Bulletinen - Riksförbundet enskilda vägar

Bulletinen
Riksförbundet Enskilda Vägars medlemstidning
Xtra utgåva• 2015
u
n
n
ä
te
n
i
!
r
m
a
o
l
s
e
r
e
rd
ö
l!
r
f
a
ö
i
f
s
c
t
r!
e
–
e
a
l
p
Sp
r
k
a
e
i
k
m
s
rt
a
m
m
e
u
a
e
l
t
n
r
d
l
Ext va Specia mar. Me populäras
a
em
l
r
d
å
e
v
utgå
är m ågra av
n
å
p
v
ro
p
k
a
Sm
Kurser
för
styrelseledamöter
Kostnadsfri
Rådgivning
Marknadens bästa
Försäkring
Rättshjälp
REVs egen
tidning
Bulletinen en
4 ggr/år Bulleetnin
201
Nr 1•
Ens kild
ars
a Väg
me dlem
etin
Bull
Rik sför
bundet
Medlemslån
Spännande,
lärorika
4
stidning
B elys
Nr m a
Te
14
2• 20
ning
:
vid
nka på
Att tä
och... läggning
, sol
mar
ingsan
Som av belysn
ng
a n dli
upp h gserin ndelysningr
park eälä
e
känslo
heta
V gn b
A:
as
väcka r
TE M
– ka u r s e
0ur1påie4rnvegaarkr av
t 2Hvå
rt vä
ns k terseftekrär ll
ra
te
er pa gar!
Va le
s
ck
på
ö
s
ty
a
r
Hr
Ö nka ko ns-tr o n
a vä g
Så hä enskild Tu n
Att tä r in
porte
om
ta nvägbgelyasnninge
trans
föröveer m
m
r
nu:
s tä
e
rs
Klara
ns ku
re
å
V
rbu
Rik sfö
nde
t Ens
kild
a Väg
ars
me dle
ms tidn
ing
tinen
Bulle
Nr 4•
Rik sför
1
bundet
Ens kild
a Väg
ars me
NYA handboken för
enskilda
väghållare!
dlem
2014
stidning
te
m in ej
Glö äla d
S
anm REN
VÅ
till RSER !
KU
Bullet
Bulle
1
1
ss- !
Bu nsfer n
tra mälaen!
Anöpp
lsens
S tyre R
A NSVA i ryggen
– med
1
lagen
ma
S tämrås
REVdsHotell20i Bo
15:
Gran mars • Rådgivningllning
14-15ier • Hearing
und erhå
dag &
inar
• Mid
Sem
älln ing
Utst
a
Ä ldst umman lt
tr Hunghu
VägrsÖstra
Bullet
Olsfo
inen
Nr 4
•
2014
tinen
Nr 2
•
2014
inen
Nr 1
•
2014
Stämmor
Medlemstidning
4 ggr/år
Bulletinen Xtra utgåva • 2015
Nöjda medlemmar!
Ja, hur skall man annars förstå medlemsutvecklingen i Riksförbundet Enskilda Vägar? Stadigt blir förbundet större och med en årlig
ökning med i snitt 350 nya medlemmar, har vi snart passerat 11000 i
antal! Och ju större förbundet blir, desto lättare är det att få gehör hos
makthavarna för de för den enskilda väghållningen viktiga frågorna.
De senaste åren har förbundet aktivt drivit på för att regelverket för
den enskilda väghållningen skall bli enklare, till förmån för en förbättrad situation för landets väghållare. Bland insatserna kan nämnas
delaktighet i Trafikverkets förändringsarbete för införande av det
nya schabloniserade bidraget till enskild väghållning och det med
Lantmäteriet gemensamma arbetet för att inom ramen för gällande
lagstiftning underlätta för en smidig hantering vid omprövningar av
gällande förrättningsbeslut för en enskild väg. Men, mest tid och kraft
har vi ägnat åt att söka övertyga beslutsfattare i riksdagen och inom
regeringskansliet att det är hög tid att låta de enskilda väghållarna
själva få bestämmanderätten för andelstalsfördelningen i den egna
föreningen. Med modell från vårt östra grannland Finland – där man
sedan länge har låtit de enskilda väghållarna bestämma över fördelningen av väghållningskostnaderna – har vi arbetat fram ett förslag
till rättssäker hantering, som utan kostnad för staten skulle kunna
genomföras genast.
I en nyligen genomförd medlemsenkät har inte mindre än 90 procent
svarat att förslaget att väghållarna själva borde få ta ansvar för andelstalen är bra. Inom förbundets ledning var vi inte förvånande över det
positiva gensvaret, eftersom vår erfarenhet är att oerhört många föreningar redan idag genom frivilliga överenskommelser gör en annan
kostnadsfördelning än vad de inte sällan från 1960- eller 1970- talet
formellt gällande andelstalen ger. Och så länge man är överens så
fungerar det ju. Men, den dagen man inte till hundraprocent är överens inom grannskapet, så kommer nödvändiga underhållsåtgärder
inte bli av, eller så får pengarna till väghållningen istället satsas på en
kostsam och inte sällan utdragen lantmäteriförrättning. Nej, låt väghållarna själva bestämma
över andelstalen och låt
pengarna stanna där de
gör mest nytta – till en
god väghållning!
Håll till godo med detta
specialnummer av vår
fina medlemstidning
och välkommen som
medlem!
REV Bulletinen utges av
Riksförbundet Enskilda Vägar
Adress: Riddargatan 35-37, 114 57 STOCKHOLM
Telefon: 08-20 27 50, Fax: 08-20 74 78
E-post: [email protected] • www.revriks.se
Postgiro: 35 77 63-2 Bankgiro: 5528-1109
REV Bulletinen utkommer 4 nr per år med en
upplaga på 12 000 ex.
Citera gärna Bulletinen - men ange källan.
Ansvarig utgivare: Uno Jakobsson
Produktion: Eskils Tryckeri
Annonser: Kansliet ............................................08-20 27 50
REV tar inget ansvar för annonsörernas
utlovade förpliktelser m m.
Kansliet har telefontid:
Måndagar-onsdagar, fredagar......................... 09.00 - 15.00
Tisdagar.......................................................... 09.30 - 15.00
Torsdagar........................................................ 09.00 - 12.00
Lunchstängt ................................................... 12.00 - 13.00
På kansliet f i nns
Kanslichef....................................................... 08-440 24 61
Leif Kronkvist, vägingenjör .............................. 08-20 27 62
Nils Blohm, lantmätare...................................... 08-20 27 64
Solweig Hultén, administratör ........................... 08-20 27 50
Carina Pörn, administratör, ti-on, to................... 08-20 27 50
Birgit Westlund, kassaförvaltare, torsdagar ...... 08-20 27 50
Valda funktionärer
Ordinarie:
Uno Jakobsson, ordförande
Mikael Näslund, vice ordförande
Malin Ohlsson, sekreterare
Christer Ångström
Lars Olin
Margareta Vikgren
Anders Lundell
Suppleanter:
Jan Ellström
Jenny Malmén
Claes Henckel
Ulf Lidesjö
Revisorer:
Eva Yng
Berndt Wiklander
Revisorssuppleant:
Ulf Crona
Valberedning:
Curt Carleteg, sammankallande,
Inger Strömberg och Bengt Larsson
Regionansvariga:
Ulf Lidesjö, regionansvarig Väst
Christer Ångström, regionansvarig Öst
Michael Näslund, regionansvarig Norr Mitt
Lars Olin, regionansvarig Syd
Omslagsfoto: Maria Sundström/anders Lundell
Foto där inget annat anges: Kansliets personal
Riksförbundet Enskilda Vägar grundades 1968 och har som
uppgift att företräda de enskilda väghållarnas intressen.
