LEDARE WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR

nr
6
årgång 102
2009
LEDARE
NU BEHÖVS
EN RUNDABORDSKONFERENS
OM SJÖFARTEN
Grattis
WAXHOLMSBOLAGET 140 ÅR
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
1
LEDARE.
NU BEHÖVS
EN RUNDABORDSKONFERENS
OM SJÖFARTEN
J
ag sitter på hemväg från vår klubbordförandekonferens (min sista
som VD) i Falkenberg och vårt
gemensamma möte med Sjöbefälens styrelse och funderar på vart den svenska
sjöfartsnäringen och sjöfartspolitiken
är på väg. Finns det överhuvudtaget
något hopp för den svenska sjöfartsnäringen?
Sverige har ju valt en alldeles egen väg
till skillnad från övriga sjöfartsländer
i Europa har gjort, inklusive EUkommissionen. Där har man gång på
gång förfäktat sjöfartens betydelse och
den kompetens som behövs i framtiden.
Där värnar man om sjöfartens betydelse
och om sjöfartskunnandet. Man betonar
dessutom starkt att man måste rekrytera
ungdomar till yrket genom att göra det
mer attraktivt.
Sverige har nu haft ordförandeskapet
inom för storsjöfarten i mer än tio månader, utan att det satt några positiva spår,
däremot negativa i vårt eget land genom
bl a ett antal utflaggningar. Tjeckien
överlämnade storsjöfarten under årets
första sex månader till Sverige. Nu fem
över tolv vaknar åtminstone Näringdepartementet och begär att ”Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar
och analyser” ska genomföra en analys
av det maritima klustret och en faktabelysning om vad ett eventuellt införande
av ett SIS skulle innebära. Det senaste
har lämnats till Transportstyrelsen för
faktainsamling, som även regelbundet
skall rapportera in– och utflaggningar
till departementet.
Detta mot bakgrund av att en stor del av
Donsöflottan (Furetank och Tärntank)
har flyttat fartyg till dansk respektive
färöisk flagg. De främsta orsakerna är
avsaknaden av ett system för tonnagebeskattning, samt de nya självkontrollerna
som är utfärdade av Transportstyrelsen.
2
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
De överensstämmer inte med de kontroller, som man redan idag utför inför
”vettingbesiktningarna”. Detta innebär
ett helt onödigt dubbelarbete.
Bristen på agerande från Finans- och
Näringsdepartementet har fått förödande konsekvenser. I samband med
utredningen om ett nytt Trafikverk
framförde föreningen bland annat:
”Föreningen är ytterst bekymrad över
utredningens ställningstagande, när det
gäller den svenska handelsflottans framtid. Likaså de beslut som nu har fattats
från regeringens sida, att tonnageskatt
ej kommer att införas under överskådlig tid, vilket har lett till en avsevärd
utflaggning till andra EU-länder, som
kan tillhandahålla sådana stöd.
Regeringens vilja delas också av utredningens syn på sjöfartsfrågorna där
det framgår att: ”Utredningen anser
principiellt att sjöfartsstödet inte kan
motiveras av transportpolitiska skäl.
Så länge stödet är sanktionerat av och
tillämpas inom EU är det emellertid
svårt att ensidigt ta bort stödet utan
att riskera utflaggning”.
Utredningen menar tydligen att något
egentligt motiv för ett statligt åtagande,
när det gäller en svensk handelsflotta,
saknas i traditionell mening. Stödet
motiveras i stället av att det finns andra
EU-länder som stödjer denna näring och
utan motsvarande stöd till den nationella
sjöfarten skulle utflaggningen öka.
Ingenting nämns i delen om EU, om
varför EU tillåter, eller till och med
förordar, detta stödsystem. Så sent som
i januari i år lade kommissionen fram
ytterligare ett sjöfartspolitiskt program
som svenska EU-nämnden ställde sig
bakom. Likaså gjorde Kristdemokraterna det i ett eget förslag inom Alliansen. Där framhöll man klart och tydligt
vikten av ett bibehållande av nationella
Christer Lindvall, vd, SFBF.
handelsflottor inom EU och den kompetens som aktörerna inom näringen
besitter. Sjöfartsfrågorna och de speciellt riktade åtgärderna för att bibehålla
konkurrenskraftiga handelsflottor och
en hög kompetens inom näringen berörs
över huvudtaget ej i utredningens avsnitt
om EU:s transportpolitik.
Denna kompetens behövs inom många
delar inom transportsektorn, som t ex
rederier, hamnar, stuverier, försäkringsbolag, klassificeringssällskap mm och
inte minst inom myndigheterna med
lotsar, sakkunniga inom Transportstyrelsen, Sjöfartsverket och Kustbevakningen.
Vi delar alltså inte utredningens slutsats
om att behovet av en handelsflotta under
svensk flagg inte är motiverad ur transportpolitisk synpunkt.
Utöver EU:s möjligheter till stödåtgärder uppmanar nu EU medlemsländerna
att öka rekryteringen till sjöbefälsyrket.
Vi kommer säkert att utbilda ungdomar
till näringen, men de kommer med all
sannolikhet att försvinna ut under andra
flaggor om de inte kan få tjänstgöra på
svenska fartyg och därmed försvinner
också återväxten av kompetensen i
Sverige.”
Även här har man i Sverige tillsatt en
utredning för att se hur man kan locka
ungdomar till sjöfartsnäringen. Vad
avser rekryteringen har vi idag inga
problem om vi ser till antal sökanden
till Sjökaptenslinjen till Chalmers och
Kalmar med ca 1600 sökanden varav
178 kunde beredas plats. På Sjöingenjörslinjen var det närmare 800 sökanden
och 168 kom in. Problemet kvarstår med
bristen på praktikplatser och dessutom
att få jobb i den svenskflaggade han-
INNEHÅLL.
delsflottan. Utomlands är de emellertid
eftersökt arbetskraft.
”Utöver detta tappar vi också våra
påverkansmöjligheter i miljö- och sjösäkerhetsfrågor inom internationella
organ som IMO, ILO och EU, då styrkan där många gånger baseras på den
egna handelsflottans storlek. Detta inte
minst mot bakgrund av att Sverige kan
betraktas som en ö transportpolitiskt
sett och att vi har en lång kuststräcka
som vi skall skydda. Dessutom är det
konstaterat att sjöfarten är ett mycket
miljövänligt transportsätt och som vi
bör värna om.
Enligt vår uppfattning kan vi inte enbart
förlita oss på att andra länder inom EU
skall sköta våra sjötransporter. Enligt
vår uppfattning måste Sverige ha en egen
handelsflotta, men för att klara av detta
måste den svenska sjöfartsnäringen få
segla på samma konkurrensvillkor som
övriga EU-länder.”
Nu behövs en ansamling av alla parter
inom sjöfartsnäringen, en rundabordskonferens. Detta hade vi på den
tidigare borgliga regeringens tid, så
att vi åtminstone kan bibehålla ett
tillräckligt antal fartyg och sjöbefäl
för att kunna bibehålla kompetensen.
Idag beställs det långdragna utredningar och rapporter som bara förlänger problemen och ibland av delar
där innehållet är självklart.
Mötet med Sjöbefälsförbundets och
SFBFs hölls positiv anda och andades
en vilja från båda håll att nu måste det
ske, även om det kunde konstateras
att vi hade olika kulturer och synsätt
i olika organisatoriska frågor.
Bo Bergström och Jan-Sture Wahlquist från Transportstyrelsen medverkade. Jag undrar om befälet ute i
fartygen känner till att ett fartygsbefäl
och maskinbefäl alltid måste finnas
ombord vid hamnuppehåll? Och att
man kan förlänga sina grundbehörigher om man seglar i minst tre månader
innan behörigheten måste förnyas?
Christer Lindvall
sid 4-5
SFBFs
KLUBBORDFÖRANDEKONFERENS
Den 21 september samlade
SFBF sina klubbordföranden till konferens
i Falkenberg.
OMSLAGSBILD: Roslagen vid ångbåtsbryggan i Boda
på norra Värmdö. Foto: Linda Sundgren
sid 6-7
ETT HISTORISKT MÖTE
Ett stort steg mot ett enda befälsförbund inom sjöfarten
togs den 22 september när SFBFs och SBFs styrelser och
funktionärer hade ett gemensamt möte i Falkenberg.
sid 10-12
TUFFT INKÖRNINGSÅR FÖR SILJA GALAXY
Silja Galaxy redovisade nyligen ett av de bästa kvartalsresultaten av alla fartyg inom Tallink Silja. Men det har
varit ett kämpigt första år för besättningen och med de
nya estniska ägarna har också ledarstilen förändrats.
...dessutom:
Transportstyrelsen/Sjöfartsavdelningen informerar sid 16-17,
Waxholmsbolaget 140 år sid 18-21, Lodskott & Pejlingar sid 22-23,
Korsord sid 25, Endast fyra fartyg i Malawis handelsflotta sid 26-28
Inträdesanmälan sid 29 mm.
Utges av Sveriges Fartygsbefälsförening. Forum för sjöfart och miljö, fack och juridik, hamnar
och farleder, transport och kommunikation, intendentura, ekonomi, utbildning och kultur.
Utkommer med 8 nummer/år. Redaktör och ansvarig utgivare: Marie Halvdanson, tel 08106019, bost 08-7764979, mobil 070-5550188, e-post: [email protected] Adress: Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm, tel 08-106015,
fax 08-106772. Tryck: Trydells Tryckeri AB, Laholm. Prenumeration: 300:-/år inkl. moms. Pg 65 3764-1. TS-kontrollerad upplaga: 5 100 ex. För icke beställt
material ansvaras ej. Medlem av Sveriges Tidskrifter. Annonser: ’’SJÖPAKETET’’ - samannonsering i Nautisk Tidskrift och Sjöbefäl, Ankie Nilsson, tel 0739861649, ankie [email protected] Annonspriser: Begär särskild prislista för SJÖPAKETET. ISSN 0028-1379.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
3
SFBF.
SFBFs
klubbordförandekonferens
Patrik Fridlund, TT-Line och Daniel Andersson,
Scandlines.
Jimmy Franzén, Visingsötrafiken och Jonas
Lagerbäck, Blidösundsbolaget.
Erling Borg, Vägfärjorna och Owe Andreasson,
Styrsöbolaget.
Mikael Johansson, Stena Line och Yvonne
Nordström, Tallink Silja.
Den 21 september samlade SFBF sina klubbordföranden
i Falkenberg.
Kongressen, sjöfartspolitik, det internationella arbetet,
sjöbefälspensionen och arbetet med att slå ihop de båda
befälsorganisationerna var frågor som diskuterades.
Och som vanligt deltog Jan-Sture Wahlquist och Bo
Bergström från Transportstyrelsen för att bland annat
informera om bemanningsfrågor.
F
öreningens ordförande Jörgen Lorén inledde med att säga att det är
viktig att ha en klubbordförandekonferens, trots att det i år inte är någon
avtalsrörelse.
- Det är arbetet som vi alla gör tillsammans som driver den här föreningen,
därför är det väsentligt att vi träffas på
det här sättet.
Christer Lindvall, SFBFs vd, rapporterade att det nu är en tid av osäkerhet,
där vissa sektorer inom sjöfarten går
sämre än andra - Wallenius till exempel.
- Vi har inte haft många varsel, sa
Lindvall. Och inte heller många utflaggningar av svenska fartyg. Däremot har
vi fått inflaggning av färjor från Finland,
vilket resulterat i fler medlemmar till
föreningen.
Lindvall rapporterade vidare att regeringen givit uppdrag till en utredare
att titta på ett svenskt internationellt
register.
Hans-Dieter Grahl, ombudsman,
rapporterade att pensionsgruppen i fem
år diskuterat med Redareföreningen om
rätten att gå i pension vid 60 år - den s k
Sjöbefälspensionen. Nu vill Redareföreningen ha en rejäl kostnadsminskning,
men har ännu inte kommit med något
reellt förslag. Gruppen ska träffas igen
på onsdag (23 september). Pensionsavtalet måste sägas upp senast den 30 september - annars löper det ännu ett år.
Bo Bergström, chef för sjöpersonalsektionen på Transportstyrelsen
berättade om den nya myndigheten som
verkat sedan den 1 januari i år.
- Det är Sveriges största myndighet, berättade Bergström. Och jag ser
möjligheter till förbättringar och förenklingar. Det är meningen att vi ska
samordna oss, men det har inte hänt så
Margareta Hallenborg och Nils Dewár, Scandlines.
Hans Andersson, Stockholms Skärgård, Torsten
Axberg, Broströms och Thomas Brundin, Finnlines
Ship Management.
