SRAT-info 4-2015

l l l Nr 4 – oktober 2015
Tillgänglighet
– en självklarhet
Lön &
lönesamtal
4
INNEHÅLL
Tillgänglighet
Bristande tillgänglighet kan
vara diskriminering....................................4
Okunskap och fördomar får
inte hindra delaktigheten......................6
4-9
Arbetsmarknaden behöver
justeras...............................................................7
Det gäller att hitta nya
strategier...........................................................8
I varje nummer:
Ett hittills ganska osynligt
område..............................................................9
Ledare............................................................. 3
23
******
Lönen
Ordförandeordet.................................. 11
Student....................................................... 21
Fråga & Svar............................................. 22
Lönedialogen är här för att
stanna..............................................................12
Krönika........................................................ 23
Lönesamtalet
– en del av löneprocessen.................13
Korsord........................................................ 28
Sammanställning av kollektivavtal
där SRAT är part.........................................14
Löneväxla gärna
– men tänk efter före.............................16
******
Kustbevakningen på uppdrag
i Medelhavet...............................................18
Aktuellt från föreningarna.............. 26
18
Kustbevakningen
på plats i
Medelhavet
Folkhälsan I fokus på Livsplats
Sverige............................................................20
12-16
Lönedialogen är
viktig när lönen ska
sättas. Och lön är inte
bara pengar ...
SRATs kansli
Förbundsdirektör
Elisabeth Mohlkert, 08-442 44 65
Bitr. förbundsdirektör
Anders Berndt, 08-442 44 70
Kommunikatör/redaktör
Marie Norell, 08-442 44 77
Redovisningsansvarig
Kajsa Korsgren, 08-442 44 62
Förbundsjurist
Sophie Silverryd, 08-442 44 74
2
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Förhandlingschef
Mats Eriksson, 08-442 44 81
Förhandlare
Mia Axelsson, 08-442 44 76
Martin Berndtsson, 08-442 44 67
Lena Busck, 08-442 44 68
Ann Garö, 08-442 44 79
Linda Lekander, 08-442 44 78
Emil Pettersson, 08-442 44 75
Maria Yngvesson, 08-442 44 61
IT-samordnare/medlemsregister
Susanne Rönngren, 08-442 44 72
Assistent/medlemsregister/vaktmästeri
Jessica Carlberg, 08-442 44 66
Marie Samuels, 08-442 44 71
Ledare
Bra start på hösten
Så blev det höst igen, efter denna fantastiska
sensommar. Jag blir lika förbluffad varje år över hur fort
det går. Både med bladen som gulnar och med att
komma in i den vanliga arbetslunken. Skönt det också!
En av höstens första, och mycket positiva, förändringar var den höjning av taket i a-kassan, som de
fackliga organisationerna har krävt under åratal. Det är
tretton år sedan det höjdes senast och det är ingen
överdrift att säga att försäkringen hade urholkats. Men i
början av september trädde alltså den förbättring i kraft
som riksdagen beslutade om i vårbudgeten. Därmed
höjdes högsta dagpenningen från 680 till 910 kronor.
Efter hundra dagar är den 760 kronor.
Ersättningen från a-kassorna finansieras med
medlemsavgifterna och den arbetsmarknadsavgift som
ingår i arbetsgivaravgiften. Turligt nog har avgiften till
AEA, Akademikernas erkända a-kassa, under många år
varit låg i förhållande till andra a-kassor – bland annat
beroende på att arbetslösheten i akademikergrupperna
är relativt låg. Men jag vill redan nu flagga för att de
höjda ersättningsnivåerna eventuellt kan innebära att
medlemsavgiften till a-kassan måste höjas något.
De sista dagarna i juni kunde Saco-S och Arbetsgivarverket äntligen, efter många, långa och svåra förhandlingar, komma överens om huvuddragen i ett nytt
pensionsavtal för statligt anställda akademiker. Vår
utgångspunkt har naturligtvis varit att få till stånd ett
avtal som ger bra och trygga pensioner. Fortfarande
finns hel del detaljfrågor kvar att lösa under hösten,
men de stora dragen är klara. Hittills har vi anledning
att vara nöjda, för det är ett förmånligt avtal.
Nu går vi från ett förmånsbestämt avtal till ett
premiebestämt. Det betyder att den statliga arbetsgivaren betalar in en fast avgift varje månad och att de
pengarna fonderas till dess medarbetaren går i pension.
Systemet är likt det som redan finns på övriga
avtalsområden. En av de stora fördelarna med det nya
pensionsavtalet är att medlemmarna tar med sig sina
inbetalda pensionspremier genom hela karriären. Det
underlättar när man byter jobb.
gång under senhösten kommer förberedelsearbetet att
inledas. Så gott som alla SRAT-medlemmar omfattas
numera av avtal utan något angivet löneutrymme och
lönen sätts i samtal mellan chef och medarbetare. Det
innebär att lönesamtal kan föras vid de tidpunkter som
passar bäst på den specifika arbetsplatsen. Men det
privata industriavtalet, som är först ut, har ändå
betydelse för våra grupper, eftersom parterna där sätter
det så kallade märket, som kommer att ange en, för
samhället, rimlig nivå på löneökningarna.
På sidorna 14-15 i den här tidningen har vi samlat
information om vad som gäller för medlemmar inom
de olika avtalsområdena. Vi lär få anledning att
återkomma till det.
En annan viktig uppgift för oss i facket är att verka för
allas rätt att ta del av och medverka inom samhällets
olika funktioner. Jag är stolt över att flera av våra
medlemsgrupper bidrar till ökad tillgänglighet för
personer med olika funktionshinder. I den här
tidningen berättar några av dem om det arbetet. Från
vårt håll, inom förbundet och i Saco, arbetar vi förstås
vidare med det som är en av grunderna för en idéburen
organisation som vår; att motverka all form av
diskriminering – på arbetsplatserna, inom utbildningarna och i vår egen organisation.
Redan nu pågår förberedelserna för 2016 års
avtalsrörelse om lön och andra arbetsvillkor och någon
Telefon
Vx 08-442 44 60
Fax 08-442 44 80
E-post
[email protected]
[email protected]
Webbplats
www.srat.se
Post
Box 1419
111 84 Stockholm
Besök
Malmskillnadsgatan 48, 5 tr
En av höstens
första, och mycket
positiva, förändringar var den
höjning av taket i
a-kassan, som de
fackliga organisationerna har krävt
under åratal.
Elisabeth Mohlkert
förbundsdirektör
Öppettider
Sep–apr 8:00–16:30
Maj–aug 8:00–15:45
Lunch 11:30–12:30
Växeltider fredagar
Sep–apr 8:00–16:00
Maj–aug 8:00–15:30
SRAT-informationen
ges ut av SRAT som är
ett av 22 förbund inom
Sveriges akademikers
centralorganisation,
Saco. SRAT-informationen skickas per post
/e-post till alla medlemmar i förbundet.
Ansvarig utgivare
Elisabeth Mohlkert
Redaktör
Marie Norell
Layout
Marie Norell
foto
Ledarbild
Torbjörn Zadig
Omslag
Colourbox
Tryckeri
Linderoths/AWJ Tryck AB,
Nyköping
Upplaga
15.200 ex
Utgivning 2015
Nr 1
v.9
Nr 2
v.19
Nr 3
v.27
Nr 4
v.41
Nr 5
v.50
Annonsstopp fyra veckor
före utgivning.
Annonspriser
Fyrfärg
Helsida (180x262)
16.500 kr
Halvsida (180x130)
8.500 kr
Kvartssida (87x130)
4.500 kr
Annonsbokning
[email protected]
PAPPER
Omslag: 130 g Multiart
LJÖMÄRKT
Silk
MI
Inlaga: 90 g
G-print
Tidningen är momsbefriad.
341 810
TRYCKSAK
SRAT-informationen nr 4 • 2015
3
4
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Tillgänglighet
Bristande
tillgänglighet
kan vara diskriminering
Alla människor ska, oavsett funktionsförmåga, ha
möjlighet att vara delaktiga i samhället. Det är grunden
i den funktionshinderpolitik, som baseras på mänskliga
rättigheter. Sedan årsskiftet är bristande tillgänglighet
för personer med funktionsnedsättning en ny form av
diskriminering enligt diskrimineringslagen.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: TT Nyhetsbyrån
Att vara med och bestämma. Bli sedd och hörd. Kunna påverka sin
livssituation. Så beskriver några personer innebörden av ordet
delaktighet i en film som gjorts av Myndigheten för delaktighet, MFD.
Deras beskrivningar stämmer väl överens med den funktionshinderpolitik som regeringen har beslutat om, och som har sin grund i
FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättningar. Målet är att öka tillgängligheten och delaktigheten i samhället
för personer med funktionsnedsättningar. Det gäller oavsett vilken typ
av funktionsnedsättning en person har. Det kan till exempel vara
problem att ta sig fram, att kunna framföra sina åsikter, att se eller
höra. Men också mer osynliga problem som allergier eller psykiska
funktionsnedsättningar.
MFD bildades genom en sammanslagning av före detta Handisam
och delar av Hjälpmedelsinstitutet. Uppgiften är att verka för att
funktionshinderpolitiken får genomslag i hela samhället. Men det är
Diskrimineringsombudsmannen, DO, som har tillsyn över diskrimineringslagstiftningen.
möjlighet att få frågan om bristande tillgänglighet prövad i domstol.
På arbetsplatserna är det, i lagens mening, bristande tillgänglighet när
en person med funktionsnedsättning missgynnas genom att en
arbetsgivare inte vidtar ”skäliga åtgärder” för att den personen ska
komma i en jämförbar situation med personer utan denna funktionsnedsättning. Vad som är skäligt måste avgöras från fall till fall, både
utifrån anpassningsbehov och arbetsgivarens möjligheter att genomföra
dem. Det kan vara allt från tekniska hjälpmedel för datorer och
hörselslingor i möteslokaler till god ventilation, utformning av trösklar
och toaletter. Det kan också handla om att ge stöd och personlig service
eller att anpassa information och kommunikation. Utgångspunkten är
kraven på tillgänglighet som gäller enligt andra lagar och regler som
finns för verksamheten, till exempel i arbetsmiljölagen.
Inom arbetslivet har det redan tidigare funnits regler om skäliga
stöd- och anpassningsåtgärder. Den enda förändringen på arbetslivsområdet jämfört med tidigare är att kretsen av arbetssökande/arbetstagare
har utökats så att den nu också gäller "den som står till förfogande för
att utföra eller den som utför arbete som inhyrd eller inlånad arbetskraft”. n n n
Elva områden
– Regler och lagar om tillgänglighet har funnits tidigare, säger Carolina
Stiwenius, jurist på DO. Det nya förbudet är tänkt att komplettera och
stärka dem. Tidigare har bristande tillgänglighet utanför arbetslivet och
högskoleområdet inte räknats som diskriminering. Nu har lagen
vidgats och omfattar elva olika samhällsområden. En annan skillnad
med den nya lagen är att den ger personer med funktionsnedsättningar
SRAT-informationen nr 4 • 2015
5
Tillgänglighet
Okunskap & fördomar
får inte hindra delaktigheten
För flera av SRATs medlemsgrupper är ökad tillgänglighet en viktig målsättning i yrkesutövningen. De
arbetar i flera av legitimationsyrkena, men också på
olika myndigheter. Här berättar några av dem hur de
bidrar till ökad tillgänglighet och delaktighet för
personer med funktionsnedsättningar.
– Men det här är en fråga som rör oss alla, på
arbetsplatserna och i det fackliga arbetet, säger
förbundsordförande Anitha Wijkström.
Text: Birgitta Jakobsson Foto: Stefan Bohlin
Det är framför allt bristande tillgänglighet som gör att personer med
funktionsnedsättningar upplever hinder i samhället. Det kan till
exempel vara svårigheter att ta sig fram i den fysiska miljön, eller
avsaknad av hjälpmedel. Men en rapport som tagits fram av
Diskrimineringsombudsmannen, DO, och Myndigheten för delaktighet, MFD, visar att också okunskap och fördomar leder till att många
känner sig diskriminerade. När rapporten presenterades i slutet av
förra året konstaterade MFDs generaldirektör Anne Holm Gulati att
”vi är många aktörer som tillsammans har ett ansvar för att synliggöra
och undanröja hinder så att människor, oavsett funktionsförmåga,
kan vara delaktiga i samhället”
SRATs ordförande Anitha Wijkström menar att det finns
anledning för oss alla att tänka till kring de här frågorna, på arbetsplatserna och i det fackliga arbetet.
