God Jul & Gott Nytt År - Movium

DIREKT
NYHETSBREV FRÅN MOVIUM – SLU:S TANKESMEDJA FÖR HÅLLBAR STADSUTVECKLING • EXKLUSIVT FÖR MOVIUM RÅDGIVNING • NUMMER 8, 2014
Kära läsare!
Torsdagskvällens konsert i vackert ljussatt Barkåkra kyrka
med skönsjungande damkör och kvinnlig solist gav värmande julstämning, många av de välbekanta julsångerna
framfördes och som avslutande crescendo O, Helga Natt.
Efter rungande applåder gick åhörarna ut ur kyrkan med tårade ögon och ljusa, förväntansfulla sinnen – för att bli abrupt
konfronterade med den bistra verkligheten här nere i Skåne
– ett piskande vågrätt ösregn gjorde att man blev genomblöt
på den korta promenaden till bilen ... Således är det bara att
ställa in sig på ännu en grön jul.
I årets sista Movium Direkt rapporterar vi om ett nyligen
genomfört slutseminarium inom Vinnova-projektet Grågröna
systemlösningar för hållbara städer. Movium kommer under
2015 på olika sätt att rapportera om resultaten från detta i
hög grad tvärvetenskapliga projekt, som förhoppningsvis
också kan få en fortsättning.
God Jul
&
Gott Nytt År
önskar Movium
via Göran Nilsson & Fredrik Jergmo
Redaktör för Movium Direkt: Göran Nilsson, Movium
Juldekoration på Sundstorget i Helsingborg. På torget, framför entrén till Dunkers kulturhus, har trädgårdsingenjör Annika Anderberg
Boman, Helsingborgs stad (på infällt foto) skapat en fantasieggande kreation med bland annat gröna, luvbeklädda, vätteliknande väsen
och 106 granar. Nästan hälften av granarna står på rot och kommer att utplanteras efter tjugondedag Knut. Juldekorationen möjliggjordes genom en donation på 80 000 kr av en privatperson, Lars Nanhed, som bor granne med torget. Dekorationens totala kostnad var
drygt 200 000 kr. Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 1 Ett urval av frågor & svar nyligen
dokumenterade av Moviums rådgivare
Klätterväxter i lådor vid fasad
Fråga:
Vi utreder möjligheterna att plantera klätterväxter
i planteringskärl som ”hänger” på en fasad. Utöver
krav på isolering i botten och på sidan samt god
dränering, vad kan vara en rimlig minsta jordvolym? På förslag från en konstruktör har vi lådor
som ger dimensionerna för jordvolym – 1600 mm
längd, 500 mm höjd, 400 mm bredd – där vi skulle
vilja plantera kanske 3-4 st. plantor/låda. Troligen
är det enklast att öka måtten på höjd och längd vid
behov. Det finns möjlighet att ordna droppbevattning. Lådorna kommer att placeras i skuggiga/halvskuggiga lägen och växterna kan klättra på spaljéer. Växtval till exempel murgröna, vildvin. Växtzon 2-3.
Antagligen kommer väl växterna på sikt att få
ett för omfattande rotsystem för lådorna och då får
man vara beredd på att byta ut dem? Men vi skulle
utöver att de överlever gärna vilja att de kan hinna
etablera sig några år så att varje planta täcker några
kvadratmeter fasad. Är det en idé som kan gå att förverkliga?
Svar:
Jag har funderat på ert förslag och tolkar ovan
nämnda jordvolym som möjlig när isolering och
dränering är ordnad. Droppbevattning är en stor
fördel förutsatt att den sköts, ses över och att fel
åtgärdas vid behov.
Sedan är jag av den bestämda uppfattningen att
i denna situation använda spaljéklättrare och inte
sådana som är självklättrande på fasad. Orsaken är
att om man använder spaljé så kan man fullt ut reglera tillväxt, storlek och eventuella skador orsakade
av torka. En självklättrare växer iväg okontrollerat
och skulle därför lätt kunna drabbas av torka, vars
följder skulle bli knepiga och dyra att åtgärda. En
spaljerad enhet skulle man kunna lägga in ett skötselprogram på, som främst skulle innebära en årlig
inskärning i oktober/november till en given form/
storlek.
2 • Movium Direkt nr 8, 2014
Bäst ordning skulle man ha med en stående
spaljé. Jag vet inte grundtanken i gestaltningen
men att arbeta med rektanglar och kvadrater i olika
storlekar med olika ”färgprogram” under säsongen
skulle kunna vara en ett alternativ. Jag tänker då på
slingerväxter, främst fyra arter: koreansk pipranka
(Aristolochia manshuriensis E), kameleontbuske
(Actinidia kolomikta), japansk träddödare (Celastrus orbiculatus) och vildvin (Parthenocissus
vitacea).
Piprankans företräden är de stora, varmt gröna
hjärtformade bladen med en mild gulorange höstfärg. Kameleontbusken har sina företräden främst i
det eleganta bladverket med de spektakulära färgändringarna i vitt och rosa under sommaren. Japanska träddödaren har ett saftigt grönt bladverk under
sommaren tills det slår över i en stark gul höstfärg.
Avslutningsvis vildvinet med sitt spännande exotiska fingrade bladverk med en blank mörkgrön
sommarskrud som på hösten slår över i ett färgfyrverkeri i rött och gult.
Dessa tuffa slingerväxter kommer att fungera
bra i den tänkta miljön och som sagt bevattning
ökar tillväxt, ger sundare plantor men senarelägger
invintring, vilket dock lätt regleras med att vattningen avslutas i mitten av augusti och endast sätts
på vid uttalat behov. Lycka till!
Tomas Lagerström
Lista på kalkgynnade växter
Fråga:
Vet du var jag hittar en bra förteckning över kalkgynnade växter?
Svar:
Att en så kort fråga kan vara så svår! Det enkla
svaret är att det finns dåligt med referenslitteratur
om just kalkgynnade växter. Jag kommer direkt
att tänka på Bertram Andersons Gardening on
Chalk and Limestone från 1965, den finns att få
antikvariskt. För inspirationen kan jag tipsa om On
the Wild Side – Experiments in New Naturalism
(Keith Wiley 2004) och Beth Chatto’s Gravel
Garden (Beth Chatto 2000), men de två sistnämnda hanterar inte bara kalkgynnade växter.
Till detta vill jag tipsa om Moviums egen växtväljare Plantarum som jag själv varit med och utvecklat. Du finner den som prenumerant på Moviums hemsida efter att du loggat in. Under rubriken
Sök Växt väljer du Lignoser (för buskar och träd),
klicka sedan på Speciella Krav, där finner du Kalk.