4
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
mycket än.
Än så länge sitter avdelningen kvar i
de gamla lokalerna med samma bemanning som när man var Sjöfartsinspektionen. Men den 1 juni nästa år flyttar man
ihop med flyget i nya lokaler.
- Flyget har vi mycket att samarbeta
om - utbildning, certifiering etc. Avgifterna kommer att bli likartade och
vi kommer säkert att använda samma
databas.
Bergström menade att man blivit mer
anonyma i den nya myndigheten och det
har blivit svårare att rekrytera.
- Vi har dessutom drabbats av dålig
ekonomi och det har vi inte haft tidigare,
sa Bergström. Vi får dra ner på allt vi
kan. Vi tillsätter inte vakanser, alla tjänster ska tas upp till omprövning och det
är resestopp.
- Vi har slutat att skicka påminnelser
per post, när en behörighet går ut. Den
går enbart elektroniskt.
Bo Bergström puffade för ”Sjömanswebben” - en bra tjänst där man
själv kan hålla reda på sina behörigheter
och skriva ut blanketter. Man hittar
sidan under www.transportstyrelsen.
se, sjöfart, ombordanställda och sjömanswebben.
Bosse Bergström berättade också att
det kommer nya krav för allmänhälsan
i läkarundersökningen för sjöfolk. Det
är bland annat på hörsel och syn. Till
exempel ska det krävas minst 0,4 på båda
ögonen för maskinbefäl. Balanssinnet
ska också testas. Man ska kunna kliva
över en höjd på 60 cm, kunna stå och gå
under längre perioder samt kunna arbeta
med händerna över huvudet. Och i stället
för BMI ska kravet nu vara att kunna ta
sig igenom en öppning på 60x60 cm.
Jan-Sture Wahlquist arbetar nästan
uteslutande med bemanningsfrågor och
de lagar som är basen för säkerhetsbesättning. Han redogjorde för underlag
till olika bemanningsbelsut.
När det gäller vakthållning menade
Wahlquist att krav på utkiken är det
viktigaste.
- Vi har sett att det nästan alltid är
brist hos utkiken vid olyckor.
Text & Foto: Marie Halvdanson
SFBF.
Jan-Sture Wahlquist, Transportstyrelsen.
Bo Bergström, Transportstyrelsen.
SFBFs ordförande Jörgen Lorén och vd Christer Lindvall.
Leif Själander, Sand & Grus AB Jehander, Jan-Olov Olsson, Wallenius och Lennart Jonsson, ombudsman SFBF.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
5
SFBF & SBF.
ETT
Historiskt
MÖTE
Ett stort steg mot ett enda befälsförbund
inom sjöfarten togs den 22 september när
SFBFs och SBFs styrelser och funktionärer
hade ett gemensamt möte i Falkenberg.
S
BFs ordförande Örjan Liljeroth och SFBFs ordförande
Jörgen Lorén höll i mötet.
- Det här mötet känns historiskt, sa Örjan Liljeroth.
Det är ett steg på väg att ta beslut om att gå ihop i ett nytt
förbund. Det har funnits försök tidigare, men redan nu har
vi kommit längre än förra gången.
Både Sjöbefälsförbundet och Sveriges Fartygsbefälsförening har uppdrag från sina respektive kongresser att utreda en
sammanslagning under kongressperioden. I nästan ett år har
Örjan Liljeroth, Jörgen Lorén, SBFs vd Christer Themnér
och SFBFs vd Christer Lindvall haft sju möten och diskuterat
frågor runt ett samgående.
- Vi har haft konstruktiva diskussioner, sa Jörgen Lorén.
Vi har bland annat tagit fram förslag till stadgar för ett nytt
förbund.
- Idén med det här mötet är att vi ska lära känna och få
6
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
förtroende varandra. Men det är också för att vi vill få ett antal
punkter som vi kan gå vidare och arbeta med. Mina premisser
i det här arbetet är att allt går att förhandla om.
Christer Lindvall berättade historiken kring när Fartygsbefälsföreningen gick in i dåvarande SALF och så småningom
lämnade Ledarna för att bli en fristående organisation i SACO
1996.
- Skulle vi inte komma fram den här gången, måste vi i alla
fall hitta samarbetsformer, menade Christer Lindvall.
Christer Themnér berättade att man haft störningar med
SALF och Ledarna, men att det nu är lugn och ro i relationen
till Ledarna.
- Det var olyckligt att SFBF lämnade Ledarna, sa Themnér.
Vi hade en bra samverkan när vi båda fanns där.
- Det här är det mest seriösa försöket till samgående med
en vilja från båda håll. Vi vill få ihop våra kulturer, det är en
SFBF & SBF.
av anledningarna till att vi träffas, fortsatte Themnér. Men det
är viktigt att vi i princip omedelbart hittar samverkansformer.
Det underlättar ett samgående.
Under eftermiddagen arbetade styrelseledamöterna och
funktionärerna i grupper och diskuterade bland annat förslaget till nya stadgar. Många frågeställningar dök upp under
diskussionerna som Örjan, Jörgen, Christer och Christer kan
arbeta vidare med.
Alla var eniga om att mötet var både givande, intressant
och trevligt och att det måste blir fler.
Jörgen Lorén sammanfattade dagen:
- Den här dagen har visat att två kulturer kan bli en och
jag är nu övertygad om att det kommer att bli en ny organisation.
Marie Halvdanson
...OCH EN HISTORISK BILD. SFBFs och SBFs styrelser och funktionärer.
Nederst fr v Nils Dewár, SFBFs styrelse, Monica Rönnqvist, SBFs styrelse, Anders
Post, SBFs styrelse, Örjan Liljeroth, ordförande SBF, Jörgen Lorén, ordförande
SFBF.
Andra raden fr v Jan Buskas, SBFs styrelse, Sonny Andersson, SBFs styrelse,
Margareta Hallenborg, SFBFs styrelse, Tomas Sjöstedt, ombudsman SFBF.
Tredje raden fr v Jimmy Franzén, SFBFs styrelse, Olle Noord, SBFs styrelse,
Mikael Huss, ombudsman SBF, Christer Themnér, vd SBF.
Fjärde raden fr v Hans Ådén, SFBFs styrelse (halvt dold), Hans-Dieter Grahl,
ombudsman SFBF, John Borgman, SBFs styrelse, Jan Häggblom, SBFs styrelse,
Percy Edén, SBFs styrelse (halvt dold), Yvonne Nordström, SFBFs styrelse, Mikael
Johansson, SFBFs styrelse.
Femte raden fr v Christer Lindvall, vd SFBF (halvt dold), Erling Borg, SFBFs
styrelse, Mats Högblom, SBFs styrelse, Lennart Jonsson, ombudsman SFBF.
Överst t h Johan Marzelius, ombudsman SBF och Mats Johansson, jurist SBF.
Helt dolda är Daniel Andersson, Torsten Johansson och Håkan Mannbrink,
samtliga SFBFs styrelse.
FOTO: MARIE HALVDANSON
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
7
SFBF.
Om du befinner dig här,
är vi snart där.
Sjökaptensring
Sveriges Fartygsbefälsförening
kan i samarbete med
Svenskt Guldsmide & Design AB
erbjuda
sjökaptensringar
till ett förmånligt pris.
Ringarna finns
i två olika varianter:
18 K rödguld à 5 850:(+ postförskott)
rödguld/vitguld,
18 K à 6 150:(+postförskott)
I priserna ingår moms,
valfri gravyr och ett snyggt etui.
Svenskt Guldsmide levererar en
exklusiv ring av högsta kvalitet,
utförande och finish.
Som en extra köptrygghet lämnas
1 års kvalitetsgaranti mot
eventuella fabrikationsfel,
räknat från leveransdagen.
För ytterligare information och
beställning kontakta
Agneta Häll
på kontoret i Stockholm,
tel 08-10 60 15.
Vi har 1700 frivilliga sjöräddare beredda att rycka ut inom
15 minuter – i alla väder. Och våra moderna räddningsbåtar
klarar att gå i hög fart även i mycket grov sjö. Ge en gåva eller
bli medlem – vi får inga bidrag från staten. Läs mer på
www.ssrs.se eller ring 077 -579 00 90.
&
HERMAN
SIGRID
NYLÉNS FOND
Befälhavare och styrmän som på grund av sjukdom, arbetslöshet, höga
boendekostnader eller av annan anledning är i behov av understöd kan söka
medel från Herman & Sigrid Nyléns fond.
Ansökan skall vara Herman & Sigrid Nyléns fond, c/o SFBF, Gamla Brogatan
19, 111 20 Stockholm, tillhanda senast den 2 november 2009.
Ansökningsblankett kan laddas ner från SFBFs hemsida: www.sfbf.se
eller beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
MARGARETA OCH RICKARD
ZEDELERS FOND
Fondens ändamål är att utdela understöd till änkor efter sjökaptener och
styrmän, som är i behov därav och vars män varit medlemmar i Sveriges
Fartygsbefälsförening.
För att kunna komma i fråga till utdelning fordras att vederbörande ansökt
därom eller det på annat sätt kommit till styrelsens kännedom att behov
föreligger. Behovet skall, om så påfordras av förvaltarna, styrkas genom intyg av trovärdig person. Kontroll av tidigare medlemskap sker i föreningens
äldre matriklar.
Ansökningsblankett kan laddas ner från hemisdan: www.sfbf.se eller
beställas från föreningens kansli tel. 08-10 60 15.
8
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
TRAMPA DÄCK
BERÄTTELSER FRÅN DE SJU HAVEN
Kultursällskapet Bokanjärernas första gemensamma utgåva är en samling berättelser skrivna
av författare som alla varit sjömän och vet vad
de talar om.
Här medverkar Ove Allansson, Sten Bexell, Stig
Centerwall, Göran C-O Claesson, Elin Dahllöv,
Torbjörn Dalnäs, Stig Elenius, Jörn Hammarstrand, Georg I Hindersson, Bengt Hubendick,
Reidar Jönsson, Kaj Karrento, Anders Lennvi,
Helge Olsson, John E Persson, Birger Sjöberg,
Boris Söderberg och Niclas Yllner.
Boken är illustrerad av Rolf Öström.
TRAMPA DÄCK 200:-/st exkl. porto
Beställes från
Spencer Unlimited
c/o Lena S. Karlsson
Regeringsgatan 95
111 39 Stockholm
tel 08-411 1029
epost: [email protected]
Tack!
Varmt tack till besättning och
rederi för gåvorna i samband
med min pensionering.
Christer Pramborn,
matl. ekonomiföreståndare,
MS Ortviken, Rederi AB Transatlantic
Skärgårdshyllning
SJÖMANSSÅNGER AV ROLAND FLEMK 120:-/st inkl. porto
Beställes direkt från Roland Flemk
Hamngatan 29, 383 33 Mönsterås
Tel 0499-13702
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
9
FARTYG & REDERIER.
TUFFT INKÖRNINGSÅR FÖR
Silja Galaxy
”Silja Galaxy” redovisade nyligen ett av de bästa kvartalsresultaten av alla fartyg
inom Tallink Silja.
Men det har varit ett kämpigt första år för besättningen och med de nya estniska
ägarna har också ledarstilen förändrats.
K
apten Mats Pontén har just lämnat bryggan efter avgång
från Värtahamnen. Han slår sig ner vid sitt skrivbord,
lutar sig tillbaka och ler nöjt.
- Vi har haft ett fantastiskt år. 850 000 passagerare har rest
med oss och det är avsevärt mycket bättre än på ”Festival”.
Enligt den senaste kvartalsrapporten har vi ett av de bästa
resultaten av alla i rederiet.
Men bakom det positiva bokslutet döljer sig stenhårt arbete,
anpassningar och kompromisser. ”Galaxy” är byggd för trafik
mellan Helsingfors och Tallinn. På den traden brukade hon
ligga still en hel dag på den estniska sidan med gott om tid
för lastning och lossning. Förra sommaren flaggades hon om
för att ersatta Silja Festival på sträckan Stockholm - Åbo med
endast en timme till kaj på var sida Östersjön.
- Det har varit ett tufft år och förra sommaren hade vi
mycket förseningar, säger intendent Jan Wickström när vi
ses på hans kontor. ”Galaxy” är inte anpassad för den här
traden och vi har fått hitta speciallösningar för att få ihop
logistiken.
Hon är tre år gammal och har bara två provianthissar från
bildäck. Under den korta liggtiden ska gods, proviant, linne
och sopor forslas den vägen. Det problemet har delvis lösts
10
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
genom att två proviantcontainrar har placerats på bildäck.