– Det finns flera skäl till att frågan om tillgänglighet för personer
med funktionsnedsättning är viktig för oss, säger hon. För att det rör
möjligheten att över huvud taget kunna komma till och fungera på en
arbetsplats. För att det är en viktig arbetsmiljöfråga, och därmed ett
gemensamt ansvar för arbetsgivare och fackförbund. Men också för
att det är ett otroligt resursslöseri att utestänga människor som vill
och kan bidra med sina kunskaper – bara för att de hindras från att
vara närvarande.
– Det är också en viktig demokratifråga internt i förbundet. Vi
måste anstränga oss så att också personer med funktionsnedsättningar
kan komma till tals i det fackliga arbetet, ta del av informationen och
ha möjlighet att närvara vid ett medlemsmöte.
Synliga och dolda hinder
Vissa saker är lättare att förstå än andra. Att den som sitter i rullstol
inte kan gå i trappor, till exempel. Eller att den som inte ser kan
behöva hjälp att ta sig fram i ett okänt rum. Det är svårare att se
utanpå att en person kan ha svårt att koncentrera sig under långa
pass, ha svårt att formulera sig eller kan få allergiska problem för att
lokalerna är pyntade med starkt doftande blommor.
– Vi måste öka kunskapen och medvetenheten om vad olika
funktionshinder för med sig, säger Anitha Wijkström. Och som alltid
gäller det att tänka efter i förväg. Det kan handla om allt från att
undanröja fysiska hinder, som hindrar framkomligheten i en lokal, till
att ha bra belysning och att ta regelbundna pauser i långa möten.
Anitha Wijkström råder medlemmar med funktionsnedsättningar
att ta kontakt med sina fackliga företrädare för att se hur man kan
underlätta tillgängligheten för dem.
– Ni har viktiga erfarenheter, som vi behöver ta del av, säger hon.
Den som tycker att arbetsgivare inte uppfyller lagens krav på ”skäliga
åtgärder” kan anmäla det till DO. Hon eller han är naturligtvis också
välkommen att höra av sig till oss på förbundet. n n n
SRAT deltog i Pride Stockholm
Saco och ett flertal av förbunden, däribland SRAT, fanns på plats i Pride Park 29 juli – 1 augusti.
Vi är med för att visa att vi stöder hbtq-personer och att medlemmar alltid kan kontakta sitt
förbund för stöd i arbetslivet. Arbetsmarknaden är en plats där olika kompetenser ska komplettera
varandra, vilket förutsätter mångfald. Vi vill ha en öppen arbetsplats där alla har rätt till en god
arbetsmiljö, fri från diskriminering.
I vår monter kunde besökarna dela med sig av sina upplevelser och tankar kring frågan: vad
krävs för att du ska kunna vara dig själv på jobbet? De som var på pysselhumör kunde göra
knappar med egna budskap, vilket var väldigt populärt. Vi bjöd på fika och hade många bra
samtal.
I montern från SRAT fanns förhandlarna Mia Axelsson, Martin Berndtsson
och undertecknad.
Marie Norell,
kommunikatör
6
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Tillgänglighet
Arbetsmarknaden
behöver justeras
En trappa upp i Globen city håller Arbetsförmedlingen
Unga Funktionshindrade till. Hit kommer unga människor med någon typ av funktionshinder på besök till
Ann-Sofi Hellis-Timmås för att få hjälp att komma ut i
arbetslivet.
Text: Nina Enström Foto: Colourbox
Unga F är en egen förmedling, den
enda i landet, med Stockholm och
Lidingö som upptagningsområde.
Uppdraget är att underlätta
övergången mellan skola och
arbetsliv. Här arbetar cirka 30
personer med sammanlagt omkring
1 000 unga som har nedsatt
arbetsförmåga på grund av ett
funktionshinder. En del har
aktivitetsersättning medan andra
remitterats hit – från vården, skolan
eller en annan arbetsförmedling,
som upptäckt funktionshindret.
– Vi arbetar i två team mot den reguljära arbetsmarknaden – med
de som kommer direkt från skolan och med de som har aktivitetsersättning, säger Ann-Sofi Hellis-Timmås.
Hon arbetar i det andra teamet, som i samverkan med Försäkringskassan gör en kartläggning efter möten med den unga och hens
kontaktperson, för att få en uppfattning om vederbörandes styrkor och
behov av stöd.
– Just förmågorna är väldigt viktiga att få fram.
Sedan är det dags att söka efter lämpligt arbete, där den unga får
provjobba eller praktisera med stöd av Unga F.
– Det gäller att få arbetsgivaren att se vilka förmågor den arbetssökande har och att anpassa arbetsuppgifterna. Men det leder naturligtvis
inte automatiskt till anställning och kräver mycket stöd under lång tid.
Många olika diagnoser
Sedan Ann-Sofi Hellis-Timmås började arbeta på Unga F 2002 har det
hänt en hel del på området.
– Då var utvecklingsstörning den största gruppen, men nu
överväger neuropsykiatriska diagnoser som ADHD, autism och
liknande. Det är inte lika stigmatiserande eller skamfyllt att ha en sådan
diagnos i dag. Kunskapen och förståelsen har blivit bättre. De som har
diagnosen får i ökande utsträckning hjälp och stöd under uppväxten
och har hittat strategier för att hantera sina svårigheter och förmågan
att kommunicera.
Men anpassningen av arbetsplatser för personer med psykiska
funktionshinder ligger fortfarande efter. Och den nya lagen om
tillgänglighet som faktor för diskriminering har inte märkts i Unga Fs
verksamhet.
– Visst är det bra med den nya lagen, men samtidigt ställer
omvärlden hela tiden större krav på den enskilde att klara allt mer själv,
till exempel boka biljetter och betala räkningar. Och när det gäller
tillgänglighet tänker man fortfarande rullstol och trösklar i första hand.
De största hjältarna
De allra flesta människor ser arbetet som värdefullt. Man vill bidra,
behövas, göra nytta. Det gäller förstås även människor som av olika
skäl inte klarar ett ”vanligt” heltidsarbete – det framgår med all
önskvärd tydlighet av enkäter som Unga F gör. Därför måste arbetsmarknaden justeras, menar Ann-Sofi Hellis-Timmås:
– Att hjälpa minoriteter att bli synliga och få en självklar plats i
samhället, en äkta tillhörighet, är ett Sisyfos-arbete. Därför behövs det
flera aktörer som satsar på anpassade jobb. Arbetsgivarna är våra bästa
samarbetspartners.
– Och det är de små och medelstora företagen som är de största
hjältarna! n n n
SRAT-informationen nr 4 • 2015
7
Tillgänglighet
Det gäller att hitta
nya strategier
En blandning av omsorg, pedagogik och teknik. Så
beskriver Cecilia Svanfeldt, synpedagog och
SRAT-medlem, sitt arbete vid syncentralen i Kalmar.
– Målet är att få patientens vardag att fungera så bra
som möjligt, oavsett vad den består av, säger hon.
Text: Birgitta Jakobsson
Datorprogram som gör det möjligt att scanna in posten och få den
uppläst. Tal som kan slås på i bankomaten. Skärmläsare som gör det
möjligt att få mejlen upplästa. Den tekniska utvecklingen har betytt
mycket för personer med svåra synnedsättningar. Att lära patienterna
att hantera olika hjälpmedel har därför blivit en allt viktigare del av
arbetet på landets syncentraler.
– Det är alltid den enskilda personens behov som styr, hon eller
han sätter alltid sina egna mål, säger Cecilia Svanfeldt. Det är de som
ligger till grund för rehab- och habiliteringsplanerna som vi gör
tillsammans. Hur man kan underlätta vardagslivet, både i och utanför
hemmet, och hur man ska få tillgång till samma information som
seende, till exempel.
Cecilia Svanfeldt har arbetat som leg optiker i femton år. För tre
och ett halvt år sedan lämnade hon arbetet i optikerbutiken, började på
Syncentralen i Kalmar och vidareutbildade sig till synpedagog. Nu har
hon påbörjat en masterutbildning i Norge. Huvudinriktningen är
pedagogiken, kompenserande strategier och arbetet med att göra
rehabiliteringsplaner utifrån vars och ens specifika behov.
– Jag har tur som har en arbetsgivare som vill ha välutbildad
personal, säger hon. En dag i veckan kan jag därför ägna mig åt att
studera på arbetstid.
Närhet och kontinuitet
Syncentralen är en del av ögonkliniken och hit kommer patienter på
remiss från ögonläkare. De flesta har så stora synnedsättningar att de
har svårt att klara sin vardag, vissa saknar helt synförmåga. Många är
äldre och inte längre yrkesverksamma, och en majoritet har fått
synförändringen i vuxen ålder.
Tre yrkesgrupper samarbetar nära patienten, förutom synpedagogen också optiker och kurator. Cecilia Svanfeldt beskriver arbetet som
en blandning av omsorg, pedagogik och teknik.
– Vår uppgift är att hjälpa patienterna att hitta nya strategier och
att utnyttja de synrester de har kvar. Då gäller det att se personens hela
situation, både i och utanför hemmet. Att lyssna, förstå och föreslå.
Det skapar både närhet och kontinuitet i arbetet. Konkret kan det
innebära allt från att märka upp hemmet, så att det blir det blir lättare
att orientera sig, eller att anpassa belysningen. De som vill kunna ta sig
till arbete eller skola får hjälp att hitta en säker väg.
– Vi går med och tränar tills de känner sig säkra. Men också till
synens små och enkla tips kan underlätta vardagen. Som att servera vit
fisk, vit sås och potatis på en färgad tallrik, så att kontrasterna blir
tydligare.
– Det må vara ett slitet begrepp – men jag känner att jag verkligen
gör skillnad. n n n
8
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Tillgänglighet
Ett hittills ganska
osynligt område
Att arbeta med tillgänglighet är vardag för logoped
Louise Kjellson och hennes arbetskamrater på SPRIDA
Kommunikationscenter, Centrum för hjälpmedel inom
Örebro län. Här behovsanpassas hjälpmedel för personer med någon typ av funktionsnedsättning, ett
område som är relativt okänt för allmänheten.
Text: Nina Enström Foto: TT Nyhetsbyrån
– Vi är en specialistverksamhet, en
resurs för förskrivare, till exempel en
arbetsterapeut eller logoped, som
upptäcker behovet och remitterar
patienter till oss, säger Louise
Kjellson och ger några exempel.
Det kan vara en person med
kommunikationssvårigheter eller
med svårigheter med tid, planering
och minne, på grund av en
neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som autism, utvecklingsstörning, en förvärvad hjärnskada, eller
demens. Det kan också vara någon med synnedsättning eller rörelsehinder, som har svårt att arbeta med dator.
Men Louise Kjellsons specialområde är tekniska kommunikationshjälpmedel för personer som har någon störning av tal- eller språkförmågan.
Språket kvar
Den som förlorat talet men har språkliga funktioner intakta kan få
hjälpmedel som gör att det man skriver läses upp. För den som inte kan
skriva kan det vara aktuellt med bildstöd, som foton och ritade
symboler. Då kan man kommunicera genom att trycka på bilder, till
exempel på symbolen för ”tycka om” – då säger en röst just det. Bild är
till stöd både för uttryck och förståelse och underlättar för båda
parterna i ett samtal.
– Vi provar ut hjälpmedel som kan kompensera för olika funktionsnedsättningar. Om det av någon anledning är svårt att prata, läsa
och skriva, ringa telefonsamtal, komma ihåg tider eller använda dator
försöker vi hitta verktyg och strategier som underlättar. Mycket i den
nya tekniken, som allt fler har tillgång till, kan användas som hjälpmedel, till exempel appar för mobilen och surfplattan.
Samma villkor
Den nya lagen om tillgänglighet som diskrimineringsgrund har inte
gjort avtryck i SPRIDAs verksamhet ännu så länge. Uppgiften är att se
till att det finns hjälpmedel och att de fungerar, sedan är det arbetsgivarens bord att den som behöver får möjlighet att klara jobbet på samma
villkor som andra. Och samhället i stort har ett ansvar för att öka
tillgängligheten.
– Det ligger ju utanför vår kontroll, men vi hjälper till med
arbetsplatsanpassningar, säger Louise Kjellson som alltid arbetat inom
habiliteringen och de senaste fyra åren på SPRIDA, där hon är en av 14
medarbetare – logopeder, arbetsterapeuter, synpedagoger och IT-tekniker.