Resultatet blir 322 kalkgynnade buskar och träd.
Gör om samma procedur genom att välja Sök Växt
och Örtartade, Speciella Krav och Kalk så får du
fram 263 kalkgynnade perenner och några lökar.
Några personliga favoriter är pärleternell (Anaphalis) med vita blommar och silvrigt bladverk.
Även lammöron (Stachys) har silvrigt bladverk och
båda två utvecklas absolut bäst i kalkhaltiga, väldränerade jordar. Då blir de kompakta och vackert
silvriga. Malörter (Artemisia), flera astrar, stenkyndel (Calamintha), martorn (Eryngium), brudslöja
(Gypsophila) och lavendel (Lavandula) hör till
samma grupp som vill ha lätt, väldränerad kalkjord. Däremot vill akantus (Acanthus), hasselört
(Asarum europaeum), stjärnflockel (Astrantia) och
liljekonvalj (Convallaria) ha goda, fuktighetshållande, kalkrika lerjordar.
Bland träden råder samma uppdelning. Flera
oxbär (Cotoneaster), enar (Juniperus) och tallar
(Pinus) utvecklas fint på väldränerade kalkjordar
medan tibast (Daphne), murgröna (Hedera), hassel
(Corylus) och idegran (Taxus) gärna står på fuktighetshållande leriga kalkjordar. Jag hoppas att detta
hjälper dig!
Eric Wahlsteen
Plantering av rosor
Fråga:
Jag har tidigare fått rådet att de New Dawn klätterrosor som vi planterat längs en vägg i ett bostadsområde måste tas bort till följd av ett angrepp av
något som kan vara Colletotrichum capsici. När jag planterade dessa New Dawn-rosor var
de cirka två meter höga från plantskolan. Vid kontakt med personal på ett garden center specialiserat
på rosor förslår de istället att jag ska sätta en ros
som heter Golden Gate. Denna ska enligt dem
vara väldigt härdig. Dock är deras förslag att jag
ska köpa in rosen som barrotad och låta den växa
upp till önskad höjd. Vid plantering kommer dessa
rosor endast att sticka upp några centimetrar ovan
jordytan. Att återigen köpa in en ros som är två
meter hög vid plantering tror de kommer leda till
nya problem med rosorna.
Jag kan från en plantskola i Tyskland få tag på
Golden Gate-rosor som är två meter höga. Vad
tycker du är det bästa i denna situation? Kunden
vill naturligtvis ha ett färdigt resultat direkt men
samtidigt är det viktigt att rosorna mår bra. Kan jag
köpa in rosor som är två meter höga från Tyskland
och få ett bra resultat, eller är det bättre att köpa in
svenskodlade rosor, trots att dessa inte är i den höjd
kunden önskar? Framförallt: vad är din åsikt om
Rosa Golden Gates härdighet mot sjukdomar?
Svar:
Golden Gate är en ros från Kordes som kom på
marknaden 2005. Jag har själv ingen erfarenhet av sorten men den information som går att
finna på nätet visar att den anses ha väldigt goda
egenskaper, med friskt grönt bladverk, och att
den är höggradigt resistent mot mjöldagg och
svartfläcksjuka (men det finns fler sjukdomar).
Golden Gate har fått flera fina utmärkelser på
utställningar.
Vad jag kan se saknas dock omdömen efter
användning ute i praktiken. Sorten saknas i LarsÅke Gustavssons Rosor för nordiska trädgårdar,
som kom i en andra upplaga 2008. Det är för få år
för att kunna värdera en ny sort. På de tillgängliga
beskrivningarna verkar den mycket lovande. Det
vore intressant om någon av er som läser detta kan
förmedla någon erfarenhet om hur denna ros har
utvecklats ute i praktiken – hör i så fall av er.
Jag är ingen expert på vilket plantmaterial som
passar bäst men rent instinktivt skulle jag föredra
en mindre planta som får tid att rota sig ordentligt,
innan den ska växa och blomma på höjden. Om
den sedan ska vara barrotad eller krukad är en
annan fråga. Då det har varit problem med jorden
tidigare, är det nödvändigt att lägga ner minst lika
mycket energi på att undersöka växtplatsen och
byta ut jorden till lämplig rosjord. Se först till att
avlägsna alla växtrester. Låt inte gamla blad få
blåsa omkring.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 3 Förutom en djup och lämplig rosjord är det
viktigt att marken är rotgenomtränglig under själva
matjordslagret och tillräckligt djupt dränerad. Om
markförhållanden inte är lämpliga blir resultatet
inte bra, hur bra sorten än är. Då är det bättre
att välja någon robustare ros eller något annat
växtslag. För närmare diskussion om detta ber jag
att få hänvisa till våra växtrådgivare.
Ingrid Åkesson
Klargöranden kring ligustersyren
Fråga:
Någonstans har jag läst om en svaghet hos ligustersyren. Jag har via Movium hittat ett svar från MajLis angående dess känslighet för låg temperatur på
våren, som orsakar störning i klorofyllbildningen.
Men jag tror mig ha hört eller läst om något
annat, som påverkade tillväxt, blom eller om det
var någon sjukdom. Det kan ha varit på någon av
Tomas guidningar på Ultuna, men hittar inte i anteckningarna.
Vad säger experterna? Kan man använda Syringa
reticulata, eller finns det anledning till varningstecken?
Svar:
Ligustersyren, Syringa reticulata, är mycket
användbar, uttrycksfull och en vackert buske/
buskträd/träd. Den växer vild i ett stort geografiskt
område med mycket stor variation i klimat. Detta i
sin tur för med sig att klimatanpassningen ser olika
ut inom arten. Av den anledningen är det viktigt att
istället för arten hänvisa till de olika frökällor eller
Symtombild på störningar i klorofyllbildning hos ligustersyren.
Foto: Tomas Lagerström.
4 • Movium Direkt nr 8, 2014
kloner som finns när man använder sig av växtslaget. Vi känner till fina exemplar av arten upp till
zon 7.
De skador som du har noterat drabbar de härdigaste materialen när de odlas i ett sydligt klimat.
Vi har själva sett detta i E-plantas fröplantage på
Alnarp men också i plantskolematerial från södra
Sverige. Den frökälla som vi först utnyttjade fanns
i Örebro. Denna har sedan av delvis praktiska
skäl bytts mot ett bestånd från 40-talet i Enskede,
med träd 8-10 meter höga, eller rättare sagt mot
en fröplantage på Alnarp som byggts upp från
detta bestånd. Vi blev sedan medvetna om att
detta material vissa vårar i sydligaste Sverige
startade ”för tidigt” och därför ibland drabbades av
bladskador på grund av efterföljande kyla.