- Jag trodde att det skulle ta ett halvår att köra in oss på
traden men det har tagit ett helt år. Nu har vi hittat genvägar
och system som fungerar även om det är ganska tungjobbat,
säger Jan Wickström.
En hel del andra förändringar har också varit nödvändiga
för att underlätta arbetet ombord och göra det säkrare. Hala
golv har lagts om eller försetts med halkskydd, alltför starka
kylskåpsmagneter har bytts ut och maskinparken i köket har
uppdaterats.
- Det finns hela tiden saker att förbättra och helt nöjd blir
man ju aldrig, säger Mats Pontén. Men man kan säga att vi i
alla fall har åtgärdat de stora bitarna och att det nu handlar
mer om att förbättra detaljer.
Nästan all besättning från ”Festival” följde med till ”Galaxy” medan cirka 100 personer nyanställdes. Jan Wickström
säger att runt 90 procent av den nya personalen har fungerat
bra medan tio procent har visat sig mindre lämpade. Framför
allt bland dem utan tidigare sjövana har det varit problem.
- Den som inte jobbat till sjöss kan nog få för sig att det är
ganska glamoröst, framför allt med den reklam som vi gick
ut med förra sommaren, säger intendenten. Så kommer de
FARTYG & REDERIER.
Foto: Tallink Silja AB.
hit och upptäcker att det inte alls är som de tänkt sig. Många
inser nog heller inte vad det innebär att vara borta från nära
och kära och vi hade ett relativt stort personalbortfall första
halvåret.
Marina Ramberg är sjuksköterska ombord och tillhör även
hon det gamla Festivalgänget. Hon berättar att sjuktalet steg
under en period efter fartygsbytet.
- Den gamla personalen var inte mer sjuk än vanligt, men
de nyanställda sjukskrev sig oftare. Kanske var det inte som
de hade trott att arbeta ombord, säger hon.
Idag verkar besättningen ha funnit sig till rätta. Stoltheten
över de ekonomiska framgångarna och det nya fartyget märks
tydligt. Samtliga i besättningen som NT pratar med säger att
det är bra sammanhållning ombord, att man umgås över avdelningsgränserna i den mån man hinner och att de trivs med
fartyget. ”Galaxy” är mer likt ett traditionellt kryssningsfartyg
än sin föregångare på traden med cigarrklubb, Whiskeybar,
en rysk à la carte, temabarer och nattklubbar.
- ”Festival” började bli gammal och de flesta hade redan åkt
med henne. Det här är en helt annan produkt och med mer
artister och underhållning, säger Jan Wickström.
Solen har gått ner. Vi rör oss sakta ut genom den stilla skär-
- Vi visste inte vad som skulle hända och det sista året innan försäljningen var
det ganska oroligt ombord, framför allt eftersom vi inte visste vilken flagg vi
skulle få. Hade det blivit estnisk flagg hade ingen av oss fått behålla jobben,
konstaterar Mats Pontén, befälhavare ombord. Foto: Linda Sunsgren
gården. Bryggan är nedsläckt och det tar ett par minuter för
ögonen att vänja sig vid mörkret här uppe. I en av förarstolarna
sitter överstyrman Ola Söderberg. Han berättar att befälen
ombord har fått en betydligt bättre boendemiljö i hytterna i
och med fartygsbytet.
- På ”Festival” låg våra hytter rakt ovanför nattklubben
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
11
>
FARTYG & REDERIER.
Marina Ramberg är sjuksköterska ombord och tillhör även hon det gamla
Festivalgänget. Hon berättar att sjuktalet steg under en period efter
fartygsbytet. Foto: Linda Sundgren
> och det gick inte att sova där när det var som värst. Vi hade
ett par extrahytter som vi kunde lägga oss i men man sover
ju inte lika bra i dem som i sin egen hytt.
Men besättningen har inte bara fått en ny båt utan också
nya ägare. Sommaren 2006 köptes Silja Line av det estniska
bolaget Tallink. Försäljningen hade föregåtts av flera år av
dålig lönsamhet.
- Vi visste inte vad som skulle hända och det sista året
innan försäljningen var det ganska oroligt ombord, framför
allt eftersom vi inte visste vilken flagg vi skulle få. Hade det
blivit estnisk flagg hade ingen av oss fått behålla jobben,
konstaterar Mats Pontén.
Silja Lines ekonomiska problem och pressens spekulationer
om potentiella uppköpare berörde även de ombordanställda.
Mats Pontén säger att han under den här perioden oftast inte
visste mer än någon annan i besättningen om det som skedde
på bolagsnivå, men att han gjorde vad han kunde för att lugna
personalen.
- Det sprids så himla mycket rykten i sådana här situationer
och jag kunde i alla fall tala om vad som inte var sant. Ovissheten var det som skapade mest problem. Samtidigt är det ju
sådan shippingen är, den förändras hela tiden och det är inte
första gången som Silja bytt ägare.
Och han säger att han idag är glad över ägarbytet.
- Hade vi inte blivit uppköpta då hade vi antagligen fått
stora problem framöver. Tallink känns som en stark och stabil
ägare. Vi befälhavare, och chieferna, jobbar ett-två och får göra
våra egna scheman så vi har stor frihet på det sättet.
Men den nye ägaren har också en helt annan ledarstil än den
gamla. Företagskulturen är annorlunda och beslutsfattandet
mer hierarkiskt.
- Tallink är mer som ett internationellt rederi. I en sådan
här verksamhet som omsätter så otroligt mycket pengar krävs
det att man har bra kontroll på utgifterna och det har den nya
12
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
- Det har varit ett tufft år och förra sommaren hade vi mycket förseningar, säger
intendent Jan Wickström. ”Galaxy” är inte anpassad för den här traden och vi
har fått hitta speciallösningar för att få ihop logistiken. Foto: Linda Sundgren
ledningen, säger Mats Pontén.
Men både han och intendenten säger också att deras kommunikation med ledningen har förändrats sedan ägarbytet.
- Förr upplevde man att man kunde vara med och påverka
mer, säger Jan Wickström. Nog framför vi våra synpunkter
och önskemål nu med, men det är inte alltid man får svar som
man önskar. När vi tog upp något förut så tog ledningen det
till sig och diskuterade det vidare. Ibland tillsattes en arbetsgrupp så att det ursprungliga förslaget blev ännu bättre innan
det genomfördes. Nu kan det bli knäpptyst när man kommer
med ett förslag.
- Men plötsligt så händer det bara, flikar Mats Pontén in.
- Ja, det stämmer, säger Jan Wickström. Vi hade exempelvis
bett om en ismaskin. Sedan hörde vi inte ett smack på ett långt
tag. Men så plötsligt en dag ringer de från bildäck och säger
att det står ett stort paket där med mitt namn på…
En annan skillnad de noterat är att serviceandan är högre
på Silja-fartygen än på dem under estnisk flagg. Men det är en
olikhet de tror kommer att försvinna med tiden.
- Jag hoppas att vi kan vara med och sprida den serviceglädje
och entusiasm som vi känner inför vårt jobb till de andra
fartygen, säger Jan Wickström.
Linda Sundgren
Tallink Silja AB
Tallink bildades 1989 i samarbete mellan Finland och
dåvarande Sovjetunionen för trafik mellan Helsingfors och Tallinn. Bolaget expanderade kraftigt under
början av 2000-talet och i juni 2006 blev köpet av
rederiet Silja Line klart.
Tallink Silja är idag, tillsammans med Viking Line,
Östersjöns största rederi med 19 fartyg, varav fem
drivs och marknadsförs under namnet Silja Line.
SJÖSÄKERHET.
REDAREFÖRENINGEN VILL HA
TRAFIKSEPARATION OCH ÖVERVAKNING
LÄNGS HELA SVENSKA KUSTEN
Sveriges Redareförening föreslår sjötrafikleder med trafikseparation från Skagerrak och
hela vägen upp i Bottenviken. Lederna bör övervakas på samma sätt som flygtrafiken,
enligt VD Håkan Friberg.
H
an anser att de leder med TSS, Traffic Separation
Scheme, som finns idag i Öresund och Bornholmsgattet bör utvidgas. TSS innebär att lederna delas upp likt
motorvägar i en höger- och en vänsterfil.
- Särskilt gäller det att säkerställa tanksjöfarten, så att den
leds runt känsliga områden. Det har man delvis redan gjort i
Östersjön, säger han.
Den senaste tidens olyckor har visat på behovet av övervakning, anser han. Han tror att när det gäller vem som ska sköta
detta är Sjöfartsverket ett alternativ, om de får rätt resurser
och kompetens.
Han understryker att trafikledningens uppgift skulle vara
att framför allt kommunicera med befälet på bryggan, till
exempel informera om väderläge och liknande för dem som
inte är vana vid våra förhållanden.
Trafikledning från land skulle minska behovet av fysisk
lotsning, tror han.
I sjötrafiksystemet bör säkra, angivna ankarplatser med
övervakning finnas, anser han. Vid olyckan med Full City vid
Norges kust låg fartyget för ankar på en olämplig plats som
var utsatt för kraftig sjögång.
Sjöfartsverket har reagerat på Redareföreningens förslag.
- Man sparkar på en öppen dörr, säger Ulf Svedberg, chef
för Sjöfartsverkets infrastrukturenhet.
Han påpekar att Sverige arbetar intensivt i många olika
fora genom bland andra Sjöfartsverket, Transportstyrelsen
och Kustbevakningen med just förbättring av sjösäkerheten
genom sjötrafikövervakning.
Kustbevakningen har till exempel fått i uppdrag att leda ett
interregionalt EU-projekt som syftar till en skärpt sjöövervakning som är mer interaktiv i norra Europas vattenområden.
Dessutom utvecklas ett intelligent beslutsstödssystem för
VTS, som ska göra det möjligt för VTS att övervaka större
havsområden.
Utöver detta gör man en kostnads-nyttoanalys över det
samlade VTS-behovet i Sverige. Ulf Svedberg anser att man
bör tänka sig för och se vilka sjösäkerhetsåtgärder som ger
den bästa nyttan för pengarna.
- Vi agerar, säger han.
Fartygsbefälsföreningens ordförande Jörgen Lorén anser
dock att när Sjöfartsverket säger att övervakning är på gång
så är det en sanning med modifikation.
- I deras värld ligger det långt fram i tiden, säger han.
Han håller med Redareföreningen om att fler separerade
farleder och ökad övervakning är önskvärt.
- Men det kan vara lite överdrivet att ha samma nivå som
flyget. Sjöfarten är annorlunda, säger han.
Han anser också att separerade sjötrafikleder bara behövs på
de ställen där trafiken är intensiv. Ett sådant ställe är inloppet
i Kattegatt vid Skagen.
- Där jobbar vi för en separering tillsammans med danska
Søfartens Ledere. Redareföreningen är välkommen att delta
i det arbetet, säger han.
I området intill Skagen är det många som lägger sig i lä om
land för att bunkra bränsle och fartygen far fram och åter. Det
gör att befälen på de oceangående fartygen blir osäkra. Därför
vore det bra med en separerad zon där, anser han.
Utvecklingen av VTS-systemet kräver ett samarbete mellan de nordiska länderna, enligt Jörgen Lorén. Dessutom
behövs sanktioner mot dem som bryter mot farledsreglerna.
Myndigheterna måste ge någon i befogenhet att utdöma böter,
så som till exempel Dover coastguard i England eller som
sjöpolisen i Holland.
Jörgen Lorén påpekar att vi redan har en total övervakning
av sjöfarten i Sverige idag genom Marinen och Kustbevakningen. Han anser att Sverige som nation borde samordna
resurserna mellan myndigheter som till exempel Kustbevakningen och Marinen.
Han håller inte med Håkan Friberg om att ökad trafikledning skulle ge ett minskat behov av lotsning.
- Tvärtom kommer man att inse att det finns ett större
behov av lotsning när man får kontakt med utarbetade navigatörer som bara är två ombord, som går sex om sex och har
hållit på med det i sex till åtta månader. För ökad sjösäkerhet
krävs väl utbildad personal som är utvilad och som har en
rimlig arbetsbörda. Dessutom bör rederierna ha en strikt
alkohol- och drogpolicy, säger han.
Agneta Olofsson
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
13
SJÖSÄKERHET.
NY TEKNIK
FÖRSVÅRAR FÖR PIRATER
Ny teknik och ökat internationellt samarbete gör det svårare för piraterna.
Före årsskiftet ska alla stora fartyg vara knutna till ett satellitbaserat positionssystem, LRIT.
