambel … Se äv. gråspråksordlistan
krampa … Se äv. gråspråksordlistan
kranskräld -eð (-ę) = kranskärl
krapt … äv. styrka
kraptbulag -laeð (-laę) = kraftbolag
kraptbyddş -eð (-ę) = kraftverksbygge
kraptfull kraftfull
kraptwerksdamm -in (-em) -er
kraftverksdamm
krasslugiet f4 krasslighet
krat -n (-em) -er socialdemokrat (jargong)
kraungge i uttrycket refs kraunggan
räfsa efter
(i sht räfsa ihop hö som inte kommit med)
kraungg-Mas i uttrycket refs kraungg-Mas
se föreg.
kravel vb
… || kravel ǫ min hålla på med
krepta … ||
an duo i kreptun han dog i cancer
kresslas åv vb1 kravla i väg
kretskuort [kre`tts-kuort] -eð (-ę) =
kretskort
kreva … äv. inkassera, driva in, kräva in
kreviką [kre"viką] cancer, kräfta; tusan! ||
an duo i krevikun han dog i cancer;
eð ir fel kreviką (at)
det är väl sjutton också (att)
krig … || mes krieð war, under krieð o. under
krigeð under kriget
krigstið [kri´gs-tið] -ę (-n) -er krigstid
krigswitter [kri´gs-witter] -n (-wittrem)
-wittrer krigsvinter
kriminella [krimįne`lla] f1 kriminalitet
(skämts.)
kringgt … || so(s) kringgest
äv. ung. stup i ett
krippaktun barnslig
krippbög -bö’n (-böem) -böer barnsäck
(säck att bära barn i)
krippdiger gravid
krippdşärå [kri`pp-dźärå·] -dşär -dşärd
(el. -gard) -gart föda (barn)
krippduop -eð (-ę) = barndop
krippett -ą f1 barnmössa
krippklauter barnkläder
krippkrippkripp -in (-em) -er
barnbarnsbarn (mer el. mindre skämts.)
kripplos barnlös
kripprogramm -eð (-ę) = barnprogram
krippröst -ę (-n) -er barnröst
krippsagu [kri`pp-sagu·] f2 barnsaga
krippsaungg -saundşin (-saundşem)
-saungger barnvisa
krippstugu [kri`pp-stugu·] f2 barnstuga
kripptur -’n (-em) nybörjartur, sinkadus
(när man lyckas utan att ha ngn erfarenhet)
krippwask -wastşin (-wastşem) -wasker
stackars barn (barnstackare)
kristallkaul -ą f1 kristallkula
kristnduomsstyttş -eð (-ę) =
kristendomsstycke
kriuopa … || kriuop aut krypa ut (snarast på
knä); kriuop i kåjs krypa till kojs; kriuop ǫ
kni falla på knä, knäfalla
krossbuord -eð (-ę) = korsbord (mat- o./el.
bakbord med korsade ben)
krossferör -eð (-ę) = korsförhör
krukka … || krukk åv hacka av
kruks -eð (-ę) = krux
kruoka vb1 kroka
den 20 november 2015 kruokstor … äv. spatserkäpp
kruokun … 5. kutryggig
Kruoną f1 Kronan (Statsmakten)
kruonufuogd -n (-am) -er kronofogde
kruonuluogisk kronologisk
kruppsdiel -n (-em) -er kroppsdel
kruppskontakt -n (-em) kroppskontakt
krusidull -n (-em) -er krusidull
krusmuoln -eð (-ę) = makrillmoln
(cirrocumulus; eg. ’krusmoln’)
kruträk [kru"t-räk] -rätşin (-rätşem)
krutrök
kruttuorr [kru"t-tuorr] n: -tuort kruttorr
kry ǫ dig! krya på dig!
kryða vb … || kryðað kryddad, kryddig
krydda sv. variant av kryða s.
kryddmǫtt se kryðmǫtt
kryddun kryddig
kryðmǫtt -eð (-ę) = kryddmått
kryðwekst -n (-em) -er kryddväxt
krykkel s. … Se äv. gråspråksordlistan
krykkelgard -n (-em) -er enkelt, lågt
stängsel av stänger, vilande på klykor,
kring gräsbevuxet område
krykktşäpp -in (-em) -er kryckkäpp
kryppas … || kryppas nið böja sig ned
krytyrsuop variant av krytyruop
kryötşa … || kryötş eter slå sina lovar kring,
uppvakta; kryötş nið böja ned; (biuoð til)
kryötş nið lägga krokben för
krågåsnibb [krå"gå-snibb] -in (-em) -er
kragsnibb
kråi’ssbuotşę (-buotşin) Facebook
kräksa … harkla sig rejält
kräld … kärl (sällan om blodkärl)
kubient [ku´-bįent] kobent
kufies variant av kovies
kufuot [ku´-fuot] -n (-em) -er kofot
kukkel kukkleð (kukklę) krångel
(mankemang)
kukkeliku kuckeliku
kula … || kul og graina stortjuta
kulin äv. kulen, gråkall
kulira [kuli`ra] f1 kolera
kulla f1 tilltalsf. (åld.) kull!
kullspjott(a) f1 livlig tonårsflicka
kullsåp -ą f1 odåga till flicka
kultursentrum -eð (-ę) = kulturcentrum
kulturellt kulturellt
kumįet -n (-em) -er komet
kummandu (mer älvd.) variant av kummando
kumpass mer älvd., ovanl. variant av kompass
kumå … uppmaningsf. kom!13 (äv. komm!) || eð
kumb að nogum ngn får för sig; kum and ǫ
äv. ankomma på; eð kumb and ǫ det beror
på; kum attri komma emot, stöta till; kum
fram að komma fram till; kum iemat gå
bort (dö), eg. komma hem; kum ǫ äv. ertappa; kum undǫ äv. undkomma, undvika; kum upp sig a) komma upp sig; komma upp; kum wið vidröra, röra vid; kum
yr komma ur
kundwenlin kundvänlig
kunggligiet -ę (-n) -er kunglighet
kunnun … äv. bekant med, hemmastadd
kunst … äv. mekanisk anordning, maskin
kunstlað konstlad
kunstwerk -wertşeð (-wertşę) = konstverk
Kuntmǫtt [kų´nnt-mǫtt] Kuntmått
(några gårdar under Loka by i Älvd.)
kuogun [kuo"gųn] nyfiken (som nyfiket
tittar på el. tittar sig omkring)
kuogå … || kuogå framter titta framåt,
se framåt; kuogå gainum titta igenom;
kuogå stað titta till (kasta en blick)
kuoka … || kuok att koka ihop;
kuok rieðu koka färdigt
kuokkaffi oböjl. kokkaffe
kuokmelið [kuo`k-meli·ð] kokmalet
kuokstor -’n (-em) -er kokstång i det fria
kuolera [kuo´lera] f1 kolera
kuolgard [kuo"l-gard] -n (-em) -er kolgård
kuolrys, kuolryss varianter av kuolry’ss
kuolskrynd [kuo"l-skry̢nnd] -ą f1 kolryss
(kolskrinda)
kuortbriev -eð (-ę) = brevkort
kuortlapp [kuo`rt-lapp] -in (-em) -er
kortlapp
kuorvandler -n (-am) -er korvhandlare
kuorvbit -n (-em) -er korvbit
kuorvgubb -in (-am) -er korvgubbe
kuorvringg -rindşin (-rindşem) -ringger
korvring
kuorvuonn -eð (-ę) = korvhorn
kuosta … || kuost ǫ sig kosta på sig
kuostsam kostsam
kųotkall -n (-em) -er bobin
kuotknakker -n (-am) -er kotknackare
13
Uttalas kortstavigt!
den 20 november 2015 kuotun [kuo"tųn] ynklig (ömklig)
kupiira variant av kopiira, se äv. kopir
kuppkelingg [ku`pp-kelįŋŋg] f3 kvinna som
sysslade med koppning, åderlåtning
kuppsiuok -ą f1 påssjuka
kupärkräld … äv. kopparkärl
kupärpeningg [ku"pä(r)-pęnįŋŋ] -indşin
(-indşem) -ingger kopparslant,
kopparmynt
kupärplåt [ku"pä(r)-plåt] -n (-em) -er
kopparplåt
kupärsprut [ku"pä(r)-sprut] -ą f1
brandspruta av koppar
kupärstyttş [ku"pä(r)-styttś] -eð (-ę) =
kopparstycke
kurallruot (ovanl.) variant av korallruot
kurka vb1 ta (helt) slut, bli totalt utmattad,
ta ut sig, gå in i väggen, kollapsa
kurkskruv -in (-em) -er korkskruv
kusinbarn -eð (-ę) = Se följ.
kusinkripp -in (-em) -er kusinbarn
kuska vb1 kuska
kutşi i regel oböjt penis
kwainggelsaungg -saundşin (-saundşem)
-saungger klagosång
kwakk kwattşin (kwattşem) kwakker
kladdmåns, snuskpelle
kwakka … || kwakk til gegga ihop, gegga till
(åstadkomma en gegga el. geggig anrättning), röra till (ngt kladdigt)
kwakkfyör -eð (-ę) lervälling på vägen,
kladdföre
kwakksmyril [kwa`kk-smyri·l] -n (-em) -er
kladdmåns
kwakksyl -n (-em) -er kladdmåns
kwardun valkig
kwartier [kwa`rrtier] oböjl. kvarter
(¼ aln, knappt 15 cm)
kwartir se föreg.
kweðningg [kwe"(ð)nįŋŋg] f3 sång,
sjungande
kweðå … || kweðå frǫ sig sjunga klart,
sjunga färdigt; kweðå upp sig sjunga upp
sig
kweðån … äv. sång
kwegel … Se äv. gråspråksordlistan
kweld … || að kweldem till kvällen,
mot kvällen; jät (el. jätå) et kwells
äv. dinera (nydal.)
kwellsdşärå s. oböjl. kvällsbestyr,
kvällssyssla
kwellsjätå [kwe`lls-jätå·] oböjl. kvällsmat
kwellssaið -ą f1 kvällssida || framǫ
kwellssaiðun fram på kvällssidan
kwennlavi [kwę`nn-lavi·] -n (-låvåm) -lavir
kvarnlave
kwennlåvå -n se föreg.
kwenntaut -n (-em) -er kvarntratt
(kvarntut)
kwer
kwer(e) … || old sig kwer(e) hålla sig stilla
kwinnfuoksbiswär -eð (-ę) =
kvinnosjukdom (kvinnokrämpa,
eg: kvinnobesvär)
kwinnfuokserr -ą f1 kvinnoräfsa
(räfsa för kvinnor)
kwinnfuoksokk -ottşin (-okkam) -okker
täljspån att tända med, gjort av kvinna
kwinnfuoksprest -n (-em) -er kvinnopräst,
kvinnlig präst
kwinnlin kvinnlig
kwistsaks -ę (-n) -er sekatör
kwistwarv -eð (-ę) = grenvarv
kwitta vb1 kvitta (göra detsamma)
kwåðgron -ę (-gro’nn) -groner kådgran,
kådig gran
kwävas kwävs – kwävdes – kwävdas
kvävas
kåita … || kåit etter äv. springa ifatt; kåit
febi springa förbi; kåit iuop min äv.
springa ihop med (springa på); kåpit iuop
sig sno sig
kåitstig -stieð (-stię) = springsteg
kåkå äldre grundf. t. kaku
kårå s. äldre grundf. t. karu
kårå vb … || kårå i skrapa i;
kårå iuop raka ihop
kåseri -eð (-ę) -er el. oböjt kåseri
kåv … Se äv. gråspråksordlistan
kåvali [kå`v-ali·] -n (-ålåm) -alir kalvsvans
kåviet -ą f1 foderhäck för kalv(ar),
krubba för kalv(ar)
kåvaus … livmoder hos ko, äv. hos älgko
kåvrump -ą f1 kalvsvans
kåvålå -n se kåvali
laboratoriestşäf -in (-em) -er
laboratoriechef
laðudans [la"ðu-dąnns] -n (-em) -er logdans
laðudörer [la"ðu-döre·r] pl ladudörr
den 20 november 2015 laðuguov [la"ðu-guov] -eð (-ę) = ladugolv
laðuknaut [la"ðu-knaut] -n (-em) -er
laduknut
3
lag … || i driuogest lag i mesta laget
lagbuok -buotşę (-buotşin) -byöker lagbok
lagkamrat [la"g-kąmrat] -n (-em) -er
lagkamrat
lagli lagligen (lagligt)
laglieðer [la"g-lieðer] -n (-am) -er
lagledare
lagligen lagligen
lagtekst [la"g-tekst] -ę (-n) -er lagtext
lagum … || lagumest mest lämpad
laiða … || laið að kweldem lida mot kvällen
Laið-Lass-döðn (-döðem) pölsa
(trol. skämts.; eg. ’Lid-Lars-döden’)
laikbil -n (-em) -er likbil
laikfy -eð (-ę) = se följ.
laikskari [laǐ`k-skari·] -n (-skåråm) -skarir
begravningsfölje, begravningsprocession,
begravningståg, liktåg
laikskårå -n se laikskari
laikt … likadant (på samma sätt)
laikuso i alla fall, likafullt, ändå
laikwel se lekwel
ląilot -n (-im) -ir linåker
laima … || laim iuop limma ihop
laimbuost -n (-em) -er limborste
laimbutt -n (-em) -er limburk
laimpann -ą f1 limpanna
laindşe … || (fer) laindş sę för länge sedan
laingger … || laingger fram längre kommet
lainggst … || lainggst eð dşikk
så långt det gick
lainlåkon se ląilåkon
lainslarv -ą f1 linnetrasa
laiv … || uotað að laivę hotad till livet;
wårå min li’tt laiv o. wårå wið liteð laiv
vara knappt levande, vara helt utmattad
lampkruok -kruotşin (-kruotşem) -kruoker
lampkrok
lampkup -ą f1 lampkupa
lampolder -n (-am) -er lamphållare
lampstşin -eð (-į) = lampsken
land … || fårå autyr landę fara utomlands;
kum et lands ’komma (upp) på fast mark’
(äv. t.ex. från myr)
landfest -eð (-ę) = landfäste
landsarkiv [lą´nn(d)s-arkiv] -eð (-ę) =
landsarkiv
landsdiel -n (-em) -er landsdel
landsdielsspråk -språtşeð (-språtşę) =
landsdelsspråk
landsend -n (-am) -er landsända
landserr se landsärr
landstell -eð (-ę) = landningsställ
landstingg -tindşeð (-tindşę) = landsting
landsärr [lą´nn(d)s-ärr] -n (-am) -er
landshövding
lantbrievbärer -n (-am) -er lantbrevbärare
lappkåt -ą f1 lappkåta
lappmark -martşin (-martşem) -marker
lappmark
lappskuoduos -eð (-į) blåsstarr
lapptupp -in (-em) -er laptop (mer el. mindre
skämts.)
lappuott -n (-em) -er mkt stor snöflinga
(skämts.; eg. ’lappvante’, ’samevante’)
las liksom, som
Lasarus oböjl. fattigbössa
laso liksom, som (lokalt, jfr slaisog)
lastbilsfyörer -n (-am) -er lastbilsförare
lastbilsstşaufför -’n (-em) -er
lastbilschaufför
lastbilsåker -n (-am) -er lastbilschaufför
lat hjälpvb … || lat fårå släppa; lat witå
nogum noð låta ngn veta ngt; lat ära
säga ifrån, säga bestämt (framföra sin
bestämda vilja); lat är (nogum noð) tala
om (ngt för någon)
latdyörg [la"t-dyörrg] -dyördşin (-dyördşem)
-dyörger latmask, latoxe
latludd [la"t-ludd] -ą f1 latmask (kvinnlig),
lat kvinna
latmakk [la"t-makk] -mattşin (-mattşem)
latmask (lättja)
latund [la"t-ųnnd] -n (-em) -er lathund
lauðer -n (lauðram) lauðrer kvarnlave
laungg … || int laungg(a) bitn inte så långt
(inte så lång väg); so laungg da’n ir
dagen lång
launggakningg [ląu`ŋg-aknįŋŋg] f3
långkörning
launggferd -ę (-n) -er långfärd
launggkleningg [ląu`ŋg-klęnįŋŋg] f3
långklänning, lång klänning
launggspilu [ląu`ŋg-spilu·] f2 längre
bakkäpp (bakstake)
launggstrekkt långsträckt
launggsyökt långsökt
den 20 november 2015 launggsät -eð (-ę) = långbänk
launggu … || (fer) laungg(u) sę (för) länge
sedan; launggu sę ses länge sedan (som)
launggwegg -weddşę (-weddşin) -wegger
långvägg
lausa … Se äv. gråspråksordlistan
lausfuoter pl lopplummer
lausgras -eð (-į) detsamma
lausrefs -ą f1 kam (”lusräfsa”)
lauta … || eð laut daitað o. eð laut dai’tter
det lutar åt det; laut yvyr luta över
lautningg f3 lutning; sluttning
2
lavi … äv. långbänk; säng (skämts.)
leðer … Se äv. leðern i gråspråksordlistan
legga … || legg að äv. tillägga; legg att
lägga igen; legg sig i lägga sig i; legg undǫ
lägga undan; legg upp äv. trava
legiuon [legiųo´n] = (-em) -er legion
lekk … Se äv. gråspråksordlistan
lekwel … äv. likafullt
lemmen … äv. överlämna || lemmen yvyr
lämna över, överlämna
lensweg [lę´ns-weg] -we’n (-weem) -weer
länsväg
lenukruok [lę"nu-kruok] se lånåkruok
lęsa … || lęs sig låsa sig; lęs yr lösa ut
lesend … äv. läslig (möjlig att läsa)
leslin [le"slįn] läslig
lesningg … äv. lektyr
lessa … || less upp lassa upp, trava upp
lesuplatt [le"su-platt] -ą f1 läsplatta
(surfplatta)
lettşkwåð -ą f1 tunn, klar grankåda, anv.
som sårsalva
leverans -n (-em) -er leverans
Lias Elias
liðbrutin [li`(ð)-brutį·n] n: -brutið,
pl: -brutner ledbruten
liðtşyssl … äv. skottstång (i gärdsgårdsled)
lieð -ę (-n) -er led (vägled o.dyl.)
lieðska14 [lie`ska] f1 elakhet; elak flicka el.
kvinna, elaking; tråkighet(er), ledsamhet(er) || wårå i lieðskun ha sorg
lieðugåð … äv. stygg
liefuok -fuotşeð (-fuotşę) legofolk,
daglönare
liegdfuok se liefuok
14
Ordet stavas i ordboken lieska, men en stavning
lieðska vore nog att föredra, eftersom det kommer av
lieð.
liek … äv. musikstycke
liekattstşinn [lie"kat(t)-stşįnn] -eð (-ę) =
hermelinskinn
lielgað lokal variant av lieðugåð
lieska se lieðska
lieta … || liet att Messias (gå och) kissa
(skämts.); liet upp leta upp, söka upp;
wårå lietend hålla på och leta
lietan oböjl. letande
lietningg f3 letning
lieve … || lieve an! leve han!
ligga … || ligg kwer(e) ligga kvar
likörglas -eð (-į) = likörglas
linda … || lind in äv. slå in, svepa in
linder vb1 lindra
lindşberskart lokal variant av linggberskart
linggbersmuos -eð (-ę) lingonsylt
linggbersdrikk -að (-ą) lingondricka
linggberskart -n (-em) -er lingonkart
lisens -n (-em) -er licens
lislbainkrå [li"hlbąiŋk-rå] oböjl. spiselvrå
med bänk
lisldraingg [li"hl-drąǐŋg] -draindşin
(-draindşem) -draingger lilldräng
lislkripp … äv. spädbarn
lislprins [li"hl-prįnns] -n (-em) lillprins
(liten prins)
lislpåik … äv. lillpojke
lisluks [li"hl-ukks] -n (-am) -er tjurkalv ||
drag lisluks hjälpa till vid kalvning
lisslan (lisslam) kyss
lisslprins se lislprins
2
list -ę (-n) -er list (finurlighet)
litlavi [li"t-lavi·] -n (-låvån) varglav
litt … || litt ǫ fuotn lätt på foten; litt åv se
li’tt åv
li’tt … || li’tt åv litet (en liten kvantitet av)
littbigriplit lättbegripligt
littbuorin [li`tt-buorį·n] n: -buorið,
pl: -buorner lättburen
littfattlin lättfattlig
littfeståelin lättförståelig
littfyört bra före (när det går lätt att köra)
littgaið se följ.
littgaiðn n: -gaið, pl: -gai’nner lättgången
(lättgådd)
littgaunggað lättgången
littglutter -gluttreð (-gluttrę) lättfil (snarast
skämts.)
den 20 november 2015 littietin [li`tt-ietį·n] n: -ietið, pl: -ietner
lättäten
littklov -ę (-in) -er lättklöv
littlie’dd lättledd
littlurað lättlurad
littlärd lättlärd
littwindun lättvindig
littätşin [li`tt-ätşįn] n: -ätşeð, pl: -äkner
lättkörd
littöks -ę (-n) -er lätt yxa || an arbieter min
littöksn han har ett lättsamt arbete
litåmuosi [li"tå-muosi·] -n (-muosåm)
varglav
litåmuoså -n se föreg.
liuoðdemper -n (-am) -er ljuddämpare
liuoðermend ljudhärmande,
onomatopoetisk
liuoga … || liuog að sig stjäla sig till;
liuog til ljuga ihop
liuore liuor’n (liuoram) liuorer
rököppning (i eldhusets tak), rökutsläpp
liuosglimt -n (-em) -er ljusglimt
liuosmess -ą f1 ljusmässa
liuoster vb … Se äv. liuoster fast i
gråspråksordlistan
liuot … || liuotest an dug äv. allt vad han
orkar
liuota … || liuota bra jättebra, alldeles
utmärkt
liuotbikant (min) väldigt (nära) bekant
(med)
liuotblås … äv. storma
liuotdiger jättetjock
liuotdşärå [lǐuo`t-dźärå·] jättesvår
liuotdålin mycket dålig, jättedålig, urusel
liuote … äv. jävel
liuotfewonað perplex
liuotfrek jättesnäll
liuotfull proppfull
liuotgrann jättefin (jättevacker)
liuotgręsas -gręses -gręstes -gręstas
gapskratta
liuotgåmål [lǐuo`t-gǫmå·l] jättegammal,
uråldrig
liuotintressant jätteintressant
liuotintressirað jätteintresserad
liuotjälåk … 1. jättearg; 2. (ung.:) förbannad
liuotklient jättejobbigt (mentalt)
liuotkold n: -kollt jättekall, svinkall
liuotlaindş jättelänge
liuotlieð jätteelak
liuotlitt jättelätt
liuotliuot skitful (jätteful)
liuotlykklin (ung.:) överlycklig
liuotmanspisk -ą f1 slåtterfibbla
liuotnervun jättenervös
liuotnervös detsamma
liuotredd jätterädd
liuoträðn jätterädd
liuotsiuoką f1 spetälska, lepra
liuotstark jättestark, urstark
liuotstrai’tt jättesnabbt, jättefort
liuotstyöð mycket stabil, stabil värre
liuotswaið -swaiðer -swai’dd -swai’tt göra
mycket ont
liuotswår jättesvår
liuotsårt jätteont
liuottråkun jättetråkig, urtrist
liuotunderlin jättekonstig
liuotwarm jättevarm
liv … || iel liveð hela livet
livbåt [li"v-båt] -n (-em) -er livbåt
livendes … || livendes buðer levande
fäbodar, (int iett) livendes wäsn (inte ett)
levande väsen
livseleksir -eð (-ę) = livselexir
livswiktun livsviktig
livå … || livå fa’n leva fan (leva rövare); livå
kwerre leva kvar; livå ǫ leva av el. på; livå
upp äv. leva upp; uppliva
ljåbrumi [lǐå´-brųmi·] -n (-brumåm) -brumir
lielår (liehäl)
ljåbrumå, ljåbrumån Se föreg.
ljåkalln [lǐå´-kall’n] (-kallem) liemannen
ljåkruok [lǐå´-kruok] -kruotşin (-kruotşem)
-kruoker lie (nedsätt.)
ljåkåk [lǐå´-kåk] -kåtşin (-kåtşem) -kåker
liehylsa, liering
ljåskaft [lǐå´-skafft] -eð (-ę) = lieskaft
ljåsmið [lǐå´-smið] -n (-smiðim) -smiðir
liesmed
ljåtåg [lǐå´-tåg] -tåę (-tå’n) -tåger lieband
(för fästande av lien vid orvet)
ljåwik [lǐå´-wik] -witşeð (-witşį) =
lieriktare (verktyg för inställning av liens
vinkel mot orvet)
loggerbaink -baintşin (-baintşem) -bainker
täljbänk
lokal m se lukal
lokwekst -n (-em) -er lökväxt
den 20 november 2015 lonaðuord -eð (-ę) = lånord
Lonn’n [lǫ`nn’n] se Lonn
lopa …|| eð lop in wattneð i an (båten) tar in
vatten; lop upp rinna upp
los … || lost fuok löst folk
lǫs … || go i lǫs gå i lås; lǫs fer gǫt
(ordentligt) stängt och låst
(eg. ’lås för dörrpost’)
losblað = (-į) = lösblad
losfuok -fuotşeð (-fuotşę) löst folk
losgrus -eð (-į) lösgrus
losyr -ą f1 lösöre
losyrur pl lösöre
losör -eð (-ę) lösöre
lova äv. samla foderlöv
lovstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
lövhög
lovtaut [lo"v-taut] -ą f1 lövkorg
ludda s. … äv. sköte (kvinnans könsorgan)
ludda vb1 tassa (gå tyst)
luddun … äv. luddig
lukal adj. mindre vanl., mer älvd. variant av lokal
lukal s. mindre vanl., mer älvd. variant av lokal
lukka vb1 … || lukk aut locka ut;
lukk fram locka fram;
lukk minn sig locka med sig
lukkend lockande
lukksam äv. lycklig
lukkyönskningg f3 lyckönskning
luku … Se äv. luku o. lukå i gråspråksordlistan
lukur … Se äv. gråspråksordlistan
lumpa vb1 lumpa, göra lumpen
lunggkanser -n (-kansrem) lungcancer
luoð … äv. stryklod
luoðbräð … äv. lodstock
luoðer -n (-am) -er lodare, luffare
luoðrett lodrätt
Luofuotn (Luofuotem) Lofoten
Luokbynn (-bymm) Loka (by i Älvd.)