Du hänvisade i din fråga till ett svar på en
tidigare Movium-fråga – att det skulle röra sig om
störningar i klorofyllbildningen. Ja, det är just det
fenomenet. Det kan man även se på andra växter
under kalla vårar, till exempel på ginnalalönn,
Acer tataricum ssp. ginnala, där de första bladen
blir ännu tydligare vitbrokiga och kvarsittande
större delen av säsongen, men övrig ny grönska
tar bort effekten. Ett annat exempel är gulfärgning
hos rödek, Quercus rubra, men den färgeffekten
försvinner när värmen kommer, i motsats till
effekten hos ligustersyren som kvarstår under
säsongen.
Vi har aldrig sett någon sådan effekt på ligustersyren i Mellansverige. Det material som hittills
marknadsförts tillhör utan tvekan bland de
härdigaste och det är, som vi kunnat konstatera,
inte speciellt lyckat i sydligaste delarna av landet.
Men lyckligtvis har vi även ett annat material av
ligustersyren som kommer från Sydkorea, insamlat
1976 av en nordisk expedition där undertecknad
Tomas var den svenske representanten. Detta
material är en frökälla som passar mycket bättre
för södra delarna av landet, upp till Uppsalatrakten.
Materialet kommer snart ut på marknaden.
Sammanfattningsvis vill vi säga att ligustersyren
är ett utomordentligt bra växtmaterial som kan
användas både som enstammigt träd, flerstammig
solitär och till stora buskage. Den klimatskada
i form av lätt vitbrokighet som uppstår extra
tidiga vårar med efterkommande kyla i sydligaste
Identifiering av trädskador
Fråga:
Symtombild på störningar i klorofyllbildning hos ginnalalönn.
Foto: Tomas Lagerström.
Sverige försvinner kommande år om den odlas i
ett kallare klimat. Det är alltså bara en effekt av
”överhärdighet” och mindre bra klimatanpassning
för sydligare trakter. Av den anledningen kommer
E-systemet att komplettera sitt sortiment av
ligustersyren, så att det finns en typ för zon 3 och
kärvare klimat och en typ för zon 3 och mildare
klimat.
Maj-Lis Pettersson & Tomas Lagerström
Jag hittade några träd på en kyrkogård i Halland
som inte såg helt friska ut, men jag kan inte klura
ut med säkerhet vad/vem som orsakat skadorna?
Mycket tacksam för experthjälp.
1: Acer platanoides 'Crimson King' – torra, bruna
och ätna löv.
2: Prunus sargentii – bruna bladkanter och ätna hål.
3: Prunus × serrulata 'Kanzan' – stora ätna hål i
bladen.
4: Malus 'Professor Sprenger' samt Malus floribunda – äppelskorv?
5: Acer campestre – bruna bladkanter och ätna hål.
6: Sorbus intermedia – bruna bladkanter, ätna hål i
bladen och någon slags spinn?
7: Alnus glutinosa – små ätna hål i blad.
8: Cercidiphyllum japonicum – ätna blad i smala
linjer med bruna bladkanter och någon slags spinn?
Svar:
Nästan alla växter som du skickat bild på uppvisar
bruna bladkanter. Detta är inte orsakat av någon
Symtombild på Prunus sargentii.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 5 Symtombild på Acer platanoides 'Crimson King'.
Symtombild på Malus floribunda.
parasit. Eftersom det finns flera anledningar till
att växter får intorkade bladkanter så kan jag inte
säga vad som är orsak till detta i de här fallen. Då
måste man ha mycket mer bakgrundsinformation.
Jag kan ge förslag på de vanligaste orsakerna:
brist på vatten, dålig etablering (om någon växt är
nyplanterad), för hög salthalt i jorden (vägsalt som
trängt ner i marken i samband med snösmältningen
och/eller för kraftig gödsling).
De stora hålen är orsakade av larver. Vissa
insektsarter är värdspecifika, andra kan leva på ett
stort antal växter. Eftersom det inte finns bild på
larverna så är det omöjligt att säga vilken/vilka
arter som orsakat alla stora gnag på bladen. Jag
misstänker emellertid att allmän frostfjäril är orsak
till flertalet hål.
De små, regelbundna, hagelskottsliknande hålen
på bladen hos Prunus sargentii är inte orsakade av
några larver utan mest troligt av svampen Stigmina
carpophila. Denna svampsjukdom, som kallas
hagelskottsjuka, är i dagsläget mycket vanligt
förekommande på Prunus av olika slag.
Alen är angripen av allövbaggen. Både larver
och de fullbildade insekterna äter på bladen.
Frukterna på Malus floribunda är inte angripna
av skorv. Skalet ser ut att vara skadat såsom det
blir vid hagelskada. Katsurans blad är inte ätna av
några larver. Sprickorna har troligen uppkommit
i samband med stark blåst. Vad som döljer sig i
samband med spinnvävnad är omöjligt att se på
bilderna.
Maj-Lis Pettersson
6 • Movium Direkt nr 8, 2014
Åtgärder mot honungsdagg
Fråga:
I ett av de mest populära kvarteren i en stad i norra
Götaland står en vacker äldre lind som ett ensamt
vårdträd på ett litet torg. Torget är omgärdat av
restauranger och caféer och mycket välbesökt. Nu
har café- och restaurangägarna tröttnat på att flera
gånger dagligen torka av sina stolar och bord från
trädets ”kladd” och fastighetsägaren undrar om det
finns något man kan göra. Jag har själv aldrig hört
talas om att någon behandlat ett stort träd mot dessa
löss, men är det möjligt? Finns det något man kan
göra? Det vore förskräckligt om fastighetsägaren
beslutade att ta ner detta vårdträd, som bidrar med
en stor del av platsens charm och identitet. Svar:
Jag har inte hört talas om någon som med framgång har bekämpat bladlöss på lind på offentlig
plats. Frågan är om det överhuvudtaget går att
minska problemet. Jag jämför med plommonträd,
som oftast är bladlusangripna, möjligen lite mindre
när det har ösregnat.