Norge har nu som första land utanför Asien blivit medlem i ReCAAP, en organisation
som bekämpar piratangrepp och väpnad kriminalitet mot fartyg i Asien.
D
et nya systemet, LRIT, står för Long Range Identification and Tracking. Det använder satelliter för identifikation och positionsrapportering. LRIT ska vara
installerat före årets utgång på alla fraktfartyg på över 300
bruttoregisterton, på samtliga passagerarfartyg oavsett storlek
samt på alla mobila plattformar. Det nya systemet rapporterar
automatiskt fyra gånger om dygnet fartygets identitet och
rådande position till en databas i Lissabon.
I sjöfartskretsar betraktar man LRIT som ytterligare ett
värdefullt tillskott i kampen mot sjöröveri. Sedan tidigare är
fartygen utrustade med automatiska identifikationssystem
(AIS), alarmknappar och radar. Dessa system samt det nya
LRIT kan dock kopplas av från fartygens sida. Men när fartyget slutar at sända signaler så börjar man eftersöka det.
Det var förmodligen det som hände den 24 juli i år, då åtta
pirater från Estland, Lettland och Ryssland kapade ett fartyg,
Arctic Sea, lastat med timmer mellan Gotland och Öland. Det
var först när Ryssland bad NATO om hjälp att man lyckades
spåra det. Därefter befriade ryska specialtrupper besättningen
och piraterna greps.
Både EU och NATO är nu aktiva i kampen mot piraterna
i Adenbukten och en rad länder har sänt krigsfartyg till området. I dag finns det ca 20 krigsfartyg utanför Somalias kust.
Från nordisk sida har både Sverige, Danmark och Norge
skickat krigsfartyg till området. I år har HMS Malmö opererat
i farvattnen. Nästa år sänder Sverige ned sitt största krigsfartyg, HMS Carlskrona, till Somalias kust. Fartyget kan komma
att bli hela EU-operationens högkvarter.
Danmark har länge haft krigsfartyg utanför Somalias kust.
I början av nästa år väntas Danmark sända ett nytt krigsfartyg på piratjakt. Norge inledde sin operation i området den
1 augusti i år genom att bidra med KNM Fridtjof Nansen.
Fartyget ska beskydda och eskortera fartyg knutna till FN:s
matvaruprogram till Somalia och annan sårbar internationell
sjöfart i Adenbukten.
Tidigare har det varit problem med hur och var de tillfånga14
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
tagna piraterna skulle ställas inför rätta. Nu har EU ingått avtal
med Kenya om överförsel av tillfångatagna pirater för rättslig
behandling i det östafrikanska landet. NATO vill också följa
samma modell.
Men trots de intensiva insatserna mot piratverksamheten
utanför Somalia så fortsätter överfallen. Hittills i år har det
varit 40 överfall mot handelsfartyg. Och det är inget som tyder
på att de kommande åren blir mer fredliga på världshaven. Det
skriver det danska försvarets underrättelsetjänst i en aktuell
rapport om riskvärdering.
− Det är inte sannolikt att piratproblemet i Adenbukten
och i farvattnen utanför Somalias östkust blir lösta varken på
kort sikt eller mellanlång sikt, så länge de ekonomiska fördelarna för piraterna överstiger de risker, som är förbundna med
överfallen, heter det i rapporten, som menar att rederierna bör
finna alternativa seglingsleder.
Förutom Adenbukten finns det en rad områden i Asien där
fartyg ofta utsätts för piratöverfall. Det rör sig om Sydöstasien och där särskilt Malackasundet och Sydkinesiska havet.
Norge har nu som första land utanför Asien blivit medlem i
organisationen ReCAAP, som står för Regional Cooperation
Agreement on Combating Piracy and Armed Robbery against
Ships in Asia.
− Det norska medlemskapet kommer att bli positivt för
det stora antalet fartyg som opererar i asiatiska farvatten,
säger handelsminister Syliva Brustad. De kan få god nytta av
den information och analyser om piratverksamhet i området.
Detta kan ha betydelse för rederiernas förebyggande arbete
mot sådana angrepp.
Avtalet innebär dessutom att Norge kan få assistans från
andra medlemsländer om ett norskt fartyg utsätts för piratangrepp; det gäller t ex räddning, efterforskning och eventuell
straffpåföljd. ReCAAP bildades av en rad asiatiska länder 2004
och har i dag 15 medlemmar – Norge inräknat. Informationscentret ligger i Singapore.
Christer Källström
SJÖFARTSPOLITIK.
NYTT TRAFIKVERK
Regeringen har beslutat att utse en särskild utredare som ska förbereda och
genomföra bildandet av en ny myndighet
för utveckling av det samlade transportsystemet. Trafikverket får sitt huvudkontor i Borlänge och ska inleda sitt arbete
den 1 april 2010.
T
rafikverkets grundläggande uppdrag är att ur ett samhällsbyggnadsperspektiv skapa förutsättningar för att
uppnå funktionalitet, effektivitet och hållbarhet i det samlade
transportsystemet.
Trafikverket ska bland annat ansvara för en samlad trafikslagsövergripande långsiktig infrastrukturplanering för väg,
järnväg, sjö och luft. Men även för planering, byggande, drift
och underhåll av de statliga vägarna och järnvägarna.
Utredaren ska lämna förslag till bland annat instruktion
för myndigheten och de författningsändringar i övrigt som
föranleds av den nya myndigheten. Utredaren ska också lämna
budgetunderlag och besluta om myndighetens organisation
och bemanning samt vidta de åtgärder som krävs för att myndigheten ska kunna inleda sin verksamhet den 1 april 2010.
De verksamheter som förs över till Trafikverket är verksamheten vid Vägverket, verksamheten vid Banverket, verksamhet
rörande långsiktig infrastrukturplanering och riksintressen vid
Sjöfartsverket, verksamheter rörande långsiktig infrastrukturplanering, driftbolag och investeringsbidrag till icke statliga
flygplatser samt verksamheter rörande modellutveckling/
analysverktyg vid SIKA.
Med anledning av den nya myndighetsstrukturen avvecklas
Vägverket och Banverket från och med den 1 april 2010.
ANALYS AV
DET MARITIMA
KLUSTRET
Regeringen har beslutat att uppdra åt
myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys)
att genomföra en analys av de näringspolitiska förutsättningarna för det maritima klustret.
M
yndigheten ska dessutom beskriva klustrets betydelse för samhällsekonomin och för svensk handel,
inklusive export. En särskild analys av klustrets styrkor
och svagheter ska genomföras.
Då det tidigare genomförts få genomgripande analyser
av sjöfartsklustret, som omfattar såväl rederinäring som
därtill kopplade näringar, så som hamnar, skeppsmäklare,
utrustningstillverkare och leverantörer, kommer staten
genom det underlag som nu tas fram, att få bättre kunskaper för att vida åtgärder och bidra till utvecklingen
av de näringspolitiska förutsättningarna för det svenska
maritima klustret.
Underlaget utgör vidare en viktig del i arbetet med att
vara en än mer aktiv part i det förestående arbetet med
att utveckla de åtgärder som ett led i EUs sjöfartsstrategi,
vilken antogs av sjöfartsministrarna i mars.
Tillväxtanalys ska redovisa sitt uppdrag den 31 mars
2010.
SJÖMANSSERVICE SES ÖVER
Verksamheten inom Sjömansservice - tidigare Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd
innan myndigheten blev en del av Sjöfartsverket 2007 - ska ses över.
U
tredningen är en del i den allmänna översynen och effektiviseringen av Sjöfartsverket.
Utredaren, Lars Vieweg, ska titta på vilka delar av verksamheten som är konventionsbunden och vilka åtaganden
detta innebär.
Han ska även undersöka om det finns anledning att tilllämpa förändrade arbetssätt jämfört med dagens upplägg, till
exempel när det gäller organisation och tillhandahållandet av
vissa tjänster som filmuthyrning, boklådor etc.
Samt om det finns synergier mellan verksamheten inom
Sjömansservice och övriga delar av Sjöfartsverket och hur
dessa ska kunna realiseras.
Uppdraget ska avrapporteras senast den 31 oktober.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
15
Sjöfartsavdelningen
informerar… 3/2009
Transportstyrelsens sjöfartsavdelning (tidigare Sjöfartsinspektionen) distribuerar med
viss regelbundenhet angelägna meddelanden och budskap varvat med erfarenhetsberikande händelser som andra råkat ut för. Syftet är att delge branschens aktörer på alla
nivåer ökad kunskap och säkerhetsmedvetande. Ett stort problem med säkerhetsarbete
är att nå ut till dem som berörs, i synnerhet dem som så att säga ”jobbar på golvet”.
Detta är ett sätt att försöka nå branschen i dess helhet.
Ett sätt att ytterligare sprida information inom branschen är att ta upp relevanta händelser i fartygens skyddskommittéer.
Initiativtagare och ansvarig för utskicket, som skildrar både svenska och utländska
händelser, är utredningsenheten vid Transportstyrelsens sjöfartsavdelning. Synpunkter,
åsikter och förslag emottages tacksamt på telefon 011-19 12 73 eller e-post ([email protected]
transportstyrelsen.se).
Texten kan hämtas på Transportstyrelsens hemsida (där man också når sjöfartsavdelningens olycksrapporter och Safety Alerts):
- www.transportstyrelsen.se - Sjöfart: Olyckor och tillbud - Sjöfartsavdelningen informerar.
Alternativt kan man kontakta sjöfartsavdelningens utredningsenhet för att hamna på
sändlistan för e-postutskick.
Det finns också möjlighet att nå texten på engelska på SAN-NYTT:s hemsida:
www.san-nytt.se.
RISKER MED CO2
Felaktiga ventiler till
CO2-högtryckssystem
Transportstyrelsen har från US Coast
Guard fått en varning som avser ventiler till högtrycksatta CO2-system.
Ventilerna kan orsaka okontrollerad
och oavsiktlig utlösning och medför
därför stora risker för de personer som
finns i området. Ventilerna förekommer
i svenska fartyg.
Utförligare information och hur man
definierar dessa ventiler finns på Transportstyrelsens hemsida under följande
länk: http://www.transportstyrelsen.se/
Sjofart/Olyckor--tillbud/Safety-alert/.
SFu Safety Alert 2009-08-20, USCG
Safety Alert 05-09
Från tillbudsrapporteringssystemet
Insjö
I sjöfartens olycks- och tillbudsrapporteringssystem Insjö finns för närvarande
16
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
2 366 stycken rapporter.
En särskilt intressant händelse berör
CO2-systemet i ett fartyg. Rapporten
är inte redigerad, varken till ordalydelse
eller till innehåll. Det kan noteras att
ett arrangemang, så som det beskrivs
i rapporten, inte uppfyller godkänd
standard.
Personal Injury Incident - Unintentional Release of CO2
En matros skulle hämta ett långskaft i
färgförrådet till en målareroller varvid
skaftet fastnade i vajern till CO2. Detta
medförde att CO2 utlöstes.
Orsaken till händelsen är att vajern till
utlösningen av CO2 hänger fritt ca 30
cm inne i färgförrådet.
Då dörren var öppen kunde matrosen
snabbt ta sig ut i säkerhet. Om dörren
varit stängd och matrosen av ngn. anledning inte kommit ut i tid skulle en
allvarlig olycka kunnat inträffa.
Åtgärder som bör göras: Utlösn.vajern
lägges in i t.ex. ett rör så den inte hänger
fritt. Alt. flyttas CO2 flaskan ut från
färgförrådet.
Insjö ID 2393/Safety Alert 1-2009
VARNINGAR FRÅN
TRANSPORTSTYRELSEN
På Transportstyrelsens hemsida har
sjöfartsavdelningen under rubriken
Safety Alert lagt ut ett antal varningar.
Se följande länk: http://www.transportstyrelsen.se/Sjofart/Olyckor--tillbud/
Safety-alert/
Felaktiga djupuppgifter och andra
brister i elektroniska sjökort
Vissa av Garmins sjökort innehåller
fel och återkallas nu av producenten.
Felet består främst i att djupkurvor är
felaktigt utlagda. Närmare uppgifter
från Garmin finns på www.garmin.se/
bluechart2009.
Transportstyrelsen påminner om riskerna med att enbart lita på elektroniska
hjälpmedel och vill samtidigt nämna
att uppgifter i sjökort (vare sig de är i
pappersform eller elektroniska) alltid
bygger på mätdata. Dessa mätdata kan
vara gamla och behäftade med vissa fel.
Detta gäller både positioner och djupuppgifter.