Förbundet bistår medlemsorganisationerna med råd och
anvisningar i juridiska, ekonomiska, väg- och lantmäteritekniska frågor, bedriver opinio
2
rar utbildningar. Verk-
Uno Jakobsson
samheten finansieras i huvudsak med medlemsavgifter.
Ordförande
försäkringspaket.
I medlemsavgiften ingår ett för väghållare heltäckande
Bulletinen Xtra utgåva • 2015
Innehåll
REVNYTT
4
Om nyttan med ett medlemskap i REV
6 Kurser för enskilda väghållare
JURIDIK
8 Ridning på enskilda vägar – vad gäller?
12 Att tänka på inför föreningsstämman
Nyttan med
ett medlemsskap i REV
4
Ridning
på enskilda vägar
– vad gäller?
8
VÄGHÅLLNING
14 Hög tid för slåtter och röjning
LANTMÄTERI
16 Grönområden – vem bestämmer över dessa?
FÖRSÄKRING
18 Tips från REV:s försäkringsbolag
Hög tid för
slåtter och
röjning...
14
18
Tips från REVs
försäkringsbolag
REV NYTT
Medlemskap
ger mervärde
• Medlemsförsäkring
• Rådgivning per telefon och e-post
• Utbildning av styrelseledamöter
REV har tillsammans med försäkringsbolaget Svedea tagit fram ett förmånligt försäkringspaket, som ingår i
medlemsavgiften.
Paketet innehåller
– ansvarsförsäkring
– rättsskyddsförsäkring
– styrelseansvarsförsäkring
– egendomsförsäkring för
verksamheten
– överfallsförsäkring
– krisförsäkring
– olycksfallsförsäkring
– förmögenhetsbrottsförsäkring
Försäkringarna i medlemspaketet ger
bra skydd och ökad trygghet för föreningarna och deras styrelseledamöter.
Läs mer om REVs populära medlemförsäkring på hemsidan:
www.revriks.se
Enskilda väghållare möter många
komplexa frågeställningar och utmaningar som ska hanteras i enlighet med
lagar och förordningar. I bland har föreningens styrelse egen sakkunskap –
men oftast inte. I medlemskapet ingår
därför kostnadsfri rådgivning per telefon eller e-post. Rådgivningen är en
populär service som är flitigt utnyttjad.
Varje år besvarar REVs experter inom
juridik, föreningsförvaltning, vägteknik och lantmäteri fler än 4000 frågor.
Det går även utmärkt att kontakta
REVs regionansvariga ute i landet. De
har lång erfarenhet och kan fungera
som stöd i många frågor. Kontaktuppgifter hittar du på hemsidan.
REV anordnar på egen hand eller
i samarbete med Trafikverket och
Lantmäteriet korta kurser för personer som sitter i styrelsen i väg- och
samfällighetsföreningar. Kurserna
anordnas flera gånger om året och på
olika platser i landet för att så många
som möjligt ska kunna närvara. Läs
mer om kursverksamheten på sid 6-7.
I samband med REVs kongress
och stämma, som hålls vartannat år,
anordnar förbundet seminarier i olika
ämnen. Läs mer om 2015 års stämma
på sista sidan.
Jag heter Leif Kronkvist och är REVs expert när det
gäller vägteknik och trafikfrågor, men svarar också
gärna på vanliga förvaltningsfrågor. Bland andra arbetsuppgifter är jag också kursledare i både grundkursen och fortsättningskursen, se vidare på sid 6.
REV NYTT
•M
ånadsbrevet, REV-Bulletinen
och www.revriks.se
• Handboken EVA-REV
till medlemspris
Som medlem i REV har du tillgång till
en stor mängd information på förbundets hemsida [email protected] På
medlemssidorna hittar du faktablad,
informationshäften, checklistor, mallar och andra hjälpmedel som underlättar styrelsearbetet.
Alla medlemmar får förbundets
Månadsbrev med aktuell information.
I medlemskapet ingår också prenumeration på den uppskattade medlemstidningen Bulletinen, som utkommer
med fyra nummer per år. Tidningen
innehåller faktaartiklar och reportage
om enskild väghållning och enskilda
väghållare.
Alla medlemmar kan köpa exemplar
av EVA-REV till medlemspris. EVAREV är en oumbärlig handbok och
kunskapsbank för enskilda väghållare. Den innehåller allt om lagar och
bestämmelser, förvaltning, ekonomi,
teknisk väghållning, trafik- och miljöfrågor samt mycket mer. Handboken
innehåller även ett flertal malldokument, som underlättar styrelsens
arbete. En ny reviderad och uppdaterad utgåva av EVA-REV utkommer i
början av 2015.
• Utåtriktad verksamhet
Riksförbundet Enskilda Vägar är en
partipolitiskt obunden organisation
för Sveriges enskilda väghållare. En av
REVs viktigaste uppgifter är att tillvarata de enskilda väghållarnas intressen
och representera de enskilda väghållarna gentemot politiker, myndigheter
och organisationer. REV bevakar arbetet i riksdag och regering och har fortlöpande kontakter med Trafikverket,
Lantmäteriet, Sveriges kommuner och
landsting, departementen och Trafikutskottet. REV är remissinstans i
frågor som rör enskild väghållning och
deltar även i samhällsdebatten i dessa
frågor genom pressreleaser, insändare,
artiklar eller på annat sätt.
Jag heter Per Nilsson och är förbundets nya expert
inom lantmäterifrågor. Efter många år inom det statliga
lantmäteriet, men också erfarenhet som konsult, står
jag nu till tjänst på heltid för REV:s medlemmar.
REV NYTT
Kurser och utbildningar..
Riksförbundet Enskilda Vägar, REV, anordnar
årligen utbildningar för styrelseledamöter i vägoch samfällighetsföreningar. Kurserna vänder sig
både till nybörjare och till dem som har längre
erfarenhet av styrelsearbete. REVs utbildningar
hålls på olika orter runt om i landet och lockar
mellan 1000 och 1500 personer varje år.
Samtliga kurser genomförs varje år på flera olika orter i
Sverige för att så många som möjligt ska kunna delta. De
hålls på kvällstid, vanligtvis 18.00-22.00 och är öppna för alla
föreningar (medlemskap i REV fordras inte). Enklare förtäring och fullständig kursdokumentation ingår i kursavgiften.
Mer info och hela kursutbudet hittar du på REVs hemsida
[email protected]
Därför går vi REVs grund–
Stig Nyman, ordförande i Vätösunds
vägförening (85 medlemsfastigheter),
Norrtälje kommun:
– Jag har suttit som ordförande i vår
förening i tio år och gick den här kursen för tre år sedan. Nu tyckte jag det
var dags att fördjupa mina kunskaper
och uppdatera mig om vad som hänt
sedan sist. Därför anmälde jag mig till
en ny kurs. Bland annat vill jag få reda
på vilka tvångsmedel man har till sitt
förfogande när medlemmar vägrar att
ta ner vegetation som gör en vägkorsning trafikfarlig. Jag tycker att det
är väldigt bra att REV ordnar de här
kurserna för oss som sitter i styrelsen.
6
Solveig Björkman, sekreterare i Väsbystrands samfällighetsförening (202
medlemsfastigheter), Österåkers
kommun:
– Jag har varit sekreterare i vår förening sedan 2005, men inte gått någon
kurs tidigare. Nu när kursen hölls i
Norrtälje passade det bra, eftersom
resvägen blev kort. För min del känns
det viktigt att få bättre kläm på vad
lagar och förordningar säger så man
bättre kan besvara frågor från medlemmar när de hör av sig. Dessutom
vill jag veta hur det nya systemet för
statligt driftbidrag till enskild väghållning fungerar. Det har nu införts av
Trafikverket och jag kan konstatera
att vi förlorat ganska mycket pengar
på den förändringen.