Bladlössens naturliga fiender är nog de som har
störst betydelse men erfarenheten säger att de ofta
kommer för sent för att lyckas fullt ut. De gör ändå
ett bra jobb och bör gynnas på alla sätt. En kollega
berättade för länge sedan att hon hade hört att någon hade satt upp limringar runt stammen på plommonträd för att hindra myrorna att besöka bladlössen uppe i trädet. Myrorna ”mjölkar” bladlössen på
honungsdagg. De ägnar sig också åt att bekämpa
eller skrämma bort de naturliga fienderna till bladlössen för att på så sätt få ut mer av ”mjölkningen”.
Jag vet inte om limringarna hade någon avgörande betydelse men jag tycker att det är ett intressant
grepp. Det är nog alldeles för besvärligt att lägga
tid på att i cafémiljö hålla efter myror och gynna
naturliga fiender till bladlössen. Men det skulle
kunna vara en kul grej, om ägaren är intresserad av
trädet.
Jag frågade en av mina gamla kollegor, Barbro
Nedstam, som är expert på biologisk bekämpning,
om det finns någon realism i detta med limringar.
Hon hade gjort en sökning på Internet och funnit
artiklar som var motsägande beträffande kopplingen mellan myror och lindbladlusen.
Det finns dock en artikel från Kalifornien, där
man faktiskt hade testat limringar mot myrorna för
att hindra dem att besöka bladlössen och skrämma
bort de naturliga fienderna. Slutsatsen var tyvärr att
fluktuationer i bladluspopulationen inte kunde kopplas till nyttodjuren i den undersökningen och därmed
hade åtgärder mot myrorna ingen betydelse.
Ingrid Åkesson informationscentralen skriver på sin hemsida: ”Om
fler än 10-15 bär förtärts bör man kontrollera risken
hos Giftinformationscentralen”.
Det finns inga allvarligare förgiftningar
kända i Sverige. Snöbär är ett mycket vanligt
förekommande växtslag och många av oss har
säkert lekt med bären, tryckt på dem och fått höra
en lätt smäll då de brister.
Bären innehåller ämnen som kan irritera huden
på speciellt känsliga personer. Låt barnen få
uppleva denna växt, men var uppmärksam om
någon uppvisar hudrodnad.
Maj-Lis Pettersson
Giftighet hos snöbär
Fråga:
Fråga:
Vi har planterat doorenbossnöbär på en förskola
och oro finns hos föräldrar över giftigheten i bären.
Är dessa bär giftiga? Bör vi ersätta växterna med
annat material?
Svar:
Vi skall vara medvetna om att flertalet växter som
vi omger oss med är mer eller mindre giftiga.
När det gäller snöbär så tillhör bären gruppen
som kategoriseras som mindre giftiga. De
mörkrosa bären på doorenbossnöbär lockar till
lek, knappast förtäring (smakar inte gott). Gift-
Egenskaper hos kompost
Fråga:
Jag undrar om grönkompostjord från Sysav i
sydvästra Skåne är mer fukthållande än traditionell
växtjord? Är det lämpligt att grönkompostjorden
blandas upp med något?
Svar:
Sysav grönkompost är jordförbättring och bör inte
användas enbart. Om den är mer fukthållande än
traditionell växtjord beror på flera faktorer. Traditionell växtjord kan vara baserad på många olika
produkter och därmed ha mycket olika egenskaper.
Då grönkomposten inte kan användas ensam beror
egenskaperna på vilken jord den blandas med och i
vilka proportioner.
Eva-Lou Gustafsson
Felaktig medodik för skelettjord
Vi har i ett entreprenadarbete ett antal träd som
ska planteras i växtbäddar med skelettjord. Under
besök på arbetsplatsen har vi inte varit nöjda med
utförandet av skelettjordarna. Entreprenören har
istället för att spola ner växtjorden till skelettjorden
med slang öst i vatten med skopan på en grävmaskin. I ett foto jag bifogar ser du resultatet. Jorden
har inte sipprat ner i håligheterna mellan stenarna
utan ligger som en kaka på stenskärven.
Nedvattningen av jorden har skett nu under
de första dagarna i december och växtbäddarna
kommer att stå öppna under vintern och planteringen kommer att ske till våren.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 7 Vi är rädda för att växtbäddarna inte kommer
att kunna erbjuda goda växtförhållanden för
träden samt att det kan bli sättningar. Förutom att
nedvattningen av jorden inte lyckats så saknas ju
även luftningsbrunnarna för dessa växtbäddar som
ytorna måste kompletteras med.
Vad kan konsekvenserna av ett sådant här utförande bli? Hur kan man enklast åtgärda misstagen?
Svar:
Det ser inte bra ut. Sättningar är nog, som du
skriver, största problemet. För övrigt kan det bli
komprimerad jord och därmed problem med luft.
Luftningsbrunnar behövs om ytan kommer att
beläggas med en beläggning som inte släpper
igenom luft (till exempel asfalt eller plattor med
små fogar). Om det är möjligt bör man försöka
spola ner jorden. Om det är likadant mellan varje
pålagt lager går det förmodligen inte. Det säkraste
är tyvärr att göra om det från början.
Eva-Lou Gustafsson
Säkring av gravstenar
Fråga:
Vi är ett stenhuggeri som gör kontroll av gravstenssäkerheten på några begravningsplatser. Vi har sett
några olika sätt att säkra instabila gravstenar, men
undrar om det finns anvisningar för hur det ska göras och se ut. Kyrkoherden i en församling menade
att det såg förskräckligt ut och efterlyste andra sätt
att säkra på.
Svar:
Som du säger så finns det olika sätt att säkra instabila gravstenar och några regler för hur det ska
göras finns inte, annat än att efter säkringen ska
gravanordningen klara 35 kg tryck utan att falla. Vi rekommenderar också att säkringen ska göras
snyggt, men inte för snyggt! Görs stabiliseringen
för snyggt tycker gravrättsinnehavaren kanske att
de kan ha det så och det är ju inte riktigt meningen.
Stabiliseringen ska vara tillfällig i väntan på ommontering. Alternativet är att stenen läggs ner, men
då måste ny ansökan om ändring från stående till
liggande sten lämnas till kyrkorådet eller motsvarande.
Ann-Britt Sörensen
8 • Movium Direkt nr 8, 2014
Krav på barriär i lekutrustning
Fråga:
Vi skulle vilja använda en utrustning i en lekpark med fokus på större barn: HUCK’s ”Bird’s
nest tower” nr 4652-20. Produkten är TUF-certifierad, men vi vill ändå dubbelkolla hur du ser på
produktens utformning i förhållande till gällande
standarder. Det vi främst tänker på är frånvaron
av barriärer trots fallhöjd upp till 3 meter.