Hon menar att tekniska hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning är ett relativt okänt område för allmänheten. Men när de
används i apparater som alla har kommer det att bli mer synligt, vilket
är väldigt positivt. n n n
SRAT-informationen nr 4 • 2015
9
ANNONS
Varför du som företagare
behöver äktenskapsförord
Visste du att ditt företag och privata pensionssparande kan ingå i
bodelningen om du skulle skilja dig? Som egenföretagare är det
viktigt att veta vilka avtal du behöver för att trygga dig och ditt
företag. Skriftliga avtal fyller flera viktiga syften; de innebär
trygghet, minskar risken för tvister och kan fungera som en
manual för samarbetet mellan dig och eventuella delägare.
Många uppfattar ett äktenskapsförord som något oromantiskt, men
egentligen är det tvärtom. Med ett äktenskapsförord behöver ni inte
oroa er för framtida händelser eller meningsskiljaktigheter och kan
istället ägna er åt kärleken fullt ut.
Vi på avtal24 får många frågor angående äktenskapsförord och
företagsavtal. Här svarar vår jurist Emma Wasberg på några av de
vanligaste frågorna:
Varför behöver jag som företagare ett äktenskapsförord?
Äktenskapsförord behöver du om du är gift eller ska gifta dig och
vill vara säker på att du får behålla företaget om du skulle skilja dig.
Som egenföretagare pensionssparar man ofta privat och vad
många inte vet är att även ditt pensionssparande kan komma att
ingå i bodelningen.
Vid en skilsmässa riskerar du alltså i värsta fall att förlora
hälften av både ditt bolag och dina pensionspengar om du saknar
äktenskapsförord.
Men jag startade ju företaget innan jag gifte mig? Det spelar
ingen roll, all egendom som inte är reglerad som enskild egendom
via ett äktenskapsförord, testamente eller gåvobrev delas lika mellan
dig och din partner vid en skilsmässa.
Vad händer om mina kompanjoner saknar äktenskapsförord?
I ett kompanjonsavtal kan ni avtala om att samtliga delägare i
företaget ska upprätta ett äktenskapsförord. På så vis försäkrar man
sig mot att det kommer in en ny ägare i bolaget till följd av en
skilsmässa. I ett kompanjonsavtal kan man även reglera vad som
händer om en delägare i bolaget skulle avlida.
Gäller ett äktenskapsförord om det inte är registrerat hos
Skatteverket? Nej det gör det inte, ett äktenskapsförord måste
registreras för att bli giltigt. När båda har skrivit under äktenskapsförordet skickar ni det i original till Skatteverket.
Kan man ångra ett äktenskapsförord? Ja det kan man – via ett
nytt registrerat äktenskapsförord kan man upphäva ett tidigare
äktenskapsförord. Men man behöver vara medveten om att registrerade äktenskapsförord är bindande och att de inte kan hävas av
endast den ena maken. För att ångra ett äktenskapsförord krävs det
alltså att båda är överens.
Kan man specificera vilka tillgångar som inte ska ingå i en
bodelning? Absolut. Det är inte ovanligt att man till exempel
uppger att endast ett företag och det privata pensionssparandet ska
vara enskild egendom och därmed inte delas vid en skilsmässa. Det
är viktigt att tydligt specificera den egendom som man vill ska vara
enskild.
Med avtal24 kan du enkelt och snabbt skriva ett juridiskt korrekt
äktenskapsförord online eller tillsammans med jurist, helt skräddarsytt
efter era förhållanden. Som yrkesverksam medlem hos SRAT skriver du
kostnadsfritt ditt äktenskapsförord hos avtal24.
Gå in på avtal24.se/srat för att ta
del av dina förmåner och skriv de avtal
just du behöver!
10
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Dina
medlemsförmåner
Som medlem i SRAT och medlemsföreningarna
har du en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig
(lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp,
lönerådgivning och yrkesbevakning. Flera förmåner ingår i
medlemsavgiften.
Försäkringar som ingår i medlemsavgiften
4 SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring)
4 SRAT Inkomstförsäkring
4 Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i 3 månader
4 Loss of License – för flygtekniker
4 Sjukkapital – för studenter under studietiden
Försäkringar du kan teckna
4 Arbetslöshetsförsäkring (AEA)
4 Inkomstförsäkring, tillägg
4 Företagsförsäkring
4 Patientförsäkring – för audiononomer, logopeder, optiker och tandhygienister
4 Hem- och personförsäkringar
4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter
Karriärstöd
4 CV-granskning, sökjobb-tips och karriärsamtal
Lönestatistik
4 Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik!
Seminarier
4 Genom samarbete med olika aktörer kan vi erbjuda kostnadsfria seminarier. Alla aktiviteter finns i kalendern på SRATs
webbplats
Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad
4 SRAT-informationen
4 Föreningstidning, medlemsblad
Övrigt – till rabatterade priser
4 Medlemslån & bolån
4 Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av
kostnadsfria avtal genom Avtal24
4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare
4 Ledarskapslitteratur
4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap
4 Prenumerationserbjudanden via IDG
4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer
4 Saco EL
4 Spaerbjudande, weekenderbjudande, kryssningar
Läs mer på
www.srat.se/formaner
Onödigt slöseri med
kunskap och pengar
» Vi måste
bli bättre på
att ta tillvara
andra länders
utbildningsinvesteringar! «
Idag är mer än en femtedel av Sveriges
akademiker utlandsfödda, och gruppen växer.
Sacos grundinställning till integration är
positiv. Många svenskar väljer att arbeta i
andra delar av världen under längre eller
kortare perioder. Det är naturligt att vi också
välkomnar personer från andra länder som
vill arbeta eller studera här, också för att olika
bakgrunder, kulturer och kunskaper berikar
oss.
Att så många människor tvingas fly från
krig, fattigdom och svält har lyft fram vikten
av en generös och humanitär flyktingpolitik,
både i vårt eget land och i övriga Europa.
Diskussionerna om den stora flyktingkatastrofen har präglats av ord som solidaritet,
ansvar och medmänsklighet. Det känns bra.
Nu gäller det att vi också får till diskussioner
om hur vi kan klara av det uppkomna läget
på ett bra sätt.
Men jag vill också ta upp en helt annan
aspekt av invandrarfrågan, som mer direkt
rör Saco. Jag tänker på den oerhörda rikedom
– räknat både i kunskap och i ekonomiska
termer – som invandrade akademiker skulle
kunna bidra med i mycket högre grad än
idag. Om vi bara tog bättre vara på den …
En svensk akademisk utbildning på 4,5
år kostar i snitt ungefär 450 000 kronor.
Räknar man in hela skoltiden, från förskola
till och med gymnasium, uppgår kostnaderna
till närmare 2,5 miljoner kronor. I jämförelse
med det är kostnaderna för att anpassa en
invandrad akademikers utbildning till den
svenska arbetsmarknaden väldigt låga. Ändå
får bara en bråkdel av de akademiker som
invandrar till Sverige möjlighet att gå en
kompletterande högskoleutbildning.
Många utrikesfödda gör redan nu stora
insatser i vårt land. Men alltför många går
bara och väntar på att få utöva sina yrken.
Ordförandeordet
Anitha Wijkström
[email protected]
Vilket slöseri! Den rapport som Saco
presenterade i början av sommaren visar också
tydligt att akademiker med utländsk
härkomst har ett sämre utgångsläge på
arbetsmarknaden än de som är födda i
Sverige. Arbetslösheten i den gruppen är till
exempel fyra gånger högre än bland de
svenskfödda. Efter några år i Sverige är ändå
tre av fyra i arbete, ungefär 60 procent av dem
i en kvalificerad tjänst eller ledningsarbete.
Och efter femton år har åtta av tio ett arbete
som motsvarar deras utbildning. Men faktum
kvarstår. Det tar för lång tid för utrikesfödda
akademiker att komma in på den svenska
arbetsmarknaden. För varje månad som tiden
i arbetslöshet kan förkortas gör vi en
samhällsekonomisk vinst på åtskilliga
tiotusentals kronor. Vi måste bli bättre på att
ta tillvara andra länders utbildningsinvesteringar!
Att finansministern uppmärksammade
problematiken när hon under sensommaren
presenterade förutsättningarna för statsbudgeten var därför mycket glädjande. Det är
verkligen en viktig uppgift för regeringen att
se till att vi får ett bättre system för att ta vara
på invandrade akademikers vilja att bidra med
kunskaper och erfarenheter. Det måste till
effektivare sätt att validera och komplettera
utbildning, så att de blir anställningsbara på
rätt positioner.
Det är också positivt att både arbetsgivare
och fackliga organisationer har insett värdet
av att satsa på den värdefulla arbetskraft som
invandringen bidrar med. Att flera av Sacos
förbund anordnar mentorprogram för
utländska kollegor inom den egna professionen, till exempel. Och att flera företrädare för
arbetsgivarnas organisationer nu argumenterar för att vi inte längre kan negligera den här
gruppen. Det framgick bland annat vid det
seminarium som Saco anordnade under
politikerveckan i Visby i somras, då representanter för både SKL och Teknikföretagen
betonade vikten av att inte spilla bort så
viktiga resurser.
Saco bidrar bland annat med den satsning
som fått namnet Omstart och som finns på
saco.se. Syftet är att ge samlad kunskap om
det svenska arbetslivet till de akademiker som
är på väg att börja sitt nya arbetsliv här. Men
än finns mycket kvar att göra, inom hela
samhället och på alla nivåer. Jag tror att det
skulle vara bra om vi lite till mans funderade
på hur vi agerar på våra arbetsplatser. Hur
rekryteringen går till. Hur vi tillsätter chefer.
Hur vi satsar på expertkunskap. Är det så att
besluten fortfarande styrs alltför mycket av
rädslor för och okunskap om det som vid
första anblicken känns lite obekant? n n n
SRAT-informationen nr 4 • 2015
11
Lönen
Lönedialogen
är här för att stanna
Från stora centralt förhandlade avtal till en mer lokal
lönebildning, så ser utvecklingen ut. Från nattmangling
till lönedialog mellan chef och medarbetare på respektive arbetsplats.
Text: Jane Bergstedt Foto: Colourbox
Modellen med lönesamtal mellan chef och medarbetare är här för
att stanna, anser SRATs förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Den
tillämpas för i princip alla Saco-förbunds medlemmar på tjänstemannasidan. För SRATs medlemmar har den lett till ett positivt resultat,
det visar statistiken.
– Lönen ska vara ett styrinstrument och för att fungera som ett
sådant ska den sättas individuellt i dialog mellan chef och medarbetare.
För att kunna höja sin lön måste medarbetaren veta vad som förväntas
och hur han eller hon kan bidra till verksamheten på bästa sätt. Det ska
finnas en tydlig koppling mellan kompetens, prestation och lön.
Bland de första
SRAT var tidigt ute med att införa lönedialogen för ett litet område
inom förbundet, tandhygienister inom privat sektor, redan 1998.
– Vi såg att de aldrig fick högre lön än det avtalade procentpåslaget.
Individuella insatser belönades inte. Vi såg direkt att modellen fick
12
SRAT-informationen nr 4 • 2015
genomslag på lönerna, så medlemmarna har inte förlorat på detta,
tvärtom.
Cheferna saknar ofta mandat
Det har tagit lite tid att förändra en gammal och inarbetad modell. Det
behövs utbildning, inte minst för cheferna.
– Cheferna måste bli trygga i sin nya roll och de måste ha mandat
att verkligen få sätta lönerna inom sitt verksamhetsområde. Det är klart
det inte är en lätt uppgift att differentiera lönerna bland medarbetarna,
några kommer att bli missnöjda. Det kräver mod och ett bra stöd från
ledningen.
Elisabeth Mohlkert fortsätter:
– Det är en modell som ligger i tiden, unga människor är måna om
att få föra sin egen talan och har inga problem med att sälja sig själva.
För andra är det en omställning som kan kännas lite besvärlig.
Medarbetaren behöver förbereda samtalen och tänka igenom vad som
hänt under året för att kunna beskriva vad man gjort och bidragit med.
Våra förhandlare kan ge goda råd och lönestatistik kan man söka på
hemsidan.
– På det stora hela fungerar modellen bra. Men för att det ska bli
riktigt bra bör de lokala företrädarna involveras i budgetprocessen, det
är ju där utrymmet kan påverkas. n n n
Lönen
Lönesamtalet
– en del av löneprocessen
Formerna för lönesättning varierar mellan olika sektorer, branscher och arbetsgivare. Men oavsett var du
arbetar är ditt lönesamtal grundläggande för din lön
och löneutveckling.