Staffan Bernström, suppleant i OttsjöHögåsens vägsamfällighetsförening
(250 medlemsfastigheter), Åre kommun:
– Jag engagerade mig i styrelsen i
samband med att det skedde en sammanslagning av två föreningar och vi
genomförde en helt ny lantmäteriförrättning för att fastställa andelstal och
annat. Jag anmälde mig till kursen för
att lära mig mer om enskild väghållning och efteråt kan jag konstatera att
den var nyttig.
Bulletinen
REV NYTT
för styrelseledamöter
....
GRUNDKURS
FORTSÄTTNINGSKURS
Grundkursen arrangeras tillsammans med Lantmäteriet
och Trafikverket. Den vänder sig i första hand till nya
styrelsemedlemmar. Kursens syftar till att ge deltagarna
kännedom om enskilda vägar, administrativ förvaltning
och pratisk skötsel av enskild väg, statsbidrag till drift
och investeringar samt lagar och begrepp.
Fortsättningskursen riktar sig i första hand till de som
gått grundkursen, men är öppen även för dem som inte
gjort det. Fortsättningskursen bjuder på fördjupning i
olika ämnen som rör enskild väghållning, bland annat förvaltningsfrågor, aktuella rättsfall samt praktiska råd och
anvisningar för barmark- och vinterunderhåll av vägar.
–kurs i enskild väghållning
Michael Hagström, ordförande och
Margareta Eriksson, sekreterare och
kassör i Ösby Ekeby vägsamfällighetsförening (ca 30 medlemsfastigheter),
Norrtälje kommun.
– Jag är helt ny på ordförandeposten
i vår förening, så jag känner ett starkt
behov av att sätta mig in i allt som rör
enskild väghållning, säger Michael.
Margareta har suttit i styrelsen sedan
1990-talet och står för erfarenheten:
– Jag har gått en sådan här kurs tidigare, men det skadar verkligen inte att
fräscha upp både minne och kunskap.
I vår förening är vi också inne på att
skriva om våra stadgar och därför vill
jag lära mig vad man ska tänka på när
vi gör det.
Bulletinen
Jens Ström, ordförande, Jani Oja,
vägfogde och Johan Blomqvist, sekreterare i Svanberga vägförening (ca
100 medlemsfastigheter), Norrtälje
kommun.
– Vi har engagerat oss i vägföreningen
därför att intresset hos övriga fastighetsägare är dåligt. Nu går vi den här
kursen för att fördjupa oss i lagar och
regelverk. Vad har en styrelse för ansvar om det inträffar en trafikolycka?
Vilka skyldigheter har vi gentemot
medlemmarna i föreningen? Vi har
massor av frågor som vi hoppas få svar
på under den här kursen.
Dan Theorin, nybliven ordförande i
Sättra By samfällighetsförening (107
medlemsfastigheter), Norrtälje kommun:
– Vi står inför en stor omförrättning i
vår förening och därför ville jag gå den
här kursen för att få reda på vad som
gäller. Vi behöver också genomföra
stora reparationer av vägen så det finns
många frågor man vill ha svar på. Att
sitta i en samfällighetsstyrelse är verkligen inte enkelt. Själv är jag jurist och
van vid att läsa lagar och förordningar,
men jag kan förstå att andra känner
tveksamhet inför att engagera sig i styrelsearbete, som ställer så höga krav.
7
Ridning
JURIDIK
Intresset för hästar ökar stadigt. Idag finns cirka 370 000 hästar i landet och många är de
privatpersoner och företag som organiserar ridning och då använder annans mark för sitt
intresse eller sin verksamhet. Här uppstår förstås en risk för konflikter, markskador och annat. Det rapporteras att väghållare inte sällan möts av uttrycket från hästfolk att ”Vi utnyttjar
bara allemansrätten!”. Å andra sidan finns det väghållare som, av olika skäl, kanske är väl
snabba i att vilja förbjuda ridning och ridverksamhet. Vad är det då som gäller?
RIDNING I TOPP SOM PROBLEM NÄR
LÄNSSTYRELSERNA RANGORDNAR
ALLEMANSRÄTTSLIGA AKTIVITETER.
I rapporten ”Allemansrätten och dess framtid” (2011) som
finansierats av Naturvårdsverket har ridningen återigen
lyfts fram av landets länsstyrelser som det största verkliga
problemet bland allemansrättsliga aktiviteter 1. Denna slutsats har enligt uppgift länsstyrelserna dragit även i tidigare
Naturvårdsverksenkäter 1980 och 1992. Problem kvarstår
alltså trots att Svenska Ridsportförbundet och andra ägnat
möda åt att informera hästägare och verksamhetsutövare
om allemansrätten.
1Ingemar Ahlström, tidskriften Fritid
och Park i Sverige 1/2012
2
Regeringsformen 2 kap 18 §
ALLEMANSRÄTTENS GRÄNSER
Allemansrätten är bland annat tänkt att ta tillvara människors behov av rörelsefrihet. En gång i tiden behövdes rättigheten för människors överlevnad men idag är det kanske
mest fråga om möjligheten till rekreation och friluftsliv.
Både allemansrätten och äganderätten är grundbultar i
svenskt samhällsliv och båda är grundlagsskyddade 2. Enligt
grundlagen ska alla ”ha tillgång till naturen enligt allemansrätten.” Men inget sägs närmare i lagen om vad detta innebär.
Av de få rättsfall som finns och den juridiska litteraturen
följer att allemansrätt är en begränsad rätt för var och en att
använda an- nans fastighet. Klart är dock att nyttjandet
JURIDIK
på enskilda vägar
vad gäller?
RIDNING PÅ ENSKILD VÄG
Allt tyder på att man får nyttja allemansrätt genom ridning
både i naturen och på väg. För Bulletinens läsare är förstås
enskilda vägar av störst intresse. Väghållaren kan som utgångspunkt inte utan vidare, som för trafik med motorfordon, förbjuda ridning på enskild väg. Det gäller oavsett om
det utgår statsbidrag för vägen eller inte.
3
4
5
6
7
SKYLTAR
Utan tillstånd från kommunen är det inte tillåtet för väghållaren att sätta upp skyltar som kan uppfattas som att de begränsar allemansrätten 4. Väghållaren kan alltså bara stänga
av vägen för trafik med motordrivna fordon 5. Däremot finns
det möjlighet att genom lokala trafikföreskrifter förbjuda
annan trafik än med motordrivna fordon, till exempel ridning6. Länsstyrelsen beslutar om sådana föreskrifter för
vägar utanför tättbebyggt område och kommunen för vägar
inom tättbebyggt område7.
SKADOR
När ridningen sker ofta och på samma ställe kan skador
uppstå med tiden. Ridning på en torr hård vägbeläggning
förorsakar oftast inga skador men då vägen är mjuk, till exempel i samband med tjällossning finns definitivt en risk
för skador. Likaså om ridningen sker i en grusad vägkant
som trycks ned. Då kan en nivåskillnad uppstå som kan
göra att andra fordon som tangerar kanten i sin tur knäcker
vägbeläggningen. Man kan också tänka sig att en sådan
nivåskillnad medför att det uppstår ett trafiksäkerhets-
7 kap 1 § miljöbalken
5 § lag om särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning
10 kap 10 § trafikförordningen
10 kap 1 § trafikförordningen
10 kap 3 § trafikförordningen
t
av allemansrätten inte får innebära att fastighetsägaren eller
annan rättighetshavare ur ett objektivt perspektiv tillfogas
nämnvärd skada eller olägenhet. Med objektivt perspektiv
menas att man inte som olägenhet kan åberopa att man i
största allmänhet ogillar hästar, en sådan uppfattning är så
kallat personlig eller subjektiv.