luokfyörer -n (-am) -er lokförare
Luokmǫl -eð (-ę) Lokamål
(dialekten i Älvdalsbyn Loka)
luoma vb1 lomma || luom åv lomma av
luopsaingg -saindşę (-saindşin) -saingger
utdragssäng
luo’ssa lotsa, visa vägen
lupin = (-em) -er lupin
3
lur -’n (-em) -er lur, t.ex. telefonlur
lura … || lur til äv. förleda
Lurbu oböjl. säng (skämts.)
luss … äv. låtsas
lustgas -n (-em) lustgas
lutşi … äv. lockespindel
1
luv … äv. tillåtelse
luvå … || luvå aut sig lova (att åta sig),
erbjuda sig
lyksföremǫl -eð (-ę) = lyxföremål
lyngen … adj. n: lyngt o. lyngent, pl: lyngner
lugn; ljum
lyngenand -n (-am) -er lögnhals
lyngensaið -ą f1 läsida
lynna f1 trådtåg
lypta … || lypt uppi lyfta upp
lyrpa vb1 ranta
lyrpan oböjl. spring, rantande
lysa s. f1 långsträckt öppning i skogen,
glänta; äv. paus || int sjǫ sig inggų lysa
inte se ngn möjlighet el. utväg
lysa vb … || lys ǫ äv. meddela
lysfugel [ly`s-fuge·l] -n (-fuglem) -fugler
raket (nydal., eg. ’lysfågel’)
lyslinu … äv. upphuggen rågång
lysstikk [ly`s-stikk] -ą f1 bloss (brinnande
spån av tjärved för belysning)
lysstuop -in (-am) -er elstolpe,
belysningsstolpe
lystråð -n (-em) -er ledning (elledning,
kraftledning)
lyttşa … Se äv. gråspråksordlistan
lyttşknaut -n (-em) -er löpknut
lyöða f1… Se äv. gråspråksordlistan
lyöða vb … || lyöð iuop löda ihop
lyöðbult -n (-em) -er lödkolv
lyörd [ly"-örd] lyhörd
låðå äldre grundf. t. laðu
lågkonjunktur -’n (-em) -er lågkonjunktur
lågå … || lågå sig åv laga sig i väg, ge sig av
låja … Se äv. låją i gråspråksordlistan
låmå lämär – lämeð 15 …
lårbiensås -n (-em) -er lårbenshals
lårmuskel -n (-musklem) -muskler
lårmuskel
låta … || låt sig låta (framstå som);
låt um sig äv. jämra sig
lägd … äv. fördjupning (t.ex. i en sten)
läglin läglig
läjaut -n (-em) -er layout
läka … || läk min pipi onanera (om man)
15
Se om dessa former noten till glåmå.
den 20 november 2015 läksaksbil -n (-em) -er leksaksbil
lära vb … || lär aut äv. undervisa; lär upp
lära upp; lär upp sig utbilda sig
lärubuok se lärbuok
lönas lönes – löntes – löntas (äv. löndas)
löna sig (vara ngn idé)
löningg f3 löning
lönlöst lönlöst
löntager -n (-am) -er löntagare
lösa … || lös sig lösa sig, ordna sig
lösn = (-em) lösen
lösnsuom [lö`s’n-sųom] -ą f1 lösensumma
Lövnęs se Lövnes
madşisteruppsats -n (-em) -er
magisteruppsats
maffia f1 maffia
maggsin [ma`ggsįn] -eð (-ę) = magasin
majbljomm … äv. majblomma
majestätsbrott -eð (-ę) = majestätsbrott
majs -n (-em) majs
makaber makaber
maksa vb1 baxa
maktstjälå [ma`kkt-stǐälå·] -stjäl -stal
-stuolið stjäla kraften från (på magisk väg
beröva ngn (livs)kraften)
makttågå [ma`kkt-tågå·] -tar -tuog -taið
stjäla kraften från (på magisk väg beröva
ngn (livs)kraften)
mal … äv. Malungsbo (skämts.)
malungg [ma"lųŋŋg] -undşin (-unggam)
-ungger Malungsbo
Malunggskall [ma"lųŋ(g)s-kall] -n (-em) -er
Malungskarl; (i sht i pl) Malungsbo(r)
mammografi -’nn (-em) mammografi
manager [mana´ger] -n (-am) -er manager
mandelfuorm -in (-em) -er mandelform
mandelkwenn -ę (=) -er mandelkvarn
manipuliringg [mąnipuli`rįŋg] f3
manipulering
manir [mą"nir] vb1 : manir sig göra sig till
(ha manér för sig)
manna f1 manna
manstşettknįep -ą f1 manschettknapp
maraton oftast oböjt maraton
marg mycket
margarinpakiet -eð (-ę) = margarinpaket
Margarinwe’n (-weem) Margarinvägen
(vägen från Älvd. via Lövnäs till Norge)
Mari-syster min syster Maria
marsall -n (-em) -er marschall
marun [ma"rųn] o. [ma`rųn] besvärlig,
marig, svår
masinskrievað maskinskriven
maskerað -n (-em) -er maskerad
maskeraðbal -n (-em) -er maskeradbal
maskruosblað = (-į) = maskrosblad
2
mass -n (-em) -er marsch
massabit -n (-em) -er massa(veds)bit
massawiðåbit -n (-em) -er massavedsbit
massir [ma`ssir] vb1 massera
mastun mastig
matabuorr [ma"t-abuorr] -n (-am) -er
abborre stor nog att tas tillvara som föda
mataktut [ma"t-akktut] : noð mataktut
ngt i matväg
matmǫl [ma"t-mǫl] -eð (-ę) = mål mat
matok [ma"t-ok] -otşin (-otşem) -oker
matvrak
matrial se material
matstşieðsmǫtt [ma"(t)stśies-mǫtt] -eð (-ę) =
matskedsmått
mattşa vb1 matcha
mattwev -in (-im) -ir mattväv
matwrak [ma"t-wrak] -wratşeð (-wratşę) =
matvrak
maungen … || maungen åv magra
maunggel vb …
Se äv. manggel i gråspråksordlistan
maunggelbräð -eð (-ę) = mangelbräde
maungnįet se mangnįet
mausarm -in (-em) musarm
mausbu … musbo; råttbo
mauslåj … musbo; råttbo
mekanik -itşin (-itşem) mekanik
męla … || męl åv stega i väg
men … || men ässe men oj, men kors,
men jösses
menistş [mę"nistś] se följ.
mennistş -ą f1 människa || Mennistşunes
Sun Människosonen
mennistşkripp -in (-em) -er människobarn
mennistşukripp se föreg.
mertşas mertşes – merktes – merktas
märkas (synas)
mertşe … äv. avtryck
mesinggskruv [me"sįŋ(g)-skruv] -in (-em) -er
mässingsskruv
messbruok -bruotşę (-bruotşin) -bryöker
finbyxor (helgdagsbyxor)
messklauter pl finkläder, helgdagskläder
den 20 november 2015 messkostym -in (-em) -er finkostym
(helgdagskostym)
mett … || sjǫ sig mettan noð se sig mätt på
ngt (se färdigt på)
midag … || etter midag i eftermiddag,
på eftermiddagen
midagstið … || framter að midagstiðn framåt
middagstiden
miðisinmann = (-em) -menner
medicinman
mįeðel b.f. äv. mįedleð (mįedlę)
Mieðelaveð (-avį) Medelhavet
mieðlemstiningg [mie(ð)lęms-tįnįŋŋg] f3
medlemstidning
mįeferdun [mįe"-ferdųn] vanför
mįeka vb1 meka, mecka
mienas … || mienas min mobba
mieningg … äv. innebörd (betydelse)
mįer … || int … noð mįer inte … något mer
(igen, vidare), inte … längre (vidare);
mįer gamblera äldre (eg. ’mer gamlare’)
mįesterwerk -wertşeð (-wertşę) =
mästerverk
Migrasiuonswertşeð (-wertşę)
Migrationsverket
mikrowågur f1 mikrovågor
mikrufuon se mikrofuon
mild mild
militärbifäl -eð (-ę) = militärbefäl
militärbil -n (-em) -er militärbil
miljöparti -eð (-ę) -er el. oböjt miljöparti
millǫ … || byum millǫ byarna emellan;
grannum millǫ grannarna emellan; int
launggt millǫ ofta (inte långt mellan);
millǫ dyö alltmedan (under det att, samtidigt som, växelvis med att)
millǫland vb1 mellanlanda
millǫǫs -n (-em) -er takås mellan
huvudåsen och väggen
millǫstşäf -in (-em) -er mellanchef
milumað … äv. tidvis
mina vb1 : min að tilldela snål
(snåla vid tilldelning)
minder [mį`nnder] se minna
mineðsumu [mįnesų"mu] se mindyösummu
mineralsolt -eð (-ę) mineralsalt
minigolf [mi"ni-gollf] -in (-em) minigolf
minirekkner [mį´ni-rekkner] -n (-am) -er
miniräknare
minkfarm -in (-em) -er minkfarm
minn … t.ex. int wårå noð minn + dat. inte
vara ngt bevänt med
minnas … || minnas atter minnas tillbaka
minne … || drågå sig et minnes o. drag et
minnes sig äv. erinra sig; legg ǫ minneð
lägga på minnet
minneskuort -eð (-ę) = minneskort
minnesmertş -eð (-ę) = minnesmärke
minska … || minsk åv minska
minusgrað -ę (-n) -er minusgrad
missandel vb1 misshandla
misstolk vb1 misstolka
misstyð -tyðer -ty’dd -ty’tt misstyda
misstågå sig misstar sig – misstuog sig –
misstaið sig missta sig
missunnsamiet f4 missunnsamhet
missåmår … || að missumbrem
till midsommar
missåmårsguo’ss -eð (-ę) = drakguld som
söktes på midsommarnatten
missåmårslog -ą f1 större löja som leker vid
midsommartid
mista … äv. förlora
miste … || staig miste stiga fel, trampa fel
mitşið … (dat.: mikkel) … || an gor bruk að
mikkel den går att använda till mycket;
mitşið riktut mycket riktigt
ur mitşið sos elst hur mycket som helst
mitt … || mitt auti ollu till på köpet, mitt i
alltihop; mitt millǫ äv. mittemellan
mittn … || i mittn åv i mitten av
mjǫbuð [mjǫ´-buð] -ę (-n) -er foderbod
med tre väggar, byggd mot t.ex. lada
mjoka … || mjok et kwells kvällsmjölka
mjokdräp -in (-em) mjölkskvätt (en droppe
mjölk)
mjǫklin … äv. mjuk i sättet
mjoklätę mjölkskvätt
mjokpryler -n (-am) -er mjölkkontrollant
(skämts.)
mjokskål -ę (-n) -er mjölkskål
mjokstugu [mjo`k-stugu·] f2 mjölkbod,
mjölkkammare
mjoksupi -n (-supåm) -supir mjölkskvätt,
en skvätt mjölk att dricka
mjoksupå -n se mjoksupi
mjoksås -n (-em) -er mjölksås
mjäkun mjäkig
mjäst äv. flest
mm [m`m] mm (= ja)
den 20 november 2015 m-m 16 ['m'm´] o. [m'm´] nej (nehej)
mobber -n (-am) -er mobbare
mobbningg f3 mobbning
mogų se um ogų under oga
1
mǫl … || go i mǫl gå i mål
2
mǫl … || straið ǫ mǫleð hetsig (el. häftig) i
sitt tal
3
mǫl … || ny i mǫleð aktuell
(nyligen inträffad)
mǫla … Se äv. mǫlað i gråspråksordlistan
mǫleri -eð (-ę) el. oböjt måleri
mǫleryrtş -eð (-ę) = målaryrke
monaðsstşipt [mǫ"nas-stśippt] -eð (-ę) =
månadsskifte
mondagsettermidag -da’n (-daem) -dågå
måndagseftermiddag
mondagsfirimidag [mǫ`ndas-firimidag] -da’n
(-daem) -dågå måndagsförmiddag
mongg lokal variant av maungg
mongol o. monguol -n (-em) -er mongol
monolog -lo’n (-loem) -loger monolog
monster monstreð (monstrę) = monster
monter -n (montrem) montrer monter
Montessoriskaul -n (-am) -er
Montessoriskola
montiringg [mǫnti`rįŋg] f3 montering
morfinist -n (-em) -er morfinist
morgun … || bitaið að mę’n tidigt i morgon
bitti; mes morgun ir på morgonen
morgunmjok -mjotşę (-mjotşin)
morgonmjölk
morgunrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker
morgonrock
motivira [motivi`ra] se mųotiwira
motorol [mo"tor-ol] -ą f1 motorolja
motorwermer [mo"to(r)-werrmer] -n (-am)
-er motorvärmare
motsiuonssykkel -n (-sykklem) -sykkler
motionssykel
mǫtta : kumå et mǫtta komma till pass
mǫtte … (kan äv. motsvaras av sv.) tydligen,
t.ex. eð mǫtt wårå so det är tydligen så
mubil se mobil
mudell se modell
muggdamb -eð (-ę) = myggrök
muggdemb -ą f1 se föreg.
mugglarv -in (-em) -er mygglarv
16
Ordet borde hellre stavas 'm'm resp. m'm. Så skrivs
det i Åkerbergs stora grammatik.
mukå … äv. skyffla || mukå att skotta igen
muldwatur se mulduotur
mumbel mumbleð (mumblę) mummel
muna … äv. husmor
munfuoreldrer morföräldrar
munn … || frǫ munn daiti munn från mun till
mun; old munnem! håll mun!
stur i munnem stor i munnen
munsaið -ą f1 morssida
muodell se modell
mųoðesak -satşę (-satşin) -saker modesak
muogen vb … || muogen fram mogna fram
muolnfjäðer i uttr. int įe muolnfjäðer ’inte ett
moln (inte en molntapp)’
muolnskugg [muo`ln-skugg] -skuddşin
(-skuggam) -skugger molnskugga
muolnun molnig
muo’n [muo`’n] se muogen adj.
muopieð se mupieð
mųorknaiv -in (-em) -er morakniv
mųortapp -in (-em) -er skogsdunge
muortelstöt -n (-em) -er mortelstöt
muosa … || muos sund mosa sönder
Mųosebyökär f pl Moseböckerna
Mųoses Moses
Muosibjärr [muo"si-bjärr] Mossiberg
(berg, f.d. kronjägarboställe o. fäbod i norra
Älvd.)
mųosk … äv. modig
mųoska vb1 : mųosk upp sig … äv. fatta mod,
repa mod, ta mod till sig
muoså vb muosär – muosäð – muosåð
samla mossa (foderlav)
muosåbuð [muo"så-buð] -ę (-n) -er
foderbod för förvaring av foderlav
muosåerr [muo"så-err] -ą f1 mossräfsa
muosåkugg -kuddşin (-kuddşem) -kugger
bal av foderlav
mųota prep. äv. i jämförelse med
mųota vb … || mųot in mota in
mųotliuos -eð (-ę) motljus
mųotlågur vägräcke (i form av timmerstockar vid vinterväg)
mųotpart -n (-em) -er motpart
mųottag -taeð (-taę) motstånd
mųottagninggstið -ę (-n) -er
mottagningstid
murra … äv. brumma
musikelsker -n (-am) -er musikälskare
musikstyttş -eð (-ę) = musikstycke
den 20 november 2015 mustun mustig
muså … || muså yr sig mumla fram, muttra
(säga ngt med låg röst)
mykkeniet f4 myckenhet
mylingg -indşin (-indşem) -ingger myling
(vålnad av mördat barn)
mylta … || mylt iuop röra ihop, blanda ihop
myssmyörsketil [my"ssmyö(r)s-keti·l] -n
(-kesslem) -kessler mesmörskittel
myst … äv. (ung.) kärr
mysudieg [my"su-dieg] -die’n (-dieem)
mesgröt
mysuketil [my"su-keti·l] -n (-kesslem,
äv. -kesslam) -kessler messmörskittel
mysuskuti [my"su-skuti·] -n (-skutåm) -skutir
messmörsspade
mysuspaði [my"su-spaði·] -n (-spåðåm)
-spaðir messmörsspade
mysuspåðå -n se föreg.
myölstşäpp [myö"l-stśäpp] -ą f1 mjölskäppa
myölå … || myölå bainkär städa (göra fint
inför ett besök; eg. ’mjöla bänkarna’)
myörmkrambel -krambleð (-kramblę) =
bäcken (nydal., eg. ’höftställning’)
måiraktun myrländ
måirbersmåir -ę (-’n) -er hjortronmyr
måirlent myrländ
måirmyst -ę (-n) -er liten, fuktig myr
måirslått -n (-em) myrslåtter; myrslog
måirstyttş -eð (-ę) = odlad del av myr
måirträð -eð (-ę) = odlad, utdikad myr
måirun myrländ
målå … || målå auti mala i; målå ǫ mala på
månfemörkels -ę (-n) -er månförmörkelse
mårå äldre grundf. t. maru
måså … äv. knycka
mögeluost [mö"gel-uosst] -n (-em) -er
mögelost
mördan oböjl. mord, mördande
mörkroð n: -ro’tt mörkröd
nabaldungg [na"bald-ųŋŋg] -undşin (unggam) -ungger envist, tjurigt barn
nagelswamp [na"gel-swąmmp] -in (-em)
nagelsvamp
nai [na`i] nej, nehej
naikend adj. nekande
nakkbaureð (-baurę) bakhuvudet (baktill i
hjärnan). Jfr iennbaureð
nakke … Se äv. gråspråksordlistan
nalkas nalkes – nalkes – nalkas närma sig
(nalkas)
nappa … || napp jųot förmå att komma hit,
(lyckas) få hit
narr … || dşär narr åv göra narr av
narra … || narr til lura ngn att göra ngt,
förleda
natsjunaldag -da’n (-daem) -daer
nationaldag
naturgas -n (-em) naturgas
naturreservat -eð (-ę) = naturreservat
naturstie -n (-nem) -ner natursten
naug … || int naug min eð o. int naug min dyö
inte nog med det
Nausnęs Nusnäs (by i Mora)
1
negel … || negel fast kila fast
nektergal -n (-em) -er el. -n (-im) -ir
näktergal
nemmen … || nemmen ǫ nämna,
påminna om
nęrandum … äv. i närheten av + dat.
nęringgslär -ą f1 näringslära
Nerke [ne´rrke] o. [ne`rrke] Närke
nermas nermes – mermes – nermas
närma sig
nervruot -ę (-n) -ryöter nervrot
nervwerk -wertşin (-wertşem) nervsmärta
(nervvärk)
Nęseð se Neseð
Neskall [ne"s-kall] -n (-em) -er manling
Näsetbo
Neskelingg [ne"s-kelįŋŋg] f3 kvinnlig
Näsetbo
Nesmǫl [ne"s-mǫl] -eð (-ę) Näsetmål
(dialekten i älvdalsbyn Näset)
Nessjunn [ne"s-sǐųnn] (Nessjumm) Nässjön
(sjö i Älvd.)
Nessju’nn se föreg.
nęta … || nęt in nöta in
netabuorr [ne"t-abuorr] -n (-am) -er
abborre stor nog att fångas i nät (nätaborre)
nętfistş -eð (-ę) nätfiske
netill [ne"t-ill] -ę (-n) -er näthylla
netlekk [ne"t-lekk] -lettşin (-lettşem) -lekker
nätlänk (på Internet)
nev … äv. mule || upi neveð äv. nasalt
nęverkanuon = (-em) -er näversko (skämts.)
nęverleppað känslig för värme i läpparna
(om person som t.ex. ej tål het dryck)
den 20 november 2015 nęverskrokk -skrottşin (-skrottşem) -skrokker
näverstycke, näverbit
nęverskuo -’nn (-’mm) -ner näversko
nevi … || stand ǫ nevum stå på händerna
nevåð [ne"våð] händig
niðerdiel [ni"ðe(r)-diel] -n (-em) -er
nederdel
niðerlepp [ni"ðe(r)-lepp] -in (-em) -er
underläpp
niðgainum [ni´(ð)gąǐnųm] + ack. ned genom
niðnest [ni´(ð)nest] + dat. nere hos, nere vid
1
niðǫ … äv. ned till
niðoni … äv. adv. nedtill, nedan
niðonǫ [ni"ðǫnǫ] + dat. nedtill på
niðǫter … o. frǫ niðǫter nedifrån
niðringgum [ni´(ð)-rįŋgųm] + ack. nere
omkring
niðrotað [ni´(ð)-rotað] nedsmutsad
niðskutin [ni´(ð)-skutį·n] n: -skutið,
pl: -skutner nedskjuten
niðslagsplass -n (-em) -er nedslagsplats
niðslaið se följ.
niðslaiðn [ni´-hlaǐ’n] n: -slaið, pl: -slai’nner
nedslagen
niðstemmd [ni"(ð)-stęmmd] o. [ni´(ð)stęmmd] nedstämd
niðstşikkað [ni´(ð)-stśikkað] nedskickad
niðstuppað [ni´(ð)-stuppað] nedstoppad
niðtaið se följ.
niðtaiðn [ni´-taǐ’n] n: -taið, pl: -tai’nner
nedtagen
niðtrykkt [ni´-trykkt] nedtryckt
niðuni, niðuter lokala varianter av niðoni,
niðǫter
niðwärdirað [ni´(ð)-wärdirað] nedvärderad
niðåmin, niðånað, niðåni se niðomin,
niðonað, niðoni
nįegerkunungg [nįe`ge(r)-kųnųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger negerkung
nikka vb1 … || nikk til nicka till
nikka f1 nickepinne
niss -n (-em) -er nisch
nitroglyserin -eð (-ę) nitroglycerin
ni’tter … I. adv. äv. hit ned || jųo’tter ni’tter
hit ned
nittisju nittiosju
nittisjäks nittiosex
nittiåringg [ni´tti-årįŋŋg] -indşin (-indşem)
-ingger nittioåring
niųop … || min įe niųop åv solt med en nypa
salt. Se äv. gråspråksordlistan
niųopa … || niųop yr nypa ur
niųota … äv. få behålla || niųot laiv
uppehålla livhanken, överleva
niųotningg f3 njutning
njutningg se föreg.
Nobelpris [nobe´ll-pris] -eð (-ę) =
Nobelpris
nobellpris se föreg.
noð adv. … || noð laindşe äv. mycket länge
noð pron. … äv. någonting || Ukað noð!
(ung.:) Vilket elände!, (Ja) tänk ändå!
nǫð … || ǫ nǫðer på nåder
nǫðastuol -n (-em) -er nådastol
nǫðelit, int inte nådigt
noðgrand alternativ stavning av nogrand
nǫðun … äv. lindrig, skonsam
nǫðut! (ung.:) tusan! (ersättning för
svordom, eg. ’nådigt’)
noðwessn [nowe`ss’n] ofta
nogerdier variant av nogärdier
nogärdier [no"gäðier] någondera
nǫja [nǫ´ja] nåja
nǫlsog -að (-ą) -ur nålsöga
nǫlsopp -in (-em) -er björkticka
non … non eld enär en eller annan.
Se vidare nogär
nominira [nǫmįni`ra] vb1 nominera
nǫr … || nǫr enn när än
Norbuottn [no"r-buott’n] Norrbotten
Nordamierik [no`rd-amierik] Nordamerika
nordringgum [no´rd-rįŋgųm] + ack. norrut
(i norr) omkring
nordwestryvyr [nord-we´sstr-yvy·r]
åt nordväst
norter … II. prep. + dat. äv. norrut över
norter-ostryvyr åt nordost
norter-wester nordväst
nǫt … || boð nǫt og dag dag och natt; i nǫt
so war i natt (natten till i dag); mę nǫtę ir
under natten
nǫtlupt -ę (-n) nattluft
nǫtläger -lägreð (-lägrę) = nattläger
nǫtstşom … äv. nattsköterska (skämts.)