Analysera
Lönestatistik visar inte vilken lön du ska ha, men ger en fingervisning
om löneläget för andra vid en viss tidpunkt! Det är bra att ha statistik
som ett underlag för sin uppfattning. Lönestatistik kan du få av din
lokalförening, SRAT och via Saco LöneSök (www.srat.se).
Hur går lönesamtalet till?
På många arbetsplatser använder man sig av Har du uppnått ditt lönemål?
mallar för att genomföra samtalet. Ibland
Om inte – vad gick fel?
får man dessa innan och kan fundera över
Vad finns kvar att göra?
hur man kan föra in det som man vill lyfta
Vad kan du göra bättre?
fram i samtalet.
Är det dags att byta jobb?
Hur lägger du upp nästa
Du och din chef bör gemensamt gå
lönedialog?
igenom mål samt krav i ditt arbete, din
prestation och de resultat du har uppnått. Chefen
måste kunna tala om för dig hur hon/han bedömer kraven i arbetet och
dina arbetsprestationer samt vad som krävs för att få en god löneutveckling.
Du och din lönesättande chef bör ha en samstämmig bild av vilka
arbetsuppgifter du har, den bör ni ha fastställt redan i utvecklingssamtalet. Har dina arbetsuppgifter förändrats, har de blivit svårare eller har
du fått utökat ansvar och befogenheter, kan detta i sig vara skäl för en
löneökning.
Om chefen är missnöjd med dina arbetsinsatser bör det ha
framkommit under utvecklingssamtalet och lett till en handlingsplan
för att komma till rätta med detta. Saknas handlingsplan är det viktigt
att ni tar er tid under lönedialogen att diskutera grunden för missnöjet.
Förutom lönesamtal finns även modellen med lönesättande samtal.
Där ska du och din chef komma överens om vilken lön du ska ha. Det
betyder att du och din chef själva förhandlar om vilken lön som är
rimlig. Lämnar din chef ett förslag som du är nöjd med är allt frid och
fröjd. Är du inte nöjd bör du i första hand fortsätta diskussionen med
din chef. Du har alltid rätt att få veta på vilka grunder din lön sätts.
Tillämpas en traditionell förhandlingsmodell innebär det att lönen
beslutas i förhandlingar mellan SRATs förhandlare (ibland Sacoförening) och personalavdelningen. Detta innebär att du inte (alltid) kan få
besked om vilken lön du kommer att få i kommande förhandlingar
under lönesamtalet. Du har dock rätt att få veta på vilka grunder din
lön sätts. Du ska också få klart för dig ungefär vad du kan förvänta dig.
Lönesamtalet är din chans att påverka chefen att lämna ett högt
yrkande för din räkning till personalavdelningen.
Låt dig inte inledas i diskussioner om exempelvis landstingets
dåliga ekonomi eller kollegornas lönekrav – det är ämnen som inte hör
hemma i ditt lönesamtal. Inte heller din privata ekonomi är argument i
lönesamtalet – lön får du för det arbete du utför åt din arbetsgivare.
Se lönesamtalet som en förhandling och inte som en debatt. En
debatt leder lätt till låsta positioner.
Om ni står alltför långt ifrån varandra för att kunna komma
överens bör du kontakta din fackliga företrädare för att diskutera hur ni
ska gå vidare.
Sätt upp ditt eget lönemål
Utgå från din analys av kraven i ditt arbete, din arbetsprestation och
ditt löneläge.
• Vad vore en rimlig ersättning?
• Hur långt kan du rimligen nå i årets löneförhandling?
• Hur borde din lön utvecklas på längre sikt?
Efter lönesamtalet
För anteckningar under själva samtalet. Det är alltid bra att dokumentera vad som diskuteras och vad ni är överens eller oense om. Gå
igenom anteckningarna efter samtalet och utvärdera resultatet. Spara
anteckningarna. De är bra att ha som underlag vid förberedelsen till
ditt nästa lönesamtal. n n n
Text: Lena Busck, förhandlare
I utvecklingssamtalet tar du och din chef upp din arbetsinsats, ditt
engagemang, din arbetssituation, kompetensutveckling och löneutveckling. Det är din möjlighet att tala om för chefen vad du gör och hur
mycket du anser att det är värt.
Utvecklingssamtal/medarbetarsamtal/planeringssamtal är mer
långsiktigt än lönesamtal. Här bör du och din chef tala om behov av
kompetensutveckling, möjligheter till nya arbetsuppgifter, din egen
arbetssituation och så vidare. Föreslå att ni upprättar en individuell
handlingsplan för kompetensutveckling – även om din chef är nöjd
med din arbetsinsats.
I lönesamtalet ska du och din chef koncentrera er på att diskutera
din lön utifrån arbetets krav och dina prestationer.
Lönesamtalet ska föras med din lönesättande chef, den chef som
både har mandat och befogenhet att sätta lön.
Förberedelse
Fundera över på vilket sätt du kan koppla ditt arbetsresultat till de
uppsatta målen. Det är verksamhetens mål och ditt bidrag till att
uppnå dem som är grunden för lönen.
• Definiera vilka krav som ställs i ditt arbete och hur du hanterar dem.
Utgå från lönekriterierna och arbetsförhållanden men också kraven
på formell kompetens, kunskap, färdighet och ansvar.
• Gå igenom dina väsentligaste arbetsuppgifter och notera vad som har
förändrats sedan förra året.
• Lyft fram de resultat och prestationer som du själv är speciellt nöjd
med. Det är viktigt att du själv har klart för dig hur du ser på din
arbetsprestation och ditt arbetsresultat
• Fundera också över om ditt arbetssätt har förändrats sedan förra
gången lönen reviderades.
• Gå igenom anteckningarna från föregående lönesamtal – har du och
din arbetsgivare levt upp till det ni då kom överens om?
SRAT-informationen nr 4 • 2015
13
Lönen
Sammanställning av kollek
Avtalsområde
Tidpunkt för lönerevision
Förhandlingsmodell
Staten
Det är den lokala Saco-S föreningen som kommer
överens med arbetsgivaren på myndigheten om när
lönervisionen ska äga rum. Har parterna inte kommit
överens om ett annat revisionsdatum är det den 1
oktober som gäller.
Lönesamtalsmodellen, det vill säga lönen sätts i dialog mellan chef och medarbetare, är
vanligast och också huvudspår i RALS-T. I begränsad omfattning förkommer även
traditionell förhandling mellan Saco-S föreningen och arbetsgivaren.
Kommun/landsting/region/bolag
i Pacta
Tidpunkt för lönerevision är 1 april varje år om lokala
parterna inte kommer överens om annan tidpunkt.
Löneavtalets huvudinriktning är så kallad dialogmodell, men det är också möjligt att
välja traditionell förhandling eller en egen helt lokalt anpassad modell.
Audionomer och
logopeder, privat
sektor
Avtal om allmänna villkor och löner inom vård och
behandlingsverksamhet samt omsorgsverksamhet,
även känt som Bransch E avtalet, är för audionomer i
privat sektor det vanligaste avtalet. Avtalet strukturerar en process där lönerevisionstidpunkt senast är
den 1 juli.
Individuellt samtal om resultat och lön.. Sedan finns det i avtalet ett system med
samarbete och facklig insyn i hur löneprocessen fortskrider, för att man tillsammans ska
kunna förbättra arbetet.
Tandhygienister,
privat sektor
Löneavtalet anger ingen särskild tidpunkt för
lönerevision. Diskussion om lön ska ske årligen och
löneprocessen ska starta senast den 30 september
respektive år.
Avtalet beskriver dialog mellan medarbetare och chef.
Optiker, privat
sektor
Lönerevisionen gäller från 1 maj men samtal med
förslag på ny lön ska ha hållits den 1 april. 2016 ska
avtalet förhandlas om så idag vet vi inte hur det
kommer att se ut.
Idag sätts lönen genom lönesamtal mellan optikern och dennes närmaste chef med
utgångspunkt av optikerns prestationer och uppnådda mål, hur denne har bidragit till
verksamheten samt företagets lönsamhet. Fungerar inte processen kan SRAT begära
förhandling och om parterna efter förhandlingar inte är överens, finns det en stupstock* som är ett särskilt utrymme som ska användas till löneökningar i den berörda
butiken.
Hälsovetare inom
gym och friskvård,
privat sektor
• Lönen revideras per den 1 september 2015
(avvikelser kan förekomma).
• Företaget ska senast den 31 augusti 2015 till den
anställde lämna ett skriftligt meddelande om den nya
lön som avses utgå (avvikelser kan förekomma).
• Individuell lönesättning genom dialogmodellen.
• För att säkerställa de anställdas kunskap om tillämpade lönekriterier och principer för
individuell lönesättning ska årliga medarbetarsamtal föras mellan chef och medarbetare. Vid korta och tillfälliga anställningar är det ibland på grund av praktiska skäl svårt
att genomföra medarbetarsamtal.
• Om en medarbetare inte erhåller lönehöjning i samband med lönerevision i företaget
ska motivet för detta redovisas. Är motivet låg måluppfyllelse upprättas en utvecklingsplan med berörd medarbetare. I denna behandlas hur en positiv löneutveckling kan
erhållas vid kommande lönerevisioner. Den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna liksom kompetenshöjande insatser eller andra åtgärder, ska beaktas. Åtgärderna
dokumenteras samt följs upp vid tidpunkt som överenskommes.
PostNord, Bring etc Lönerevisionstidpunkt är 1 juni om man inte lokalt
(Almega bransch
kommer överens om annat.
kommunikation)
Kollektivavtal
saknas
14
De lokala parterna förhandlar om processen genom att behandla tidplan, lönekriterier,
företagets ekonomiska förutsättningar, nivåer för olika förhandlingar etc. Enskilda
lönesamtal hålls mellan tjänstemannen och dennes närmaste chef. När alla samtal har
hållits har den lokala akademikerföreningen möjlighet att förhandla om de individuella
lönerna.
Det finns inget som reglerar när lönen ska omförDet finns inget som reglerar förhandlingsmodellen. Facket kan inte heller styra vad som
handlas. Ofta är det arbetsgivaren som styr vad som
ska gälla på grund av att det inte finns något stöd för processen i ett kollektivavtal.
gäller. Ett sätt att säkerställa att lönen revideras
årligen är att se till att det kommer in skrivningar om
hur och när lönförhandlingarna ska ske i anställningskontraktet.
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Lönen
ktivavtal där SRAT är part
Löneutrymmet
Innehåll i avtalet som kan påverka lönen
Övrigt
RALS-T har inget centralt angivet utrymme,
det vill säga avtalet är sifferlöst (ingen
procentsiffra är angiven för kollektivets
löneökning). Det är de lokala förutsättningarna på varje myndighet som är avgörande
för löneutfallet.
Det är möjligt att teckna enskilda överenskommelser,
vilket kan innebära olika former av löneväxlingar
kopplade till arbetstid, semester och tjänstepension.
RALS-T är ett processavtal som innehåller flera viktiga
faser där Saco-S är en aktiv part för att skapa goda
förutsättningar för dialogen mellan chef och medarbetare. Avtalet löper tillsvidare vilket också stödjer de lokala
processerna.
Hök-T har inget centralt angivet utrymme, det Avtalet ger möjlighet till att byta högre lön mot annat
vill säga avtalet är sifferlöst (ingen procent(exempelvis kortare veckoarbetstidsmått). En
siffra är angiven för kollektivets löneökning). förutsättning för sådant byte är överenskommelse
mellan arbetsgivare och facklig organisation. Lokalt
kollektivavtal mellan arbetsgivare och facklig
organisation krävs även för att kunna löneväxla del av
lön till tjänstepension.
Avtalet är till för att koppla ihop prestation
efter företagets behov till lön och därmed ge
motivation till enskilda medarbetares
löneutveckling.
Det centrala löneavtalet gäller tillsvidare och är
utgångspunkten för den lokala löneöversynsprocessen
som ska genomföras varje år hos alla arbetsgivare i
sektorn.
Håll noggrann koll på lokala lönekriterier och för en
argumentation utifrån dem och ditt arbete, då det är
det centrala i avtalet.
RALS-T har inget centralt angivet utrymme,
det vill säga avtalet är sifferlöst (ingen
procentsiffra är angiven för kollektivets
löneökning).
Avtalet gäller tillsvidare.