”Var och en som utnyttjar allemansrätten eller annars
vistas i naturen ska visa hänsyn och varsamhet i sitt umgänge med den”; detta enligt miljöbalkens regler 3. Med allemansrätten följer alltså både rättigheter och skyldigheter.
Var gränserna går är inte alltid så lätt att reda ut men en
ömsesidig respekt för både äganderätten och allemansrätten
är en absolut förutsättning.
JURIDIK
problem för andra trafikanter. Skador behöver som sagt
inte accepteras och väghållaren har här möjlighet att med
gott samvete begära att ridningen upphör, men även kräva
skadestånd enligt skadeståndslagen för de merkostnader
som uppstår. En förutsättning för skadestånd är det går
att bevisa en vårdslöshet från den eller de som rider. Man
skulle här kunna tänka sig scenariot att de enskilda ryttarna
inte kan påvisas har varit vårdslösa var och en för sig, men
att vid en sammanvägd bedömning agerandet är vårdslöst,
till exempel då det finns en organiserad ridverksamhet. I
det fallet får väghållaren rikta sina anspråk mot ridskolan
eller vem det nu är som är verksamhetsutövare.
Som vanligt när det gäller skadestånd kan det ibland
vara svårt att leda i bevis att en ryttare eller en
hästverksamhet förorsakat skadan. I sådana
fall är det viktigt att väghållaren samlar
på sig foton, gör anteckningar eller
tar in vittnen som kan hjälpa till att
bevisa att skada uppstått, att det
finns ett orsakssamband mellan
ridningen och skadan och vem
som förorsakat den.
KOMMERSIELL ELLER
ORGANISERAD
VERKSAMHET
Just nu (2013) utreds allemansrätten av Naturvårdsverket och en av
frågorna som övervägs är
möjligheterna att nyttja
allemansrätten i kommersiellt syfte. Frågan har accelererat i samband med
den medialt uppmärksammade kommersiella bärplockningen.
Även om många förvånas över
det, är det faktiskt inte otillåtet att
nyttja allemansrätten i kommersiellt
syfte. Huvudregeln är här densamma
som när allemansrätten nyttjas i privat ickekommersiell regi, det vill säga att verksamheten inte
får förorsaka nämnvärd olägenhet eller skada. Detta har
för övrigt slagits fast av Högsta Domstolen i det egentligen
enda ärendet som behandlar allemansrätten 8. I det fallet
förbjöds vid vite en arrangör av en forsränningsverksamhet
att fortsätta eftersom forsränningen förorsakade skador och
olägenheter för markägaren.
8
10
TRAVHÄSTAR
Även travhästekipage (häst + sulky) lär falla inom de allemansrättsliga reglerna som här beskrivits. Sedan ligger
det oftast i sakens natur att de som kör med travhästar av
säkerhetsskäl inte gärna vill färdas på icke avlysta vägar
bland övrig trafik, även om det förstås förekommer. Det
är dock samma utgångspunkter och gränsdragning mot
allemansrätten som gäller vid övrig ridning, det vill säga
att verksamheten inte får förorsaka skada eller nämnvärd
olägenhet. Här skulle man mycket väl kunna tänka sig
att det skulle kunna vara en nämnvärd olägenhet vid en
omfattande travverksamhet om den kan anses påverka till
exempel trafiksäkerheten.
VARNINGSSKYLTAR
Är väghållaren skyldig att skylta med
varningsskyltar om man vet att det
förekommer ridverksamhet på
eller över vägen. Nej knappast,
då väghållarens ansvar för
trafiksäkerheten på vägen
begränsas till just vägens
beskaffenhet, t ex snäva
kurvor, trånga passager eller dylikt men inte kringverksamhet vid vägen.
En annan femma är att
man som väghållare kan
varna för att ridverksamhet förekommer. Särskilt
angeläget är detta om
man har träffat en överenskommelse med till
exempel en ridanläggning
om rätt att använda vägen,
eller det finns en etablerad
ridväg där den enskilda vägen
används för passage.
HÄSTSKIT
En del ser hästskiten på vägen som en
lisa för blomsterlandet och skyndar snabbt dit
med skyffeln. Andra stör sig istället på att skiten
ofta blir kvar på vägarna efter hästars framfart och letar efter medel att komma åt detta, mer än att hytta med näven.
Många kommuner reglerar en skyldighet att städa upp efter
hund i den lokala ordningsstadgan. Men det gäller bara
inom tätbebyggda områden och motsvarande regler ställs
inte upp för häst, efter vad som är känt.
NJA 1996 s 495
Bulletinen
Det får i nuläget och då praxis saknas närmast ses som
ett teoretiskt resonemang men man skulle kunna tänka
sig att det strider mot miljöbalkens regler om nedskräpning att lämna efter sig hästskit på vägar. Detta
under förutsättning att hästskiten är att betrakta som
avfall i miljöbalkens mening. I ringa fall kan man inte
dömas för nedskräpning, vilket lär innebära att när
en enstaka häst gör ifrån sig på en väg och där
naturen tämligen snabbat städar undan
”olägenheten” så kan man inte fällas till ansvar. Men är det ständigt
återkommande och i mängd kan
saken vara att bedöma på ett annat
sätt. En tillsynsmyndighet – vilket
lär vara kommun – kan förelägga den
som skräpar ned att städa upp efter sig
och även förena det kravet med hot om vite.
Man skulle kanske även kunna tänka sig att hästskiten,
under olyckliga omständigheter, skulle kunna utgöra
en fara eller olägenhet för vägtrafiken. Vid sådana förhållanden är ryttaren skyldig att omedelbart avlägsna
hästskiten 9.
Vi får leva i ovisshet angående hästkitsproblematiken
tills någon velat och lyckats driva ett fall rättsligt.
DIALOG OCH ÖVERENSKOMMELSER
Regler i all ära men mest effektivt är oftast öppen
dialog. Naturligt bör vara att stallet eller hästägaren tar kontakt med väghållaren och informerar om sin verksamhet och sitt tänkta nyttjade av vägarna. I det allra flesta fall går det
säkert att komma överens mellan väghållare och
”hästfolk” om ridningen
på den
enskilda vägen.
Text: Håkan Weberyd
Optimus Advokatbyrå AB
9
2 kap 10 § trafikförordningen
Bulletinen Xtra utgåva • 2015
11
JURIDIK
Att tänka på inför
föreningsstämman
Det högsta beslutande organet i en samfällighetsförening är föreningsstämman. Ordinarie föreningsstämma skall hållas en gång
om året. När på året stämman skall hållas
föreskrivs i föreningens stadgar. Föreningen
kan även vid behov ha extrastämma.
I föreningens stadgar framgår det hur lång
tid innan stämman som styrelsen måste
skicka ut kallelsen och på vilket sätt kal-
ordföranden. Om de inte skickas med måste det framgå av
kallelsen var medlemmarna kan ta del av dessa.
MOTIONER
I stadgarna finns angivet vilket datum medlemmarna senast
skall skicka in motioner till styrelsen.
Motionerna skall beredas av styrelsen som också kan ta
ställning till om de tillstyrker eller avstyrker denna. Om en
motion inkommer efter att senaste dagen är passerad måste
styrelsen bestämma om den skall behandlas eller inte. Detta
bestäms vanligen utifrån hur sent motionen inkommer och
om styrelsen hinner bereda motionen eller inte.
lelse skall ske. Om inte styrelsen kallar till
ordinarie stämma kan länsstyrelsen kalla
till stämma efter anmälan av en medlem.