Ett aktuellt fall är en kemikalietanker
som navigerade med ECS, elektroniska
sjökort som är godkända att ersätta
papperskort. Det visade sig att man på
ECS:en inte kunde se uppgrundningen
vid Fladen, utan körde ovetande om
att man bara hade någon enstaka meter
under kölen. Denna gång gick det bra,
men det finns alltid risker med så små
marginaler. Om detta berodde på handhavandefel eller annat är inte känt, men
oavsett vilket finns det alltså anledning
att peka på de risker det kan medföra att
lita för mycket på elektronik.
SFu Safety Alert 2009-06-05, SFu dnr
060503-2009-4055
Fusk vid ompackning av flottar kan
medföra livsfara
Det har flera gånger tidigare framkommit att det ibland fuskas vid ompackning
av uppblåsbara livflottar. Det tycks vara
vanligt att den bussning som sitter i
skarven mellan de två skaldelarna och
genom vilken utlösningslinan ska löpa,
kan vara uppskuren (se bild). Anledningen är att vid ompackning ska i stort
sett hela linan föras igenom bussningen,
vilket leder till en del arbete bland annat
eftersom det sitter ett kaus i ytteränden
av linan. Genom att skära upp ett snitt i
bussningen och istället stoppa in linan i
snittet så underlättas arbetet.
Uppskuren bussning.
Detta leder till en ökad säkerhetsrisk
eftersom linan, då den dras ut, riskerar
att löpa ut genom det uppskurna snittet
istället för att föras genom bussningen.
Bussningens funktion är just att förhindra att linan dras mellan skaldelarna, där
den lätt kan fastna (se bild). Om bussningen är skadad eller sönderskuren så
ökar risken för detta, och därmed kommer flotten inte att kunna blåsas upp,
vare sig manuellt eller automatiskt.
Utlösningslina som löper fel och med risk att
fastna.
Det finns ett ganska stort antal händelser
där flottarna inte fungerat som tänkt,
bland annat en i Sverige där tre personer
dog. Fel på bussningen kan vara bidragande till dessa händelser.
Det är ganska lätt att kontrollera sina
flottar i detta avseende. Upptäcker man
att bussningar på flottarna är uppskurna
eller skadade på annat sätt bör man ta
kontakt med firman som packat dem
och se till att felet åtgärdas.
SFu Safety Alert 2009-07-09, Iu dnr
080201-98-36418
LÅGENERGILAMPOR KAN STÖRA
Tidigare har varnats för den strålning
som avges av mobiltelefoner, eftersom
den under vissa förutsättningar kan störa känslig apparatur. Det har visat sig att
också den nya sortens lågenergilampor
kan ha den obehagliga effekten eftersom
de arbetar vid en hög frekvens. Man
kan förvänta sig mer risk för störning
än t.ex. vanliga lysrör. Mer information
finns på följande länk: http://marineinvestigations.us
USCG Safety Alert 02-09
FISKEFARTYG SJÖNK
PGA ÖVERSPOLNING
Ett fiskefartyg var med den nye ägaren
på väg till utrustningshamn inför fiske
i Östersjön, men på vägen dit kände
befälhavaren, som var ensam ombord,
att båten lade över kraftigt. Eftersom
båten inte rätade upp sig igen, slog han
över till handstyrning och lyckades få
upp båten mot vinden. Nästan direkt
efter det uppstod mycket kraftig slagsida, och befälhavaren beslöt sig för
att överge båten i livräddningsflotten.
Båten flöt länge med maskinen igång,
men sjönk senare.
Utredningsenheten har utrett händelsen,
och konstaterar att det inte finns någon
helt fastställd orsak till förlisningen. Man
har bedömt att vatten, som spolat in över
arbetsdäcket, har trängt in i lastrummet
genom de rostiga och dåligt skalkade
isluckorna och därmed åstadkommit
fri vätskeyta, i kombination med att
sjöarna, som spolat in över däck, inte har
kunnat rinna undan tillräckligt eftersom
länsportarna var för små. Dessutom har
läskottet (sheltern) hindrat vattnet att
länsa över relingen.
Händelsen har kunnat inträffa eftersom tillsynen varit bristfällig, både av
ägaren och myndigheten. Dessutom
visar utredningen på vissa brister inom
sjöräddningen.
Ägare till fiskefartyg rekommenderas att
se till att det finns effektiva möjligheter
för vatten att rinna av om det uppstår
överspolning, och att man inte täcker
en hel sida med ett shelter. Dessutom
ska alla luckor och skrovöppningar
kontrolleras och underhållas så att de
går att skalka ordentligt.
SFu dnr 060502-2009-1469. Länk till
rapporten: http://www.transportstyrelsen.se/Global/Sjofart/Dokument/Hav
erirapporter/A_2009/2009_02_03_fiskefartyget_santos_af_ockero_forlisning.
pdf?epslanguage=sv
SLITNA MANÖVERSPAKAR
INNEBÄR PROBLEM
Ett passagerarfartyg fick maskinstopp
då det var på väg mot en brygga men
befälhavaren lyckades med bogpropellerns hjälp få ner farten innan fartyget
gick i bryggan. En anledning till maskinstoppet var att manöverspakarna
(Volvo Penta) blivit slitna och att 0-läget
därmed blivit oprecist. Spakarna, som är
av potentiometertyp, har en begränsad
livslängd och behöver bytas ut efter
en viss tid. Modellen är vanlig även i
fritidsbåtssektorn.
SFu
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
17
FARTYG & REDERIER.
Waxholmsbolaget
140 år
Från bolmande ångslupar mellan öarna
i huvudstaden till moderna fartyg som
trafikerar hundratals bryggor från Arholma
i norr till Landsort i söder. I 140 år har
Waxholmsbolaget bidragit till att skapa
förutsättningar för en levande Stockholmsskärgård.
D
en 15 februari 1869 ombildades Djurgårdsbolaget och
blev Waxholms Ångfartygs Aktiebolag - eller Waxholmsbolaget - som det kom att kallas i folkmun. Det
gamla bolaget hade startat sin verksamhet tjugo år tidigare med
små ångslupar mellan Stockholms innerstad och ön Kungliga
Djurgården, men vid tiden för ombildandet gick även turer
med hjulångare till Vaxholm, Dalarö och Utö.
Den första hjulångaren, Aegir, hade tagits i trafik 1851. Hon
hade plats för 195 passagerare men någon vidare komfort var
det inte tal om, varken för passagerare eller besättning. De
enda utrymmen som gav skydd för väder och vind var två
små salonger dit resenärerna fick ta sig genom en lucka på
däck. Styrhytt saknades och ekipaget manövrerades med en
vanlig rorkult direkt på rodret. Men de dagliga turerna till ön
Vaxholm blev snabbt populära, framför allt bland välbeställda
stockholmare.
Under 1880-talet blev skärgårdsnöjet högsta mode och
alltfler öar försågs med ångbåtsbrygga och regelbundna linjer.
Även kultureliten upptäckte skärgårdens charm och berömdheter som Albert Engström, Bruno Liljefors och Anders Zorn
var med i de konstnärskolonier som bildades ute på öarna
under sommarmånaderna.
Men societeten ville inte bara ha ståtliga villor under ledigheterna utan krävde också mer komfort under resorna dit ut.
18
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
Roslagen och Värmdö vid ångbåtsbryggan i Boda på norra Värmdö utanför
Stockholm.
Fartygen moderniserades, passagerarutrymmen byggdes in
och maten blev bättre.
År 1881 fick fartygen också sina vita skrov istället för de
tidigare mörka bottnarna. Men trots det alltmer frekventa
resandet fick Waxholmsbolaget så småningom ekonomiska
bekymmer. Dels på grund av konkurrens från andra redare,
dels på grund av brobyggen. Bland annat försågs Värmdö och
Stavsnäs med broförbindelser vilket öppnade för vägtrafik en
bra bit ut i kustbandet.
Waxholmsbolaget överlevde dock och andra världskriget
kom att innebära ett visst uppsving för det hårt prövade
rederiet. Bristen på bränsle gjorde det nämligen svårt för
vägtrafiken att upprätthålla sina turer och många resenärer
återgick därför till båtåkandet. Men även fartygstrafiken
drabbades av bränslebrist under kriget på grund av att koltilldelningen skärptes. Hos Waxholmsbolaget inrättades en
särskild vedeldningsavdelning som organiserade transporter
av ved till varje slutstation.
Efter kriget slog biltrafiken igenom på allvar. Vägar och
broar byggdes som aldrig förr och på kort tid hade de traditionella linjerna i norra skärgården i stort sett blivit helt
överflödiga. Den sjöburna vardagstrafiken till Norrtälje ersattes med järnväg och 1952 miste Waxholmsbolaget sina linjer
i södra skärgården.
FARTYG & REDERIER.
ETT REDERI
MED ANOR
- Att Waxholmsbolaget är ett rederi med
gamla anor är definitivt något man tänker
på, och jag känner en otrolig stolthet och
ödmjukhet inför mitt arbete.
Det säger Fredrik Sundgren, befälhavare
på ”Roslagen” och ”Solöga”.
Fredrik Sundgren, befälhavare i Roslagen och Solöga.
Trafiken omdirigerades så att man åkte buss till ändhållplatserna för att sedan fortsätta en kortare sträcka med passbåt ut
till öarna. Ett stort antal ombordanställda sades upp och mot
slutet av femtiotalet var rederiet nära konkurs med få linjer,
stora löneökningar och skenande bränslepriser.
Därtill hade ett stort antal fartygsolyckor inträffat (uttrycket Waxholmsbolaget känner skärgården i grund och
botten, myntades) vilket hade gjort staten ovillig att satsa mer
pengar för att rädda trafiken.
Men 1967 gick Stockholms läns landsting in och övertog
driften av fartygen och sedan 1994 är bolaget beställare av den
kollektiva sjötrafiken i Stockholms skärgård.
Idag äger bolaget 20 skärgårdsbåtar och 4 djurgårdsfärjor,
men sommartid utökas flottan till cirka 40 fartyg.
Fyra fristående företag bedriver trafik med Waxholmsbolagets fartyg: Stockholms Sjötrafik, Blidösundsbolaget, Bolling
& Norling rederi AB samt Utö rederi. Ungefär 1,8 miljoner
passagerare reser med Waxholmsbolaget i skärgården varje
år och cirka 2,5 miljoner i hamntrafiken; runt 270 bryggor
trafikeras.
Text & Foto: Linda Sundgren
Källor: Stockholms skärgård tur och retur samt Waxholmsbolagets hemsida
R
oslagen ligger till kaj vid ångbåtsbryggan i Boda på norra
Värmdö. Besättningen väntar på fartyget ”Värmdö”
som ska ansluta från stan med morgontidningar och
kanske en och annan passagerare. Några minuter försenad
dyker hon upp och matroserna Daniel Thörner och Hans
Sjöblom ser till att snabbt bära över tidningssäckarna.
Med ett fåtal passagerare ombord lämnar vi snart bryggan.
För bara några veckor sedan var det hektiskt här ute men nu,
i början av september, har lugnet lagt sig. Sommargäster och
fritidsbåtsfolk har återvänt till stan och utöver en och annan
skolklass är det nästan bara pensionärer som kliver ombord.
- Den här tiden är härlig, säger Fredrik med blicken fäst
mot nästa brygga. Man ser mycket mer av skärgården eftersom
man inte behöver hålla koll på alla fritidsbåtar hela tiden och
det är lugnt och behagligt.
Efter att ha kört ”Solöga” mellan Stavsnäs och Sandhamn
hela sommaren, tycker han att hösten kommer som lite av
en befrielse. Att jobba mitt i den heta skärgårdspulsen är
visserligen roligt men också påfrestande med ett myller av
människor och fritidsbåtar att ta hänsyn till.
- Folk köper större och större båtar utan att riktigt kunna
hantera dem. Man kan inte slappna av en enda minut och man
måste hela tiden vara beredd att hänga sig på hornet eller gira
undan.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
19
>
FARTYG & REDERIER.
Roslagens besättning fr v Daniel, Fredrik, Antonia och Hans.
>
Fredrik berättar att Waxholmsskeppare varit hans drömyrke sedan barnsben. På föräldrarnas segelbåt och släktens
landsställe i norra skärgården var de blågula skorstenarna
alltid närvarande, och skärgårdsskepparen en person att se
upp till. Under studieåren på Sjöbefälsskolan i Göteborg
sommarjobbade han i Waxholmsflottan som matros och när
han för tre år sedan erbjöds en befälhavartjänst i bolaget var
svaret givet.
- Det här är min arbetsplats, säger han och slår ut med
armarna mot det glittrande vattnet, kobbar och skär. Hur
många har det så här om dagarna? Jag skulle inte vilja byta
bort det för någonting.