Avtalet har siffror i form av stupstocken*, men Avtalet innehåller regler om ersättning för övertid och Avtalet gäller till 30 april 2016 så reglerna för lönerevisiosaknar potter och individgarantier.
obekväm arbetstid. Dessa betalas normalt timme för nen 2016 kommer att förhandlas i vår.
timme, men det finns även en möjlighet att träffa
* En räddningsplanka med centralt förhandlad procentuell
enskild överenskommelse om ersättning på annat
löneökning som fördelas mellan medlemmarna om parterna
sätt. För övertidsersättning gäller det bara chefer och
inte är överens. Dock ingen garanterad löneökning för varje
enskild medlem.
den som har frihet att förlägga sin egen arbetstid.
Det finns ingen minimilön inskriven i avtalet.
Avtalet saknar centralt angivet löneutrymme.
Ersättningar kan lokalt och ibland individuellt
överenskommas om att kompenseras på annat sätt
vilket kan påverka lönen.
Avtalet gäller till och med 31 juli 2016 så reglerna för
lönerevisionen 2016 kommer att förhandlas i vår. För
anställda i Posten gäller andra regler, exempelvis kring
utrymmet, som där är angivet. Avtalet förhandlas av
akademikerföreningen inom Posten och har samma
löptid som branschavtalet.
Om det inte finns något avtal som reglerar vad som gäller
löneförhandlingar kan det vara bra att vända sig till din
SRAT-förening eller direkt till förbundet för rådgivning.
Även om det inte finns något kollektivavtal på arbetsplatsen brukar arbetsgivaren vilja kunna rekrytera både på
kort och lång sikt och då är det viktigt att kunna
konkurrera med bra lön och övriga anställningsvillkor.
SRAT-informationen nr 4 • 2015
15
Lönen
Löneväxla gärna
– men tänk efter före
Utöver rätt lön kan det finnas mer att förhandla om, det
är lätt att bara se procentpåslaget. Byt löneökningar
mot exempelvis mer ledig tid, betalda spetsutbildningar eller ökad avsättning till tjänstepension.
Text: Jane Bergstedt
Rätt lön är viktigast, slår SRATs förhandlingschef Mats Eriksson fast.
Men även kollektivavtal med tjänstepension är viktiga, annars kan
ålderdomen bli mager. Pensionsvillkoren i avtalen är grundläggande
och innehåller stora värden.
– Inte minst nu när den allmänna pensionen känns osäker kommer
tjänstepensionen att bli allt viktigare.
– Men med det på plats kan man börja fundera på att byta
löneökningar mot andra förmåner. Att byta pengar mot tid, till
exempel, beroende på vilken fas i livet man befinner sig i. För dubbelarbetande småbarnsföräldrar kan mer tid, kortare arbetsdagar eller längre
semester minska stressen. Även hushållsnära tjänster kan vara en
förstärkning. Men tänk alltid på att sådana förmåner beskattas.
Var försiktig när det gäller övertid
Mats Eriksson vill sätta upp ett varningens finger för att förhandla bort
sin övertid. Det kan leda till att man arbetar gratis och mer än som är
tillåtet, om övertiden är svår att uppskatta.
– Det är ofta ett förslag arbetsgivaren lägger fram, men som sagt,
fundera på om det är lämpligt i just ditt fall. Flexibla villkor låter alltid
bra, friheten att göra jobbet när man vill, men det har också en
baksida, risken att jobba för mycket.
Men det finns vinna-vinna-lösningar för både arbetsgivare och
anställd. Möjlighet till tidig vård i form av sjukvårdsförsäkring är en
typisk sådan.
Tjänstebil kan också vara en förmån, men var uppmärksam på
skattereglerna.
– Förmåner beskattas och man ska inte glömma att lönen ligger till
grund för pension och sjukersättning liksom arbetslöshetsunderstöd.
När man avstår lön för förmåner ska de alltså vara värda det för
individen. Räkna alltid på konsekvenserna. Gör en plus- och minuslista.
Utbildning en möjlighet
– Något man kanske inte tänker på är utbildningar av olika slag.
Kompetensutveckling ska förstås ingå naturligt och är en skyldighet för
arbetsgivaren. Men det kan finnas spetsutbildningar som ökar
medarbetarens konkurrenskraft som man kan få läsa under gynnsamma
villkor, få tid till studier, bidrag till litteratur eller till en dyr masterutbildning. Kanske tid för att disputera med bra villkor.
Förmåner för alla
Många arbetsgivare erbjuder förmåner till alla anställda. Exempelvis
rätten till en ledig friskvårdstimme i veckan. Till det kan komma
träningskort på någon anläggning. Rikskuponger är också ganska
vanligt och praktiskt att ha. Även med skatt är det en förmån de flesta
uppskattar. n n n
Ta hjälp av lönestatistiken i Saco Lönesök
16
1
Välj källa. Löner från enkät visar data från den insamlade
löneenkäten. Löner från arbetsgivare inom stat, kommun,
landsting och Svenska Kyrkan.
2
Gör ditt urval i boxarna till vänster. Du kan göra fler val, men
ju fler val du gör desto minde blir antalet löner som presenteras. Välj exempelvis sektor (kommun, landsting, stat eller
privat) och befattningsnivå (chef, handläggare osv).
3
Resultatet av ditt urval visas till höger. Du kan välja mellan
olika typer av diagram.
4
Du kan också ändra presentationssätt, exempelvis visa
examensår eller födelseår. Under den gröna knappen kan du
välja ännu fler presentationssätt!
5
Du kan e-posta, spara eller skriva ut dina tabeller och diagram.
SRAT-informationen nr 4 • 2015
1
4
2
3
5
Det samlade medlemsantalet i Sacos medlemsförbund
fortsätter stadigt att öka. Vid halvårskiftet var ökningen
av det totala medlemsantalet 1,3 procent. Antalet
yrkesaktiva hade ökat med 1,6 procent jämfört med
halvårsskiftet 2014.
– Det är glädjande att Sacoförbunden har en stadigt
positiv medlemsutveckling. Kombinationen av
professions- och fackförbund är uppenbarligen attraktiv
vilket ger Sverige en internationellt sett unikt hög
organisationsgrad bland akademiker, säger Sacos
ordförande Göran Arrius.
SRAT ökade med 12,10 procent tack vare att
Svenska Logopedförbundet blev en medlemsförening
från den 1 januari 2015.
Källa: Saco
Eva Liedström Adler
ny generaldirektör för
Arbetsgivarverket
Eva Liedström Adler var fram till den sista juni i år
rikskronofogde. Hon tillträdde på Arbetsgivarverket
den 24 augusti och efterträdde Ulf Bengtsson som
tidigare i år utsetts till riksrevisor.
– Jag tycker det ska bli oerhört roligt att tillsammans med Arbetsgivarverkets kansli och Arbetsgivarverkets medlemmar, få påbörja och driva den utveckling av
arbetsgivarpolitiken som vår nya arbetsgivarpolitiska
strategi kommer att innebära. Vi står också inför
upptakten till nästa års avtalsrörelse. Det känns som en
stor förmån att få arbeta med detta och de många andra
spännande områdena inom medlemsorganisationens
verksamhet, säger Eva Liedström Adler.
Källa: Arbetsgivarverket
Pl
oc
ka
t
Fortsatt medlemsökning
i Sacos förbund
Eva Liedström-Adler, ny GD
för Arbetsgivarverket.
Foto: Arbetsgivarverket
Olivia Wigzell, ny GD för
Socialstyrelsen
Foto: Ester Sorri
Arbetsklimat
Tips! Så blir det trevligare på jobbet:
• Tala aldrig illa om kollegor eller chefer.
• Tala alltid med respekt om dina kollegor inför
kunder, även om de begått fel.
• Fäll inte negativa kommentarer om dina kollegors
utseende.
• Säg god morgon och hejdå.
• Tacka om du får hjälp av en kollega.
• Uppmärksamma om dina kollegor gör något bra.
Regeringen har utsett Olivia Wigzell till ny generaldirektör för Socialstyrelsen. Hon kommer närmast från
SBU, Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering, där hon var generaldirektör. Olivia Wigzell
tillträdde den 1 oktober.
– Jag är mycket glad att regeringen idag har utsett
Olivia Wigzell till ny generaldirektör för Socialstyrelsen.
Hon har en gedigen erfarenhet från såväl hälso- och
sjukvårdssektorn som från statlig förvaltning. Socialstyrelsen är en mycket viktig nyckel i den svenska
välfärden och Olivia kommer att axla detta ansvar på
bästa sätt, säger Gabriel Wikström.
Olivia Wigzell efterträder Lars-Erik Holm.
Källa: Regeringen
Ann-Marie Begler ny
generaldirektör för
Försäkringskassan
Regeringen utnämnde i slutet av augusti Ann-Marie
Begler till ny generaldirektör för Försäkringskassan.
Ann-Marie Begler kommer närmast från Skolinspektionen, och tillträdde sin nya tjänst den 1 september.
– Jag är väldigt hedrad av uppdraget. Försäkringskassan är en av landets största och viktigaste myndigheter, och det blir en stor utmaning att leda den, säger
Ann-Marie Begler.
Ann-Marie Begler efterträder Dan Eliasson. Ann
Persson Grivas, som varit vikarierande generaldirektör
sedan årsskiftet, återgår till sin ordinarie tjänst som
försäkringsdirektör.
Källa: Regeringen
Ny guide till balans
i arbetslivet
Dålig attityd smittar
En trist samtalston på arbetsplatsen är som en förkylning – den smittar. Det visar en amerikansk undersökning som nyligen publicerades i Journal of Applied
Psycology.
Den som blir ohövligt bemött på jobbet löper stor
risk att själv vara ohövlig tillbaka både på jobbet och
privat. På så sätt sprider sig den negativa attityden som
ett virus. Det visar en undersökning från University of
Florida.
Olivia Wigzell ny
generaldirektör för
Socialstyrelsen
Ann-Marie Begler, ny GD
för Försäkringskassan
Foto: Försäkringskassan
Ett av vår tids stora dilemman är att hitta balansen
mellan arbete och fritid. Det gränslösa, flexibla
arbetslivet har fördelar som gör det både stimulerande
och väldigt effektivt. Men det finns också hälsorisker
med att kunna jobba var som helst och vara ständigt
nåbar. Det nya webbverktyget Balansguiden är ett första
steg att hjälpa individen att få kontroll över situationen.
Källa: www.prevent.se/balansguiden
A-kassetaket höjt
Den 7 september 2015 höjdes a-kassetaket för första
gången på tretton år. Men hur ska politikerna se till att
arbetslöshetsförsäkringen ger en bra ekonomisk
trygghet varje år framöver? Arbetslöshetskassornas
Samorganisation (SO) välkomnar socialförsäkringsutredningens förslag om att indexera a-kassetaket.
Källa: SO
Källa: Tidningen Arbetsliv (Prevent)
SRAT-informationen nr 4 • 2015
17
Kustbevakningen på
uppdrag i Medelhavet
Kustbevakningen räddade tusentals flyktingar från
undermåliga båtar på Medelhavet. SRAT-medlemmen
Robert Primus var med och ledde Operation Triton och
fanns även ombord på ett av räddningsfartygen.
Text: Torbjörn Tenfält Foto: Kustbevakningen
Ska man ta över människor från en fullpackad båt gäller det att närma
sig aktern. Annars är risken stor att alla ombord springer över till ena
sidan och då kan båten kantra.
– De båtar flyktingsmugglarna använder är undermåliga och
instabila. Välter de kan det bli katastrof, säger Robert Primus.
Under arbetet med Operation Triton insåg han att det även kan
hända i svenska farvatten, med svenska båtar i sjönöd.
– Vi lärde oss en hel del på Medelhavet.
Hela sommaren fanns svenska Kustbevakningen på plats i
Medelhavet för att hjälpa till med den gränsövervakande operation
som samordnades av Frontex, EUs gemensamma byrå för gränskontroll. Kustbevakningens drygt 80 meter långa fartyg KBV 001
Poseidon hade både kustbevakare och poliser ombord. Under större
delen av tiden patrullerade de ett mycket stort vattenområde utanför
Libyens kust.
SRAT-medlemmen Robert Primus drogs in i arbetet redan i april
sedan regeringen tagit beslut om att Kustbevakningen skulle delta.
Hemma i Sverige arbetar han med brottsbekämpning i staben på
Kustbevakningens regionkontor i Hammarby sjöstad.
Nu reste han till Rom som svensk representant i den stab i Rom
som under italienska myndigheten Guardia di Finanza skulle leda
Operation Triton.
– Vår viktigaste uppgift var att hela tiden se till att det fanns fartyg,
flyg och andra resurser där räddningsbehoven uppstod. Operationen
täckte mycket stora havsområden där det var nästan två dygns resa
tillbaka till Italien för ett fartyg som hämtat flyktingar nära Libyens
kust.