KALLELSE OCH DAGORDNING
REVISIONSBERÄTTELSE
Det är viktigt att styrelsen har kontakt med revisorn snarast
möjligt efter räkenskapsårets utgång så att denne hinner
granska verksamheten och upprätta sin revisionsberättelse
i god tid inför kallelsen.
I kallelsen till stämman skall anges de ärenden som skall
behandlas. Det görs enklast genom att styrelsen upprättar
ett förslag till dagordning, som skickas med kallelsen. Av
NÄRVARO PÅ STÄMMAN;
AVPRICKNING OCH RÖSTLÄNGD
föreningens stadgar framgår vilka ärenden som måste vara
upptagna i dagordningen. I faktarutan härintill visas vad som
Vi skall inte närmare gå in på genomförandet av stämman
enligt § 16 i Lantmäteriets normalstadgar för samfällighetsmen inför stämman kan följande vara bra att veta.
föreningar måste tas upp på ordinarie stämma. Notera även
Ett bra tips är att styrelsen är noggrann med att medatt vissa punkter måste vara upptagna på dagordningen till
lemmarna som kommer till stämman prickas av redan vid
en extrastämma.
inpasseringen till stämmolokalen. En kopia av debiteringsInför ordinarie stämma måste styrelsen se till att följande
längden kan ofta tjäna som ett utmärkt underlag för denna
handlingar finns framtagna och tillgängliga
avprickningslista, som därefter också kan
från tidpunkten för kallelsen:
utgöra röstlängd. Vid avprickningen bör
Förutom
• Motioner som inkommit
också eventuella fullmakter och andra be• Styrelsens förvaltningsberättelse
hörighetshandlingar visas upp och samlas
att rösta för in. Förutom att rösta för sin egen fastighet,
• Revisionsberättelsen
• Styrelsens förslag till utgifts- och infår ett ombud med fullmakt bara företräda
sin
egen
fastighet,
får
komststat (om uttaxering skall göras)
en annan medlem.
• Debiteringslängd (om uttaxering skall
att underlätta eventuell rösträkning
ett ombud med full- kanFörröstkort
göras)
delas ut; t.ex. ett vanligt papDessa handlingar skall antingen skickas
per
i
A4
-format
i avvikande färg. Om en
makt bara företräda
med i kallelsen till stämman eller finnas
fastighet ägs av flera, så utövar dessa sin
tillgängliga på annat sätt, t.ex. hemma hos
rösträtt tillsammans och är alltså tillsamen annan medlem.
12
Bulletinen
JURIDIK
mans en medlem i föreningen. Om inte alla fastighetens
delägare är personligen närvarande måste fullmakt formellt
visas upp för att rösten skall räknas. Notera att den som inte
har betalat sin avgift till föreningen inte får utöva sin rösträtt.
När man genomför omröstningar, oavsett om man använder huvudtalsmetoden eller andelstalsmetoden, är det viktigt
att det finns en röstlängd så att resultatet av omröstningen
kan dokumenteras. Det är styrelsens ansvar att se till att en
röstlängd finns på stämman.
VALFRÅGOR
styrelsen i förväg har vidtalat lämpliga personer som är villiga att ställa upp. Ofta brukar styrelsens sekreterare även
väljas som sekreterare för stämman.
På stämman kommer det troligen även att ske omval/nyval
av någon eller några av de som är förtroendevalda. Det är
därför bra om styrelsen i god tid före stämman håller kontakt
med valberedningen, om sådan finns, för att se till att det
finns kandidater som är villiga att ställa upp för olika val.
Normalt sett är det inte nödvändigt att före stämman vidtala några som skall justera protokollet. Dessa personer kan
utses direkt på stämman.
Några av de första punkterna på dagordningen för stämman
är att välja ordförande och sekreterare. Det är därför bra om
Text: Bengt Nydahl och Karin Hammarlund,
Lindhés Advokatbyrå AB
§ 16 Lantmäteriets normalstadgar:
Vid ordinarie stämma skall följande ärenden behandlas
8 styrelsens förslag till utgifts- och inkomststat
samt debiteringslängd
1 val av ordförande för stämman
9 val av styrelse, styrelseordförande och suppleanter
2 val av sekreterare för stämman
10 val av revisorer och suppleanter
3 val av två justeringsmän
11 fråga om val av valberedning
4 styrelsens och revisorernas berättelser
12 övriga frågor
5 ansvarsfrihet för styrelsen
13 meddelande av plats där stämmoprotokollet
hålles tillgängligt.
6 framställningar
från styrelsen eller motioner
från medlemmarna
7 ersättning till styrelsen och revisorerna
Vid extra stämma skall behandlas
ärenden under punkt 1, 2, 3, 6, 13.
VÄGHÅLLNING
När det är tid för..
RÖJNING INOM VÄGOMRÅDET
En inte alldeles ovanlig fråga till Revs kansli är just frågan
om röjning av träd, buskar och sly längs den enskilda vägen.
VARFÖR MÅSTE VI RÖJA?
Det finns flera skäl att röja inom vägområdet, framför allt av
trafiksäkerhetsskäl. Att skapa så bra siktförhållanden som
möjligt är naturligtvis av största vikt längs en enskild väg
som många gånger är både smal och kurvig. Om vägmarken
inte ägs utan disponeras med någon form av nyttjanderätt är
just röjning ett alldeles utomordentligt bra sätt att markera
och hävda denna rätt. Viktigt att röjning sker inte bara i sida
utan även höjdröjning utförs. Minst 4.6 meter måste ni hålla
fritt över körbanan. Trafikverket hänvisar till denna skiss för
statsbidragsvägar.
KOLLA I ERT ANLÄGGNINGSBESLUT
Att röja inom vägområdet som normalt inbegriper körbana,
vägren, dike och slänter är i de flesta fall ett minimum. I de
14
fall det finns en rättsligt bildad organisation har lantmätaren
ofta skrivit i anläggningsbeslutet en rättighet att röja även
utanför det direkta vägområdet.
Det kan utformas exempelvis på detta sätt: För anläggningssamfälligheten upplåtes rätt att hugga ned eller kvista
träd, buskar eller annan växtlighet inom ett avstånd av två
meter från vägområdets kant, dock inte inom tomtmark.
Vägområde utgörs av den mark eller utrymme som tagits
i anspråk för väganordning.
Som väganordning räknas anordning som stadigvarande
behövs för vägens bestånd, drift eller brukande. Förutom
själva vägbanan kan som väganordning räknas, dike, slänt,
bro, trumma, rastplats, parkeringsplats, busshållplats, vägmärke samt vägbelysning.
VAD SÄGER PLAN OCH BYGGLAGEN?
Siktskymmande växtlighet vid sidan av vägen skall enligt
Plan- och bygglagen tas bort av fastighetsägaren. Tomter skall,
oavsett om de har tagits i anspråk för bebyggelse eller inte,
Bulletinen
VÄGHÅLLNING
..slåtter och röjning
Gott exempel på väl utförd röjning.
hållas i vårdat skick. De skall skötas så att betydande olägenheter för omgivningen och för trafiken inte uppkommer och
så att risken för olycksfall begränsas. Rättsfall visar att häck
skall hållas lägre än 0.8 meter till 10 meter från vägkant.
RÖJARFEST
Rev har tidigare propagerat för att hålla röjarfest längs vägen.
Man kallar kort och gott till en gemensam städ och röjdag.
De som har kunskap om berörd utrustning tar hand om
just motorsåg respektive motorröjsåg eller vanlig handsåg.
Vanligtvis avslutas övningen med gemytlig samvaro över en
kopp fika eller varför inte varmkorv och läsk!