”Roslagen” och ”Solöga” ligger under samma management hos Bolling & Norling rederi AB, som bildades av två
befälhavare när Waxholmsflottan styckades upp på olika
entreprenörer några år tidigare. Fredrik tjänstgör på båda
fartygen efter scheman som skiftar med säsongen.
- I somras körde jag på Sandhamn, nu går vi på Husarö
och Möja och i vinter ska vi förhoppningsvis bryta is med
”Solöga”. Variationen gör jobbet ännu roligare.
”Roslagen” tuffar på. Daniel och Hans turas om att hoppa
iland och slänga tidningar i de grå plåtlådorna på kajerna
medan enstaka resenärer kliver av och på. Bakom kafédisken
20
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
sitter Antonia Norling och bläddrar i en tidning. Snart ska
hon börja förbereda dagens besättningslunch, blodpudding
och bacon, men det är ingen brådska. Under högsäsong är
det betydligt högre tempo i serveringen och då kan det vara
svårt att hinna med både gäster och personal.
- När det är riktigt mycket folk brukar någon av matroserna
hoppa in och hjälpa till. Det är ett kul jobb men det kan vara
rätt stressigt, säger hon.
Så här års är det inte alltid nödvändigt att lägga till vid alla
bryggor längs traden eftersom det ibland saknas av- och påstigare. Fredrik är dock noga med att kontrollera om semaforen
flaggar för stopp eller om det står någon på kajen och väntar.
Då och då lyfter han kikaren och spanar in mot land.
- Står det folk på bryggan brukar jag åka in även om semaforen är nere. Det är ju inte alla som vet hur den fungerar,
särskilt inte turister, och då är det bättre att kolla en gång för
mycket.
- Ibland inväntar vi bussar som är försenade och det händer
att vi vänder tillbaka för att plocka upp någon som missat
båten. Man känner ett stort ansvar för passagerarna och vill
hjälpa dem så långt det går.
Skärgårdstrafiken är speciell säger Fredrik, som ett yrke i
yrket. Ändå tycker han sig ha nytta av sina år som befäl på
FARTYG & REDERIER.
WWF ställer krav på
kryssningstrafiken
N
- När det är riktigt mycket folk brukar någon av matroserna hoppa in och hjälpa
till. Det är ett kul jobb men det kan vara rätt stressigt, säger Antonia Norling.
Under studieåren på Sjöbefälsskolan i Göteborg sommarjobbade Fredrik
Sundgren i Waxholmsflottan som matros och när han för tre år sedan erbjöds en
befälhavartjänst i bolaget var svaret givet.
långseglare och isbrytare.
- När man har suttit mitt ute på Atlanten i 20 meter höga
vågar tror jag att man får en större ödmjukhet inför sjöbefälsyrket än om man bara jobbat i skärgårdstrafiken. ”Roslagen”
tar 300 passagerare och det är ett stort ansvar att se till att folk
kommer dit de ska på ett säkert sätt.
Någon längtan tillbaka ut har han inte. De kortare törnarna
här med i snitt en vecka på och en vecka av passar honom
betydligt bättre än de långa utevistelserna. Dessutom blir det
mer båtköra i skärgården.
- På större fartyg tar lotsen ut båten och sedan sitter man
bara på bryggan som en observatör. Här får man själv navigera,
köra i mörker och bryta is.
Som ny i skärgårdstrafiken är det mycket att sätta sig in i.
Även om de som rekryteras går tradlära bredvid en erfaren
befälhavare innan de själva tar över, lärs mycket in på egen
hand.
- Visserligen kan man alltid ringa någon av de andra skepparna om det är något man är osäker på. Men det här är i
mångt och mycket ett ensamjobb och eftersom man inte har
några styrmän går kunskapen inte i arv och det mesta får man
lära sig genom misstag.
Text & foto: Linda Sundgren
io av de tolv största kryssningshamnarna i Östersjön,
Öresund och Kattegatt har för dålig kapacitet att ta
emot avloppsvatten. Det leder till att kryssningsfartygen
dumpar sitt toalettvatten i havet på internationellt vatten,
vilket de har laglig rätt till.
Världsnaturfonden, WWF, har ställt krav på kryssningsrederierna att lämna vattnet i land. Paraplyorganisationen
European Cruise Council, ECC, ställde då bland annat
som motkrav att hamnarna skulle ha viss standard på
mottagningen.
ECC kräver fasta tömningsstationer så att avlämningen
går smidigt. WWF tolkar ECC så att hämtning med
tankbilar inte är önskvärt.
Av de tolv hamnarna är det bara Stockholm, Visby och
Helsingfors som får godkänt, enligt en undersökning
gjord av WWF. Gdynia, Göteborg, Klaipeda, Kiel, Köpenhamn, Riga, Rostock, S:t Petersburg och Talinn har
för dålig kapacitet.
ECC uppger att kryssningsfartygen släpper ut 78 ton
kväve och 18 ton fosfor i området varje år. Det bidrar till
övergödningen av Östersjön som redan är hårt belastad.
Agneta Olofsson
NEED
TECHNICAL
CHEMICALS?
ONE
ANSWER...
MARISOL
®
CHEMICALS
...and remember
QUALITY
IS
TIVE
EFFEC
Maritech - Marine Technologies AB, PO Box 143, SE291 22 Kristianstad, Sweden
Tel. +46 (0)44 106040 Fax +46 (0)44 106440 [email protected] www.marisol.nu
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
21
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
För 65 år sedan
Wirils
MÄRKLIGA BOGSERING
TEXT: JOHN E. PERSSON
Sveabåten Wirils nyligen utförda bogsering av Lloyds Camelia från Dardanellerna till
Göteborg torde med hänsyn till rådande förhållanden och att båda fartygen voro
krigsskadade få anses som en sjömansprestation av rang.
Nautisk Tidskrift 10/1944
U
nder andra världskrigests slutfas transporterade flera svenska handelsfartyg livsmedel till
krigshärjade länder för Röda Korsets
räkning. Med spannmålslaster från
Kanada gjorde sveabolagets Embla,
Fenja, Fenris, Finn, Vega och Wiril,
grängsbergsbolagets Akka och Sourva,
Orientlinjens Bardaland och Boreland,
Nordstjernans Pedro Christophersen
samt Svenska Lloyds Camelia flera resor
till grekiska hamnar.
Denna trafik var inte riskfri, trots
sanktioner från de stridande nationerna;
Embla sänktes av brittiskt flyg utanför
franska medelhavskusten 19 april 1944
och Fenja minsprängdes vid ön Kali
utanför Turkiet 13 juni 1944.
Den 29 december 1943 skadades m/s
Camelia av en minexplosion då hon
förhalades i Salonikis hamn. Fartyget
bogserades till Istanbul där skrovskadorna åtgärdades medan huvudmotorn
visade sig irreparabel.
MOTORFARTYGET WIRIL hade
transiterat spannmål från Pireaus till öar
22
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
i Egeiska havet. Den 7 februari låg hon i
Chios hamn under lossning. På hennes
utsidor hade hon tydliga rödakorsmärken, hon förde rödakorsflagg i aktermasten och hennes luckpresenningar var
märkta med röda kors, väl synliga från
luften. Trots detta besköts hon kl 11.40
av brittiska flygplan som passerade strax
över masthöjd.
Wiril började brinna midskepps och
blev snabbt övertänd. Medan besättningen försökte släcka branden återkom
flygplanen och besköt fartyget. En grekisk matros dödades omedelbart, medan
andrestyrman och Röda Korsets delegat
senare avled på sjukhus av sina skador.
Hela överbyggnaden midskepps blev
helt utbränd och hjälpmaskiner och elutrustning obrukbara. Trots att övermaskinisten också skadats ledde han arbetet
med att rensa upp i maskinrummet samt
reparera hjälpkärror och el-ledningar.
P.g.a. brist på reservdelar dröjde det till 1
maj innan Wiril för egen maskin anlände
till Istambul för dockning.
I Istanbul låg Camelia kvar och nu
beslöts att Wiril skulle bogsera henne
till Sverige. Hela Camelias besättning
ersattes med folk från förlista Fenja, med
undantag för befälhavaren och övermaskinisten. Hennes styrmaskin flyttades
över till Wiril och Camelia fick därefter
handstyras från poopen. I Turkiet lyckades man köpa en 215 m lång 4 ½ tums
wire. Dess ena ända lades runt Wirils
fyralucka och den andra schacklades i
Camelias ankarkätting.
Den 1 augusti lämnade de Istanbul.
Camelia drogs ner till Dardanellerna
av en turkisk bogserare där Wiril tog
över. Här stacks 30 famnar av Camelias
ankarkätting och bogserkabelns längd
blev därmed totalt 270 meter.
Vädret var lugnt när de med sydlig
kurs passerade de grekiska öarna längs
asiatiska Turkiet. Den 6 lämnade man
turkiskt territorium och samma kväll
fick man en NV kuling. Båda fartygen
slingrade kraftigt och klädningen på
vajern skavdes av i halgattet så Wiril
fick regelbundet sakta ner då smärtingen
måste förnyas.
LODSKOTT OCH PEJLINGAR.
Efter 38 dygns bogsering och 7.000 nautiska
mil, nådde Wiril svenskt vatten.
Att bravaden gjordes under ett världskrig
över hav, där ubåtar gick i stim, är
enastående.
ILLUSTRATIONER: JOHN E. PERSSON
Den 15 augusti kom bogsersläpet
till Gibraltar och den 17 skulle man
återuppta resan. Wirils ankarspel hade
havererat och hela hennes besättning
fick hjälpa till att ”palma hem” ankaret.
Det lyckades genom att man schacklade
en vajer i kättingen och tog hem meter
för meter med hjälp av tvåans vinsch,
vilket tog fem timmar.
Den 19 augusti ankrade fartygen på
Lissabons redd, där Wirils ankarspel
blev provisoriskt reparerat. Den 23
fortsatte de resan och styrde rakt västvart mot Azorerna. Den 30 rundade
man öarna och kunde vända stäven
”hemöver”. Därefter passerades flera
stormområden från NV. Fartygen satte
hårt i den grova sjön och bogservajern
åt sig sakta in i träskoningen runt Wirils
luck-karm. Samtidigt hade Camelias
rorsman, som stod akterut utan sikt
föröver, svårt att hålla kursen i den grova
sjön. Bogservajern utsattes för stora påfrestningar men höll, trots att splitsarna
började bli uttöjda.
Den 11 september anlöpte fartygen
Thorshavn för brittisk kontroll och
den 14 ankrade de på Kristiansands
redd för inspektion av tysk militär.
Den 17 fortsatte resan längs kusten in
på svenskt vatten. Dagen därpå löste
Rödabolagets Herbert av Wiril, efter 38
dygns bogsering och 7.000 nautiska mil.
Att bravaden gjordes under ett världskrig över hav, där ubåtar gick i stim, är
enastående.
För sin insats fick Wirils befälhavare
Henning Isberg ta emot riddartecknet av Vasaorden ur Gustaf V:s hand.
Chiefen David Öhrberg, som hållit liv
i Wirils provisoriskt hoplappade och
hårt ansträngda maskineri under hela
resan, fick däremot ingen ”peng” för
sitt sjömanskap.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
23
RÄTT LÖSNING TILL
NT-KRYSSET 5/09
Vinnare i denna omgång är Bo Sjöstedt i Skärholmen, Gudrun och Lars Björntorp i Torshälla
och Birgitta Ericson i Fagersta.
Stort grattis - trisslotterna kommer med posten!
24
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
NT-KRYSSET 6/09.
KONSTRUKTÖR: WILLY HAGEL
De tre först öppnade rätta lösningarna vinner varsin dubbeltrisslott. Senast den 19 oktober vill vi ha era lösningar.
Den rätta lösningen och vinnarna publiceras i NT 7/09 som utkommer den 3 november.
Lösningen insändes till Nautisk Tidskrift, Gamla Brogatan 19, 2 tr, 111 20 Stockholm. Märk kuvertet: NT-krysset 6/09.
NAMN:
GATA:
POSTADRESS:
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
25
UTBLICK.
Endast fyra fartyg
I MALAWIS HANDELSFLOTTA
Sjöfarten kan variera otroligt mycket från land till land. I afrikanska Malawi, ett av
världens absolut fattigaste länder, består handelsflottan av ett passagerarfartyg, ett
fraktfartyg, en produkttanker och en pråm. Samtliga fartyg går i trafik på den stora
Malawisjön.