I början av maj fanns Robert Primus under en vecka ombord på
ett isländskt fartyg för att ta del av besättningens erfarenheter. Inför
svenskarnas ankomst ville han veta hur islänningarna upprätthöll
säkerheten ombord, både för flyktingarna och besättningsmedlemmarna.
– Man måste ha ett genomtänkt upplägg för säkerheten. När så
många människor med olika etnisk, religiös och kulturell bakgrund
hamnar på samma båt är toleransen mellan de olika grupperna inte
alltid så hög. Då uppstår det lätt konflikter.
Det isländska fartyget tog under den vecka Robert Primus fanns
ombord hand om två flyktingbåtar, dels en stor gummibåt med 120
personer och en större träbåt med närmare 350. I gummibåten fanns
flyktingar från Mali, Nigeria och andra länder söder om Sahara.
– Många hade varit med om väldigt otäcka saker. En skottskadad
man hade inte fått läkarvård och det rann ut var ur stora hål i benet.
En annan hade kallbrand i ena handen, som fick amputeras när han
kom iland. De flesta var utblottade, hade inga skor på fötterna och
gick i de enda kläder de hade. Många ensamkommande barn fanns
ombord.
18
SRAT-informationen nr 4 • 2015
SRAT bjuder in till
After Work i Umeå
Tankar på nytt jobb? Så marknadsför
du din kompetens!
Efter att ha suttit i staben för Operation Triton fortsätter
Robert Primus nu med ungefär samma arbete när Frontex flyttar
hjälpinsatsen till Grekland och sjösätter Operation Poseidon.
Foto: Kustbevakningen
I den större träbåten fanns migranter som hade det bättre ställt.
Även de hade flytt hals över huvud, men en del av dem hade med sig
mat och pengar.
– I gummibåtarna är priset till smugglarna lägst och där åker de
fattigaste resenärerna. Lyckas de komma med de stora båtarna hamnar
de i lastrummen eftersom de inte haft råd att betala lika mycket. De
har inga flytvästar och det är i lastrummen vi hittat avlidna.
Den svenska kustbevakningen deltog sammanlagt i 22 räddningsinsatser från 1 juni till 31 augusti. Totalt räddade man 5 295 personer
som fördes till olika hamnar i Italien. 53 omkomna togs om hand.
I det säkerhetstänkande som Robert Primus var med och utvecklade ingick även samarbete med polisen, vars erfarenheter kom till stor
användning ombord.
– De är tränade att hantera situationer som inte vi är så vana vid,
säger Robert Primus.
Ett orosmoln var rapporter om att andra räddningsfartyg blivit
attackerade av flyktingsmugglare som försökte återta sina båtar.
– Vi lärde oss av islänningarna hur de arbetar med det vi kallar
Klart Skepp. Det innebär att när man går in i en situation ska man ha
ett extra säkerhetstänk och köra ett par varv runt båtarna. Risken finns
att mötas av vapen och människor som inte har speciellt mycket
respekt för människoliv.
Trots en hel del dramatik klarade de svenska kustbevakarna den
mentala pressen bra, konstaterar Robert Primus. Ytterligare några
SRAT-medlemmar deltog i operationen under delar av sommaren,
bland annat som förare av de snabba mindre båtar som Kustbevakningen använder för att hämta in flyktingarna till KBV 001 Poseidon.
– Så länge man inte ställs inför en massa döda människor upplever
man sitt arbete som väldigt stimulerande. Man får ett väldigt positivt
bemötande av människor som är oerhört tacksamma över att bli
omhändertagna och få transport till fastlandet. När man kommer hem
igen känns det att man gjort ett bra jobb, säger Robert Primus. n n n
Tid: 10 november 18– 21. Plats: Umeå Folkets hus,
lokal ”Embla”, Skolgatan 59
Målgruppen är yrkesverksamma eller arbetssökande i
Västerbotten, Norrbotten och Västernorrland.
Kvällens föreläsning vänder sig till dig som går i
tankar på att hitta ett nytt jobb eller är nyfiken på hur
du kan förbereda dig den dagen du vill byta jobb. Vi
ger dig svar på frågor om hur du kan marknadsföra dig
själv: när du ska formulera cv och personligt brev,
förbereda dig inför anställningsintervjun samt vad du
ska tänka på när du blir erbjuden ett nytt jobb,
exempelvis vad gäller lön och övriga villkor.
Inbjudan skickas via e-post till berörda.
Läs mer i kalendern på srat.se
Postadress
Box 3536
103 69 Stockholm
Telefon
08-412 33 00
tfn tid 9 – 16,
Fax
08-24 78 79
E-post
[email protected]
KBV 001 Poseidon.
Hemsida
www.aea.se
SRAT-informationen nr 4 • 2015
19
Folkhälsan i fokus
på Livsplats Sverige
Nu får Almedalen konkurrens av en kurortsanläggning i
Varberg.
– Livsplats Sverige kan bli en bra arena för SRAT,
säger förbundsordförande Anitha Wijkström.
Text: Torbjörn Tenfält Foto: Livsplats Sverige
Folkhälsan stod i fokus under premiären i Varberg i augusti. Under
två dagar vändes ämnet ut och in i föredrag, debatter och under ivrigt
nätverkande.
– Jag tycker att det kändes väldigt värdefullt. Hälsa är ju en av våra
pelare med fem legitimationsgrupper och ytterligare några grupper som
jobbar inom område, säger SRAT:s förbundsordförande Anitha
Wijkström.
Bakom denna uppstickare i samhällsdebatten står Folkhälsomyndigheten, SKL, Region Halland och Varbergs kommun. Debuten
lockade bara ett hundratal personer, men ambitionen är att Livsplats
Sverige ska växa och återkomma varje år på samma plats.
– Det här kan bli en väldigt bra arena för oss. Man kunde diskutera
frågor på djupet på ett annat sätt än till exempel i Almedalen, som på
många sätt har blivit alldeles för stort.
Just kontrasten mot Almedalen är något som Anitha Wijkström
tror kan locka många deltagare när arrangemanget blir mer känt. Hon
tycker att veckan i Visby på senare år har börjat präglas av mer slutna
rum, mindre öppna arenor för samtal och färre möjligheter att skapa
kontakter.
– Jag skulle inte bli förvånad om man framöver får se fler riktade
och branschvisa arenor som ersätter delar av Almedalen. Den här
formen är jättebra om man vill få en bild av vad som är aktuellt i våra
frågor.
Livsplats Sverige kommer även i fortsättningen att koncentrera
programmet på området hälsa, sjukvård och omsorg. Ett av dragplåstren till premiärupplagan var folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel
Wikström (S). Anitha Wijkström tycker att hans redogörelse för
regeringens ambition att minska hälsogapet hörde till de mest
intressanta att lyssna på.
Hon gladde sig också över att få en första inblick i hur kommissionen för jämlik hälsa planerar att arbeta. Utredaren Olle Lundberg,
professor och forskare inom området ojämlikhet i hälsa, vill blanda in
alla politikområden i arbetet.
– Många pratar folkhälsa, men det blir inte så mycket mer.
Folkhälsan behöver få en mer framskjuten position i politiken för att
kunna göra avstamp ut i samhället, säger Anitha Wijkström.
Även förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert fanns på plats i Varberg.
Båda företrädarna för SRAT ser goda möjligheter för förbundet att vara
mer synligt och delaktigt nästa år.
– Vi är inte så många i våra föreningar. Däremot har våra medlemmar djupa kunskaper på sina områden. Ofta har inte organisationer
och samhället klart för sig hur de här kompetenserna kan bidra till en
positiv utveckling, säger Anitha Wijkström.
Hon tar psykisk ohälsa hos barn som exempel. Under en debatt i
Varberg berördes vikten av att på ett tidigt stadium identifiera och
åtgärda språkstörningar, eftersom de annars kan bli ett problem i
tonåren.
– Här hade våra logopeder kunnat gå in och säga att de besitter den
kunskapen men att den inte används tillräckligt mycket idag. n n n
Inget nytt omställningsavtal
på privat sektor
Nytt pensionsavtal klart på
det statliga avtalsområdet
Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal startade hösten
2012. Efter ett avbrott kom parterna våren 2015 överens om en
omstart. Ett flertal förhandlingstillfällen var utsatta under september
och oktober.
SRAT har tagit del av beskedet att Svenskt Näringsliv och PTK
inte går vidare i förhandlingarna om ett omställningsavtal.
– Till slut är det så att alla parter på båda sidor måste vara med och
se det positiva med nya avtal som träffas. Det inträffade innebär bland
annat att det goda samarbetet som funnits sedan decennier mellan
arbetsgivare och lokala fackliga klubbar kan fortsätta. Tillsammans kan
vi nu fortsätta fokusera på att utveckla och stärka näringslivet och den
framgångsrika svenska modellen. Vi bidrar gärna till denna utveckling
tillsammans med alla parter, säger Richard Malmborg (Sveriges
Ingenjörer) och Magnus Hedberg (Jusek), ledamöter i PTKs styrelse.
Arbetsgivarverket, Saco-S och Seko undertecknade i slutet av juni
en överenskommelse om ett premiebestämt pensionsavtal – Pensionsavtal 2016 (PA 16) – med giltighet från och med den 1 januari 2016.
Mot bakgrund av att alla detaljer inte är klara redogör parterna endast
översiktligt för innehållet i överenskommelsen.
Överenskommelsens huvudsakliga innehåll finns att läsa på SRATs
webbplats.
– Det är ett bra och flexibelt avtal som kommer att underlätta såväl
rörligheten på arbetsmarknaden som ett längre arbetsliv. Vi har tagit
ansvar för att våra unga medlemmar ska få bra och långsiktigt hållbara
pensioner, säger Lena Emanuelsson, ordförande Saco-S.
Parterna kommer nu att slutföra arbetet och därefter kommer
innehållet i hela överenskommelsen att offentliggöras.
Källa: Sveriges Ingenjörer
20
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Källa: Saco-S
För andra året i rad sviker Socialdemokraterna sitt
vallöfte till studenterna. Satsningar på fler sommarkurser uteblir. Regeringen har på så sätt återigen missat en
chans att både sänka ungdomsarbetslösheten och
tidigarelägga studenters inträde på arbetsmarknaden.
I sitt valmanifest utlovade Socialdemokraterna fler
relevanta sommarkurser. Genom att låta studenter
plugga på sommaren skulle den hårda konkurrensen
om sommarjobb minska, samtidigt som studenterna
kan ta en snabbare examen. Nu uteblir satsningen.
– Det är en besvikelse. Förra året skrev Magdalena
Andersson under på att hon ville bygga ut sommarterminen. Nu sitter hon på makten och pengapåsen, men
inget händer, säger Kristin Öster, ordförande i Saco
studentråd och fortsätter;
– Vi förväntar oss att politikerna håller sina
vallöften. Nu gömmer de istället frågan i en utredning.
Men vad finns det att utreda?
I budgetmotionen för 2014 aviserade Socialdemokraterna en satsning på 30 miljoner kronor för att
utöka sommarterminen. I budgeten som föll hade
pengarna ersatts med en uppmuntran till lärosätena.
Även årets budget saknar verkningsfulla reformer.
– De har svikit oss för andra året i rad. De största
förlorarna är alla de arbetslösa ungdomar som återigen
tvingas konkurrera med studenter om sommarjobb.
Källa: Saco Studentråd
Debatt i Dagens Samhälle:
Studenter en outnyttjad
resurs i kommunerna
Satsa på fler kvalificerade extratjänster, erbjud skarpa
projekt från verksamheten och samverka med studenter
som skriver examensarbeten. Så kan kommunerna få
kontakt med studenter och därigenom säkra sin
kompetensförsörjning, skriver Kristin Öster, ordförande
i Saco studentråd.
Källa: Saco Studentråd
Välkomna satsningar på
bostäder för studenter
Bara timmar efter att Sveriges förenade studentkårer
(SFS) har lanserat sin bostadsrapport presenterar
regeringen en insats om 300 miljoner kronor för att få
igång byggandet av studentbostäder till 2016.
Satsningen kombineras med det tidigare aviserade
investeringsstödet som ska gå till små, billiga och
klimatsmarta hyresrätter. SFS ordförande Caroline
Sundberg välkomnar beskedet.
– I morse konstaterade vi att bostadsbristen för
studenter är en nationell kris och att 12 städer inte kan
erbjuda nya studenter en bostad inom ett halvår. Att
regeringen vill göra en punktinsats mot studenter under
nästa år betyder att vi har lyckats nå fram med våra
krav. Nu är det bara upp till regeringen att hålla vad de
lovar.