Frågan uppkommer ibland om man som förening kan ta ut en
straffavgift för de som inte har tid eller möjlighet att delta på festen.
Nej, denna möjlighet finns heller inte inom rådande lagstiftning.
RÖJ VID RÄTT TIDPUNKT
Försök att utföra röjningen när slyet är färskt, alltså så tidigt
som möjligt på sommaren. Normalt används slag hack eller
Bulletinen
vanligt slåtteraggregat. Höjdröjning kräver normalt till gång
till specialverktyg eller skylift.
GLÖM STRAFFAVGIFT
Det förekommer att en del väghållare ställer krav på medlemmar att själva utföra röjning utanför tomtgräns och ut mot
vägkant. Det förekommer också att det tas ut straffavgift
för den som inte frivilligt utför denna åtgärd. Båda dessa
varianter är inte tillrådiga då det inte finns stöd i lagstiftningen för detta.
TRÄD SOM FALLER ÖVER VÄGEN
I samband med stormbyar är det inte ovanligt att träd faller
över den enskilda vägen. Om inte markägaren själv skyndsamt tar hand om träden måste väghållaren se till att vägen
hålls öppen och träd tas bort. Tyvärr når man knappast framgång att kräva fastighetsägaren på kostnaden för hanteringen.
Text: Leif Kronkvist
15
LANTMÄTERI
Grönområden,
vem bestämmer över dessa?
REV har fått flera frågor om vad som gäller när grönområde eller naturmark är upplåtet för en gemensamhetsanläggning som en samfällighetsförening förvaltar. Ofta anges det bara att ”skötseln”
av området ingår i gemensamhetsanläggningen. Ibland kan området omfatta flera hektar skogsmark
och i andra fall bara några tusen kvadratmeter. Områdets omfattning är ofta fastlagd i en detaljplan
(tidigare byggnadsplan) och är där utlagd som grönområde eller naturmark. I samband med avstyckningar av tomterna inom planområdet bildades en gemensamhetsanläggning (tidigare vägförening)
för sådant som skulle vara gemensamt, såsom vägar, badplatser, bollplaner och övriga grönområden. Ofta låg dessa anläggningar på stamfastigheten som ägdes av exploatören för området. Tanken var att denna stamfastighet skulle överlåtas till den blivande samfällighetsföreningen för området,
men detta skedde inte alltid. Stamfastigheten kan nu ägas av någon som förvärvat den, och som
tycker att eftersom han äger området kan han bedriva skogsbruk där.
VAD GÄLLER?
En upplåtelse av ett område i ett anläggningsbeslut innebär
att en ”begränsad sakrätt” bildats. Det kan närmast jämföras
med ett lantmäteriservitut som gäller för all framtid eller till
dess det upphävs i en ny lantmäteriförrättning. ”Begränsad
sakrätt” innebär att det inte är hela ”ägandet” som upplåtits, utan bara det som är beskrivet i anläggningsbeslutet.
Fast egendom enligt jordabalkens regler hör fortfarande till
fastigheten och ägs av fastighetsägaren. Ibland kan dock fast
egendom göras till lös egendom i förrättningen, vilket i så fall
ska framgå av anläggningsbeslutet. Träd är alltid att betrakta
som fast egendom och ägs således av fastighetsägaren. Om
skötseln av naturmark är upplåten till gemensamhetsanläggningen är det den förening som förvaltar gemensamhetsanläggningen som avgör hur marken ska skötas och vilka träd
som ska tas ner.
Upplåtelsen görs till förmån för gemensamhetsanläggningen. Detta innebär att enskilda fastighetsägare inte kan
ta saken i egna händer och avverka ett antal träd på ”allmänningen” som skymmer hans fastighet. Ett sådant fall har
inträffade nyligen och det är under prövning i domstol nu.
EXEMPEL 1
I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat ett bad.
Föreningen vill röja träd och bland annat ta ner en stor björk
16
som skuggar badplatsen. Inom föreningen råder delade
meningar om detta men efter diskussioner tas det upp på
stämman som i demokratisk ordning beslutar att björken
ska tas ner. Styrelsen vänder sig till markägaren som i detta
fall är en kommun och frågar om det är OK. Svaret dröjer
eftersom kommunen inleder en intern utredning om trädets
naturvärde mm. Efter flera månader vänder sig föreningen
till REV och ber om hjälp.
REV ger rådet att meddela fastighetsägaren att trädet inom
kort kommer att tas ner av föreningen och att föreningen
önskar besked om hur fastighetsägaren vill göra med virket.
EXEMPEL 2
I en gemensamhetsanläggning ingår bland annat 10 hektar
skog som är upplåten i anläggningsbeslutet att ”skötas” av
gemensamhetsanläggningen. I detaljplanen anges ”natur”
för hela området. Föreningen tar kontakt med markägaren
för att komma överens om att göra en rejäl gallring av skogen
så att den blir attraktiv att vistas i för medlemmarna. Markägaren hävdar att i stort sett hela området bör slutavverkas
för att få rationell hantering av skogsbruket. Om han ska gå
med på den gallring som föreslås av föreningen ska virket
apteras fackmässigt och läggas upp vid bilväg på föreningens
bekostnad. Markägaren vill således i första hand helt själv
styra avverkningen och i andra hand låta hela gallringen och
Bulletinen
LANTMÄTERI
uttransporten ske på föreningens bekostnad. Föreningen
vänder sig till REV och ber om hjälp.
REV ger rådet att det är föreningen som avgör hur området
ska skötas. Om det är enstaka träd som behöver tas ner gäller
svaret i exempel 1. Om det däremot är en större gallring eller
avverkning som behöver göras bör arbetet upphandlas med
tydliga instruktioner hur hyggesrester mm ska behandlas.
Upphandlingen bör göras i samråd med markägaren och
det är markägaren som ska erhålla nettot av avverkningen.
HUR BÖR GRÖNOMRÅDENA SKÖTAS?
Våra grönområden är viktiga för oss alla och känslorna svallar när något händer med just det grönområde jag bor intill.
Alla minns väl almarna i Kungsträdgården. En långsiktig
skötselplan för föreningens grönområden kan vara lika viktig
att göra som den långsiktiga underhållsplanen som görs för
vägarna. Givetvis ska stämman besluta om den. Skötselplanen ger också en bra grund till årsbudgeten där kommande
årets åtgärder anges. På detta sätt behöver inte avverkningar
eller nertagning av träd komma som någon överraskning för
medlemmarna.
Text: Nils Blohm
Bulletinen
17
FÖRSÄKRING
Tips för att undvika
skadeståndsansvar
vid väghållningen
Från den skadereglering som skett under åren med
medlemsförsäkringen finns erfarenheter som förtjänar att få allmän spridning. Här nedan redovisas två
fall från väghållningen både under barmarksäsongen
och på vintern.
Växtlighet vid sidan av och in på vägområdet
Väghållaren utförde siktröjning längs vägen och diverse
träd och grenar togs ned, eftersom de utgjorde en trafikfara. Grenar hängde utöver vägbanan och några träd stod
för nära vägkanten och skymde sikten vid en vägkorsning.
När arbetet var utfört kom en fastighetsägare och ställde
skadeståndskrav mot föreningen och ville ha ersättning för
nedsågade träd, som han menade hade stått på hans mark.
Det visade sig efter en utredning att träden stod utanför
den skadeståndskrävandes mark och att han på den grunden
inte kunde ställa krav mot föreningen. Redan här kunde
alltså kravet avvisas. Men, även i de fall en väghållare tar
ned träd med stöd av den sikt- och slyröjnings rätt, som
kan vara upplåten enligt anläggningsbeslutet (se fakturruta här intill), så saknas naturligtvis rätt till skadestånd
för markägaren.