Nǫtstşomą f1 fiktivt väsen man skrämde
barnen med så de skulle hålla sig inne när
det var mörkt
nǫtwakt -n (-em) -er nattvakt
den 20 november 2015 nǫtwerd -n (-em) -er aftonvard,
kvällsvard
nowember se november
nų adv. … || nų snąrt nu snart, inom kort
nubbglas -eð (-į) = nubbeglas, spetsglas
numriringg [nųmri`rįŋg] f3 numrering
nųoanammen -namneð (-namnę) =
noanamn
nųoa-uord -eð (-ę) = noaord
nųosörningg -indşin (-indşem) -ingger
noshörning
nųot … || minn ǫ nųotum med på noterna
nuppa … || nupp åv plocka av
nuvel vb … || nuvel til tota till
nuvlun … äv. fumlig
nybaðað [ny"-baðað] nybadad
nybuðkall [ny"bu-kall] -n (-em) -er
brandlilja
nybåkåð [ny"-båkå·ð] nybakad
nygarkripp … äv. (nyfött) spädbarn
nykkelbiotop -in (-em) -er nyckelbiotop
nylað … || nylaðir äv. sparris (nydal.)
nylavi [ny"-lavi·] -n (-låvåm) -lavir se nylað
nypressað [ny”-pressað] nypressad
nyriparirað [ny"-riparirað] nyreparerad
nylon [ny´lǫn] el. (mer sv.) [nylǫ´n] -eð (-ę)
el. oböjt nylon
nys i uttr. fǫ nys um få nys om
Nyseland [ny"-seląnnd] (?) Nya Zeland
nytrykk [ny"-trykk] -tryttşeð (-tryttşę) =
nytryck
nytşyl … -n (nykklem el. nykklam)
nytta s. … || að inggų nytta till ingen nytta
nyårsbriev [ny"å(r)s-briev] -eð (-ę) =
nyårsbrev
nyårselsningg [ny"å(r)s-ellsnįŋŋg] f3
nyårshälsning
nyårsjågd [ny"å(r)s-jågd] -ę (-n) -er
nyårshelg
nyårsjälsningg se nyårselsningg
ny̢ög … || dşärå non ny̢ögdan göra ngn nöjd,
göra ngn till viljes
Nåvårdaln [nå"vå(r)-dal’n] (-dalim)
Navardalen (f.d. långfäbod på Skjutfältet,
nu s.k. vildmarksstation)
näpin n: näpeð, pl: näpner näpen
nöð … || eð gor inggų nöð ǫ mig o. eð gor it ǫ
mig inggų nöð det går ingen nöd på mig
nöðfyöð -ą f 1 nödföda
nöðlösningg f3 nödlösning
nöðun … äv. brunstig || int mįer eld nöðut ir
inte mer än nödvändigt
nörderkant -n (-em) nordkant, norra
kanten
nötknepper -n (-am) -er nötknäppare
obbkupp variant av obkupp
obbyruom -eð (-ę) = hobbyrum
obdkupp variant av obkupp
ǫbiruop [ǫ"-biruop] vb1 åberopa
ǫbyltað [ǫ´-bylltað] påbyltad
oðer … || oðer da’n nästa dag;
oðern o. dan oðern den andre
oðerbetter [o"ðe(r)-better] bättre än
genomsnittet
oðerkluokera [o"ðe(r)-kluokera]
klokare än förut
oðerlaingger(a) längre än vanligt
oðersemmer(a) sämre än normalt, usel,
undermålig
oðerstas [o"ðe(r)stas] variant av oðrumstas
oðerstyörr [o"ðe(r)-styörr] ovanligt stor,
större än vanligt
oðerwais … adv. (äv. adj.) …
offentlin offentlig
offerräk -rätşin (-rätşem) offerrök
offert -n (-em) -er offert
offsir [o`ffsir] -’n (-em) -er officer
oga … || fǫ upp ogų få upp ögonen
ogdraiðn el. ogdrain n: ogdraið, pl:
ogdrai’nner el. ogdraingner högdragen
ogenbrågå äldre grundf. t. ogenbragu
ogendrupir [o`gęn-drupi·r] ögondroppar
ogenläker -n (-am) -er ögonläkare
ogenstie -n (-nem) -ner ögonsten
oger(a), ogest … || ǫ ogest daem mitt på
dagen
ogfuotað långbent
ogga … || ogg ijel hugga ihjäl
oggerdskupp [o"g-gerdskupp] -in (-am) -er
huvudkudde
oggkupp variant av obkupp
ogkant : ǫ ogkant på högkant
okktrai -’tt (-nę) = trästycke av vilket
man gjorde okker, spån som tändvirke
okktrai n
okky oftast oböjt hockey
oksidiringg [oksidi`rįŋg] f3 oxidering
okugel [o´k-uge·l] -uglą f1 hökuggla
olbransn (-bransem) oljebranschen
den 20 november 2015 old … || að dyö oldę åt det hållet; frǫ ollum
oldum från alla håll; ǫ launggt old på långt
håll; ǫ old äv. på avstånd
olda … || old att hålla tillbaka; old dig!
larva dig inte!; old fram hålla fram; old
framm sig hålla sig framme; old sig äv.
hålla uppe (om vädret); old sig að hålla
sig till
ǫlesin [ǫ´-lesį·n] påläst
olk … äv. hylsa. Se äv. hålker i gråspråksordlistan
olkann -ą f1 oljekanna
oll all || ollt my̢ölit allt möjligt
oll [o`ll] allra || oll fuost allra först
ollendska f1 holländska
olltgainum helt igenom
olltiett äv. ideligen
olplattform -in (-em) -er oljeplattform
olterringg -rindşin (-rindşem) -ringger
altarring
ǫlysningg [ǫ"-lysnįŋŋg] f3 pålysning
ǫminnd [ǫ´-mįnnd] påmind
omknipp -ą f1 halmbal
omkraungen -kraungną f1 halmkrona
omlass -eð (-ę) = halmlass
oms lokal variant av oss
ona vb1 håna
onnör [ǫnö´r] -’n (-em) -er honnör
onumes hans
onums lokal variant av oss el. onumes
onunggskaku [ǫ`nųŋ(g)s-kaku·] f1
honungskaka
operasiuonskö [operasǐųo´ns-kö] -’nn (-em)
-er operationskö
operativsystiem -eð (-ę) = operativsystem
opposisiuon = (-em) -er opposition
optiker -n (-am) -er opitker
oraðpinn [o"ra(ð)-pįnn] -’n (-am) -er liten
laxöring
organisira … || organisir um omorganisera,
organisera om
orginalspråk -språtşeð (-språtşę) =
originalspråk
oss [oss] o. [os] hans
ossamǫl se ossmǫl
ossas smågnabbas, skämta, nojsa
Ossasjun (-sjum) Orsasjön
Ossasjunn, Ossasju’nn se föreg. o. följ.
Ossjun [o´s-sjųn] (-sjum) Orsasjön
ossmǫl [o`ss-mǫl] -eð (-ę) = orsamål
ost … || að ostem till hösten; i höst
1
ostdagiemmen [o`stdag-įemmęn] -iemną f1
höstdagjämning
ostferg [o`st-ferrg] -ą f1 höstfärg
ostfin [o`st-fįn] höstfin
osti variant av ostri
ostluv [o`st-luv] -eð (-ę) = höstlov
ostmorgun [o`st-morrgųn] = (-me’nnem)
-me’nner höstmorgon
ostnummer [o`st-nųmmer] -numbreð
(-numbrę) = höstnummer
ostringgum [o´st-rįŋgųm] + ack. österut
(i öster) omkring
ostsaiðą f1 höstsidan
ostyvyr variant av ostryvyr
Ǫsär … || upǫ Ǫsą till Åsen; upǫ Ǫsum
i Åsen
ǫtainkt [ǫ´-tąǐŋkt] påtänkt
otellfrukuost [ote´ll-frukuost] -n (-em) -er
hotellfrukost
otǫ variant av åtǫ
ovdkupp variant av obkupp
ovelę … 17 || i ovles äv. på försommaren
(förliden försommar);
um ovelę på försommaren
ovkuppfuoðer [o"vkup(p)-fuoðe·r] -fuoðreð
(-fuoðrę) = örngott
ovlas vb1 våras (bli senvår)
ovuð … || dumm i ovdę dum i huvudet
ovuðsatşę (mindre vanl.) variant av uvuðsatşę
ǫätşin [ǫ´-ätśįn] n: ǫätşeð, pl: ǫäkner
påkörd
padda f1 padda; äv. (skämts.) i-pad
paina f1 pina, plåga, smärta
painsklin … || painsklit äv. jobbigt,
plågsamt
pajalagröt -n (-em) pajalagröt
pajas -n (-em) -er pajas
palmkwist -n (-em) -er palmkvist
pamp -in (-em) -er pamp
pannkakuienn [pą`nnkaku-įenn] -eð (-ę) =
pannkakslagg
pannkakuryör [pą`nnkaku-ryör] -ą f1
pannkakssmet
panta vb1 : pant upp fer sota för, umgälla
papirsskräp [pa"pis-skräp] -eð (-ę)
pappersskräp
pappopgrafi -’nn (-em) mammografi
(skämts.)
17
Obestämd form ovel o. pluralis oveler (äv. ovler)
används sällan.
den 20 november 2015 pappslöjð -ę (-n) pappslöjd
paraðest -n (-em) -er paradhäst
parkett -n (-em) -er parkett || ǫ fuost
parkett på första parkett
parum [pa"rųm] kan böjas maka
(sammanhörande)
pass adv. … || ur pass hur pass
passa … || pass sig fer + dat. passa sig för,
akta sig för
passer -n (-am) -er passare
passtorn -eð (-ę) = jakttorn
patentira … äv. ta patent på
patiens [patië̢´nns] -n (-em) -er patiens
paungg! pang!
pdf-fil -n (-em) -er pdf-fil
peningg … äv. mynt
peninggbuok [pę"niŋg-buok] -buotşę
(-buotşin) -byöker plånbok
peninggflasur … (oftare) ängsskallra (än
höskallra)
peninggras … (oftare) ängsskallra
(än höskallra)
peninggsuom [pę"nįŋg-sųom] -ą f1
penningsumma (summa pengar)
pensjonärsrįes se följ.
pensjunärsrįes -ą f1 pensionärsresa
perta vb1 lägga spåntak
pieka … || piek attri peta i (ändra på);
piek ǫ äv. peka på
piekbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
pekbok
Pietrus Petrus
pik pitşin (pitşem) piker pik
pikka … äv. ticka || pikk fast sticka fast;
pikk ǫ äv. sticka hål på
pikkan oböjl. stickande s.
pilder [pi´llder] pildreð (pildrę) = piller
pilla f1 penis
pilsk pilsk
pinggstfesamlingg f3 pingstförsamling
pinna vb1 || pinn iweg pinna i väg
pinnpåik -påitşin (-påikam) -påiker
pinnpojke (vid lantmätning o.dyl.)
2
pip -in (-em) -er pip (att hälla igenom)
pipskegg -skeddşeð (-skeddşę) = pipskägg
pirrut pirrigt
piss -eð (-ę) urin, kiss
pissa … || piss ǫ sig kissa på sig,
(äv. vara (mkt) kissnödig)
pissflask -ą f1 kissflaska, urinflaska
pisskupp -in (-am) -er kisspåse, urinpåse
pisslarv [pi`ss-hlarrv] -ą f1 tygblöja
pissningg f3 kissande, kisseri, urinering,
vattenkastning
pisspruov -eð (-ę) = urinprov
pitt -n (-em) -er penis, pitt
plaindşun (i kwiðim) stinn, väderspänd,
uppblåst i magen, uppsvälld i buken
plattform -in (-em) -er plattform
plattfuot -n (-em) plattfot
plattfuotað plattfotad
plaunkbit -n (-em) -er plankbit
plaunkguov -eð (-ę) = plankgolv
plaunkstabb -in (-am) -er plankstapel
plaunkstiek -stietşin (-stietşem) -stieker
plankstek
plegåð … äv. förplägad (mätt)
plettienn -eð (-ę) = plättlagg
plettlagg -laddşin (-laddşem) -lagger
detsamma
plugg … 2. (tapp) tepil m
pluogsteð -ą f3 plogvall
plussa vb1 plussa
plussgrað -ę (-n) -er plusgrad
plyöa … || plyö upp plöja upp
plågsam plågsam
plåtkråk -ą f3 flygplan (skämts., eg.
’plåtkråka’)
plåtkräld -eð (-ę) = plåtkärl
plåttak -tatşeð (-tatşį) = plåttak
poesi -’nn (-em) poesi
poiet se puiet
pokka vb1 pocka || pokk ǫ pocka på,
insistera
pokker [po´kker] lindrig svordom || ja
pokker! (ung.:) ja visst sjutton!; pokker og!
fan också!, sjutton också!
polartrakt -ę (-n) -er polartrakt
polisaus -að (-ą) = polishus
poll se pall
polska f1 polska (polsk kvinna)
porfyrbit [po`rrfy(r)-bit] -n (-em) -er
ett stycke porfyr (porfyrbit)
porfyrbrot [po`rrfy(r)-brot] -eð (-į) =
porfyrbrott
porfyrsliper [po`rrfy(r)-hliper] -n (-am) -er
porfyrslipare
porfyrstie [po`rrfy(r)-stie] o. [porfy`(r)-stie]
-n (-nem) -ner porfyrsten
den 20 november 2015 potta … || setts non ǫ pottų sätta ngn på
pottan (el. pottkanten)
pratikk [pra"tikk] -ą f1 pratsam kvinna,
slagfärdig kvinna (eg. ’(bonde)praktika’)
priðikant se pridikant
prikk … || mitt i prikk mitt i prick
prikka … || prikk in pricka in
primula f1 primula
pringgel … äv. nasalbokstaven ǫ (skämts.)
pringgelrump -ą f1 nasaltecken i bokstaven
ǫ (skämts., eg. ’grodyngelsvans’)
priskurant … äv. (annan) katalog
prognos -n (-em) -er prognos
produsent -n (-em) -er producent
promenaðsjuklað -n (-em) snus
(skämts., eg. ’promenadchoklad’)
propeller se prupeller
propp … (t.ex. om diskpropp)
proppmett proppmätt
propsa … äv. insistera
prosjekt -eð (-ę) = projekt
protokollbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
protokollsbok
provinsialläker -n (-am) -er
provinsialläker
prufessjunell professionell
prufietisk profetisk
prugrammira [prugrąmi`ra] vb1
programmera || prugrammir in
programmera in
pruminira se prumenira
pruovningg … äv. provning
pruovstikk -ą f1 provsticka
pruovswar -eð (-ę) = provsvar
pruovåk -åk -uok -ätşeð provköra
prupeller -n (-am) -er propeller
prustata f1 prostata
prutestuirað [prutestui`rað] prostituerad
(förvrängt)
pruties -n (-em) -er protes
prya f1 prya (kvinnlig pryoelev)
pryða pryðer – pry’dde – pry’tt pryda
prärie -n (-em) -r prärie
psykulog -lo’n (-loem) -loger psykolog
puðerduos [pu"ðe(r)-duos] -ą f1 puderdosa
puesi se poesi
puiem -eð (-ę) = poem
puiet -n (-em) -er poet
pulisstasiuon se polisstasiuon
puortliðer [puo`rt-liðe·r] -liðreð (-liðrę) =
portlider
puost … || min puostem per post
puostilla f1 postilla
puostaus [puo`st-aus] -að (-ą) =, yngre: -eð
(-ę) = posthus
puostdşironummer [puo`stdśiro-nųmmer]
-numbreð (-numbrę) = postgironummer
puostkur [puo`st-kur] -’n (-em) -er postkur
puostpeningger [puo`st-pęnįŋŋger] porto
(eg. ’postpengar’)
puostprogramm [puo`st-progrąmm] -eð (-ę)
= postprogram
puoti … äv. person som påtar
puotretta [puotre`tta] vb1 : puotrett åv
fotografera av
puotå … || puotå niði peta ned;
puotå ǫ min noger, puotå ringgum noð
pyssla med ngt, hålla på med ngt
pupu … äv. pålle
purpurroð n: -ro’tt purpurröd
purra vb1 lura
pussa … äv. kyssa
pust äv. andning (andhämtning, ”flås”),
kondition || fǫ att pustn få tillbaka
konditionen
put -n (-em) -er vindpust, vindstöt
puta puter – pu’tte – pu’tt el. vb1 strömma
(spruta, fara) || puta ut puta ut; put stað
ta sig ett bloss
putrett … äv. kort (bild, ej nödvändigtvis på
person)
putsningg f3 putsning
putter vb1 muttra; puttra
pynta … || pynt til städa upp, snygga till;
pynta
pysslingg -lindşin (-lindşem) -lingger
pyssling
pytt … || pytt og! (ung.:) sjutton också!
påbuoð [på"-buoð] = (-ę) = påbud
påelsningg [på"-elsnįŋŋg] f3 påhälsning
påik … || påitşin äv. slatten (pojken)
påikkripp -in (-em) -er pojke
påikskaul -n (-am) -er pojkskola
påikskoll … äv. pojkspoling
påikwask … äv. pojkstackare
påikwegg -weddşin (-weddşem) -wegger
pojkvasker
den 20 november 2015 påisa påiser – påiste – påist flåsa (flämta);
stånka || påis yr sig klämma ur sig (t.ex. ett
svar)
påk påtşin (påtşem) påker påk
påskaftun [på`sk-aftųn] oböjl i sg, pl (ovanl.):
-aftner påskafton
påskelsningg [på`sk-elsnįŋŋg] f3
påskhälsning
påskkelingg [på`sk-kelįŋŋg] f3 påskkäring
påskmǫltið -ę (-n) -er påskmåltid
påskmust [på`sk-musst] -n (-em) påskmust
påsktembel [på`sk-tęmmbel] -n (-temblam)
-tembler påsk(a)lamm
påskwikų [på`sk-wikų·] f2 påskveckan,
stilla veckan
Päðer [pä"ðer] Peder
päðernikk -ą f1 kärrviol
pärbull -n (-am) -er potatisbulle (i äldre tid
äv. ’jäst bröd, bakat på kornmjöl o. potatis’)
pärfuoru [pä`(r)-fuoru·] f2 potatisfåra
pärluv -eð (-ę) = potatislov
pärlåv se föreg.
pärpikk -pittşin (-pittşem) -pikker
provsticka (i äldre tid: ett slags
planteringskäpp)
pärrit -n (-em) -er potatisfåra; årder
(redskap för uppdragande av fåror vid
potatissättning)
pärskälär [pä`(r)-skälä·r] -n (-am) -er
potatisskalare
pärstamp -ą f1 potatismos
pärtşäller -n (-am) -er potatiskällare
pärunrov -ę (-in) -er el. -ir päronrumpa
(päronstjärt)
rabal [ra"bal] -eð (-ę) = kokstång i öppen
spis; torkställning i öppen spis
rabbal [ra`bbal] se föreg.
raðaus -að (-ą) = radhus
raðio … || i raðio o. ǫ raðio på radio
raðioaffär [ra´ðǐo-afär] -ę (-’n) -er
radioaffär
raðioantenn [ra´ðǐo-ąntęnn] = (-em) -er
radioantenn
raðiuantenn se föreg.
raðiuapparat se raðioapparat
ragel s. … Se äv. gråspråksordlistan
ragga vb1 ragga
raiðklubb -in (-em) -er ridklubb
raikmanskripp -in (-em) -er rikemansbarn
raingendag -da’n (daem) -dågå regndag
raingin lokal variant av raingen
Raisbjärr … (två fäbodar o. …) || et
Raisbjärrs [raǐ`s-bǐäss] o. að Raisbjärr
till Risberg
raisfoll -eð (-ę) = risig mark
raita … || rait iuop resa upp samlat
raitşe se ritşe
raivstart -n (-em) -er rivstart
rak … || ǫ rak arm på rak arm (direkt)
raka vb1 räta ut
rakkdrit -eð (-į) hundskit, hundbajs ||
full i rakkdritį full i sjutton
rakkertyg -tyeð (-tyę) = rakkartyg
rakknev -eð (-į) = hundnos
ralla vb1 köra på skottkärra
rambel vb … || ramebl ǫ knalla på (rulla på)
rambelkasungg [rą`mmbel-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger pratkvarn,
(pratmakare)
rangg randşin (randşem) = rang
rappel … Se äv. gråspråksordlistan
rappelestş -eð (-ę) = träask (svepkärl) för
förvaring av dieverse småprylar
raritiet f4 raritet
rasend … äv. väldigt
raska … || rask i plocka i (som hastigast)
raskestş … Se äv. gråspråksordlistan
rassaku [ra`ss-aku·] f2 kluven haka
rauk rautşin (rautşem) rauker rauk
raungenkall -n (-em) -er rönn
raungenlov -eð (-ę) = rönnlöv
raungenstyl -n (-em) -er runskrift
raunka f1 ranka
ravel … || ravel ǫ pladdra på
reaksiuon = (-em) -er reaktion
redaktör -n (-em) -er redaktör
reddninggsaksiuon = (-em) -er
räddningsaktion
redşister -treð (-trę) = register
referens -n (-em) -er referens
reffel refflą f1 räffla
refflað räfflad
reglementsienlin reglementsenlig
rekken … || rekken gainum räkna igenom
rekkenskaper räkenskaper
rekknas rekknes – rekknes – rekknas
räknas
rekordtið -ę (-tiðn) -tiðer rekordtid
rekuskuo [re"ku-skuo] -’nn (-’mm) -skuoner
järnskoning på träspade
den 20 november 2015 rekwisita f1 rekvisita
rekå … || rek að äv. skjuta (till el. fram ngt)
åt (ngn), räcka fram ngt till ngn; rek fram
skjuta fram (om rum o. tid); rek in äv. köra
in, stoppa in; rek niði knuffa i; rek yr sig
äv. vräka ur sig
Relldaln (-dalim) Rälldalen
(dal o. fäbodställe i Älvd.)
relä -eð (-ę) = relä
rema … || rem til að nogum ryta till åt ngn
remiss -n (-em) -er remiss
rennan oböjl. rännade (spring)
rennend -eð (-ę) rännande
rennkall … Se äv. gråspråksordlistan
rennsiuok -ą f1 epidemi
(nydal., eg. ’rännsjuka’, ’löpsjuka’)
renoviringg se rinoviringg
rensa … || rens autyr rensa ur
reportas se riportas
reseft se riseft
reserv se riserv
respektira [respekti`ra] vb1 respektera
restaurira [restauri`ra] vb1 restaurera
restauriringg [restauri`rįŋg] f3 restaurering
resunemangg -andşeð (-andşę) =
resonemang
rett adj., adv. … || rett sos (äv. som) eð ir rätt
som det är
retta vb1 … || rett aut äv. uträtta; rett aut
kauvin räta på ryggen; rett aut sig räta på
sig; rett til sig rätta till sig; rett upp sig
räta på sig
retta, et tillrätta || tålå et rett (non) tala
(ngn) tillrätta
retta, min med rätta
rettfram … äv. utan omsvep
rettlieðningg f3 ordning (rätsida) ||
fǫ rettlieðningg ǫ få ordning på
rettnų … äv. strax, med ens
rettşa vb … || rettş aut sticka ut (sticka fram)
rettstşiv -ą f1 rätskiva
rettwaikserter [re`ttwaǐ(k)s-errter] gråärter
rewess se riwess
Ribbǫsn (-ǫsem) = följ.