Svar:
Beträffande om produkten i sin helhet uppfyller
kraven i SS-EN 1176-1-11:2008 kan jag inte uttala
mig om. Standarden har bland annat krav på både
beräkningar av och belastningsförsök på hållfasthet som inte en säkerhetsbesiktning omfattas av.
Vidare finns krav i standarden på den information
tillverkaren/leverantören ska tillhandahålla.
Några krav på barriärer kan jag dock inte se då
korgarna enligt min bedömning inte utgör plattform och därmed inte omfattas av krav på barriär.
Detta sagt med reservation för att jag inte sett och
provat produkten i verkligheten. Svensk standard
säger bland annat följande om plattform och krav
på barriär:
3.20 Plattform. Upphöjd yta där en eller flera
användare kan stå utan stöd för händerna. ANMÄRKNING: Klassificeringen av en plattform
varierar beroende på lekredskapets funktion. Ytor
där användaren kan stå med hjälp av handtag klassificeras inte som plattformar. Detta kan uppnås
med ett antal åtgärder, t.ex. 1. Reducera områdets
yta för att begränsa den fria rörligheten och uppmuntra användaren att hålla sig i. 2. Lutning av
ytan för att uppmuntra användaren att hålla sig i. 3.
Införa rörelse i ytan för att uppmuntra användaren
att hålla sig i.
Jag bedömer att korgarna har sådan rörelse som
beskrivs i punkten 3 ovan och i 4.2.4.4 Barriär ställer standarden endast krav på barriär för plattform.
Jag vill dock rekommendera att ni säkerställer kvaliteten på det stötdämpande materialet (islagsytan),
både när det gäller att den stötdämpande förmågan
motsvarar ställda krav och att inte de stötdämpande
egenskaperna försämras vid användning, till exempel genom att materialet är packningsbart.
Jan-Olof Gullberg
Utmaningar och innovationer för hållbara
städer i fokus i Vinnova-projekt
Av Göran Nilsson, Movium
I Vinnova-projektet Grågröna systemlösningar för hållbara städer har forskare, industrirepresentanter, konsulter och kommuner
samarbetat för att utveckla kunskap som kan
bidra till att städer står bättre rustade inför
ökad urbanisering och ett mer nederbördsrikt
klimat. Den 11 december samlades 90 personer
i Linköping för ett slutseminarium inom
projektet. Deltagarna fick ta del av resultat
som framkommit i de olika arbetsgrupperna
– med alltifrån dimensionering av dränerande hårdgjorda ytor, handfasta råd kring
trädetablering till avancerade simuleringsmodeller för dagvattenlösningar.
Projektet Grågröna systemlösningar för hållbara
städer ingår i ett av Vinnovas strategiska områden – Utmaningsdriven innovation. Vinnova
är en statlig innovationsmyndighet under
Näringsdepartementet. Myndighetens uppgift
är att främja hållbar tillväxt genom att förbättra
förutsättningarna för innovation och att finansiera
behovsmotiverad forskning. Varje år investeras
cirka 2,7 miljarder kronor i olika insatser.
Bild som sammanfattar det som avhandlats i Vinnova-projektet Grågröna systemlösningar. Illustration: Hans Rosenlund.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 9 Fyra samhällsutmaningar
Inom utmaningsdriven innovation har Vinnova
identifierat fyra samhällsutmaningar där Sverige
bedöms ha goda förutsättningar för globalt konkurrenskraftiga lösningar: Informationssamhället
3.0; Hållbara attraktiva städer; Framtidens hälsa
och sjukvård; och Konkurrenskraftig produktion.
I beskrivningen av Hållbara attraktiva städer, där
Grågröna systemlösningar ingår, nämns att ”städer
och tätorter måste organiseras så att de förblir
attraktiva, så att trafik och transporter fungerar,
miljöproblem undviks, och så att användandet av
värdefulla råvaror minskar och tillgång till energi
och vatten garanteras för alla invånare”. Vinnova
betonar att projekt inom området ”kräver en ny nivå
av samarbete mellan policy- och forskningsområden
och offentliga såväl som privata aktörer”.
I samarbetskonceptet innefattas att projektfinansiering måste ske gemensamt av Vinnova
och branschaktörer. Det var en grannlaga uppgift
som projektkoordinatorn Björn Schouenborg från
CBI Betonginstitutet tog på sig inom Grågröna
systemlösningar för att skaka fram en finansiering
på 10 miljoner kronor från olika intressenter för att
Projektkoordinatorn Björn Schouenborg från CBI Betonginstitutet.
Foto: Kai Marklin.
10 • Movium Direkt nr 8, 2014
Projektdeltagare i Grågröna systemlösningar för hållbara städer
Forskarutförare: CBI Betonginstitutet, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, JTI – Institutet
för jordbruks- och miljöteknik, SLU Alnarp och VTI
Statens väg- och transportforskningsinstitut.
Industrirepresentanter: Hasselfors Garden,
MinBas, NCC, Sveriges Stenindustriförbund,
STARKA, Cementa, Pipelife och Benders.
Konsulter: CEC Design, Sweco, Viös AB,
StormTac AB, Movium SLU och Thorbjörn Andersson – landskapsarkitekt.
Kommuner: Stockholms stad Trafikkontoret,
Växjö kommun och Malmö stad.
matcha Vinnovas insats och nå den budgeterade
projektkostnaden på 20 miljoner kronor. Uppgiften
lyckades, i september 2012 anordnades ett ”kick
off”-seminarium och under de gångna dryga två
åren har projektet involverat totalt 22 aktörer,
inklusive forskningsinstitut (se faktaruta).
Åtta olika arbetspaket
I förlängningen är målet för projektet att skapa
hållbara, attraktiva städer där träden lever,
översvämningsproblemen minskar och de
hårdgjorda ytorna till exempel på gator, parkeringsytor och torg släpper igenom vatten utan
att ge avkall på funktionsduglighet för trafiken,
alternativt leder vattnet där det kan hanteras utan
att öka belastningen på det vanliga VA-systemet.
För att nå detta mål måste samverkan förbättras
mellan det gråa (hårdgjorda ytor) och det gröna
(vegetationen). Egentligen borde också ordet blåa
ingått i projektnamnet eftersom flera delprojekt och
aktörer har behandlat frågeställningar kopplade
till dagvatten. Vattnet har faktiskt varit en röd tråd
genom projektets alla arbetspaket.
Projektet har varit organiserat i 8 olika arbetspaket eller Work packages (WP). 4 av dessa har
haft fokus på specifika teman:
WP 1: Attraktiva städer (stadskvalitet, staden som
livsmiljö etc.).
