Vad tycker eleven?

Vad tycker eleven?
Studie kring skolans förmåga att skapa lust att
lära
Johanna Lundgren
Petter Zirath
Juni 2015
Sammanfattning
De senaste årens rapportering om situationen i den svenska skolan har varit allt annat än ljus.
Både politiker och internationella undersökningar som PISA har påvisat den negativa
kunskapsutvecklingen. Ett flertal utredningar har försökt att ge svar på såväl varför som att hitta
lösningar på hur kvalitén i den svenska skolan kan höjas. Nya betygssystem och
lärarlegitimationer är några av de förändringar som kommit till i ett försökt att vända den
negativa utvecklingen. Mindre tid och fokus har däremot riktats mot skolans huvudpersoner och
faktiska kunder, dvs. eleverna. De undersökningar som har gjorts med eleverna i centrum, visar
att lusten att lära i skolan är oerhört låg. Kan det inom detta område finnas förklaringar till varför
resultaten i den svenska skolan sjunker? Mot bakgrund av detta gav Governo AB sina två
praktikanter i uppdrag att, under våren 2015, undersöka elevers uppfattningar om och
upplevelser av skolans förmåga att skapa motivation och lust att lära för att på så sätt identifiera
möjliga förbättringsområden inom den svenska skolan.
En studie baserad på en enkätundersökning bland gymnasieelever har därför genomförts för att
kunna analysera och reflektera över dessa frågor samt för att bidra med ökad kunskap inom
området. Urvalet i undersökningen har varit skolor i Stockholmsområdet med gymnasieelever i
årskurs 2 som går samhälls-, natur- eller teknikprogrammet. Totalt deltog tre skolor, fem klasser
och 108 respondenter i studien.
I studien användes en analysmodell med fyra perspektiv: Kultur, pedagogik, läromiljö och
styrdokument. Dessa perspektiv har använts för att identifiera vad som är viktigt för att eleverna
ska känna en lust att lära i skolan. Tillsammans har de ringat in ett flertal förbättringsområden.
Resultatet från studien visar att det viktigaste för att skapa en lust att lära i skolan är engagerade
lärare. Det är den faktor som rankas allra högst i enkäten och även den faktor som förekommer
mest när eleverna fritt fick svara på hur skolan skulle kunna förbättras. Eleverna efterfrågar
dessutom lärare som kan svara på deras frågor och som tydligt kan kommunicera vad de vill att
eleverna ska kunna. I enkäten framgår det även att det eleverna tycker är det viktigaste inte är
det som skolan som lyckas bäst med. Det som skolan lyckas bäst med är, enligt eleverna,
tillgången till datorer och teknik i skolarbetet, förmågan att skapa trygghet och möjligheten att
kunna prata med sina lärare.
Resultatet från enkäten visar att den största skillnaden mellan hur eleverna vill ha det och
dagsläget finns i frågan om eleverna förstår vad lärarna vill att de ska lära sig. En stor skillnad
finns även i elevernas önskan att få lära sig mer om det man tycker mest om, samt behovet av
uppmuntran när eleverna ansträngt sig.
Enligt eleverna är lärarens roll och engagemang otroligt viktigt. För att det ska skapas en lust att
lära och därmed större motivation för studierna är lärarens personliga egenskaper av stor
betydelse. Tid och resurser måste således spenderas på att förbättra lärarens interaktion och
kommunikation med eleverna. Det är även viktigt att lärarna får möjlighet att fortsätta
vidareutvecklas och ta del av de senaste rönen inom pedagogik. Studien visar också på
betydelsen av att involvera eleverna när skolan ska utvecklas, vilket känns igen från andra delar
av offentlig sektor (från medborgarfokus till medborgarens fokus). Eleverna vet förmodligen bäst
av alla var bristerna finns och vad som behöver förbättras. Vi noterade också att det var svårt att
få skolor att ställa upp i denna studie, trots en tidsåtgång om endast 10 minuter för att fylla i
enkäten. Av sammanlagt 24 tillfrågade skolor var det endast tre som ställde upp. Övriga
hänvisade till nationella prov, intensiv period eller besvarade inte förfrågan. Kan det vara så att
skolan, som själv gärna mäter eleven, inte vill bli mätt av sin viktigaste kund?
Vad tycker eleven?
Innehållsförteckning
Sammanfattning ............................................................................................................... 1
1
1.1
1.2
1.3
1.4
1.5
1.6
1.7
1.8
Inledning ................................................................................................................... 3
Bakgrund ........................................................................................................................ 3
Syfte och mål.................................................................................................................. 3
Tillvägagångssätt ............................................................................................................ 4
Analysmodell .................................................................................................................. 5
Urval .............................................................................................................................. 6
Bortfallsanalys ................................................................................................................ 6
Vilka har svarat? ............................................................................................................. 7
Disposition ..................................................................................................................... 7
2
2.1
2.2
2.3
2.4
2.5
2.6
Elevers lust att lära – översikt av tidigare studier och forskning ................................ 8
Elevers generella uppfattning om den svenska skolan och lusten att lära .................... 8
Forskning om motivation ............................................................................................... 8
Kunskapssyn och lärandet.............................................................................................. 9
Bedömning och Feedback ............................................................................................ 10
Elevinflytande .............................................................................................................. 10
Jämställdhet i skolan .................................................................................................... 11
3
3.1
3.2
3.3
3.4
3.5
Resultat och analys ................................................................................................. 12
Kultur ........................................................................................................................... 12
Pedagogik ..................................................................................................................... 14
Läromiljö ...................................................................................................................... 18
Läroplan/Styrdokument ............................................................................................... 20
Elevernas förslag på förbättringsområden .................................................................. 22
4
4.1
4.2
4.3
Avslutande diskussion och analys ........................................................................... 24
Vad tycker eleverna? ................................................................................................... 24
Andra iakttagelser ........................................................................................................ 25
Medskick till berörda aktörer....................................................................................... 26
Källförteckning ............................................................................................................... 27
Bilaga 1 – Enkätfrågor..................................................................................................... 29
Bilaga 2 – Tabeller och diagram ...................................................................................... 32
Frågor som inte behandlas i rapporten ........................................................................... 36
2
Vad tycker eleven?
1
Inledning
Denna rapport är ett resultat av det projekt Governo AB givit i uppdrag åt dess praktikanter
Johanna Lundgren och Petter Zirath under våren 2015. Nedan presenteras bakgrunden till
studien, en kort beskrivning av vårt tillvägagångssätt samt den analysmodell som använts i
studien.
1.1 Bakgrund
Den svenska skolan har under de senaste åren utsatts för stark kritik, både från politiker,
medarbetare inom skolan och i internationella undersökningar. Sveriges rankning i OECDs PISAmätning har sjunkit drastiskt sedan 2006 och ett flertal utredningar har försökt att ge svar på
såväl varför rankingen sjunkit som att hitta lösningar på hur kvalitén i den svenska skolan kan
1
höjas. De flesta rapporter, inkl. PISA, har oftast ett ovanifrånperspektiv där elevernas resultat i
olika prov används som underlag när situationen i skolan ska beskrivas. Ett annat sätt att försöka
finna orsaker till den negativa utvecklingen är att vända sig direkt till eleverna för att ta reda på
hur de upplever den svenska skolan och hur den skulle kunna förbättras.
Nationella undersökningar och rapporter som har undersökt skolelevernas uppfattningar och
attityder till skolan ger en ganska positiv bild. Exempelvis har Sveriges Kommuner och Landsting
(SKL) en årlig enkät, Elevernas syn på skolan, där elever i årskurs 5 och 8 får svara på frågor om
skolan och undervisningen. Enkätsvaren visar att eleverna i allmänhet trivs väldigt bra i skolan; de
svarar positivt på frågor kring faktorer så som trygghet, målsättningar, förväntningar mm. Det
finns dock ett område där eleverna inte visar en lika positiv inställning till skolan. Det området är
skolans förmåga att skapa nyfikenhet och lust att lära bland eleverna. Detta går att observera
2
redan i årskurs 5 men den negativa inställningen är ännu mer utbredd bland eleverna i årskurs 8.
Denna tendens går att även att finna i Skolverkets enkätundersökning Attityder till skolan som
3
visar att elever på gymnasiet också har svårt att finna motivation och en lust att lära i skolan.
Kan det inom detta område finnas förklaringar till varför resultaten i den svenska skolan sjunker?
För att kunna bemöta den negativa kunskapsutvecklingen är det viktigt för kommuner och
myndigheter att få kännedom om varför så många elever inte upplever att skolan bidrar till
motivation och lust att lära. Vad är det som orsakar denna brist på nyfikenhet, varför har så
många elever problem med motivationen och vad behöver skolan förändra för att bryta denna
trend?
Mot bakgrund av detta fann Governo det intressant att undersöka gymnasieelevers
uppfattningar och upplevelser kring skolans förmåga att skapa motivation och lust att lära för att
på så sätt identifiera möjliga förbättringsområden inom den svenska skolan. En studie baserad på
en enkätundersökning bland gymnasieelever har därför genomförts för att kunna analysera och
reflektera över dessa frågor samt för att bidra med ökad kunskap.
1.2 Syfte och mål
Syftet med studien har varit att identifiera möjliga förbättringsområden inom den svenska skolan
genom att undersöka gymnasieelevers uppfattningar och upplevelser kring skolans förmåga att
skapa en lust att lära.
Målen med studien har varit att:

Synliggöra svenska skolelevers uppfattningar och upplevelser av vad som är viktigt för
att de ska känna en lust att lära i skolan.

Bidra till en givande debatt kring lusten att lära i den svenska skolan.
1
Skolverket. PISA 2012. 2014. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationellastudier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616 (Hämtad 2015-05-20).
2
SKL. Elevernas syn på skolan – SKL:s elevenkät läsår 2013-2014. Stockholm: SKL, 2014.
3
Skolverket. Attityder till skolan 2012. Stockholm: Skolverket, 2013.
3
Vad tycker eleven?

Presentera resultat som är av intresse för såväl Governo som andra aktörer på området,
t.ex. rektorer och kommunala förvaltningar, SKL, Skolverket och Utbildningsdepartementet.
1.3 Tillvägagångssätt
Studien har genomförts i sex faser under perioden april-augusti 2015.
Projektstart
Förstudie
Enkätdesign
Datainsamling
Juni
Maj
April
Analys &
rapport
Projektavslut
Augusti
Figur som visar de olika faserna av studiens genomförande
Projektstart – I denna första fas formulerades studiens syfte och mål och en projektplan
utarbetades.
Förstudie – I den andra fasen gjordes en förstudie för att skapa en översiktlig bild av skolans
nedåtgående resultatutveckling. Bland annat gjordes en forskningsöversikt med fokus på tidigare
rapporter om svenska skolelevers inställningar och attityder, forskning om motivation,
kunskapssyn och elevinflytande i skolan samt rapporter om hur jämställdheten ser ut i den
svenska skolan. I denna fas var det även viktigt att få inspel och synpunkter om studien från
gymnasielever och relevanta aktörer på området.
Dokumentstudierna bestod i huvudsak av: 4
 Nationella rapporter och undersökningar.
 Tidigare forskning inom skolutveckling och pedagogik.
Tre intervjuer genomfördes för att diskutera studiens syfte och relevans. Två av dessa gjordes
med sammanlagt tre gymnasieelever samt en intervju med två representanter från SKLs
avdelning för utbildning och arbetsmarknad. Resultaten av förstudien användes senare för att ta
fram en analysmodell och för att i nästa steg utforma enkäten.
Enkätdesign – I denna fas användes resultaten från förstudien tillsammans med den framtagna
analysmodellen som underlag i utvecklandet av enkäten. Enkäten testades på en gymnasieelev
och diskuterades i samråd med uppdragets styrgrupp innan en slutgiltig version togs fram. Detta
för att säkerställa att enkäten inte kunde misstolkas samt ge möjlighet till synpunkter på
enkätens utformning innan en slutgiltig version togs fram.
Uppbyggnaden av enkäten gjordes utefter våra valda analysområden. 22 huvudfrågor valdes ut
och eleverna fick först svara på deras generella uppfattning om dessa frågor för att sedan
besvara samma frågor igen, men denna gång besvara hur det ser ut på just deras skola. Utifrån
denna uppbyggnad har vi således kunnat mäta både betydelsen men också den faktiska
upplevelsen av en viss fråga. Resultaten av dessa frågor sammanställdes sedan för att se vilka
frågor eleverna tyckte var viktigast, vilka frågor som skolans lyckas bäst med i dagsläget samt
inom vilka frågor som det största glappet finns mellan ett önskat och ett upplevt läge.
Enkäten innehöll dessutom frågor om kön, skoltillhörighet och betyg i svenska och matte för att
kunna göra vidare jämförelser. Slutligen innehöll enkäten även en möjlighet för eleverna att
själva komma med förslag på förbättringsområden i den svenska skolan.5
Datainsamling – Enkätundersökningen gjordes på plats i tre gymnasieskolor i Storstockholm.
Totalt fem klasser i årskurs 2 fick under en lektion fylla i enkäten digitalt eller manuellt.
4
5
Se källförteckning för detaljerad beskrivning.
Se bilaga 1, enkätfrågor
4
Vad tycker eleven?
Analys och rapport – I den nästa sista fasen analyserades enkätundersökningens resultat utifrån
den valda analysmodellen för att uppnå studiens syfte och mål.
Projektavslut – I den avslutande fasen ska rapportens resultat presenteras för Governo och ett
avslutande seminarium ska hållas. Vid seminariet ska berörda aktörer och gymnasieelever bjudas
in för att ta del av studien och för att kunna diskutera studiens resultat och slutsatser.
1.4 Analysmodell
Vår analysmodell består av fyra perspektiv: Kultur, pedagogik, läromiljö och styrdokument. De
fyra perspektiven har valts ut efter att rapportens förstudie genomförts för att de tillsammans
kan skapa en bild av som är viktigt för att eleverna ska känna en lust att lära i skolan. Nedan
beskrivs de olika perspektiven närmare.
Kultur
Läroplan/
Styrdokument
Lust
att lära
Pedagogik
Läromiljö
Figur som beskriver studiens fyra perspektiv
Kultur – Underliggande antagande och normer. Från det kulturella perspektivet studeras faktorer
som hur inställningen och attityden till skolan/studier ser ut hos eleverna samt vad som
uppmuntras i skolan.
Pedagogik – Hur undervisningen bedrivs. Vad gäller pedagogik analyseras påverkan från faktorer
som lärarens engagemang och kunskap i ämnet, hur återkoppling sker, huruvida undervisningen
varieras samt om den har anknytning till elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter.
Läromiljö – Den sociala, psykosociala och fysiska miljön. Ur läromiljöperspektivet har vi tittat på
faktorer som schemats balans över dagen, möjlighet till fördjupning, tillgången till datorer och
teknik, om det är lugn och ro i klassrummet, om eleven känner sig trygg i skolan och vad eleverna
tycker om läromedlen.
Läroplan/Styrdokument – Vad som styr utbildningen. Från detta perspektiv har vi undersökt
faktorer som möjlighet att påverka studierna, elevernas förståelse av betygskriterier och kursmål,
lärarens förväntningar på eleverna samt möjlighet att sätta upp individuella mål.
5
Vad tycker eleven?
Ur samtliga perspektiv har vi tittat på såväl hygienfaktorer som motivatorer, där hygienfaktorer
definieras som grundläggande behov och motivatorer som det som inte är hygienfaktorer, dvs.
det som bidrar med något extra utöver de grundläggande behoven.
1.5 Urval
Enkäten har besvarats av elever som går andra året på gymnasiet. Valet av elever som går på
andra året i gymnasiet gjordes dels för att skilja studien från SKLs stora enkätundersökning
Elevernas syn på skolan, vars undersökning riktar sig till elever i årskurs fem och åtta. Dels skedde
urvalet också utefter elevernas ålder, då vi ville få in synpunkter från elever som gått igenom
större delen av det svenska skolsystemet och förhoppningsvis hunnit reflektera över dessa frågor
mer än vad yngre elever har hunnit göra. Elever som går sista året på gymnasiet valdes bort då
enkäten ägde rum i slutet av vårterminen, en period då dessa elever förmodligen skulle ha
mindre tid att besvara enkäten på grund av stundande examen.
Ett mål om minst 100 enkätsvar sattes upp och för att vara säkra på att få in tillräckligt med svar
bestämdes det att enkäterna skulle genomföras på plats i skolan, under en lektion eller
klasstimme. Utefter studiens begränsade tidsram beslutade vi även att enkäterna skulle göras
inom Storstockholm. Detta val innebär således att resultaten från vår enkät inte kan ses som en
måttstock på vad eleverna tycker runt om i Sverige utan indikerar endast vad gymnasieelever i
Storstockholms upptagningsområde har för uppfattningar och upplevelser kring skolans förmåga
att skapa en lust att lära.
För att undvika för stora avvikelser i resultaten som kanske beror på en specifik skola eller ett
specifikt program bestämde vi att försöka finna ett så neutralt urval som möjligt. Vi valde därför
att rikta undersökningen till elever som läste ett samhällsprogram eller ett naturvetarprogram,
två breda utbildningsprogram i den svenska gymnasieskolan. Därefter användes sajten
6
valjaskola.se där vi inom Stockholms kommun kunde välja ut skolor som erbjöd de valda
7
programinriktningarna och sedan sortera dessa utefter genomsnittligt betygspoäng. Utifrån
denna lista togs sedan medianvärdet ut och fem skolor (på båda programmen) över och under
detta värde identifierades. Dessa skolor kontaktades sedan via mail med en förfrågan att ställa
upp i studien.
Då ingen av de kontaktade skolorna hade tid eller svarade på vår inbjudan gjordes en ny gallring
och ytterligare 10 skolor kontaktades. Även denna gång uteblev de positiva svaren och de flesta
skolorna menade att de hade tidsbrist eller inte tog in utomstående personer som ville göra
enkäter. Kraven på det specifika urvalet justerades och vi valde att kontakta ytterligare sex skolor
som hade elever i årskurs två. Tre av skolorna valde att tacka ja. Dessa skolor var Ross Tensta
Gymnasium, Stockholm Science and Innovation School samt Fredrika Bremergymnasierna. De två
första tillhör Stockholms stad medan den senare tillhör Haninge kommun.
1.6 Bortfallsanalys
Då målgruppen för enkäten var bestämd från början och enkäterna besvarades av eleverna på
plats i klassrummet har bortfallet varit extremt lågt. Av totalt 109 inkomna enkäter valde vi
enbart att ta bort en enkät utefter bedömningar att eleven inte hade svarat seriöst på enkäten.
På de enskilda frågorna har vi haft ett bortfall på 1 till 5 % vilket bör uppfattas som väldigt bra. En
av frågorna sticker dock ut med en svarsfrekvens på 78 %, vilket är en fråga där eleverna själva
får komma med förslag på hur den svenska skolan ska förbättras i form av ett öppet
svarsalternativ.
6
En webbsida från Skolverket som tillåter använder att jämföra resultat mellan olika skolor, program osv.
www.valjaskola.se (Hämtad 2015-04-20).
7
Visar genomsnittligt betygspoäng för elever med examen och studiebevis.
6
Vad tycker eleven?
1.7 Vilka har svarat?
Totalt besvarades enkäten av 108 elever, varav 56 identifierade sig som killar, 51 som tjejer samt
en som inte ville identifiera sig enligt ett kön. Enkäten besvarades av totalt 5 klasser: Två
samhällsklasser, två teknikklasser och en naturklass. Enkäterna besvarades på plats i skolorna där
vi först höll en kort presentation om vår studie och där eleverna sedan fick besvara enkäten via
webben eller manuellt på papper.
I vår studie har vi i vissa fall valt att diskutera resultatet för en enskild skola. För att inte peka ut
någon av skolorna kommer de kallas skola 1, skola 2 och skola 3.
Vi är medvetna om att 108 enkätsvar från tre olika skolor i Storstockholm skolor inte kommer ge
en fullständig bild av den svenska skolan, men de kan ge en indikation om vad svenska
gymnasieelever har för uppfattningar och upplevelser kring skolans förmåga att skapa en lust att
lära samt medverka till en debatt om eventuella förbättringsområden i den svenska skolan.
1.8 Disposition
Rapporten består av fyra kapitel. Detta inledande kapitel är följt av kapitel 2 som belyser
resultatet av förstudien för att sedan i kapitel 3 redovisa resultatet av enkäten utefter vår
analysmodell. Här görs även en viss reflektion och analys. I rapportens sista del, kapital 4,
analyseras och diskuteras studiens viktigaste slutsatser. Slutligen gör vi ett medskick till berörda
aktörer inom skolområdet, som vi hoppas kunna vara ett bidrag till fortsatt diskussion och
förändring.
7
Vad tycker eleven?
2
Elevers lust att lära – översikt av tidigare
studier och forskning
I detta kapitel presenteras resultatet av förstudien. Här sammanfattas kort vad andra studier har
kommit fram till vad gäller svenska skolelevers inställningar och attityder. Kapitlet tar också upp
forskning om motivation, kunskapssyn och elevinflytande i skolan samt rapporter om hur
jämställdheten ser ut i den svenska skolan.
2.1 Elevers generella uppfattning om den svenska skolan
och lusten att lära
Nationella enkätundersökningar från både Skolverket och SKL visar att de allra flesta eleverna i
8
Sverige är mycket nöjda med skolan och undervisningen. Framförallt i frågor som upplevd
trygghet i skolan, betygsbedömning, trivsel mellan elever och mellan elever och lärare ges goda
omdömen när eleverna får tycka till. De positiva omdömena är allra tydligast i den tidigare delen
9 10
av grundskolan för att sedan sjunka ju äldre eleverna blir. Att de positiva upplevelserna av den
svenska skolan sjunker i den senare delen av grundskolan och i gymnasiet kan ha många
förklaringar. Detta kan exempelvis förklaras av att det händer väldigt mycket utvecklingsmässigt
och socialt efter det att eleverna lämnat den tidigare delen av grundskolan. Det kan också bero
på skolans brister i likvärdighet, öppenhet, brister i pedagogiken eller vilken syn lärarna har på
11
elevers förmåga att prestera.
Att belysa elevernas syn på skolan är viktigt ur ett demokratiskt perspektiv, men det är också en
möjlighet för beslutsfattare att få bättre kännedom om brister i det svenska skolsystemet. Även
om de allra flesta eleverna i Sverige är mycket nöjda med skolan och undervisningen går det att
konstatera att det finns ett område som sticker ut och är lågt oavsett vilken stadium av skolan du
befinner dig inom. Detta område är elevers lust att lära i skolan.
I SKLs nationella enkätundersökning Elevernas syn på skolan, en enkätundersökning som har
genomförts i fyra år där drygt 100 00 elever i årskurs fem och åtta har deltagit, får frågan om
elevernas lust att lära i den svenska skolan ett anmärkningsvärt lågt betyg. Över hälften av de
svarande upplever att frågan ”Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer”
stämmer ganska dåligt eller inte stämmer alls. Denna tendens är märkbar redan i mellanstadiet
men växer sig ännu starkare hos eleverna på högstadiet. Ingen annan fråga i SKLs undersökning
12
får så låga resultat som lusten att lära.
Detta resultat återfinns även i Skolverket enkätundersökning Attityder till skolan som utkommer
vart tredje år. Här uppger bara drygt hälften av eleverna i gymnasieskolan att skolan ger dem lust
13
att lära. Skolverkets undersökning visar också att lusten att lära är högre hos tjejer än hos killar.
2.2 Forskning om motivation
Varför är det viktigt att undersöka elevernas lust till att lära? Enligt ett flertal undersökningar är
detta viktigt då det visat sig att elevers motivation och intresse har en avgörande roll för hur väl
14
de presterar i ett ämne. Bristande motivation och intresse skulle således kunna vara en av
förklaringarna till de fallande svenska resultaten i de senaste PISA-undersökningarna.
8
I SKLs enkät Elevernas syn på skolan svarar 92 % av eleverna i årskurs fem och årskurs åtta att de känner sig
trygga i skolan. I Skolverkets undersökning Attityder till Skolan 2012 uppger drygt 80 % av eleverna på
grundläggande och gymnasial nivå att de känner sig trygga.
9
SKL. Elevernas syn på skolan – SKL:s elevenkät läsår 2013-2014. Stockholm: SKL, 2014.
10
Skolverket. Attityder till skolan 2012. Stockholm: Skolverket, 2013.
11
Båvner, Bodil; utredare vid SKLs avdelning för utbildning och arbetsmarknad. Intervju 2015-04-22.
12
SKL. Elevernas syn på skolan – SKL:s elevenkät läsår 2013-2014. Stockholm: SKL, 2014.
13
Skolverket. Attityder till skolan 2012. Stockholm: Skolverket, 2013.
14
SKL. Öppna jämförelser – Grundskola 2013: 31. Stockholm: SKL, 2013.
8
Vad tycker eleven?
Skolverkets undersökning Attityder till skolan visar bland annat hur inställning och intresse
återspeglar sig i betygsstatistiken. Skolverket kan exempelvis konstatera att den största
skillnaden i betyg till tjejernas fördel fanns inom ämnena svenska och bild, vilket är två ämnen
som fler tjejer än killar tycker är intressanta och spännande. Det omvända kan ses inom ämnena
15
idrott och hälsa, matematik och fysik. I Skolverkets analys av PISA 2000 framkommer att en
16
positiv inställning till lärande är av central betydelse för att eleverna ska prestera bra i skolan.
Hur definieras motivation?
Forskning visar att motivation inte bör ses som en individuell egenskap eller något som beror på
den enskilde eleven. Istället bör motivation betraktas som något som skapas i ett socialt samspel
17
och förändras beroende på sammanhang, i specifika händelser eller av känslor. Motivation
handlar inte heller om en individuell aktivitet där eleverna passivt tar till sig information och
kunskap utan det handlar istället om ett kommunicerande deltagande mellan eleven och
18
läraren. Aktuell forskning trycker även på det faktum att begåvning och elevers förmåga att ta
till sig kunskap inte är något medfött eller statiskt utan en inlärningsprocess som är
19
utvecklingsbar och som läraren kan påverka genom sin undervisning.
Enligt Håkansson och Sundberg förstärks elevers lust att lära om läraren tydligt kommunicerar
sina förväntningar och framför konstruktiva råd gällande elevens utveckling i skolan, om det finns
ett positivt och uppmuntrande klimat och om läraren anpassar undervisningen utefter elevernas
20
olika behov.
En annan viktigt faktor är att undervisningen måste anpassas och förklaras utifrån elevernas egna
erfarenheter och att uppgifterna känns realistiska. Dessutom menar forskare att det måste finnas
ett tillåtande klimat där eleverna inte är rädda för att misslyckas och att eleverna inte enbart får
uppmärksamhet och beröm vid positivt resultat utan likväl vid ansträngning. Även
klasskamraterna kan påverka motivationen till skolarbetet. Är engagemanget för skolan högt i
den grupp en elev ingår i eller söker sig till, ökar också möjligheterna för en större lärolust och
21
22
tvärtom. Detta mönster är tydligare hos tjejer än hos killar.
2.3 Kunskapssyn och lärandet
En studie av Ivar Bråten et al. visar att elevens syn på kunskap påverkar deras prestation i skolan.
Enligt studien klarade sig elever som uppfattade kunskap som någonting som kan styrkas genom
att jämföra flera källor (komplex kunskapssyn) bättre än de elever som uppfattade kunskap som
någonting som kan styrkas genom att man personligen uppfattar den som sann (enklare
kunskapssyn). Studien visade även att elevernas tro på huruvida de skulle klara av en uppgift
hade en inverkan på om de faktiskt klarade av den eller inte; de elever som trodde att de skulle
klara av en uppgift gjorde också det i större utsträckning. Enligt Bråten et al. är också tron på att
23
klara av en uppgift i stor utsträckning kopplad till den komplexa kunskapssynen.
15
SOU 2010:99. Delegationen för jämställdhet i skolan. Tjejer, killar, individer – om betydelsen av jämställdhet för
kunskap och utveckling i skolan. Stockholm: Fritze .
16
Skolverket. Att lära för livet: elevers inställning till lärande – resultat från PISA 2000. Stockholm: Skolverket,
2004.
17
Perry, N.E., Turner, J.C., Meyer, D.K. Classrooms as contexts for motivating learning. I Handbook of educational
psychology 2.ed. Mahwah, N.J: Erlbaum, cop, 2006.
18
Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell
belysning. Stockholm: Natur och kultur, 2012.
19
Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Stockholm: Skolverket, 2012.
20
Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell
belysning. Stockholm: Natur och kultur, 2012.
21
Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Stockholm: Skolverket, 2012.
22
Määttä, S., Stattin, H. & Nurmi, J.E. Achievement strategies in peer groups and adolescents’ school adjustment
and normbreaking behavior. I Scandinavian Journal of Psychology, 47, 273–280. 2006.
23
Bråten et. al. Modeling relations between students’ justification for knowing beliefs in science, motivation for
understanding what they read in science, and science achievement. I International journal on educational
research, 66, 1-12. 2014.
9
Vad tycker eleven?
Även andra dimensioner av synen på kunskap kan påverka elevens prestation och utveckling i
skolan. En studie av Carol Dweck och David Scott Yeager från 2012 visar på att de elever som
utgår från att intelligens och personlighet kan utvecklas i längden både presterar och mår bättre i
skolmiljön än de elever som ser intelligens och personlighet som någonting beständigt. Detta
beror enligt Dweck och Yeager på att de elever som utgår från att intelligens och personlighet är
föränderligt kommer att anstränga sig för att förbättras och utvecklas medan de elever som ser
det som något beständigt mest kommer anstränga sig för att hålla upp fasaden och inte verka
dumma. Enligt Dweck och Yeager är det ansträngningen som i längden leder till att elevernas
24
resultat förbättras.
2.4 Bedömning och feedback
Enligt skolverkets tillfrågade experter är det viktigt att lärarna skiljer på person och prestation vid
bedömning av eleverna. Detta är viktigt för att eleverna inte ska känna att deras prestationer
endast handlar om deras urspungliga förmåga och begåvning och de därför inte kan påverka
nivån på sina prestationer. Dessutom är det viktigt att bedömningen resulterar i att eleverna får
feedback på vad de gör medan de fortfarande har möjlighet att påverka sina
25
studieprestationer.
Den feedback som eleverna får bör dessutom vara tydlig och utformad så att den enskilda eleven
på ett konkret plan kan förstå vad det är de behöver förbättra. Ofta är en anledning till att
eleverna inte använder sig av den feedback de får av läraren att de inte förstått vad det innebär
26
att till exempel ”fördjupa sina resonemang”.
2.5 Elevinflytande
Enligt tidigare studier blir elever som får inflytande över undervisningen i skolan ofta mer
engagerade, tar mer ansvar och lär sig dessutom mer. Trots detta behöver elevinflytande inte
alltid vara någonting positivt då det finns en rad andra parametrar, hänförliga till elevinflytande,
som påverkar undervisningen i en negativ riktning. Ett exempel på detta är när eleverna själva får
välja vilka uppgifter de ska lösa. Risken är då stor att eleverna väljer de enklare uppgifterna för
27
att snabbt bli färdiga istället för att välja de uppgifter som skulle hjälpa dem att utvecklas.
När besluten istället ligger på gruppnivå kommer alla elever i klassen begränsas av det beslut som
tas gemensamt. Det finns då en stor risk att de elever som hörs mest eller bäst kommunicerar
28
med läraren är de enda som får reellt inflytande över undervisningen.
Tidigare forskning visar även att det är ovanligt att eleverna får påverka ämnesinnehåll och
undervisningsform i skolan. Dessutom har man under senare år sett en maktförskjutning i den
svenska gymnasieskolan där makten förflyttats från eleverna till staten genom bland annat en
starkare central kontroll av skolans utformning och innehåll. Även kursplanerna har fått ett mer
29
specificerat innehåll och antalet valbara kurser har minskat i antal.
24
Yeager, David Scott och Dweck, Carol. Mindsets That Promote Resilience: When Students Believe That Personal
Characteristics Can Be Developed. I Educational Psychologist, 47, 302-314. 2012.
25
Skolverket. Hur upplever elever betyg och bedömning? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-upplever-elever-betyg-ochbedomning-1.195596 (Hämtad 2015-05-12).
26
Skolverket. Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid. 2015.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/elevaktiv-bedomning-framjarlarandet-och-frigor-tid-1.233344 (Hämtad 2015-05-12).
27
Skolverket. Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/vilka-mojligheter-och-riskerfinns-med-elevinflytande-1.195587 (Hämtad 2015-05-12).
28
Ibid
29
Skolverket. Hur ser elevernas inflytande ut i praktiken? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-ser-elevers-inflytande-ut-ipraktiken-1.195590 (2015-05-12).
10
Vad tycker eleven?
2.6 Jämställdhet i skolan
En annan ständigt aktuell fråga som diskuteras i skolan är jämställdhet. Stora skillnader mellan
tjejer och killar går att observera i ett flertal undersökningsområden som t ex betyg, kränkningar,
val av program och roller i klassrummet. Generellt har tjejer 10 % bättre betyg än killar och
betydligt fler killar än tjejer lämnar skolan utan fullständiga betyg. Skillnaden i betyg mellan
könen har i stort sett varit konstant sedan slutet av 1980-talet. Könsskillnaden i betyg är dock
inget som är unikt för Sverige utan detta förekommer inom ett stort antal länder inom OECD.
Könsskillnaden i betyg är dessutom konstant oavsett elevernas socioekonomiska bakgrund. Tjejer
presterar också bättre än killar på de nationella proven i svenska och engelska. Däremot är
resultaten likvärdiga vad gäller matematik i de nationella proven. Förutom betygsskillnaderna
märks också stora skillnader i hur eleverna upplever sin vardag i skolan. Tjejer känner sig mer
utsatta för kränkningar och får ofta rollen som ordningsskapare, medan killarna pratar mer på
30
lektionerna och får mer uppmärksamhet av lärarna.
30
Skolverket. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Rapport 287. Stockholm: Skolverket, 2006.
11
Vad tycker eleven?
3
Resultat och analys
I detta kapitel presenteras resultaten av den genomförda enkätstudien med syfte att identifiera
möjliga förbättringsområden i den svenska skolan.
Resultatet delas upp utefter våra fyra analysområden: Kultur, pedagogik, läromiljö samt
läroplan/styrdokument. Inom dessa områden har totalt 22 frågor ställts, där elevernas generella
uppfattning samt analys av nuläget har undersökts. I detta kapitel presenteras endast resultatet
från 17 frågor. Resultaten från de resterande fem frågorna finns redovisade som diagram i bilaga
2.
I det generella läget har eleverna fått besvara hur viktigt påståendet bedöms vara där 1 = Inte
viktigt och 5 = Mycket viktigt. I nulägesanalysen fick eleverna besvara samma frågor men i vilken
utsträckning dessa stämde överens i just deras skola. Här var 1 = I mycket låg utsträckning och 5 =
I mycket hög utsträckning.
I diagrammen nedan presenteras den generella uppfattningen om hur viktigt något är med
mörkblå färg och nuläget med gul färg.
3.1 Kultur - Underliggande antagande och normer
Lite uppmuntran för ansträngning
I de svar som samlats in kan vi konstatera att eleverna uppskattar att värdet av uppmuntran då
man ansträngt sig, i stort sett, är lika stort som värdet av uppmuntran då man presterat bra
(medelvärde 4,15 respektive 4,19). Detta tyder på att eleverna inte gör allt för stor skillnad på när
de får uppmuntran, utan istället uppfattar att uppmuntran som sådan är viktigt. Dock är det en
större skillnad mellan hur mycket uppmuntran eleverna uppfattar att de faktiskt får för
ansträngning och för prestation (medelvärde 2,73 respektive 3,12). Här verkar eleverna uppleva
att de får mer uppmuntran vid prestation än vid ansträngning, något som är anmärkningsvärt då
eleverna värderar att det är lika viktigt med uppmuntran i de två olika situationerna. Detta är
även intressant i ljuset av tidigare forskning, då denna visat på vikten av att uppmuntra
ansträngning för att eleverna skall få goda studieresultat på lång sikt. Vi kan baserat på denna
data även konstatera att skillnaden mellan önskad uppmuntran och upplevd uppmuntran är stor,
1,32 för uppmuntran vid ansträngning respektive 1,07 för uppmuntran vid prestation.
12
Vad tycker eleven?
Positivt om eleven tycker att det är okej att göra fel
Tidigare forskning poängterar betydelsen av ett tillåtande klimat i klassrummet där eleverna
känner att det är ok att misslyckas eller göra fel. Finns inte denna tillåtande miljö finns det en stor
risk att eleverna känner sig ”dumma” när något går fel och undviker sedan en liknande uppgift
för att de inte tror att de kommer klara av det. I dessa fall är inte bara en tillåtande miljö
avgörande, utan även att lärarna kan byta strategi och presentera uppgifter och lösningar på ett
31
annat sätt som passar den enskilda eleven.
Tittar vi på resultaten från denna fråga ser vi att eleverna uppfattar att det inte är lika tillåtet att
göra fel under lektionerna som de önskar att det skulle vara (3,22 respektive 3,91 i medelvärde).
Detta skiljer sig dessutom på ett intressant sätt mellan könen; båda killar och tjejer uppskattar att
det är lika viktigt att det är okej att göra fel under lektionerna, men tjejerna upplever i mindre
32
utsträckning än pojkarna att det är okej att faktiskt göra fel under lektionerna . Vad detta beror
är svårt att säga baserat på den undersökning vi nu gjort, men det är likväl någonting som är
viktigt att vara medveten om. Vi kan även konstatera att det finns en positiv korrelation mellan
31
Yeager, David Scott och Dweck, Carol. Mindsets That Promote Resilience: When Students Believe That Personal
Characteristics Can Be Developed. I Educational Psychologist, 47, 302-314. 2012.
32
Se Bilaga 2, tabell 1
13
Vad tycker eleven?
33
höga betyg och uppfattningen att det i hög utsträckning är tillåtet att göra fel i klassrummet.
Dessutom finns det en positiv korrelation mellan höga betyg och att eleven tycker att det är
3435
viktigt att man får göra fel i klassrummet.
Detta resultat gör att det blir ännu viktigare att vi är
medvetna om att tjejer i lägre utsträckning än killar uppfattar att det är okej att göra fel under
lektionerna, eftersom detta skulle kunna ha en negativ inverkan på deras kunskapsnivå (antaget
att betyg och kunskapsnivå är korrelerade).
3.2 Pedagogik - Hur undervisningen bedrivs
Liten variation av undervisningen
En av de största skillnaderna i denna undersökning finner vi i glappet mellan elevernas önskade
nivå av variation i undervisningen (medelvärde 4,28) och hur mycket eleverna uppfattar att
undervisningen varieras i dagsläget (medelvärde 2,88). Detta är således en skillnad i uppfattat
läge och önskat läge med hela 1,4. Vilken påverkan detta stora glapp har på elevernas lust att lära
kan vi inte uttala oss om baserat på den undersökning vi gjort. Dock kan vi, baserat på de
djupintervjuer vi gjort, anta att bristen på variation gör att skoluppgifterna känns standardiserade
och således minskar elevernas engagemang i undervisningen.
Det är dessutom intressant att se hur resultaten i denna fråga skiljer sig åt mellan de tillfrågade
skolorna. Vid den skola där eleverna upplever att variationen av undervisningen är viktigast
upplever också eleverna att variationen av undervisningen är som minst, medan eleverna vid den
skola där eleverna upplever att variation av undervisningen är minst viktigt också upplever att de
36
i högre grad har en varierad undervisning än eleverna vid de andra skolorna .
33
En 5% signifikansnivå
En 1% signifikansnivå
35
Se Bilaga 2, tabell 2
36
Se bilaga 2, tabell 3
34
14
Vad tycker eleven?
Eleverna får inte tillräckligt bra svar
Att lärarna kan svara på elevens frågor är det som eleverna uppfattar som näst viktigast av de
faktorer som vi täckt in i denna undersökning (4,60 på en femgradig skala). Således är det ur ett
elevperspektiv kritiskt att medelvärdet av hur väl eleverna uppfattar att deras lärare kan svara på
deras frågor bara uppnår 3,66. Med tanke på hur högt eleverna har värderat denna fråga och den
stora skillnaden mellan det önskade och det upplevda läget, måste det vara av intresse för
berörda aktörer inom skolområdet att utreda hur glappet ska kunna minskas.
Det är inte bra när eleverna känner att de inte får svar på de frågor de har eftersom detta
försämrar deras chanser att lära sig det de ska. Det finns även en risk att eleven slutar att ställa
frågor om de gång på gång upplever att de ändå inte får några bra svar på sina frågor.
15
Vad tycker eleven?
Eleverna saknar engagemang från lärarna
Den allra viktigaste parametern för att skapa lust att lära är, enligt eleverna i vår undersökning,
lärarens engagemang (medelvärde 4,66). Hela 75 % av respondenterna har svarat att de tycker
att lärarens engagemang är mycket viktigt för deras lust att lära. Däremot verkar eleverna inte
tycka att deras lärare är allt för engagerade då medelvärdet av det uppfattade
lärarengagemanget endast är 3,49. Det är anmärkningsvärt att det är så pass stor differens
mellan önskad och uppfattad nivå som 1,16 på den parameter som av eleverna uppfattas som
viktigast.
Engagerade lärare var också det allra vanligaste svaret, en dryg sjättedel av de svarande, när
eleverna själva fick komma med förslag på hur skolan kan förbättras.
Kopplingen till vardagen & tidigare erfarenheter är låg
I kontrast till den tidigare forskning vi tagit del av uppfattar eleverna i vår undersökning inte att
undervisningens koppling till deras tidigare erfarenheter och deras vardag är särskilt viktig.
Medelvärdet av elevernas uppfattade vikt av koppling till tidigare erfarenheter och den egna
vardagen är endast 3,77. Dock uppfattar eleverna att den faktiska kopplingen till deras tidigare
erfarenheter är ännu lägre 2,41. Majoriteten av eleverna har alltså svarat att utbildningen i
ganska låg eller i låg utsträckning är kopplad till deras tidigare erfarenheter vilket måste ses som
ett underbetyg.
16
Vad tycker eleven?
Viktigt att få feedback
När det kommer till att få tydlig feedback på sitt arbete så uppfattas även det som viktigt av
eleverna (medelvärde 4,51). Ca 69 % av de svarande anser att det är mycket viktigt. Däremot
uppfattar inte eleverna att de får särskilt tydlig feedback på sitt arbete, medelvärdet är endast
3,10. Nyckeln till att eleverna skall kunna förbättra sina prestationer är att de får feedback som
de kan ta till sig på det arbete de genomfört. Som vi tidigare tagit upp har forskning visat att den
vanligaste anledningen till att eleverna inte tar åt sig den feedback de faktiskt får är att den inte
har varit tillräckligt tydlig. Således visar våra resultat på ett viktigt problem; eleverna får inte den
feedback de behöver för att kunna förbättra sina resultat.
Eleverna har någon att prata och diskutera med
Eleverna i vår undersökning uppskattar att en av de parametrar som skolan lyckats bäst med är
att se till att de har en mentor/lärare eller pedagog som de kan prata och diskutera med
(medelvärde 3,74). Trots detta finns det fortfarande ett visst glapp mellan i vilken utsträckning
eleverna önskar att de hade detta (4,42) och hur det ser ut i deras skola i dagsläget.
17
Vad tycker eleven?
3.3 Läromiljö - Den sociala, psykosociala och fysiska miljön
Viktigt att få fördjupa sig
Framträdande i de intervjuer som gjordes i studiens förstudiefas var en stor önskan om att kunna
få fördjupa sig i de ämnen som intresserar en mest. I enkäten ställdes således en fråga om denna
möjlighet.
Resultatet av enkätundersökningen pekar framförallt på två saker. För det första bekräftar
resultatet den spaning som uppdagades under förstudien, det vill säga att möjligheten att få lära
sig mer om det eleverna tycker mest om uppfattas som viktigt. För det andra visar det på en stor
skillnad mellan det önskade läget och uppfattningen av hur det faktiskt ser ut i klassrummet idag
(medelvärde 4,11 respektive 2,66). Med andra ord finns det en önskan hos de elever vi har frågat
om att kunna få stanna upp och lära sig mer om sina favoritämnen, men de upplever att denna
möjlighet inte finns i tillräckligt hög utsträckning.
18
Vad tycker eleven?
Tillräcklig tillgång till dator och annan teknik i skolan
En av de frågor som stack ut allra mest i denna studie var frågan om tillgången till datorer och
teknik i skolarbetet. Denna fråga och frågan om trygghet var de enda frågorna där upplevelsen av
ens egen skola hade ett högre värde än det önskade värdet.
Intervjuerna i förstudien visade på att datorer och digitala hjälpmedel i undervisningen är
uppskattat och har blivit mer vanligt på sistone, men att utnyttjande av teknik i undervisningen
också är starkt beroende av vilka lärare det är som undervisar. Vissa lärare är snabbare och
bättre på utnyttja datorer och datorprogram i sin undervisning, medan andra ännu inte har
implementerat detta. Vad gäller resultaten i vår enkätundersökning framgår det att
uppfattningen av den egna skolans tillgång till datorer och annan teknik för skolarbetet är större
än betydelsen av densamma (medelvärde 3,99 respektive 4,23).
Eleverna känner sig trygga
Likt föregående fråga ser vi att skolan lyckats på detta område då upplevelsen av trygghet uppnår
den önskvärda nivån av trygghet.
Rapporter från bland annat SKL har visat att de flesta eleverna i Sverige känner sig trygga i skolan
37
och vår undersökning bekräftar således denna bild. Enligt Skolverkets rapport Könsskillnader i
måluppfyllelse och utbildningsval går det också att konstatera att elevens könstillhörighet
påverkar bemötande och trygghet i skolan. Enligt Skolverkets rapport är det t ex betydligt
38
vanligare att tjejer känner sig mer utsatta för kränkningar i skolan än vad killar gör. Vid en
analys av vår enkätundersökning kan vi konstatera att det är viktigare för tjejer än killar med
trygghet i skolan, däremot känner sig de svarande tjejerna sig mer trygga än vad killarna gör
39
(medelvärde 4,40 respektive 4,18).
37
SKL. Elevernas syn på skolan – SKL:s elevenkät läsår 2013-2014. Stockholm: SKL, 2015.
Skolverket. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Rapport 287. Stockholm: Skolverket, 2006.
39
Se Bilaga 2, tabell 4
38
19
Vad tycker eleven?
Inte tillräckligt lugnt i klassrummmet
Resultaten från denna fråga indikerar att de svarande eleverna tycker att lugn och ro i
klassrummet är viktigt. Den upplevda situationen i klassrummet är dock en annan. När frågan
ställs utifrån elevens upplevda situation idag är värdet betydligt lägre (medelvärde 3,94
respektive 2,73). Skillnaden mellan det önskade och upplevda är så pass stor som 1,21 vilket
indikerar att skolan måste förbättra arbetsmiljön för eleverna.
3.4 Läroplan/Styrdokument - Vad som styr utbildningen
Förståelsen av kursmålen och betygskriterierna är låg
En viktig faktor i elevernas vardag är att de faktiskt förstår de uppsatta kursmålen och
betygskriterierna. Det är de styrdokument som eleverna presenteras för vid varje ny kurs och
som talar om vad kursen innehåller och vad de förväntas lära sig under kursens gång. Både
förståelsen av kursmålen och betygskriterierna bedömdes av respondenterna som viktiga, men
eleverna upplevda endast i ganska hög utsträckning att de förstod dessa. Ett resultat som
indikerar att det kanske bör satsas mer på att förtydliga styrdokumenten eller förtydliga
presentation av dem för eleverna. Medelvärde för kursmål är 4,08 respektive 3,06. Medelvärde
för betygskriterier är 4,10 respektive 3,06.
20
Vad tycker eleven?
Eleverna vill förstå vad lärarna vill att de ska kunna
Tidigare forskning visar att en viktig förutsättning för att eleverna ska känna motivation och
40
lärolust är en bra kommunikation mellan eleven och läraren.
Resultatet av denna fråga visar att differensen mellan det önskade läget och det uppfattade läget
är stor. Av eleverna som svarat på enkäten är förståelsen av lärarens målsättning en av de
viktigaste frågorna för att det ska skapas en lust att lära hos eleverna (medelvärde 4,58).
Uppfattningen av hur det ser ut på skolan idag är dock betydligt lägre och får endast ett
medelvärd på 2,97.
Den stora skillnaden återspeglas också i enkätens slutdel där de svarande eleverna fick möjlighet
att fritt ge förslag på vad som kan göra den svenska skolan bättre. Här uttrycker drygt en tiondel
av de svarande att det behövs en bättre kommunikation mellan eleverna och läraren om vilka
förväntningar läraren har, vad som behövs för att klara en viss kurs få ett visst betyg etc.
40
Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och internationell
belysning. Stockholm: Natur och kultur, 2012.
21
Vad tycker eleven?
Viktigt att känna att man har inflytande
Tidigare forskning har som tidigare nämnts visat på tvetydiga resultat vad gäller elevinflytande. I
vår undersökning visade det sig att eleverna tycker det är viktigt med elevinflytande (medelvärde
3,90), men när den egna upplevelsen ska mätas blir betyget betydligt lägre (medelvärde 2,98).
Möjligheten till påverkan är också återkommande när eleverna får uttrycka sig fritt om vad som
behöver bli bättre i skolan. Ett par av kommentarerna handlar om att lärarna och skolan måste ta
större hänsyn till elevernas åsikter och behov. Det förekommer även kommentarer om att ett
sätt att låta eleverna komma till tals är att genomföra enkäter likt denna.
3.5 Elevernas förslag på förbättringsområden
I enkäten fick eleverna även en möjlighet att fritt ge förslag på förbättringsområden i den svenska
skolan. Av dem 108 eleverna som besvarade enkäten valde 85 att lämna sina synpunkter.
Sammanfattningsvis går det att konstatera att förslagen som lämnades var oerhört spridda och
täckte in många olika delar som högre lön för lärarna, mindre klasser, läxhjälp, satsningar på
studieteknik mm. Det allra vanligaste förslaget, som drygt var sjätte elev tog upp, var dock
behovet och betydelsen av engagerade lärare. Så här uttrycker sig t ex en av eleverna:
”Få fram fler lärare som är engagerade, villiga, människokännare och
tydliga i sina arbeten. Om läraren lyckas, lyckas eleverna.”
22
Vad tycker eleven?
Lärarens betydelse för elevens lust att lära i skolan är ett återkommande tema och konkretiseras
bland annat genom följande kommentar:
”Jag har lärare som kör min motivation i botten. I två ämnen känner jag att
jag inte vill och orkar mig lära mer då min lärare gör oss omotiverade. Detta
gäller för mina klasskamrater också. Få lärarna att motivera eleverna.”
Andra vanliga svar i undersökningen är att det måste finnas en tydlig kommunikation och
förståelse mellan eleverna och lärarna, mer varierad undervisning och fler möjligheter att kunna
påverka undervisningen.
Förutom ovanstående förslag lyftes även en del förslag som inte behandlades i vår
enkätundersökning. En dryg tiondel av de svarande anser exempelvis att mycket läxor i skolan
bidrar till mindre lärolust. Detta illustreras exempelvis av följande citat:
”Läxorna och allt man behöver göra hemma bidrar till att man tappar
studiemotivationen och får motsatt effekt- mindre läxor!”
Ett annat vanligt svar är även viljan att se en bättre kommunikation och planering mellan lärarna
för att undvika onödig stress för eleverna. Exempelvis efterfrågar de en bättre och mer
samordnad planering mellan lärarna för att inte så många prov och inlämningar ska hamna under
samma period. Ett par av de svarande nämner också behovet anpassa undervisningen utefter
individen.
”Jag tycker att man ska sluta se alla individer som ett kollektiv och inse att
alla inte lär sig på samma sätt och man måste se till att lektionerna varieras
så att alla har en chans att lära sig. Att alla skulle lära sig på samma sätt är
helt absurt och man måste se till att alla får samma möjligheter att
utvecklas tycker jag!”
23
Vad tycker eleven?
4
Avslutande diskussion och analys
I denna har studie har vi belyst utvalda aspekter i den svenska skolan från ett
underifrånperspektiv, där elevernas uppfattningar och upplevelser har fått stå i centrum. Till
skillnad från exempelvis PISA-undersökningen har inte elevernas prestationer och resultat i ett
par utvalda ämnen använts som underlag för en analys av hur den svenska skolan mår och vad
som behöver utvecklas. Istället har vi fokuserat på vad eleverna faktiskt tycker och tänker om vad
som får dem att vilja lära sig mer och vad som behövs för att de ska utvecklas i sina studier. Det
är utifrån deras synpunkter som vi har lyckats identifiera ett antal förbättringsområden som kan
bidra till en debatt om hur skolan bör utvecklas i framtiden.
4.1 Vad tycker eleverna?
I enkäten framträder det tydligt att det som eleverna anser vara allra viktigast i skolan inte är det
som skolan lyckats bäst med. Enligt våra respondenter är de tre viktigaste sakerna för att skolan
ska skapa en lust att lära:
1.
Att lärarna är engagerade
2.
Att lärarna kan svara på elevernas frågor
3.
Att eleverna förstår vad läraren vill att de ska kunna
Både av denna rankning och av de förslag och kommentarer som eleverna utryckte i
enkätundersökningen kan vi alltså konstatera att lärarens personliga egenskaper är mycket
viktiga för att eleverna ska känna sig motiverade och vilja lära sig mer i skolan. Som en av
eleverna uttryckte sig:
Lyckas läraren, lyckas eleverna.
Elevernas fri-svar i enkäten tyder på att vissa lärare kan köra deras motivation i botten, trots att
de i grunden tycker om ämnet som läraren undervisar i. Enligt vår undersökning verkar det inte
spela någon större roll vilka böcker som används i undervisningen eller om schemat har en bra
41
balans över dagen , så länge som läraren är engagerad och brinner för sitt ämne. Vi är medvetna
om att begreppet ”engagerad” är oerhört brett och kan tolkas på många olika sätt, men utifrån
de svar som inkommit under studiens gång handlar det framförallt om en lärare som är
intresserad av sitt ämne, som brinner för att lära ut, som kan interagera med eleverna och gör
undervisningen spännande. Generellt sett värderar eleverna i vår undersökning de faktorer som
rör pedagogik högst och detta är även märkbart i de fritextsvar som respondenterna har skrivit.
Detta tyder på att skolorna måste lägga stor vikt vid lärarnas personliga egenskaper vid
rekrytering och att lärarutbildningen måste ha ett stort fokus på pedagogiken.
En annan intressant iakttagelse är att lärarens engagemang, vilket rankas som viktigast av
eleverna, inte är en hygienfaktor utan en motivator. Det är alltså inte något av de egentligt
grundläggande behoven för att kunna lära sig saker som eleverna tycker är viktigast. De två
nästföljande faktorerna, att läraren kan svara på frågor och att eleven förstår vad läraren vill att
en ska kunna, är dock hygienfaktorer. Detta tyder på att lärarens roll som extern
motivationsskapare är mycket viktig i dagens skola; även om det traditionellt sett inte ingår i
lärarrollen.
41
Se diagram kring frågor om läromedel samt Paus och vila i bilaga 2 under ”frågor som inte behandlas i
rapporten”.
24
Vad tycker eleven?
I vår studie har vi också kunnat identifiera vilka områden som eleverna anser att skolan lyckas
bäst med:
1.
Att eleverna har tillgång till datorer och annan teknik i skolarbetet
2.
Att eleverna känner sig trygga i skolan
3.
Att eleverna har en bra mentor/lärare/pedagog som de kan prata och diskutera med
Som tidigare nämnts är det inte de faktorer som eleverna anser är allra viktigast för att det ska
skapa en lust att lära som skolan har lyckats bäst med. Istället ser vi att tillgång till datorer och
teknik i skolan har värderats högst följt av tryggheten i skolan. Inom båda dessa områden har
respondenterna i vår undersökning värderat att det nuvarande läget till och med är bättre än det
önskade läget. Utifrån dessa resultat bör skolan således känna sig oerhört nöjda och fortsätta det
pågående arbetet. På en tredje plats finner vi frågan om tillgången till en lärare/mentor/pedagog
som eleven kan prata och diskutera med. Detta resultat indikerar att lärarnas närvaro och
tillgänglighet är god och också uppskattas av eleverna.
Vidare har det även varit möjligt att utröna vilka områden i skolan som de största skillnaderna
mellan önskat och upplevt läge finns.
1.
Att eleverna förstår vad läraren vill att de ska kunna.
2.
Att eleverna får lära sig mer om det de tycker mest om
3.
Att lärarna uppmuntrar eleverna när de har ansträngt sig
Inom alla dessa tre områden är skillnaderna mellan önskat och upplevt läge stora och är
någonting som skolorna måste ta i beaktning och fundera på hur skillnaden ska kunna minskas. Vi
kan också, återigen, konstatera hur viktigt eleverna anser att lärarnas roll i skolan är. Utifrån
deras perspektiv ligger det största ansvaret på läraren för att en lust att lära ska skapas, något
som skolledningar, skolförvaltningar och berörda myndigheter bör ha som utgångspunkt när
skolan ska utvecklas.
4.2 Andra iakttagelser
Ett intressant resultat vi fann bland elevernas svar var bristen på uppmuntran. Eleverna upplevde
inte att de får uppmuntran i den utsträckning de önskade och när de faktiskt får uppmuntran är
det oftare för prestation än för ansträngning. Dessutom upplevde inte eleverna i vår
undersökning att de får tydlig feedback i den utsträckning som de behöver. Dessa två faktorer
kombinerat borde kunna leda till låg motivation hos eleverna om de inte får tillräckligt med
uppmuntran för sina ansträngningar och inte heller får förklarat för sig på ett tydligt sätt vad det
är de behöver förbättra.
I de svar vi fick från respondenterna kunde vi även se en positiv korrelation mellan uppfattningen
att det var okej att göra fel under lektionerna och höga betyg i matte och svenska. Detta är
intressant då detta skulle kunna innebära att elever som går in med inställningen att det är okej
att göra fel under lektionerna i större utsträckning lyckas i längden. Således skulle skolan, genom
att skapa ett klimat med högt i tak där det är okej att göra fel, kunna hjälpa sina elever att
förbättra sina resultat.
Den fråga som värderas allra lägst i det upplevda läget var frågan om undervisningen kopplades
till elevernas vardag och erfarenheter. Med medelvärdet 2,41 ansåg respondenterna att detta
skedde i låg utsträckning och bör därför ses som ett underbetyg för skolan, särskilt med tanke på
att forskningen lyfter upp denna fråga som betydelsefull i elevers motivationsskapande.
25
Vad tycker eleven?
4.3 Medskick till berörda aktörer

Lärarnas engagemang är mycket viktigt. Under studiens gång har det framkommit hur
otroligt viktiga lärarens personliga egenskaper är för att skapa en lust att lära hos
eleverna. Detta rör såväl lärarens syn på eleverna som ämnet de undervisar i, lärarens
kommunikativa förmågor och förmågan att förmedla sitt engagemang i ämnet och
elevernas studier.
En idé skulle därför vara att införa ytterligare moment i antagningen till
lärarutbildningen för att säkra lärarkvalitén. Detta skulle till exempel kunna vara en
intervju med diskussion kring bland annat kandidatens syn på undervisningen som sådan
och kommunikationen med eleverna.

Behovet av kompetensutveckling. Med tanke på att eleverna värderar lärarnas
engagemang och personliga egenskaper som allra viktigast är det oerhört viktigt att
lärarna ständigt utvecklas i sina roller. I studien tog vi bland annat upp forskning kring
uppmuntran i olika former och vår studie indikerade att prestationer fortfarande får mer
uppmärksamhet än ansträngning, trots att forskning likställer betydelsen av båda dessa
faktorer. En central uppgift för beslutsfattare blir därför att se till att lärare ständigt har
möjlighet till kompetensutveckling. Detta gäller både forskning och utveckling inom
pedagogik men likväl när det gäller nya teknologiska framsteg som kan användas för att
underlätta undervisningen. Det kan också handla om att skapa ökad grad av samarbete
mellan lärare för att interagera kring och inspireras av varandras undervisning.

Det måste vara okej att göra fel under lektionerna. Så väl resultaten i vår studie som
tidigare forskning har visat på vikten av att eleverna känner att det är okej att göra fel
under lektionerna. Ändå visar vår studie att eleverna inte uppfattar att det i någon
större utsträckning är okej att göra fel i dagsläget. Skolan behöver således jobba på att
skapa ett klimat där eleverna känner att de är i skolan för att lära sig, inte för att bevisa
vad de redan kan. Ett förslag på hur man kan göra detta är att se till att varje prov- och
testtillfälle också får vara ett lärotillfälle. Detta kan göras genom att man, efter att
proven är rättade, tillsammans går igenom de frågor som eleverna inte klart av och
förklarar hur de hade kunnat lösas.

Lyssna på eleverna. Som nämnts i rapporten var det oerhört svårt att få tag i skolor som
ville ställa upp i denna studie (som till stor del kan förklaras av skolornas pressade
schema i slutet av vårterminen). Väl på plats i skolorna var det dock inga problem att få
eleverna att besvara på enkäten eller komma med förslag på hur skolan ska förbättras.
Vi upplevde ett stort intresse från eleverna att få dela med sig av sina åsikter, vilket
också visade sig i enkäten där många elever har tagit sig tid att uttrycka sina tankar och
upplevelser. Genom att lyssna på eleverna blir det också mer och mer tydligt att det inte
finns några enkla eller allomfattande lösningar. Snarare indikerar vår undersökning
behovet av rikta ett större fokus på individerna, för att ta reda på vad varje enskild elev
behöver för att kunna utvecklas. Vi anser därför att den fortsatta debatten om skolans
utveckling måste ske i ett samspel mellan elever och berörda aktörer.
26
Vad tycker eleven?
Källförteckning
Bråten et. al. Modeling relations between students’ justification for knowing beliefs in science,
motivation for understanding what they read in science, and science achievement. I International
journal on educational research, 66, 1-12. 2014.
Båvner, Bodil; utredare vid SKLs avdelning för utbildning och arbetsmarknad. Intervju 2015-0422.
Håkansson, Jan, Sundberg, Daniel. Utmärkt undervisning – framgångsfaktorer i svensk och
internationell belysning. Stockholm: Natur och kultur, 2012.
Määttä, S., Stattin, H. & Nurmi, J.E. Achievement strategies in peer groups and adolescents’
school adjustment and norm breaking behavior. I Scandinavian Journal of Psychology, 47, 273–
280. 2006.
Perry, N.E., Turner, J.C., Meyer, D.K. Classrooms as contexts for motivating learning. I Handbook
of educational psychology 2.ed. Mahwah, N.J: Erlbaum, cop, 2006.
SKL. Öppna jämförelser – Grundskola 2013: 31. Stockholm: SKL, 2013.
SKL. Elevernas syn på skolan – SKL:s elevenkät läsår 2013-2014. Stockholm: SKL, 2014.
Skolverket. Att lära för livet: elevers inställning till lärande – resultat från PISA 2000. Stockholm:
Skolverket, 2004.
Skolverket. Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningsval. Rapport 287. Stockholm:
Skolverket, 2006.
Skolverket. Högpresterande elever, höga prestationer och undervisningen. Stockholm:
Skolverket, 2012.
Skolverket. PISA 2012. http://www.skolverket.se/statistik-och-utvardering/internationellastudier/pisa/kraftig-forsamring-i-pisa-1.167616 (Hämtad 2015-05-20).
Skolverket. Attityder till skolan 2012. Stockholm: Skolverket, 2013.
Skolverket. Vilka möjligheter och risker finns med elevinflytande? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/vilkamojligheter-och-risker-finns-med-elevinflytande-1.195587 (Hämtad 2015-05-12).
Skolverket. Hur ser elevernas inflytande ut i praktiken? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-serelevers-inflytande-ut-i-praktiken-1.195590 (2015-05-12).
27
Vad tycker eleven?
Skolverket. Hur upplever elever betyg och bedömning? 2013.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik/tema-elevperspektiv/hur-uppleverelever-betyg-och-bedomning-1.195596 (Hämtad 2015-05-12).
Skolverket. Välja skola – Öppen skolinformation. 2015.
http://valjaskola.se/servlet/Satellite?c=Page&cid=1374097577257&pagename=skolresultat%2FP
age%2FstartpageLayout (Hämtad 2015-04-20).
Skolverket. Elevaktiv bedömning främjar lärandet och frigör tid. 2015.
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/undervisning/elevaktivbedomning-framjar-larandet-och-frigor-tid-1.233344 (Hämtad 2015-05-12).
SOU 2010:99. Delegationen för jämställdhet i skolan. Tjejer, killar, individer – om betydelsen av
jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan. Stockholm: Fritze, 2010.
Yeager, David Scott och Dweck, Carol. Mindsets That Promote Resilience: When Students Believe
That Personal Characteristics Can Be Developed. I Educational Psychologist, 47, 302-314. 2012.
28
Vad tycker eleven?
Bilaga 1 – Enkätfrågor
Många tycker att resultaten i den svenska skolan är dåliga. För att skolan ska kunna bli bättre
måste eleverna känna att det är spännande och roligt att lära sig nya saker. Vi vill i denna enkät
veta vad du tycker behövs i skolan för att du ska vilja lära dig mer.
Välj bara ett svarsalternativ på varje fråga. Enkäten tar ca 10-15 min att besvara.
1.
Vilket år är du född?
2.
Kön?
3.
Vilken skola går du i?
4.
Vad går du på för program?
5.
Är den skola du går i ditt förstahandsval till gymnasiet?
6.
Varför går du i skolan?
7.
Tänker du fortsätta plugga inom 2-3 år efter att du tagit studenten?
8.
Ger skolan dig lust att lära dig mer?
(Stämmer helt och hållet, Stämmer ganska bra, Stämmer ganska dåligt, Stämmer inte
alls, Vet inte)
9.
Vad behövs i klassrummet för att det ska skapas en lust att lära hos dig?
(Svarsalternativ: Mycket viktigt, Viktigt, ganska viktigt, lite viktigt och Inte viktigt)
Att det är okej att göra fel på lektionerna.
Att det är lugn och ro i klassrummet.
Att jag får lära mig mer om det jag tycker mest om
Att lektionerna varieras
Att undervisningen kopplas till mina erfarenheter om min vardag
Att jag kan påverka undervisningen.
10. Vad behövs hos dina lärare för att det ska skapas en lust att lära hos dig?
(Svarsalternativ: Mycket viktigt, Viktigt, ganska viktigt, lite viktigt och Inte viktigt)
Att mina lärare ger mig tydlig feedback
Att jag har en bra mentor/lärare/pedagog som jag kan prata och diskutera med
Att mina lärare känns engagerade i de ämnen de undervisar i
29
Vad tycker eleven?
Att mina lärare kan svara på de frågor jag har
Att mina lärare uppmuntrar mig när jag presterat bra
Att mina lärare uppmuntrar mig när jag har ansträngt mig, även om jag inte lyckats så bra
Att jag förstår vad mina lärare vill att jag ska kunna
Att jag tillsammans med min mentor/lärare/pedagog satt upp individuella mål för vad jag ska lära
mig
11. Vad mer tycker du behövs för att det ska skapas en lust att lära hos dig?
(Svarsalternativ: Mycket viktigt, Viktigt, ganska viktigt, lite viktigt och Inte viktigt)
Att jag har tillräckligt med pauser mellan mina lektioner
Att jag förstår kursmålen
Att jag förstår betygskriterierna
Att jag känner mig trygg i skolan
Att klasskompisarna är motiverade
Att det finns tillgång till dator och annan teknik för mitt skolarbete
Att de böcker/datorprogram vi har är tydliga och lätta att förstå
Att de böcker/datorprogram vi använder känns aktuella/moderna
12. Hur tycker du att det ser ut i ditt klassrum idag?
(Svarsalternativ: I mycket hög utsträckning, I hög utsträckning, i ganska hög utsträckning, I ganska
låg utsträckning, I låg utsträckning)
Det är okej att göra fel på lektionerna
Det är lugn och ro i klassrummet
Jag får lära mig mer om det jag tycker mest om
Lektionerna varieras
Undervisningen är kopplad till mina erfarenheter och min vardag
Jag kan påverka undervisningen
13. Hur tycker du att dina lärare är?
(Svarsalternativ: I mycket hög utsträckning, I hög utsträckning, i ganska hög utsträckning, I
ganska låg utsträckning, I låg utsträckning)
Mina lärare ger mig tydlig feedback
Jag har en bra mentor/lärare/pedagog som jag kan prata och diskutera med
Mina lärare känns engagerade i de ämnen de undervisar i
Mina lärare kan svara på mina frågor
Mina lärare uppmuntrar mig när jag presterat bra
Mina lärare uppmuntrar mig när jag har ansträngt mig, även om jag inte lyckats så bra
Jag förstår vad min lärare vill att jag ska kunna
Jag kan med min mentor/lärare/pedagog sätta upp individuella mål för vad jag ska lära mig
14. Hur tycker du att det ser ut på din skola idag?
(Svarsalternativ: I mycket hög utsträckning, I hög utsträckning, i ganska hög utsträckning, I
ganska låg utsträckning, I låg utsträckning)
30
Vad tycker eleven?
Jag har tillräckligt med pauser mellan mina lektioner
Jag förstår kursmålen
Jag förstår betygskriterierna
Jag känner mig trygg i skolan
Mina klasskompisar är motiverade
Jag har tillgång till dator och annan teknik för mitt skolarbete
De böcker/datorprogram vi använder är aktuella/moderna
De böcker/datorprogram vi har är tydliga och lätta att förstå
15. Ge ett förslag till hur man kan göra den svenska skolan bättre?
16. Vad fick du för betyg i Svenska sist du avslutade en kurs?
17. Vad fick du för betyg i Matte sist du avslutade en kurs?
31
Vad tycker eleven?
Bilaga 2 – Tabeller och diagram
Tabell 1
9. Vad behövs i
klassrummet för
2. Kön? - Open-Ended Response
Man
att det ska
12. Hur tycker
skapas en lust
du att det ser ut
att lära hos dig?
i ditt klassrum
- Att det är okej
idag? - Det är
att göra fel på
okej att göra fel
lektionerna
på lektionerna
Mean
3,93
3,38
55
56
1,103
1,037
3,90
3,04
50
49
1,266
,841
Mean
3,91
3,22
N
105
105
1,178
,961
N
Std. Deviation
Kvinna
Mean
N
Std. Deviation
Total
Std. Deviation
32
Vad tycker eleven?
Tabell 2
9. Vad behövs
Sig. (2-tailed)
avslutade en kurs?
N
Sig. (2-tailed)
avslutande en kurs?
N
klassrummet för att det
Sig. (2-tailed)
ska skapas en lust att
N
skapas en lust
ut i ditt
klassrum
du för betyg i
du för betyg i
dig? - Att det
idag? - Det är
svenska sist
matematik sist
är okej att
okej att göra
du avslutade
du avslutande
göra fel på
fel på
en kurs?
en kurs?
lektionerna
1
,416
**
,416
**
lektionerna
,368
**
**
,000
,006
98
96
97
1
*
,238
97
98
96
*
1
,000
,020
96
96
*
,029
**
,238
,221
,020
98
,368
,275
,000
,000
Pearson Correlation
du att det ser
att lära hos
98
9. Vad behövs i
för att det ska
17. Vad fick
17. Vad fick du för betyg i Pearson Correlation
matematik sist du
12. Hur tycker
16. Vad fick
16. Vad fick du för betyg i Pearson Correlation
svenska sist du
i klassrummet
,290
**
,003
lära hos dig? - Att det är
okej att göra fel på
105
103
**
1
lektionerna
12. Hur tycker du att det
Pearson Correlation
ser ut i ditt klassrum
Sig. (2-tailed)
idag? - Det är okej att
N
göra fel på lektionerna
**. Correlation is significant at the 0.01 level (2-tailed).
*. Correlation is significant at the 0.05 level (2-tailed).
33
,275
**
,221
*
,290
,006
,029
,003
97
97
103
105
Vad tycker eleven?
Tabell 3
9. Vad behövs i
3. Vilken skola går du i? - Open-Ended Response
Skola 1
Mean
du att det ser ut
skapas en lust
i ditt klassrum
att lära hos dig?
idag? -
- Att lektionerna
Lektionerna
varieras
varieras
45
45
Std. Deviation
,693
,876
Mean
4,24
2,95
37
37
Std. Deviation
,796
1,290
Mean
4,00
3,00
22
22
Std. Deviation
,976
,976
Mean
4,28
2,88
N
104
104
Std. Deviation
,806
1,055
N
Total
att det ska
2,78
N
Skola 3
12. Hur tycker
4,44
N
Skola 2
klassrummet för
‘
34
Vad tycker eleven?
Tabell 4
11. Vad mer
tycker du
2. Kön? - Open-Ended Response
Man
behövs för att
14. Hur tycker
det ska skapas
du att det ser
en lust att lära
ut på din skola
hos dig? - Att
idag? - Jag
jag känner mig
känner mig
trygg i skolan
trygg i skolan
Mean
3,98
4,18
56
55
1,104
1,107
4,54
4,40
50
48
Std. Deviation
,734
,818
Mean
4,25
4,28
N
106
103
Std. Deviation
,984
,984
N
Std. Deviation
Kvinna
Mean
N
Total
35
Vad tycker eleven?
Frågor som inte behandlas i rapporten
36
Vad tycker eleven?
37