Ribbǫsär pl Ribbåsen (fäbodställe i Älvd.)
ridder -n (-am) -er riddare
ridşier, ridşieringg se ridşir, ridşiringg
ridşistrira … || ridşistrir in inregistrera
ridşärun [ri"dźärųn] bråkig, stojig
rieða s. … || av rieð ǫ + dat. ha reda på
rieða vb … || rieð til äv. tillreda
rieðs, et … äv. redo
rieðu … || wårå rieðu äv. stå i begrepp att
riema … || riem upp snöra upp
rien adj. … äv. äkta
rieningg f3 rening; menstruation
riensint hederlig, rejäl, ärlig (renhårig,
reko)
rient äv. verkligen, riktigt
riepa vb1 : riep sig repa sig
rįesebiskrievningg f3 reseskildring
rįeskamrat -n (-em) -er reskamrat
rįestið -ę (-n) -er restid
rįesweðer [rįe`s-weðe·r] -weðreð (-weðrę) =
resväder
rieta … || riet sig ǫ reta sig på
rigavu [ri"gavu] f2 se rigåv
riglun [ri"glųn] ranglig, fallfärdig
rikonstruksiuon [rikǫnstru(k)sǐųo´n] = (-em)
-er rekonstruktion
riksdagsmann [ri´ksdags-mąnn] = (-em)
-menner riksdagsman
riksswenska f1 rikssvenska
rimmuord -eð (-ę) = rimord
rindşa s. … laggkärl, mindre laggad bytta
rindşa vb … || rindş iuop ringa samman
(ringa till gudstjänst); rindş upp ringa upp
ringgstuop -in (-am) -er hörnstolpe med
ring i öppen spis
ringgum … äv. med || iem ringgum gardn o.
iem ringgum knautą hemomkring, hemikring, hemmavid
rinoviringg [rinovi`rįŋŋg] f3 renovering
ripa f1 repa
ripå … Se äv. gråspråksordlistan
riservdielslager -lagreð (-lagrę) =
reservdelslager
risuell [ri"su-ell] -ą f1 jätteödla
risultira [risulti`ra] vb1 resultera
rita f1 rits, linje
ritbuord -eð (-ę) = ritbord
riturkuwert -eð (-ę) = returkuvert
rivin [ri"vįn] n: riveð, pl: rivner riven
riwess [riwe´ss] -n (-em) -er revers,
skuldsedel
rjoppkall -n (-em) -er riptupp
rjoppkelingg f3 riphöna
rjoppuon -ą f1 detsamma
roð … || sjǫ ro’tt se rött
roðferg -ą f1 rödfärg
den 20 november 2015 roðferg vb1 rödfärga
roðkåv -in (-em) -er nyfödd, fortfarande
rödaktigt färgad älgkalv
roðlakirað rödlackerad
roðlineð 18 backnejlika
roðrandun rödrandig
roðröv -in (-im) -ir rödräv
roðsprit -n (-em) rödsprit
roðwin -eð (-ę) rödvin
roðårun rödhårig
rol … Se äv. rål i gråspråksordlistan
Rombolieðę (-lieðn) Romboleden
(Pilgrimsleden)
rǫ’n … äv. sippra
rostmynt -ą f1 knölsyska
rota … || rot nið klottra ned (kasta ned)
rottnsker -eð (-į) = vittrande diabas
rotun klottrig
rovklikk [ro"v-klikk] -klittşin (-klittşem)
-klikker skinka (på människa)
rovslätşer [ro"v-hlätśer] -n (-am) -er
rövslickare
rovuol … äv. arsel, skithög (ss. govt skällsord)
rubin = (-em) -er rubin
ruðå äldre grundf. t. ruðu
rufsa -ð (rufsą) = hö på slag
rugdieg [ru"(g)-dieg] -die’n (-dieem)
rågdeg, rågkaka (kaka av rågmjöl o. vatten)
rugflatşi [ru"(g)-flatśi·] -n (-flåkåm)
rågbrodd
rugi … || min rugå med råge
rugom [ru"g-ǫm] -in (-em) råghalm
ruin = (-em) -er ruin
rukkband -eð (-ę) = band till vagga el.
gunga, upphängd i taket
rukkfikk -ą f1 rockficka
rukkslag -slaeð (-slaę) = rockslag
rukkstyört -n (-em) -er rockskört
rukkwaingg -waindşin (-waindşem)
-waingger vinge på spinnrock
(spinnvinge)
rulla … || rulla ut rulla ut; rull iweg rulla i
väg; rull runt rulla runt
rulltårt -ą f1 rulltårta
rullwaingg -waindşin (-waindşem)
-waingger = rukkwaingg
ruman = (-em) -er roman
rumantik se romantik
18
Oviss böjning
rumensk rumänsk
rumpa s. … äv. ändan av varpen (vävrumpa);
äv. rumpa ss. flottningsterm (sista stockarna
vid flottningen)
rumpa vb … Se äv. gråspråksordlistan
rumpdrag -draeð (-draę) = rumpdrag
(fiktivt redskap man skickade barnen efter,
när det skulle bli slakt)
rumpeddşeð rumphugget
rumpess -eð (-ę) = s med cedilj (förslag)
rundel … äv. rundel
rundstav -in (-im) -ir rundstav
ruogardssyn [ruo"ga(rd)s-sy̢n] -ę (=) -er
gärdsgårdssyn
ruomesk romersk
ruop … || werd i ruopeð komma i ropet
ruopa … äv. gala (om gök)
ruotfyll -fyller – -fylld – -fyllt rotfylla
Ruotskansn (-skansem) Rots Skans
ruova … Se äv. gråspråksordlistan
ruovenlot se ruovlot
ruovol -ą f1 rovolja
rupsa se rufsa
rusa … || rus stað rusa åstad
rusta … || rust åv sig göra sig i ordning att
fara
rustningg f3 utstyrsel
(kläder för spec. ändamål
rutin = (-em) -er rutin
rutta lokal variant av rotta
rutå lokal variant av rotå
rwaiða … äv. svänga ihop (laga till)
ryðsåg -såę (-så’n) -såger röjsåg
rygg … || atrǫ ryddşem (bvak) på ryggen;
mitşið attǫ ryddşin bra ställt (gott ställt;
eg. ’mkt bakom ryggen’); wend ryddşin að
vända ryggen åt, ta avstånd från
ryggkųot -ą f1 ryggkota
rykk ryttşeð (ryttşę) = ryck
rymdkall -n (-em) -er rymdfarare,
astronaut
rymdmǫtt -eð (-ę) = rymdmått
Rymmą f1 Rymman (Rymån) (å i Älvd.)
Rymmdaln (-dalim) Rymdalen
(Rymmans dalgång i Älvd.)
rymska … harkla sig (småharkla sig)
rynkkragi se följ.
rynktkragi [ry̢ `ŋŋk(t)-kragi·] -n (-krågåm)
-kragir talg kring tarmarna (på slaktdjur)
rynktkrågå -n se föreg.
den 20 november 2015 rytteri -eð (-ę) -er el. oböjt rytteri
ryttş se rykk
ryttşa … || ryttş los rycka loss
ryttşan oböjl. ryckande
ryökta … || ryökt upp städa upp
ryöktgräjur skönhetsartiklar
(äv. ’ryktredskap’)
ryöktkupp -in (-am) -er necessär (nydal.)
ryöra s. … äv. smet
ryöra vb … || ryör sig um röa sig om
ryörelsmönster -mönstreð (-mönstrę) =
rörelsemönster
ryötşelin rejäl
rå vb rår – rå’dde – rå’tt rå || rå ǫ rå på;
rå sig siuov rå sig själv
1
råð … || dşärå sig nog råð klara sig, reda
sig; dşävå nogum nog råðer ge ngn råd;
et råðs till råds; wårå inggų eller råð åtǫ
inte vara ngt annat att göra än (att)
råðas wið … äv. samråda
råðaus -að o. -eð (-ą o. -ę) = rådhus
råðdşärå … äv. samråda
råðskli tillrådligt
råðsärr [rå´(ð)s-ärr] -n (-am) -er rådsherre,
rådman
råkå s. äldre grundf. t. raku
råkåduoninggsgematt [rå"kådųonįŋs-gęmatt]
-eð (-ę) = raklåda
råkågräjur [rå"kå-gräǐur] rakgrejer,
rakdon
råkålåð [rå"kå-låð] -a f1 raklåda
råså … || råså auti ramla i; råså iuop rasa
ihop, rasa samman, ramla ihop, falla ihop;
råså niði ramla i
råweðer [rå"-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
råväder, rått väder
räða … || räð upp sig skrämma upp sig
(jaga upp sig)
röntgenavdielningg f3 röngtenavdelning
röverkaul -ą f1 rövarkula, rövarnäste
rövåaktun [rö"vå-akktųn] rävaktig
rövågard [rö"vå-gard] -n (-em) -er rävfarm
rövåsaks … Se äv. gråspråksordlistan
sabbatsår -eð (-ę) = sabbatsår
saftglas -eð (-į) = (ett) glas saft
sagu … äv. skröna
saiða … || að saiðun åt sidan; et saiðes åt
sidan; ev að saiðu åsidosätta; ǫ båð(um)
saiðum um på båda sidor om
saiðå se saiða
saingg … || (kaffi) ǫ saingg (kaffe) på
sängen
sainggbard -eð (-ę) = sängkant
sainggokker hyvelspån att ha i madrassen
sajan oböjl. talesätt (uttryckssätt)
sak … || (eð ir) inggų sak äv. (det är ) inga
problem; saker og tingg saker och ting
sakfråg -ą f1 sakfråga
sakkstie [sa`kkstie] i regel oböjt sakristia
sala vb1 sala
salaungger [saląu`ŋger] -n (-am) -er
salongsgevär
salin … || įe salig blandningg en salig
blandning
salmbuok … äv. bladmage (skämts.)
salubu [sa"lu-bu] -’tt (-nę) = svalbo
saluklukk … äv. vintergröna, vitpyrola
salukuonn [sa"lu-kųonn] -eð (-ę) =
sporkapsel på björnmossa
same samin (samam) samer same
samfelld samfälld
sammanstellningg f3 sammanställning
sams … || sams min + dat. sams med
samyöv [są`mm-yöv] vb1 samöva
sandstrand -ę (-n) -er sandstrand
sandtrav -in (-em) sandtrav
sarg sardşin (sardşem) sarger sarg
sarkofag -fadşin el. -fa’n, äv. -fagin (-fadşem
el. -faem el. -fagem) -fager sarkofag
sarkufag se sarkofag
Satan snarast oböjl. Satan
sats … || tag sats ta sats
saunggblað = (-į) = sångblad
saunggbuok -buotşę (-buotşin) -byöker
sångbok
saunggfugel [sąu`ŋg-fuge·l] -n (-fuglem)
-fugler sångfågel
saunggdans -n (-em) -er (ung.) danslek
saunka … || saunk att äv. plocka ihop,
samla ihop
saur … äv. vattensjuk || kumå saurt etter
komma surt efter
saurdieg -die’n (-dieem) -dieger surdeg
sauriemt -n (-am) -er surjämte
saurland -eð (-ę) = vattensjuk mark,
(ung.:) kärr
saurlent (ung.:) sidlänt
saurströmingsskalas -eð (-ę) =
surströmmingsskiva
den 20 november 2015 saurweðer [sau`r-weðe·r] -weðreð (-weðrę)
ung. gråväder, regnväder (mulet, småregnigt)
sauvelstor …
Se äv. sauvelstår i gråspråksordlistan
sav -in (-em) sav
sę … äv. då
sebra f1
sekretirer se sikritirer
sekstett -n (-em) -er sextett
sela … || sel iweg avyttra, göra sig av med,
sälja bort
selas seles – seldes – seldas säljas ||
(stugų) al selas (ung.:) (stugan) är till salu
(eg. ’stugan ska säljas’)
selldşifter cellgifter
selleri -n (-em) selleri
selta f1 sälta
semesterwiku [seme`sste(r)-wiku·] f2
semestervecka
sendningg f3 sändning
senografi -’nn (-em) -er scenografi
sent -n (-em) = cent
serviringgsfat -eð (-į) = serveringsfat,
uppläggningsfat
servistekniker -n (-am) -er servicetekniker
sęs se ses
sett … || upǫ sett og wis på sätt och vis;
upǫ ymsų sett på olika sätt
settsa … || set að äv. ansätta, sätta åt; set
dait sätta dit; set fram sätta fram; servera; set i sätta i; inbilla; set in peninggą i
baunkų sätta in pengar på banken; sett sig
in i sätta sig in i; setts sig upp mųota sätta
sig upp mot; set werd ǫ sätta värde på
setubräð [se"tu-bräð] -eð (-ę) = sittbräda
seva vb1 : sev yr skrapa ur (gröpa ur)
sidiels [si"diels] särdeles, speciellt
sidir … Se äv. sidira i gråspråksordlistan
sidiran [sidi`rąn] oböjl. förlorande, förlust
sidşienesk -ą f1 zigenerska, romsk kvinna
sįefattað [sįe"-fattað] trögfattad
sįetainkt [sįe"-tąǐŋkt] trögtänkt
sientainkt se föreg.
sigå … || sigå åv ge sig av (så sakteliga)
siega f1 tungt motlut
sikka … || sikk nið sjunka ned; sikk åv
äv. magra
sikklingg -lindşin (-lindşem) -lingger
sickling
sikt -n (-em) -er sikt (ss. husgeråd,
i sht mjölsikt)
sikt -ę (-n) sikt (möjlighet att se)
sil … äv. durkslag
sili … äv. säkerhetsbälte (skämts.)
Siljansnęs Siljansnäs
silo -n (-em) -er silo
siltapp -in (-em) -er grov, virkad silduk
(anv. som silvadd)
silskål -ę (-n) -er silskål
siltşespapir [si`lltşes-papir] -eð (-ę) =
silkespapper
silu se silo
siluett -n (-em) -er silhuett
silverbelt -eð (-ę) = silverbälte
silverbrå’ss -n (-em) -er silverbrosch
silverkryttş -ą f1 silverkrycka
silverruov -ą f1 silverrova
silverte -eð (-ę) silverte
silåput [si"lå-put] -ą f1 selputa
simesterweðer [sime`sste(r)-weðe·r] -weðreð
(-weðrę) = semesterväder
siminatör -’n (-em) -er inseminatör
simma simm – samm (äv. somm) – summeð
sinant [siną´nnt] genant
sinapsbutt [sį"naps-butt] -n (-em) -er
senapsburk
sinapskuonn [sį"naps-kųonn] -eð (-ę) =
senapskorn
singen vb1 : singen nið, singen i stakk o.
singen iuop segna ned
sinirend … äv. generande
sinirlin [sini`(r)lįn] genant
sinne … || åvå i sinnę ha i sinnet
sinnun argsint, häftig till humöret, ilsken
sirkelsåg -såę (-så’n) -såger cirkelsåg
sirkus -n (-em) -er cirkus
sirkusgubb -in (-am) -er cirkusartist
(cirkusgubbe)
sitruonpress -n (-em) -er citronpress
sitter sittrą f1 cittra
sittopp se sittupp
sittsa … || sitts fast se fast; sitts inne sitta
inne; sitts ǫ äv. lifta
sittsdåin -ą f1 sittdyna
sittupp [sit(t)u´pp] -in (-em) -er sittopp
(smäll)
siuokbisyök -bisyötşeð (-bisyötşę) =
sjukbesök
Siuokkassą f1 Försäkringsskassan
den 20 november 2015 siuov … || eð ser sig siuovt det säger sig
självt; siuov sig äv. självrådig; självisk:
(wårå) fer sig siuov (vara) för sig själv, i
ensamhet
siuovstendun självständig
siuovwekseð se följ.
siuovweksn n: -wekseð självvuxen
siuovwekst se föreg.
sivil civil
sivilfeswar -eð (-ę) = civilförsvar
sjakk … || sjakk matt schack matt
sjarmun variant av stşarmun
sjǫ … || sjǫ etter äv. ta hand om; vittja;
sjǫ fram að se fram emot; sjǫ frǫ sig äv.
ha god sikt; sjǫ nið ǫ se ned på; sjǫ sig
umringg se sig omkring; sjǫ um se till,
passa
1
sju s. sju’nn el. sjunn (sju’mm el. sjumm) -er
sjuttisju sjuttiosju
sjuttitaleð (-talį) sjuttiotalet
sjuttitwå sjuttiotvå
sjuttjǫ … || eð wete sjuttjǫ det vete sjutton
sjuttjǫundraðtaleð … || attrǫ o. ǫ sjuttjǫundraðtalį på 1700-talet
sjåpun sjåpig
sjägel … Se äv. gråspråksordlistan
sjäkk … Se äv. gråspråksordlistan
sjäks s. se seks
sjäksmann = (-em) -menner sexman
(medlem av kyrkostämman)
själslin själslig
skabba vb1 slå (meja, i sht kort el. glest gräs)
skabbröv -in (-im) -ir skabbräv
skaiðakningg [skaǐ`ð-aknįŋŋg] f3
skidåkning
skaiðdyr -ą f1 skidspår
skaiðkringgel … äv. truga (tryga)
skaiðlöper -n (-am) -er skidlöpare
skaiðrenningg f3 skidåkning
skaiðtşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
dragkälke med skidliknande medar
skaiðåker -n (-am) -er skidåkare
skaina skain – stşien (äv. skien) – stşinið (äv.
skinið) || skain gainum skina igenom
skakkelkrepp -ą f1 skakelträ
skakkelslå -slonę (-slo’nn) -slåer skakelslå
skakun … äv. skakis (rädd)
skala f1 skala
skalm … äv. skänkel
skamperdruttşin … 3. salongsberusad
(eg. ’snälldrucken’)
Skandinavien Skandinavien
skandinavisk skandinavisk (nordisk)
skanna … || skann in skanna in
Skansfest -ę (-n) -er Skansfest
(fest på Rots Skans)
skapa …|| int iet skapend dugg inte ett
skapandes grand (el. dugg); skap um sig
göra om sig
skapels -ę (-n) -er skapelse
skapli skapligt
skaplit adv. (nyare variant av) skapli
skard … äv. harläpp (harmyntskåra)
skardtytt -ą f1 harmynt kvinna
skarp … || ǫ skarpin el. upǫ skarpin
på skarpen
skarpbokk -bottşin (-bokkam) äv. fast mark
skarpbröðgǫs -ę (-n) -er hård smörgås
skarpbullsmyörgǫs -ę (-n) -er detsamma
skarpgǫs -ę (-n) -er detsamma
skarpgras -eð (-į) stagg
skarpland -eð (-ę) hård, torr mark
skarpskari [ska`rrp-skari·] -n (-skåråm)
hård skare
skarpskårå -n se föreg.
skartytt lokal variant av skardtytt
skaula … || skaul in sig skola in sig;
skaul upp sig skola sig, utbilda sig
skaule … || old skaulan äv. undervisa
skaulbög -bö’n (-böem) -böer
skolryggsäck
skaullieðningg f3 skolledning
skaulunggduom -in (-em) -er skolungdom
Skaulwertşeð (-wertşę) Skolverket
skaulår -eð (-ę) = skolår
skaulåvslutningg f3 skolavslutning
skautknaiv -in (-em) -er scoutkniv (dolk)
skavi -n (skåvåm) skavir skavjärn
skavu f2 tunn skiva, liten bit; skavjärn
skekta vb1 sprätta
skemma … || skemm aut skämma ut …
skela vb1 skela
skelklipp se skelåklipp
sker … Se äv. gråspråksordlistan
skerpa f1 fast mark; hårdvall
skettş -n (-em) -er sketch
skissa vb1 skissa
skolle … || eð ir skoll ǫ om-dar han har ett
gott huvud (han är intelligent); stand ǫ
skollam stå på huvudet
den 20 november 2015 skotertşåk -tşåtşin (-tşåkam) -tşåker
skoterkälke
skrabb -eð (-ę) kort o./el. glest gräs
2
skrabba vb1 slå (meja, i sht kort el. glest
gräs)
skraintşienn -eð (-ę) = skränkjärn
skraintştaungg -taundşę (-taundşin)
-taungger skränktång
skrambel vb1 … || skrambel åv skramla i
väg (skramlande ge sig i väg)
skrapu … äv. tillrättavisning
skraunggel vb1 skramla
skrema … || skrem laiveð yr skrämma livet
ur; skrem undǫ skrämma bort
skrenka skrenker – skrenkte – skrenkt
se skraintşa
skrenktaungg se skraintştaungg
skrentşienn se skraintşienn
skreppdrait -n (-em) -er skrythals,
skrytmåns, skrytsam person, skrävlare,
skrävelmåns
skrieva … || skriev að äv. skriva över; skriev
etter äv. rekvirera; skriev rieðu skriva
färdigt, skriva klart
skrievbräð -eð (-ę) = tangentbord
(eg. ’skrivbräde’)
skrievtavel [skrie`v-tave·l] -tavlą f1
skrivtavla
skrievtekken -tekkneð (-tekknę) =
skrivtecken
skripa f1 rispa, reva
skripta vb1 || skript sig avslöja, säga som det
är; skript upp tillrättavisa
skript sig … äv. bekänna
skriptli skriftligen, skriftligt
skriskuo [skri"-skuo] o. skrisskuo se
skrikkskuo
skroffler [skro`ffler] skrofler
skromtkall -n (-em) -er spöke
skruð -n (-em) -er skrud
skrukknað skrumpen
skruotstie -n (-nem) skrotsten
skrupler skrupler
skruva … || skruv til skruva till; skruv upp
skruva upp; skruv åv skruva av
skrykkel vb1 : skrykkel til buckla till
skrymta vb1 skrymta, hyckla
skrymter … äv. hycklare
skrynklun skrynklig
skråitan oböjl. skrytande (skryt)
skråpå s. äldre grundf. t. skrapu
skråpå vb …|| skråpå att skrapa upp;
skråpå rient skrapa rent
skråtå … skråtå að äv. huta åt
skräpa vb1 … äv. ligga och skräpa
skröna f1 skröna
skuggun skuggig
skuld … || wårå i skuld að nogum fer noð
vara skyldig ngn ngt
skulda … äv. anklaga
skuldsett skuldsatt
skumma … skumma (ögna igenom) …
skuoduos [skuo"-duos] -eð (-į) skohö
skuoduosgras [skuo"duos-gras] -eð (-į)
blåsstarr
skuogskåj [skuo´ks-kåǐ] -ą f1 skogskoja
skuokartaungg [skuo"-kartąuŋŋg] -taundşin
(-taundşem) -taungger skokartong
skuokupp [skuo"-kupp] se estskuokupp
Skuolos-Pär [skuo"los-pär] oböjl. Nalle
(ss. noanamn på björnen)
skuona vb1 skona
skuonlin skonsam
skuonsam detsamma
skuopar -eð (-į) = (ett) par skor
skuorpiuon se skorpiuon
skuospaik [skuo"-spaǐk] -spaitşin (-spaitşem)
-spaiker skospik
skuostuol -n (-em) -er verkstol
skuoterspuor se skoterspuor
skuotrett [skuo"t-rett] raka vägen
(eg.: ’skottrakt’, ’rakt som ett skott’)
skuouonn [skuo"-ųonn] -eð (-ę) = skohorn
skuti, skutå se mysuskuti
skwalderblask -ą f1 skvallertidning
skwalderduos -ą f1 nummerpresentatör
skwaldertiningg [skwa`llde(r)-tįnįŋŋg] f3
skvallertidning
skwekt … || sienest skwektn el. bara skwektn
slatten
1
skwella vb … äv. eka
skwett se skwekt
skåðebröð = (-ę) skådebröd
skåj … || fer skåjs skuld för skojs skull
skåjeri -eð (-ę) -er el. oböjt skojeri
skåjsam skojfrisk, skämtsam
skåkå … || skåkå i (+dat) skaka, ruska om;
skåkå nið skaka ned;
skåkå skollam skaka på huvudet
den 20 november 2015 skåkån [skå"kǫn] oböjl. s. skakande
(skakning)
Skåkå-Pär Shakespeare (skämts.)
skåla … || skål in skåla in
skålåknaiv [skå"lå-knaǐv] -in (-em) -er
skalkniv
skåpklink -ą f1 skåpvred
skåråbrind … äv. älg som jagas på skaren
skåtå äldre grundf. t. skatu
skåvå -n se skavi
skåvå f2 äldre grundf. t. skavu
skära … äv. bromsa
skäta … || skät i äv. skarva i
skätningg f3 skarv
slabba vb1 slarva || slabb til slarva ihop,
tota till, slarvigt åstadkomma ngt
slabbjakk -jattşin (-jattşem) -jakker slarver
sladdlos sladdlös
slag … || åv ollum (el. oll) slagum
av alla slag; åv ymsum slagum äv. av olika
slag
slagg … Se äv. slaggen i gråspråksordlistan
slagutrusk [hla"gu-trussk] vb1 tröska för
hand, slagtröska
slaið se följ.
slaiðn [slaǐ`’n] n: slaið, pl: slai’nner slagen
slaindşa … || slaindş aut slänga ut; slaindş
auti äv. kasta i; slaindş til få till
slaindşrukk -ą f1 slänggunga
slaindşun slängig
slaindşuorv -eð (-ę) = orv med krokformat
övre handtag
slaken äv. slaka (göra slak)
slaktkrytyr [hla`kkt-krytyr] -eð (-ę) =
slaktdjur
slanun slanig (slanformig)
slappen vb1 : slappen åv slappna av
slarva vb1 … || slarv brott äv. slösa bort;
slarv frǫ sig slarva ifrån sig
slarvkalas -eð (-ę) = trasgille
slaska vb1 slaska
slaskfyör -eð (-ę) slaskföre
slasktratt -n (-em) -er slasktratt
slaunggaktun slangspråklig (slangbetonad)
slaunggauttryttş -eð (-ę) = slanguttryck
slaunggergron -ę (-gro’nn) -er hög, smal
gran (med klent kvistverk)
slaunggermakaruonur pl spagetti
(nydal., jfr föreg. o. följ.)
slaunggertoll -n (-em) -er hög, rak tall utan
grenar under kronan
slaver vb … || slaver ǫ pladdra på
slaverjäll -n (-am) -er estrad
(nydal.; eg. ung. ’pladderläktare’)
slavisk slavisk
slekte se släkte
slektingg se släktingg
sleppa … || slepp auti äv. släppa i; slepp
etter äv. (släppa och) lämna kvar; slepp ini
släppa in; slepp til äv. avstå ifrån
slerpsliri -n sävsparv. Se FNB
sliemlösend slemlösande
sliet … Se äv. slieta o. slietn i gråspråksordlistan
slieta … || sliet til äv. släta till
slikåbit [hli"kå-bit] -n (-em) -er jazzlåt
slingga slingg – slaungg (ofta äv. slongg) –
slundşeð
slinka … || slink nið slinka ned
slipaus -að el. -eð (-ą el. -ę) = sliphus
sliper [hli`per] -n (-am) -er slipare
slipwattn … slipvatten; lättmjölk (skämts.)