WP 2: Hårdgjorda ytor (överbyggnad, beläggningsmaterial etc.).
WP 3: Gröna ytor (trädetablering, alternativa
materialbäddar etc.).
WP 4: Dagvattenlösningar.
Två st. arbetspaket har arbetat övergripande/
horisontellt med alla dessa teman genom studier
kring:
WP 5: Klimatpåverkan.
WP 6: Hållbara materialval.
Slutligen WP 7 och WP 8, som haft som uppgift
att arbeta med Integration/Informationsspridning
respektive Projektledning/Administration och
Internationellt samarbete.
Resultaten från WP 1-6 kommer att presenteras i
rapporter som för närvarande är under utarbetning.
Rapporterna publiceras succesivt via projektets
hemsida: http://www.greenurbansystems.eu
Föreläsningar visade bredden
Under slutseminariet sammanfattades en del av
de resultat och slutsatser som projektet lett fram
till. För att ge en bild av projektets bredd listas
här seminariets programpunkter med rubriker och
föreläsare:
- Attraktiva stadsmiljöer med fokus på råd kring
trädetablering (Thorbjörn Andersson, Sweco).
- Förenklad dimensioneringsberäkning av
överbyggnad i hårdgjorda ytor samt vikten av
kontrollfunktion och certifierad besiktning (Kurt
Johansson, SLU).
- Utveckling av programvara för datorsimulering
av trafiklaster, dagvattenhantering mm. för applicering på torg, smågator och parkeringsplatser
med hårdgjorda ytor (Jörgen Larsson, SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut).
- Fullskaleförsök i labb och fältmätningar kring
hållfasthet hos överbyggnadskonstruktioner
på trafikerade gator, bland annat skelettjordar,
samt hos beläggningar av dränerande ytmaterial
på överbyggnader enligt AMA-standard
(Fredrik Hellman, VTI Statens väg- och
transportforskningsinstitut).
- Dimensionering av naturstenshällar (Jörgen
Larsson, SP).
- Kontrollrutiner för överbyggnader till markbeläggningar, exklusive slitlager (Kurt Johansson,
SLU).
- Träd i den hållbara staden – principer för växtbäddar (Örjan Stål, VIÖS AB).
- Biokol som tillväxtstimulerande tillsats i växtbäddar vid urbana trädplanteringar (Björn Embrén,
Stockholms stad).
Slutseminariet på Konsert & Kongress i Linköping lockade 90 deltagare, som fick ta del av en bred exposé av resultat från projektet.
Foto: Göran Nilsson.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 11 dränerande betong. Slutseminarium för CLASS
hålls den 14 januari 2015 i Espoo, Finland
(https://www.lyyti.fi/reg/CLASS_Seminar).
Två av seminariets föreläsare i samspråk: Kurt Johansson, SLU,
och Thorbjörn Andersson, Sweco. Foto: Kai Marklin.
- Fältmätningar av tillväxt och vitalitet hos urbana
träd (Ann-Mari Fransson, SLU).
- Metodik för renovering av växtbäddar för urbana
träd (Malin Engström, Växjö kommun, och Örjan
Stål, VIÖS AB).
- Inventering och enkäter kring olika dagvattensystems rening och fördröjningsförmåga samt
modellverktyg för nya systemlösningar (Henrik
Bodin-Sköld, Sweco).
- Funktionen hos dagvattenkassetter i fördröjningsmagasin för dagvatten (Jan Henrik Sällström,
SP).
- Biofilter, till exempel nedsänkta växtbäddar
och regngårdar för rening och utjämning av
dagvattenflöden (Thomas Larm, StormTac).
- Dagvattenrening i mark och dränerande hårdgjorda system (Elin Elmefors, JTI Institutet för
jordbruks- och miljöteknik).
- Modellering/simulering av stadsklimat (Hans
Rosenlund, CEC Design).
- Livscykelanalys kring energiåtgång för svensk
respektive kinesisk natursten samt olika svenska
markbetongprodukter (Lisa Bolin, SP).
Sist under dagen gavs också en presentation
av det finländska systerprojektet CLASS av
representanter från VTT Technical Research Centre
of Finland. Projektet Grågröna systemlösningar
har haft en tät dialog med CLASS och flera
samarbetsaktiviteter. CLASS arbetar enbart med
de hårdgjorda ytorna och har bland annat utvecklat
12 • Movium Direkt nr 8, 2014
Breda lösningar krävs
När man studerar listan på föreläsningar blir
ju ofrånkomligen intrycket att det upplevs som
ett intressant men väldigt brett och lite spretigt
projektinnehåll. I sin inledning påpekade också
koordinatorn Björn Schouenborg att det var många
rätt olika discipliner och kulturer inom forskar- och
konsultkåren som skulle samsas och integreras
under ett paraply.
Det tog lite tid, men som Vinnovas representant
på plats, Rebecka Engström, påpekade – det är
viktigt att projektet ger en bred spegling av svenskt
kunnande och innovationskraft som i förlängningen
kan leda till konkurrenskraftiga satsningar i ett
internationellt perspektiv. För att lösa städernas
alltmer akuta behov som följd av ökad urbanisering
och klimatförändring krävs nya bredare lösningar
som samverkar. Även kommunerna måste tänka
och, internt, samarbeta bredare när det gäller
stadsplanering för att hantera dessa frågor.
De olika forskarkulturerna kan illustreras med
Hans Rosenlunds skämtsamma påpekande, som
drog ner seminariedagens gladaste skratt: ”När
jag fick höra att vi skulle jobba med skelettjordar
trodde jag att det var problem på kyrkogårdar vi
skulle lösa …”
Ny projektansökan inlämnad
Thorbjörn Andersson, Sweco, sa att han egentligen borde betala för all ny kunskap han fått i
projektet. Det är ingen tvekan om att de flesta
projektpartner fått en betydligt ökad insikt
i möjligheterna i en samverkan utanför de
traditionella ramarna.
En ansökan om ett så kallat följdinvesteringsprojekt har sänts in till Vinnova. I ett uppföljande
tvåårigt projekt vill intressenterna nu gå från
att mestadels testa och utvärdera enskilda lösningar till att implementera och demonstrera
projektlösningarna i kommunerna. Man planerar
även ett arbetspaket som helt fokuserar på hur
sådana lösningar på enklaste sätt ska kunna komma
in i stadsplaneringen.
Nyheter
Två nya NGSA-utmärkelser
Två parker i Danmark har under hösten jurybedömts och befunnits vara kvalificerade att erhålla
kvalitetsutmärkelsen Nordic Green Space Award.