SFS välkomnar sedan tidigare också regeringens
investeringsstöd som under 2016 kommer uppgå till
1,9 miljarder kronor. Regeringen föreslår även
byggbonus för kommuner som bidrar till att minska
bostadsbristen. Under dagen har SFS också presenterat
en lista med 10 bostadspolitiska krav.
– Jag hoppas att det här betyder att vi snart kan
börja prata om hur studenter bor, istället för att bara
prata om att de ska ha någonstans att bo, avslutar
Caroline Sundberg.
Källa: Sveriges Förenade Studentkårer, SFS
Debatt i DN:
Svensk högre
utbildning måste
internationaliseras för
att klara konkurrensen
Student
Regeringen bryter
vallöfte till studenterna
Tre åtgärder. Sveriges utbildningspolitik måste
omprövas om vi ska klara den globala konkurrensen.
Öka internationaliseringen, inför lika villkor för alla
och gör om resursfördelningen, s­ kriver ­företrädare för
Saco studentråd och Centerstudenter.
Källa: Saco Studentråd
Debatt i tidningen Karriär:
Heteronormen
skapar ohälsa
på arbetsplatserna
Det är svårt att vara sig själv när den som inte passar
formen sticker ut. Kunskapen kring normers exkluderande effekter är begränsad på många arbetsplatser.
Arbetstagare och arbetsgivare har ett gemensamt ansvar
för att skapa en mer inkluderande arbetsmiljö.
Källa: Saco Studentråd
1 januari 2014
SRATs
Studentförsäkringar
i samarbete med Folksam
Sjukkapital:
kostnadsfritt
för SRATs
studentmedlemmar
Du som är studentmedlem i SRAT får
– utan kostnad – Sjukkapital Student
under hela din studietid (max 60
månader).
Läs mer om villkoren i försäkringen
och om andra försäkringar på vår
webbplats www.srat.se/formaner
SRAT-informationen nr 4 • 2015
21
Fråga
&
Timlön
Svar
FRÅGA: Jag har
blivit erbjuden
en anställning
där jag kommer
att få timlön.
Hur ska jag kontrollera vad det
motsvarar för
månadslön?
SVAR: Mycket viktigt att säga inledningsvis
är att timlön INTE är en anställningsform
utan en avlöningsform. Anställningsformen
är alltid tillsvidareanställning, vikariat eller
allmän visstidsanställning om inte kollektivavtalet medger andra anställningsformer.
Börja med att läsa i det kollektivavtal
som gäller för arbetsgivaren. Det kan ibland
vara lite svårt att hitta, men titta i de delar
som handlar om övertid och sjukfrånvaro.
Där framgår hur man ska räkna fram den
ersättning som ska dras för en heltidsanställd
med månadslön, som är frånvarande en
timme. Räknar man på det sättet i en del av
kollektivavtalet så bör man räkna på samma
sätt när man räknar om en månadslön till
timlön.
Den som har månadslön får samma lön
varje månad trots att arbetstiden är olika
varje månad. Den egentliga arbetstiden och
månadslönen är alltså inte direkt kopplade
till varandra. Det är inte heller årsarbetstid
och årslön eftersom helgdagarna infaller
olika för olika år. Veckodagar och helgdagar
har dock en 28-årscykel. På 28 år arbetar
man i snitt 38,25 timmar per vecka när man
räknat bort helgdagar och det är i snitt 52,4
veckor per år. 38,25*52,4 = 2004,3 timmar
per år. Delar man det på 12 (månader) får
man 167,03 timmar per månad. Därför
tycker jag att den bästa siffran att dela en
månadslön med för att få fram en timlön är
Nya lagar
1 juli 2015
Lagstiftaren tydliggör vad som avses med
utlandsstudier och att man för dessa får
samma lånebelopp som för studier i Sverige.
Ett nytt merkostnadslån för utlandsstudier
införs för att inte begränsa val av utländskt
studieland.
Folkhälsomyndigheten tar över Socialstyrelsens arbetsuppgifter enligt smittskyddslagen
och Lagen om skydd mot internationella hot
mot människors hälsa.
Två rådgivande organ inrättas i syfte att
skapa en struktur för samverkan mellan
myndigheter samt mellan myndigheter och
landsting och kommuner. De två rådgivande
22
SRAT-informationen nr 4 • 2015
167. Eller tvärt om, ta 167 gånger din
timlön för att räkna fram vad det motsvarar
i månadslön.
Gäller det en anställning inom landsting
eller kommun är det Allmänna Bestämmelser (AB) som reglerar detta. Där står angivet
att man ska dela heltidsmånadslönen med
165 för att komma fram till en timlön. Så
blir du erbjuden en timlön på 100 kronor
motsvarar det en månadslön på 16.500
kronor (100x165=16.500). Åt andra hållet:
har du en lön på 30.000, så motsvarar det en
timlön på 181,82 (30.000/165 = 181,82).
Inom privat verksamhet finns det ofta
en siffra som säger att man ska ta veckoarbetstiden (40 timmar) gånger antalet veckor
(52) och dela på 12 (månader) (40x52)/12 =
173,33). Då får man en genomsnittlig
månadsarbetstid på 173,33. Att dela en
månadslön med 173,33 tycker jag dock är
högt, och alla veckor är inte 40 timmar
eftersom helgdagar ska räknas bort. Men det
blir till fördel när man räknar åt andra hållet
när timlönen ska räknas om till månadslön.
Arbetar du inom en verksamhet som
inte har kollektivavtal bör du fråga vilken
siffra de använder för att räkna fram
timlönen. Här vet jag att företag använder
sig av lite olika siffror. 173,33 är inte
ovanligt men det vanligaste är nog att man
använder 167.
SVAR: Tjänstledighet kan vara en bra
möjlighet att behålla tryggheten av sin
anställning men ändå prova sina vingar. Rätt
till tjänstledighet har man i lag bara för att
studera. Din arbetsgivare kan inte neka dig
det men om verksamheten kräver det kan de
skjuta upp ledighet upp till ett halvår. Att
planera sin ledighet och ansökan är därför av
vikt.
Om du arbetar i statlig sektor har du
genom kollektivavtal även rätt till ledighet
för att prova annat jobb.
Med det sagt så finns det så klart alltid
en möjlighet att komma överens med sin
arbetsgivare om ytterligare ledighet. Om
man är lösningsorienterad och ser till
verksamhetens bästa så är det inte omöjligt
att man kan få med sin arbetsgivare på
båten. Men det är som mycket annat en
förhandlingsfråga medan man kanske kan se
rättigheterna till ledighet utifrån lag och
avtal som en möjlighet om det visar sig svårt
att komma överens. Kräva kan man enligt
vissa premisser, men att komma överens är
så mycket bättre.
Emil Pettersson, förhandlare
[email protected]
Martin Berndtsson, förhandlare
[email protected]
Tjänstledig
för nytt jobb
FRÅGA: Jag är intresserad av att söka
tjänstledigt för att prova ett annat jobb.
Vad har jag för rättigheter till tjänstledighet?
organen är Rådet för statlig styrning med
kunskap avseende hälso- och sjukvård och
socialtjänst samt Huvudmannagruppen för
behovsanpassad styrning med kunskap
avseende hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Den som har ett nationellt identitetskort kan
resa med det istället för med passet till
EU-länder som inte deltar fullt ut i
Schengen-samarbetet, till exempel Storbritannien och Irland.
3 augusti 2015
Traineetjänster införs inom välfärdssektorn.
En traineeanställning kan ges till arbetslösa
ungdomar i åldern 20-24 år. Anställningen
ska kombineras med en yrkesutbildning
inom området. Arbetsgivaren får en
subvention för lönen som ska vara kollektivavtalsenlig.
SRAT
08-442 44 60
[email protected]
www.srat.se
17 augusti 2015
Arvsreglerna inom EU ändras så att ett arv
ska fördelas enligt reglerna i det land som
den avlidne var bosatt.
Medlemmar som önskar skriva testamente kan
kontakta Avtal24 via SRAT:s hemsida srat.se
7 september 2015
Maxbeloppet som ersättningen från a-kassan
grundar sig på höjs från en månadslön om
18.700 kronor till en månadslön om 25.000
kronor. Det medför att högsta dagpenningen
höjs från 680 kronor till 910 kronor.
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Den 1 oktober fick Sverige nya sedlar. En gång i
världen var det kungarnas viktigaste sätt att blåsa
undersåtar och köpmän på pengar, långt viktigare
än många skatter.
Just nu håller jag på att skriva Skånes historia i
tre band. Då snavade jag över Lundahistorikern
Sture Bolins briljanta lilla Alduspocket ”Ur
penningens historia” (1961). Den gav ett fascinerande perspektiv på mynt- och sedelbyten genom
tiderna.
Den vanliga föreställningen är att pengarna kom
till som ett behändigt sätt att förenkla handeln. I
stället för att klippa metallstänger och väga bitarna
standardiserade man klippet och stämplade på
härskarens profil som en garanti för deras värde.
Så enkelt var det inte. Bolin visar att det var
med pengarna som härskarna tog betalt för sina
tjänster. Mynten innehöll aldrig lika mycket metall
som köpmännen lämnade in. Mellanskillnaden tog
fursten.
Sedan kom de bysantinska kejsarna på ännu ett
sätt att berika sig. De använde sin makt över rikets
marknader till att ogiltigförklara föregångarens
mynt, för att inte tala om alla främmande pengar.
Alla köpmän tvingades växla in sina gamla och
utländska mynt mot den nye härskarens färska
präglingar – men de fick inte tillbaka lika många
som de lämnat in.
Det bysantinska bruket spred sig. I slutet av
1000-talet införde den siste vikingakungen Sven
Estridsen systemet med tidsbegränsade riksmynt. På
1200-talet tjänade den danska kronan mer på
myntverket i Lund än på all skatt från den skånska
landsbygden. Penningpolitiken finansierade
kungadömet.
Det gick att dra åt skruven ännu ett par varv.
Kung Valdemar Sejr kom på en ny variant. I stället
för att bli plundrade när pengarna byttes ut fick alla
undersåtar betala en skatt för att inte bli plundrade.
Alla fick betala en peng för varje plog de ägde.
Skåningarna blev förbannade och gjorde uppror,
men Valdemars son Erik drev igenom den nya
skatten. Därför kallas han Erik Plogpenning – och
kanske var detta en del av förklaringen till att hans
bror Abel lät slå ihjäl honom. Vilket annat land har
en Abel som blev Kain för att komma åt kungakronan?
Varje ny dansk kung hade sämre finanser än den
förre. Det var väl gott och väl med plogpenningen
– men varför kunde man inte tjäna pengar på det
gamla sättet också? Sagt och gjort. När Erik
Klipping tog över regeringen började han om med
indragningarna. De nya pengarna skulle träda i kraft
vid eller efter Mickelsmäss den 29 september.
Riksbanken knyter an till gammal fin tradition
genom att välja den 1 oktober för de nya sedlarna.
Erik Klipping blev också mördad.
Det hindrade inte hans son Erik Menved från
att förbjuda gamla mynt vid handel, skattebetalning
och andra transaktioner. Nu förnyades mynten varje
år. Vid omväxlingen lämnades bara två nya
penningar mot tre gamla. På nytt kan den sentida
läsaren undra, om inte här finns ett bortglömt
uppslag för penningpolitiken. Varför trassla med
minusräntor, när man kan tvinga hushållen att
handla genom att annars konfiskera en tredjedel av
deras sedlar vare år?
För varje ny myntindragning försämrades
myntet. Silvret späddes ut mer och mer. När
Christoffer II dog 1332 var kungamynten praktiskt
taget ingenting värda, det danska riket hade
kollapsat, ingen ny kung valdes och myntningen
upphörde. Hela Danmark var pantsatt till grevarna i
Holstein. Den svenske kungen
Magnus Eriksson betalade
väldiga mängder silver
för att ta över Skåne –
någon har räknat ut att
det handlade om åtta
ton. Det är en av
Sveriges sämsta affärer
genom tiderna – det
tog inte ens 30 år innan
Valdemar Atterdag
snodde tillbaka panten.
Riksbankens
sedelbyte har ruggiga
historiska rötter. n n n
Krönika
Sedelbyte med ruggiga
historiska rötter
Gunnar
Wetterberg,
författare och
föreläsare
gunnar
@wetterberg.org
SRAT-informationen nr 4 • 2015
23
Chef
Egenföretagare
Chefsnätverk
Under våren kommer SRAT i samarbete med andra Saco-förbund återigen starta upp chefsnätverk på olika orter i Sverige. Det
är ännu inte bestämt vilka orter och vilka datum det blir. Information kommer att läggas ut på srat.se samt mailas direkt till de som
har anmält till SRAT:s medlemsregister att de är chefer.