slirun slirig (äv. om ovårdat språk)
slugkelingg [hlu`g-kelįŋŋg] f3 klok gumma
(med övernaturliga insikter)
slumpa vb1 slumpa || slump brott slumpa
bort; slump sig slumpa sig
slunggkripp -in (-em) -er kusinbarn
slunt -n (-em) -er slatt (bottenskvätt, rest)
slusk slustşin (slustşem) slusker slusk
slut … || tusands slut stört omöjligt
slutstasiuon = (-em) -er slutstation
slutsuom -ą f1 slutsumma
slyra f1 trasa (slitet o. trasigt klädesplagg)
slyrun trasig (sliten)
slyöða f1 katsa, pata (fiskfälla)
slyögd [hlyögd] se slyög
slå … || slå fil slå fel; slå iuop slå ihop (slå
samman)
slådraingg [hlå"-drąǐŋg] -draindşin
(-draindşem) -draingger slåtterdräng
slågå äldre grundf. t. slagu
slålag [hlå"-lag] -laeð (-laę) = slåtterlag
slåpåtytta [hlå"på-tytta] f1 kvinnlig
pratkvarn (pratmoster); skvallerbytta,
skvallerkäring
slåtermasin [hlå`te(r)-masįn] = (-em) -er
giljotin (nydal., eg. ’slaktmaskin’)
släktbuok [hlä`kt-buok] -buotşę (-buotşin)
-byöker släktbok
den 20 november 2015 släktfremmand [hlä`kt-fręm(m)ąnnd] = el. -eð
(-ę) = släktbesök, släktfrämmande
släktfuosk [hlä`kkt-fuossk] vb1 släktforska
släktlieð [hlä`kkt-lieð] -eð (-ę) = släktled
släkttavel [hlä`kt-tave·l] -tavlą f1 släkttavla
släkttreff [hlä`kt-treff] -in (-em) -er
släktträff
släpa … || släp minn sig släpa med sig
slöiet f4 slöhet
smak … || foll i smatşinfalla i smaken
smaksak -satşę (-satşin) -saker smaksak
smalend -n (-am) -er smalända
smart smart
smell … äv. knall
smella … || smell til smälla till
smertlindringg f3 smärtlindring
smertstillend smärtstillande
smiðstugu [smi`-stugu·] f2 smedja
smiðtaungg -taundşę (-taundşin) -taungger
smidestång
smįeksam smeksam
sminkningg f3 sminkning
smǫferdun … äv. långsam, sävlig
(om person)
smǫgręsas [smǫ"-gręsas] -gręses -gręstes
-gręstas småflina
smǫgräjur [smǫ"-gräjur] f1 småsaker
(smågrejer)
smǫkaku [smǫ"-kaku·] f2 småkaka
smǫkrek [smǫ"-krek] pl: = smådjur
smǫlieð [smǫ"-lieð] n: -lie’tt småelak
smǫråðun … äv. ambivalent
smǫskaullärer -n (-am) -er småskollärare
smǫskell [smǫ"-skell] -skeller -skelld -skellt
småskälla
smǫsnaj [smǫ"-snaǐ] -snair -sni’dd -snieð
småsnöa, snöa lätt
smǫspaik [smǫ"-spaǐk] mest pl -spaiker
småspik || eð raingner smǫspaikär det
regnar småspik
smǫsyskun [smǫ"-syskųn] -eð (-ę) =
småsyskon
smǫtşälker [smǫ"-tśällker] mindre
parkälkar
smǫö [smǫ"-ö] -’tt (-nę) småhö
SMS SMS:eð (SMS:ę) = SMS
smuord smord || sos smuort som smort
smyra vb … || smyr in sig smörja in sig;
smyr nið sig smörja ned sig; smyr skryttşur
sminka sig (skämts., eg. ’smörja rynkorna’);
smyr upp smörja (upp)
smyrningg f3 smörjning
smyörknaul [smyö"(r)-knaul] -n (-em) -er
smörklump
smyörpapir [smyö"(r)-papir] -eð (-ę) =
smörpapper
småkå … || småkå i sig smaka lite (av ngt),
få sig en smakbit (av ngt);
småkå ǫ smaka på
snapsglas -eð (-į) = snapsglas
snapswais -ą f1 snapsvisa
snavlingg [sna"vlįŋŋg] -lindşin (-lindşem)
-lingger (liten) matbit, t.ex. ss. aptitretare
snęsa snęser – snęste – snęst snäsa || snęs
til að snäsa (till) åt; snęs åv snäsa av
snettelin … äv. bekväm || snettelit äv.
bekvämt, enkelt
sniðå sniðär – sniðäð – sniðåð harva snett
(diagonalt) över åkern
snįeð adj. … äv. berusad
snįeð s. oböjl. : ǫ snįeð på sned
snįe’dda vb1 snedda
snįeðspuor -eð (-į) = snedspår;
(mer el. mindre skämts.:) sidospår
snįesland -eð (-ę) = snesland
snįesstor -’n (-em) -er snes
snikka … || snikk til äv. verka
(ansa hov el. klöv)
snisstor se snįesstor
sniųo vb se snųo
sniųoby … dat. äv. (-byem)
sniųodamb [snǐųo"-dąmmb] -eð (-ę)
tunt snölager, se snötäcke
sniųodemb [snǐųo"-dęmmb] -in (-em) -er
se sniųodemp
sniųokaus [snǐųo"-kaus] -eð (-ę) = snökaos
sniųolǫs [snǐųo"-lǫs] -eð (-ę) = snölås
sniųoryör -ą f1 snömodd, modd
sniųoröv [snǐųo"-röv] -in (-im) -ir snösläde
(snöräv)
sniųostşyffel -n (-stşyfflem) -stşyffler
snöskyffel, snöskovel
sniųoųoweðer [snǐųo"-ųoweðe·r] -weðreð
(-weðrę) = snöoväder
sniųowitter [snǐųo"-witter] -n (-wittrem)
-wittrer snövinter
snǫð … || snǫð rovę bara stjärten
snǫðligiet … äv. fy! (vid ngt eländigt)
snǫðsklit se snǫðlit
den 20 november 2015 snǫla se snǫlas
snǫlskoll -n (-am) -er snåljåp
snorbus … äv. snorunge, snorvalp
snorkrakk [sno"(r)-krakk] -krattşin
(-krattşem) -krattşer
förkyld o. snuvig person
snubbel vb1 snubbla
snuggas snugges – snugges – snuggas
luggas
snullbersbljomm -in (-am) -er
smultronblomma
snuopen se snuopin
snuopin n: snupeð, pl: snuopner snopen
snųopin se föreg.
snurr -n (-em) -er snurr
snusgubb … äv. brandlilja
snutt … äv. snutt
snuva … || åvå snuvų ha snuva
sny̢örend -n (-am) -er snörstump
sny̢örstump -in (-em) -er detsamma
so … || dait so dit där; so og so si eller så
(så och så); so til i så måtto
sokkennammen -namneð (-namnę) =
sockennamn
sokkenspråk -språtşeð (-språtşę) =
sockenspråk
sokkenstemmen -stemną f1 sockenstämma
sokkerkupp -in (-am) -er sockerpåse
sokkerpilder -pildreð (-pildrę) =
sockerpiller
sokkersträer -n (-am) -er sockerströare
sokkerströer se föreg.
soklart såklart
soldatiem -eð (-ę) = soldathem
soldatliv -eð (-ę) soldatliv
solta f1 sälta
soltað adj. salt
soltaðfisk -fistşin (-fistşem) -fisker saltfisk
(saltad fisk)
soltaðflesk -flestşeð (-flestşę) salt fläsk
soltaðn se soltað
soltaðsild … äv. saltsill
soltkupp -in (-am) -er saltpåse
soltkwenn -ę (=) -er saltkvarn
soltniųop -ę (-in) -er (en) nypa salt || tågå
min soltniųopin ta med en nypa salt
solttann … äv. bit av grovsalt
so-menn [so-mę´nn] : naj (el. näj) so-menn
nej visst inte, nej verkligen inte, nej inte
alls
sommen … || sommen frǫ somna ifrån
somun sömnig
somor med sammans. se såmår
sorgligiet [so`rrgligiet] f4 sorglighet;
bedrövlighet
sort … || non sortes någon sorts; åv oll(um)
sortum av alla sorter
sortiment -eð (-ę) = sortiment
sortir … || sortir undǫ sortera bort
sos … || sos mjäst som mest
sov vb se såvå
sovald [so"valld] -n (-am) -er sömntuta
sovningg [so"vnįŋŋg] f3 sovande (sömn)
spaika … || spaik ǫ spika på
spailblaunk spegelblank
spaile … Se äv. spajel i gråspråksordlistan
spajklien … äv. kräksjuk
spajslestş -ą f1 spya
spanska f1 spanska (språket)
sparktur -’n (-em) -er sparktur
sparris -n (-em) -er sparris
sparsamiet [spa"(r)sąmiet] f1 sparsamhet
spesialtekken -tekkneð (-tekknę) =
specialtecken
spienna … || spienn att sparka igen; spienn
avut sparka bakut; spienn i kämpa på;
spienn mųota spjärna emot; spienn ǫ
sparka på; spienn upp sparka upp
spiessglas -eð (-į) = spetsglas
spietsglas se föreg.
spilå … || spilå kuort spela kort; spilå ǫ filun
spela fiol; spilå yvyr spela över (öva)
spinat -n (-em) spenat
spinatsupp -ą f1 spenatsoppa
spinna … || spinn in sig trassla in sig
spinnesk -ą f1 spinnerska
spinnrukkwaingg [spį`nnruk-wąǐŋg]
-waindşin (-waindşem) -waingger
vinge på spinnrock (spinnvinge)
spisial- se spesialspiskruok … äv. gammaldags, enkel skridsko
av järn
spitaklun [spita`klųn] tokrolig
spitälską [spi"t-ällską] spetälska, lepra
Spiuotmųorsju’nn (-sju’mm) Spjutmosjön
(konstgjord sjö på gränsen mellan Älvd. o.
Mora)
spjaunggel vb1 : spjaunggel iweg
vingla i väg
spjottun äv. sprallig
den 20 november 2015 spjåke … äv. smalt träd, träd med klen stam,
speta
spjål … äv. långt, smalt uppskjutande växtskott, (äv. om andra smala, uppskjutande
föremål). Se äv. gråspråksordlistan
spjälkas spjälkes – spjälkes – spjälkas
spjälkas (splittras, klyvas)
sporta vb1 sporta
sportklubb -in (-em) -er sportklubb
sprattel … || sprattel fuotum sprattla med
benen
sprattelgubb -in (-am) -er sprattelgubbe
spretta … Se äv. gråspråksordlistan
sprettas sprettes – sprettes – sprettas
sprattla, sprätta (spritta)
spruta … || sprut in spruta in
språka … äv. samtala
språkgrupp -in (-em) -er språkgrupp
språkintress -eð (-ę) = språkintresse
språkintressirað språkintresserad
språkkall -n (-em) -er språkman
språkmennistş [språ`k-męnni·stś] -ą f1
språkman (språkmänniska; språkvetare)
språkwetnskaper -n (-am) -er
språkvetenskapsman, språkvetare
språkwård -ę (-n) språkvård
spunt -ę (-n) spont
spuntan se spontan
spuoråmasin [spuo"rå-masįn] = (-em) -er
spårmaskin
spuorårakk [spuo"rå-rakk] -rattşin (-rakkam)
-rakker spårhund
sputta … || sputt upp spotta upp
spyra … || spyr aut fråga ut, förhöra,
intervjua
spyran oböjl. s. frågande
spå … äv. förutsäga || spå til spå
spåkall [spå"-kall] -n (-em) -er spåman
spåkelingg [spå"-kelįŋŋg] f3 spåkäring
spåmann [spå"-mąnn] = (-em) -menner
spåman
spårsniųo -’nn (-’mm) spårsnö
spö oböjl. spö (stryk)
spörsmǫl [spö´s-mǫl] -eð (-ę) = spörsmål
spöstraff [spö"-straff] -eð (-ę) = spöstraff
spötşa … || spötş sig äv. larva sig
stab -in (-em) -er stab
stað s. … pl dat.: stäðrum
staðium staðieð (staðię) staðier stadium
staðsdiel -n (-em) -er stadsdel
staðun … äv. robust
staiga … || staig upp uppstå; staig upp att
återuppstå; staig yvyr kliva över
staindşa … || staindş att stänga igen, stänga
till, slå igen
staingsl se stainggsel
stakkarest se följ.
stakkars stackars || Stakkars dig! o.
Stakkarest dig! Stackars dig!
stakkas se stakkars
stampa … äv. stöta, mosa
stą’n … äv. ligga kvar (om snö) || stą’n etter
sitta kvar; stą’n åv äv. avstanna
standa … || stand upp äv. uppstå;
stand upp att återuppstå
standardpruov -eð (-ę) = standardprov
standardspråk -språtşeð (-språtşę) =
standardspråk
standardövdalsk -ą f1 standardälvdalska
standskuog -skuo’n (-skuoem) -skuoger
ståndskog
stangnasiuon = (-em) stagnation
starrdşietingg … äv. ensiv person
statist -n (-em) -er statist
stativ [sta"tiv], mer sv.: [stati´v] -eð (-ę) =
stativ
status -n (-em) status
staunggkrykkel -krykklą f1 självväxt klyka i
vilken en grasstaungg vilade; ställning mot
vilken obegagnat hässjevirke stöddes;
krokig (t.ex. kutig) person (nedsätt.)
stavruom [sta"v-rųom] -eð (-ę) =, ofta oböjt
famn (ss. mått på ved, ca 5 ½ m3)
1
steða vb … || steð aut städa ut; steð brott
städa bort
steðe … Se äv. gråspråksordlistan
steðer -n (-am) -er städare
steðerkull -ą f1 kvinnlig städare, städerska
steðesk -ą f1 städerska
stella … || stell non mųot weddşin ställa ngn
mot väggen; stell til äv. tillreda; stell undǫ
ställa undan; stell åv ställa av; wårå stellt
stå till
stelle … || ǫ flier(um) stellum på flera
ställen; ǫ mikklum stellum på många
ställen; ǫ summ(um) stellum på somliga
ställen
stellningg … äv. besvärlig belägenhet,
besvärlig situation; ordning (skick)
stelpstikkur f1 pl plockepinn
den 20 november 2015 stemma f1 stämma
stemma vb … || stemm in stämma in
stemninggsfull stämningsfull
stempelöks -ę (-n) -er stämpelyxa
sterrun … äv. envis; spretig (som spretar åt
olika håll)
stertşend stärkande
stertşkragi [ste`rrtś-kragi·] -n (-krågåm)
-kragir stärkkrage
stertşkrågå -n se föreg.
stie … äv. vagel
stįebokk [stįe"-bokk] -bottşin (-bokkam) -er
stenig mark
stįebrot [stįe"-brot] -eð (-į) = stenbrott
stįebyönn [stįe-by̢önn] = (-em) -er skjuträv, enkel skottkärra med hjulet längst
fram
stįedråj [stįe"-dråǐ] -ą f1 stendrög
stiega vb1 stega || stieg åv stega i väg
stįekall [stįe"-kall] -n (-em) -er
skicklig stenmursbyggare
stįekast -eð (-ę) = stenkast
stiekspaði [stie`k-spaði·] -n (-spåðån) -spaðir
stekspade
stiekspåðå -n se föreg.
stiena … || stien att stena igen (fylla igen
med sten)
stiennswerm -in (-em) -er nebulosa
(eg. ’stjärnsvärm’)
stienntşiker … (äv. ’(större) hackspett’
ovanl.)
stįeogur [stįe"-ogur] || åvå stįeogur
vara skicklig (ha blick för) att lägga upp
stenar i stenmur (eg. ’ha stenögon’)
stįeraik [stįe"-raǐk] stenrik
stierlin stel
stietşungen = (-ungnem) -ungner stekugn
stįeurd [stįe"-urd] -ę (-n) -er blockmark,
stenskravel (stenbacke)
stifta vb1 stifta
stiftsgard -n (-em) -er stiftsgård
1
stikka … || stikk aut sticka ut
stikkun stickig
stilla … || still et kwells ge kvällsfoder,
utfodra för kvällen
Stilla-Aveð (-Avį) Stilla Havet
stillbuð -ę (-n) -er foderbod, bod för
förvaring av kreatursfoder
stimmkasungg [stį`mm-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger bråkstake (stimmig
person)
stimmkus -n (-am) -er detsamma
stinn … äv. proppmätt || jät stinnan sig
äta sig mätt; stinn i ogum stirrig
stipendiat -n (-em) -er stipendiat
stjälån [stǐä"lǫn] oböjl. stjälande (stöld)
stoka … äv. bråka
stokkolstraktę (-traktn) stockholmstrakten
stollsjäll -n (-am) -er höskulle över stall
stollswali [sto`ll-swali·] -n (-swålåm) -swalir
stallsvale
stollswålå -n se föreg.
stǫltråð -n (-em) -er ståltråd
stopp … || fǫ stopp ǫ + dat. få stopp på
storkrytşyl [sto`(r)-krytśy·l] -n (-krykklem)
-krykkler krokig person som går med
käpp
storkryttş -ą f1 kryckkäpp
stormfellningg f3 stormfällning
stormikser -n (-am) -er stavmixer
stormningg f3 stormning
stormun stormig
straffa … äv. klandra, tadla
straið … || straið ǫ mǫleð hetsig (el. häftig)
i sitt tal;
strai’tt … || so strai’tt så snart (som)
straiðest dugum det fortaste vi kan
stratesi -’nn (-em) -er strategi
straupbög -bö’n (-böem) -böer skinnsäck
som snörs ihop upptill
strautbög se föreg.
strekk … || i iett strekk i ett sträck
strekkleså [stre`kk-leså·] -les -las -lesið
sträckläsa
strettşa … || strettş aut sig sträcka sig,
sträcka på sig
striða striðer – stri’dde – stri’tt tvista,
träta; strida
striðslarm [stri´(ð)s-larrm] -eð (-ę)
stridslarm
striðswaungen [stri´ss-wąuŋęn] =
(-waungnem) -waungner stridsvagn
strik … Se äv. gråspråksordlistan
strippa f1 strippa
striuokbräð -eð (-ę) = strykbräda
strok strotşin (strotşem) stroker stroke
strongg strång
struta … || strut in spruta in
den 20 november 2015 strutşin [stru"tśįn] n: strutşið, pl: strukner
struken
strä o. sträa sträer (åld.: strär) – strägde –
strägt strö || strä auti strö i;
strä ǫ strö på
stşaintşa … || stşaintş etter efterskänka
stşarmun charmig
stşelé -’nn (-em) -er gelé
stşibuord [stśi´-buord] o. [stśi"-buord] -eð
(-ę) = skibord (flödbord)
stşie se stşi
stşieðblað = (-į) = skedblad
stşiena s. f1 skena
stşift se 2stşipt
stşikkningg f3 försändelse, sändning
stşildringg f3 skildring
stşimpans [stśį`mmpąns] -n (-em) -er
schimpans
stşinn … || ini summu stşinn välbehållen,
oskadd (eg. ’i samma skinn’)
Stşinnerbölą f1 fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från bäckar, brunnar o.dyl.
Stşinnerkelindşę f3 detsamma
stşinnlapp -in (-em) -er skinnlapp
stşinnriem -ę (-in) -er skinnrem
stşinnskradder -n (-am) -er
skrinnskräddare
2
stşipt -eð (-ę) = skift (arbetspass)
stşita vb1 : stşit nið nedvärdera, göra ned,
kritisera
stşitbra n: = skitbra
stşitulin sketen, skruttig
stşivfuodral -eð (-ę) = skivfodral
stşoma vb1 : stşom min syssla med sent på
kvällen el. natten; stşom uppe vara uppe
sent på kvällen el. natten; stşom åv sent ge
sig av
stşomas … || stşomas uppe vara uppe sent
på kvällen el. natten
stşuortknįep -ą f1 skjortknapp
stşuota … || stşuot ijel skjuta ihjäl;
stşuot nið skjuta ned
stşuotluku [stśuo`t-luku·] f2 skjutlucka
stşuotmǫtt -eð (-ę) = skjutmått
stşuotwall -n (-em) -er skjutvall
stşurr … Se äv. gråspråksordlistan
stşy s. … || iss upi stşyär höja till skyarna
stşydd -eð (-ę) = skydd
stşylningg f3 sköljning
stşyltglas -eð (-į) = skyltfönster
stşymblun … äv. virrig
stşymta … || stşymt febi skymta förbi
stşynke stşyntşeð (stşyntşę) = skynke
stşyrkagg [stśy"(r)-kagg] -kaddşin (kaddşem) -kagger laggat träkärl för
förvaring av långfil
stşyrskål [stśy"(r)-skål] -ę (-n) -er skål med
långfil
stşyrsulltramper [stśy(r)sull-trąmmper]
dålig dansör, person som dansar dåligt
(skämts.; eg. ’långfilstrampare’)
stşytta vb1 : stşytt brott variant av följ.
stşytter vb1 : stşytter brott slösa bort,
förslösa
stşyöldpadd se stşöldpadd
stşyöra … || įe wenest stşyöra o. ien wenest
stşyöru en bra stund
stşyörumtil stundtals (av och till)
stşyöta … || stşyöt um dig! sköt om dig!
stşyöva … || stşyöv yr skrapa ur
stşålin se stşål
stşåpun se sjåpun
stşälin … äv. rimlig
stşälmstyttş -eð (-ę) = skälmstycke
stşärbräð [stśä"(r)-bräð] -ą f1 skärbräda
stşärpa … || stşärp sig skärpa sig
stşärm … t.ex. stänkskärm
stşäru f2 skära
stşärå … äv. meja, skörda || stşär brott
skära bort; stşär undǫ skära bort
stşöldpadd -ą f1 sköldpadda
stşördetið -ę (-n) -er skördetid
student … (äv. ’blåmes’ ovanl.)
studenteksam -in (-em) studentexamen
studenteksamin = inga fler former noterade
studentexamen
studiebisyök se följ.
stuðiebisyök -bisyötşeð (-bisyötşę) =
studiebesök
stugugavel [stu"gu-gave·l] -n (-gavlem)
-gavler husgavel (gavel på boningshus)
stugugrund [stu"gu-grųnnd] -n (-em) -er
husgrund
stuguguov [stu"gu-guov] -eð (-ę) =
stuggolv
stuguknaut [stu"gu-knaut] -n (-em) -er
stugknut, husknut
stugunytşyl [stu"gu-nytśy·l] -n (-nykklam)
-nykkler stugnyckel, husnyckel
den 20 november 2015 stugutuomt [stu"gu-tųomt] -n (-am) -er
hustomte
stund -n (-em) -er stund (tillfälle) || åvå
stundär að ha tillfälle till
stuola vb1 lita
stuolskarm -in (-em) -er överstycke av
ryggstöd på stol; stolskarm
stuopbaur -eð (-ę) = stolpbod, härbre på
stolpar, förrådsbod på stolpar
stup adv. : stup i iett stup i ett; stup i kwartn
stup i kvarten
stuppa … || stupp att äv. täppa till; mulna på
stuppningg f3 stoppning
stuppnǫl -ę (-n) -er stoppnål
stur … || sturt äv. mycket
sturandel vb1 storhandla
sturbildsstşärm -in (-em) -er
storbildsskärm
sturblås = -blis -bläseð blåsa hårt, blåsa
kraftigt
sturbra … äv. utmärkt
sturbuolag -laeð (-laę) = storbolag
sturduon vb1 storstäda
sturfewonað mkt förvånad, perplex
sturfrek jättesnäll
sturfuok -fuotşeð (-fuotşę) = herrskap
sturgubb … äv. myndighetsperson, pamp,
överhetsperson; storman
sturjäger -n (-am) -er storjägare
sturjälåk [stu`(r)-jälå·k] jättearg,
förbannad
sturkasungg … äv. långpäls
sturkrakkun jättedålig, allvarligt sjuk, svårt
sjuk
sturkull -ą f1 stor flicka, vuxen flicka
sturkwiðun [stu`(r)-kwiðų·n] stormagad
(tjock, korpulent)
sturlaindş jättelänge
sturlin högmodig
sturraik mycket rik
sturredd um mycket rädd om
stursaungger -n (-am) -er storsångare
stursklin högmodig
stursnaj -snair -sni’dd -snieð snöa ymnigt
sturstaðsfuok -fuotşeð (-fuotşę) storstadsfolk, storstadsbor, storstadsmänniskor
stursät -eð (-ę) = ända, stjärt, bak, bakdel
(skämts.; eg. ’storsäte’)
sturtokk vb1 tacka så mycket
sturuoni [stu`r-ųoni·] oböjl. bortskämd
(van vid goda förhållanden)
Sturwardn (-wardem) Storvarden (flackt,
821 m högt berg i N Älvd.)
sturwärdę (-wärdn) stora världen
Sturövę (Sturövin) Österdalälven
stuttwekst kortväxt, kort (liten till växten)
stuva vb1 stuva
styltun styltig
stypplas … || stypplas åv upi låvån gå och
lägga sig, gå i säng, gå till sängs (skämts.)
stypplun … äv. stapplig
styresmann = (-em) -menner styresman
styrfart -n (-em) styrfart
styttşkant -n (-em) -er åkerkant
styvelskaft [sty"vel-skafft] -eð (-ę) =
stövelskaft
styöð adj. … äv. stabil || sitts styö’tt sitta
stadigt (om man har bred bak)
styöða … || styöð upp stödja (stötta) upp
styöðun stadig
styörra [styö`rra] o. styörrera [styö`rrera]
större
styört … Se äv. styörter i gråspråksordlistan
styörtuorv -eð (-ę) = orv med stöd mot
överarmen
stå … || stå ǫ sig … äv. propsa;
stå wið lag äv. bibehållas
ståðåruom [stå"ðå-rųom] se stavruom
ståend : ǫ ståend fuot på stående fot
ståkådråj [stå"kå-dråǐ] -ą f1 kälke (släde)
med fyra hörnstolpar för transport av t.ex.