Den 21 november överlämnades diplom och
hedersbetygelser till Vognsbølparken i Esbjerg
kommun. En stor samling parkanvändare, med
borgmästaren Johnny Søtrup i spetsen, hade
samlats i parken vid ceremonin. Utmärkelsen
överlämnades av landskapsarkitekt Martin Tranholm Frøst, Randers kommun, som ledde en dansk/
svensk domarkommitté där även bland annat
Fredrik Jergmo från Movium ingick.
Vognsbølparken, som anlades 1920, ligger mitt i
Esbjerg och innehåller skog, park och natur. Juryn
säger bland annat i sitt utlåtande att den ansvarige
förvaltaren – Vej & park, Esbjerg Kommune –
”med respekt för historien har utvecklat parken så
att den mycket väl uppfyller ett nutida behov av
motion, rekreation och naturupplevelser”.
Den andra parken som bedömts med godkänt
resultat under hösten är Mindeparken i Aarhus.
Ceremonin med överlämnandet av NGSAutmärkelsen ägde rum den 1 december under
ledning av domarkommitténs ordförande, landskapsarkitekt Anders Dam från Københavns
Motionsredskap i Vognsbølparken. Foto: Fredrik Jergmo.
Universitet. ”En modern folkpark som samtidigt
är en kulturhistorisk minnespark – klassisk, vacker
och välskött”, var en del av skrivningen i juryns
bedömning. Diplom och hedersbetygelser mottogs
av Kristian Würtz, Rådmand for Teknik og Miljø,
Aarhus kommun.
I och med dessa två nytillskott har nu 13
parkanläggningar i Danmark, Norge och Sverige
erhållit utmärkelsen Nordic Green Space Award.
Källa: nordicgreenspaceaward.com
Vy från Vognsbølparken i Esbjerg. Foto: Fredrik Jergmo.
Movium Direkt nr 8, 2014 • 13 Movium Fakta om Grönt kulturarv
Tallvedsnematoden är en 0,5-1,0 millimeter läng
rundmask med ursprung i Nordamerika. I Europa
finns den i Portugal och Spanien.
Källa: ATL 28 november
Grönt ljus för grön rehabilitering
Det sista Movium Fakta i 2014 års produktion
har nyligen publicerats. Fakta-bladet har rubriken
Historiska trädgårdsväxter får nytt liv
och spridning. Författare är Eva Jansson och
Linnea Oskarsson från POM – Programmet
för odlad mångfald och Elisabet Nilsson från
Elitplantstationen. De beskriver varumärket
Grönt kulturarv® och processen som lett fram till
återintroduktionen av äldre kulturväxter med lång
odlingstradition i Sverige. Ett antal av de växter
som nu saluförs i handeln presenteras i ord och
bild.
Tallvedsnematod i Finland
Den fruktade tallvedsnematoden har hittats i
emballage i Finland. Lastpallarna med skadegöraren kom från USA. Upptäckten gjordes vid
en stickprovskontroll utförd av det finländska
livsmedelssäkerhetsverket Evira.
Det var två lastpallar som var kontaminerade.
De hade stämpeln som visar att de blivit
värmebehandlade enligt bestämmelserna för
att ta död på tallvedsnematoden. Möjligen har
värmebehandlingen inte varit tillräckligt effektiv.
14 • Movium Direkt nr 8, 2014
Natur- och trädgårdsmiljöer bör utnyttjas mer
än idag vid behandling av människor med
stressrelaterad psykisk ohälsa. Den slutsatsen
drar Eva Sahlin från SLU i en avhandling om
naturunderstödd (”grön”) rehabilitering, som
försvarades den 5 december.
Sedan början av 2000-talet har det blivit
vanligare med naturunderstödd rehabilitering
av människor med utmattningssyndrom
eller stressrelaterad psykisk ohälsa. I denna
behandlingsform varvas traditionella metoder
såsom sjukgymnastik, arbetsterapi och terapeutiska
samtal med aktiviteter och vistelse i natur
och trädgård. I Sverige har ett pionjärarbete
inom ”grön rehabilitering” gjorts vid SLU:s
rehabiliteringsträdgård i Alnarp, och idag finns
uppföljare på flera andra orter.
Eva Sahlin har i sitt doktorsarbete vid
SLU och Institutet för stressmedicin i Västra
Götalandsregionen studerat Gröna Rehab – en
permanent verksamhet drivet i Göteborgs botaniska
trädgårds regi. Gröna Rehab har naturunderstödd
rehabilitering för personer som är sjukskrivna
för stressrelaterad psykisk ohälsa, men också
stresshanteringskurser för personer i riskzonen.
Eva Sahlin har använt djupintervjuer för att ta reda
på hur deltagare i dessa två verksamheter upplever,
beskriver och värderar sin behandling och har följt
deltagarna under 1,5 år genom frågeformulär bland
annat om deras psykiska hälsa och välbefinnande.
Den naturunderstödda rehabiliteringen hade lett
till förbättringar i flera avseenden, till exempel
när det gäller symtom på utbrändhet, depression,
ångest och välbefinnande. Ett annat positivt tecken
var minskad sjukskrivning och vårdkonsumtion.
För personer i behov av rehabilitering visade det
sig vara viktigt att inte påbörja denna för tidigt. Att
få tid för vila under en första återhämtningsperiod i
hemmet var viktigt.
Den naturunderstödda kursen i stresshantering
hade också lett till förbättringar när det gäller
symptom på utbrändhet. Många tyckte också att
deras arbetsförmåga hade ökat och att de hade
färre stressrelaterade hälsoproblem. Ett annat
positivt tecken var en minskning av de långa
sjukskrivningarna.
Eva Sahlins rekommendation är att det bör
satsas mer på naturunderstödd rehabilitering än
i dag, men inte som isolerade kortlivade projekt,
utan snarare som ett permanent alternativ till andra
modeller för rehabilitering och förebyggande vid
stressrelaterad psykisk ohälsa.
Eva Sahlins avhandling har titeln To stress the
importance of nature – Nature-based therapy
for the rehabilitation and prevention of stressrelated disorders.
Källa: Nyheter från SLU 2014-12-02
Askskottsjukan i SLU-projekt
I ett projekt vid SLU har under det senaste
året över 400 askar som är resistenta mot askskottsjukan kartlagts. Nu fortsätter arbetet med
att hitta orsaken till att vissa träd är mer resistenta
än andra. Förhoppningsvis kan det svaret vara
till hjälp när det gäller att mota spridningen av
sjukdomen.