Det man skall tänka på som styrelse, när det kommer ett
skadeståndskrav, är att inte ta på sig ansvaret för det inträffade. Det är viktigt att försäkringsbolaget får göra en egen
bedömning av händelsen, så anmäl alltid kravet via REV:s
kansli, så kommer någon av handläggarna på försäkringsbolaget att därefter ta ställning. Just när det gäller skadade
träd kan dessa skadeståndsanspråk vara väldigt höga – ibland
18
t.o.m. över hundratusen kronor – just för att det är så dyrt att
återplantera vuxna träd. Men, har träden inte ett estetiskt
värde ersätts vanligtvis inte så höga skadestånd av domstolarna. Genom att regelbundet informera medlemmarna om
underhållsarbeten behöver inte nedtagning av träd komma
som en överraskning för dessa. Information kan till exempel ges på en gemensam anslagstavla eller liknade. Inför en
planerad röjning så bör föreningen gå ut med tydlig information och be respektive fastighetsägare själva ta ansvar för att
röja träd, buskar och sly vid sidan av vägområdet; ge gärna
också exempel på hur röjningen kan gå till och hur mycket
som bör tas bort.
Vinterväghållning och halkskador
Det är inte ovanligt med halkskador; ett exempel från förra
vintern är ett skadeståndskrav som ställts mot en väghållare
efter att en person halkat på vägen och gjort sig illa. Vid
skadetillfället var det minusgrader och det hade varit uppehåll två dagar innan olyckan. Hos av den av föreningen
anlitade entreprenören fanns det dagboksnoteringar som
visade att de hade plogat och sandat vägen två dagar tidigare
då det kom snö och man kunde fastställa att det fanns fasta
rutiner för halkbekämpning. Med fasta rutiner menades
även att man regelbundet kontrollerade vägen om det fanns
behov av sandning eller plogning. Försäkringsbolaget kom
i sin bedömning fram till att vägföreningen hade vidtagit
de åtgärder som rimligen kunde anses åligga den. Kravet
avvisades därför.
Det man kan tänka på är att kraven för väghållaren kan
variera beroende på hur mycket trafik som förekommer på
vägen. Är trafiken inte intensiv kan man inte kräva hög och
kostsam beredskap av väghållaren, vilket t.ex. normalt är
fallet vid sommarstugeområden, med låg trafikintensitet
på vintern. Väljer väghållaren att anlita en entreprenör som
Bulletinen
FÖRSÄKRING
SIKT- OCH SLYRÖJNING
• Föreningen har alltid rätt att ta bort all växtlighet som
sträcker sig in på vägområdet, eller växer inom vägområdet, t.ex. i diken.
• Föreligger en sikt- och slyröjningsrätt enligt anläggningsbeslutet (ofta uttryckt så här: ”Rätt upplåts att
hugga bort, eller kvista växande träd, buskar eller annan växtlighet inom ett avstånd av två meter från vägområdets ytterkant”)så får föreningen ta bort störande
växtlighet även utanför vägområdet, inom det avstånd
från detta som är upplåtet.
• Obs! - Ofta finns en begränsning i sikt- och slyröjningsrätten för prydnadsträd, eller träd och växtlighet på
tomtmark.
• Bered först markägaren tillfälle att själv ta bort växtlighet, innan föreningen vidtar sikt- och slyröjningsarbete.
utför halkbekämpningen är det viktigt att man tänker på att
skriva avtal med entreprenören så det tydligt finns reglerat
vad som är överenskommet. Det kan till exempel vara av stor
vikt om entreprenören inte utför de arbeten som är avtalade
och föreningen av den anledningen skulle bli skadeståndsansvarig. Det är då väghållaren som är ansvarig mot den som
skadar sig - oavsett vem som tagit på sig arbetsuppgiften.
Föreningen får därefter kräva den som skulle ha svarat för
arbetet på ersättning för det skadestånd som betalats. Detta
försvåras om det inte finns något skriftligt avtal.
Det är även viktigt att väghålaren kräver av entreprenören
som upphandlats att denne för journal över halkbekämpningen och noterar vilket arbete som utförts och när det
har utförts, på så sätt kan man lätt gå tillbaka och se vilka
åtgärder som utförts om det vid ett senare framkommer
att en person har skadat sig på vägen. Det är inte alltid ett
skadeståndskrav ställs i samband med skadetillfället utan
ibland dröjer det innan den skadade personen hör av sig.
Bulletinen
VINTERVÄGHÅLLNING
•Fastställ en standard för vinterväghållningen på föreningsstämma.
- När och hur ofta skall plogning ske?
- När och hur skall halkbekämpning ske?
• Bestäm om åtgärder skall vidtas av entreprenören efter
avrop från vägfogde, eller annan ansvarig i föreningen,
eller om det skall åligga entreprenören att t.ex. inleda
plogning när det kommit t.ex. 10 centimeter nysnö.
• För journal över utförda snörröjnings- och halkbekämpningsåtgärder, lämpligen kan detta ske genom att entreprenören åläggs föra dagbok över utförda åtgärder.
VID SKADESTÅNDSANSPRÅK:
• Ta inte på er något ansvar vid framställt skadeståndsanspråk, säg endast att det kommer att anmälas till försäkringsbolaget.
• A nmäl skadan till REV:s kansli, som vidarebefordrar
skadeanmälan till försäkringsbolagets handläggare.
19
REVs nya handbok
för enskilda väghållare, ute nu!
E VA
REV
Väghållarens oumbärliga hjälpreda, förnyad, omarbetad och uppfräschad, både
vad gäller innehåll och utseende. Det
mesta man behöver veta som väghållare,
2 015
presenteras här på ett proffessionellt men
lättillgängligt sätt.
Arbetar du med enskild väghållning? Är du engagerad i en förening för enskild väghållning? Det är ett
arbete som ofta är mycket ansvarsfullt, kan innebära
hantering av stora summor pengar, upphandlingar,
lagar som ska tydas, mötesregler som ska följas och
mycket annat.
Då är Riksförbundet Enskilda Vägars handbok Enskild Väghållning Anvisningar (EVA-REV) oumbärlig, av många kallad ”enskilda väghållares bibel”.
Boken tar upp lagregler och bestämmelser, förvaltning, ekonomi, teknisk väghållning, trafikfrågor, miljö
och mycket annat. Det finns även en rad mallar som
gör livet som väghållare enklare.
I nyutgåvan 2015 är ekonomi­avsnittet kompletterat,
frågan om farthinder utförligare behandlat, liksom
avtal och ersättningar vid läggande och bibehållande
av ledning i väg m.m.
Boken kommer att vara till stor hjälp i ert arbete.
EVA-REV kostar för medlemmar 550 kr och för övriga
850 kr, moms och porto tillkommer.
Välkommen med beställningen till REVs kansli
via e-post [email protected] eller
tel 08-20 27 50.
NYA handboken för
enskilda
väghållare!
REV NYTT
Kurs för styrelseledamöter
i vägorganisationer
Här presenteras vårens kurser 2015. Anmäl er på vår hemsida www.revriks.se/kurser. Orter och
datum är preliminära och därför ej bokningsbara. Håll utkik på REV:s hemsida under fliken ”kurser”
där de bokningsbara kurserna läggs upp. Välkomna!
KURS I ”UTBILDNING FÖR STYRELSELEDAMÖTER I
KURS II ”FÖRDJUPNINGSKURS FÖR
VÄGORGANISATIONER”
STYRELSELEDAMÖTER I VÄGORGANISATIONER”
Utbildning tillsammans med Lantmäteriet och Trafikverket. Kursens mål är att deltagarna efter denna genomgång
skall ha god kännedom om formella grunder avseende
förvaltningsfrågor, väg- och trafiktekniska frågor, statsbidragsfrågor, lagar och förordningar.