ved
ståvå s. äldre grundf. t. stavu
ståvå vb. … || ståvå fil stava fel
städsel vb1 städsla
stäpkwenn … köksmaskin, (köksassistent,
hushållsassistent; nydal.; eg. ’degkvarn’)
stökut stökigt
stöna vb1 stöna
stöpa stöper – stöpte – stöpt stöpa
stört ųomy̢öli(t) stört omöjligt
störtraingen vb1 störtregna
stöta … || stöt frǫ sig stöta ifrån sig,
stöta bort
suðringgum [su´(ð)-rįŋgųm] + ack. söderut
omkring, söderut vid
suðwest(ǫ) se syðwest(ǫ)
sukkpar -eð (-į) = (ett) par strumpor
suklaðsås variant av sjoklaðså’ss
suldatiem se soldatiem
den 20 november 2015 sulla … || sull brott slarva bort
sumbrą se såmår
sumbras vb1 bli sommar
sumbrem, sumbrer, sumbres se såmår
summ somlig || ǫ summ(um) stellum på
somliga ställen
summgaungg [sų´mm-gąuŋg] somliga
gånger, ibland
summuso … äv. likaledes
sump -in (-em) sump
sumu [sų"mu] se summu
sun … || Sun Menistşun el. Mennistşunes Sun
Människosonen
sund … || duon sund ha sönder;
fǫ sund få sönder
sundagsjätå [sų"ndas-jätå·] oböjl.
söndagsmat
sundagsklauter [sų"ndas-klauter]
helgdagskläder, söndagskläder
sundakkað [sų´nnd-akkað] sönderhackad
sundrivin [sų´nnd-rivį·n] n: -rivið, pl: -rivner
sönderriven
sundskuotin [sų´nnd-skuotį·n] n: -skuotið,
pl: -skuotner sönderskjuten
sundslaið se följ.
sundslaiðn [sų´nnd-hlaǐ’n] sönderslagen
sungn -eð (-ę) = ström (strömmande part
ovanför vattenfall el. fors)
sunn -eð (-ę) = detsamma
sunndag … || mes sunnda’n war
i söndags
sunnǫtilmǫl -eð (-ę) = sydlig älvdalska
(älvdalska i södra delen av socknen)
sunnuni lokal variant av sunnoni
1
suola … äv. svinga || suol brott slänga bort
3
suola vb1 eg. sula
suoldag [suo"l-dag] …
suolfemörkels -ę (-n) -er solförmörkelse
suolgaungg [suo"l-gąuŋg] -gaundşin
(-gaundşem) solens gång (upp- el.
nedgång)
suolglimt [suo"l-glįmmt] -n (-em) -er
solglimt
suoliti [suo"l-iti·] -n (-itåm) solhetta
suolitå -n se suoliti
suolklar [suo"l-klar] soklar (utan varje
tvivel)
suolknįep [suo"l-knįep] -ą f1 slåtterfibbla
(eg. ’solknapp’)
suolln [suo`ll’n] n: suolleð svullen
suolröv … || suolrövin ar taið an han har fått
värmeslag el. solsting (blivit matt av solhettan)
suoltnarv [suo`llt’n-arrv] -in (-am)
åkerspergel
suolur [suo"l-ur] -eð (-ę) = solur
suop … äv. brödborste
suopa … || suop yr sopa ur; suop åv
äv. vifta bort; suop åv sig borsta av sig
suopendyndş -ą f1 slaskgrop (där man
slängde hushållsavfallet)
suopindyndş lokal variant av föreg.
suoprient rensopat (helt tomt)
suopsjäkk -sjättşin (-sjättşem) -sjäkker
sopsäck
suorduom -in (-em) -er svordom
suorå … || suorå mųota äv. eka, genljuda
suota äv. svärta || suot att sota igen;
suot fer sota för
suppskål … äv. soppterrin
surpa se syrpa
surr -eð (-ę) surr
sus -eð (-ę) = sus
susa vb1 susa
su’ttertil [su´tte(r)-til] … äv. åt söder till
su’tter-wester i sydväst
swagdrikk -að (-ą) svagdricka
swagdrikksflask -ą f1 svagdricksflaska
swaiða … smärta, göra ont
swaindşa … äv. rotera || swaindş nið svänga
ned; swaindş sig svänga sig; swaindş til
svänga ihop
swaindşningg f3 svängning
Swaits Schweitz
swalka vb1 bli el. kännas svalare; svalka ||
swalk sig svalka sig
swall … Se äv. Swalleð i gråspråksordlistan
swallbrennd isbränd
swalsklin [swa`lsklįn] kylig, något sval
swalt -n (-em) svält
swans -n (-em) -er timmersvans; fogsvans
swarslos [swa"(r)s-los] svarslös
swartn [swa`rrt’n] vb1 svartna ||
swartn fer ogum svartna för ögonen
swartpiär [swa`rrt-pipä·r] -’n (-em)
svartpeppar
swartrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker
svartrock (präst)
swarva … || swarvas undǫ erodera(s) bort
(nydal.)
den 20 november 2015 swaungg äv. hungrig, svång
swega … || sweg gali(ð) sätta i
vrångstrupen
swemmen … || go i swemnem gå i sömnen
swemmsauv -in (-em) -er sjusovare,
sömnig person
swenskyvyrsettningg f3
översättning till svenska
swep -in (-em) -er svep
swepa … äv. vb1 … || swep in svepa in
swera … || swer falskt svära falskt
swerta vb1 svärta
swetser -n (-am) -er svetsare
swiðu … äv. skogsbrand
swiðuland [swi"ðu-ląnnd] -eð (-ę) =
svedjeland
swiðå … || swiðå ǫ springa omkring
(nervöst el. nyfiket)
swigi … äv. piska (för hästar) || bruk swigån
ǫ non prygla el. piska ngn
swigå vb … äv. ge stryk
swigåandyr [swi"gå-ąndyr] -ą f1
slalombana (nydal., eg. ’svängskidspår’)
swigåbyörk [swi"gå-byörrk] -byörtşę
(-byörtşin) -byörker lång, smal björk
swigåruom [swi"gå-rųom] -eð (-ę)
svängrum (nydal.)
swikta vb1 svikta
1
swimbel -n (swimblem) svindel, yrsel;
yrselanfall || fǫ ien swimbel få ett
yrselanfall
2
swimbel -n (swimblem) swimbler råglosta
swipå … äv. svänga (t.ex. med armarna vid
åkarbrasa)
swipåknikt [swi"på-knikkt] -n (-em) -er
bartender (nydal., jfr swipå)
swissa vb1 : swiss febi svischa förbi
swår svår || swårestað det svåraste
swårätşin n: -ätşeð, pl: -äkner svårkörd
swärsun [swä"(r)-sųn] = (-im) -ir svärson
swävend svävande
sya lokal variant av syra
syðer- [sy"ðer-] södra, sydsyðerend [sy"ðer-ęnnd] -n (-am) sydända ||
syðerendn södra ändan
syðerglas [sy"ðe(r)-glas] -eð (-į) =
söderfönster
syðkust -ę (-n) -er sydkust
Syðpoln Sydpolen (Antarktis)
syðwestǫ från sydväst
syfta se sypta
syftningg f3 syftning
syjunt [sy´-jųnnt]
sykkelandtag -taeð (-taę) = cykelhandtag
sykkelieker -n (-iekrem) -iekrer cykeleker
sykkellys -eð (-ę) = cykellyse
sykkelnav -eð (-į) = cykelnav
sykkelsittş -n (-em) -er cykelsadel
sykolog se psykulog
sylinder -n (sylindrem) sylindrer cylinder
synas … äv. märkas
synd … || stur synd (at) mkt synd (att) (mkt
beklagligt). Se äv. syndę i gråspråksordlistan
syndfri n: syndfri’tt syndfri
synlin synlig
synonym synonym adj.
syrienaðfergað syrenfärgad
syrienbuosk -buostşin (-buoskam) -buosker
syrenbuske
syrier -n ((-am)) = syrier
sypta vb1 syfta
syster … || Mari-syster min syster Maria
(el. annat namn)
systersun = (-im) -ir systerson
syvklubb -in (-em) -er solvstock (solvträ)
syta … || syt i såvå vagga till sömns; syt ijel
ta hand om, sköta om gammal person och
hålla med föda till livets slut mot erhållande
av dennes ägodelar
syte … äv. omvårdnad; barn (el. annan
person) som behöver omvårdnad
(syöksas) … || ig syöks eð det verkar så (det
verkar som om jag gör det)
syöpel äv. söka omsorgsfullt
syötað (syötą) sötsaker, snask (godis)
syötşa … || syötş sig söka sig
syötşas … || syötşas að äv. nå
syötşer -n (-am) -er sökare
syöva … äv. vyssja (till sömns)
syövend sövande
såðer pl … äv. agnar
såga … || såg yr såga ur
sågblað = (-į) = sågblad
sågdamm -in (-em) -er sågdamm
sågklingg -ą f1 sågklinga
sågram -ę (-in) -er sågram
sågå äldre grundf. t. sagu
såkå … Se äv. gråspråksordlistan
sålå äldre grundf. t. salu
såmår … || i sumbres se i såmås
den 20 november 2015 såmårelsningg [sǫ"mår-elsnįŋŋg] f3
sommarhälsning
såmårfjǫs [sǫ"må(r)-fjǫs] -eð (-ę) =
sommarladugård
såmårjuol [sǫ"må(r)-juol] -eð (-į) =
sommarhjul
såmårmorgun … || um såmårmę’nną
om (på) sommarmorgnarna
såmårweðer [sǫ"må(r)-weðe·r] -weðreð
(-weðrę) sommarväder
sår … || dşär sårt o. dşär klient göra ont
sårað (sårą) det onda (det som gör ont,
smärtan)
sårkninę ont i knäna
sårpa se syrpa
sårärur ont i öronen
såskapp -in (-em) -er såskopp
såsskål -ę (-n) -er såsskål
såssnaip -ą f1 såssnipa
såvå … || sov aut sova ut; sov brott
sova bort; såvå fast sova tungt; såvå frǫ sig
sova färdigt; sov mettan sig sova ut
såvåpiller [så"vå-piller] -pillreð (-pillrę) =
sömnpiller
sä! [sä´]19
säðslot -n (-im) -ir sädesåker
säðsok [sä´s-ok], äv. [sä`s-ok]
säðstit lokal variant av säðstiet
säker … || (du ir) säker du kan vara säker på
att
säkerietsstşäf -in (-em) -er säkerhetschef
sälda [sä`lda] vb1 sålla
säta … äv. akta, uppskatta, vörda
säte … äv. sittplats
sömeska f1 se sömesk
sörpa se syrpa
sörva vb1 serva (utföra service)
sörvisaus -eð (-ę) = servicehus
tabernakel -nakleð (-naklę) = tabernakel
taðumuoð [ta"ðu-muoð] = (-į) boss
(höboss)
tag s. … || i fuost taeð o. i fuost taę i första
taget; launggų tag (i) långa perioder; upǫ
noð tag på ett tag (på en tid); wårå ǫ taę
äv. nappa
taiga f1 tajga
tailensk tailändsk
taim aut oböjl. timeout
19
Obs. uttalas kortstavigt.
taimlärer -n (-am) -er timlärare
taimpeningg [tąǐ`m-pęnįŋŋg] -indşin
(-indşem) -ingger timpenning
taimtals i (flera) timmar, i timtal, timtals
taina … || tain brott tina bort, smälta bort;
tain undǫ tina bort, smälta bort; tain åv
tina bort
taintşa … || taintş sig in i tänka sig in i
taja … || teg að mig! tig med dig!
takbjälk [ta"k-bjällk] -bjältşin (-bjältşem)
-bjälker takbjälke
takk … || takk og lov (el. takk og luv) tack
och lov; takk ware + dat. tack vare
takkali [ta`kk-ali·] -n (-ålån) -alir fårsvans
takkdrit -eð (-į) fårspillning
takkiet -ą f1 krubba för får, fårkrubba
takkįster -įstreð (-įstrę) fårtalg
takknemlin tacknämlig
takkrump -ą f1 fårsvans
takkskati … äv. fårsvans
takkskoll -n (-am) -er fårskalle
takkskåtå -n se takkskati
takkstşäll -ą f1 fårskälla
takkålå -n se takkali
takleggningg [ta"k-leggnįŋŋg] f3
takläggning
taksir [ta`kksir] vb1 taxera
taksiringg [taksi`rįŋg] f3 taxering
taksiringgsnemd [taksi`rįŋ(g)s-nęmmd] -ę
(-n) -er taxeringsnämnd
tal … || wårå ǫ tal vara på tal
taliban = (-em) -er taliban
talun … || int so talun inte så talför,
tystlåten
tandemsykkel -n (-sykklem) -sykkler
tandemcykel
tanggent se tandşent
tanient se tandşent
tanks -n (-em) -er tanks
tann … || fǫ bluoðað tann få blodad tand
tannklinik -klinitşin (-klinitşem) -kliniker
tandklinik
tapp -in (-em) -er tapp (propp) || fǫ tappin i
ärum få lock för öronen
tappas … || tappas brott gå förlorad,
försvinna
tarmsnaj -snair -sni’dd -snieð
snöa ymnigt, vräka ned
Taungen Stora Tuna
taunkegaungg -gaundşin (-gaundşem)
den 20 november 2015 -gaungger tankegång
taunkstinn tankfull
taut … äv. = kwenntaut
tauta … äv. (större) spånkorg
tautklavi [tau`t-klavi·] -n (-klåvåm) -klavir
handtag på foderkorg
tautklåvå -n se föreg.
teatermask -mastşin (-mastşem) -masker
teatermask
tegga … || tegg i sig tugga i sig
teggan oböjl. tuggande s.
tekann se tikann
tekaul -ą f1 tekula
tekkentabell -n (-em) -er teckentabell
tekås … äv. gnabbas, träta
telepati -’nn (-em) telepati
teleskåp se tiliskåp
teltduk -dutşin (-dutşem) tältduk
teltplass -n (-em) -er tältplats
tembel -n (temblam el. temblem)
temligen tämligen
tendwið -n (-im) tändved
tendwätsk -ą f1 tändvätska
tenor -’n (-em) -er tenor
teolog -lodşin el. -lo’n, äv. -login o. -logen
(-lodşem el. -loem, äv. -logem) -loger
teolog
teologi -’nn (-em) -er teologi
teologisk teologisk
tep att … äv. mulna på
tepil … äv. liten tapp, plugg, träplugg
teppa s. f1 täppa
teppa vb (L+dat) sätta en tapp (propp) i
teppt täppt
terminal -n (-em) -er terminal
terrorist -n (-em) -er terrorist
tesil -n (-em) -er tesil
tettşkruoker … Se äv. gråspråksordlistan
teuri se teori
tewe äv. [te"-we]
tið … || atri enn tiðn på den tiden; drag aut
ǫ tiðę dra ut på tiden; isų tiðę (vid) den
här tiden; ǫ-dar tiðę vid den tiden, på den
tiden
tiddşer … äv. skedkrok
tiðtabell -n (-em) -er tidtabell
tiðtagningg [ti`ð-tagnįŋŋg] f3 tidtagning
tiðun … || tiðut um morgun tidigt på
morgonen
tiðwis tidvis
tiess bara i pres. (ung.:) utge sig för att,
påstå sig
tigel [ti"gel] vb1 snåla, hushålla strängt
tigelmųor [ti"gel-mųor] -’n (-em) -er
tegelmur
tikann [ti"-kąnn] -ą f1 tekanna
til … || til sig till sig
tilgar o. tilgard [ti"l-gar(d)] bildad (skapad,
gjord)
tilguoðudşärå sig -dşär sig -dşärd sig
(el. -gard sig) -gart sig tillgodogöra sig
tilifuonbuoð = (-į) = telefonbud
tilifuonkö -’nn (-em) -er telefonkö
tilifuonsamtal -eð (-į) = telefonsamtal
tiliskåp -eð (-ę) = teleskop
tilleggsisolir [ti`lleg(g)s-isolir] vb1
tilläggsisolera
tillåtels [ti"l-låtels] -ę (-n) tillåtelse
tilstampað [ti´l-stąmmpað] tillstampad
tiltagslos [ti"ltags-los] oföretagsam, passiv
timberpenn -ą f1 timmerpenna,
snickarpenna
timberrenn -ą f1 timmerränna
tingg1 … || ev in að tindşę dra inför tinget,
ställa inför rätta
tingg2 se sak
tiogur [ti"-ogur] tennfärgade ögon
(”tennögon”)
tippa … || tipp i tippa i
tįskål [tį"-skål] -ę (-n) -er tennskål
tiss se tiess
tiså tisär – tisäð – tisåð fnissa
ti’ttrims -ą f1 tätningsremsa
tiuoga s. … || ukų liuot tiuoga! vilken
skitstövel! (vilken nedrig typ)
tiuona tiuoner – tiuonde – tiuont äv. (vb1)
tiųorskaiðer skidor av tjurved
tiųorwið -n (-im) tjurved
tiuovguoðs [tǐuo`v-guoss] -eð (-ę) tjuvgods
tiuovleså [tǐuo`v-leså·] -les -las -lesið
tjuvläsa
tiutal : i tiutals år i decennier (i tiotals år)
tjokkliek [tǐo`kkliek] -lietşin (-lietşem) -lieker
tjocklek
tjugufemt [tǐu"gu-fęmmt] tjugofemte
tjuguniund [tǐu"gu-niųnd] tjugonionde
tjuguoðer [tǐu"gu-oðer] tjugoandra
tjugutrið [tǐu"gu-trið] tjugotredje
tjuguåttund [tǐu"gu-åttųnd] tjugoåttonde
tjåvå … Se äv. gråspråksordlistan
den 20 november 2015 tǫil [tǫ"-il] -n (-em) -er mellanfotsben
tokk … || tokk al du åvå tack ska du ha;
tokk siuov tack själv;
tokk summu tack det samma
tokkbyön -ę (-byö’nn) -byöner tackbön
tolett(a) [to`l-ett(a)] f1 toka
(fånig flicka el. kvinna)
tollbårnǫl -ę (-n) -er tallbarr
tollǫs -n (-em) -er tallås
tolltimber -timbreð (-timbrę) talltimmer
tolskoll -n (-am) -er dumskalle, tokskalle
tolugiet f4 fånighet, dumhet
tolvtagger -n (-am) -er tolvtaggare
tomstierd [tǫ`m-stierd] svårkörd, trögstyrd
ton … || stand ǫ tö’mm stå på tå
tork tortşin (tortşem) torker tork
(vårdanstalt för alkoholmissbrukare)
torka … || tork att torka upp
torkað … äv. vissen
torkruom -eð (-ę) = torkrum
tǫsl sig växa upp (om grässtrån),
få (långa) strån
tǫster vb1 kladda, smeta, måla
tǫt -n (-em) -er tåt
tǫtend -n (-am) -er tåt, snörstump
tover s. … Se äv. tåver i gråspråksordlistan
trafikbil -n (-em) -er trafikbil
trafikryör -ą f1 trafikstockning
trailer -n (-am) -er trailer
traivandes trivsamt
trakt … || i traktum o. ǫ traktum i trakterna
traktorspuor -eð (-į) = traktorspår
trall -n (-em) -er trall (spjälgolv)
trampaus -eð (-ę) = trapphus
transtrandsmǫl -eð (-ę) = transtrandsmål
tranu … äv. ’svängbar järnarm i öppen spis’
tranubersdrikk [trą"nubes-drikk] -ą f1
tranbärsdricka
trappruom -eð (-ę) = trapprum
treffpunkt -n (-em) -er träffpunkt
tregg … Se äv. gråspråksordlistan
trena … äv. öva
trettisjäks trettiosex
trettitaleð … || upǫ trettitalį på trettiotalet
trettiåtta trettioåtta
trettǫundraðtaleð (-talį)
trettonhundratalet
trettundagsjågd -ę (-n) -er
tretton(dags)helg
tribient se följ.
trifuotað … äv. trebent
trikwart, ǫ på trekvart
trimilslop [tri"mils-lop] -eð (-ę) =
tremilslopp
trimmningg f3 trimning
trirettersmidag [tri"rettes-midag] -da’n
(-daem) -daer trerättersmiddag
triruolin [tri"-ruolįn] komisk, mycket
lustig, smårolig
triryöð [tri"-ryöð] -eð (-ę) = led bestående
av tre horisontella stänger
tritumsspaik [tri"tųms-spaǐk] -spaitşin
(-spaitşem) -spaiker tretumsspik
triuoga s. f1 snösko, tryga (truga)
troðå s. äldre grundf. t. troðu
troðå vb … || troðå til trampa till
trulleri -eð (-ę) el. oböjt trolleri
trullkall -n (-em) -er trollkarl,
trollkonstnär, illusionist
trullkripp -in (-em) -er trollunge
trullmjok -mjotşę (-mjotşin) trollmjölk,
häxmjölk
trullsk trollaktig
trullskuot -eð (-į) = trollskott
trumma se trumba
truogen se följ.
truo’n [truo`’n] n: truoeð, pl: truogner + dat.
trogen
trusklaðu [tru`ssk-laðu·] f2 trösklada
truskslagu [tru`ssk-hlagu·] f2 tröskslaga
trut -n (-em) -er trut
trykkstil -n (-em) -er tryckstil
trylla … || tryll brott trolla bort
tryttş se trykk
tryttşa … || tryttş nið trycka ned
tråð … || tapp tråðn tappa tråden
tråðbuss -n (-em) -er trådbuss
tråðend -n (-am) -er trådända
trånå äldre grundf. t. tranu
tråså äldre grundf. t. trasu
träbunk [trä"-buŋŋk] -buntşin (-buntşem)
-bunker träbunke
trägubb [trä"-gubb] -in (-am) -er trägubbe
träguov [trä"-guov] -eð (-ę) = trägolv
träerr [trä"-err] -ą f1 träräfsa
träkloss [trä"-kloss] -n (-em) -er träkloss
träklubb [trä"-klubb] -ą f1 träklubba
träsak [trä"-sak] -satşę (-satşin) -saker
träsak
träsmak [trä"-smak] -smatşin (-smatşem) ||
den 20 november 2015 fǫ träsmatşin få träsmak
trästellningg [trä"-stellnįŋŋg] f3 träställning
trästşylt [trä"-stśyllt] -n (-em) -er träskylt
trätaldrikk [trä"-taldrikk] -rittşin (-rittşem)
-rikker trätallrik
trätien [trä"-tįen] -ą f1 träbalja
trätşil [trä"-tśil] -n (-em) -er träkil
trä’tta … || trä’tt aut sig trötta ut sig
tşakk tşattşeð (tşattşę) tjack (narkotika)
tşata vb1 tjata
tşemi -’nn (-em) kemi
tşend … i yngre språk äv.: känd
tşenlin tjänlig, läglig, passande
tşensteand -n (-am) -er tjänsteande
Tşestin se Kestę
tşi oböjl. tji || tşi fikk du! tji fick du!
tşika … || tşik aut kika ut; tşik fram kika
fram; tşik in kika in
tşikke se tşikk
tşila … || tşil iweg kila i väg
tşinarestaurangg -randşin (-randşem)
-rangger kinesrestaurang
tşinkblås -ą f1 kinkblåsa (kinkig person,
i sht flicka el. kvinna)
tşinningg f3 kärnande
tşinnmoll -ą f1 kärnstav
tşinnungg -undşin (-unggam) -ungger
timmerstock (kortare stock i timmervägg),
skarvbit i timmervägg
tşippa f1 bukett
tşuguniund [tśu"gu-niund] se tjuguniund
tşugu-og-gema se tşugås-og-gemas
tşugutri [tśu"gu-tri] se tjugutri
tşuguåttund [tśu"gu-åttųnd] se tjuguåttund
tşylruom -eð (-ę) = kylrum
tşylslå -slår -sluog -slaið kylslå,
temperera, värma lite grann
tşynne -ð (tşynnę) = kynne
tşyper -n (-am) -er kypare
tşyr … (dat. pl.: tşy’mm, äv. tşynum) …
tşyrklov [tśy´(r)-klov] -ę (-in) -er koklöv
tşyrp -in (-em) -er snörp (ihopsnörpning) ||
dşärå ien tşyrp göra en snörp (ihopsnörpning)
tşyrtyöðer [tśy´(r)-työðe·r] -työðreð (-työðrę)
= kotjuder, tjuder för ko
tşytåludd [tśy"tå-ludd] -ą f1 villig kvinna
(kvinna som gärna ställer upp på sex)
tşyvleså [tśy`v-leså·] Se tiuovleså
tşyöksflekt [tśyö´ks-flekkt] -n (-em) -er
köksfläkt
tşyöksgräjur [tśyö´ks-gräǐur] pl husgeråd
(eg. ’köksgrejer’)
tşyöksguov [tśyö´ks-guov] -eð (-ę) =
köksgolv
tşyöksmasin [tśyö´ks-masįn] o. [ tśyö`ksmasįn] = (-em) -er köksmaskin,
(köksassistent, hushållsassistent)
tşyökswåg [tśyö´ks-wåg] -wåę (-wå’n)
-wåger hushållsvåg
tşyöl … || et tşyöls ut i ödemarken
tşyöless [tśyö"l-ess] -ą f1 myrhässja
(myrslogshässja)
tşyölkaller [tśyö"l-kaller] pl slåtterfolk
(på myrslåtter)
tşyöllag [tśyö"l-lag] -laeð (-laę) =
slåtterlag vid myrslåtter
tşyölå tşyölär – tşyöläð – tşyölåð
bedriva myrslåtter
tşyöpbriev -eð (-ę) = köpebrev
tşyöra … || tşyör undǫ köra bort
tşyörtşby -nn (-mm) -er kyrkby
tşyörtşguov -eð (-ę) = kyrkgolv
tşyörtşslavisk kyrkslavisk
tşyörtştak -tatşeð (-tatşį) = kyrktak
tşyötjäll [tśyö"t-jäll] -n (-am) -er kötthylla
av spjälor uppe vid taket, där kött förvarades
tşå sig tşår sig – tşå’dd sig – tşåeð sig el.