Dessutom försörjer Malawisjön tusentals fiskare som fiskar nationalfisken chambo från
enkla kanoter. På senare år har dock fisket blivit sämre.
L
Ilala är ett fartyg som har några år på nacken. Hon byggdes på ett varv i skotska Clyde 1949 och
jungfruresan gjordes 1951.
Adonis Nkhoma och övriga i besättningen är fackligt organiserade i Malawis transportarbetarförbund.
26
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
andets största och modernaste
fraktfartyg Katundu är på 750 ton.
Båten levererades i sektioner från
ett varv i Tyskland 1991 och sattes ihop
i Malawi.
Den största färjan är M/S Ilala som
går i trafik runt Malawisjön och också
gör några stopp i grannlandet Mozambique. Fast här finns inga hamnanläggningar, Ilala ankrar upp och livbåtarna
hänger under hela resan i dävertarna och
fraktar människor och gods iland.
Rundresan med Ilala längs sjöns olika
hamnar tar drygt fem dagar. Även om
passagerarfartyget inte direkt håller
västländsk standard är resan ändå minnesvärd. Majoriteten av passagerarna har
valt att resa i tredje klass.
Stora delar av resan är grönskan längs
sjöns stränder magnifik
- Vi är certifierade att ta ombord
400 passagerare, berättar Ilalas 43-åriga
kapten Adonis Nkhoma.
I Malawi räknas ett jobb till sjöss som
ett högstatutsyrke. Nkhoma har för jobbet som kapten en lön på omkring 200
dollar i månaden, en hög lön i Malawi
där arbetslösheten är mycket stor.
- Jobbet är omväxlande och bra även
om jag förstås är borta en del från min
familj, från min fru och mina två barn
som är 18 och 15 år gamla. Samtidigt är
det skönt att ha ett arbete så att mina
barn har möjlighet att få gå i skola och
utbilda sig. Själv utbildade jag mig i sju
år på en sjömansskola för att bli kapten.
I den tiden ingick också flera längre
UTBLICK.
Malawis flagga.
praktikperioder.
Ilala ägs av statliga Malawi Lake Services men trafiken har under de senaste
åren drivits av ett privat bolag.
- Myndigheterna har upplevt att det
privata bolaget misskött trafiken så
därför kommer vi snart åter att arbeta
direkt för den malawiska staten, säger
Adonis Nkhoma.
- För egen del spelar det inte så stor
roll om det är staten eller ett privat bolag
som sköter trafiken. Bara jag får min
lön och det har det ibland varit problem
med under senare tid. Häromveckan var
vi till och med beredda att gå ut i strejk
sedan det bolag som än så länge har
koncession för trafiken låg efter med
löneutbetalningarna.
Adonis Nkhoma och övriga i besättningen är fackligt organiserade i
Malawis transportarbetarförbund. Själv
arbetar han på en form av 1-1-system.
Han gör en resa med Ilala för att vara
hemma nästa resa.
Ilala är ett fartyg som har några år
på nacken. Hon byggdes på ett varv i
skotska Clyde 1949 och jungfruresan
gjordes 1951. Transporten gick sjövägen
till Beira i Mozambique och därefter
landvägen till en av Malawisjöns största
hamnar Monkey Bay där fartyget monterades ihop. Ett maskinbyte gjordes
1987.
- Eftersom det är ett gammalt fartyg
kräver hon mycket underhåll. Trots
allt tycker jag båten håller en hygglig
standard. Jag är stolt över att få arbeta
på vårt största passagerarfartyg, säger
Adonis Nkhoma.
Ilala är en viktig livsnerv för Malawi
och därför är det nödvändigt att trafiken
fungerar.
- Vår flotta är inte stor men fartygen
spelar ändå en betydelsefull roll för
vårt lands ekonomi, säger Owen Edson
Singina, som sedan några månader är vd
på Malawi Lake Services.
Owen är sjöingenjör och studerade
vid World Maritime University i Malmö
1993 och 1994.
I Malawi räknas ett jobb till sjöss som ett
högstatutsyrke. Nkhoma har för jobbet som kapten
en lön på omkring 200 dollar i månaden, en hög
lön i Malawi där arbetslösheten är mycket stor.
Malawisjön försörjer tusentals fiskare som fiskar
nationalfisken chambo från enkla kanoter. På
senare år har dock fisket blivit sämre.
>
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
27
UTBLICK.
>
Han berättar att det största fartyget
Katundu normalt transporterar containers mellan hamnarna Chipoka och
Chilum. Produktankern Ufulu kan som
mest transportera 290 ton.
- Vår handelsflotta är med andra
ord mycket liten jämfört med de flesta
länder. Dessutom har några av fartygen
många år på nacken. Därför satsar vi en
hel del på regelbundet underhåll och
kan även snabbt genomföra reparationer
under vattnet, säger Singini.
Malawi Lake Services har varit verksamt i över 70 år. Antalet anställda i bolaget är idag drygt 160 personer. Ungefär
60 procent arbetar ombord i fartygen.
Ilala har en besättning på 38 man.
- Vi började faktiskt som en del av
Malawis järnvägsbolag innan vi blev ett
eget statligt bolag, säger Singina.
- Våra båtar fungerar fortfarande som
enda möjliga transportmedel till flera
öar och samhällen som ligger avsides
längs sjön. För invånarna i de byarna är
därför båtarna en otroligt viktig livlina
med omvärlden. Ser vi på godset som
transporteras handlar det framför allt
om jordbruksprodukter och byggnadsmaterial.
- Eftersom turism i större skala längs
sjön kan bli intressant i framtiden har
vi även planer på att börja minikryssningar med ett mindre passagerarbåt
som heter Mtendere, fortsätter Owen
Edson Singini.
- De kryssningarna kommer att utgå
från Monkey Bay.
- Redan idag är sjön ett populärt resmål för yngre dykintresserade turister
på grund av den rikliga förekomsten av
malawiciklider.
I Monkey Bay planerar Malawi Lake
Services dessutom att på sikt bygga upp
en marina också för privatas båtägare,
- Det gäller att ha en bred verksamhet
för att få bättre lönsamhet. Under senare
år har vi därför även börjat göra reparationer av mindre privatägda maskiner
i vår reparationsverkstad, framhåller
Singini.
Finns det förresten krokodiler och
flodhästar i Malawisjön?
- Det finns det men lyckligtvis är det
28
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
Owen Edson Singina, som sedan några månader är
vd på Malawi Lake Services. Owen är sjöingenjör och
studerade vid World Maritime University i Malmö
1993 och 1994.
Fartygen är de enda möjliga transportmedlen till
flera öar och samhällen som ligger avsides längs
sjön. För invånarna i de byarna är därför båtarna
en otroligt viktig livlina med omvärlden. Godset som
transporteras är framför allt jordbruksprodukter och
byggnadsmaterial.
sällan dom visar sig, svarar Ilalas kapten
Adonis Nkhoma.
Vad hoppas du på inför framtiden?
- Att jag och min familj ska få ett
bättre liv och att mina barn ska få möjlighet till en god utbildning så att de kan
Korta fakta om Malawi
få bra jobb. Malawi är fortfarande ett
outvecklat land. Därför räcker tyvärr
inte maten till för alla invånarna i landet
och många svälter.
Text: Lennart Johnson
Foto: Leif Hansson
Malawi ligger i södra Afrika. Huvdstaden heter Llongwe. Malawi gränsar till Tanzania,
Zambia och Mozambique.
Invånarantalet är drygt 14 miljoner.
Landet är ett av de absolut fattigaste i världen. Medellivslängden för män och
kvinnor är bara 43 år. Av männen beräknas 76 procent vara läs- och skrivkunniga
medan av kvinnorna det handlar om 50 procent.
Den genomsnittliga årsinkomsten per person var 2008 ungefär 800 US-dollar.
HIV/AIDS är ett stort problem och närmare 15 procent av befolkningen är HIVpositiva.
En annan svår sjukdom som tar många liv är malaria. Under vårt besök var Malawi
dessutom drabbat av en koleraepidemi.
ANSÖKAN OM MEDLEMSKAP I SFBF
Sveriges Fartygsbefälsförening, Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Tilltalsnamn:
Efternamn:
c/o:
Bostadsadress:
Postnr:
Ort:
Bostadstelefon:
Övrigt tel:
E-post hem:
Ditt inträde i föreningen registreras att gälla tidigast då en medlemsavgift
blivit inbetald och registrerad på föreningens konto.
E-post ombord:
Ansökningsblanketten sänder du till
Sveriges Fartygsbefälsförening
Gamla Brogatan 19, 2 tr., 111 20 Stockholm
Arbetsgivare:
Fartyg:
Befattning:
Det går även bra att faxa eller scanna och sända denna ansökan med e-mail:
Fax: 08-10 67 72
[email protected]
Fartygets flagg:
Behörighet:
Land:
När du ansöker om medlemskap i Sveriges Fartygsbefälsförening godtar du
föreningens stadgar. Stadgarna finner du i sin helhet på föreningens hemsida
www.sfbf.se
Du kan även få stadgarna postade till dig från SFBFs kansli.
Mobiltelefon:
Utbildning:
Personnr:
Avslutad år:
Även vid utträde ska skriftlig ansökan insändas och i enlighet med stadgarna är
uppsägningstiden i vissa fall 6 månader.
Jag ansöker härmed om medlemskap i SFBF och samtycker till att uppgifter om mitt medlemskap i föreningen databehandlas i syfte att
administrera mina medlemsavgifter och att kunna tillvarata mina berättigade medlemsintressen.
Datum
Underskrift
Som medlem i SFBF kan du ansöka om medlemskap i Akademikernas Erkända Arbetslöshetskassa
Villkor för medlemskap
AEA är arbetslöshetskassan för i Sverige verksamma akademiker. Det spelar ingen roll om du arbetar i privat eller offentlig sektor, om du är
anställd eller företagare. För att kunna bli medlem i AEA skall du uppfylla både akademikerkravet och arbetskravet (se nedan) alternativt
uppfylla villkoren för arbetslöshetsersättning och medlemskap enligt studerandevillkoret. Rätten till medlemskap regleras i Lagen 1997:239 om
arbetslöshetskassor och i AEA:s stadgar.
Akademikerkravet
Akademikerkravet uppfyller du som har en akademisk examen, 120 akademiska poäng eller mer, eller om du studerar för närvarande och har för
avsikt att ta minst 120 akademiska poäng. Det finns undantag från akademikervillkoret. Men bara om du har ett medlemskap i ett SACOförbund (t.ex. SFBF).
Inträdesansökan
Finns som länk från SFBFs hemsida www.sfbf.se och hos AEA. Autogiroblankett finns att ladda ned på www.aea.se
För frågor kontakta AEA på telefon 08-412 33 00, tel.tid 9-11, 13-15.
Arbetskravet
Huvudregeln för inträde i a-kassan är att du arbetar i genomsnitt minst 17 timmar per vecka i minst 5 veckor vid ansökningstillfället.
Arbetet får inte vara avslutat när ansökan inkommer till a-kassan. Medlemskapet beviljas tidigast från och med den första dagen i den
månad som ansökan inkommer. Observera att medlemskap inte beviljas retroaktivt. SFBF rekommenderar att du ansöker om medlemskap i
AEA snarast när du börjar din anställning som sjöbefäl. För inträde i en svensk a-kassa krävs att du arbetar för en arbetsgivare med säte
i Sverige eller att du är egenföretagare med säte i Sverige. Efter arbete i annat EU/EES-land har du bara 8 veckor på dig att söka inträde i
svensk a-kassa igen.
Övergång från annan a-kassa
Ta kontakt med din nuvarande a-kassa, be om ett övergångsbevis. Ditt utträde ur annan a-kassa får inte vara tidigare än från den månad du
ansöker om inträde i AEA.
Arbete på fartyg med utländsk flagg
Kontakta AEA i samband med att du börjar eller slutar ett arbete på fartyg med utländsk flagg, för att undvika misstag kring din
arbetslöshetsförsäkring. AEA Utland når du på telefon 08-566 445 10 måndag-torsdag kl 9-11 och 13-15, fredagar kl 9-11.
Du kan också ställa frågor via e-post på adressen [email protected]
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
29
SFBF.
NY ADRESS?
Har Du bytt bostad,fartyg eller
e-postadress?
Glöm då inte att meddela oss.
Vi vill även ha aktuell e-postad­ress till fartyget.
Då får Du NT, SFBFs nyhetsbrev
och annat föreningsmaterial
utan fördröjning.
BOKA
SFBFs SEMESTERHUS
Namn..................................
Pers.nr.................................
TEGEFJÄLL
Adress.................................
