G Ä L L I V A R E - M A G A S I N

F AciNG
FACING MAGAZINE
NUMBER: 01
FEBRUARI 2014
G Ä L L I V A R E - M A G A S I N
INNEHÅLL
Kort om
66
Face of Gällivare startade hösten 2013 utifrån lokala, offentliga och privata önskemål.
Arbetet handlar om att skapa en varmare
13
känsla mellan husen och bredda sam-
60-62
hällsnormen i vår kommun för att nå målet
om utveckling genom ökad mångfald.
Arbetet formas utifrån värdegrunden:
• Trygghet
• Gemenskap
• Medmänsklighet
• Alla människors lika värde
Face of Gällivare arbetar bland annat med
utbildningar i skolor, på arbetsplatser och
ute i det fria samhället. Ofta tillsammans
med ideella krafter som delar vår värde-
18-20
30-33
2 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
50-53
42-43
14-16
grund och målsättning om ett varmare
samhällsklimat.
Läs mer om arbetet på
www.faceofgallivare.se
Tillsammans
ansvarar vi för att drömmen om Gällivare
blir verklig. Om vi sprider det goda och
får en varm känsla mellan husen, skapas
ett samhälle som alla kan trivas i och
vara stolta över.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 3
F
Medarbetare
acing Gällivare Magasin
är ingen vanlig tidning
det är en del av Gällivares själ. Kanske inte det
Du själv tror om Ditt eget samhälle och kanske inte det som
syns på ytan för den som rest hit. Den visar Dig det som är
grunden till varför Gällivare finns till. Det är text och bild
som berör och vi hoppas att Din stolthet gror.
Facing Gällivare är tidningen vi önskar att Du blir
glad av att läsa. Vi vill att den ger Dig känslan av närhet.
Känslan av att plötsligt känna killen Du ser varje gång Du
handlar. Facing Gällivare vill ge Dig hopp om ett varmare och
ett närmare Gällivare där alla kan leva. Inte bara överleva.
―
JAG HAR ALD R I G VAR I T D EL AK T I G i en tidningsproduktion. Än mindre ansvarig utgivare för ett magasin om
min hemort. Det är känslan som varit min främsta ledare. Jag
visste hur jag önskade mig att de sjuttio sidorna skulle te sig i
din hand. Och om vi lyckats så är det tack vare alla som arbetat i
månader med att översätta den känslan till ord och bild.
Så var det dags för mig att skriva en ”ledare” och det
gjorde jag. En helt platt med många ord som irrade runt och
som nog hade skapat ett, inte helt verklighetsförankrat intryck. Missnöjd lät jag den ligga, i brist på annat. Så drunknade jag
i tsunamin av texter, bilder och diskussioner om huruvida det
heter ”En rädd hund” och ”Ett rädd rådjur”? Många frågor fick
inga svar men det gjorde detsamma. Vi lärde oss mycket. Sär-
Johan Airijoki
Mångsysslande snowboardåkare och
musiker som borrat i gruvan och
drivit en korvgrill. Hemvändare som
ofta ses sittande med blicken planlöst i fjärran. En disträ beteendevetare som arbetar på Face of
Gällivare. Johan återfinns allt
som oftast på Dundret där hans
karaktäristiska åkstil har gett
honom smeknamnet Apan.
David Väyrynen
En sann landsbygdspatriot uppvuxen
i Hakkas. Numera Gällivareboende
litteraturstudent som förmedlar
sanningar till folket via bloggen
"Den moderna Talmud". Han har ett
riktigt jobb som badvakt. Därutöver
är han musiker, poet och politiker.
David har ordets gåva, fötterna på
jorden och två rejäla polisonger
i ansiktet.
Anna Olsson
Idrottspedagog och bergsprängare,
skribent, fotograf, fritidsbonde och
mamma. Hon anser att drömmar är
till för att släppas fria, älskar att
träna i spöregn och tvättar håret
med ägg. Hon är uppvuxen i Malmberget och hette Andersson innan
hon blev äkta hustru. Flyttade till
Umeå för studier och blev kvar
söderut men längtar ofta hem.
skilt om varandra. Och om andra. Framförallt såg jag en röd tråd
FAciNG
som stärkte mig i arbetet med Facing Gällivare Magasin trots att
budgeten överskreds och tidsplanen sprack.
Den röda tråden stavas R Ä D S L A. Våra medborg-
GÄLLIVARE-MAGASIN
ares rädslor för vad andra ska tycka och tänka om dem var ett
återkommande ämne. Det stärkte mig i min övertygelse om
varför vi måste göra detta och det gjorde mig ännu mindre
benägen att backa för det obekväma. Det verkliga. För om vi
inte klarar av att hantera mer än en tillrättalagd yta så är det där
vi måste börja.
Som alla andra så har även jag långt instoppade, min-
dre smickrande paket i min garderob och vissa tycker att det
är bäst att låta det vara så. Jag tror däremot att det finns något
bra i att ta fram dem ibland. Släppa in lite luft i garderoben och
titta på paketen i dagsljus. Och låter du dessutom någon annan ta sig en titt på dem kanske du får ett förtroende i utbyte.
Ett förtroende som i slutänden ger dig en trygghet i vetskapen om att dina paket liknar så många andras. Kanske kan det
till och med leda till en känsla av gemenskap och medmänsklighet. För i slutänden är vi alla ändå bara människor. Människor
som tillsammans kan skapa en varmare känsla mellan husen.