tsjå’tt sig
tåla sig, ge sig till tåls, stilla sig, lugna sig
tşåksun oländig (risig, ev. blöt)
tşäjserkruon -ą f1 kejsarkrona
tşälla f1 källa
tşällerwåningg f3 källarvåning
tşäpptşinįes -n (-em) -er käppkines
tşärl -eð (-ę) = kärl (blodkärl)
tşärlieksbriev -eð (-ę) = kärleksbrev
tşärr -eð (-ę) = kärr
tşärrweg … äv. kärrväg
tşön variant av tşyön
tşörbar körbar
tşörner -n (-am) -er körnare
tşörrieskap -eð (-ę) = körredskap
tşörsber -eð (-ę) = körsbär
T-tråj -ą f1 T-tröja
tugbiljett -n (-em) -er tågbiljett
tugu … äv. dragrep
tugå … || tugå nið dra ned
den 20 november 2015 tukta … || tukt upp tukta (e.u. mer
handgripligt)
tullaus -að (-ą) = tullhus
tulle … || klår i tullam klar i knoppen
(huvudet)
tullend -n (-am) -er toppända
tuller -n (-am) -er tullare, tullman,
tullnär, tulltjänsteman
tumat se tomat
tumma vb1 tumma (mäta virke)
tummnagel [tų`mm-nage·l] -nageln
(-naglam) -nagler tumnagel
tummsdiger [tų´mms-diger] tumstjock
tungen … || tungen aut äv. töja ut
tunggelfemörkels -ę (-n) -er
månförmörkelse
tunggfyör -eð (-ę) tungt (skid)före
tunnas åv … äv. avta
tunnbröðsdieg -die’n (-dieem) -dieger
tunnbrödsdeg
tunnbröðskaku [tų`nnbrös-kaku·] f2
tunnbrödskaka
tunnland -eð (-ę) = tunnland
tuobakstarmin [tuo"bas-tarrmįn] (-tarmem)
|| tuobakstarmin grain vara röksugen
(eg. ’tobakstarmen gråter’)
tuobakstuggur [tuo"bas-tuggur] pl
backskärvfrö (eg. ’tobaksbussar’)
tuokruolin tokrolig
tuokun … || tuokun eter + dat. tokig i, galen i;
åvå tuokut ha fel
tuolå … || tuolå sig tåla sig
tuomat se tomat
tuoment tomhänt
tuomglas -eð (-į) = tomglas
tuomiet f4 tomhet
tuomtkall … Se äv. gråspråksordlistan
tuomtkallklauter m pl tomtekläder,
tomtedräkt
tuona vb1 tona
tuorrgron -ę (-gro’nn) -er torrgran
tuorrsimm -eð (-ę) torrsim
tuorås … || tuorås aut våga sig ut
tųosdag … || um tųosda’n
på torsdag(en), i torsdags
tuoskblyömm -in (-am) -er kabbeleka
tuost [tuost] o. [tuosst] -n (-em) törst
tupp … || wårå upi tuppem vara på topp
tuppend -n (-am) -er toppända
1
tur … || i senn tur i sin tur; ǫ tur på tur
turistferieningg f3 turistförening
turistnęringg f3 turistnäring
turistweg -we’n (-weem) -weer turistväg
2
turv … äv. torv
turvakk -ą f1 torvhacka
turvess -ą f1 torvhässja
tusan! o. tusand! … ||
tusands slut stört omöjligt
tusslun … Se äv. tusslug i gråspråksordlistan
tusspenn -ą f1 tuschpenna
tv-kamir [te"ve-kamir] -ą f1 tv-kamera
tv-mast [te"ve-masst] -n (-em) -er tv-mast
tw se tewe
twer adj. … äv. tvär || twerų kast tvära kast
twerrait sig … äv. springa upp
twerkumå [twe"(r)-kųmå·] -kumb -kam
-kumið plötsligt komma
twerstag [twe"(r)-stag] -staeð (-staę) =
tvärstag
twerträ’tt [twe"(r)-trätt] tvärtrött
twertyvyr … äv. horisontellt
twertyvyrsåg -såę (-så’n) -såger
(vattenkraftsdriven) kapsåg
twerunggrun [twe"r-ųŋŋgrųn] tvärhungrig
tweråtramp -ą f1 se följ.
tweråtrampur [twe"rå-trąmmpur] pl brant
trappa
tweråweg [twe"rå-weg] -we’n (-weem)
-weer brant väg
tweska … äv. twestşer – twekste (el. tweskte)
– twekst (el. tweskt) … äv. slaska
twestşa se tweska
twi … || twi fa’n! fy fan!
twilinggsyster [twi"lįŋ(g)-sysster] gen. -es,
pl: -systrer tvillingsyster
twingga s. f1 tving
twingga vb … || twinggað (lokalt äv.:)
tvungen; twingg sig til tvinga sig till (att)
twinna … || twinn in sig trassla in sig;
twinn sig äv. sno sig
tw-kamir, tw-mast se tv-kamir, tv-mast
tw-stienn -ą f1 tv-stjärna
twå vb … || twå yr tvätta ur
twåfuotað [twå"-fuotað] tvåbent
twåraðun [twå"-raðų·n] tvåradig
twåspaltin [twå"-spalltįn] tvåspaltig
twåstavun [twå"-stavų·n] tvåstavig
twåta vb1 tvätta
twåtiðę [twå´-tiðę] (-tiðn) tvåtiden ||
i twåtiðn vid tvåtiden
den 20 november 2015 twättkorg -kordşin (-kordşem) -korger
tvättkorg
twättmįeðel -mįeðleð (-mįeðlę) =
tvättmedel
twättpulver -pulvreð (-pulvrę) =
tvättpulver
twättsopp -in (-em) -er tvättsvamp
twättstað -n (-im) -ir tvättställe
twättswamp -in (-em) -er tvättsvamp
tyða … äv. tolka
tygað tilltygad
tygel … || tygel til äv. tota till
tygrims -ą f1 tygremsa
tygslarv -ą f1 tygtrasa
tyla se följ.
ty’lla … äv. säng (skämts.)
ty’lla intr. vb … || ty’ll åv välta av (rulla av)
tynggdkraft se följ.
tynggdkrapt -ę (-n) tyngdkraft
tynnas åv variant av tunnas åv
Tyri [ty"ri] Tyrinäs, se Tyrines
tyskstil [ty`sk-stil] -n (-em) -er
tysk skrivstil
tyttkall -n (-em) -er farbror, morbror
(= fasters resp. mosters man)
tyttmann = (-em) -menner nfarbror,
morbror (= fasters resp. mosters man)
tyttşa … || tyttş til tycka till
tyttşas se tykks
työðermǫl [työ"ðe(r)-mǫl] -eð (-ę)
Brunnsbergsmål (skämts.)
työlå … || työlå in frysa in; työlå nið
frysa ned; työlå sund frysa sönder
työrbrenningg [työ"(r)-bręn(n)įŋŋg] f3
tjärbränning
tyördşävu … äv. envis (påträngande, ettrig,
tjatig) el. påstridig person
tyördşävun [työ"(r)-dśävų·n] envis
(påträngande, ettrig, tjatig)
työrstungen [työ"(r)-stųŋŋęn] = (-stungnam)
-stungner tjärstubbe
työrwattn … äv. ”rävgift”
(alltför starkt kaffe)
työrwiðåbrasu [työ"(r)wiðå-brasu·] f2
tjärvedsbrasa
työrå … || sitts (sos) työråð sitta (som)
klistrad
ty̢öta vb1 arbeta (knoga) || ty̢öt ǫ knoga på
tåðå äldre grundf. t. taðu
tågå … || tag att sig äv. vila sig; tag autyr ta
ur; tågå sig aut ta sig ut; tågå sig autyr ta
sig ut (ur ngt); tågå sig in ta sig in; tågå sig
niði ta sig (ned) i (ngt); tågå sig til min
noger lära sig ngt på egen hand; tag tag i
ta tag i, ta itu med; tag undǫ äv. lägga
undan (reservera); tag yvyr äv. överta
tålå … || tålå et rett (non) tala (ngn)
tillrätta
tårtfat -eð (-į) = tårtfat
tårtkaffi oböjl. tårtkalas, kaffe o. tårta
tårtkalas -eð (-ę) = tårtkalas
tårtknaiv -in (-em) -er tårtspade, tårtkniv
tårtpapir [tå`rt-papir] -eð (-ę) = tårtpapper
tårtspaði [tå`rt-spaði·] -n (-spåðåm) -spaðir
tårtspade
tårtspåðå -n se föreg.
täjpa vb1 tejpa || täjp att tejpa igen
tärningg f3 tärning
töbaink -baintşin (-baintşem) -bainker
täljbänk
töbukk -buttşin (-buttşem) -bukker detsamma
törnruos -ę (-n) -ur törnros
udda udda
ufftertil se upptertil
ugelpannkaku [u"gel-pąn(n)kaku·] f2 pizza
(nydal.; eg. ’ugglepannkaka’)
ugsa … || ig ugser mjäst so jag tror nog det;
ugs um äv. tänka på
ukin … pl ukär [u"kär], uker [u"ker] o. ukker
|| ukin dag som elst äv. en vacker dag; ukin
tuok! vilken tok!; ukin enn vem än
ukseltrai -’tt (-nę) = oxel
uksfilé -’nn (-em) -er oxfilé
ukun [u"kųn] se ukin
2
ull i uttr. min ull og år med hull och hår
Ulle Olle
ullfilt -n (-em) -er yllefilt
ullingg ullindşin (ullindşem) ullingger
hulling
ullklauter yllekläder
ullskarv -in (-em) -er yllehalsduk
ullskarvs -n (-em) -er detsamma
ulltaungg -taundşin (-taunggam) -taungger
hulling
ulltuss -n (-em) -er ulltuss
ultrajuð = el. -eð (-ę) = ultraljud
um subj. … || um so edd að werið
om så hade varit
umbrieð … i sht grovt, hemvävt underlakan
den 20 november 2015 umelett se omelett
umfattend omfattande
umgo’ss umgo’ss – umdşikks – umgais
umgås
umkastað [ų´mm-kasstað] omkastad
umkastningg f3 omkastning
umkumås … äv. förolyckas
umkuostnað [ų`mm-kuostnað] -n (-im) -ir
omkostnad
umorist -n (-em) -er humorist
umsettningg f3 omsättning
umslagsbild -n (-em) -er omslagsbild
umsorg [ų`mm-sorrg] umsordşin
(umsordşem) umsorger omsorg
umstşiptend ombytlig
umstşärå [ų´mm-stśärå·] -stşär -skar
-skuorið omskära
umtenksam omtänksam
umtrent [ųmtrę´nnt] cirka, ungefär
umåkninggsfil -n (-em) -er omkörningsfil
underdonun underdånig
underfundun underfundig
underkant -n (-em) –er underkant ||
i underkant i nederkanten (nedtill)
underlåkon [ų`nnde(r)-låkǫn] -eð (-ę) =
underlakan
undermieningg -indşin (-indşem) -ingger
undermening
undermǫlun undermålig
underslaf -in (-em) -er underslaf
undertil [ų`nnde(r)-til] undertill
undertrykk -tryttşeð (-tryttşę) undertryck
undertşäk -tşätşin (-tşäkam) -tşäker
underkäke
undǫ [ų`nndǫ] o. [ų"ndǫ] … || gok undǫ!
gå härifrån!
undǫstand -eð (-ę) underhäng (nedhäng)
undraðfemti [ųndrafę´mmti] hundrafemtio
undraðiett [ųndra(ð)ie´tt] hundraett
undraðårsjubilium -jubilieð (-jubilię) =
hundraårsjubileum
undsfått … äv. värsting; kuskbock
unggduom … || i unggduomem i ungdomen
unggersnöð -ę (-n) hungersnöd
unggkrytyr -eð (-ę) = ungdjur
ungnaðsklit … äv. trösterikt
ungsgalder -galdreð (-galdrę) =
ugnsgaller
universitietslärer -n (-am) -er
universitetslärare
unsfått se undsfått
unungg [ų"nųŋŋg] se onungg
ųoauttålåð [ųo"-auttålå·ð] outtalad
ųoavsi’tt [ųo"-avsitt] oavsett
ųobigrip [ųo"-bigrip] -eð (-ę) oförstånd
ųobikwem [ųo"-bikwęm] obekväm
ųobrukað [ųo"-brukað] oanvänd
ųobätug se ųobätslin
ųodiskað [ųo"-disskað] odiskad
uoðå … || uoðå åv pulsa i väg
ųoektingg [ųo"-ekktįŋg] -indşin (-indşem)
-ingger oäkting
ųofannelin se ųofantelin
ųofeklarlin [ųo"fe-kla(r)lįn] oförklarlig
ųoferdugiet [ųo"-ferdugiet] f4 ofärdighet
ųoferett [ųo"-ferett] -n (-em) -er oförrätt
ųofestond [ųo"-festǫnnd] -eð (-ę) oförstånd
ųofriwillit [ųo"-friwillit] ofrivilligt
ųofriwillun [ųo"-friwillųn] ofrivillig
ųofriwillut [ųo"-friwillut] ofrivilligt
ųofruktsam [ųo"-fruktsąmm] ofruktsam
ųoguoskli … äv. förskräckligt (alldeles
väldigt)
ųogå’llin … äv. ohanterlig
ųogås … || ųogås um ta hand om
ųoietin [ųo"-ietį·n] n: ųoietið, pl: ųoietner
som inte har ätit (”oäten”)
ųointressant [ųo"-įntresąnnt] ointressant
ųoklar [ųo"-klar] oklar
ųoknåi’tt [ųo"-knåitt] oknuten
ųokonsekwent [ųo"-kǫnsekwęnnt]
inkonsekvent
ųokontrollirað [ųo"-kǫntrolirað]
okontrollerad
ųolaik … || ųolaikt sig olikt sig
uolda vb1 (pres. sg äv. uold; anv. oftast i inf. o.
pres.) (+dat)
ųolent [ųo"-lęnnt] oländig
uolla … äv. nyodla
ųolla vb1 göra (en) högiva
ųollbuð -ę (-n) -er foderbod, bod för
förvaring av kreatursfoder
uollbuor äv. valborgsmässokase; Valborg
uollbuorstakk o. uollbuormesstakk
-stattşin (-stattşem) -stakker detsamma
ųolltaut -ą f1 stor hökorg (stillkorg)
uolu f2 håla
uolun [uo"lųn] hålig
ųolykk se ųolukk
ųolykklin [ųo"-lykklįn] olycklig
den 20 november 2015 ųomak [ųo"-mak] ųomatşeð omak, besvär ||
dşär dig i(n)t noð ųomak gör dig inte
besvär
ųomǫlað [ųo"-mǫlað] omålad
uonda vb1 stänga för (med bom el. slå),
bomma för
uondað (uondą) det onda
uonde … || uonde ur äv. i vilket fall som
helst
uondlos äv. nonchalant;
stundom äv. hänsynslös
uondlosa f1 se följ.
uondlosiet f4 vårdslöshet, likgiltighet,
liknöjdhet, nonchalans
uondlostşyr -ę (-’n) -tşyner ko som inte
bryr sig om att komma hem på kvällen
Uoni [ųo"ni] oböjl. Vansjön
Uonisju’nn [ųo"ni-sjųnn] (-sju’mm)
detsamma
uonnkall -n (-em) -er vägtistel
ųonǫð -n (-em) -er rastlös (orolig) person
(man el. pojke)
ųonǫð -ą f1 rastlös (orolig) person (kvinna
el. flicka)
Uonų [ųo"nų] f2 Vanån
ųony̢övin [ųo"-ny̢övįn] n: ųon̢yöveð,
pl: ųony̢övner fumlig (inte händig)
uonå vb … || uonå sig min noger o. uonå sig ǫ
noger roa sig (förströ sig, sysselsätta sig)
med ngt
ųonöðugiet [ųo"nöðugiet] f4 onödighet
uoper : ien iel uoper åv en hel hoper (av)
uopera se opera
uoptiker [uo"p-tiker] -n (-am) -er optiker
uoraktun horaktig
uoran oböjl. hor, horeri
uordfyörendklubb -ą f1 ordförandeklubba
uordkliuovningg f3 ordklyveri
uordprogramm -eð (-ę) =
ordbehandlingsprogram
uordraik ordrik
ųoredd … äv. modig
uork uortşin (uortşem) ork
uorka … || uork minn äv. stå ut med
ųoruo vb … äv. störa
uorvslått -n (-em) hackslåtter
ųoryöklin [ųo"-ryöklįn] osnygg
Ųor-Ärr-byönę (-byö’nn) Herrens bön,
Fader Vår
ųosanningg [ųo"-sąnnįŋŋg] f3 osanning
ųoseld [ųo"-seld] osåld
ųosem … äv. oenighet, splittring
ųosiðingg [ųo"-siðįŋg] -indşin (-indşem)
-ingger oregerlig (besvärlig) häst
ųosiðulin [ųo"-siðulįn] osedlig
ųosilingg se ųosiðingg
ųoskarp [ųo"-skarrp] oskarp; vag
ųoskåðåð [ųo"-skåðå·ð] oskadad, oskadd
ųosmaklin [ųo"-smaklįn] osmaklig
ųosmuord [ųo"-smuord] osmord
ųosoltað [ųo"-solltað] osaltad
ųostaðun … äv. ombytlig
uostknaiv -in (-em) -er ostkniv
uostmaus -ę (-n) -måiser en bit färsk ost
direkt ur ystkitteln
ųostmiðisin [ųo`st-miðisįn] = (-em) -er
hostmedicin
uostyvel [uo`sst-yve·l] se uostyvyl
uotfull hotfull
ųotruogen variant av följ.
ųotruo’n [ųo"-truo’n] n: ųotruoeð, pl:
ųotruogner
ųotukt [ųo"-tukkt] -ę (-n) otukt
ųotuolun … äv. (ung.) sjåpig
ųotyðlin … äv. vag
ųotålåð [ųo"-tålå·ð] otalt
uovmįester -n (-am) -er hovmästare
ųowitterli … äv. av misstag, ofrivilligt
uperir … || uperir in operera in
upira se opera
upnest + dat. uppe vid
uppassesk -ą f1 uppasserska
uppbyggd [u´pp-byggd] uppbyggd
uppdatir [u`pp-datir] vb1 uppdatera
uppdelt -ą f1 hoppgupp
uppdielað [u´pp-dielað] uppdelad
uppdielningg f3 uppdelning
uppdågå [u`pp-dågå·] -dägär -dägäð
-dågåð uppdaga
uppeddşin [u´pp-eddźįn] n: -eddşeð,
pl: -eggner upphuggen
uppenbar vb1 uppenbara || uppenbar sig
uppenbara sig
uppenspis se yppenspis
uppfattningg … || åv enn uppfattnindşin
av den uppfattningen
uppgradir vb1 uppgradera
uppissað [u´pp-issað] upphissad
uppkumå [u`pp-kųmå·] -kumb -kam -kumið
uppkomma
den 20 november 2015 upplaggd [u´pp-laggd] upplagd
uppliuost [u´pp-lǐuost] ljust (ljusare)
upplivå -liv -livd -livåð uppliva
upplågå äldre grundf. t. upplagu
upplärd [u´pp-lärd] upplärd
uppmaus -ę (-n) -måiser skogsmus
upprai’tt [u´pp-raitt] upprätt (stående)
upprai’ttspjuver -n (-spjuvrem) -spjuvrer
ståuppkomiker (nydal.)
upprekkningg f3 uppräkning
uppringgum [u´pp-rįŋgųm] + ack. uppe
omkring
uppruop -eð (-ę) = upprop
uppruor -eð (-ę) = uppror
uppruorisk upprorisk
uppryörd [u´pp-ryörd] (i sht i konkret betydelse)
o. [u`pp-ryörd] (i sht i abstrakt betydelse)
upprörd
uppskuotin [u´pp-skuotį·n] uppskjuten
uppslag -slaeð (-slaę) = uppslag
uppspilåð … äv. upphetsad
uppstelld [u´pp-stelld] uppställd
uppstondelsda’n (-daem)
uppståndelsedagen, uppståndelsens dag
uppstyltað [u´pp-stylltað] uppstyltad
upptettşer … äv. upptäktsresande
upptävlingg [u`pp-tävlįŋŋg] f3 hopptävling
uppunder [upp-ų`nnder] + dat. uppe under
uppuollað [u´pp-uollað] uppodlad
uppuov -eð (-ę) = upphov
uppusisiuon se opposisiuon
uppyr upp (ur ngt).
Se äv. fǫ uppyr, tag uppyr
upstunas [upstuna´s] uppstudsig, obstinat,
stursk
ur … äv. hur än || ur enn hur än
urd … äv. blockmark
uriniringg [urini`rįŋg] f3 urinering
urinwegsinfeksiuon = (-em) -er
urinvägsinfektion
ursprunggstekst -ę (-n) -er ursprungstext
USB-pinn -’n (-am) -er USB-minne
(”sticka”)
USB-puort [u-es-be´-puort] -n (-em) -er
USB-port
USB-uol [u-es-be´-uol] -eð (-į) = detsamma
uslas usles – usles – uslas uslas
uva f1 huva (kapuschong)
uvendes … || ien uvendes tä jäger en väldig
jägare; uvendes bra väldigt bra, utmärkt
uvgåmål [u"v-gǫmå·l] pl: uvgambler
för gammal
uvkollt [u"v-kollt] (allt)för kallt
uvlaindş [u"v-ląǐndź] för länge
uvliuo’tt … äv. förfärligt
uvmitşið [u"v-mitśi·ð] för mycket
uvǫ … || uvǫ gardą ovanför (strax norr om)
bygärdsgården
uvomin … äv. uppe i Kyrkbyn
uvoni … äv. adv. upptill
uvonǫ … äv. på ovansidan, på översidan
uvǫter … || (frǫ) uvǫter og niði endan
uppifrån och ned
uvsient [u"v-sįent] försent, för sent
uvsnąrt [u"v-snąrt] för tidigt
uvstrai’tt för fort
uvstur [u"v-stur] för stor
uvwarm [u"v-warrm] (allt)för varm
W8 [we`-ått] W8:ą f1 V8
wag vag
waiðga … vidga
waigkläð [waǐ`-kläð] -eð (-ę) = brudpäll
waika … || waik iuop vika ihop;
waik upp vika upp
waikt vikt (reserverad)
waila vb … äv. vila sig
waildag -da’n (-daem) -daer vilodag
waindşmutter -n (-muttrem) -muttrer
vingmutter
waingg … äv. vinge på spinnrock
(spinnvinge)
wais se wis adj.
waisa vb … || wais runt visa runt;
wais undǫ visa bort
waisduom -in (-em) visdom
wai’sslin se waislin
waitblaunk vitblank
waitgumsflatşi [waǐ`tgųms-flatśi·]
-n (-flåkåm) -flatşir surfbräda,
surfingbräda (nydal., eg. ’vitgumsflak’,
dvs. ’vattenskumsflak’)
waitgumssigler -n (-am) -er vindsurfare
(nydal., eg. ’vitgumsseglare’,
dvs. ’vattenskumseglare’)
waitkǫlskoll -n (-am) -er vitkålshuvud
waitkǫlsovuð [waǐ`tkǫls-ovu·ð] = (-ovdę) =
detsamma
waitkwið -n (im) -ir (vit) buk på fisk ||
läp waitkwiðn o. wend upp waitkwiðn
vända upp buken; dö
den 20 november 2015 waitkwiðun [waǐ`t-kwiðų·n] halvmogen
(om lingon; eg. ’vitmagad’, ’vitbukig’)
waitlaim -eð (-ę) trälim
waitlokskapsel -n (-kapslam) -kapsler
vitlökskapsel
waitlokspress -n (-em) -er vitlökspress
waitlokstablett -n (-em) -er vitlökstablett,
vitlökskapsel
waitprikkun vitprickig
waitrukk -ruttşin (-ruttşem) -rukker vitrock
wakker vacker20 || ien wakker dag
en vacker dag
waksinira [waksini`ra] vb1 vaccinera
wakttorn -eð (-ę) = vakttorn
wakum [wa´kųm] -eð (-ę) = el. oböjt
vakuum
walbirieðer -n (-am) -er valberedare
walfiet -að (-ą) valfett (valspäck)
walsa vb1 valsa
walsail -n (-am) -er valsedel
waniljglass -n (-em) -er vaniljglass
wanillglass se föreg.
wanillsokker se följ.
wanilsokker -sokkreð (-sokkrę)
vaniljsocker
wanlin … || slais wanlit o. sos wanlit
som vanligt
wanwördun vanvördig
1
war adv. … || war noger var någonstans
warels -ę (-n) -er varelse
wargjuoleð (-juolę) en tafattlek som lektes
i en cirkel i snön vintertid
wargstşinnspels -n (-em) -er vargpäls
warguop [wa`rrg-uop] -in (-em) -er
vargflock (varghop)
wariirend [warii`ręnd] varierande
warmlaim -eð (-ę) varmlim
warmrett -n (-em) -er varmrätt
warubuss [wa"ru-buss] -n (-em) -er
varubuss
warulager [wa"ru-lager] -lagreð (-lagrę) =
varulager
wasa vb1 || was upp sätta (blommor) i vas
Wasalop se Wasalopp
Wasaloppsspuoreð (-spuorį)
Vasaloppsspåret
wassara tri! det var som sjutton!,
det var som tusan!