..........................................
Rederi.................................
Fartyg o befattn....................
..........................................
E-post privat........................
E-post fartyg........................
MEDLEMSAVGIFTEN
■ Medlemsavgiften till föreningen
är 320 kronor i månaden.
Avgiften till A-kassan aviseras
direkt från AEA.
■ Avgiften för passiva med­lemmar
är 270 kronor per år.
■ Gratis medlemskap för stude­rande.
För medlemsfrågor kontakta
Inga Bergenmalm
E-post: [email protected]
tel 08-10 60 15
30
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
TORREVIEJA
SFBFs fritidshus i Torrevieja, 5
mil söder om Alicante, har två
lägenheter - den övre i två etage
med plats för 6 personer och den
undre med plats för 4 personer.
Till Alicantes internationella
flygplats kan man ta sig med
reguljär- eller charterflyg.
Priser/vecka
Övervåningen:
lågsäsong 2 500:högsäsong 4 000:(15 april - 30 september)
Slutstädning 450:Lakan och handdukar 80:-/pers
Undervåningen:
lågsäsong 2 200:högsäsong 3 500:(15 april - 30 september)
Slutstädning 350:Lakan och handdukar 80:-/pers
SFBFs fritidshus i Tegefjäll, mitt
emellan Åre och Duved, har två
lägenheter med plats för 8 personer
i varje.
I Tegefjäll finns fem liftar och fem
preparerade nedfarter.
Systemet är ihopbyggt med Duveds
liftsystem.
Priser lör-lör
v 2-6
v 7-16
v 17-51
v 52-1
3 500:5 000:2 000:4 100:-
Priser med reservation för
höjningar. För ytterligare
information och bokning
kontakta Inga Bergenmalm
tel 08-10 60 15.
SFBF-ARTIKLAR
SFBF-slips i mörkblå helsiden med
SFBFs emblem och signalflaggor.
400:-.
Scarf i marinblå helsiden med
SFBFs emblem och signalflaggor.
350:-.
Manschettknappar med SFBFs
emblem. 125:-.
Slipshållare med SFBFs emblem.
75:-.
Beställ genom att betala in på
SFBFs pg 65 37 64-1.
Ange namn, adress och vara.
SFBF.
SFBF
SVERIGES FARTYGSBEFÄLSFÖRENING
KONTOR OCH OMBUD
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
Tel. 08-10 60 15
Fax 08-10 67 72
E-post: [email protected]
Internet: www.sfbf.se
Expeditionstider vard. 09.00-16.00
Lunchstängt 11.30-12.30
STYRELSEORDFÖRANDE
JÖRGEN LORÉN Tel. 0304-442 00
VERKSTÄLLANDE DIREKTÖR
CHRISTER LINDVALL Tel. 08-10 60 18
070-510 7133
OMBUDSMÄN
HANS-DIETER GRAHL Tel. 08-10 60 16
070-692 7478
LENNART JONSSON Tel. 08-10 60 17
070-855 3143
TOMAS SJÖSTEDT Tel. 08-10 60 15
070-676 8080
Box 9
471 21 Skärhamn
REDAKTÖR 0CH INFORMATÖR
MARIE HALVDANSON Tel. 08-10 60 19
070-555 0188
ADMINISTRATÖR
INGA BERGENMALM Tel. 08-10 60 15
SEKRETERARE
AGNETA HÄLL Tel. 08-10 60 15
MEDLEMSAVGIFTER:
Pg 607 9861-8
Bg 405-2361
FÖRENINGSOMBUD
Helsingborg
JÖRGEN HEIMDAHL
Rönngatan 5
263 38 Höganäs
Bost.tel. 042-333 704
Kalmar
THOMMY KEMBRING
Tackjärnsv. 54, 394 70 Kalmar
Bost.tel. 0480-47 81 88
Kramfors/Örnsköldsvik
Vakant
Luleå
BENGT ÅSTRÖM
Uddvägen 4, 941 42 Piteå
Bost.tel. 0911-681 96
Malmö
JAN ÖBERG
Jonas gränd 3, 294 95 Sölvesborg
Mob.tel. 070-715 6236
AKADEMIKERNAS ERKÄNDA
ARBETSLÖSHETSKASSA, AEA
Tel. 08-412 33 00. tel.tid 9-11, 13-15
Fax: 08-24 78 79
Adress: Box 3536, 103 69 Stockholm
FACKKLUBBAR INOM SFBF
REDERI
ORDFÖRANDE
ACE Link
Affärsverken Karlskrona AB Blidösundsbolaget
Broström Ship Management
Destination Gotland
DFDS Tor Line
Finnlines Ship Management AB
Klaveness Cement Logistics AB
Rederi Allandia AB
Ressel Rederi
Sand & Grus AB Jehander
Scandlines AB
Sea Wind Line AB
Sjöfartsverkets Rederi
SSAB
Stena Line
Stockholms Skärgård
Styrsöbolaget
Svitzer
Tallink Silja
Transatlantic
TT-Line
Tärntank Rederi AB
Utö Rederi
Wallenius
Viking Rederi AB
Visingsötrafiken
Vägfärjorna
Öckerö kommun
Örnsköldsviks Hamn & Logistik AB
Fartyg under INT-avtal Sjöfartshögskolan
Chalmers-Lindholmen
Sjöfartshögskolan Kalmar
ARNE BJÖRNBERG, Jacoby väg 5 A,
263 58 HÖGANÄS, tel. 042-33 32 97, 070-668 8901
[email protected]
LARS CAMPBELL (kont.m.) Sandrydsvägen 21,
370 23 HASSLÖ, tel. 0455-33 20 97, 0708-66 54 53
[email protected]
PER WESTERGREN (kont.m.), Fatburs Kvarngata 7, 4tr,
118 64 STOCKHOLM, tel. 08-641 5934, 070-676 4416
[email protected]
JOHAN JUHLIN, Kungs Husby 65,
745 99 ENKÖPING, tel. 0171-87142, 070-422 5367
[email protected]
ULF HAMMARSTRÖM, Bjärs Lojsta,
620 12 HEMSE, tel. 0498-48 44 52, 070-222 8422
[email protected]
[email protected]
JONAS TUNSTAD, (kont.m.) Rostock 230,
442 91 ROMELANDA, tel. 0303-223 608
[email protected]
THOMAS BRUNDIN, Krankajen 40, 5tr, 211 12 MALMÖ,
tel. 040-611 6162, 0706-269431
[email protected]
MATS ANDERSSON, Brukskogsvägen 16,
178 92 ADELSÖ, tel. 08-38 23 21, 070-7487054
[email protected]
CHRISTOFFER RABIEGA, Brännkyrkagatan 79, BV,
118 23 STOCKHOLM, tel. 08-531 771 45, 070-747 3725,
[email protected]
INGEMAR LARSSON, (kont.m), Sjöbergavägen 42,
135 69 TYRESÖ, tel. 070-415 4809
LEIF SJÄLANDER (kont.m.), PL 12,
760 41 ARHOLMA, tel. 0176-581 08
[email protected]
NILS DEWÁR, Gjuterigatan 92,
271 44 YSTAD, tel. 070-518 62 44, fax 0410-651 89,
[email protected]
JONAS ANDERSSON, Rosenlund,
740 20 VÄNGE, tel. 018-324 474, 070-763 3152,
[email protected]
MATTIAS PETERSON, Vintergatan 6,
393 51 KALMAR, tel. 0480-411 924, 0703-599 681
[email protected]
MIKAEL STEIN (kont.m.) Bäckalidsvägen 48,
138 36 ÄLTA, tel. 08-773 4636, 070-624 8001
[email protected]
JÖRGEN LORÉN, Stena Line AB,
405 19 GÖTEBORG tel. 070-765 5816
HANS ANDERSON, Bergholms väg 14,
611 36 NYKÖPING, tel. 0155-26 80 40, 070-640 3000
[email protected]
BENGT GOLLUNGBERG,Gullbrings väg 3,
423 34 TORSLANDA, tel. 031-563 353, 070-734 7180
[email protected]
BÖRJE JENSEN (kont.m.), Norgårdsvägen 58,
430 90 ÖCKERÖ, tel. 031-96 96 25, 031-96 97 18
[email protected]
YVONNE NORDSTRÖM, Bromsgatan 4, 274 31 SKURUP
tel. 0411-455 70, 070-441 1491
[email protected]
PER JOHAN JONSSON, Hulta Nyhem,
516 91 DALSJÖFORS, tel. 033-27 72 16, 070-4710222
[email protected]
PATRIK FRIDLUND, Örby 7, 755 96 UPPSALA.
tel. 070-641 5926
[email protected]
BERT DAHLBERG (kont.m.), Box 4120,
227 22 LUND, tel. 046-32 07 40, 0708-32 07 5
[email protected]
CONNY SÖDERBERG ANDERSSON (kont.m.), Sparvens väg 6,
130 37 STAVSNÄS, tel 08-571 50789, 070-564 2558
[email protected]
JAN-OLOV OLSSON, Forsfararvägen 16,
142 66 TRÅNGSUND, tel. 08-605 9538
[email protected]
RALF KARLSSON (kont.m.), Tvärgränd 1,
FI-221 00 MARIEHAMN
[email protected]
GERT MÖBIUS (kont.m.), Norregårdsv. 5,
560 34 VISINGSÖ, tel. 0390-407 60
STIG KARLSSON, Slånbärsvägen 18,
430 91 HÖNÖ, tel. 031-96 54 44, 070-3964455
[email protected]
LARS-OLOF OLSSON (kont.m.), Box 37,
430 92 FOTÖ, tel. 031-96 64 03
PATRICK NORGREN (kont.m.), Fjären,
893 99 ULVÖHAMN, tel. 0660-22 40 24
ANDERS LEIMALM (kont.m.), Dalahöjdsv. 17 A,
461 55 TROLLHÄTTAN, tel. 0520-742 26, 070-8389262
[email protected]
TOBIAS ELIASSON, Kårehogen 106, 474 93 ELLÖS
tel. 073-918 6452
[email protected]
MALIN SÅNNELL, Smålandsgatan 8,
392 32 KALMAR, tel. 070-960 5241
[email protected]
SFBFs STYRELSE
ORDINARIE LEDAMÖTER
CHRISTER LINDVALL 08-540 668 17
[email protected]
JÖRGEN LORÉN (ordf.) 0304-442 00
[email protected]
NILS DEWÁR 0411-149 87
[email protected]
HANS ÅDÉN 08-541 366 66
[email protected]
BIRGITTA CARLSSON 031-774 05 99
[email protected]
STIG KARLSSON 031-96 54 44
[email protected]
1:e SUPPLEANTER
JOHAN JUHLIN 0171-871 42
[email protected]
MARGARETA HALLENBORG 0696-405 12
[email protected]
TORSTEN JOHANSSON 031-25 34 98
YVONNE NORDSTRÖM 0411-455 70
[email protected]
ERLING BORG 0611-138 33
[email protected]
2:e SUPPLEANTER
TOMI GUSTAFSSON 031-22 08 49
[email protected]
DANIEL ANDERSSON 042-14 66 60
[email protected]
HÅKAN MANNBRINK 08-541 337 91
[email protected]
MIKAEL JOHANSSON 031-47 84 51
[email protected]
JIMMY FRANZÉN 0390-400 28
[email protected]
ADJUNGERADE
MALIN SÅNNELL 070-960 5241
[email protected]
TOBIAS ELIASSON, 073-918 64 52
[email protected]
BEFÄLHAVARE
som förhandlar om att anta ny
anställning bör innan uppgörelse
träffas, förhöra sig hos föreningen
angående löne- och anställningsvillkor.
Då behöver föreningen inte i
efterhand ingripa för justeringar,
vilket är en omständlig procedur.
OM DU ÄR
ARBETSLÖS ELLER
SJUKSKRIVEN
skall du själv betala in
medlemsavgiften till föreningen.
Vid inbetalning använd SFBFs
postgiro 607 9861-8 eller bankgiro
405-2361.
SFBFs FÖRSÄKRING
SFBFs medlemsförsäkring är frivillig
och ingår ej i medlemsavgiften.
Information om försäkringen
beställer du av medlemsregistret tel
08-10 60 15.
VILL DU HA SFBFs
NYHETSBREV?
Maila din e-postadress till inga.
[email protected] så får du
SFBFs nyhetsbrev som kommer ut
omkring den 20:e varje månad.
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09
31
POSTTIDNING B
RETURADRESS:
Gamla Brogatan 19, 2 tr
111 20 Stockholm
32
NAUTISK TIDSKRIFT 6/09