Inspirationsseminarier
Att driva företag
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar om företagande i
samarbete med SRAT och andra medlemsförbund.
Höstens datum:
• 21 oktober, Norrköping
• 5 november, Gävle
• 19 november, Malmö
Sophie Silverryd,
förbundsjurist
Inspirationsseminarier
Information finns i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
Läs om äktenskapsförord för
egenföretagare på sidan 10.
Inspiration
Kvinnliga entreprenörer
som borde vara med i
historieböckerna
Webbplatsen Driva Eget vill gärna dra sitt strå till stacken för att
lyfta kvinnorna som skolböckerna har glömt bort. Framförallt de
som genom tiderna bidragit med sin entreprenöriella uppfinnareller företagaranda. Vi på SRAT hjälper gärna till att sprida den
informationen. Här kommer nummer fem och sex på listan:
Ny som chef
Saco arrangerar kostnadsfria inspirationsdagar för chefer i samarbete med SRAT och andra medlemsförbund. Målgruppen är nya
chefer eller den som är på väg att bli chef.
Höstens datum:
• 21 oktober, Norrköping
• 5 november, Gävle
•
•
19 november, Malmö
27 november, Stockholm
Information finns i kalendariet på SRATs webbplats www.srat.se
Tre råd till dig som är
ny som chef
Om du är ny i din chefsroll behöver du extra stöd och kanske
utbildning. På Sacos webbplats finns några råd från Lotta Fogel,
utbildare och coach i chef- och ledarskap. Kontakta gärna SRAT
för rådgivning redan när du söker eller blir erbjuden en chefstjänst.
Som ny chef måste du både hitta din egen drivkraft och
tydliggöra ditt uppdrag.
1. Hitta din inre kompass
2. Tydliggör ditt uppdrag, uppåt och nedåt
3. Passa på att vara ny
Maria Christina Bruhn (1732-1808)
Drev tapetverkstad och uppfann ett säkert sätt att förvara krut
vilket gjorde henne till Sveriges första kvinnliga patentinnehavare.
De tre punkterna utvecklas vidare på Sacos webbplats. Läs mer
under denna länk: www.saco.se/studieval--karriar/for-dig-som-chefoch-ledare/ny-som-chef/
Är du chef?
Wilhelmina Skogh (1850-1926)
Blev 1902 direktris för Grand Hôtel. Hon hade då redan hunnit
öppna järnvägsrestaurang och järnvägshotell i Storvik, byggt om
Bollnäs hotell, arrenderat jaktmark för att locka turister och byggt
telefonledningar mellan Bollnäs och Gävle. Hon hade varit chef
både för de stora hotellen till Stockholmsutställningen och för
Turisthotellet i Rättvik, där hon var pionjär för skidturismen.
Källa: Driva Eget
24
SRAT-informationen nr 4 • 2015
På SRATs webbplats (srat.se) har vi en särskild sida
för dig som är chef, där vi har samlat dina förmåner och vår service.
Är du chef och vill ha information via e-post från
SRAT om nyheter, aktiviteter och förmåner – meddela oss detta på [email protected] Vi registrerar dig
då som chef i vårt medlemsregister.
Bara för dig
i SRAT
Se hela ditt
medlemserbjudande
på folksam.se
Förmånliga försäkringar för dig
som är medlem
Tillsammans med SRAT har vi i Folksam sett till
att dina medlemsförsäkringar är något utöver det
vanliga. Försäkringarna har ett förmånligt pris eller
innehåller mer jämfört med om du skulle skaffa
dem på egen hand. Du som har ditt hem försäkrat
hos oss får även samlingsrabatt på många av våra
andra försäkringar.
Du hittar ditt medlemserbjudande på :
folksam.se/srat
SRAT-informationen nr 4 • 2015
25
Föreningarna
SRAT Arbetsmarknad
kallar till årsmöte
SRATs samarbetspartner Avtal24 är också på
plats och berättar om de privata avtal du som
medlem kostnadsfritt kan upprätta (exempelvis testamente. Läs mer under förmåner
på srat.se). Efter årsmötet bjuder vi på lättare
förtäring.
Tid
Tisdagen den 17 november 2015, kl. 17:30
Plats
SRATs kansli, Malmskillnadsgatan 48, 5 tr, Stockholm
 
Dagordning
– Mötets öppnande
– Val av ordförande för mötet
– Val av sekreterare för mötet
– Val av justeringsman tillika rösträknare
– Fråga om mötet är behörigen utlyst
– Val av föreningsordförande för ett år
– Beslut om antal ledamöter att väljas till styrelsen
– Val av ledamöter
– Val av valberedning
– Inkomna motioner
– Övriga frågor
– Mötets avslutande
Resor
Reseersättning utgår för billigaste färdsätt, det vill säga allmänna
kommunikationer, alternativt ersättning (18,50 kr/mil) för resa
med egen bil. Reseersättning betalas ut med max 350 kronor.
Ingen ersättning utgår för medlemmar bosatta inom normalt
pendlingsavstånd från Stockholm.
Förslag på kandidater till styrelsen
Valberedningen vill ha förslag på kandidater till styrelsen.
Kontakta Anders Åkerström på e-post [email protected]
arbetsformedlingen.se
Motioner
Ska vara styrelsen tillhanda senast den 3 november 2015. Skicka
till [email protected]
 
Anmälan
Senast den 13 november 2015 till Anders Jansson, på e-post
[email protected]
Välkommen!
26
SRAT-informationen nr 4 • 2015
Från vänster: Stefan Lundå, Helena Sundman, Carina
Wikström, Åsa Eriksson, Reza Zarenoe, Johanna
Hopstadius, Petter Carlsson, Shiva Lindahl.
Internat med
Audionomerna
I månadsskiftet augusti – september samlades den
nya styrelsen för Audionomerna på Djurö för internat.
Det blev en uppstart för framtida arbete och en
möjlighet att tillsammans forma hur den nya sammansättningen av styrelsen ska leda och dela arbetet för
föreningen. Frågor om ansvarsområden, arbetsgrupper,
olika projekt och målsättningar för de närmaste åren
blev lyfta. Liksom en möjlighet för alla att lära känna
varandra, även det viktigt för ett gott samarbete. Nu
börjar vintern och en spännande tid med fokus på
professionsutveckling, arbete med nya lokalföreningar
och att ytterligare öka rekryteringen av medlemmar till
föreningen.
Emil Pettersson,
förhandlare
Missa inte medlemsutskick!
Anmäl din e-postadress på
MIN SIDA på www.srat.se
Grattis till följande korsordslösare i nr 3/2015:
Lisbeth Björk, Spånga
Åsa Hagelberg, Olofström
Anna-Lena Holgersson, Norrfjärden
Oskar Sykiäinen, Mölnlycke
Karl-Gösta Ögren, Skelleftehamn
En penninglott är på väg!
Lösning på www.srat.se/sratinformationen
Föreningarna
Kontakter
AEAs personalförening
Kontaktperson
Lisbeth Lindberg
Tfn arb 08-4123336
[email protected]
Audionomerna
www.audionomerna.nu
Ordförande
Reza Zarenoe
Tfn arb 013-221190
Mobil 070-7570498
[email protected]
Sacoförbundens personalförening, SFP
Ordförande
Agneta Östlund
08-567 061 18
[email protected]
Socialstyrelsens SRAT-förening, SOSSR
Ordförande
Åsa Rundquist
Tfn bost 08-836777
[email protected]
SRATs allmänna sektion, SRAT-A
Ordförande
Camilla Robertsson
Mobil 070-5537039
[email protected]
Svensk Flygteknikerförening, SFF
www.flygtekniker.se
Ordförande
Ola Blomqvist
Mobil 070-574 43 53
[email protected]
Medlemsregister
Niclas Roos
Tfn arb/fax 0150-519 55
Mobil 0768-55 24 90
[email protected]
Svensk Optikerförening
Ordförande
Unni Rosengren
Mobil 076-3110554
E-post [email protected]
Föreningen FRA-tjänstemän
Ordförande
Mats Holmgren
Tfn arb 08-4716400
[email protected]
SRAT Arbetsmarknad
Ordförande
Anders Jansson
Tfn arb 010-4864753
Mobil 070-247 08 53
[email protected]
Föreningen Statens Justerare av mått och vikt
Ordförande
Martin Nyström
Tfn arb 010-516 61 10
[email protected]
SRAT-föreningen vid Fortifikationsverket
Ordförande
Kari Gråsten
Tfn arb 010-44 44 220
[email protected]
Medlemsregister
Staffan Lundin
Tfn arb 033-16 56 31
[email protected]
SRAT-föreningen vid Kustbevakningen
Ordförande
Jan Olsson
[email protected]
Ordförande
Ulrika Guldstrand
Mobil 07056-79 67 37
[email protected]
HälsoAkademikerna – föreningen för akademiker
inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa
www.halsoakademikerna.se
SRAT-föreningen vid Sjöfartsverket, SVSR
Ordförande
Hans Fotmeijer
Tfn arb 011-191083
Mobil 0734-321083
[email protected]
Sveriges Tandhygienistförening, STHF
www.tandhygienistforening.se
[email protected]
Ordförande
Andreas Lövdahl
Mobil 0704-40 90 44
[email protected]
Legitimerade Kiropraktorers
Riksorganisation, LKR
www.kiropraktik.se
Ordförande
Tobias Lauritsen
Mobil 076-0505134
[email protected]
Kansli
Ellinore Andersson
Mobil 070-6891179
[email protected]
Lotsförbundet
www.lotsforbundet.se
Ordförande
Patrik Wikand
Mobil 0708-63 39 12
[email protected]
Medlemsregister/kassör
Anders Hellgren
Tfn arb 010-478 5391
anders.hellgren
@sjofartsverket.se
Riksförbundet för Podiatrisk Medicin
podiatriskmedicin.wordpress.com/
Ordförande
Ulf Sundberg
Mobil 076- 1169002
[email protected]
Medlemsregister
Kjell Johansson
Tfn arb 011-19 12 05
[email protected]
SRAT-föreningen vid Tullverket, SRAT-TULL
Ordförande
Christer Nilsson
Tfn arb 040-661 31 61
Mobil 070-350 08 22
Fax 040-661 31 76
[email protected]
SRAT-Posten
Ordförande
Eva Lind
Tfn arb 010-4364062
[email protected]
Statens kriminaltekniska lab. (numera NFC)
SRAT-förening
Ordförande
Helene Andersson
Tfn arb 010-5628411
[email protected]
Svensk Perfusionistförening
Ordförande
Maria Tellin
Tfn arb 031-3427736
Mobil 072-3066343
[email protected]
Svenska Logopedförbundet , SLOF*
[email protected]
www.logopedforbundet.se
Ordförande
Yvonne Nyblom
Mobil 0733-666399
[email protected]
Kontaktperson
Ingela Jägestrand
Mbt 0701-44 32 74
08-442 44 73 (tis-ons)
[email protected]
Trafikflygarhögskolans
SRAT-förening
Ordförande
Björn Hopen
Tfn arb 0733368285
[email protected]
Utrikesförvaltningens personalförening, UPF
Ordförande
Magnus Nordström
08-405 52 40
[email protected]
Kansli
Agneta Malmsten-Otte
Tfn arb 08-405 5140
[email protected]
Svensk Flygpersonalförening, SFPF
Magnus Nordström, se ovan.
Ordförande
Lisbeth Nilsson
Eventuella ändringar meddelas SRATs kansli på e-post [email protected] eller telefon
Tfn bost 08-651 13 71
08-442 44 60.
Sacoföreningar, Saco-S-föreningar, Akademikerföreningar
På de flesta arbetsplatser med olika Sacomedlemmar finns en Sacoförening/Saco-Sförening/akademikerförening. Detta är ett samverkanorgan för alla Sacomedlemmar
på arbetsplatsen och svarar bland annat för de lokala löne- och MBL-förhandlingarna.
SRAT-informationen nr 4 • 2015
27
POSTTIDNING B
Konstruktör: Daniel Svensson
Avsändare:
SRAT
Box 1419
SE-111 84 Stockholm
Lös SRAT-informationens korsord och sänd in lösningen till redaktionen senast den 29 oktober 2015.
Fem rätta lösningar dras bland de inskickade och belönas med penninglotter. Lösningen sänds till:
SRAT, Box 1419, 111 84 STOCKHOLM