20
Wakker har också varit vanligt som konamn.
wassbitin … äv. skarp, vass
watşin … äv. alert
wattnun vattnig
watuaungg [wa"tu-ąuŋg] -ą f1 vattenånga
watudieler [wa"tu-dieler] -n (-am) -er
vattendelare
watudraið se följ.
watudraiðn [wa"tu-draǐ’n] n: -draið,
pl: -drai’nner urlakad (efter blötläggning); vattensjuk (sank)
watudraivend [wa"tu-draivęnd]
vätskedrivande
watuferieningg [wa"tu-ferįenįŋg] f3
vattenförening
Watugryllą f1 fiktivt vattenväsen man
skrämde barnen med så de skulle hålla sig
borta från brunnar, bäckar o.dyl.
watumuldwatur se watumulduotur
watupump [wa"tu-pųmmp] -in (-em) -er
vattenpump
watuskaið -ę (-n) -er vattenskida
watuskuop … äv. (en) skopa vatten
watuskwambel [wa"tu-skwąmmbel]
-skwambleð (-skwamblę) blask
watustakk … äv. skyfall
watustinn [wa"tu-stįnn] vattenstinn
(i sht full i magen efter att ha druckit mkt)
watusuo’tt [wa"tu-suott] -ę (-n) vattusot
waungenskaði [wąu`ŋęn-skaði·] -n
(-skåðåm) -skaðir förväntad form i st.f. följ.
waungenskaðu f2 vagnskada
waungenskåðå yngre grundform av
waungenskaði
waungsjuol -eð (-į) = vagnshjul
weðer s. … äv. vittring || drågå eter weðrę
vädra; dra efter andan; sjǫ el. kuogå et
weðers spå väder (gm att titta på himlen);
upi weðreð upp i luften
weðer vb … || weðer i sig ta sig en nypa (el.
lite) frisk luft, lufta sig; motionera;
släppa väder
weðereftun [we"ðer-efftųn] vederhäftig
(skämts., eg. ’väderhäftig’)
weðerkasungg [we"ðe(r)-kasųŋŋg] -undşin
(-undşem) -ungger busunge (livligt barn)
weðerprognos [we"ðe(r)-prognos] -n (-em)
-er väderprognos
weðerpuost [we"ðe(r)-puost] vb1 e-posta
(nydal.; eg. ’luftposta’)
den 20 november 2015 weðerstrik … || frǫ oll(um) weðerstrikum
från alla vädertreck
weðerstrikswaiser [we"ðe(r)striks-waǐser] -n
(-am) -er kompass
(nydal.; eg. ’väderstrecksvisare’)
weg … || inggan weg äv. ingenvart; laungg
wea lång väg, långa vägar adv.; mes ig
war ǫ weg iem när jag var på väg hem, på
hemvägen; slaik wea åt sådana håll, på
sådana ställen; tag we’n ta vägen
wegåadress [we"gå-adress] -n (-em) -er
vägadress
wegåpluog [we"gå-pluog] -pluo’n (-pluoem)
-pluoger vägplog
wek vek
weksa … || weks brott växa bort;
weks fram växa fram
wekstkruk -ą f1 blomkruka
wekstlin odlingsbar; bördig
wel … || og wel eð och (gott och) väl det
(allra minst)
wela … || wel brott välja bort
welbieldn [we"l-biëlld’n] n: -bieldeð
välbehållen, oskadd
welbikant [we"l-bikąnnt] välbekant
welfesi’dd [we"l-fesidd] välförsedd
welta s. … Se äv. gråspråksordlistan
1
welta vb … || welt stað sig i saindşę slänga
sig i sängen, lägga sig i sängen
welun velig
wemun … äv. osmaklig
wen … || wen enn vad än, vadsomhelst; wen
fer ien, pl: wen fer nogrer vad för en (pl:
vad för några); wen ig wet vad jag vet,
såvitt jag vet
wenanandagsweðer [węną"nąndas-weðe·r]
-weðreð (-weðrę) varannandagsväder
wenas wenes – wendes – wendas vänja sig
|| wenas wið vänja sig vid
wenda vb … || wend autogin vända utochin;
wend sig äv. vända sig om; wend sig að
vända sig till (kontakta); wend sig frǫ
nogum vända sig från ngn
wendagsjakk [wę"ndas-jakk] -ą f1
vardagsjacka
wendas äv. vetta
wendningg f3 vändning
wenest … ss. adv. äv. tämligen, relativt;
ordentligt, rejält (inte lite, en hel del)
wenn pron. f: werr, n: wert var, varje ||
werr wår varje vår
wentetið -ę (-n) -er väntetid
wentilasiuon = (-em) -er ventilation
wentilasiuonssystiem -eð (-ę) =
ventilationssystem
wepa s. f1 vepa
wepa vb1 valpa
3
wer lokal variant av war adv.
weras … || weras ǫ äv. stå i; weras yvyr
vårda (sköta om, ta hand om)
werda … || werd åv bli av (komma till stånd;
ta vägen)
werdiringg [werdi`rįŋg] f3 värdering
werienda n: wertienda … || werienda ien
varenda en
2
werka vb1 verka (ansa hov el. klöv)
werklin verklig
werkstuol -n (-em) -er verkstol
werktygslåð -ą f1 verktygslåda
wermekamir [we`rrme-kamir] -ą f1
värmekamera
wermesystiem -eð (-ę) = värmesystem
1
werra värre || trivlit werra trevligt värre
(mkt trevligt)
2
werra lokal variant av werru
werrå lokal variant av werru
wert adv. … || wert enn vart än
wertdier varje || noð wertdier lite av varje
wertşbuold -n (-am) -er varböld
wertşeslastbil -n (-em) -er timmerbil
węsliuoð = (-ę) = väsljud
wesst … || wesstað åv ollu det värsta av allt
wester … || dar wester västerut
(där i väster); i wester i väster
Westerbuottn Västerbotten
westǫtil … äv. på västsidan
westǫtilkaller pl
folket på västsidan av Älven
westri … || frǫ westri dalim från Transtrand
westringgum [we´sst-rįŋgųm] + ack.
västerut (i väster) omkring
Westeuruopa Västeuropa
weteranbil -n (-em) -er veteranbil
wetnskaper -n (-am) -er vetenskapare
wętta se wenta
weått se W8
wia … || fǫ åv wiun (få) smaka riset
wið adj. + dat. … || wårå wið äv. tycka illa
om, hysa antipati mot
wiðare se wiðer
den 20 november 2015 wiðer … || autǫ noð wiðer utan (något)
vidare; it noð wiðer inget vidare
wiðerfårås [wi"ðe-fårå·s] -fars -fuors -feris
vederfaras
wiðeukamir [wi´ðeu-kamir] -ą f1
videokamera
wiðlyptun … äv. utsvävande
wiðå … || wiðå upp såga el. hugga upp till
ved, göra ved av
wiðåbytt -ą f1 laggkärl, laggad bytta,
ämbar
wiðåull [wi"ðå-ull] -ę (-n) träull (nydal.)
wiðåaksul [wi"ðå-aksu·l] -n (-akslam) -aksler
träaxel
wiðåjuol [wi"ðå-juol] -eð (-į) = trähjul
wiðåkassett [wi"ðå-kasett] -n (-em) -er
videokassett (skämts., eg. ’vedkassett’ el.
’träkassett’)
wiðåklyv [wi"ðå-klyv] -in (-em) -er vedklyv
wiðåstakk … äv. vedtrave
wigör : i full wigör i full vigör
wikariat -eð (-ę) = vikariat
wiku … || fem gaungg i wikun fem gånger i
veckan
wikugåmål [wi"ku-gǫmå·l] pl: -gambler
veckogammal
wikå äldre grundf. t. wiku
wila vb … || wil til äv. mogna
(ungef. ’utvecklas fullt ut’)
wilað [wi`lað] o. [wi"lað]
willfarels -ę (-n) -er villfarelse
willun villig
wimsun vimsig
winbersdşili -eð (-ę) el. oböjt vinbärsgelé
1
winda winder – winde21 – wint el. vb1
(L+dat) kasta … || wind attrum sig yvyr
erdę kasta över axeln
2
winda winder – windeð – windað vinda,
skela
windfoll -eð (-ę) = vindfälle
windil -n (-em) -er vindil
windlåg -ą f1 vindfälle
winggel … || winggel til vingla till
wingglur flockor, flockar (i mjölk)
winglas -eð (-į) = vinglas
winna … || winn etter äv. hinna ikapp
21
Kan också stavas windde i enlighet med mångas
uttal.
winsjäkk -sjättşin (-sjättşem) -sjäkker
vinlägel, vinsäck
winsklin … äv. förväntansfull
winstukk -stuttşin (-stuttşem) -stukker
vinstock
winterweg -we’n (-weem) -weer vinterväg
winyl -n (-em) vinyl
winylstşiv -ą f1 vinylskiva
wiolett se wiulett
wippa vb1 vippa
wippluk -lutşeð (-lutşį) = vipplock
wis s. … || upǫ ollų wis på alla vis;
upǫ so wis på så vis; upǫ summu wis
på samma sätt, på samma vis
wisduomsuord -eð (-ę) = visdomsord
wiss adj. : wiss ǫ sig äv. bestämd
wisst … || dǫ wisst absolut, javisst i ex. ss.
eð willd an dǫ wisst eð (det ville han
absolut, javisst ville han det)
wįsterarm [wį`ster-arrm] -in (-em) -er
vänsterarm
wįsterbien [wį`ste(r)-bįen] -eð (-ę) =
vänsterben
wįsterkni’tt [wį`ste(r)-knitt] (-kninę)
vänster knä, vänstra knät
wįsterwarv [wį`ste(r)-warrv] -eð (-ę)
vänstervarv
wįsterörneð [wį`ster-örneð] (-örnę)
vänstra hörnet
wisälsklin [wi"sälsklįn] eländig, ynklig
witnskaplin se wetnskaplin
witriuol -n (-em) vitriol
wits -n (-em) -er vits
witter … || um wittrą äv. om vintrarna
witterbaðer -n (-am) -er vinterbadare
witteress -ą f1 vinterhässja
witterfistşspuoð = (-į) = pimpelspö
witterjuol -eð (-į) = vinterhjul
witterkuss -n (-em) -er vinterkurs
witterlaik vinterlik
wittermonað [wi`tte(r)-mǫnað] -n (-im) -ir
vintermånad
wittertşyöld -ę (-n) vinterköld
witteruott -n (-em) -er vintervante
witulos [wi"tu-los] rådvill, villrådig
witun … äv. förnuftig
witå … || lat witå nogum noð låta ngn veta
ngt
wiulett violett
woffel wofflą f1 voffla
den 20 november 2015 woffelienn -eð (-ę) = våffeljärn, våffellagg
woffellagg -laddşin (-laddşem) -lagger
våffellagg, våffeljärn
Wolvo oftast oböjt Volvo
Womuskall [wǫ"mus-kall] -n (-em) -er
Våmhuskarl
Womuskull [wǫ"mus-kull] -ą f1
Våmhusflicka, ogift Våmhuskvinna
wukal se wokal
wurpa f1 vurpa
wåglainggd -ę (-n) -er våglängd ||
ǫ summu wåglainggd på samma våglängd
wågun vågig
wålstakk -stattşin (-stattşem) -stakker
skräphög (hög med bråte)
wår … || werr wår varje vår
wårbekk -bettşin (-bettşem) -bekker
vårbäck
wårbljomster -streð (-strę) = vårblomster
wårdagiemningg f3 vårdagjämning
wårdpakiet -eð (-ę) = vårdpaket
wårelsningg [wå`r-elsnįŋŋg] f3 vårhälsning
wårkant : framǫ wårkantn fram på vårkanten
wårkweld -n (-em) -er vårkväll || um
wårkweldą om (på) vårkvällarna
wårlok -lotşin (-lotşem) -loker vårlök
wårnummer -numbreð (-numbrę) =
vårnummer
wårsaiðą f1 vårsidan
wårsteð vb1 vårstäda
wårsuol -ę (-n) -er vårsol
wårtið : frammi wårtiðn
fram på vårkanten
wårtşenslur f1 vårkänslor
wårtälär [wå`(r)-tälä·r] -n (-am) -er
vårtalare
wårwattn -eð (-ę) vårvatten
wårwerm -in (-am) vårvärme
wårwind -n (-em) -er vårvind
wårå … || eð ar werið og ferið ung. det är
förbi; war minn um äv. uppleva
wåtwarur [wå`t-waru·r] alkoholhaltiga
drycker, dryckjom
wäla … || wäl og graina stortjuta
1
wärd … || atter wärdn nossn en gång i
världen (för länge sedan); framter wärdn
i framtiden; i oll wärd i alla tider,
i evärdliga tider
wärdsärr -n (-am) -er världshärskare
wärnpliktun värnpliktig
Wärärr [wä"rärr] oböjl. se Wärär
2
wäsn -eð (-ę) = väsen (varelse) || (int iett)
livendes wäsn (inte ett) levande väsen
wäta wäter – wä’tte – wä’tt || wät nið sig
blöta ned sig; wät ǫ vattna
ybbel ybbleð (ybblę) = hybble, ruckel
yfsað hyfsad
ykkel vb1 hyckla
ykkler -n (-am) -er hycklare
yksntşyr -ę (-’n) -tşyner brunstig ko
yla … äv. yla
ympa vb1 ympa, vaccinera
ympningg f3 ympning, vaccinering
ymser äv. varierande ||
yms dieler allt möjligt
ypnutisör -’n (-em) -er hypnotisör
yppen … (+dat)
ypperlin ypperlig
ypsað (mindre vanl.) variant av yfsað
yra f1 hyra
yrdraið se följ.
yrdraiðn [y´r-draǐ’n] n: yrdraið, pl: yrdrai’nner (el. yrdraingner) utdragen
yrkt [yrr(k)t] : boð yrkt og ielit i helg och
söcken, såväl vardag som helgdag
yrmerkt … äv. särpräglad
Yron [y"rǫn] Göran
yrtaiðn [y´r-taǐ’n] urtagen
yrwattnað [y´r-wattnað] urvattnad
yråk -ą f1 mötesplats, parkeringsficka
yrät -eð (-ę) hö som hästen ratat (o. som
gavs till korna)
ytt -n (-em) -er hytt
yvelienn [y"vel-įenn] -eð (-ę) = hyveljärn,
eggjärn i hyvel
yvelmasin [y"vel-masįn] = (-em) -er
hyvelmaskin
yvyr … äv. om (t.ex. prata om) || yvyr da’n
över dagen
yvyrflyöðun [y"vy(r)-flyöðųn] överflödig
yvyrfull [y"vy(r)-full] överfull
yvyrfyörd [y"vy(r)-fyörd] överförd
yvyrfyöringg [y"vy(r)-fyörįŋŋg] f3
överföring
yvyrnattningg [y"vy(r)-nat(t)nįŋŋg] f3
övernattning
yvyrsaið [y"vy(r)-saǐð] -ą f1 översida
yvyrsettninggsyövningg [y"vy(r)setnįŋ(g)syövnįŋŋg] f3 översättningsövning
den 20 november 2015 yvyrslaf [y"vy(r)-hlaf] -in (-em) -er överslaf
yvyrspilåð [y"vy(r)-spilå·ð] överspelad
yvyrtið [y"vy(r)-tið] -ę (-n) -er övertid
yvyrtyg [y"y(r)-tyg] vb1 övertyga
yvyrtygend [y"vy(r)-tygęnd] övertygande
yvyrwikt [y"vy(r)-wikkt] -ę (-n) övervikt
(försteg)
yöður [yö"ður] -n (-em) -er avlång utväxt
(sårvalk) på trädstam
yögerskaið -ę (-n) -er högerskida
yögerwarv -eð (-ę) = högervarv
yöpa … || yöp að sig kalla till sig, kalla på,
ropa på, ropa till sig;
yöp atter ropa tillbaka
yöpan oböjl. ropande
yörumað (yörumą) yrheten
(eg. ’det yra’)
yörumiet f4 yrhet
yörumsklin som lätt blir yr, yr av sig
yörumskollan, åvå vara yr i huvudet
yötşa … Se äv. gråspråksordlistan
1
å … äv. bokstaven h
åbög [å"-bög] åbö’n (åböem) åböger
utbuktning på å med smal förbindelse med
densamma, eda
åðerkall -n (-em) -er åderlåtningsschema
åisa … äv. förvara
åka … äv. skjutsa || åk febi köra förbi; åk ǫ
äv. åka på (drabbas av); åk upp köra upp
åkeri -eð (-ę) -er el. oböjt åkeri
åkerrien -ę (-rie’nn) -riener åkerren
åksiuok åksjuk
åkå s. äldre grundf. t. aku
åkå vb … || åkå ǫ haka på
åkåparenties [å"kå-paręnties] -n (-em) -er
hakparentes
ålderbrumi [å`lde(r)-brųmi·] -n (-brumåm)
-brumir alhänge (hänge på al)
ålderbrumå -n Se föreg.
ålådrag [å"lå-drag] -draeð (-draę) =
rumpdrag (fiktivt redskap man skickade
barnen efter, när det skulle bli slakt)
ålåell … Se äv. gråspråksordlistan
åmųot [å´-mųot] -eð (-ę) = åmöte
åpynas … äv. göra rackartyg
1
år … || iel åreð året runt; kumå upi årę
komma upp i åren; åreð runt året runt
2
år … || åvå sårt i årę ha huvudvärk, ha
baksmälla (skämts.)
årarbiet -eð (-ę) = hårarbete
åratal, upǫ på åratal
årbuottn = (-buottnem) -buottner
hårbotten
årdent hårdhänt
årdn … || årdn upp sig ordna upp sig
årdningg … || dşär i årdningg o. duon i
årdningg göra i ordning; fǫ årdningg ǫ +
dat. få ordning på; i årdningg äv. frisk
årfint hårfint
årtal … äv. födelseår
åröm [å`r-ö̢m] håröm
åsgruop -ę (-in) -er halsgrop
åsikt [å"sikkt] o. (mer sv.) [åsikkt]
åskåpås [å"-skåpå·s] åskäpäs – åskäpäs –
åskåpås göra sig till (m.m.)
åsnfuoli [å`s’n-fuoli·] -n (-fuolåm) -fuolir
åsneföl
åtminstone se åtminstun
åtminstun åtminstone
åtǫ … || it åtǫ inte annat än, bara
åv adj. … Se äv. åvan i gråspråksordlistan
åvdungnað [å´v-dųŋŋnað] avdomnad
åvdä’n n: åvdäeð, pl: åvdä’nner död
åvklippt [å´v-klippt] avklippt
åvkuok [å"v-kuok] åvkuotşeð (åvkuotşę) =
avkok
åvlaungg [å"v-ląuŋŋg] halvlång
åvmǫlað [å´v-mǫlað] avmålad, avbildad
åvold [å"v-olld] -n (-em) -er träkrok att dra
av kitteln från elden med
åvoldskruok [å"v-olds-kruok] -kruotşin
(-kruotşem) -kruoker detsamma
åvritað [å´v-ritað] avritad, avbildad
åvrundað [å´v-rųnndað] avrundad
åvseld [å"v-selld] -ą f1 gråvide (äv. ’jolster’)
åvskrift -ę (-n) -er avskrift
åvskuorin [å´v-skuorį·n] n: åvskuorið,
pl: åvskuorner avskuren
åvslag [å"v-hlag] -slaeð (-slaę) = halvslag
åvslaið se följ.
åvslaiðn [å´v-hlaǐ’n] n: åvslaið,
pl: åvslai’nner avslagen, slagen
åvsleppt [å´v-hleppt] avsläppt
åvstuttað [å´v-stuttað] avkortat
åvsågað [å´v-sågað] avsågad
åvtaið se följ.
åvtaiðn [å´v-taǐ’n] n: åvtaið, pl: åvtai’nner avtagen, fråntagen
åvtrubbað [å´v-trubbað] avtrubbad
åvtryttş [å"v-tryttś] -eð (-ę) =
den 20 november 2015 variant av avtrykk
åvtunggel [å"v-tųŋŋgel] åvtunggleð
(åvtungglę) = halvmåne
åvtuon [å"v-tųon] = (-em) -er halvton
åvwaisend [å"v-waǐsęnd] avvisande
åvwalt [å"v-wallt] : ligg åvwalt halvligga
åvweksingg [å"v-weksįŋŋg] -indşin (-indşem)
-ingger halvvuxen pojke, tonårspojke
äðan oböjl. hädande (hädelse)
Äðbuðär pl Hedbodarna
(åld. fäbodställe i nordvästra Älvd.)
älle, älle! ojojoj! (positivt)
ällestan! (ung.:) helledudane!
älsin -ą f1 hälsena
älspuorr -n (-am) hälsporre
änwis variant av enwis
änwisningg variant av enwisningg
1
ära s. … || i main(um) ärum i mina öron
ära vb … || är attrað höra till; är dait höra
dit; är ǫ äv. förhöra; lyssna på, lyssna till;
og är ǫ sę! och hör sen!
äraðsduomer … (äv. ’domherre’ skämts.)
ärd -n (-em) -er härd
ärd aut variant av erd aut
ärendsbörg [ä"ręnds-börrg] tjänstvillig;
duktig (kapabel) att gå ärenden
ärlapp -in (-em) -er öronlapp
2
ärlin härlig
ärnwerk -wertşin (-wertşem) öronvärk;
var i öronen
ärre … || Ųor Ärre Vår Herre;
Ärrames byön Herrens bön (fadervår)
Ärrestan! Herre Gud!
ärrgubb -in (-am) -er herreman
(ngt nedsätt.)
ärstşydd -eð (-ę) = öronskydd,
hörselskydd
ässe! kors!, ojojoj! o.dyl.
ättlingg -indsin (-indşem) -ingger ättling
ävd [ävd] : eter ävd av hävd
ä̢ä̢ se ęę
öða vb1 el. öðer – ö’dde – ö’tt … ||
öð åv öda bort; döda; öð åv sig ta livet av
sig, begå självmord
öðelegg -legg (-laggd) -laggt ödelägga
öðemark -martşin (-martşem) -marker
ödemark
öj hej
ökamb [ö"-kąmmb] -ą f1 se kamba
ökensand -n (-em) ökensand
ökn se öken
ökross [ö"-kross] -n (-em)
lite hö, inknutet i hästkläde
ökssmið -n (-im) -ir yxsmed
ölster [ö´llster] ölstreð (ölstrę) = fodral
öpress [ö"-press] -n (-em) -er höpress
2
örn … || war minn ǫ ien (el. iet) örn
vara med på ett hörn
öspe öspin (öspam) ösper chef, bas,
förman
östersaið -ą f1 östersida
östkustn (-kustem) östkusten
östrä [ö"-strä] -’tt (-nę) = höstrå
ötaut [ö"-taut] -ą f1 stor hökorg (stillkorg)
ötjäst [ö"-tǐässt] -n (-em) -er hötapp
övar [ö"v-ar] -’n (-im) -ir stengrund (i älv),
grusbank (i el. vid älv)
övdalsby [ö"vdals-by] -nn (-mm) -er
älvdalsby (by i Älvd.)
övdalsfuok [ö"vdals-fuok] -fuotşeð (-fuotşę)
älvdalingar (älvdalsfolk)
övdalskkuss [ö"vdalsk-kuss] -n (-em) -er
älvdalskkurs, kurs i älvdalska
övdalsslaungg [ö"vdals-sląuŋg] -slaundşin
(-slaundşem) älvdalsslang
övdalswais [ö"vdals-waǐs] -ą f1 älvdalsvisa
(Övdalswaisur är äv. namnet på en
publicerad samling älvdalska visor o.
verser)
övdingg -indşin (-indşem) -ingger hövding
övkull -ą f1 älvdalsflicka, ogift älvdalskvinna
den 20 november 2015 TILLKOMMANDE KÄLLOR
Ovanstående tilläggsord har till stor del hämtats från sådana källor som redan nämns i ordboken. Mycket material har därvid tagits från manuskriptet till Bengt Åkerbergs kommande grammatik. Följande tryckta källor har tillkommit:
Dalskum. [Medlemsblad för] Ulum dalska. Föreningen för älvdalskans bevarande.
Nr 37, maj 2010 och senare.
Nyström, G., Sapir, Y., Westling, B.: Övdalsk frå̢ byrånendam. Älvdalska från början.
Läromedel i älvdalska för nybörjare. Uppsala universitet 2005.
Rehnström, B.: Sju daer min Roð. Älvdalen 1999.
Skansvakten. Elfdalens Hembygdsförenings midsommartidning. Nr 95, 2010 och senare.
Släkt och Hembygd. Åsens hembygds- och släktforskningsförenings tidning. Nr 27, 2010 och
senare.
Steensland, L: Markuswaundşilą. Markusevangeliet översatt till älvdalska med inslag av olika
bymål. Lund 2013.
Westlin, R., Wimelius, H., Larsson, H.: Dikt och Ton från Älvdalen. Älvdalen 1985.
Älvdalen. [Hembygdsbok, sammanställd av eleverna i klasserna 5, 6 och 7 i Åsens folkskola
läsåret 1952–1953.] Åsens by 2010.
Denna lista är nu ofullständig (dec 2013).