Trevlig läsning I Mia Edin
4 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
Face of Gällivare
Östra Kyrkallén 2
982 32 Gällivare
Tel: 070-291 32 50
[email protected] faceofgallivare . se
Tryck
G rafex Tryck
Ansvarig
Mia Edin
Om tidskriften
Facing Gällivare Magasin ges ut som en engångsupplaga
av samhällsprojektet Face of Gällivare vilket är ett
samarbete mellan Företagsbolaget, Gällivare kommun ,
Lkab , Boliden, Norrbottens L äns L andsting
& Sparbanken Nord.
utgivare och redaktör
Skribenter & fotografer
Anna Olsson, David Väyrynen, Mia Edin,
Johan Airijoki, Elisabeth L andby, R asmus Näslund,
Pernilla Fagerlönn, Per -Eric Kuoljok,
Maria Sätterqvist, Daniel Olausson.
Upplaga
13ooo exemplar
Vi har arbetat
fristående utifrån traditionella
journalistiska metoder .
Omslagsbild
Anna Olsson
De företag
som medverkar i
reportagen har bidragit ekonomiskt till projektet.
Redaktionen ansvarar endast för
beställt material .
L ayout
Mia Edin & Anna Olsson
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 5
Dåtiden färgar nutiden och den historia vi alla har är
ofta en färggrann blandning av händelser. I vårt samhälle tenderar historia att glömmas bort. Tommy Rapp
är övertygad om att ett öppet samhälle bygger på
kunskapen om vår bakgrund.
K AR R IÄR EN
SOM
PR O FFE SSI O N ELL
snowboard-
åkare med världen som arbetsplats avslutades till förmån för
vill inte bära något som kan skilja oss från andra. Fattigdom och
svåra hemförhållanden exempelvis.
hemkommunen Gällivare. Det fanns en hemlängtan som drog
allt hårdare och en dröm om det enkla livet nära fjällen. Nu bor
MEN AT T ÖPPNA UPP för historia berikar. Tommy spanar ut
Tommy tillsammans med sambo och barn i Avvakko, en by med
över markerna och berättar att för honom är skogen inte bara
12 bofasta. Med fönster i alla väderstreck tar den nyrenoverade
en skog. Den är en skådeplats där livsöden utspelat sig och
stugan in alla intryck av de omgivande lågfjällen, myrarna och
kunskapen om dessa gör att känslan för platsen fördjupas.
sjöarna. Tommy har hittat hem.
HAN HAR ET T brinnande
intresse för lokalhistoria och
vid brasan i hans rökkåta
blir historierna han berättar
lika verkliga som lågorna i
elden. Intresset väcktes hos
Tommy som liten och han
var fascinerad av historier de
äldre berättade. Som barn
började han skriva ner det han
lyssnade till och nu som vuxen
fortsätter han det arbetet. Idag
skriver Tommy på sin blogg
Befinner man sig där man vet
«
Om du vet om din egen
bakgrund och hur färggrann
den kan vara, då blir du mer
öppen som människa
»
om lappmarkens historia. Det
VI HAR EN HISTORIA
6 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
att en olycka skett tar man
varsammare steg.
D EN
H IS TO R IA
SOM
kommunen bär är en hisnande
berättelse. Livet här uppe har
många gånger varit hårt och
skoningslöst samtidigt som
äventyrslust, styrka och frihet
virvlat. Att veta vad som format
oss och samhället, ha kunskap
kring de fel som gjorts och
de stordåd som skett ger en
djupare förståelse för varandra.
- Om du vet om din egen
finns ett viktigt värde i att veta den historia vi alla bär, berättar
bakgrund och hur färggrann den kan vara, då blir du mer öppen
Tommy. I vårt samhälle tycks vi tappat bort den.
som människa. Så är det bara, reflekterar Tommy och lägger ett
vedträ på elden.
AT T VI K AN tendera att glömma bort vår historia är flerbottnat.
Vi sitter vid elden medan Tommy pratar och det var ofta kring
VI HAR ALLA en historia. Du och jag har gener av frihetskämpar
just elden som berättelserna delades förut. Kanske behöver vi
och förbrytare, välbärgade och fattiga. Vi bär arvet av glädje
släcka våra skärmar lite oftare och istället tända en eld.
och sorg, av de som förföljde och av de som sökte skydd. Kanske
är det dags att berika. Tid att tända en eld, ta del av varandras
En färggrann bakgrund kan också falla i glömska
medvetet, förklarar Tommy. Det finns ibland en skam, och vi
historia och välkomna det färggranna.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 7
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
FAC I N G G Ä L L I VA R E • 2015
I
Hon är en ung kvinna
med samiska rötter född och uppvuxen i Gällivare.
Att möta andra människor med respekt och öppenhet är viktigt
för henne. Skogen och fjällen är hennes andningshål och hon
trivs bäst då hon får gå i skogsbyxor. Hon är sambo med
mannen som har stadion på Dundret uppkallad efter sig och
hade kunnat synas i de flesta dagstidningar om hon velat.
Men hon går sin egen väg och står på egna ben. Hon är
en kvinna med dansande tankar om framtiden.
Vi möter Anna Tjuoiki.
I
D E T B L Å SER U T E O CH SN ÖAR . Dundret syns knappt utan
en närhet till allt
försvinner i ett virrvarr av vitt. Det är vackert. Lite kärvt och kallt
det. Stugan i Har-
men vackert. Så som Gällivare kan vara.
rå några mil nor-
dväst är hennes
Anna är varken kärv eller kall. Däremot vacker och lite
som ett virrvarr. Hon störtar ut i stormen med sina två hundar
favoritplats
när jag kommer för intervjun. Skrattande förklarar hon över
hon till fullo kan
blåsten att hon kommer snart och att jag bara kan gå in. Det är
vara nära na-
en del av charmen med vårt samhälle, att det bara är att gå in.
turen och varva
ner.