– Hittills har det gått riktigt bra med vårt projekt.
Vi har besökt många platser i hela södra Sverige,
från Skåne upp till Uppland, som är askens
naturliga spridningsområde. Det är en liten del
av populationen som är mer tolerant. Trots att de
toleranta träden växer mitt ibland svårt skadade
träd, är de vitala och livskraftiga och har väldigt få
eller inga symptom alls på askskottsjukan, berättar
Michelle Cleary, forskare på institutionen för
skoglig mykologi och växtpatologi.
Sjukdomen rapporterades i Sverige första
gången år 2001 och räknas som helt etablerad
sedan år 2005. Tillsammans med Lars-Göran
Stener, forskare på Skogforsk, och SLU-professorn
Jan Stenlid, arbetar Michelle Cleary med ett tre år
långt projekt som handlar om att kartlägga de askar
som står emot askskottsjukan. Efter uppmaning till
allmänheten och samarbete med länsstyrelserna
och Skogsstyrelsen har de fått in rapporter om
nästan 400 resistenta askar.
– Det här är ett strålande exempel på medborgarforskning. Vi har fått in ett hundratal rapporter från
Askstam med död innerbark. Foto: www-skogsskada.slu.se
allmänheten, och det har varit viktigt för att vi ska
kunna bygga upp en databas över resistenta träd,
säger Michelle Cleary.
Framöver kommer forskarna att följa de
friska träden både på växtplatsen, i växthus och
i laboratorier. De kommer att leta efter både hur
sjukdomen utvecklas i asken, och vad det är i
de friska träden som håller dem friska. Med den
kunskapen hoppas man kunna odla fram friska träd
som kan ersätta de sjuka träden i både skogar och
stadsmiljöer.
Mindre än fem procent av askarna är resistenta.
Hur sjukdomen utvecklas varierar från år till år, och
enligt Michelle Cleary är det en av anledningarna till
att det är viktigt att fortsätta följa träden.
– Skillnaderna i klimatet på de olika växtplatserna spelar förmodligen roll för hur fort sjukdomen sprids. Vi fokuserar på de hårdast drabbade
områdena. På några av de här platserna, där
många träd var totalförstörda, var det fantastiskt
att se att det fanns ett par överlevare. Om den här
forskningen lyckas kommer vi inte bara att rädda
asken från att dö ut, utan också att hjälpa andra
arter och organismer som är beroende av asken.
Undersökningen kommer att presenteras i mitten
av år 2016.
Källa: Nyheter från SLU 2014-12-17
Movium Direkt nr 8, 2014 • 15 Entreprenadbesiktningskurs i
Umeå
Publika parker och trädgårdar –
konferens 14-15 april 2015
SBR Byggingenjörerna arrangerar i samarbete med
BEUM och Movium en specialkurs i Umeå i Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö. Steg
1 i kursen anordnas den 5-6 februari 2015, steg 2
inklusive tentamen den 18 mars.
Planera redan nu in ett av utemiljöbranschens största
och hetaste evenemang i kalendern! Konferensen Publika parker och trädgårdar arrangeras på Katrinetorp i Malmö den 15 april. Konferensen är ett samarrangemang mellan Malmö stad, Helsingborgs stad,
Movium SLU, SSPPG – Swedish Society of Public
Parks and Gardens samt European Garden Heritage
Network. Konferensens fokus kommer att ligga på
planering för barns park- och trädgårdsupplevelser.
Anmälan sker till SBR, sista anmälningsdatum 8
januari.
Information och länk till anmälan via
www.movium.slu.se/utbildning
Information om BEUM – Föreningen Besiktningsmän
för utemiljö: www.beum.se.
Dagen före konferensen, den 14 april, samlas
SSPPG:s medlemmar till en nätverksträff på Katrinetorp.
Mera information kommer i början av januari.
Kalender
Januari 2015
14 27
28
28
Pervious Pavement Implementation, seminarium i Espoo, Finland, anordnat av VTT Technical Research Centre,
https://www.lyyti.fi/reg/CLASS_Seminar
Alnarps Jordbruks- och Trädgårdskonferens 2015, anordnad av Partnerskap Alnarp,
http://partnerskapalnarp.slu.se
Byens Gulv – teknik, arkitektur og planlægning, konferens i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet – Sektion for Landskabsarkitektur og Planlægning,
http://ign.ku.dk/byens-gulv/
Stadsnära landskap – konflikter kring nyttjande, seminarium i Stockholm anordnad av Riksantikva-
rieämbetet och Naturhistoriska riksmuseet,
www.raa.se
Februari 2015
5
5-6
LandskapsingenjörsDagen 2015, företagsmässa i Alnarp, www.landskapsingenjor.se
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 1, specialkurs i Umeå anordnad av SBR
Byggingenjörerna i samarbete med BEUM och Movium, info: www.movium.slu.se
12
FAGUS Vinterkonferense 2015 i Oslo,
www.fagus.no
Mars 2015
11
Jämställda utemiljöer för barn och unga, Movium Partnerskapsträff i Göteborg
12
Evidensbaserad hälsodesign och effekter av
naturunderstödd rehabilitering, seminarium i
Alnarp, info: [email protected]
12
European i-Tree Conference i Alnarp, anordnad av i-Tree, Treeco2nomics och SLU, www.i-tree.se
17
Släppmingel STAD, Movium-arrangemang i Malmö
18 Kirkegårdskonferencen 2015: Fokus på kirkegår-
dens værdier i Nyborg Strand, Danmark, anordnad av bl.a. Københavns Universitet, http://ign.ku.dk/
18
Entreprenadbesiktning för besiktningsmän utemiljö – steg 2, www.movium.slu.se (se ovan)
19-20 Miljöbalksdagarna: Våra olika roller för en god miljö, konferens i Stockholm anordnad av bl.a. Naturvårdsverket, www.naturvardsverket.se
19-21 Vatten Avlopp Kretslopp, konferens i Borås
anordnad av bl.a. VA-guiden och Borås stad,
www.vattenavloppkretslopp.se
26-29 Nordiska Trädgårdar, mässa i Älvsjö,
www.nordiskatradgardar.se
Information om Moviums egna kurser och semi­narier finner du alltid på www.movium.slu.se. Du kan också kontakta Parvin Mazandarani
på 040-41 52 11, [email protected]
Redaktör: Göran Nilsson. Movium, SLU, Box 54, 230 53 Alnarp • Tel: 040-41 52 08 • [email protected] • www.movium.slu.se
16 • Movium Direkt nr 8, 2014