Enklare förtäring och kursdokumentation ingår.
Kursen är på kvällstid mellan
kl 18:00 – ca 22:00.
Kursen innhåller bl a en fyllig del av förvaltningsfrågor,
aktuella rättsfall berörande enskild väg samt mycket matnyttiga råd och anvisningar gällande barmark- samt vinterunderhåll. Med kursmaterialet följer flera exempel och
mallar som kommer väl till användning för den enskilda
väghållarens vägskötsel och föreningsadministration. Enklare förtäring och kursdokumentation ingår. Kursen är på
kvällstid mellan kl 18:00 – ca 22:00.
Kursavgift 720:-/deltagare inkl moms.
Kursavgiften är 720:-/deltagare inkl moms.
KURSORT
Kurslokal
Datum
KURSORT
Kurslokal
Datum
Tierp
Söderfors Herrgård
08-apr
Stockholm
Klara Konferens
05-maj
Stockholm
Klara Konferens
09-apr
Strömstad
Quality Spa & Resort
12-maj
Lycksele
Hotell Lappland
15-apr
Sala
Sala Statt
21-maj
Arvika
Scandic Arvika
16-apr
Norrköping
Arbetets Museum
27-maj
Örebro
Elite Stora Hotellet
21-apr
Mariestad
Stadt Mariestad
22-apr
Norrköping
Arbetets Museum
23-apr
Göteborg
Novotel
28-apr
Kristianstad
Quality Hotell Grand
28-apr
Ystad
Herrestads Gästis
29-apr
Värnamo
Scandic Värnamo
06-maj
Varberg
Clarion Collection
Hotell Fregatten
07-maj
Hör gärna av er om önskemål på orter ni vill att vi besöker
till [email protected]
Bulletinen
21
22
Bulletinen
Ansökan om medlemskap i REV
Tack för din ansökan om medlemskap i REV och varmt välkommen!
FÖRENINGENS NAMN
KONTAKTPERSON
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Namn:__________________________________________
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Typ av förening (vägförening, vägsamfällighet,
samfällighet)
Adress:_________________________________________
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Ort:____________________________________________
Organisationsnummer ___________________________
Föreningen önskar bli medlem i REV fr.o.m:
Tfn mobil:_______________________________________
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Hemsida_______________________________________
Kommun_______________________________________
Postnr:_________________________________________
Tfn bostad:_____________________________________
E-post:_________________________________________
KASSÖR / FAKTURAMOTTAGARE
Namn:__________________________________________
Vi har ________ meter totalt
Adress: ________________________________________
Varav ________ meter med statsbidrag
Vägnummer (om statsbidrag)
Postnr:_________________________________________
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Ort:____________________________________________
Vägen består av _________________ antal meter grus
Tfn mobil:_______________________________________
________________ antal meter asfalt
Kommunalt bidrag per år
Tfn bostad:_____________________________________
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
Utdebitering totalt per år
–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––
I föreningen ingår totalt ______ antal fastigheter
varav______ permanentboende,
Broar spännvidd: ______ fritidsboende
Medlemsavgiften per kalenderår är 900 kr + 65 kr/km,
upp t.o.m. 40 km väg. Vägsträcka över 40 km, 35 kr/km
(Försäkring ingår)
Underskrift
_______________________________________________
______ övriga fastigheter,
ex skogsfastighet och
______ näringsfastigheter,
ex jordbrukare, åkeri etc
2-15m >15m
Plankorsning (järnväg-väg) ja nej
Lantmäteriförrättad ja nej
Bulletinen
E-post: ________________________________________
Sänd ansökan till: Riksförbundet Enskilda Vägar,
Riddargatan 35-37, 114 57 STOCKHOLM,
eller via fax 08-20 27 78
E-post: [email protected], www.revriks.se
23
Returadress:
REV, Riksförbundet Enskilda Vägar
Riddargatan 35-37, 114 57 Stockholm
POSTTIDNING
B
11 1 1 0 1 3 4 0 0
Bli medlem nr 11 000
–vinn en lärorik helg i
Borås
Vartannat år håller Riksförbundet Enskilda Vägar
kongress och förbundsstämma. Helgen 14-15
mars 2015 är det dags igen. Då samlas hundratals representanter från REVs medlemsföreningar
på Grand Hotel i Borås för att utbyta erfarenheter
och lära sig mer om enskild väghållning.
Under helgen anordnas debatter och seminarier i många olika
ämnen, till exempel:
• Ekonomi i vägföreningar
• Dagvattenhantering
• Nya regler för driftbidrag till enskild väghållning
• Hur får man skylta på enskilda vägar?
• Sikt och slyröjning
• Vägteknik
• Indrivning av medlemsavgifter
• Vilken vägbeläggning är bäst?
Medlemsföreningar har möjlighet att boka enskild rådgivning med REVs experter i juridik, lantmäteri och vägteknik.
På plats i Borås finns också ett antal utställare av produkter
och tjänster som enskilda väghållare kan ha nytta av.
Se till att Din förening bli medlem i REV och kom till
Borås Du också! Alla deltagare får ett exemplar av EVA-REV,
den oumbärliga handboken för enskilda väghållare, som just
kommit ut, i ny uppdaterad version.
Har Du tur och blir REVs medlemsförening nr 11 000*
bjuder vi dessutom på hela seminarieprogrammet, inklusive
middag, bussresa och boende på Grand Hotel Borås.
Chartrad REV-buss till Borås avgår från Stockholm respektive Malmö lördagen 14 mars och tillbaka till respektive
ort söndagen den 15 mars. Stockholms-bussen stannar för
på- och avstigning i Norrköping och Malmö-bussen gör stopp
för på- och avstigning i Halmstad.
Väl mött i Borås!
Bertil Nilsson, ordförande i två vägsamfälligheter i Vellinge kommun, Skåne: Norra
Ljunghusen sff (50 fastigheter) och Kronodal-Granvik sff (600)
– Jag var med på REV-stämman i Sollentuna 2013. Det som framför allt lockade
mig var några intressanta seminarier, som
behandlade ämnen som vi i vägföreningsstyrelser måste hantera, bland annat dagvatten- och trafikfrågor. Jag samlade på mig
en hel del matnyttig information som jag tog
med hem till övriga styrelsen.
Stig Adamsson, kassör i tre väg föreningar
utanför Göteborg: Mölnlycke (700 fastig­
heter), Skårtorp (400) och Knös (30)
– Jag har varit med på sju, åtta stämmor.
Jag tycker det är mycket bra arrangemang.
Det ordnas intressanta seminarier och man
får möjlighet och träffa människor från andra vägföreningar som stångas med samma
utmaningar som man själv. Det är berikande
att kunna ta del av andras erfarenheter
Leif Wrenkler, ordförande i Berga Hacksta
väg förening i Österåkers kommun, norr
om Stockholm, med ca 265 fastigheter
– Jag försöker vara med varje gång och
jag försöker även få med mig några andra
i styrelsen så att vi kan bevaka flera av de
seminarier som hålls parallellt. Vi avsätter pengar i budgeten för den här typen
av aktiviteter. Alla brukar tycka att det är
lärorikt, utvecklande – och nyttigt.
Gå in på REVs hemsida för att anmäla nytt medlemskap: www.revriks.se
* I december 2014 hade REV
ca 10 960 medlemmar…
Spec
Tidigare stämmodel­
tagare tycker till...
i a l!
- Du håller ett specialnummer i din hand – bara för er som
Extrava ännu inte är medlemmar. Läs om medlemskapets fördelar!
Smakprov på några av våra populäraste artiklar!
u tgå