Vi pratar över rykande tekoppar medan snön vir-
där
vlar ute och hundarna dåsar runt fötterna. Timmarna rusar.
Det finns en del personer som håller en distans, som vark-
HON MINNS
en delar eller tar del av andra. Sedan finns det person-
TILLBAKA
er som öppnar upp och ger av sig själva och som lutar sig
till sin barn-
lite fram och lyssnar då andra pratar. Anna är den senare.
dom
Hon har bott den största delen av sitt liv i Gällivare.
skorna fick
Efter gymnasiet flyttade hon till Umeå och bodde där några år.
sitta kvar i
Det var med drömmen om polisutbildningen i bakhuvudet som
overallen så det skulle gå snabbt
hon packade flyttlasset. Medan hon ansökte till utbildningen
att komma ut igen efter middagen och hon frågar sig vad det
arbetade hon som väktare och det var just det yrket som gjorde
är i dagens samhälle som gör att barnen mest sitter inne. Som
att hon kom fram till att hon inte önskade bli polis. Det var nat-
nybliven mamma pratar hon om vikten av att som förälder vara
ten då hon hittade en man utslagen och inte ville lämna honom
ute med barnen och ge dem naturen som en del i barndomen.
liggandes utan ringde till polisen som hon på djupet insåg att
det alltid är de som rycker ut när människor far som mest illa.
att naturen är så viktig för henne. Hon är inte aktiv renskötare,
släkten till henne tar hand om renskötseln. Däremot är det sam-
- Tanken på barn som är utsatta för brott... resonerar
när
Hennes eget samiska arv är en bidragande orsak till
Anna och skakar på huvudet, jobbet hade alltid följt med hem.
iska arvet en del av hennes liv. Under renslakten kan hon vara på
Hon berättar om åren som väktare och om vikten av att möta
plats och arbeta tillsammans med släkten och hjälpa till med allt
sina medmänniskor med respekt. Hon valde att inte bära ba-
från att förflytta djur till att vispa blod.
tong utan att istället prata och lyssna och se de personer som
driver runt på gatan som individer.
renskötare och det är något Anna beundrar. Att leva så, i ett
med naturen och djuren, är någonting som hon tycker är
- En person som var utåtagerande kunde egentligen
vara helt förtvivlad över något som hänt. Det är så viktigt att ta
Det kräver stor kunskap och erfarenhet att vara
viktigt att bevara.
sig tid. I ett samhälle som på många sätt har ett hårdare klimat
blir man glad av att lyssna på Anna. Då hon förklarar låter det så
ANNA HAR EN KREATIV ENERGI tillsammans med det jord-
självklart. Men det är det inte.
nära. När jag tar fram kameran blir det nästan lika mycket tid
lagt på prat om fotografering som faktiskt fotograferande och
Att en ensam, ung kvinna ute på väktaruppdrag väljer
att lämna batongen i skåpet kräver ett mod att stå för det hon
hon syr egna barnkläder till dottern.
tror på och en tilltro till hennes medmänniskor.
Kreativiteten ger en längtan efter att prova på och ut-
forska och det är något med Anna som fastnar då man möter
8 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
NU ARBETAR ANNA inom gruvindustrin, men en dröm finns
henne, en känsla av att man skulle velat vara hennes vän sedan
om att i framtiden ha ett eget företag. Hon ler lite, sveper med
länge. Det är nog hennes öppna sätt och spontana ärlighet som
händerna i luften som vinden utanför då hon ska beskriva vad
gör det. Och det faktum att hon syr gardiner av kökshanddukar,
hon vill göra. Lite svävande, lite drömskt har planerna ännu inte
att hon överger sambon då de hälsar på i hans föräldrahem till
helt tagit form men hennes idéer dansar som snöflingorna.
förmån för korna i ladugården, att hon skrattar mycket och att
hon ivrigt trampar ut på en myr nedanför Dundret i snöstorm.
Det finns någonting jordnära hos Anna. Kanske
hänger det ihop med hennes stora passion att vara ute i na-
Det är nog för att hon förklarar, att hon nog helst bara
turen. Den var en stor anledning till att hon valde att flytta hem.
vill vara som ett frö i vinden. Jag tänker på Gällivare. Som kan
Ena väggen i vardagsrummet är tapetserad av eget valt foto-
vara lite kallt och kärvt men där drömmar har en tendens få vind
grafi föreställande snöbeklädd fjällskog och ger en vink om att
under vingarna. Är det någonstans man kan vara lite som ett frö
skogen och fjällen är en del av henne. Kommunen erbjuder
i vinden så är det nog här.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 9
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
klarar av saker i högre utsträckning än männen.
nog de flesta nöjda med förbättringen!
D
NIKLAS SOM ÄR ARBETSLEDARE för skiftlag fyra har jobbat i
et jag tänker på när jag kör ut
till Aitik för att hämta in material till den här texten är huruvida jag kommer att få höra något av
den omtalat ”grova jargongen”
på kommunikationsradion där
kvinnorna sägs vara värst.
– Men det vet jag att ledningen arbetar med och det
känns bra för mig att ha i ryggen. En annan sak som Jenny själv
tar upp är det här med säkerhet-
företaget i sjutton år. Vi pratar vidare om
vad kvinnornas intåg i Aitik har haft för
betydelse. Inom Boliden finns målsättningen om att 20 procent av de anställda ska
vara kvinnor år 2018.
– Här hos oss på gruvsidan har
vi nog nästan hälften kvinnor i skiftlagen
nu och det har gett en bättre stämning.
Men visst är det så att förändringen innebär en utmaning. Vissa kan nog tycka
att det här med jämställdhetsarbetet är
svammel och det finns en varierad syn på
hur kvinnornas fysiska kapacitet kan vara
begränsande i arbetsuppgifterna.
"Och för att kunna
förändra måste man ju
inse att det som kanske
i och för sig var en
sammanhållande kultur
faktiskt också kan skada."
Håkan Näslund
JENNY SOM EGENTLIGEN ÄR UTBILDAD
stänkandet som nu förändrats.
– Bilbälten var något vi aldrig använde när jag började men nu är
det en självklarhet. Jag tänker på
att även Stina nämnde att hjälmen
oftast bars under armen förut. Hälsa- Miljö- och Säkerhetsdagarna är
viktiga i det här arbetet fortsätter
Jenny.
– Det är då vi anställda får en bättre förståelse för de förändringar
som ledningen arbetar med. Det
som man kanske från början mest
tyckte var irriterande framstår plötsligt som ganska vettigt. När det
SÖMMERSKA kör truck sedan sju år tillbaka och hon säger att
gäller säkerhetsarbetet så har vi ju fattat hur viktigt det är att vi
hon ibland känner av att hon som tjej behöver bevisa att hon
bryr oss om och kan lita på varandra.
JAG HÄMTAR UT SKOR, VÄST OCH HJÄLM i vakten innan jag
passerar in på gruvområdet. Skorna och västen känns okej att
ha på men hjälmen tar jag under armen och går in i kontorsbyggnaden. Där stöter jag på Stina som tillsammans med Håkan är
arbetsledare för skiftlag ett. Det är dem jag ska vara med tills deras skift slutar och Niklas övertar ansvaret för mig. Vi sätter oss
i ett litet rum med fyra datorer, det är där arbetsledarna lämnar
över till nästa skiftlag.
Vi pratar mycket och jag är glad för att både Håkan
och Stina är så öppna och lättsamma att prata med. Vi tar upp
jargong, manligt och kvinnligt, generationsskillnader, maktförhållanden och generella samhällsförändringar. Stina som
arbetat i Aitik i femton år och som för fem år sedan blev arbetsplatsens första kvinnliga arbetsledare, förklarar att det är stor
skillnad i jargongen nu mot för hur det var för femton år sedan
men att det inte var något hon egentligen tänkte så mycket på
förr. Då när det var ett hårdare klimat.
–Vi är ju uppvuxna med den här kulturen så man är
väl van! Men efter det genomgående arbete som gjorts i Aitik
när det gäller attityder så har man ju börjat tänka på det. Nu
reagerar man om något hårt sägs!
Håkan instämmer och säger att det hela började
förändras för sex, sju år sedan för att riktigt ta fart under de två
senaste åren.
– Det var när ledningen tog tag i frågan och konse-
kvenser infördes som vi alla började förstå allvaret. Och för att
kunna förändra måste man ju inse att det som kanske i och för
sig var en sammanhållande kultur faktiskt också kan skada.
Visst gick snacket om att det var begränsande i början fast nu är
10 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
H åk an N äslund
och
Stina S annelind
är
arbetsledare för
skiftlag et t.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 11
V
i måste lära oss
att acceptera alla
människor för de
vi är och inte för
det vi gör.
ATT VARA HOMOSEXUELL
...i ett samhälle där det finns mycket fördomar, där alla skall följa nor-
behöva berätta att man är homosexuell? Ska man verkligen alltid anta
men för att inte bli utstött eller mobbad, är inte lätt. Jag tycker det
att en person är hetero förrän personen kommit ut som HBTQ person?
är dags för en stor förändring, där allt inte skall vara självklart. I da-
Jag känner att det är dags att vi lämnar det manliga
som Aitik har så kan jag bara konstatera att de normer vi har i vår
och kvinnliga för att fokusera mer på hur mångfalden ser ut i
kommun också speglas på våra större arbetsplatser.
företaget. Det finns skrivna målsättningar och policys för områ-
det men jag undrar hur det ser ut i verkligheten?
dessa människor bara arbetar här för bra lön och ledigveckor?
- När vi började få in ny personal från andra branscher,
Avslutningsvis frågar jag om det verkligen är så att alla
Jag får nämligen inte riktigt den känslan. Det verkar
då när alla plötsligt ville jobba i gruvan, så blev det absolut en
finnas något mer bakom alla leenden jag möter. Niklas berättar
större mångfald i personalen! svarar Håkan.
att den senaste undersökningen visade att det är trivseln och
– Och vi har ju alla åldrar i personalstyrkan men visst
den goda stämningen som var de främsta anledningarna till att
finns det arbete kvar att göra. Vi har några personer med annan
man stannar i Aitik. Även Jenny bekräftar personligen vad un-
etnisk bakgrund men inte så många fortsätter han.
dersökningen visar och jag behöver faktiskt inte ens fråga varken Håkan eller Stina för på dem bekräftas det i deras ansikten.
J AG K A N I N T E L ÅTA B L I AT T S TÄ L L A F R ÅG A N om hur
det är med exempelvis öppet homosexuella på arbetsplatsen.
tade mig att få höra. Jag lyssnade uppmärksamt på allt hörde
Av samtliga får jag lite dröjande svar och vi konstaterar att på
under mina två dagar i gruvan. Både på det som sades till mig
den här punkten finns det nog ännu en del att göra. Precis som
och runt omkring mig,. Det slutar med att jag konstaterar att det
i resten av samhället, tänker jag. För med så många anställda
är nya tider i Aitik.
12 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
MIA EDIN
BILD
ANNA OLSSON
Så hur gick det då med den grova jargongen jag vän-
gens samhälle borde de som avviker, tex homosexuella kunna våga
DET TOG MIG LÅNG TID ATT BERÄTTA för mina kompisar samt
visa sig ute i öppenhet utan att få en massa otrevliga ord slängda
familj om min läggning eftersom att rädslan om hur omgivnin-
efter sig. Så är det tyvärr inte i Gällivare. Här är normen att allt ska
gen skulle reagera fanns inombords. Kommer jag bli accepterad
vara som det alltid varit. Killar passar ihop med tjejer och tvärt om.
eller inte? Jag samlade sådan enorm kraft under en lång tid innan
Varför ska den självklara frågan till en kille år 2015 vara “Har du träffat
jag vågade ta steget, vilket är det bästa jag gjort. Och jag hop-
nån brud då?” Varför inte istället ställa frågan ”Har du träffat någon?”
pas att alla ska våga, istället för att må dåligt och leva olyckliga.
Alla har rätt att vara den man är och följa sitt hjärta, men
Det jag vill komma fram till är att det inte spelar någon roll
det är inte alls lätt när vi har ett samhälle som stoppar oss. Då syftar
vem du är, vad du har för läggning, kön eller identitet. Vi måste få in
jag på alla kommentarer och blickar man får då man visar sig vara an-
samhället på ett nytt spår, få bort alla fördomar och alla rykten som
norlunda bara för att man går sin egen väg istället för att följa det som
sprids för att man kanske är lite annorlunda. Vi måste lära oss att ac-
är ”rätt”. Jag fick höra en kommentar ifrån en fullvuxen man, som sa
ceptera alla människor för dem vi är och inte för det vi gör. – Hur ska världen kunna föröka sig och hur ska barn
Det ska heller inte vara en självklarhet att killar hör ihop
komma till om det finns homosexuella? Jag menar, har man
med tjejer, eller tvärt om. Det ska inte vara en självklarhet att killar ska
inte då gått lite för långt? Förstår man inte att alla har lika stor
klä sig i kläder för killar. Vill man klä sig i en klänning har man all rätt
rätt att vara lycklig för den man är så har vi verkligen ett prob-
att göra det. Folk ska inte behöva skratta eller stirra ut en bara för att
lem i samhället. Särskilt när en vuxen yttrar sig så i denna fråga.
man följer sin egen väg. Vi ska heller inte döma folk genom att anta
hur personen är utan att egentligen känna den. Och framför allt vi ska
Att komma ut som homosexuell bör inte vara en sådan stor
grej idag men det är det. Jag menar, är man heterosexuell berättar
våga vara öppna för något nytt och inte stänga in oss i det gamla…
du det inte helt självklart för dina nära och kära. Ska man egentligen
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 13
TEXT
R ASMUS NÄSLUND
BILD
ANNA OLSSON
Raphael
Muryango
har ett engagemang för mänskliga rättigheter. I hemlandet Burundi gjorde det
honom till en man med mäktiga fiender.
EN MÄNNISKA SOM RESER KOMMER HEM med nya perspektiv.
Jag kommer själv från trygga Sverige. Vad är din
Det finns en hel stor värld där ute att upptäcka. Från flykting-
drivkraft, hur kan du utsätta dig för de här livsfarliga situa-
förläggningen på Barnhemsvägen i Gällivare berättar Raphael
tionerna?
en historia med passion, klokhet och afrikansk livsfilosofi.
-Min drivkraft är min passion, jag vill se folket i mitt
hemland fria. Martin Luther King sa att han hade en dröm
BURUNDI LIGGER I ÖSTRA AFRIKA med gränsen mot Tanzania.
och att den drömmen var att se folket leva som jämlikar. Det
Landet har ett tropiskt klimat och ett omväxlande landskap.
var hans passion som drev honom och så är det även för mig.
Burundis folk har plågats av etniska konflikter mellan Hutuerna och Tutsierna sedan landet omvandlades från Belgisk koloni
En del som studerar på universitet har säkert am-
1962 till tutsiestyrd militärdiktatur. Den politiska maktkampen
bitionen att i första hand skaffa ett tryggt jobb med en bra
mellan de olika folkstammarna har sedan dess krävt flera hun-
lön. Men du vill förändra samhället?
dratusentals människoliv.
Raphael Muryango växte upp i Burundis huvudstad
det inte bra. Om man dedicerar sig till att jobba för folket så vet
Bujumbura med en far som var läkare och en mor som var
jag att när folket får leva fritt och förverkliga sina drömmar så
hemmafru. Han tyckte om att gå i skolan men när fadern dog
kommer det även en belöning till oss alla. Det handlar inte om
beslutade sig Raphael för att avbryta sina studier för att försör-
vad jag kommer att tjäna, det handlar om vad folket behöver.
ja sin mor och sina småsyskon. Men drömmen om att studera
Barnen har rätt till en utbildning, en rätt till sjukvård. Jag tycker
fanns kvar. Efter att ha arbetat som bilmekaniker under några
att alla människor har rätt till det de behöver för att kunna leva
år började Raphael på universitet och läste pedagogik, ledar-
ett bra liv.
-Om du bara utbildar dig för att tjäna pengar så blir
skap och mänskliga rättigheter. Han bildade familj och fick en
Nu bor du i Gällivare, på vilket sätt skiljer det sig
son och en dotter.
från att leva i Burundi?
Raphael tog examen från Kigalis universitet 2005 och
beslöt sig för att börja arbeta med mänskliga rättigheter i Burun-
dis fängelser. Han talade med fångar och förde sjuka till sjukhu-
är vädret. Det finns även skillnader mellan folket även om det
set. Raphael engagerade sig även för att ge medicinsk hjälp till
är mycket som vi också har gemensamt. En sak som jag verkli-
kvinnor och barn som blivit sexuellt utnyttjade. Han ville vara
R
gen gillar med svenskar är att de värdesätter människor. Folk
rösten utåt för de som inte hade någon röst i samhället.
är vänliga här i norr, de hälsar på en när man går nedför gatan.
Men Raphaels röst uppskattades inte av alla. Att tala om
missförhållanden och driva en
process för förändring kan
vara en mycket farlig uppgift i
ett politiskt instabilt land.
-Jag har varit i Gällivare i 15 månader. En stor skillnad
Majoriteten av de som jag har träffat är ärliga. När folk är ärliga
med sig själva och ärliga med varandra kan hela landet komma
långt. Något som det svenska folket har gemensamt med folket
i Burundi är att det tar tid att våga lita på människor. Jag gillar
inte när vissa människor slutar prata med mig när de märker att
jag är ny i landet. Det känns som en barriär. Vem är du? Håll dig
borta från mig! Det betyder inte att de är dåliga människor. De
vill bara känna sig trygga i vem jag är så jag vill försöka visa det.
Här i Sverige blir du tillskriven en identitet som
invandare. Men invandrare kommer från olika delar av
R
HAN BESLÖT SIG FÖR ATT ENGAGERA SIG i det politiska partiet
världen, har olika språk, religioner och kulturer. Känns det
som låg i opposition. Han ville skapa en förändring i Burundi
konstigt att förknippas med den här gruppen människor
och hjälpa sitt folk bort från lidande. Den politiska makten i
med tanke på att ni är olika på så många sätt?
landet såg Raphael som ett hot. Han blev tvungen att fly långt
-Ja, nu delar jag sovrum och kök, det är jag inte van vid.
bort från sitt älskade hemland, långt bort från sin familj och sina
När min son ringer mig på Skype brukar jag visa hur jag bor och
älskade barn.
han blir förvånad. Då förklarar jag att jag bor i en flyktingförläggning. När jag visar min son snön så vet han inte vad det är. Jag
14 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
JAG TRÄFFAR RAPHAEL i januari och snön vräker ner utanför
brukar förklara att snön är som frosten som finns inne i frysboxen.
kontorets fönster. Jag möter är en varm och klok person som
Nu bor jag på en plats som ser ut som insidan av frysboxen. Då
skrattar mycket. Ibland tystnar han och funderar innan han
brukar min son säga att han inte kommer och hälsar på (skratt).
svarar mig, blicken i fjärran och sedan åter fullt fokuserad.
Jag bor med människor från olika delar av Afrika och det är en stor
utmaning. Men jag har fått insikten att jag lär mig mycket .
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 15
Jag försöker att ha kontroll över situationen. Jag
vi kan uppoffra lika mycket. Säg att du och jag går ut och så ser
vill inte att situationen kontrollerar mig. Det handlar om att
vi en person som tigger. Då säger vi att vi ska ge honom något
försökta acceptera att jag är flykting nu. Om jag kämpar emot
eftersom han är en människa precis som vi. Vi kan kanske inte
kan jag aldrig slappna av. Jag försöker lära känna människor
ger lika mycket pengar eftersom du och jag inte har lika mycket
från andra länder i flyktinglägret. Jag har en vän från Tchad,
pengar. Men när det handlar om att ge det vi har inom oss, vilket
vi kan tala franska med varandra. Han är nog min bästa vän.
är vår potential, så kan vi ge lika mycket.
Vilken är den största utmaningen för dig och an-
De flesta afrikaner som kommer hit till Sverige är
väldigt fattiga. De kommer från de lägsta samhällsklasserna. De
dra flyktingar i Sverige?
flyr för att hitta fred och bröd. Det här är det ansikte av Afrika
-Den största utmaningen för mig som flykting är att
som ni får se i Sverige. Jag fick en chans att utbilda mig. Mån-
bevisa för svenskarna att jag är en bra människa och att jag kan
ga får inte den chansen men de har fortfarande potential och
bidra med något. Jag är mycket tacksam för att ni tar emot oss.
det är det som jag letar efter bland andra flyktingar. De flesta
Men jag vill också visa att det här är jag, Raphael Muryango!
av oss människor har ett sunt förnuft. Vi ljuger inte, vi stjäl inte
R
och vi respekterar våra grannar. Du behöver inget ha en univer-
"Man kan inte sitta och vänta
på att någon ska hjälpa en.
Du måste vara aktiv för att
kunna försörja dig själv."
R
Det här kan jag bidra med! Jag vill upplysa mina
sitetsutbildning för att veta det. Men vi som har ett diplom från
akademier måste sprida vår kunskap annars är vi värdelösa. Jag
har ännu inte plattformen i Sverige för att kunna utbilda mina
landsmän. Men jag letar efter den. Om jag skulle komma till flyktinglägret och säga hörni ni måste tänka på det här och det här
då skulle de bara säga vem tror du att du är (skratt).
Har du en dröm om din framtid i Sverige?
- Jag har två stora drömmar. Jag vill att Svenskarna ska
afrikanska landsmän om att ni hjälper oss. Så vi måste vara
få en bredare bild av oss afrikaner. När du ser Afrika på TV här i
hjälpsamma tillbaka mot svenskarna. Alla människor har talan-
Sverige så är det folk som dödar varandra med machetes. Men
ger men det är upp till var och en att finna dem och upp till oss
det finns andra ställen i Afrika där afrikaner hjälper afrikaner. Det
alla att hjälpa varandra med förverkligandet.
finns stora städer och vacker natur. Men media visar aldrig det. I
Du måste vara aktiv för att kunna försörja dig själv. Det
Bujumbura är det varmt just nu. Det finns vackra rena stränder.
är därför som jag har lyckats få ett deltidsjobb på ICA. För att
Sedan vill jag ansluta mig till de goda krafterna i Sverige som
kunna klara mig själv och visa att jag kan bidra med något. Jag
kämpar för viktiga frågor. Om det handlar om att rädda miljön
kan hjälpa till i matbutiken och se till att det finns mat på hyllor-
så vill jag hjälpa till med att rädda miljön. Om det handlar om
na när folk går och handla. Nu känner jag många Gällivarebor
att bygga en ömsesidig respekt mellan oss människor så vill jag
och de känner mig. De kan se en svart man som sköter sitt jobb
hjälpa till med det. Men mitt hjärta finns såklart fortfarande i Bu-
och folk blir glada. Jag vill hjälpa andra flyktingar att komma in i
rundi. En dag när jag känner att jag är säker så vill jag återvända
samhället på samma sätt.
hem och fortsätta arbeta för mitt folk. Det är min dröm. Sedan
dö i Burundi och begravas i Burundi (skratt).
Någon sa en gång, vi kan inte alla ge lika mycket men
BURUNDI
HUVUDSTAD
Bujumbura
ETNISKA GRUPPER:
Hutu, tutsi, twa, andra/ingen/
ospecificerad
SPRÅK
Kirundi, franska, swahili
POLITISK LEDARE
Pierre Nkurunziza (president)
16 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
JOHAN AIRIJOKI
BILD
ANNA OLSSON
RELIGION
Kristna 67 %, traditionell
religion 23 %, muslimer 10 %
BEFOLKNINGSMÄNGD
8 749 000 (2012)
MÄNSKLIG UTVECKLING
178 av 187 (2012)
AREAL
27 834 KM2
I skuggan av skärmen
K ANSK E G LÖM M ER M AN SOM V UXEN hur det var då man
gick i högstadiet. Kanske glömmer man det aldrig. Men då jag
besökte Hedskolan så kom minnena tillbaka. Det är en speciell
tid, åren då man inte riktigt är ett barn men inte heller vuxen.
Man söker sig själv och sin identitet.
Mitt möte med läraren Liselott Lindberg och två
elever inleddes med samtal om jämställhet och om hur skolan
arbetar med ämnet, för att senare landa i normer, värderingar
och hur dessa skapas. Det vidgade sig till ett samtal kring hur vi
förhåller oss till varandra, hur vi kommunicerar och hur vi bygger vår identitet. Det väckte två frågor.
H
V
ur och var vill vi att våra barn
ska söka, hitta och skapa sina
värderingar och sin identitet?
ems är ansvaret?
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 17
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
O
Livstid i Gällivare
GÖRAN LYSSNAR PÅ MÄNNISKORS LIVSÖDEN OCH SOVER
MIRJA ÄGER OCH DRIVER FÖRETAGET FJÄLLAKTIV Lap-
gott. Mirja tillbringar halva året i fjällen och bjuder stressade
pland och förutom naturnära skid- och vandringsupplev-
själar på digital detox. Holländarna Hester och Jeroen badar
elser, erbjuds tid till självreflektion och vila från all slags
bastu med grannarna i Yrttivaara. Gällivares inflyttare har fått
elektronik. Hon kallar det för en "digital detox". Ibland led-
tid till att bara vara.
er hon fjällturer som varar en hel månad, då hon utbildar
"Jag har inte tid" är förmodligen ett av våra vanligaste
amerikanska ungdomar i friluftsliv och ledarskap. Innan
påståenden. De senaste hundra åren har det uppfunnits en
turen lämnar de ifrån sig all elektronik, förutom kameror.
mängd hjälpmedel som alla syftar till att spara tid. Aldrig tidigare har det funnits så många tidsbesparande prylar och samti-
Hur reagerar de då?
digt så många som upplever sig ha brist på tid. Sverige är bland
– Först tycker de att de är jobbigt, många har aldrig
de bästa i världen på lång föräldraledighet och antal semester-
varit utan sin mobil. Sedan lugnar de ner sig, kommer bort från
dagar. Några av oss arbetar övertid för att ha råd med städhjälp
Facebook och allt det andra. Jag får ta del av många livshistorier,
- för att spara värdefull helgtid. Ekvationen går inte riktigt ihop.
någon har förlorat ett syskon och någon annan lider av anorexi.
Att flytta till en ny ort kan ge mer eller mindre tid till att leva livet
Det gäller att se varje människa och att inte vara för hård.
som man önskar. Hur ser Gällivares inflyttare på det här med tid
och vad gör de av den?
gemenskap, nära naturen. Kontrasten är skarp, halva året är det
Mirja konstaterar att vi är gjorda för att leva i social
full fart med jobb, turer och människor. Då har hon inte ens en
NÅGON HAR RÄKNAT UT att vi i genomsnitt lever i 30 000 dygn.
halv dag för sig själv. Andra halvan är det mest sambon Anders
Tid är kanske det enda vi människor har och frågan vi bör stäl-
hon umgås med.
la oss, är vad vi egentligen gör av den. Mirja Andersson, Stockholmstjejen som nu titulerar sig Gällivarebo, gjorde precis det.
–Jag räknade på vad jag gjorde av min tid och
insåg att jag borde ha tre till fyra timmar över varje dag.
Du är mån om din tid?
-Ja, vad ska man ha tid till om man inte använder den?
Göran Aronsson står näst på tur för att prata om "livs-
tid" i Gällivare. Han är sig lik, snälla ögon och ett finurligt leende.
Det har gått över ett år sedan vi sist sågs, under en vandring i
-Åtta timmar sömn, åtta timmar arbete, en timma
träning och tre timmar till handling, matlagning och ätande. Så
Muddus och Göran känner sig nu som en "helt vanlig Gällivarebo".
var tar de vägen, de övriga timmarna?
Vi har bestämt träff på IN Gellivare - Inflyttningsser-
vice kontor och Mirja tackar nej till kaffe, hon har med sig en
rawfood smoothie. Hennes naturliga fräschör och sportiga stil
vittnar om en aktiv livsstil ute i friska luften. Hon är eftertänksam och låter svaren ta tid.
Hur var vardagen i Stockholm?
– I Stockholm är det konstigt om man inte har ett
späckat schema. Man ska träna, ha högsta betyg, göra karriär
och vara social. Här i Gällivare är man mer accepterad för den
man är, där ska man följa "mallen". Här upplevde jag för första
gången att en läkare hade tid för mig. Folk stannar och pratar
18 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
med mig när jag går på ICA. De tar sig tid att stanna upp, så är
det inte i Stockholm.
är skönt att bara vara hemma eller att ta en fika. Jag trivs bra i
mitt eget sällskap och vill jag träffa folk så drar jag upp till Dun-
På många sätt framstår Mirja som tjejen som har hit-
-Jag gör inte så jävla mycket, jag jobbar och trivs. Det
tat hem och man kan säga att hon lever sin dröm. Det dagliga
dret.
timslånga pendlandet till Kungliga Tekniska högskolan och det
späckade schemat har bytts ut mot långa skidturer och vandrin-
vi sågs, när jag frågade vad som var det bästa med Gällivare.
gar i Laponias fjällvärld. Hon har anpassat sig snabbt.
Jag kommer aldrig att glömma vad du sa till mig, sist
– Haha, ja det här med att sova! Numera somnar jag
– Nu tycker jag att det tar lång tid att ta mig till Dun-
lätt på kvällarna, det gjorde jag inte förut. Jag sover för jävla bra
dret från Koskullskulle, ibland 17 minuter. Jag kan även bli slapp
här uppe. Här har jag ingen stress över att göra en massa saker,
av att ha för mycket tid, ibland tar jag mig inte för någonting.
jag hinner. Tidigare, i Mariestad, så var jag en TV-narkoman. Nu
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 19
FAC I N G G Ä L L I VA R E • 2015
äger jag inte ens en TV, jag behöver den inte.
plats med språk, arbete och allt det andra som vi kan kalla
Under turistsäsongen körde Göran bussen mellan
svensk byråkrati. Jag nickar instämmande, det blev mån-
Gällivare och Ritsem, efter vad många kallar "Sveriges vackraste
ga möten och några trötta suckar här på inflyttningskon-
väg". Han berättar med värme om en enastående arbetsmiljö
toret. Genom fram- och motgångarna har jag följt dem.
med mäktiga fjäll, förväntansfulla passagerare på väg upp och
nöjda passagerare på vägen ner.
Hur har livet och er tid förändrats?
– Nu umgås vi med våra grannar, badar bastu och
– Som busschaufför har jag ofta tid att lyssna på pas-
sagerare som vill prata. Man kommer ganska djupt. Det är inte
åker skidor i skogen. Jag går på tjej- och stickkvällar i byn.
många som tar sig tid att lyssna på livsöden.
Då träffas alla kvinnor och vi har jätteroligt tillsammans. Vi
hoppas att vi kan hitta ett hus att köpa i Yrttivaara, vi vill inte
Vad får du ut av det?
flytta och börja om igen. I Holland hade vi ingen kontakt
- Det är tid som ger mig mycket. Jag får nya influenser
med grannarna. Det var mest att arbeta, äta och sova då.
och information, jag har lagt upp en slags kunskapsbank. Dels
får jag mycket kunskap om området, av de som kan historien
Kommer ni ihåg när ni ringde mig och hade en frå-
om Vägen Västerut, sedan får jag som sagt lyssna på männi-
ga om det här med bastubadande?
skors olika historier.
– Det har också öppnat mina tankebanor. Jag
om vi ville komma över på en bastu. Jag blev mycket funder-
ser saker och ting på ett sätt, så lyssnar jag på någon an-
sam, badar man verkligen tillsammans med sina grannar? Hes-
nan och då tar jag till mig en bit av det. Det har ändrat mitt
ter sa: "Ring Maria och fråga!" och tydligen så var det normalt.
– Just det, det var då en granne ringde och frågade
synsätt och dessutom så trivs jag ju förbannat bra här!
Vi skrattar tillsammans, så som vi alltid gör när vi ses och när de
Är det någon historia som du speciellt kommer
stänger dörren efter sig, sitter jag kvar med ett leende.
ihåg?
hade gått bort. De brukade vandra och nu ville han åka upp
hjärtat.
FÖR SNART TVÅ ÅR SEDAN KLEV TVÅ SHORTSKLÄDDA holländare in på kontoret. Jeroen och Hester van Beek var på
genomresa, på väg till Norge, med sin husbil. Det visade sig att
de var nyfikna på en framtid i Norden, ett lugnt liv på landsbygden lockade där hemma i tulpanernas, trångboddhetens och
bilköernas land - Holland. Innan de hann köra vidare hade jag
sett till att de fick varsin anställningsintervju. En vecka senare
började Jeroen att arbeta på Maskintjänst. Hester flög ensam
ner till Holland för att säga upp sig från arbetet och för att packa
ihop bohaget. