Nr 1 2009 - Svenska Narkotikapolisföreningen

SVENSKA
POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT
Nr 1/2009
TEMA Smuggling
Serbien – central narkotikaarena för Balkan
Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige
Eurojust – den europeiska enheten för rättsligt samarbete
Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien
INNEHÅLL
Svenska
NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENs
Tidskrift
ANSVARIG UTGIVARE:
Thomas H Ekman
CHEFREDAKTÖR:
Gunnar Hermansson
REDAKTIONSKOMMITTÉ:
Gunnar Hermansson (GH)
Jonas Hartelius (JH)
Heidi Joensuu (HJ)
Lennart Karlsson (LK)
Jessica Vikberg (JV)
ADRESS:
SNPF:s Tidning
Polismyndigheten i Västra Götaland
LKP – NarkR
Box 429
401 26 Göteborg
Telefon: 070-751 53 71
SNPF:s hemsida: www.snpf.org
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS
ANNONSAVDELNING:
c/o Mediahuset i Göteborg AB
Marieholmsgatan 10
415 02 Göteborg
Telefon: 031-707 59 55
Fax: 031-84 86 82
MEDLEMSKAP 150 KR PER ÅR
Ansökan om medlemskap inges till
styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen;
Box 429, 401 26 Göteborg
Tel: 0703-74 13 93. .
Ansökan via hemsidan www.snpf.org
Postgiro SNPF 63 73 06-2
Ordföranden har ordet ........................................................................ 2
Medlemsinfo och Redaktörens spalt ................................................... 3
Serbien – central narkotikaarena för Balkan ....................................... 6
Kosovo – Europas Colombia .............................................................. 10
Tema: Smuggling
Ny heroinrutt från Balkan i mitten av 1990-talet ..................... 12
Operation Tavlan ledde till stort amfetaminbeslag.................. 14
Operation Gränsland – dieselsmuggling i norra Sverige........ 18
Narkotikasmugglingen ökar enligt Tullverket.......................... 22
Amir Heidari har smugglat människor i 25 år ......................... 26
Katsmuggling – ett mångsidigt problem ................................. 30
Narkotikautredningen:
Strängare straff för GBL och anabola steroider ..................... 34
SKL upptäcker nya droger................................................................. 35
Projekt Klotter – Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige.. 38
Eurojust - den europeiska enheten för rättsligt samarbete ............... 42
Tre narkotikapoliser på resa i Sydost-Asien ...................................... 46
Notiser: Världen runt ....................................................................... 54
Landet runt .......................................................................... 55
Krönika: Harm Reduction – ett sidospår i kampen mot narkotika .... 58
Debatt: Förskrivning av heroin i Danmark - Artister och droger........ 59
Rättsrutan ......................................................................................... 61
Fängelsegäng i Kalifornien ............................................................... 64
Fenazepam och alprazolam – nutidens tunga knark ........................ 66
100 år av internationell narkotikakontroll .......................................... 69
Erfarenheter från USA i kampen mot organiserad brottslighet ......... 72
Boktips .............................................................................................. 76
Lösning och vinnare till Kryss 4-08 ................................................... 78
Stipendierutan ................................................................................... 78
Kryss 1-09 ......................................................................................... 80
TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY
Krinsp på spanings och narkotikaroteln i Helsingborg
Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet från eller via Kosovo ut i Europa.
D
et finns olika uppgifter om hur stor andel av heroinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan
40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien
så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer
via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på
DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande
svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen
på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha
fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter
ett par månader hemma kändes det ganska lagom att
summera intrycken därifrån.
ADRESSÄNDRING:
Använd gärna mailadressen [email protected]
org eller eller tel 0703-74 13 93.
Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo.
MANUSSTOPP:
4/4 2009.
Utgivning v. 23. Skicka in bidrag och
bilder i god tid före manusstopp till
[email protected]
Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in
och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades samtidigt processen för FN med att försöka bygga
upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga
upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från
absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja
och det är väl bara att konstatera att man har lång väg
kvar innan man kan påstå att man håller europeisk
standard.
Problemen som man brottas med är många och ett
av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla
är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya
polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som
också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och
en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro
i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen
och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca
800 euro.
Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och
eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska
intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och
Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus
Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main
Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har
ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne
har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus
ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, i Kosovo är de 26. Varenda liten by
har en liten polisstation så polistätheten är hög medan
kompetens och effektivitet är betydligt lägre.
På Organized Crime narkotikaenhet har man en
kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ chef och en sergeant som är delvis administrativ.
Därutöver är man två grupper med två utredare och en
sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser.
Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet
än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall
jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När
man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom
KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet
om detta men de har inte möjlighet att förändra det.
Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men
detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det
handlar fortfarande mest om marijuana som odlas
lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar
cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket
gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort
i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs.
mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av
exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar
komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och
det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande
smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om
man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480
kg kokain i Makedonien.
Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin
samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten
by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med
koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfarande okänt vilket land som var slutdestination.
Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom
de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de
har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även
om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen
bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder
koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas
till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet.
Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag
fick uppleva att man via internationellt samarbete
kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5
ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat
för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stoppades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte
transporten.
Det saknas idag en klar nationell strategi för narkotikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruksvård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland
framförallt de unga.
Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt
i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i
slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartblind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp.
Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig
också i deras domar. Under vintern fick man ett tips
om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo
och man agerade omedelbart och lyckades stoppa
en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom
innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade
gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas
stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer,
och det borde normalt ha gett mycket längre straff.
Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla
att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol
och genom att förse dem med information om smugglare och kontakter, ge dem chansen att stoppa narkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter
strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att
välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt
år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt
ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka
att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av
blommorna.
Q
Fängelsegäng
i Kalifornien
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department
of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han
har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och
har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican
Bay State Prison.
Växtdrogen kat är en färskvara och den
ökande smugglingen pågår dygnet runt.
Foto: Tullverket
L
iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser
och anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om
de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien.
På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”,
29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst
och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung.
California Department of Correction and Rehabilitation
(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård,
både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna.
Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av
de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på
olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna.
I november fanns 29 166 livstidsdömda interner.
Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning och 658 interner som väntade på dödsstraff
på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på
anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta
som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning det skall vara på den anstalt man skall placera
dem på.
PRODUKTION OCH TRYCK:
Åkessons Tryckeriaktiebolag
Box 148, 361 22 Emmaboda
Telefon. 0471-482 50
Mobiltelefoner, narkotika och våld
Problematiken med fängelsegäng började redan på
1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från
östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade
Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer och för att få bukt med problemen, bl.a.
i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på
anstalterna men även utanför, startades Special Service
Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med
utredning och underrättelser för California Department
of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter
är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500
Sidan 64
Sidan 10
Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland
hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans
soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå.
TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG
OMSLAGET:
ISSN 1101-6817
också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den
gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien
och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som
heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot
Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo.
Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara
till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man
vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen
fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i
Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det
har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot
Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. Det styrks också av de ärenden som vi
drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde
just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och
personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag
som är inblandade i smugglingen. Även när man skall
smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna
av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den
välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet
och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier enligt beställarens önskemål.
Kosovo
- Europas Colombia
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
mobiltelefoner i beslag fram till november månad.
Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in
via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa
kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på
fängelset.
För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att
tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar sig och har ett gemensamt namn, tecken eller
symbol. De skall sedan planera, organisera, hota,
finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt
eller tillsammans.
Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m.
Blood in – Blood out
I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form
av gängtillhörighet. Om man inte har det när man
hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör
ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen
till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd,
att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande.
Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande gängen på State Prisons i Kalifornien:
Northern Structure
Eller Nuestra Raza som
de också kallas, finns
sedan 1983 och förekommer främst på fängelser i norra Kalifornien.
NS har ca 345 medlemmar. Det finns 14 regler
att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära
i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid
börjat hugga ihjäl dem istället.
Black Guerilla
Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler
är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 1966 av George ”Dragon” Jacksson och James
”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat på anstalten av sin
advokat och tog gisslan
och krävde frigivandet av
andra BGF medlemmar.
Han dog under flyktförsök -71 och blev martyr
för rörelsen. För att gå
med i BGF måste man
döda (blood in). Enda
sättet att lämna BGF är
att själv dö (blood out).
Aryan Brotherhood
Ariska brödraskapet startade 1960 och har ca 130
medlemmar på anstalt i
Kalifornien. AR kallas
också ”the Brand”. Det
är ett fängelsegäng som
har verbala regler de följer. De rekryterar unga
interner. Deras symboler
är vikingar, treklövrar
etc. Även dessa använder
sig av blood in – blood
out på anstalten.
Nazi Lowriders
NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998.
Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och
har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60
medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera vita interners aktivitet
på fängelset
men går inte
ihop med det
Ariska brödraskapet. Nazi
Lowriders är
kända för att
vara offensiva
i sina våldshandlingar.
Mexican Maffia
Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på
olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens
första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i
13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är
flera löst sammansatta gäng. Deras
symbol är bl.a. en
svart hand tatuerad. De har en
fjärdedel av intäkterna för narkotikaförsäljningen på
anstalterna.
Nuestra Familia
NF har 63 medlemmar
på anstalter i Kalifornien.
Bildades 1966 och kontrollerar narkotikahanteringen på anstalter i norra
Kalifornien. De är i fejd
med Mexican Mafia. Det
finns både vita och svarta
medlemmar. Deras symbol är en sombrero med
en kniv igenom.
Texas syndicate
De flesta medlemmarna
i TS är av spansk härkomst. De tillåter inte
längre medlemmar som är
vita eller färgade. Oklart
hur många medlemmar
som organisationen har,
men minst lika många i
fängelser som utanför. De
är rivaler till EME mfl.
Texas Syndicate har en
paramilitär uppbyggnad
med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. De medlemmar som är på utsidan måste betala
10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som
sitter i fängelse.
Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de
olika gängen på olika fängelser där det resulterat med
dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan
intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling
han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar där det angavs vem som gav honom lov att ge sig
på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar
var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett
gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda
förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle
undkomma utan upptäckt. Han räknade också med
att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband
med att han utförde mordet blev han själv dödad
och planeringen med anteckningar mm uppdagades.
Blood in – Blood out.
Q
69(16.$1$5.27,.$32/,6)g5(1,1*(1
ÅKESSON
YCKERI
TR
MILJÖMÄ
KT
S
R
1/09 Årgång 22
LIC
3
09
EN
S N U M M E R 3 41
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
1
Ordföranden
har ordet
Nu närmar sig vårvärme och strax dags för SNPFväder, således den smak av sommar som det numera
är garantistämpel på vid den årliga Utbildningskonferensen, i år den 24-26 april i Göteborg. Styrelsen
har verkligen varit på tårna för att skapa ett kanonprogram vad avser både föreläsningar och underhållning. Ett moln på SNPF-himlen är tyvärr att vår
ordförande Thomas Hessius Ekman efter ett mycket
avancerat kirurgiskt ingrepp behöver längre rehabilitering och gör en time out. I styrelsen är vi säkra på att
en nyservad Eka strax är åter i hängivet SNPF-arbete
och skulle han råka få mer fritid över så kommer golfklubborna att svingas som aldrig förr, gud ske lov så
är hans bandykarriär över. Hans fiskehistorier är det
ändå ingen som trott på, så de kan lämnas därhän.
Svenska Narkotikapolisföreningen står fortgent
stark och i ledande position i utbildnings- och informationssammanhang på narkotikaområdet. Under
de 23 år föreningen verkat är det inte bara den unika
gemensamma plattformen för utbilding till hela rättsväsendet som blivit landmärket, utan idag är SNPF en
stark och välrenomerad aktör i informationssammanhang för samhället i stort. SNPF tilllfrågas om att medverka och samverka i många sammanhang och är även
remissinstans för statliga utredningar på drogområdet.
Vi har nu att yttra oss i en av operativa narkotikabekämpares länge efterfrågad översyn, betänkandet av
Narkotikautredningen med rubriken Bättre kontroll
av missbruksmedel. En effektivare narkotika- och dopningslagstiftning m.m.
Många av föreningens medlemmar har i sin yrkesroll som experter medverkat i utredningen. SNPF
kommer att lämna ifrån sig en del synpunkter men
detta till trots är det bara att lyfta på hatten för förre
justitieombudsmannen Jan Pennlöv, som genomfört
och redovisat ett mycket gediget utredningsarbete
där man verkligen vridit och lyft på stenarna för att
bringa en bättre ordning. Om nu statsmakterna antar
utredningens författningsförslag så slipper vi att möta
frustrerade kollegor som tvingats återlämna livsfarliga
droger till hänsynslösa individer som tveklöst gått
direkt till ungdomsmiljöerna för att sprida sitt elände.
2
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Detta nya förfarande kommer att kallas skyddsomhändertagande om det anträffade inte faller under
narkotikaklassificering eller hälsofarlig vara. För oss
som verkat i Göteborg har Narkotikautredningen tagit
till sig våra synpunkter och ledsamma erfarenheter av
gammabutyrolakton, GBL, och 1,4-butandiol 1,4-BD
och vi känner stor tillföreställelse att vår kamp inte
varit förgäves nu när de likt GHB kommer att narkotikaklassas.
När vi följer utvecklingen i vår omvärld kan vi
konstatera grymheten som uppstår när narkotikan
fått greppet om ett samhälle. Narkotikafinansierade
krigsherrrar i Afghanistan och Columbia har under
årtionden bedrivit våldsterror mot en utfattig befolkning. Det häpnadsväckande råa övervåld som de grovt
kriminella drogfamiljerna utfört under senaste året
i Mexiko, och speciellt i gränsstaden Cuidad Juarez
ihopväxt med El Paso i USA, är den senaste allvarliga påminnelsen om vad bakmännen i den smutsiga
narkotikahanteringen är kapabla att ta till när deras
positioner hotas. Tusentals mördade och däribland
många korrupta och icke korrupta poliser-federales.
Mexikanska regeringen har nu antagit en bestämd
attityd mot narkotikaprofitörerna och eftersom de tidigare fått verka ostört och kunnat bygga upp kapacitet
kommer det att ta en stund att återställa någon slags
ordning. Detta nämnda brutala våld och annat mänskligt lidande som är narkotikarelaterat, måste ändå
utgöra anledning till eftertanke hos alla. Slutsatsen
kan inte bli annan än att det ur en rent medmänsklig,
moralisk grundvärdering måste all narkotikahantering
bekämpas med kraft. Vid en kontakt med en kollega i
El Paso berättar han inlevelsefullt om hur det dagliga
livet i staden påverkats negativt. En ledande politiker
tyckte att lösningen låg i att släppa narkotikan fri. Fria
medborgare har sett till att politkern istället befriades
från sitt uppdrag.
ANDERS STOLPE
Vice ordförande i SNPF
Medlemsinfo
Inför utbildningskonferensen den 24-26 april på
Hotel Gothia Towers/Svenska Mässan i Göteborg.
SNPF:s 23:e årliga utbildningskonferens hålls för femte gången på Svenska
Mässan. Många har således varit där förut, men för många SNPF-medlemmar är detta första konferensen.
Inregistrering
Alla deltagare bor på Hotel Gothia Towers där också inregistrering till konferensen sker på fredagen från kl. 11.00. Kom i god tid för att hinna lokalisera er och vara på plats när invigningen börjar kl. 14.00. Möt våra verkschefer och som vanligt lottar vi ut priser bland er som är närvarande under
hela invigningsprogrammet.
Tänk på
• att ta med bokningsbekräftelsen
för att incheckningen ska gå
smidigt.
• att betala medlemsavgiften
150 kr senast den 31 mars.
Parkering
På kartan ser ni att Hotel Gothia och Svenska Mässan ligger mittemot Lisebergs huvudentré. Till höger om Svenska Mässan ligger ett stort parkeringshus.
Ännu ett Rotary-stipendium
Rotaryklubbarna i Södertälje och Nykvarn har i år beslutet att instifta ett
stipendium till Årets Nykomling i stil med Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs
stipendium från förra året. Beloppet blir 5000 kronor men formerna är
inte riktigt fastställda än. Troligen kommer stipendiet att ges till en polis i
Södertälje eller Nykvarn och vederbörande behöver ännu inte vara medlem
i SNPF.
Det är Torgny Carlsson, sedan många år medlem i SNPF och rotarian i
Södertälje, som sett till att klubben antog Göteborg-Frölundas utmaning
och vi ser naturligtvis gärna att alla hjälps åt att sprida denna trend.
Redaktörens
spalt
Smuggling är ett centralt begrepp
när man talar om droger på den
illegala marknaden. Så gott som alla
illegala missbruksdroger är insmugglade, förutom de som kommer ut via
apoteken.
Vi tar upp några intressanta fall
från tull- och polisarbetet i tidningen,
men ni kan också läsa om annat än
narkotikasmuggling. Våra medlemmar utreder också människosmuggling eller varför inte dieselsmuggling
från Finland till nordligaste Sverige.
Polis och tull presenterar i första
hand statistik över mängden beslagtagen narkotika som ett mått
på hur man lyckats i narkotikabekämpningen. Okej, statistik måste vi
redovisa, men jag tycker att siffror
över antalet gjorda beslag är mest
relevant, eftersom man här kan läsa
av förändringar och trender bland
olika preparat, medan siffror över
beslagtagna mängder mest är avsedda att imponera på t.ex. politiker.
Ett enda jättebeslag i en årsstatistik
kan ge sken av ett lyckosamt arbete
det året, trots att beslaget kanske
rent av gjordes av en slump.
Tullverket redovisar också samhällsnyttan av gjorda beslag, dvs.
värdet i kronor som samhället besparas genom att narkotikan förhindras
att komma ut i samhället.
Jag fick ett mejl för en tid sedan
där avsändaren föreslog att vi skulle
göra tabeller över beslagtagna mängder och motsvarande fängelsestraff,
eller hur många bostads- eller bilinbrott som behövs för att finansiera
missbruket av en viss mängd beslagtagen narkotika, t.ex. ”partiet svarar
mot 2000 typiska lägenhetsinbrott”.
Ett mer påtagligt sätt att redovisa
samhällsnytta.
GUNNAR HERMANSSON
070-751 53 71
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
3
Serbien
– central narkotikarena för Balkan
TEXT: JONAS HARTELIUS
Två narkotikapoliser från Serbien gav en unik föreläsning om narkotikautvecklingen på Balkan vid Svenska Narkotikapolisföreningens höstmöte i Malmö den
14 november.
B
alkanrutten är fortfarande en central transportled
för narkotika som skall till Sverige, Tyskland,
Storbritannien och många andra länder i väst. Omkring
80 procent av allt heroin som smugglas till Europa går
den vägen.
Två av de högsta ansvariga inom Serbiens narkotikabekämpning, spaningschefen Veljko Popara och
narkotikapolischefen Ivan Brandic, deltog i Svenska
Narkotikapolisföreningens höstmöte. De gav en unik
presentation av situationen på Balkan. Att deras presentation var sällsynt visades av att beslutet om deras
medverkan fattades av Serbiens polisminister själv.
Ökade beslag
År 2007 togs sammanlagt 1 300 kilogram heroin i
Serbien och totalt 2 300 kilogram av all narkotika.
Även omsättningen av syntetiska centralstimulantia
är stor, sådana medel smugglas i returrutten från
Nederländerna till Serbien. Kokain smugglas från Sydamerika. Det finns ingen produktion av heroin i
Serbien, däremot utblandning till gatukvalitet.
För Serbiens polis är situationen kring Kosovo ett
komplicerat problem, det gäller allt från utbrytarlandets diplomatiska status (Serbien har ej erkänt Kosovo)
till de många narkotikaligorna. Serbisk polis har ingen
jurisdiktion i Kosovo. Samarbetet med FN:s polisenheter inom UNMIK beskrivs som dåligt. Däremot är
det praktiska samarbetet med Makedonien välfungerande, vilket visades nyligen av att gemensamma
operationer gav beslag på 400 kilogram heroin under
år 2007.
Serbien har enligt polisens uppskattningar mellan
60 000 och 80 000 narkotikamissbrukare, huvudsakligen injektionsmissbrukare. Det finns dock inga detaljerade epidemiologiska studier. Landet har en sträng
Veljko Popara (t.v.) är Serbiens spaningschef och Ivan Brandic landets narkotikapolischef. Foto: SNPF.
6
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Samarbete med
serbisk polis avslöjade heroinhärva
Serbien tillhörde Jugoslavien och blev ett eget land
2006, när unionen med Montenegro upplöstes.
Serbiens landyta är 88 000 km2 (Sverige 450 000
km2) och befolkningen 7,4 miljoner. Huvudstad är
Belgrad med 2,5 miljoner invånare.
Serbiens regering har inte erkänt Kosovos ensidigt proklamerade självständighet (februari 2008).
En fyllig beskrivning av narkotikasituationen i Serbien
finns i USA:s årliga regeringsrapport om internationella insatser mot narkotika. I den senaste (2008)
noteras följande.
Sandzak-regionen i sydvästra Serbien kallas ofta
för ”Europas heroingömställe”, eftersom stora mängder lagras där i väntan på transport.
Serbien har ingen betydande egen produktion av
illegala narkotika.
Kemikalier (prekursorer) står nu under samma
kontroll som inom EU.
En ny specialstyrka har bildats för att spåra och
frysa narkotikabrottslingars tillgångar.
Serbien har undertecknat samtliga nu gällande
internationella narkotikakonventioner (1961, 1971
och 1988) och FN:s konvention mot korruption.
Kosovo är också ett genomgångsland för narkotika till Västeuropa.
Den enda inhemska illegala narkotikaproduktionen är marijuanaodling av ringa omfattning.
narkotikalagstiftning som i mycket liknar den svenska
narkotikastrafflagen. Det räknas om ett särskilt allvarligt brott att inleda någon annan i narkotikamissbruk.
Om det berör en minderårig blir påföljden fängelse i
lägst tre år.
Egen piketgrupp
Som avslutning visade Popara och Brandic en dokumentärvideo om ett polisingripande mot ett narkotikalaboratorium. Serbisk narkotikapolis har en egen
piketgrupp med poliser som tidigare tjänstgjort i den
nationella insatsstyrkan mot terrorism. Videon visade
hur gruppen sattes in vid en razzia mot ett bakgårdslaboratorium, där man påträffade bl.a. 10 kilogram
heroin och 14 kg amfetamin. Labbet leddes av en 68åring, som uppträdde ganska förvirrat när polisen grep
in. Den bulgariske kemisten, som hade varit med tidigare, förstod däremot direkt att spelet var över och lade
sig på marken för att minska risken att bli skadad. Q
Efter en flera månader lång spaningsinsats kulminerade Operation
Vanja i november 2007 med beslag
av 10 kilo heroin i Norrköping och
sammanlagt fem personer kunde
gripas.
Polisen i Malmö hade ett par månader tidigare,
i samband med telefonavlyssning mot heroinligans huvudman i Malmö, fått höra att en av
ligans kurirer gripits i Serbien med 9 kilo heroin.
Malmöpolisen tog då kontakt med kollegorna
i Serbien eftersom det beslagtagna partiet var
ämnat för Sverige och Norge. Man misstänkte att
ligan skulle försöka smuggla ett nytt parti heroin
till Skandinavien.
I det fortsatta spaningsarbetet och samarbetet
med polisen i både Serbien och Norge kunde ligans förehavande följas. Huvudmannen i Malmö
ordnade ett nytt parti heroin och man kontaktade
ägaren till ett bussbolag i Bosnien, som kör passagerare mellan Sarajevo och Sverige. Bussägarens
27-årige son skulle ta med narkotikan under en
busstur till Sverige.
Bussen övervakades av polisen under hela vägen
från Sarajevo till Norrköping. Heroinpartiet var
avsett för Norge och 27-åringen som transporterat narkotikan fick i Norrköping telefonkontakt
med en finländare som representerade den norske
mottagaren.
När finländaren senare under dagen träffade
27-åringen och tog emot en väska med 10 kilo
heroin slog polisen till. Samtidigt greps huvudmannen i Malmö och ytterligare en person i Höör
som fungerat som tolk.
Fadern till 27-åringen, ägaren av bussbolaget,
kände sig så småningom tvungen att resa till
Sverige för att hjälpa sin son. Även fadern greps
och i Norge häktades en inblandad person. En
organisatör är gripen i Sarajevo och är begärd
utlämnad till Sverige.
Malmö tingsrätt dömde i januari i år huvudmannen till 14 års fängelse. Bussägaren från
Sarajevo, dennes 27-årige son och finländaren
dömdes alla till 10 års fängelse och tolken från
Höör fick 9 år.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
7
Kosovo
– Europas Colombia
TEXT OCH FOTO: LARS MELLBY
Krinsp på spanings- och narkotikaroteln i Helsingborg
Att kalla Kosovo för Europas Colombia är en bra jämförelse för att beskriva narkotikaflödet från eller via Kosovo ut i Europa.
D
et finns olika uppgifter om hur stor andel av heroinet i Europa som kommer via Kosovo, allt mellan
40-75 procent. I vart fall när det gäller Skandinavien
så påstår jag att minst 75 procent av heroinet kommer
via Kosovo. Efter att ha tjänstgjort ett år i Kosovo på
DOC, Directorate of Organized Crime (motsvarande
svenska Rikskrim), som Monitor/Advisor till chefen
på Narcotic Investigation Section, tycker jag mig ha
fått en ganska god inblick i situationen i landet. Efter
ett par månader hemma kändes det ganska lagom att
summera intrycken därifrån.
Kriminalinspektör Lars Mellby från Helsingborg har tjänstgjort ett år på Directorate of Organized Crime i Kosovo.
Efter konflikten i Kosovo 1999, när NATO gick in
och drev ut de serbiska styrkorna ur Kosovo, påbörjades samtidigt processen för FN med att försöka bygga
upp ett fungerande samhälle igen. Så också att bygga
upp en helt ny polisstyrka där man fick börja från
absolut noll. Resultatet börjar man nu kunna skönja
10
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
och det är väl bara att konstatera att man har lång väg
kvar innan man kan påstå att man håller europeisk
standard.
Problemen som man brottas med är många och ett
av de absolut största är korruptionen. Långt ifrån alla
är korrumperade men tyvärr, allt för många. Den nya
polisen heter Kosovo Police Service (förkortas KPS som
också är det vardagliga uttrycket för polisen där) och
en vanlig patrullerande polis tjänar ungefär 210 euro
i månaden. Sedan ökar lönen uppåt i organisationen
och biträdande chefen för Organized Crime tjänar ca
800 euro.
Kosovo är till ytan nästan lika stort som Skåne och
eftersom jag tjänstgör i Helsingborg så var det ganska
intressant att göra jämförelser mellan Kosovo och
Skåne. Skåne är idag indelat i 5 polisområden plus
Länskrim, medan Kosovo har 6 regioner plus Main
Headquarter där Organized Crime ingår. Skåne har
ca 1 miljon invånare, Kosovo har ca 2 miljoner. Skåne
har ca 2200 poliser Kosovo har ca 4000 poliser (plus
ca 1500 internationella poliser). I Skåne arbetar uppskattningsvis minst 100 personer i den direkta narkotikabekämpningen, i Kosovo är de 26. Varenda liten by
har en liten polisstation så polistätheten är hög medan
kompetens och effektivitet är betydligt lägre.
På Organized Crime narkotikaenhet har man en
kapten som chef, en löjtnant som biträdande och operativ chef och en sergeant som är delvis administrativ.
Därutöver är man två grupper med två utredare och en
sergeant som gruppchef i varje grupp, totalt nio poliser.
Om man betänker att ingen har längre poliserfarenhet
än sedan 1999, så inser man att erfarenhet är en bristvara när man skall jobba mot grov organiserad brottslighet. I varje region finns sedan 2-4 poliser som skall
jobba lokalt i regionen mot narkotika på låg nivå. När
man nu har detta klart för sig så börjar man förstå vidden av problem i Kosovo. Det finns på många håll inom
KPS och andra myndigheter i Kosovo en medvetenhet
om detta men de har inte möjlighet att förändra det.
Balkanrutten går ju av tradition genom Kosovo men
detta håller sakta på att förändras. Ett faktum som
också bekräftas av poliserna ute i regionerna där. Den
gamla smugglingsvägen gick via Turkiet in i Bulgarien
och sedan vidare in i Serbien och via en liten stad som
heter Bujanovac, (som idag ligger intill gränsen mot
Kosovo), in till Gjilane/Gniljane i sydöstra Kosovo.
Mycket av heroinet går idag efter EU:s utvidgning bara
till Bulgarien. Då är heroinet redan inne i EU och man
vill inte riskera något genom att korsa EU-gränsen
fler gånger. Det mesta av heroinet som kommer in i
Kosovo idag kommer söderifrån via Makedonien. Det
har gjort att staden Ferizaj i söder längs vägen mot
Makedonien nu är en viktig plats när det gäller heroinhanteringen. Det styrks också av de ärenden som vi
drev samt av mängden underrättelseuppslag som gällde
just Ferizaj. Man smugglar oftast i lastbilar, bussar och
personbilar. Det finns många tips om vilka bussbolag
som är inblandade i smugglingen. Även när man skall
smuggla vidare ut i Europa så använder man sig gärna
av dessa tre metoderna. Man tillämpar fortfarande den
välkända tvåstegs metoden, dvs. att man tar in heroinet
och lagrar det samt späder ut och förpackar det i partier enligt beställarens önskemål.
Heroinmissbruket är ännu inte så utbrett utan det
handlar fortfarande mest om marijuana som odlas
lokalt. En mycket vanlig metod är att man planterar
cannabisplantorna på fälten mellan majsplantor vilket
gör dem svåra att upptäcka, och alla som tjänstgjort
i Kosovo vet hur mycket majs det odlas där, dvs.
mycket. Heroinmissbruket ökar dock liksom bruket av
exstacy och kokain. Kokain är också något som börjar
komma in i bilden för smuggling på Balkanrutten och
det är nog inte så konstigt. När man har en fungerande
smugglings organisation och rutt så kvittar det ju om
man smugglar heroin eller kokain, vilket uppmärksammats i Sydamerika. I januari 2007 beslagtogs drygt 480
kg kokain i Makedonien.
Vid ett tillslag mot en gatulangare hittades i lägenheten bland
hans sopor heroin och senare ytterligare heroin under hans
soffa. Totalt ca 1,5 kilo hos en som sålde på gatunivå.
Det största beslaget vi gjorde under året. 9 Kg rent heroin
samt ca 9 kg Koffein/paracetamol. Beslaget gjordes i en liten
by strax utanför Ferizaj. Det här höll på att blandas upp med
koffein och paracetamol. När jag åkte hem var det fortfarande okänt vilket land som var slutdestination.
Kosovo är fortfarande mycket intressant eftersom
de stora organisatörerna finns kvar i Kosovo men de
har flyttat delar av sin verksamhet till Bulgarien. Även
om mycket heroin stannar i Bulgarien så är det ingen
bristvara i Kosovo. Likaså hanterar man stora mängder
koffein och paracetamol i Kosovo och som smugglas
till Bulgarien och används för att blanda ut heroinet.
Man kan hantera tonvis och det gör man också. Jag
fick uppleva att man via internationellt samarbete
kunde stoppa en leverans av 1,5 ton koffein och 1,5
ton paracetamol som med stor säkerhet var destinerat
för Kosovo Man hade hämtat det i Holland, det stoppades i Italien och det var Kosovoalbaner som skötte
transporten.
Det saknas idag en klar nationell strategi för narkotikabekämpningen, det finns nästan ingen missbruksvård att tala om samtidigt som missbruket ökar bland
framförallt de unga.
Man märkte ganska klart skillnaden av vara mitt
i smugglingsleden eller att som här hemma jobba i
slutändan av densamma. Där nere blev man lite fartblind, jag menar 1,5 kg här hemma är ju ett jätteklipp.
Där ryckte man lite på axlarna. Detta avspeglar sig
också i deras domar. Under vintern fick man ett tips
om en förestående smuggling av heroin ut ur Kosovo
och man agerade omedelbart och lyckades stoppa
en bil vid en gränsövergång. I ena hjulhuset bakom
innerskärmen hittades 3,5 kg heroin. Detta renderade
gärningsmannen 16 månaders fängelse, till kollegernas
stora bitterhet. Man hade hoppats på betydligt mer,
och det borde normalt ha gett mycket längre straff.
Men trots alla problem vill jag ändå uppmana alla
att försöka samarbeta med KPS i Kosovo via Interpol
och genom att förse dem med information om smugglare och kontakter, ge dem chansen att stoppa narkotikan och smugglarna där nere. Annars fortsätter
strömmen av narkotika, vapen och prostituerade att
välla in i Europa. Jag själv medverkade till, under mitt
år där, att man startade ärende i Kosovo som hade sitt
ursprung i svensk förundersökning. Vi måste försöka
att utrota ogräset vid rötterna och inte bara knipa av
blommorna.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
11
Smuggling
Ny heroinrutt från Balkan
i mitten av 1990-talet
TEXT OCH FOTO: GUNNAR HERMANSSON
I mitten av 1990-talet ökade tillgången på brunt heroin, s.k. rökheroin, i sydvästra
Sverige och i Norge. Det fanns också indikationer på att det var etniska albaner
som smugglade in heroinet.
E
tt stort heroinärende i Norge gav en hel del information om en grupp etniska albaner och deras
heroinsmuggling. Polisen i Sverige och Norge började samla och samordna mer information. Lennart
Davidsson på Rikskriminalens narkotikarotel i Sverige
och Stein Arnesen på Kriminalpolitisentralen, KRIPOS,
i Norge ansvarade för kartläggningen.
Kultur och historia
De insåg snart att för att förstå de etniska albanernas
nätverksbildningar och agerande behövdes mer kunskap om detta folks historia och kultur och sätt att
leva. Lennart Davidsson läste allt han kom över om
albaner. De skaffade information från respektive lands
invandrarmyndighet och de gick igenom gamla utredningar från polis och tull.
De etniska albanerna härstammade från Kosovoprovinsen i Serbien och från nordöstra Makedonien.
Redan i början av 1980-talet flydde många albaner
från dessa områden till Västeuropa, framförallt till
Italien och Schweiz. Bland de som då lämnade Balkan
fanns också ett stort antal kriminella personer som
sökte politisk asyl och etablerade sig i väst.
De etniska albanerna har också goda kontakter i
Turkiet där heroinet närmast kommer ifrån. I historisk tid och ända fram till början av 1900-talet lydde
Kosovo under det osmanska imperiet. Albanernas kultur och levnadssätt kom att påverkas av tiden under
turkiskt herravälde. Klanbildning och sammanhållning
inom familjerna är ett exempel på detta. De som flytt
till Västeuropa kom
därför att ägna
stor möda åt att få
ut familjemedlemmar, släktingar och
vänner ur Kosovo
och
Makedonien.
Flyktingarna spreds
Lennart Davidsson
12
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
längre norrut i Europa och många av dem flyttade till
de nordiska länderna.
Intensivt polisarbete gav resultat
Lennart Davidsson och Stein Arnesen fann att rökheroinet mest förekom i Skåne, längs västkusten och
på olika platser i Norge. Det visade sig också att de
etniska albaner som var involverade i narkotikatrafiken var bosatta i dessa områden. Polismännen åkte
runt i hela Norden och i Europa, framförallt Tjeckien,
och skaffade sig en stor personkännedom och kunskap
om herointrafiken.
Beslagen av heroin ökade i både Danmark, Sverige
och Norge till totalt 200 kilo år 1999. Många av de
inblandade albanerna, främst kurirer, sattes i fängelse.
Men nya kurirer sattes in eftersom ledarna för narkotikasmugglingen fanns kvar i Kosovo och Makedonien.
Även utomlands gjordes stora heroinbeslag kopplade till Kosovoalbaner. En bidragande orsak till detta
kan ha varit att polischeferna i Köpenhamn, Malmö.
Göteborg, Oslo och Stockholm under 1988 inledde
ett operativt nordiskt samarbete mot smugglargrupperingarna. Samarbetet gick under namnet Operation
Viking och ledde till bättre informationsinsamling och
utbyte. Till exempel blev även trafikpoliser, i synnerhet
längs E6:an, involverade i narkotikabekämpningen.
Operation Viking ledde i sin tur till ett utökat operativt
internationellt samarbete med länderna längs smugglarrutterna från Balkan.
Kosovoalbaner smugglar fortfarande heroin men
numera också kokain
och amfetamin. Det
är i mångt och mycket samma huvudmän
nu som på 1990talet. Några har suttit av fängelsestraff
och några har aldrig
gripits.
Q
Stein Arnesen
Smuggling
Operation Tavlan
ledde till stort amfetaminbeslag
TEXT: LENNART KARLSSON
FOTO: CITYPOLISEN STOCKHOLM
Konst och antikviteter smugglas ut. Narkotika smugglas in. Det var huvudtemat i
ett spaningsärende som pågick hos Citys spaningsrotel under våren 2008.
Ett livsverk har blivit stulet
Den 7:e februari kunde man läsa följande i Dagens
nyheter: ”Peter Weiss livsverk stulet ur en källare”.
Artikeln handlade om en fräck stöld där inbrottstjuvarna under flera dagar hade hållit på och burit ut en stor
mängd tavlor ur ett förråd. Förrådet tillhörde Gunilla
Palmstierna-Weiss, änka till den kände konstnären
Peter Weiss. Det rörde sig om ca 500 tavlor och skisser.
I förrådet fanns även tavlor av andra konstnärer.
Efter en tids utredning pekade misstankarna mot
två kända inbrottstjuvar tillika amfetaminlangare.
Spaningar inleds mot de båda. Spaningarna kompletteras också med telefonavlyssning. Ganska snart står det
klart att de båda misstänkta har kontakt med en riktigt
ful fisk, en polack som heter Marek. Marek är en mycket ökänd amfetamindistributör med huvudsakligt operationsområde i Stockholm och Mälardalen. Mareks
förkärlek för konst och antikviteter är också väl känd.
Marek är intresserad av konsten. Inbrottstjuvarna vill
åt amfetaminet. Någonting går dock snett. Förmodligen
är konsten levererad men inbrottstjuvarna har inte fått
full betalning. Marek skickar några torpeder. Efter
en diskussion med knytnävarna kommer man till en
uppgörelse. Några dagar senare träffar Marek en av
inbrottstjuvarna och vid detta tillfälle lämnas förmodligen ett amfetaminparti över.
Några dagar senare grips de misstänkta inbrottstjuvarna. Ett parti amfetamin tas i beslag.
Delar av godset från inbrottet återfinns. De flesta av
Peter Weiss-tavlorna saknas dock fortfarande.
namnet Picasso. Klagomålet gäller ett parti dåligt amfetamin som Skåning har tvingats lämna tillbaka.
Under fortsatt avlyssning i ärendet så kommer uppgifter om att tavlor stulna i Norge ska levereras till
Sverige och Marek. Tavlorna utgör förmodligen delbetalning av ett amfetaminparti som levererats till Norge.
Tavlorna har stulits ur en container i Nordnorge och
tillhör Leia Maria Boutros-Ghali, fru till den förre
generalsekreteraren i FN, Boutros Boutros-Ghali.
Med ledning av avlyssningen och bra spaningsarbete
grips en kurir i Arboga då han är på väg med bil för att
leverera de stulna tavlorna.
Marek grips och svenska
kulturskatter räddas
Marek reser ner till Polen för att genomföra affärer och
hålla koll på sina amfetaminkontakter.
Nu uppstår ett läge att gripa Marek. Med hjälp av
den svenska sambandsmannen koordineras gripandet
av Marek. I samband med att Marek grips så hittar
polsk polis hans tjuvgömma. En villa i en mindre polsk
stad är till brädden fylld av stöldgods. Citypolisens
godsrotel åker ned till Polen. På plats kan de genast
identifiera gods från tiotalet inbrott och stölder, främst
Spaningarna mot Marek fortsätter
Under telefonavlyssningen kommer det fram att Marek
förmodligen har omfattande affärer tillsammans med
en annan stockholmsprofil i amfetaminbranschen,
Roffe Skåning.
Förundersökningen utvidgas nu att omfatta misstanke om grovt narkotikabrott. I samtal mellan Marek
och Skåning beklagar sig den senare om affärer som
han har med en annan person med det passande smek-
14
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Polisen beslagtog amfetamin och pistoler i en lägenhet.
Smuggling
från herrgårdar runt om i Sverige.
Det rör sig om konst, skulpturer
och en stor mängd stilmöbler.
Marek sitter nu gripen och kan
förvänta sig ett strängt straff. Polen
ser allvarligt på brott där stölderna
rör kulturföremål eftersom polackerna själva har drabbats hårt när
det gäller stöld av kulturskatter.
Skånings amfetaminkran
har försvunnit.
När Skånings bästa kran nu har
försvunnit så uppstår lätt förvirring.
Det dröjer dock inte länge innan
Skåning förstår att han bäste vän är
borta. Nu tvingas han att göra affärer ihop med Picasso. Samarbetet
mellan herrarna går inte helt friktionsfritt den första tiden. Ganska
snabbt kan man dock förstå att
Picasso ser sin chans att dra fördel av att värste konkurrenten är
borta.
Skåning och hans medhjälpare
är lagom imponerade av Picasso.
Man tycker att han lovar runt men
håller tunt. Strax innan midsommar Under en trädrot i skogen gömdes två kilo amfetamin.
kommer det dock tydliga signaler
om att ett parti är på väg in. Picasso
och hans medhjälpare har nu kontakter med vad som
måste ringa till leverantören och kuriren och förklara
sen visar sig vara leverantören. Leverantören och kuriatt de pengar som de ska ha med sig ned till Tyskland
ren bor i Tyskland men är ursprungligen albaner från
kommer att dröja lite. Nu börjar jakten på den förKosovo.
svunna diamanten. Dagen efter ringer en av Skånings
medhjälpare och har en ”mycket god nyhet”. Det från
bilen utslängda partiet är återfunnet. Skåning och hans
Kontrollerat kaos
medhjälpare ligger lågt i ett dygn. Picassos tjatande om
Fyra dagar innan midsommar anländer narkotikaparatt pengarna måste fram sätter dock fart på händelsertiet under stort hemlighetsmakeri. Skåning står otåligt
na. Två dagar efter den vådliga biljakten är det återigen
väntande en hel dag. Han har tjatat på Picasso så länge
dags. En av Skånings medhjälpare ringer och frågar om
att denne nu börjar tappa tålamodet. Sedan kommer
han ska ta hem grejerna till Skåning. Skåning tycker
det efterlängtade beskedet. ”Vi ses vid Zinkensdamm
inte att det verkar vara någon bra idé. ”Lägg det på den
om två timmar”. En av Picassos medhjälpare får nu
vanliga platsen”. Med tur och skicklighet ser spanarna
uppdraget att leverera amfetaminet. Picasso själv sitter
Skånings medhjälpare gå in i skogen. Efter att medpå ”åskådarläktaren” och övervakar. Leveransen sker
hjälparen har gett sig av beger sig spanarna till platsen.
och poliserna är nu hack i häl.
Ganska snabbt hittas en gömma innehållande ca 2
Skåning får ta emot partiet. Han kör med sin bil ner
kilo amfetamin. Nu går allt mycket snabbt. Mindre än
till en bensinstation i Hammarby Sjöstad.
en halvtimme senare är Skåning och två medhjälpare
Där kliver en medhjälpare ut och går in på mackgripna när de ska vittja sin gömma.
en. Nu bestämmer sig poliserna för att ingripa.
Ett par timmar senare är Picassos medhjälpare och
Fordonsblockeringen blir dock inte tillräckligt tight.
kurirerna gripna då de har träffats för att reglera pengSkåning kan genom att trycka bort en oskyldig bilist
arna. En av Picassos medhjälpare släpper en nyckel till
smita mellan och lämna platsen i hög fart. Efter en vild
marken. Nyckeln går till en lägenhet där man anträffar
biljakt på Södermalm grips Skåning. Amfetaminpartiet
15 kilo amfetamin och två pistoler. Innan kvällen är
är dock borta!
över har amfetaminets Picasso målat sin sista tavla.
Han grips på en restaurang på Södermalm.
I skrivande stund är åtal väckt och rättegången
Girigheten fällde avgörandet
pågår. Domar i ärendet kommer att redovisas i nästa
Nu är rollerna omvända. Skåning måste ringa till
nummer av tidningen.
Q
Picasso och förklara att ”bilen är borta”. Picasso
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
15
Smuggling
Operation Gränsland
– dieselsmuggling i norra Sverige
TEXT OCH FOTO: ÅSA DAHLBERG, utredare Operation Gränsland, Norrbotten
Tidigt i gryningen den 12 februari 2008 gjorde polisen ett stort tillslag mot ett stort
antal personer som yrkesmässigt smugglat finsk rödmärkt brännolja från Finland
till Sverige och sålt det vidare till privat personer och företag.
I
nsatsen, som är en av de största i Norrbottens historia, fick namnet Operation Gränsland. Operationen
var ett samarbete mellan polismyndigheterna i de
fyra nordligaste länen, Åklagarmyndigheten, RKP,
Skatteverket, Skattebrottsenheten, svensk-finsk tull och
polis.
Inriktningen har varit att granska systemhotande
och organiserad brottslighet.
En motorcykelklubb i Luleå, som även är underavdelning till Hells Angels Eastside Stockholm, har varit
föremål för granskning och man kunde konstatera att
deras huvudsakliga näringsverksamhet var att transportera röd finsk brännolja från Finland till Sverige
och sälja den vidare till företag och privatpersoner i
Norr- och Västerbotten.
Bakgrunden till operationen var underrättelserapporter som bland annat rörde hot gentemot tulltjänstemän under deras yrkesutövning. Ärendet lades fram
för Operativa rådet som beslutade om särskilda medel
för insatsen.
Välorganiserade ligor
Beräkningar visar att införseln av röd finsk brännolja
pågått under många år och att 25-35 000 kubikmeter
olja förts in i Sverige utan att avgifter i form av punktskatter erlagts.
Den undandragna skatten beräknas ligga på mellan
130-157 miljoner kronor.
Smugglingen har till största delen skett nattetid i
specielutrustade skåpbilar utrustade med upp till tre
stycken så kallade IBC behållare. Man har kört på
skogs och isvägar, allt för att undgå myndigheternas
kontroller. I många av fordonen hittades registreringsnummer på polisens och tullens fordon. Nätverken
hade en god uppfattning och hur och när polis och tull
arbetade.
Ett tiotal personer har frihetsberövats och utretts av
de fyra nordligaste polismyndigheterna.
Misstankarna består i olovlig förflyttning av punktskattepliktiga varor, olovlig befattning med punktskattepliktiga varor, grova skatte- och bokföringsbrott
samt försvårande av skattekontroll.
Dessutöver har ett hundratal köpare av den finska
18
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
IBC behållare är en typ av behållare som används för vätskor
eller bulklast (malm, spannmål).
Behållarna används också ofta för transport av farligt gods.
rödmärkta brännoljan hörts och delgetts misstanke om
brott.
Utredningen pågår fortfarande och hittills har tre
huvudmisstänka lagförts och fått domar på mellan 1-3
års fängelse samt företagsbot på mellan 150 000 och
300 000 kronor.
Totalt har ca 60 poliser varit verksamma i insatsen
som startade i oktober 2007. Utredningsarbetet har
pågått i 1 år och i dagsläget arbetar fyra utredare
på heltid i Norrbotten med det som återstår i utredningen.
Smugglingen av finsk rödmärkt brännolja har minskat betydligt och nästan upphört med anledning av
operationen. Bensinstationen i Finland, som försåg
dieselsmugglarna med oljan och som tidigare var en av
Finlands bäst säljande bensinstationer, går inte lika bra
av förklarliga skäl.
(Operativa Rådet är det samarbetsorgan som utgör
navet i Polisens kraftsamling mot den grova organiserade brottsligheten. Rådet leds av rikskriminalchefen och består i övrigt av representanter för Sveriges
polismyndigheter, Skatteverket, Åklagarmyndigheten,
Ekobrottsmyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen).
Q
Smuggling
Narkotikasmugglingen
ökar enligt Tullverket
I Tullverkets statistik över beslagtagen narkotika ses en fortsatt ökning av antal
beslag. 2008 gjordes 3790 beslag av narkotika i hela landet, en ökning med 470
beslag sedan 2007.
Kat och narkotikaklassade
läkemedel ökar mest
De preparat som allt oftare tas i beslag av tullen
är växtdrogen kat och narkotikaklassade läkemedel,
medan traditionella droger som amfetamin, heroin
kokain, cannabis och ecstasy inte ökar nämnvärt utan i
vissa fall minskar, både i antal beslag och i beslagtagna
mängder.
De flesta katbeslagen görs i bilar som kommer från
Danmark och passerar in i Skåne. 2008 togs, av tullen
i hela landet, rekordmängden 10 ton kat i beslag vid
246 tillfällen.
(Se artikel sid 30-31.)
Ungefär hälften av tullens narkotikabeslag 2008
utgjordes av narkotikaklassade läkemedel, som också
står för den största ökningen i beslagsstatistiken. Det
är huvudsakligen bensodiazepiner men också smärtstillande medel som tramadol och morfin som smugglas
och de flesta läkemedelsbeslagen görs i posttullen på
Arlanda.
Alla brev- och paketförsändelser som kommer med
flyg till Sverige landar på Arlanda. Personalen där anser
inte att man satsat mer resurser på postförsändelser,
Tullverket redovisar ännu ett år med ökat antal beslag av
narkotika och dopningsmedel.
Källa: www.tullverket.se
22
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
utan ökningen av beslagtagna preparat i postflödet förmodas bero på det ökade utbudet på Internet som allt
fler utnyttjar. Förutom narkotikaklassade läkemedel
hittar tullen också stora mängder av andra läkemedel
såsom potensmedel och andra mediciner som beställts
via Internet.
Vitt pulver kan vara mycket
Det senaste året har tabletter och pulver som innehåller tramadol hittats allt oftare i postförsändelser. På
Arlanda har man förra året beslagtagit närmare 30 kilo
rent tramadol som pulver. Även bensodiazepiner och
anabola steroider och andra dopningsmedel smugglas i pulverform, liksom vissa nya syntetiska droger
som ännu inte är förbjudna och som därför säljs på
Internet. På bara några få år har beslag av vitt pulver
fått en annan innebörd, från att tidigare under alla år
i de flesta fall ha varit amfetamin, kokain eller heroin
till att numera vara rena läkemedelssubstanser eller
syntetiska nyheter på drogområdet.
Q
Gunnar Hermansson
En påse vitt pulver, som tullen anträffar i en undersökt
postförsändelse, kan innehålla antingen lagliga eller olagliga
substanser. I detta fall rörde det sig om narkotika i form av
några kilo tramadol i ren form. Foto: Tullverket
Smuggling
Amir Heidari har smugglat
människor i 25 år
TEXT: GUNNAR HERMANSSON, f d Rikskriminalpolisen och
GÖRAN LARSSON, Gränspolisen i Göteborg
Iraniern Amir Heidari har sedan 1983 dömts åtta gånger i Sverige till sammanlagt
18 års fängelse för att ha smugglat människor och förfalskat pass. Han har också
under denna tid suttit fängslad i Danmark, Tyskland och Turkiet för dessa brott.
A
mir Heidari kom till Sverige 1979 på legalt sätt
som student från Iran. När Ayatolla Khomeini
några månader senare kom till makten i Iran, började
folk fly landet. Amir Heidari sökte då asyl i Sverige
och förändrade sin status från student till flykting och
samhället tog därmed över försörjningen.
Sinne för affärer
Heidari bodde då i Uppsala där han under ett par år
ägnade sig åt diverse affärer. Det fanns också misstankar på den tiden om att han sålde narkotika, vilket
aldrig kunde bevisas.
Hans sinne för affärer gjorde att han istället började
hjälpa landsmän mot betalning att ta sig till Sverige
med hjälp av falska handlingar. Många iranier fanns
i Turkiet och stod i kö för att betala upp till 50 000
kronor till Amir Heidari och därmed få möjlighet att
söka asyl och få en tryggad framtid i Sverige.
Lex Heidari
Rikskriminalens nystartade utlänningsrotel utredde
Heidaris verksamhet och han åtalades 1983 för brott
mot utlänningslagen och passförfalskning. Men hans
människosmugglingsverksamhet var inte olaglig enligt
utlänningslagen på den tiden och han dömdes bara för
urkundsförfalskning till 1 års fängelse.
Lagen fick ett tillägg - Lex Heidari – och eftersom
Amir Heidaris verksamhet fortsatte i stor skala startades nya förundersökningar.
Heidaris organisation
Heidari hade byggt upp en organisation som han kallade Solh – Fred, med medarbetare i Danmark, Tyskland
(Öst och Väst), Turkiet och Iran. Konceptet var att
den som ville lämna Iran reste till Turkiet med hjälp av
eget pass, eller då pass saknades fick hjälp att ta sig till
Turkiet med falskt pass.
26
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Heidaris kunder samlades på hotell i ett område
i Istanbul, där de försågs med flygbiljetter och vid
behov falska pass för resa till Östberlin. Därifrån
var det enkelt att ta sig till Västberlin och vidare in i
Västtyskland. Heidaris medhjälpare gav iranierna nya
flygbiljetter i Frankfurt eller Hamburg och därifrån
flög de till Sverige, ofta via Köpenhamn.
I Köpenhamn togs passen om hand av andra medhjälpare eller postades passen till en adress i Tyskland
för att återanvändas. Innan iranierna anlände till
Sverige var också flygbiljetterna bortkastade för att
inte resan skulle kunna spåras.
Vid polisens asylförhör i Sverige berättade alla
exakt samma historia om hur de lämnat Iran. De hade
smugglats med båt till Dubai och därifrån med flyg till
Amsterdam och Stockholm.
Mångmiljonomsättning
Polisen utredde och störde verksamheten, men Heidari
hittade ständigt nya vägar. Lagstödet var fortfarande
dåligt. En av Rikskriminalens utredningar omfattade
ettusen sidor och visade att tusentals iranier kommit till
Sverige med hjälp av Heidaris organisation och falska
handlingar. Heidaris omsättning var under en period
ca 4 miljoner kronor i västvaluta och tiotals miljoner i
iransk valuta. Trots detta blev domen denna gång bara
10 månaders fängelse. Ärendet gick till Högsta domstolen som visserligen dömde Amir Heidari enligt den
nya lex Heidari, men straffet sattes ner till 8 månader.
Amir Heidari har själv under alla år sett sig själv
som en Robin Hood, men i den mängd förhör som
hållits med hans klienter under åren har det alltid stått
klart att utan pengar – ingen hjälp.
Människosmugglingsärendet ”Resebyrån”
Efterhand har lagen ändrats och straffen för människosmuggling skärpts. Den senaste utredningen mot Amir
Smuggling
Heidari, som resulterade i fem års fängelse, gjordes
av brottspaningsgruppen vid Gränspolisen i Göteborg
under 2005-2006.
Det började med att polisen fick tillstånd till hemlig
telefonavlyssning mot Kamaran, en irakisk kurd med
svenskt medborgarskap sedan åtta år som misstänktes
för att förfalska passhandingar. Det framgick snart att
Kamaran samarbetade med Amir Heidari – den störste
människosmugglaren i Sveriges historia hittills - och
även Heidaris telefon fick avlyssnas.
Kamaran hade hand om förfalskningsverksamheten medan Heidari främst var den som organiserade
smugglingen av människor från Iran till Sverige.
Heidaris hustru var också inblandad i verksamheten. Till sin hjälp hade de en ung kvinna som nyligen
hade insmugglats från Iran till Sverige. Hon fick arbeta
som sekreterare hemma i parets bostad. Sekreteraren
tog emot smugglingsbeställningar på en mobiltelefon.
Heidari hade en egen hemsida på Internet. Där fanns
det telefonnummer för att ta kontakt med Heidari om
önskan fanns att få hjälp att smugglas till Sverige.
iranska pass förfalskades och försågs med falsk svensk
visering.
När detta var klart så fick resenären ta sig själv till
Saray hotell i Istanbul. Detta hotell ägdes av Heidari
genom en bulvan som hette ”Masoud”. Denne drev
hotellverksamheten för Heidaris räkning.
När resenären väl anlänt till hotell Saray fick de
vänta tills de fick ett ”smugglingspaket” i form av ett
svenskt eller iranskt förfalskat pass, samt ytterligare
någon form av ID-kort, t.ex. ett svenskt körkort, samt
resebiljetter.
Resorna företogs oftast med flyg från Istanbul in
i Schengenområdet för mellanlandning på flygplatser
som Amsterdam, Paris, München eller Frankfurt.
Sedan tog resenärerna flyget till Sverige och där överlämnade de sina handlingar till Heidari eller hans
medhjälpare för återvinning. Heidari drev ett gatukök
intill Landvetter flygplats. Härifrån utgick taxibilar för
att hämta upp resenärer som anlänt. När vissa av resenärerna anlänt till Landvetter flygplats har det stått en
taxichaufför och väntat på dem. Taxichauffören har
då strax innan fått besked ifrån Heidari eller någon av
hans medhjälpare att en eller flera resenärer kommer
från det flyget och att denne skall möta dem där vid
utgången.
Strängare straff
Via hemsidan kunde den som ville få kontakt med Amir
Heidari och där fanns också råd om hur man går till väga
och vad som bör sägas för att beviljas asyl.
På hemsidan berättade Heidari om att han hade
smugglat 200 000 personer ifrån Iran till andra länder,
varav 37 000 personer till Sverige. På hemsidan fanns
också instruktioner till resenären hur denne skulle bete
sig och vad man skulle uppge när de pratade med polis
och migrationsverk – för att uppnå asylstatus.
Samma modus som på 1980-talet
När personen fick kontakt med Heidari eller hustrun
så fick de veta att det kostade 7 000 US-dollar om de
ville till Sverige. Ville resenären till exempelvis England
kostade det 10 000 dollar och till Kanada kostade
det 15 000 dollar. När de kommit överens om resmål
och accepterat priset så skulle de betala via en bank i
Iran. När Heidari såg att pengarna var insatta på hans
konto i Sverige fick de veta att de skulle maila ett foto
på den som skulle resa. Fotot fördes in i det svenska
passet. Oftast förfalskades också födelsetiden. Även
Kamaran dömdes i tingsrätten till 3 års fängelse för
bl.a. grov urkundsförfalskning och medhjälp till grov
människosmuggling. Han överklagade inte.
Heidari satt häktad fram till tingsrättsförhandlingen
och vägrade hela tiden låta sig förhöras. Han dömdes
i tingsrätten i augusti 2006 till 4 års fängelse. Under
tingsrättsförhandlingen höll Heidari sitt eget försvarstal. Där jämförde han sig med Moses, Jesus och Raoul
Wallenberg. Heidari berättade även att i hans organisation arbetade 50 personer och de tjänade inget extra
på denna verksamhet. Han sa även att han ägde hotell
Saray i Istanbul och att det kostade dem 200 dollar per
resenär i muta till den lokala polisen för att de skulle
bevaka hotellet. Heidari överklagade och dömdes i
hovrätten till 5 års fängelse. Han blev den förste att
dömas till grovt organiserande av människosmuggling.
Han överklagade till HD men fick inte prövningstillstånd.
Beslag av pass i Turkiet
Turkisk polis gjorde i mars 2008 tillslag mot hotell
Saray och hotell Eldorado i Istanbul. Där greps 19
män, bl.a. Heidaris bulvan som står som ägare till
hotell Saray.
Hela 1362 pass togs i beslag. Av dessa var 286
svenska, 100 danska, 27 norska och 19 finska. Trots
att Amir Heidari sitter i fängelse för tillfället pågår
verksamheten för fullt i hans organisation, på samma
sätt som den gjort de senaste 25 åren.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
27
Smuggling
Katsmuggling
– ett mångsidigt problem
TEXT: TULLINSPEKTÖR PETTER NORMAN, MALMÖ
FOTO: TULLVERKET
Katsmugglingen har sedan ett antal år tillbaka skapat ett dilemma för Tullverket.
Sett till antalet beslag, vilket är två till tre ärenden i veckan, kan frekvensen av
katsmugglingen nästintill likställas med alkoholsmugglingen.
Kat
Projekt Marduuf
Katbusken, Catha edulis, odlas framförallt i Kenya
och majoriteten av missbrukarna har sitt ursprung i
Somalia. Kat narkotikaklassades i Sverige 1989 och är
narkotikaklassat i stora delar av Europa. Kat är dock
inte klassat som narkotika i Holland och i England där
det importeras legalt som en grönsak. Uppgifter från
Holland tyder på att det dagligen förs in upp till fem
ton kat till Schiphol, flygplatsen i Amsterdam. En del
av dessa fem ton förs sedan vidare till Skandinavien.
Vissa uppgifter pekar på att det förs in ca 1-2 ton kat
till Skandinavien per dygn. En normalkurir transporterar ca 150 kilo vid överfart till Sverige. Fram till
den 30 november 2008, hade Tullverket beslagtagit ca
9 200 kilo kat fördelat på 227 beslagstillfällen. Samma period förra året tog Tullverket ca 5 600 kilo kat
i beslag.
Kat är en färskvara och skyndsamheten till slutkonsumenten är avgörande, leveranstiden från skörd till
konsument är ca tre till fem dagar. Detta ställer höga
krav på dem som organiserar katsmugglingen, smugglingen måste vara förutbestämd i alla led.
Hösten 2007 var det massmediala trycket hårt på de
brottsbekämpande myndigheterna att prioritera katmissbruket samt smugglingen. Massmedia visste då
inte att Tullverket precis startat sitt första projekt med
syfte att slå ut en förgrening som försåg Skandinavien
med kat. Genom analys av tidigare utredningar samt
förhör och spaningsinsatser lyckas man identifiera en
huvudman bosatt i Malmö. Huvudmannen var från
mellanöstern och medborgare i Danmark. Genom
spaning mot huvudmannen kunde Tullverket binda en
kurir samt en övervakare till organisationen.
Straffvärdet på kat är idag relativt lågt jämfört med
övriga droger. Gränsen för grovt brott går vid 200 kg.
Med anledningen av straffvärdet bestämdes det i bör-
Ekonomisk vinning
Uppgifter angående prisbilden på kat varierar något
beroende på källan. Enligt uppgifter kostar en säck
med 10 kilo kat mellan 8 000 – 10 000 kr i Sverige i
missbrukarledet. Priset i Holland bör ligga på ca 2 000
– 3 000 kr, detta innebär att det är mellan 5 000 till
8 000 kr i marginal per säck minus omkostnader. Med
enkel matematik kan man då inse vilken marginal det
är på ett parti om 150 kilo. Med tanke på storleken på
de partier som förs in till Holland och till Skandinavien
så är det enorma summor det handlar om.
30
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Kat är en färskvara och därför packas kat ofta i bananblad
eller skinn för att behålla sin fuktighet under transporten till
mottagaren.
Smuggling
jan av projektet att man inte skulle göra tillslag direkt
vid en överfart där man misstänkte att de medförde
kat. Målet blev att binda organisationen till så många
smugglingstillfällen som möjligt. Fokus blev att gripa
mottagarna och låta organisationen fortsatta med sin
verksamhet. Hösten 2007 beviljade Malmö tingsrätt
telefonavlyssning av de tre aktörerna, vilket även var
en förutsättning för att kunna binda dem till flera
smugglingsresor.
När arbetet gick vidare framkom det att kuriren
hämtar kat i Köpenhamnsområdet, kuriren avvaktar
sedan i Danmark tills han får klartecken att köra
över Öresundsbron till Sverige. Klartecken ges av
huvudmannen som strax innan har kört över bron och
parkerat vid tullverkets personalparkering. När tullpersonalen försvinner eller går av sitt skift ringer han
till kuriren och lämnar besked om att det är fritt fram
att köra över.
Kuriren påbörjar sedan sin överfart i sällskap med
en övervakare. Om tullpersonal kommer tillbaka
är övervakaren beredd på att välja det körfält som
bemannas av tullen i syfte att skapa fri lejd åt kuriren.
När kuriren passerat in i Sverige körs katlasten till
Stockholm eller till Göteborgsområdet där den lämnas
över till en mottagare. Det visade sig även att en del av
partierna transporterades vidare till Norge.
Den 22 oktober 2007, hämtades det aktuella kurirfordonet på en hyrbilsfirma. När det fordonet hämtades ut kunde man binda kuriren, övervakaren samt
huvudmannen till platsen genom spaning. Fem dagar
senare genomfördes den första smugglingen. Ett fordon kopplat till huvudmannen passerade först igenom
tullkontrollen på Öresundsbron och parkerade på
personalparkeringen och åtta minuter senare passerade
övervakaren samt kuriren. I samband med överfarten
är det även en frekvent telefontrafik. Kurirfordonet
fortsatte sedan upp till Stockholm där katlasten överlämnades till en mottagare. Mottagaren greps efter
överlämnandet och kunde sedermera även peka ut den
aktuella kuriren. Mottagaren medgav att han köpt kat
för ca 52 000 kr.
Ytterliggare fyra smugglingsresor görs innan tillslag
sker. Alla resor går i huvudsak till på samma sätt, skillnaden är att man även lämnar kat i Göteborgsområdet
vid vissa tillfällen. Vid alla resor grips mottagaren.
Vid tillslagen mot mottagarna i såväl Göteborg som i
Stockholm var samarbetet utomordentligt bra mellan
polis och tull.
Den sista smugglingsresan ägde rum den 21 november. Vid detta tillfälle hade huvudmannen även fått
aningar om att man var honom på spåren. Strax efter
att kurirfordonet passerat gränsen körde man snabbt
till ett bostadsområde där man parkerade bilen och
flydde från platsen. Genom spaning kunde man även
binda alla tre till denna plats då de möttes upp på en
parkering ca 100 meter ifrån där kurirfordonet stod
parkerat. En intensiv telefontrafik följde efter att man
parkerat kurirfordonet och smugglarna gjorde även
ett försök att få någon att spränga fordonet. Man
misslyckades med att hitta någon som kunde spränga
fordonet och alla tre greps.
En bilburen katsmugglare transporterar i regel ca 150 kilo
kat vid varje resa till Sverige.
Rättegång
Huvudmannen dömdes i hovrätten till 4 år och 3
månaders fängelse samt utvisning och kvarstad för den
vinning han gjort på brotten. De övriga två dömdes
till ca 3 års fängelse vardera, varav en även utvisas.
Parallellt dömdes även mottagarna vid respektive
smugglingstillfälle. Huvudmannen kunde knytas till
tidigare smugglingsresor som ägt rum vilket han även
dömdes för. Slutsatser som dragits under utredningen
är att huvudmannen varit aktiv i mellan ett och två
år.
Arbetet mot katsmugglingen fortsätter och det finns
idag flertalet välorganiserade aktörer som smugglar
kat. Precis som när det gäller alla andra narkotikapreparat är drivkraften pengar, frågan är vad dessa pengar
i slutändan finansierar?
Q
En marduuf är det somaliska ordet för två buntar
med katkvistar omslutna av t.ex. bananblad. Varje
bunt består av 4-5 mindre knippen med 8-15 kvistar
i varje.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
31
Narkotikautredningen:
Strängare straff för GBL
och anabola steroider
Narkotikaklassa industrikemikalierna GBL och 1.4-butandiol, BD, fördubbla
maxstraffet för grovt dopningsbrott till åtta års fängelse samt inför en lag om
individuella skyddsomhändertaganden av nya och ännu inte kontrollerade missbruksdroger.
Detta är några huvuddrag i den statliga Narkotikautredningens förslag.
I
utredningens betänkande Bättre kontroll av missbruksmedel (SOU 2008:120) har utredaren Jan
Pennlöv sett över lagstiftningen för narkotika, dopningsmedel, hälsofarliga varor och s.k. flyktiga ämnen.
Betänkandet är nu ute på remiss och de föreslagna
lagändringarna förmodas kunna träda ikraft senast den
1 juli 2010.
GBL och BD jämställs med GHB
GHB är en lugnande och hämningslösande drog som
introducerades i Sverige i början av 1990-talet, blev
narkotikaklassad i februari 2000 och missbrukas fortfarande huvudsakligen i västra Sverige.
GHB intas i flytande form och är mycket svårdoserat. 1-2 cl är en normal missbrukardos och effekten
påminner då om ett alkoholrus. Ytterligare några
centiliter kan orsaka djup medvetslöshet och minst ett
40-tal GHB-relaterade dödsfall har konstaterats.
Kemikalierna GBL och 1.4 butandiol (BD) omvandlas efter intag till GHB i kroppen. GBL och BD används
i kemiindustrin och som rengöringsmedel. Ca 500 ton
importeras årligen på licens.
Missbruket av dessa substanser har noterats i Sverige
i drygt 10 år. 2005 klassades GBL och BD enligt lag om
förbud mot vissa hälsofarliga varor. All hantering utan
behörigt tillstånd blev då förbjuden, medan själva brukandet fortfarande är lagligt. I synnerhet GBL har idag
GBL förväntas bli klassat som
narkotika på samma sätt som
GHB.
34
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
övertagit en stor del av den illegala GHB-marknaden
och en omfattande GBL-härva utreds sedan en tid av
tullen i Göteborg (se artikel sidan 39-39).
Narkotikautredningen föreslår nu att GBL och
BD klassas som narkotika. Denna åtgärd har krävts
i många år, särskilt från polisen och sjukvården i
Göteborg, och det kan dröja ännu minst ett år innan
klassningen träder ikraft. Riksdagen måste först besluta om en lagändring som reglerar den stora legala
användningen av kemikalierna.
Straffen för dopningsbrott anpassas
till straffen för narkotikabrott
Utredningen har gjort en noggrann kartläggning av
farlighet och skadeverkningar av anabola steroider och
de övriga preparaten som regleras av dopningslagen.
Det gäller dels farlighet för missbrukaren själv genom
risken att drabbas av allvarliga fysiska och psykiska
skador, dels risken för omgivningen att drabbas av steroidmissbrukares ibland mycket våldsamma beteende.
Steroidmissbruk kan också vara en inkörsport till
annat missbruk. Eftersom den nuvarande dopningslagen inte i tillräcklig grad beaktar de anabola steroidernas farlighet och skadeverkningar, föreslår utredaren
Jan Pennlöv att straffen skärps och närmar sig straffen
för narkotikabrott.
Straffet för dopningsbrott av normalgraden föreslås
höjt från två till max tre års fängelse, samma straff
som gäller för narkotikabrott. Vid grovt dopningsbrott
bör straffskalan justeras till fängelse lägst ett och högst
åtta år, en fördubbling av nuvarande straffsatser. Den
övre delen av straffskalan bör användas bara om brottet avser anabola steroider och testosteronderivat som
anses farligare än tillväxthormon och de hormonhöjande substanserna i dopningslagen § 1d.
Utredaren konstaterar också att kunskapsnivån är
låg när det gäller dopningsbrott. Han menar att denna
översyn av dopningsbrottens straffvärde av nödvändighet bör leda till ökad utbildning för domare, åklagare,
polisen, tullare och kriminalvårdare när det gäller preparaten och dess verkningar.
Skyddsomhändertagande av
ännu ej klassade droger
Narkotika och hälsofarliga varor definieras i Sverige
genom uppräkning av de substanser som är klassade.
Denna ordning ville inte Narkotikautredningen ändra
på, bl.a. av rättssäkerhetsskäl, och därför kvarstår problemet att när en ny missbruksdrog blir känd kan det
ta ganska lång tid innan den förbjuds.
För att ändå snabbt kunna ingripa föreslås en ny
lag om skyddsomhändertagande av nya och ännu inte
klassade droger.
Folkhälsoinstitutet (FHI) har sedan tidigare ansvar
för att utreda nya missbruksdrogers farlighet och vid
SKL upptäcker
nya droger
De kallas ofta för Internetdroger
eftersom de går att beställa via olika
webbshopar på Internet. SKL arbetar
för att upptäcka och rapportera dem
tidigt så att lagstiftningen kan agera.
A
ndreas Carlsson arbetar på SKL:s Droganalysenhet.
Han berättar om GIOS - Gruppen för identifikation av okända substanser.
– Det är en grupp med mycket mångsidig kompetens
som i dagsläget består av nio personer från olika kunskapsområden på Droganalysenheten.
SKL har olika analysflöden för olika typer av material. Det innebär att nya droger kan komma in på
många olika sätt.
– När en ny drog på marknaden kommer till SKL är
det GIOS-gruppen som ser den först, säger Andreas.
– När en ny substans upptäcks första gången sparas
preliminär information om den i SKL:s referensbibliotek. Återkommer samma substans mer än en gång
beslutas oftast om en utredning av vad det kan vara.
Då gör man sökningar i digitala bibliotek, i litteraturen och på Internet. En noggrann dokumentation tas
fram där man sammanväger resultaten från olika typer
av analyser, exempelvis GC-MSD, FTIR, NMR, SEM
och LC-MS.
behov föreslå att regeringen klassar dem som narkotika
eller hälsofarlig vara.
Om nya missbruksdroger även har en användning
som läkemedel faller motsvarande ansvar om utredning på Läkemedelsverket.
Båda myndigheterna, men i synnerhet FHI, föreslås
få utökade resurser att bevaka marknaden för nya
droger och bl.a. få en reglerad rätt att köpa in och
analysera nya droger som säljs via Internet.
Ett skyddsomhändertagande skall beslutas av åklagare och kan komma att gälla för sådana nya droger som
kommit till myndigheternas kännedom och där utredning om klassning planeras eller redan har inletts.
SNPF remissinstans
Betänkandet på över 600 sidor tar upp många aspekter
på en förbättrad kontroll av missbruksmedel. För den
som är intresserad kan hela utredningen laddas ner och
läsas på www.sou.gov.se/narkotikautr/
Gunnar Hermansson
Rapporterar till Folkhälsoinstitutet
När substansen har fastställts kan information om
vilken substans det är, kemisk likhet (till exempel
”har kemiska likheter med amfetamin”) och om SKL
sett denna substans förut med mera lämnas vidare till
Folkhälsoinstitutet, FHI.
Folkhälsoinstitutet har bland annat uppdraget att
bevaka och utreda behovet av narkotikaklassning av
sådana varor som inte utgör läkemedel samt behovet
av kontroll av varor enligt lagen om förbud mot vissa
hälsofarliga varor.
Om man kommer fram till att det föreligger ett
behov att reglera en substans, som narkotika eller
hälsofarlig vara, överlämnas ett förslag om detta till
Regeringen.
– Under 2006 och 2007 lämnade SKL information
om sammanlagt ett 20-tal nya substanser till FHI, säger
Andreas.
Förutom att nå fram till klassning av dessa substanser (sex av dessa substanser har redan klassats) har
man på köpet fått ökad kunskap om de substanser som
saluförs via Internet.
– Alla dessa nya substanser finns nu i SKL:s referensbibliotek, säger Andreas. Det möjliggör en snabb
identifiering av dessa substanser när de kommit in som
ärenden.
SKL har många kontakter med andra laboratorier och myndigheter och samarbetar till exempel med
Rättsmedicinalverket RMV för utbyte av referensmaterial, analyser och erfarenhetsutbyte i pågående
utredningar.
SKL har också rönt stor internationell uppskattning
genom sitt proaktiva arbetssätt med att tidigt hitta och
identifiera nya substanser.
– Vi kan faktiskt slå oss för bröstet och säga att vi är
bäst i Europa på detta, avslutar Andreas.
EvaMarie Törnström
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
35
Projekt Klotter
– Tullverkets kamp mot GBL-epidemin i Västsverige
TEXT: HEIDI JOENSUU, Tullverket Göteborg
Sommaren 2008 uppmärksammade ett kurirföretag att privatpersoner beställt
GBL från Tyskland och detta ledde till att Tullverket i Göteborg startade projekt
Klotter.
E
n projektledare, fyra utredare två analytiker och
spaningspersonal i varierande omfattning har arbetat heltid med projektet under sex månader som hittills
resulterat i följande:
v 91 sändningar med 726 liter GBL och 11 liter
1.4-butandiol har identifierats,
v 47 liter GBL har tagits i beslag
v 38 mottagare har identifierats, de flesta boende
i Göteborgstrakten,
v totalt 45 personer har misstänkts för brott,
de flesta pojkar i 20-årsåldern,
v 19 personer har dömts, två har frikänts
och åtta väntar på sina domar.
GBL via nätet
Ungdomarna har beställt GBL på nätet från det tyska
företaget A.O.G. Chemicals Intl. Ltd. Företaget saluför
endast två produkter, GBL och 1.4-butandiol, som
båda dels är utgångskemikalier för GHB samt vid intag
omvandlas till GHB i kroppen. Priset för GBL varierar
beroende på mängden man beställer. 250 ml kostar
24,90 euro och 50 000 ml kostar 2499 euro. Den
vanligaste mängden som ungdomarna beställt – företagets ”special offer” - är 10 000 ml för 599 euro. 125
euro tillkommer för frakt och avgift om man väljer att
betala när produkten levereras, vilket ger ett literpris
på 700 kronor.
tikabrott. När vi inte kunnat påvisa tillverkning har
det varit ”jungfrulig mark”. Maxstraffet för brott mot
lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor är ett år
och straffskalan för grov smuggling är sex månader
till sex år. Kan man då dömas till fängelse i mer än ett
år? Rent juridiskt är det ju möjligt att utdöma fängelsestraff i upp till sex år. Rent ”praktiskt” har det dock
varit lite besvärligare eftersom man inom riket kan
hantera obegränsade mängder med hälsofarliga varor
för maxstraffet ett år. En annan fråga är var gränsen
går för grovt smugglingsbrott gällande GBL. Av de
domar som avkunnats hittills kan man konstatera att
två liter GBL inte utgör grovt brott, men att fem liter
utgör det. Det högsta utdömda straffet hittills är två års
fängelse för 80 liter GBL och det är värt att observera
att den dömde endast var 18 år när brottet begicks.
Straffvärdet
Tullverket lägger ner mycket arbete på att få stopp på
det stora inflödet av GBL trots att det inte genererar
långa fängelsestraff eller handlar om beslagtagna varor
av stort värde. Men projektledare Marcus Carlsson
poängterar att arbetet är mödan värt:
– Straffen har varierat beroende på om vi kunnat
påvisa att GBL skulle omvandlas till GHB eller inte.
När vi kunnat påvisa GHB-tillverkning har straffen
följt praxis vad gäller föreberedelse till grovt narko-
38
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Det är vanligt att missbrukare förvarar och hanterar GBL i
olika typer av PET-flaskor och det kan därför vara svårt att
upptäcka.
Social samhällsnytta
Men frågan är om inte den sociala samhällsnyttan har
varit det viktigaste för Tullverkets arbete med projekt
Klotter. Marcus menar att den allmänna inställningen
hos dem som smugglar och missbrukar GBL är att
”Man riskerar ingenting, man kan bara få böter”. I
och med projektet har dessa personer och omgivningen
blivit varse om att så absolut inte är fallet! Vidare har
Internetkanalen strypts i vart fall tillfälligt. Många av
de misstänkta personerna har dömts till vård vilket de
också varit i stort behov av.
Många av de misstänkta har ett långt och mycket
allvarligt GHB/GBL-beroende. Ett flertal fick föras till
sjukhus istället för till arresten då de fick så allvarlig
abstinens vid gripandet. En av utredarna i projektet,
Pehr Hagenklev, berättar att en av killarna hade missbrukat GHB i över sex års tid. Enligt honom själv så
drack han under det sista året enbart GBL för att effekten var starkare. För den här killen handlade det om
att hålla sig flytande så till vida att han drack en kork
varannan timme dygnet runt.
De flesta beställde 10-liters dunkar med GBL från Tyskland.
Med frakten inräknad blir literpriset 700 kronor.
Missbruket
Pehr Hagenklev berättar att flera killar startat sitt missbruk då de haft en storebror som redan var involverad
i någon form av kriminalitet och som de såg upp till
och vars livsstil de anammade. Förutom GHB/GBL så
har de flesta provat på andra droger, såsom kokain,
amfetamin mm, men det var GHB/GBL som var deras
nischade drog. En drog som var mycket lätt att få tag
på. För dessa killar har det funnits några klick bort på
tangentbordet och vips så landar sändningen med GBL
utanför dörren, redo för tillverkning.
Killarna såg sig själva som det häftigaste gänget,
de var kungar. Men i verkligheten var det unga grabbar med mycket dålig självkänsla som upphöjdes med
hjälp av droger och i umgänget med likasinnade. Pehr
fick också en känsla av att de hetsade varandra till
ökat missbruk. Några i gänget hade haft en tidigare
kontakt med polisen, något som sågs som en merit. En
19-åring som ingick i utredningen var häktad en längre
tid. Häktningstiden var lång men verkade inte beröra
honom särskilt mycket, snarare ville han ge sken av att
”detta är fräckt”. Pehr tror dock att innerst inne var
det en liten ung kille som var livrädd för vilka följderna
skulle bli och blev.
Missbrukarna
På vardagarna gick flertalet av killarna i skolan, hade
jobb eller praktik och skötte det relativt bra. Dock
har flertalet av dem som hade körkort kört påverkade
både privat och i sitt arbete. Någon hade ett arbete där
större arbetsfordon framfördes under konstant rus!
Att generellt säga att GHB/GBL skulle vara en drog
kopplad till familjer med socialt utanförskap är fel.
GHB/GBL-missbruk har uppmärksammats i alla samhällsklasser. Det finns säkert flertalet olika förklaringar
till varför killarna hamnat i missbruk, men Pehr anser
På etiketten till GBL-dunken står det att om man råkar
svälja GBL ska man omedelbart kontakta läkare och visa
etiketten.
att de generellt saknade trygghet av närvarande vuxna.
Tryggheten hämtades på annat håll, hos kompisarna
och gänget som man spenderade fredags- och lördagskvällarna med.
Pehr avslutar med att betona att alla dessa killar är
i stort behov av hjälp för att komma ur sitt GHB/GBLmissbruk. Det klarar de inte av på egen hand. Och
den hjälpen får de antingen på anstalt eller på behandlingshem, men vägen kommer att vara både lång och
krokig.
Projekt Klotter på SNPF:s
utbildningskonferens
Har du frågor om utredningen? Kontakta då projektledare Marcus Carlsson på telefonnummer 03163 38 72. Marcus och Pehr kommer även att hålla ett
föredrag om projekt Klotter på utbildningskonferensen
i Göteborg.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
39
Eurojust
– den europeiska enheten för rättsligt samarbete
TEXT: OLA LAURELL
Eurojust inrättades 2002 för att bli EU:s organisation på judiciell nivå, i första
hand för att förbättra bekämpningen av den grova organiserade brottsligheten
men också av annan allvarlig gränsöverskridande brottslighet.
I
nom EU kan åklagare ta direktkontakter med varandra och med andra judiciella myndigheter. Det
sker också i stor utsträckning när det finns ett behov
av rättslig hjälp eller annat samarbete då framförallt
i bilaterala ärenden. Det finns också möjligheter att
få viss hjälp i enklare ärenden genom det Europeiska
Judiciella Nätverket (EJN). Många gånger är dock
detta inte tillräckligt.
Eurojust biträder framförallt i komplexa ärenden
vid samordning eller för att förbättra samarbetet mellan myndigheter och myndighetsföreträdare i medlemsstaterna och till och med i kontakter utanför unionen,
eftersom Eurojust har ett mycket brett kontaktnät samt
samarbetsavtal med Norge, Island, USA, Kroatien,
Makedonien och Schweiz. Norge och USA har placerat
sambandsåklagare vid Eurojust.
Gott samarbetsklimat
nyckeln till framgång
Till skillnad från många andra internationella organisationer styrs Eurojust av ett kollegium som består
av de 27 National Members, NM, vilka är utsedda av
medlemsstaterna. NM kan vara åklagare, domare eller
polischef med motsvarande befogenheter men i dag är
26 av NM åklagare medan en är domare. Kollegiet
träffas två gånger i veckan vilket innebär att man
snart lär känna varandra mycket väl. Detta är nyckeln
till Eurojusts framgång. Samarbetet mellan de nationella kontoren är familjärt och det är mycket lätt att
få hjälp. Det är ett mycket gott samarbetsklimat. Dock
kan vissa ärenden ta tid då en del nationella myndigheter inte alltid är lika intresserade att hjälpa till.
Organisationen har i dag sammanlagt 237 anställda
varav cirka 60 arbetar med rent operativa ärenden.
Den internationella brottsligheten har ökat väsentligt i omfattning sedan starten. 2002 handlades 202
ärenden. Antalet ärenden hade 2008 ökat till 1194, av
vilka Sverige var inblandat i 114.
Sedan den 1 september 2007 tjänstgör jag som Sveriges nationella medlem (NM) vid Eurojust i Haag i
Nederländerna. Sverige har sedan Eurojust inrättades
haft en nationell medlem stationerad vid Eurojust och
42
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
en biträdande nationell medlem som är stationerad vid
riksåklagarens kansli. På grund av kraftig arbetsbelastning vid det svenska kontoret har detta, sedan september 2005, förstärkts av ytterligare en åklagare en s.k.
Seconded National Expert (SNE). Sedan den 1 januari
2009 heter vår SNE Ewamari Häggkvist. Hon kommer
från Internationella kammaren i Stockholm.
De ärendetyper som handläggs av Eurojust är främst
allvarliga narkotikabrott, olika typer av grova bedrägerier (bl.a. investeringsbedrägerier, momsbedrägerier
och kreditkortsbedrägerier), organiserade grova stölder, människohandel och människosmuggling, penningtvätt samt annan allvarlig gränsöverskridande
brottslighet. De vanligast förekommande ärendetyperna vid det svenska kontoret är grova narkotikabrott,
grova våldsbrott, grova bedrägerier och grova skattebrott.
NM har olika arbetsuppgifter på uppdrag av organisationen men är också operativ sambandsåklagare
i inkommande och utgående ärenden som berör det
egna landet.
Europol, som också har sitt säte i Haag är Eurojusts
enskilt viktigaste samarbetsparter. Eurojust och Europol
har under året samarbetat i flera utredningar, bl.a.
om grova narkotikabrott och barnpornografibrott.
Eurojust samarbetar vidare ofta med de nordiska sambandskontoren, framförallt sambandsmannen Ylva
Carlsson i Haag. När Eurojust i ärenden samarbetar
med Europol eller sambandskontoren sköter Eurojust
i huvudsak kontakten med den judiciella sidan, och
Europol eller sambandsmannen kontakterna på polissidan. Jag tycker att samarbetet fungerar mycket bra.
I december 2008 fick vi ett nytt avtal som reglerar
Eurojusts verksamhet. Avtalet innebär en hel del förändringar som nu skall införas i nationell lagstiftning i medlemsstaterna. I dag är NM:s befogenheter mycket olika. Från fullständig åklagarbehörighet som för mig eller
ingen behörighet alls, vilket är fallet för cirka 50 procent av Kollegiet. Det nya avtalet innebär bl.a. att alla
NM får en viss miniminivå för sina befogenheter. Detta
innebär att alla t.ex. i vart fall skall kunna utfärda eller
komplettera framställningar om rättslig hjälp samt godkänna och samordna kontrollerade leveranser (KL).
Ola Laurell, till vänster, och Ylva Carlsson, tvåa från höger, tackar Ms Odette Zonneweld, åklagare och Mr Wilco Giesen, Team
Leader för KLPD vid holländska polisen för gott samarbete.
Clark Olofsson gripen
efter internationellt samarbete
Under vintern 2007 fram till sommaren 2008 har Eurojust i samarbete med sambandsmannen Ylva Carlsson
assisterat svenska myndigheter i ett mycket spännande ärende. Vid ett uppmärksammat tillslag den 19
juli greps Daniel Demuynck, eller Clark Olofsson, och
5 andra misstänkta för grovt narkotikabrott efter
8 månaders spaning. Åklagare från Internationella
Åklagarkammaren Stockholm var förundersökningsledare och hade biträde av polisen i Östergötland samt
från Rikskriminalpolisen.
Misstankar om att ett antal personer i ett nätverk smugglade stora mängder amfetamin från
Nederländerna till Sverige, medförde att förundersökning inleddes under hösten 2007. Inledningsvis
var det stora svårigheter att få resurser för nödvändig
spaning i Nederländerna. Både Eurojust och nordiska
sambandskontoret i Haag öppnade ärenden. Både jag
och Ylva engagerade oss i ärendet för att göra vad vi
Redan som tonåring hade Clark Olofsson, alias Daniel
Demuynck, haft flera kontakter med rättvisan. Nu har han
hunnit fylla 62 år i svenskt häkte.
kunde för att få till stånd ett fungerande samarbete
mellan svenska och holländska myndigheter, såväl på
åklagarnivå som på polisnivå.
I början av juli 2008 hade holländsk polis fortfarande inte fullständigt lyckats identifiera de personer
som skulle leverera narkotika till våra svenska misstänkta. Eurojust organiserade därför, i avsikt att en KL
skulle kunna genomföras, ett samordningsmöte med
alla då inblandade länder, nämligen Sverige, Danmark,
Tyskland, Nederländerna och Belgien. Dessutom var
naturligtvis Ylva Carlsson inbjuden samt företrädare
för Europol. Under kvällen före mötet hade holländsk
polis hittat leverantörerna och kunde göra en husrannsakan i en byggnad som ägdes av en av de misstänkta.
Då hittades ingenting av värde.
Samordningsmötet kom att inriktas på att få uthålliga resurser i ärendet i Nederländerna och förbereda
en eventuell KL. Senare husrannsakningar visade att de
misstänkta förvarade stora mängder amfetamin i byggnaden. Efter att holländsk polis säkrat kontrollen över
partiet, kunde man följa hur detta därefter lastades på
en transport. Denna följdes av polis från Nederländerna
och andra samverkande länder till Sverige där gripanden skedde. I samband med att polisen gjorde ingripanden upptäcktes också ett stort parti cannabis som följt
med transporten. Fortfarande sitter 7 personer häktade
i väntan på rättegång senare under våren.
Med hänsyn till de stora mängderna narkotika riskerar de misstänkta långa fängelsestraff. Vi är mycket
tacksamma för det goda samarbetet i ärendet framförallt med holländsk polis och åklagare.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
43
Tre narkotikapoliser
på resa i Sydost-Asien
TEXT OCH FOTO: EVA LEXON, ÖREBRO, TORBJÖRN MUNTHER, UPPSALA, STURE WALLENTIN, SUNDSVALL
Den 4 april 2008 begicks ett av de värsta brott som man kan tänka sig. Någon
gjorde inbrott på tre svenska polisers hotellrum i Thailand. För vissa inblandade
är det en dag att minnas, bland annat för de tre svenska poliserna, men speciellt
för polisbefälet på orten. Vi återkommer till det och berättar här historien om hur
dessa tre svenska poliser hamnade på ett hotell i Hua Hin.
T
re förväntansfulla stipendiater gav sig av mot
Sydost-Asien den 17 mars 2008. Två av oss, Eva
Lexon och Torbjörn Munther, hade några år tidigare
tilldelats Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium och
Sture Wallentin fick Svenska Carnegie Institutets polisstipendium 2007. Vi hade alla tre gått på varsin ort
och funderat på vad vi skulle använda pengarna till
men inte kommit till skott. Nu äntligen blev en resa
av och det kändes mycket roligt att vi var tre som åkte
tillsammans.
Annethe Ahlenius, som är polisens sambandsman
i Bangkok, ordnade så att vi hade ett digert program
att gå igenom i Thailand med många studiebesök och
Sture, som absolut ville till Vietnam, fick som han ville.
Annethe kontaktade Marie-Louise på svenska ambassaden i Hanoi som ordnade ett femdagars program i
Vietnam som vi sent ska glömma.
Resan till Asien gjorde vi med Qatar Airways och
väl i Bangkok på Suvarnabhumi, en av världens största
flygplatser, tog vi en taxi in till sta’n till ett hotell med
förbokade rum, trodde vi.
Väl framme vid hotellet insåg vi att vi inte hade
några rum bokade! Men rum ordnades på ett hotell i
närheten, ett lopphotell var det någon som kallade det.
På lopphotellet bodde vi bara en natt och sedan ordnade det sig med rum där vi hade bokat från början.
Uniformerade poliser med mycket blankt på axlarna
hälsade oss välkomna och troligen infann sig tunghäftan lite grann redan i detta stadium, men det kom att
förvärras
Med öppna munnar gick vi in i byggnaden och leddes in i en vacker sal, ett konferensrum. Här var allt
förberett för att den ”svenska delegationen” skulle
komma. Våra namn fanns på förtryckta namnskyltar
vid platserna där vi skulle sitta och namnen var rättstavade.
Vi var så glada för att vi hade Annethe med oss för
våra tungor hade verkligen förlamats! Förutom det vi
redan nämnt så skulle all konversation ske i mikrofoner från våra platser och ut i högtalare i rummet och på
engelska naturligtvis. Jösses, vi visste inte längre vad vi
jobbade med och än mindre varför vi var där.
NSB
NSB är uppdelade i 5 divisioner och jobbar med narkotikaärenden i hela landet. De bedriver spaning, tillslag
och utredning och har speciellt utbildad personal för
Oväntat elegant mottagande
Annethe Ahlenius tog emot oss i en gigantisk byggnad,
i samma byggnad som svenska ambassaden hade sina
lokaler. En stor vacker marmortrappa in till en jätteentré och där tog vi hissen till 20:e våningen. Hon berättade lite om sitt arbete och därefter blev vi upphämtade
av ambassadens chaufför i en fin Volvo naturligtvis.
Första besök för oss var på Narcotic Supression
Bureau Organisation (NSB) som så småningom blev
mycket speciella för oss. Även här kördes bilen fram
till en stor marmortrappa i en vacker byggnad och
där stod många människor och väntade på just oss.
46
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Besök hos NSB i Bangkok. I bildens mitt syns fr.v. Annethe
Ahlenius, Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva
Lexon.
detta. Ledningen för divisionerna finns i Bangkok och
totalt finns 1200 poliser inom NSB. Divisionernas chefer satt i konferensrummet och även representanter för
de specialstyrkor som fanns inom NSB var på plats för
att berätta om sin verksamhet.
Special Operation Team finns i varje division och
de kan liknas vid en insatsstyrka med speciella vapen
och speciell taktik som används under högriskoperationer. Högriskoperationer kan vara att genomsöka
farliga områden eller genomföra trafikkontroller vid
s.k. checkpoints, då de har tillgång till mobil röntgenutrustning för genomsök av last mm.
Narkotika transiteras genom Thailand
Narkotikan i Thailand har varit ett stort problem för
polisen under ett halvt sekel. Man har satsat stora
resurser för att komma till rätta med problemet.
Yaba-tabletter innehåller en kombination av metamfetamin
och koffein. Tabletterna tillverkas framförallt i Burma och
smugglas till Thailand.
Riskfylld narkotikabekämpning i norra
Thailands gränstrakter
Thailands opiumodlingar kan numera praktiskt taget bara
beskådas på vykort.
I det område som kallas Gyllene Triangeln ingår
Burma, Laos och Thailand.
Kambodja gränsar mot Thailand och Laos och alla
dessa länder har under lång tid haft stora problem med
narkotika och har det fortfarande.
I dag säger man ändå att produktionen av narkotika inom Thailand är liten. Däremot har man stora
problem i Laos och Kambodja med både odlingar av
opium, cannabis och laboratorier för yaba, som är den
lokala benämningen på metamfetamintabletter.
Thailand är ett transitland för yaba som förs in i
landet över gränsen i norr. Gränsen mot Burma och
Laos är väldigt svårövervakad p.g.a. djungel och höga
berg. Yaba-tabletterna förs sedan från norra Thailand
till Bangkok för vidare transport ut över världen.
Under 2006 beslagtog NSB:
Yabatabletter
6,1 milj st
Heroin
207 kg
Ice
106 kg
Cannabis
2,2 ton
Under dessa tillslag dödades 6 polismän och 4 poliser
blev allvarligt sårade.
På eftermiddagen blev vi skjutsade till ett Safetyhouse
i Bangkok. Detta var en polisstation för PNSB, narkotikapolisen, där de sysslade med telefonavlyssning och
spaning. Trots detta fanns skyltar som talade om att
det var en polisstation för just narkotikapolisen.
Efter besöket på PNSB blev vi bjudna till Chiang
Mai i norra Thailand för att få se deras narkotikaarbete. Besöket i Chiang Mai kommer vi sent att glömma
av flera anledningar.
Vi bodde på ett nybyggt hotell i varsin lägenhet som
verkligen var high fashion med all tänkbar teknik, vi
hade kök och tvättmaskin… ingen hade bott i dessa
rum före oss och det var otroligt vackert.
I Chiang Mai berättade man om de stora problem
som fanns på platsen. Man hade klart för sig hur
smugglingen gick till. Man visste oftast även i vilket
område det fanns odlingar och laboratorier i grannländerna. Man visste bara inte när karavanen av bärare
Sture Wallentin, Torbjörn Munther och Eva Lexon i samspråk med en polis på ett Safetyhouse.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
47
lämnade ”Stage house” för att passera gränsen och
lämna av partierna i ett ”Stage house” på thailändska
sidan.
Karavanerna som gick till fots hade ett stort antal
bärare av narkotikan och dessa eskorterades av beväpnade vakter. Vid ingripanden mot dessa smugglare blev
det alltid skottlossning.
Förklaringen var lika enkel som självklar för poliserna på platsen. Det är dödsstraff för narkotikabrott
i Thailand. Att bli gripen av polis var detsamma som
dödsstraff. Skulle man gripas och avrättas begravdes
kroppen i Thailand och det var väldigt dyrt att få den
forslad till sitt hemland.
Om man däremot dödades i strid fick man kroppen
skickad till sitt hemland t.ex. Laos.
Dessa människor var ofta mycket fattiga och släkten
hade inte råd att betala hemtransport av en avliden
familjemedlem. Därför sköt man alltid på polis för att
antingen klara sig eller för att dö ”på platsen” och få
kroppen hemtransporterad till familjen.
Vietnam
I Vietnam besökte vi olika polisiära organisationer
samt FN och ambassader.
Vad som är slående när man reser i länder som
Thailand och Vietnam är att det är så MÅNGA människor, överallt.
Vi fick berättat för oss att i Hanoi har man i genomsnitt 3-4 kvadratmeter per person i boendeyta. Vi kan
då förstå varför alla människor vistades utomhus i
Hanoi och alla åkte moped.
Vietnam bjuder på fantastiska naturscererier.
trodde vi att vi skulle få besöka deras högkvarter. Vi
blev dock varje gång skjutsade till samma ställe och
samma rum och vi fick aldrig klart för oss i vilken
byggnad vi var. Människorna vi träffade svarade inte
alltid på direkta frågor och vi märkte att det var ett
väldigt hierarkiskt land.
Vi fick ungefär samma information vid alla möten
med olika välrepeterade ”informationstal”. Det sades
att det inte fanns någon produktion av narkotika i
Vietnamn och att Vietnam är ett transitland för narkotika, företrädesvis till Australien.
Vi visste om det problem som finns i bland annat
Europa med vietnameser som odlar cannabis i England
t.ex. Man uppgav att man inte kände till problemet och
det var inte läge att fråga mer om detta. Oro uppstod
när vi ställde frågor som de inte ville besvara, vid flera
tillfällen tog mötena slut när de ansåg ämnet uttömt.
Även i heroinproblematiken är vietnameserna en
sluten grupp som inte beblandar sig med andra än
landsmän. I både Australien och England finns det
stora grupper vietnameser.
I Vietnam är det dödsstraff för 100 gr heroin. Men
genom ett avtal yrkar åklagarna inte på dödsstraff
för mängder understigande 500 gr. Detta medför att
smugglarna oftast bär vikter som understiger denna
gräns, 500 gr heroin.
Besök på Klong Prem, fängelset i Bangkok
Trafiken i Hanoi är svår att beskriva. Den måste upplevas.
I Vietnamn hade vi en chaufför och en värd tillhanda
hela tiden. Det var tur med tanke på hur trafiken var
i staden och landet. Polisen försäkrade oss direkt vi
kom till Hanoi att vi hade den skickligaste chauffören i
kåren till vår tjänst och det tackar vi för i efterhand.
Vid mötena med de olika avdelningarna hos polisen
50
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Inne på området fick vi besöka verkstäder och utbildningsplatser samt sovcellerna
Sovcellerna var ungefär lika stora som en svensk
fyllecell. Skillnaden var att ca 1 m från ena kortsidan
fanns en en meter hög mur, bakom muren fanns ”toaletten”. I cellen bodde 6 personer som var inlåsta där
under 12 av dygnets 24 timmar. I en hög på golvet låg
6 tunna madrasser staplade på varandra, när dessa
lades ut på golvet täcktes i stort sett all golvyta.
Om man skötte sig kunde man få ha t.ex. tv eller
fläkt i cellen men om man misskötte sig togs dessa
omedelbart bort.
Det ökända centralfängelset Klong Prem i Bangkok.
Inne på området, som var väldigt stort, gick många
fångar omkring i de olika delarna. Vissa av fångarna
hade kedjor kopplade till fötter, midja och händer och
bar en blåaktig tröja.
Bevakade grindar fanns mellan de olika avdelningarna och öppningen sköttes av fångarna med svarta
tröjor under överinseende av uniformerad personal.
Fångar med vita tröjor höll ordning inom avdelningen
och alla lydde dem. När vi gick omkring inne på fängelset hade vi hela tiden vakter runt om oss. Vakterna
var inte beväpnade med annat än någon form av stav
med en vass metallspets på.
På fängelset fanns ingen form av ”gängbildning”,
våra guider förstod inte frågan när den ställdes eller
än mindre hur det kunde finnas gäng på anstalterna
i Sverige. Man hade heller aldrig några slagsmål eller
dylikt på fängelset.
Brottsoffer i Thailand
Vårt besök i Asien skulle avslutas med några slappa
dagar i semesterorten Hua Hin, ca 3 timmars bilresa
från Bangkok.
Detta var våra första soldagar under hela resan och
vi fick rum på ett jättefint litet familjärt hotell. Det
hade bara 12 rum, en liten reception och en vakt utanför entrédörren
Andra dagen i Hua Hin skulle vi gå ut och äta middag på en restaurang strax utanför hotellet. Vi hade
hela tiden burit med oss alla värdesaker men denna
gång kollade vi in hotellet och gjorde en säkerhetsbedömning. Det är omöjligt att bryta sig in på hotell utifrån eller att komma in genom hotellets entré och göra
inbrott utan att stoppas av vakten eller receptionisten.
Alltså, vi lämnade våra saker på hotellet.
Efter ca 1 tim återkom vi till hotellet upptäckte att
just våra 3 rum var uppbrutna. En snabb analys av
läget gjorde att vi gick in (husrannsakan??) i ett rum
bredvid Stures. Detta rum skulle vara uthyrt men var
nu tomt. Vi hittade både spår av inbrottet och gods
från Eva i rummet. Vi ringde polisen på orten och för-
sökte få hjälp men gensvaret var lika med noll till en
början. Efter mycket om och men kom ändå tre poliser. En var kraftigt dekorerad med både snoddar och
stjärnor och gick på hälarna som om han ägde hela
stället. Det visade sig att han var polischef på orten,
han ville inte förstå oss alls. De andra två poliserna
hade trampat i något olämpligt och stannade i receptionen för att rengöra sina skor.
Vi ringde en av våra kontakter i Bangkok, en högt
uppsatt chef inom narkotikapolisen.
När han hörde vad som hänt bad han om att få
prata med den polis som förde befälet på platsen.
Befälet blev förvånat när vi räckte fram en mobiltelefon till honom där han halvlåg på sängen i ena
hotellrummet.
PANG, så satt han spikrakt i sängen och slog ihop
sina klackar så att han satt ”i givakt” Han blev vit i
ansiktet och sa inget annat än korta utrop.
Efter detta så avslutades samtalet och han tog noggranna uppgifter för en anmälan.
Någon timme senare anlände en spaningsgrupp från
Bangkok. Chefen hade skickat ned en grupp på ett
antal personer till oss för att klara upp brottet. Vi vet
egentligen inte hur många som kom eller vad de gjorde
men det hände i vart fall något.
Vi kan bara gissa vad de gjorde, vi fick se ett foto
på en man efter två dagar. Sture, som sett männen på
hotellet, kunde konstatera att mannen på fotot var en
av de två som ”bott” i rummet bredvid hans.
Mannen på kortet samt en annan man hade checkat
in på hotellet utan att uppvisa passhandling. De hade
lovat i receptionen att visa passen senare eftersom de
hade handlingarna nedpackade i väskorna! Snart efter
att de checkat in gjorde de en stöldräd mot våra rum
och betalade sina rum innan de försvann.
Den utpekade mannen skall nu vara efterlyst i
Thailand och han har sitt ursprung i ett nordafrikanskt
land. Det vore ett nöje att få hälsa på honom i Klong
Prem-fängelse om ett antal år för att se vilken färg på
tröjan han lyckats få.
Foton försvann men minnena finns kvar
Det är tragiskt att alla anteckningar och foton försvunnit i stölden. Vi har inte fått tillbaka det tillgripna vilket har gjort denna redovisning svår. Vi har förlorat en
massa otroligt fina bilder från en fantastisk resa, men
stölden gav oss även erfarenhet från polisarbetet med
en annan dimension.
Sammanfattningsvis har vi upplevt en helt fantastisk
resa i en del av världen som ingen av oss förut varit i.
Vi kan konstatera att våra arbetsförhållanden skiljer
sig mycket från varandra men att droger ställer till
med stora problem på olika sätt i olika länder.
Vi är efter dessa upplevelser tillbaka i vardagen
igen, stärkta i vår övertygelse i den eviga kampen mot
drogerna!
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
51
Världen runt
Efedrin i miljoner
Drygt 5 miljoner efedrintabletter togs i beslag
vid en kontroll av läkemedel som skulle skickas
från Belgien till Mexiko i november 2008.
Försändelsen var deklarerad som ”medicines
– not restricted”. Analys på tullens laboratorium visade att det var mycket lätt att extrahera
rent efedrin från ”medicinerna”. Tabletterna i
den 1 ton tunga försändelsen var tillverkade av
ett läkemedelsföretag i Belgien.
Utredningen avslöjade att ca 55 miljoner
efedrintabletter hade exporterats till Mexiko
sedan mars 2008. Av denna mängd kan man
framställa 2 000 kilo metamfetamin.
Narkoanalys användes mot
Bombay-terrorist
Den ende överlevande terroristen efter dödsattackerna i Bombay i slutet av förra året, misstänktes komma från Pakistan. Några dagar efter
dådet informerade polisen om att man skulle
injicera en drog, ett ”sanningsserum”, i mannen
för att få honom att berätta vem han och de
övriga terroristerna var och var de kom ifrån.
Metoden, som kallas narkoanalys och som
beskrevs i förra numret av SNPF-tidningen,
används uppenbarligen fortfarande i Indien men
är förbjuden i de flesta demokratier i världen.
Definitivt stopp för magiska
svampar i Holland
Handel med färska hallucinogena svampar förbjöds den 1 december 2008 i Holland. Att sälja
torkade svampar är förbjudet sedan tidigare.
Försäljningen av färska magiska svampar har
huvudsakligen skett i s.k. smart shops. Trots
protester har nu 180 sådana butiker tvingats
stänga.
Förbudet kom efter en lång rad olyckshändelser och även dödsfall till följd av missbruk
av hallucinogena svampar, vilket kulminerade
med ett dödsfall då en fransk 17-årig flicka på
skolresa i Holland dödshoppade från en bro
efter att ha ätit ”Magic mushrooms”. Det har
främst varit utländska besökare som drabbats
av olyckor i Holland sedan de konsumerat
dessa farliga hallucinogena svampar.
Skräppost i datorn dominerar
Mer än 90 procent av 430 miljoner e-postmeddelanden, riktade till olika företag och som
det internationella säkerhetsföretaget Panda
Security analyserade förra året, bestod av skräppost. Viagrakopior stod för drygt 20 procent
och i 32 procent av alla spam erbjöds andra
läkemedel för viktminskning och annat som gör
livet lättare.
Några procent av skräpposten innehöll någon
form av virus eller trojan.
54
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Ett kilo beslagtagen färsk svamp, som innehöll det
hallucinogena ämnet psilocybin, var inköpt från det
holländska näthandelsföretaget www.freshmushrooms.nl, en webbsajt som inte existerar mer.
Landet runt
Lagliga nätdroger i farozonen
Att sälja nätdrogen Spice måste vara en blomstrande verksamhet. Spice består av en blandning av
torkade och krossade örter som säljs i påsar om 3
gram. Priset är 179 kr resp. 239 kr för Spice Gold.
Nätsidan har på senare tid utökats med ytterligare
fem olika rökmixar i varierande namn som ska
påminna om Spice och således ge ett cannabisliknande rus. Priset för de nya produkterna varierar
mellan 239 och 329 kronor per 3 gram, helt jämförbart med hasch och marijuana. Priserna avskräcker
GHB – GBL
Det är inte bara i Göteborgsområdet som GHB
och GBL missbrukas och skördar dödsoffer. I
Kallinge i Blekinge dog en 30-årig man i slutet
av januari i år under en GHB/GBL-fest. En 40årig man hittades i ett livshotande djupt medvetslöst tillstånd men räddades till livet.
Thomas Pärlklo vid polisen i Blekinge berättar att GHB/GBL introducerades i länet för
flera år sedan av kroppsbyggare i Karlshamn.
Missbruket har sedan spridit sig till Ronneby
och Karlskrona och man räknar med att ett 50tal personer regelbundet missbrukar GHB/GBL i
Blekinge idag.
inte unga köpare, utan tvärtom tar produkterna
slut då och då. För att göra det ytterligare bekvämt
för ungdomar som fortfarande hor hos föräldrarna
anges innehållet på försändelsen som hobbyartiklar
och avsändare är Naturens Deal.
Polisen har köpt in och SKL har analyserat
Spiceprodukter och identifierat ett flertal olika örter,
men utan att hittills hitta någon förbjuden substans.
Nu har man dock förbjudit Spice i Tyskland efter
att ha upptäckt en stark syntetisk cannabinoid, starkare än THC. Även Storbritannien, Österrike och
Schweiz har tidigare infört försäljningsförbud.
Mefedron klassades som
hälsofarlig vara
Den syntetiska drogen mefedron började
marknadsföras som laglig drog på nätsidan
Smartdrugs och andra liknande Internetsajter
under 2008. Mefedron har effekter som liknar
ecstasy- och amfetaminrus och blev därför på
kort tid mycket populär. Eftersom drogen levererades i ren pulverform var den svår att dosera
och flera fall av överdoser rapporterades.
Mefedron förbjöds enligt lagen om förbud
mot vissa hälsofarliga varor den 15 december
2008. Dagen innan dog en 18-årig kvinna i
Stockholm efter att ha berusat sig med mefedron
och hasch.
Marijuana i kakform
Marijuanakakor har tagits i beslag i Stockholm.
Storleken på de pressade kakorna är som en
femkrona med 2,5 mm tjocklek. Vikten är 5
gram. Beslaget i Stockholm är det enda hittills
kända av dessa stora ”tabletter”.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
55
Krönika
Harm Reduction
– ett sidospår i kampen mot narkotika
Under de senaste åren har begreppet ”harm reduction” eller skadebegränsande
åtgärder allt oftare börjat förekomma i artiklar, utredningar och andra förslag om
hur narkotika bör bekämpas i Norge.
Men: den verkliga harm reduction-insatsen är en polisinsats. Polisens frånvaro i missbruksmiljöerna gör det
svårare för missbrukarna att bli drogfria. Frånvaron av
ett samhälleligt nätverk som påverkar motivationen till
ett drogfritt liv är det samma som att göra det svårare
att sluta. Legaliseringsrörelsen har dessutom kastat sig
in i denna trend och har i sin strategi för att legalisera
cannabis nu fullt fokus på att framställa även andra
narkotiska ämnen som ofarliga.
Dagens läkemedelsassisterade behandling är så hårt
präglad av läkemedel att möjligheten till rehabilitering
blivit starkt försvårad. Tilldelning av metadon, subutex
och subuxone är i sig själv icke en framtidsinriktad
skadeförebyggande åtgärd, men en fortsättning på ett
liv i beroende på recept.
Rusfrihet
Den bästa harm reduction-åtgärd som samhället kan
sätta in är att lägga förhållandena till rätta för drogfrihet – och det som vi menar med ett mer värdigt liv. Att
det är möjligt att åstadkomma detta har vi sett många
exempel på, och de leder till resultat.
Användandet av anpassade straffsanktioner med
förebyggande effekt är centralt i de olika handlingsplaner som berör narkotikamissbrukare. Särskilt gäller
detta barn och unga. I Norge har vi under senare år allt
mer börjat kombinera åtalsunderlåtelser med villkor
om drogfrihet. Detta innefattar också ett samarbete
med föräldrar, fackfolk och poliser.
Det är en mer framkomlig väg till narkotikafrihet än
all harm reduction.
Q
Lars Holmen
Direkt motsatta resultat
”Harm reduction”-begreppet är i sig kraftigt positivt
laddat, och det finns väl ingen som på allvar inte vill
vara med på att begränsa skadeverkningarna vid narkotikamissbruk. Problemet med det aktiva utövandet
av harm reduction är dessvärre att det har lett till de
direkt motsatta resultaten.
Det som kännetecknar förhållandena kring harm
reduction-åtgärder kan i korthet förklaras med tre
olika faktorer:
1. Det blir tryggare att missbruka narkotika.
2. Det blir billigare att missbruka narkotika.
3. Narkotika blir mer tillgänglig.
Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att
dessa tre centrala faktorer kommer att bidra till att öka
missbruket av narkotika i samhället. Verkligheten blir
alltså den att de problem som harm reduction-åtgärderna skulle bidra till att dämpa har ökat betydligt i
omfång. När vi tittar på andra länder som tidigt var
igång med harm reduction-åtgärder är nu hos dem
åtgärder som t.ex. metadonutdelning en större dödsorsak än heroinmissbruket.
58
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Lars Holmen är ordförande i Norsk Narkotikapolitiforening (NNPF). Krönikan är en redigerad del av
hans inledningsanförande vid NNPF:s höstkonferens
10 – 12 oktober utanför Trondheim.
Översättning: Jonas Hartelius.
Foto: Gunnar Hermansson.
Debatt
Förskrivning av heroin i Danmark
Tvång till knark eller tvång till frihet från knark. Gratis
heroin är på modet bland de som resignerat inför
narkotikamissbruket. I Danmark anvisade politikerna
förra året cirka 70 miljoner kronor för att underlätta
flera hundra heroinisters fortsatta missbruk. Försöket,
som har stort stöd av de folkvalda, ska utvärderas efter
två år. Om man nu som politiker är ’modig’ nog att
underlätta fortsatt missbruk så kanske det finns någon
politiker som är ’modig’ nog att underlätta tillgång
till tvångsvård med meningsfullt innehåll - sjuk- och
hälsovård, utbildning, arbete, studier, skuldsanering
mm. Att bara låsa in folk utan konstruktiva åtgärder är
lika meningslöst, om än mindre skadligt, som att dela
ut heroin. Snart börjar väl kokainisterna knorra och
undra varför inte dom får gratis kokain. Antagligen
finns det några som anser att också det skulle vara en
strålande idé. Svenska beslutsfattare står på sig och har
den, i knarklegaliserarnas trånga värld, besynnerliga
idén att det ska vara svårt att få tag i narkotika och lätt
att få vård. Det finns mycket i övrigt att önska beträffande svensk narkomanvård och nuvarande insatser
mot narkotika, men det danska försöket med heroin
till heroinister är en del av narkotikaproblemet och
inte en del av lösningen. Hur går det då med förskrivningen av heroin i Danmark? Många förväntade sig
uppenbarligen att försöket skulle starta den 1 januari
i år men det har inte skett och missbrukskonsulenten
i Kommunernes Landsforening, Rafal Atia, säger till
dansk radio att antagligen kommer inget att ske före
sommaren, och han tillägger att ”det finns ingen anledning frukta att missbrukarna ska gå till ytterligheter
för att få sin narkotika” och påminner om att missbrukarna redan är föremål för behandling och får sitt
metadon.
Q
Torgny Peterson
Artister och droger
Det är inte med någon större förvåning man återigen
kan följa den överreaktion som uppstår när vissa kategorier i underhållningsbranschen i likhet andra medborgare blir kontrollerade vid misstanke om brott och
illegalt missbruk. Samma fåfänga visa hörs återigen.
Rör inte mig, jag är speciell eftersom jag är konstnär
eller artist, så ljuder ibland argumentet för en slags
självutnämnd immunitet. Andra förklaringar för särbehandling är att konstnärligt skapande gärna skall
utvecklas och utföras under influens av stimulantia.
Flummighet var benämningen på detta förhållningssätt
med sin storhetstid för 40 år sedan. Historien har väl
ändå lärt oss en del och det kan vara tid för en del i
underhållningsbranschen att reflektera och mot bakgrund av konsekvenserna av de misstag som tidigare
begåtts ta sitt ansvar. Ett ansvar som delvis skall syfta
till ett skydd för de egna att inte falla offer för yrkesåkomman med drogmissbruk med ibland den sämsta
yttersta konsekvensen. För den som tvivlar lämnas
lästipset om Göran Bohlins bok Idiotiska klubben.
Vitboken, som med all önskvärd tydlighet beskriver
hur vi onödigtvis förlorat många av våra allra bästa
underhållare. Är det någon som tvekar på att det
finns en symbios mellan spridningen av narkotiska
preparat och vissa livs- och musikstilar, och därmed
ett alldeles särskilt ansvar för den som i offentligheten
finns där som förebild för de unga som så gärna identifierar sig med och lockas kopiera idolens beteende?
Narkotikaproblematiken i världen är en komplex
historia med kopplingar in i korrupta politiska miljöer
där man glömt eller inte vill se det elände och den
förnedring den skapar för de fattiga och utsatta. Det
är narkotika som ofta finansierar krigsherrars grymma
övergrepp mot människor. Artister och konstnärer vill
gärna bli tagna på ett särskilt allvar och är ofta djupt
engagerade i dessa samhällsfrågor och det får inte lämnas utrymme för att ifrågasätta den trovärdigheten. Q
Anders Stolpe
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
59
§ Rättsrutan §
§ Rättsrutan §
Opium i brännpunkt
Mycket av den narkotikalagstiftning som finns
härstammar från det uråldriga bruket av opium
som det funnits behov av att förbjuda eller reglera i
de flesta länder. Det är väl känt bland oss i Sverige
att det mestadels är bland vissa etniska grupper
som bruket av opium varit utbrett. Frågan är om
det enbart stannar inom dessa grupperingar med
tanke på de stora beslag som gjorts förra året.
Det kom nyligen en rapport från FN-organet UNODC som uttalar att opiumproduktionen i Afghanistan minskat med 19 procent
2008. Afghanistan anses stå för 90 procent
av världsproduktionen. En av anledningarna sägs
vara att priset för odlarna minskat varför andra
grödor i viss mån tagit över. Men om priset för
odlarna minskat så borde priset för missbrukaren
av opiumet och kanske även heroinet minska.
Risken är då att vi översållas med billig narkotika.
Det största beslaget någonsin i Sverige gjordes
av tullen i april 2008 då omkring 100 kilo opium
beslagtogs i Stockholmstrakten. Vid spaning mot
två misstänkta personer gjordes ingripande sedan
de lämnat en lägenhet i Bromma. I lägenheten
påträffades cirka 10 kilo opium på två platser.
Dessutom hittades en träkonstruktion som lättast
kan beskrivas som en träram med plywoodskivor
på båda sidor. I innandömet hade sannolikt opiumet förvarats tidigare. Vid efterföljande husrannsakan i en av de misstänktas Cadillac, som stod
parkerad i närheten, påträffades flera liknande träkonstruktioner som visade sig innehålla cirka 23
kilo opium. Vid husrannsakan i en annan lägenhet
påträffades nycklar till ett förråd hos Shurgard
i Solna. Även här påträffades träkonstruktioner
som innehöll nästan 66 kilo opium. För övrigt kan
nämnas att Shurgard har övervakningskameror så
vem som passerat in och ut vid olika tillfällen var
rätt lätt att bevisa. Huvudmännen fick vardera tio
års fängelse. Ytterligare tre personer dömdes. Vid
fortsatta spaningar mot samma gruppering kunde
det konstateras att opium blivit en bristvara och
att man vid telefonavlyssning kunde misstänka en
ny narkotikaleverans från en person i Göteborg
§ Rättsrutan §
till en Täbykille. Vid tillslag påträffades förutom
mindre mängder opium och kokain nästan 1000
st Subutextabletter. Ärendet handlades av kolleger till mig på Internationella åklagarkammaren i Stockholm, Anna-Lena Nilemar och Lars
Hedvall.
I Göteborg gjorde polisen i september 2008
också ett jättebeslag av 20 kilo opium sedan man
först påträffat metadontabletter på en person.
Uppenbarligen är det så att de flesta opiaterna
är utbytbara mot varandra ur ett missbrukarperspektiv.
Ett annat mål som nyligen avgjorts och som renderat i två års fängelse för grov narkotikasmuggling har rört 395 ml opiumlösning. Svårigheter
har funnits att passa in mängden vätska till våra
lathundstabeller som utgår från gramberäkningar
med aktiv substans. Som bekant så anses styrkan
hos råopium motsvara en tredjedel av styrkan hos
samma mängd gatuheroin. Detta har Högsta domstolen slagit fast i ett mål NJA 1994 s374. Därför
anses befattning med 75 gram råopium utgöra en
gräns för att brottet skall bedömas som grovt. Alla
omräkningar mellan olika måttenheter är klassiskt
svåra att göra, särskilt när halten av aktiv substans
är okänd.
Efter alla lyckade beslag 2008 kan man undra
om missbruket och opiumanvändandet minskat.
Karl Marx sa för länge sedan att ”Religion är
opium för folket” och man kan konstatera att
kraften i dessa båda storheter inte minskat de
senaste hundra åren. Opium är oerhört vanebildande. Så fortsättning följer. Nu senast i slutet av
januari 2009 då det åter var dags för ett jättebeslag
hos tullen i Göteborg sedan två kvinnor stoppats
med resväskor fulla av opium.
Hans-Jörgen Hanström
§ Rättsrutan §
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
61
Fängelsegäng
i Kalifornien
TEXT: CHRISTINA LINDGREN, Narkotikaroteln, GBG
På en föreläsning i San Diego under CNOA´s konferens i november 2008, föreläste Matthew Buechner som arbetar som ”Special Agent, California Department
of Corrections Special Service Unit, Gang Intelligence Rancho Cordova”. Han
har, som titeln utvisar, specialiserat sig på information om bl.a. fängelsegäng och
har under 13 av sina 20 år inom amerikanska kriminalvården arbetat på Pelican
Bay State Prison.
L
iksom i Sverige finns det olika klasser av fängelser
och anstalter, men föreläsningen rörde sig mest om
de 33 så kallade State Prisons som finns i Kalifornien.
På dessa är 93 procent män, varav 28 procent är ”vita”,
29 procent ”svarta”, 37 procent har spansk härkomst
och de sista sex procenten utgörs av andra ursprung.
California Department of Correction and Rehabilitation
(CDCR) hade 2007 ca 318 400 personer i sin vård,
både intagna på olika anstalter och villkorligt frigivna.
Ca 40 procent har någon form av gängtillhörighet. Av
de med gängtillhörighet är drygt 68 000 intagna på
olika anstalter och ca 59 000 villkorligt frigivna.
I november fanns 29 166 livstidsdömda interner.
Dessutom 3445 livstidsdömda utan möjlighet till frigivning och 658 interner som väntade på dödsstraff
på Kaliforniens fängelser. Innan internerna placeras på
anstalt poängsätter man dem för att få fram olika fakta
som gängtillhörighet och vilken typ av säkerhetsklassning det skall vara på den anstalt man skall placera
dem på.
Mobiltelefoner, narkotika och våld
Problematiken med fängelsegäng började redan på
1950-talet i USA då interner med spanskt påbrå från
östra Los Angeles gatugäng gick samman och startade
Mexican Mafia (EME). Strax följde andra gängkonstellationer och för att få bukt med problemen, bl.a.
i form av fängelsegängrelaterade mord både inne på
anstalterna men även utanför, startades Special Service
Unit (SSU). SSU består av personal som arbetar med
utredning och underrättelser för California Department
of Corrections. Ett av de största problemen på anstalter
är mobiltelefoner. Under 2008 hade man tagit ca 500
64
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
mobiltelefoner i beslag fram till november månad.
Även narkotika är ett problem. Narkotikan skickas in
via post eller smugglas in på annat sätt. Som kuriosa
kan nämnas att det inte är tillåtet att tatuera sig på
fängelset.
För att bli klassade som ett fängelsegäng krävs att
tre personer eller fler, formellt eller informellt, organiserar sig och har ett gemensamt namn, tecken eller
symbol. De skall sedan planera, organisera, hota,
finansiera, stödja eller begå olagliga handlingar enskilt
eller tillsammans.
Brott som fängelsegängen begår är mord, utpressning, narkotikahantering, beskyddarverksamhet m.m.
Blood in – Blood out
I Kalifornien är det vanligt att interner har någon form
av gängtillhörighet. Om man inte har det när man
hamnar i fängelse är sannolikheten stor att man tillhör
ett gäng innan man blir frigiven. Främsta anledningen
till att man ansluter sig till ett gäng är för beskydd,
att få tillgång till narkotika eller för att få inflytande.
Nedan följer en kort presentation av de vanligast förekommande gängen på State Prisons i Kalifornien:
Northern Structure
Eller Nuestra Raza som
de också kallas, finns
sedan 1983 och förekommer främst på fängelser i norra Kalifornien.
NS har ca 345 medlemmar. Det finns 14 regler
att följa för att vara Nuestra Raza. De brukade skära
i ansiktet på sina motståndare, men har på senare tid
börjat hugga ihjäl dem istället.
Black Guerilla
Det finns ca 80 medlemmar på anstalt. Deras symboler
är drakar eller svärd och gevär korsat. De grundades 1966 av George ”Dragon” Jacksson och James
”Bone” Johnson. Jackson fick ett vapen insmugglat på anstalten av sin
advokat och tog gisslan
och krävde frigivandet av
andra BGF medlemmar.
Han dog under flyktförsök -71 och blev martyr
för rörelsen. För att gå
med i BGF måste man
döda (blood in). Enda
sättet att lämna BGF är
att själv dö (blood out).
Aryan Brotherhood
Ariska brödraskapet startade 1960 och har ca 130
medlemmar på anstalt i
Kalifornien. AR kallas
också ”the Brand”. Det
är ett fängelsegäng som
har verbala regler de följer. De rekryterar unga
interner. Deras symboler
är vikingar, treklövrar
etc. Även dessa använder
sig av blood in – blood
out på anstalten.
Nazi Lowriders
NLR bildades 1970 men blev fängelsegäng först 1998.
Kallas också ”the Ride”. De är välorganiserade och
har kopplingar till bl.a. Ku Klux Klan. De har ca 60
medlemmar på anstalter i Kalifornien. De vill kontrollera vita interners aktivitet
på fängelset
men går inte
ihop med det
Ariska brödraskapet. Nazi
Lowriders är
kända för att
vara offensiva
i sina våldshandlingar.
Mexican Maffia
Kallas också ”La eMe” och har 1356 medlemmar på
olika fängelser i Kalifornien. Detta var Kaliforniens
första fängelsegäng och bildades 1956-57 och finns i
13 stater i USA. De växte i samband med heroinsmuggling på 60-talet. EME har ingen känd ledare utan är
flera löst sammansatta gäng. Deras
symbol är bl.a. en
svart hand tatuerad. De har en
fjärdedel av intäkterna för narkotikaförsäljningen på
anstalterna.
Nuestra Familia
NF har 63 medlemmar
på anstalter i Kalifornien.
Bildades 1966 och kontrollerar narkotikahanteringen på anstalter i norra
Kalifornien. De är i fejd
med Mexican Mafia. Det
finns både vita och svarta
medlemmar. Deras symbol är en sombrero med
en kniv igenom.
Texas syndicate
De flesta medlemmarna
i TS är av spansk härkomst. De tillåter inte
längre medlemmar som är
vita eller färgade. Oklart
hur många medlemmar
som organisationen har,
men minst lika många i
fängelser som utanför. De
är rivaler till EME mfl.
Texas Syndicate har en
paramilitär uppbyggnad
med president och vicepresident som väljs av medlemmarna. De medlemmar som är på utsidan måste betala
10 procent av sin inkomst till de av medlemmarna som
sitter i fängelse.
Buechner nämnde flera sammandrabbningar mellan de
olika gängen på olika fängelser där det resulterat med
dödsfall. Ett av dem var när en intern skulle bli medlem i Ariska Brödraskapet genom att mörda en annan
intern. För att visa att det var en rättfärdigad handling
han utförde hade han två pappersremsor med anteckningar där det angavs vem som gav honom lov att ge sig
på det tilltänkta offret och varför. Dessa anteckningar
var uppstoppade i rectum tillsammans med delar av ett
gem samt tobak. Anledningen till denna annorlunda
förvaringsplats var att han inte trodde att han skulle
undkomma utan upptäckt. Han räknade också med
att hamna i isoleringscell efter sitt brott. I samband
med att han utförde mordet blev han själv dödad
och planeringen med anteckningar mm uppdagades.
Blood in – Blood out.
Q
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
65
Fenazepam och alprazolam
– nutidens tunga knark
Narkotikaklassade läkemedel håller på att erövra även den illegala missbruksmarknaden. Dessa ”mediciner” är inte längre något som läkare har monopol på
att dela ut.
T
ullens narkotikabeslag domineras idag av bensodiazepiner. För ett tiotal år sedan hade insmugglade Rohypnoltabletter breddat vägen för denna typ av
preparat. När läkemedelstillverkare och myndigheter
försökte minska tillgången på den illegala marknaden,
dök förfalskade kopior upp. De kunde innehålla en
annan rusgivande substans av samma slag, som t.ex.
i de första falska Rohypnoltabletterna, vilka under en
period innehöll substansen fenazepam. På senare tid
har alprazolam blivit en av de mest populära bensosubstanserna bland missbrukare.
Fenazepam har skördat dödsoffer
Fenazepam är en mycket potent bensodiazepin som
kommer från Ryssland. Substansen har aldrig förekommit i läkemedel i västvärlden. För något år sedan
började fenazepam säljas på Internet som en ren substans i pulverform. Fenazepam var då fortfarande inte
klassad och alltså inte förbjuden att sälja eller köpa.
Detta lockade många och ofta unga missbrukare att
köpa drogen utan att vara medvetna om riskerna.
En rusgivande dos fenazepam är ett par milligram,
vilket är mycket svårt att dosera i ren pulverform.
Drogen är dessutom långtidsverkande och effekten kan
sitta i flera dagar. Detta har resulterat i att många unga
missbrukare hamnat på sjukhus i medvetslöst tillstånd
och ett dödsfall i början av 2008 kunde kopplas till
överdos av fenazepam i kombination med ett par andra
läkemedel.
Missbruk av fenazepam rapporterades snart från
olika håll i landet och kravet på narkotikaklassning
blev så stort att Läkemedelsverket snabbutredde och
regeringen fattade beslut om klassning i september
2008.
Olyckligtvis fortsatte missbruket och i Örebro avled
en 25-årig man i november 2008 efter en förmodad
överdos av fenazepam.
Alprazolam ”the drug of choice”
Xanor och Xanax är exempel på namn på tabletter
som innehåller den mycket efterfrågade substansen alprazolam. Alprazolam är, liksom fenazepam, en mycket
stark drog som ger ett rus redan vid intag av ett par
milligram.
Förutom att läkare kan skriva ut dem kan preparaten inköpas på Internetapotek. Sedan några år finns
även alprazolam i ren pulverform att köpa
från Kina och illegalt tillverkade tabletter
och kapslar är därför en del av utbudet såväl
på Internet som på gatumarknaden.
Alprazolam och andra bensodiazepiner
ingår vanligtvis i ett blandmissbruk och preparaten tas ofta för att lugna, kunna sova,
för att våga eller för att glömma eller för att
förstärka effekter av andra droger.
Q
Gunnar Hermansson
Dessa tabletter tog Citypolisen i beslag vid Sergels
Torg i januari 2009. Den misstänkte säljaren gick
omkring och hällde upp tabletter i händerna när
poliserna ingrep. I samband med noggrannare
kroppsvisitation hittades ca 800 tabletter i mannens kalsonger! Efter utredning kan det konstateras att någon okänd har skickat tabletterna med
brev från Serbien. Analys hos SKL har visat att
tabletterna innehåller alprazolam.
Bildtext och foto: Lennart Karlsson
66
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
100 år av internationell narkotikakontroll
I 100 år har världssamfundet strävat efter att begränsa användningen av narkotika
till medicinska och vetenskapliga syften.
S
ystematisk handel med narkotika har förekommit
internationellt sedan slutet av 1700-talet, då britterna började sälja opium till Kina. Försök av Kinas
regering att hejda opiumimporten för att stoppa den
utbredda opiumrökningen i landet ledde till två krig
1839 – 1842 resp. 1858. När kolonialmakterna hade
tvingat kineserna att öppna sina hamnar blev importen
av opium helt fri. För nationellt sinnade kineser framstod den opiumrökande kinesen liggande i en opiumhåla som en sinnebild för det kinesiska folkets förslavande under främmande makter. I början av 1900-talet
började även opinioner i andra länder inse att det var
nödvändigt att kontrollera opiumtrafiken på Kina.
1909 års kommission och de
första konventionerna
I februari 1909 sammanträdde en internationell opiumkommission i Shanghai, Kina. Dess arbete ledde senare
till att en första opiumkonvention ingicks 1912 i Den
Haag, Nederländerna. Det blev det första internationella regelverket, där de anslutna staterna förband sig
att begränsa handel och användning av vissa narkotika
till medicinska och vetenskapliga syften. Konventionen
reglerade endast opiater och kokaberedningar, eftersom de var de enda som var föremål för omfattande
missbruk.
Efter första världskriget fortsatte det internationella
samarbetet för narkotikakontroll inom Nationernas
Förbund. En andra opiumkonvention ingicks 1925. På
förslag av Egypten togs även cannabisberedningarna
upp som kontrollerade medel.
Efter hand skrevs allt fler konventioner och protokoll: 1931, 1936, 1946, 1948 och 1953. FN:s generalförsamling beslöt 1958 att samla alla regler i en enda
konvention, sedermera 1961 års allmänna narkotikakonvention.
Allmänna narkotikakonventionen (1961)
Allmänna narkotikakonventionen kan sägas vara den
internationella narkotikakontrollens grundlag. Den
är ett allmänt regelverk som är bindande för alla
anslutna länder – även Nederländerna. Den begränsar
den tillåtna användningen av reglerade narkotika till
medicinska och vetenskapliga syften. Narkotika under
kontroll enligt denna konvention är endast cannabis,
opiater och kokaberedningar.
Under senare delen av 1960-talet uppstod i
Västerlandet ett omfattande missbruk av en rad nya
droger, bl.a. amfetamin och hallucinogener. Eftersom
det var svårt att ställa dessa under kontroll enligt
Opiumrökningen bland kineserna blev mot senare delen av
1800-talet en sinnebild för det kinesiska folkets slaveri under
kolonialmakterna och deras fria handel med opium. Från en
kinesisk teckning i slutet av 1800-talet (beskuren).
allmänna narkotikakonventionen skapade FN en ny
konvention.
1971 års psykotropkonvention
Genom 1971 års psykotropkonvention regleras bl.a.
en rad syntetiska centralstimulantia (amfetamin m.fl.),
vissa läkemedel (bensodiazepiner m.fl.), många hallucinogener (LSD m.fl.). I praktiken har det visat sig lättare
att reglera nya medel enligt denna konvention, så som
varit fallet med t.ex. GHB.
EU har dessutom beslutat att en del hallucinogener, som TMA, skall stå under narkotikakontroll (el.
motsv.) inom unionen.
1988 års narkotikabrottskonvention
1988 års narkotikabrottskonvention ger riktlinjer
för internationellt samarbete vid praktisk narkotikabekämpning, t.ex. bevisupptagning mellan länder.
Konventionen kräver också åtgärder mot penningtvätt
(penninghäleri) för att det skall bli möjlig att ta narkotikahandelns profiter i beslag.
Narkotikakontrollens effekter
I en översikt år 2009 skrev FN:s nakotikakontrollorgan
(UNODC) att narkotikakontrollen haft betydande
effekter. Som exempel tog man opium: världsproduktionen har under de senaste 100 åren minskat till en
fjärdedel medan världsbefolkningen fördubblats. Utan
global narkotikakontroll skulle vi troligen haft ett globalt drogproblem påminnande om opiumsituationen i
Kina mot slutet av 1900-talet.
Q
Jonas Hartelius
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
69
Erfarenheter från USA i kampen
mot organiserad brottslighet
TEXT: JONAS ENGSTRÖM, STEFAN EDIN OCH MIKAEL RIGGO
Polismyndigheten i Stockholms län
En studieresa till Washington och New York under några dagar i oktober 2008
gav idéer till nya angreppsvinklar för att effektivare kunna bekämpa den grova
organiserade brottsligheten i Sverige.
M
ålet med resan var att skaffa kunskap om myndighetsgemensamt arbete mot grov organiserad
brottslighet, nyrekrytering till kriminella nätverk samt
metoder för att säkra brottsliga ekonomiska tillgångar.
Kunskapen ska användas på hemmaplan för att genom
förfinande och utvecklade metoder nå framgång i dessa
delar.
Likheter och skillnader
Vi hade ett omfattande program med många möten och
var bla hos DEA, (Drug Enforcement Administration),
FBI, (Federal Bureau of Investigation) och Homeland
Security.
Där träffade vi många personer som gav oss insikt i
det amerikanska arbetet mot den organiserade brottsligheten och kunde konstatera att vi har liknande problem som finns i USA. Eftersom problematiken uppstått tidigare i USA har de kommit längre i sitt arbete.
Det finns också viktiga skillnader i rättssystemet. I USA
finns både federala, statliga och lokala lagar. För att
kunna använda sig av all möjlig lagstiftning i kampen
mot den organiserade brottsligheten, arbetar man i s.k.
”taskforces”, dvs. motsvarigheten till våra aktionsgrupper. Där sker samverkan på alla polisiära nivåer
och givetvis med andra myndigheter.
Aktionsgruppen ska jobba med ett definierat problem, t.ex. en gruppering, en brottstyp eller ett begränsat geografiskt område. Detta blev tydligt i New
York där fem aktionsgrupper jobbade med fem olika
kriminella grupperingar (varav två var italienska maffiafamiljer).
Detta beskrevs av alla vi mötte som en synnerligen
viktig del i bekämpandet av grov och organiserad
brottslighet.
I USA finns t.ex. ”the RICO-act” vilken är en särskild
lagstiftning som antagits för att bekämpa organiserad
brottslighet. Den innebär att om vissa förutsättningar
är uppfyllda så öppnas möjligheter att använda fler
juridiska verktyg för att säkra bevis och brottsutbyte.
Påföljden för brott blir också avsevärt hårdare om det
bedöms som ett ”RICO-brott”.
Det amerikanska rättssystemet medger användande
av informatörer, infiltratörer och kronvittnen. Givetvis
används också teknikspaning i form av telefonavlyssning, buggning och annat. Kompetensen och utrustning
för att använda detta finns i spanings-, utrednings- eller
aktionsgruppen.
Vid besöket hos ”Special Narcotic Prosecutor Team”
i New York var det mycket intressant att se hur en
utredningsgrupp, som satt i samma korridor som åklagaren, med hjälp av informatörer och infiltratörer både
spanade, slog till och utredde egna brott med mycket
goda resultat.
Viktigt att bekämpa makt och pengar
En stor framgångsfaktor är att arbeta mot ”crimes of
greed”, dvs. makt och pengar, som är grundbultarna
i den organiserade brottsligheten. För att komma åt
detta görs alltid parallella utredningar, en ekonomiskoch en brottsutredning. Syftet är att säkra och återföra
pengar till staten eller till målsägare utsatta för brott.
72
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Stefan och Jonas samtalar med en utredare på Office of the
Special Narcotics Prosecutor i New York.
Vid besöket hos FBI informerade besökarna om narkotikabekämpningen, organiserad brottslighet, penningtvätt och hur man
förverkar kriminellas tillgångar. Från vänster Jonas Engström, Stefan Edin och Mikael Riggo tillsammans med en FBI-agent.
Vid alla besök kunde vi konstatera att alla myndigheters arbete på något genomsyrades av arbetet mot
terrorismen som en följd av 11 september 2001.
•
Hur dessa kunskaper kan användas
på hemmaplan
Vi ser också behovet av aktionsgrupper som är myndighetsgemensamma för att kunna arbeta effektivt med
samhällets alla medel. Vikten av att ha åklagare på
plats i aktionsgruppen kan inte nog understrykas
liksom att aktionsgruppen både är operativ och har
utredningsförmåga. Aktionsgruppen ska ha tillgång till
en modern teknikspaning och arbeta mot ett identifierat problem. Fokus bör läggas, i stället för på förväntat
straff, på förverkandeutlösande brott.
Ett mål som bara gäller en del i rättskedjan riskerar att inte nås. Det är därför viktigt att det finns en
samsyn inom rättsväsendet. Personer, brott, mål och
ärenden som prioriteras måste handhavas av utredande
(aktionsgrupper), föredragande, dömande och kriminalvårdande myndigheter hela vägen in i mål. Så är inte
fallet idag.
Q
Svensk polis jobbar idag huvudsakligen med traditionell brottsutredning och spaning mot specifika
brott. Metoden borgar ofta för god kvalitet men låg
kvantitet. Någon särskild lagstiftning för organiserad
brottslighet, typ ”the RICO-act”, finns inte i Sverige.
Påföljderna för brott i Sverige är så pass korta att en
gruppering svårligen kan slås ut över tid genom att
personerna i den döms till fängelse. Inom rättskedjan
görs olika prioriteringar.
Det Regionala Underrättelse Centrumet (RUC) är en
samverkan för myndighetsgemensamt underrättelseutbyte. Gruppen ger ett bra underlag för att se möjligheter till förundersökningar men saknar utrednings- och
operativ personal. Ledning av RUC blir också svår då
myndigheterna som ingår är suveräna.
Efter att ha tagit del av de amerikanska myndigheterna arbete mot grov organiserad brottslighet ser vi
behovet av en mängd åtgärder som bl.a.
•
•
att kunna använda kronvittnen
anpassad lagstiftning för att kunna skydda
informatörer
•
möjlighet att brottsprovocera och använda
brottsaktiva källor/infiltratörer
anpassade påföljdsregler för livsstilskriminella
och återfallsförbrytare
Varje år delar Stockholm stad och Polismyndigheten i
Stockholms län gemensamt ut ett antal polisstipendium
för att stimulera polisanställd till studier inom drogoch brottsförebyggande verksamhet. Ett stipendium
tilldelades under 2008 artikelförfattarna ovan, vilka
med ytterligare hjälp av ett resebidrag från SNPF fick
möjlighet att göra studieresan till Washington och New
York.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
73
Boktips
Flickan som inte
fick finnas
”Fru Lundström, ni är 38 år
och ni har fått en välskapt son.
Det är det enda barn ni kommer att vara mor till. Nöj er
med den här fine pojken ”
Trots läkarens ord blir Alice
Lundström gravid igen och föder
dottern Ethel. Förlossningen
blir svår och Alice får en förlossningsdepression. Ethel föds
med blåsljud på hjärtat och det är högst osäkert om
hon ska överleva de först dygnen. När personalen efter
4 dagar bär in babyn tittar Alice kallt på det lilla knytet
och säger ”jag har ingen dotter”.
Alice, som lider av nervösa besvär och missbrukar
tabletter och alkohol, tar aldrig Ethel till sig. Detta får
förödande konsekvenser för flickan under hela hennes
uppväxt. Hån, kränkningar och fysisk misshandel blir
hennes vardag.
Ethel gör dock allt för att dölja vad som pågår i det
lilla arbetarhemmet. När hon är tretton år orkar hon
inte längre och försöker ta sitt liv. Ethels älskade pappa
hittar henne i en snödriva, och kanske är det hans kärlek som räddar henne den där iskalla natten.
Flickan som inte fick finnas, är en berättelse om
utsatthet, våld och galenskap men också om styrka,
kärlek och en enorm vilja. Ethel G Ericsson blev varken
konstnär eller cirkusartist som hennes mor hoppades
på utan journalist och företagsledare. Idag driver Ethel
G Ericsson ett framgångsrikt vårdföretag.
Förlag: Månpocket
Författare: Ethel G.Ericsson
Brott
Alvars tillvaro är relativt inrutad.
På dagarna arbetar han på ett
konstgalleri, och på kvällarna
lyssnar han på musik. Han bor i
en lägenhet som han ärvt av sina
föräldrar.
En vinterdag kommer en ung
kvinna in i galleriet för att värma
sig. Hon är tunn, sliten och narkoman. Alvar bjuder henne på en
kopp kaffe och bjuder in henne i hans liv.
Under året som följer blir han offer för krafter som
han själv inte visste existerade och till slut inträffar en
katastrof.
Brott kan beskrivas som både spännande och utmanande och som en psykologisk berättelse om skuld,
skam, feghet och naiv godhet.
Karin Fossum är född 1954 och en av Nordens
främsta författare av kriminalromaner.
Förlag: Månpocket
Författare: Karin Fossum
Recensioner: Åsa Dahlberg
76
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Torsksverige
– en mörk interiör
i folkhemmet
Sommaren 1938 träffade jag författaren Lubbe
Nordström, när han besökte hamnen i Holmsund. Jag
fick en tvåkrona för att visa
honom dassen. Hans tanke
var att genom besök och
intervjuer med bl.a. läkare
och kommunalfolk visa hur
det såg ut med hygienen i det svenska Folkhemmet.
Resultatet blev hans bok ”Lort-Sverige”, som vållade
årets skandal.
I Lubbe Nordströms anda har nu den unga journalisten
Anna Skaldeman intervjuat prostituerade, kunder, poliser, socialarbetare och många andra som på nära håll
ser sexhandeln i vårt land. Resultatet har blivit boken
”Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten”, som
skildrar en mörk sida av folkhemmet. Skaldeman låter
personerna komma till tals och gör det med levande
närvaro. Man kommer in under skinnet på torskarna
och flickorna. Och man blir illa berörd av all cynism
och exploatering.
Här hörs ”sexarbetaren”, som inte vill kalla sig prostituerad och hävdar att hon är en yrkeskvinna som väljer
sina kunder. Här talar polisen om hur det är att göra
razzia på bordell. Här berättar socialarbetaren om hur
svårt det är att bygga upp ett förtroende med de flickor
som dragits in i sexhandeln. Här avslöjar torsken hur
det är att köpa sex – uppenbarligen inte svårare än att
köpa varm korv.
Skaldeman skildrar människorna men även mekanismerna som driver sexhandeln. Från hur det kliar i byxorna hos torsken till hur flickorna drogas och smörjs
med glidmedel för att kunna köras i omlopp fler gånger
under en dag. I boken finns även en fyllig redovisning
av den politiska diskussionen om könshandel (”vit
slavhandel”) sedan 1800-talets slut. Allt verkar gå i
repris.
Skaldeman skall ha beröm för att ha satt fokus på en
nutida skamfläck. Det tog årtionden att städa upp i
Lort-Sverige. Förhoppningsvis skall det inte ta lika lång
tid att städa upp i Torsk-Sverige.
Anna Skaldeman: Torsksverige – om sexslaveri i välfärdsstaten, Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld.
Thure Jadestig
Boktips
Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org
Narkotika, dopningsmedel och
hälsofarliga varor
Anabola
Androgena
Steroider
Upplaga 10.1
Upplaga 1.1
Narkotika, dopningsmedel
och hälsofarliga varor ger en
detaljerad bild av det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal
aktuella droger beskrivs deras
sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt
beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder,
huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar
ger upplysningar om centrala juridiska och medicinska
termer.
Med sin tionde upplaga (2009) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 350.000
exemplar. Skriften har fått omfattande användning i
utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete
inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska och ryska.
Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut
av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen.
Missbruk av anabola
androgena steroider, AAS,
och tillgången på dessa
preparat på den illegala
marknaden har flerdubblats på tio år. AAS-missbrukare belastar sjukvården eftersom de kräver
behandling för de psykiska och fysiska skador som
missbruket kan föra med sig. Rättsväsendet belastas
eftersom steroidmissbruk är olagligt och kopplat till
en kriminell livsstil. Detta har allt mer utvecklats till
ett samhällsproblem som på alla sätt kan jämställas
med narkotikaproblemet och därför berör det väldigt
många.
Efterfrågan på lättillgänglig, aktuell och saklig information är stor och författarna till boken Mandom, mod
och morske män har kommit med en 32-sidig informationsskrift i A4-format, som på ett okomplicerat språk
och med ett 60-tal bilder beskriver AAS-problemet ur
alla synvinklar. AAS-skriften passar alla människor i
alla åldrar som vill skaffa sig grundläggande kunskaper
i ämnet.
Författare: Gunnar Hermansson och Tommy Moberg
Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF
Den idiotiska
klubben
Mandom, mod
och morske män
En bok av Göran Bohlin
En bok av Tommy Moberg &
Gunnar Hermansson
Den idiotiska klubben kom
ut första gången våren 1995
och är nu uppdaterad och
utökad med 80 sidor. Boken
kan ses som en resa från mitten av 1950-talet och fram
till 2006 och där ges under
resans gång exempel på rockmusikens efterhand allt vanligare kopplingar till narkotika. Boken skildrar också enskilda rockartisters
koppling till droger, dödsfall på grund av narkotika,
narkotikautvecklingen på de stora sommarfestivalerna
i vårt närområde m.m.
Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska
besvär relaterade till missbruk
av anabola steroider ökar.
Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet
är stort. Under flera år har en växande illegal marknad
av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående
AAS-problematiken ur tre olika samhällsperspektiv;
medicinskt, rättsligt och socialt.
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
77
Lösning Kryss 4-08
En liten men tapper skara korsordslösare skickar in
sina bidrag och bland dem drogs följande lyckliga vinnare som får dubbla trisslotter.
Vi säger Grattis till:
Kerstin Rosholm, BOLLEBYGD
Jan Nordqvist, SUNNE
Carl-Göran Nilsson, JÖNKÖPING
Nils-Ivar Jönsson, INGARÖ
Bertil Jakdal, HYSSNA
STIPENDIERUTAN
Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet
att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den
1 mars varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga
utbildningskonferenser.
SNPF:s resestipendium till CNOA:s årliga
utbildningskonferens I Kalifornien
Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att
medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m.
se www.cnoa.org
Nytt stipendium
SNPF:s PTN-stipendium
Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos
nordisk PTN-sambandsman i Europa.
Göteborg-Frölunda Rotaryklubbs stipendium
till Årets Nykomling
Tilldelas medlem av SNPF, verksam i västra Sverige, som
står i början av sin karriär och som visat osedvanligt stort intresse och entusiasm för sina arbetsuppgifter. Stipendiet är
på 5000 kronor och skall användas till kunskapsinhämtning.
78
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09
Mediahusets stipendium
Mediahuset i Göteborg AB premierar medlem i SNPF för
värdefulla insatser i samarbetet mellan föreningen och
Mediahuset. Stipendiet är på 10 000 kronor.
Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s
utbildningskonferens
Rikspolisstyrelsens narkotikastipendium
Stipendiet är på 25 000 kronor och tilldelas en eller flera
poliser för förtjänstfulla insatser i kampen mot narkotikan
och den narkotikarelaterade brottsligheten.
Tullverkets stipendium
10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser
inom Tullverkets narkotikabekämpning.
Svenska Carnegie Institutets polisstipendium
Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman
för att bereda honom eller henne möjligheter till studier
och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s
styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi
tar gärna emot era förslag till kandidat.
Resebidrag
Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst
efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa.
Se villkor på hemsidan www.snpf.org
Kryss 1-09
Lösningar skall senast den 30 april 2009 sändas till:
Gunnar Hermansson, Forsgränd 11, 611 32 NYKÖPING
Fem vinnare får en dubbel trisslott vardera.
Namn och adress: . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .
80
SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 1-09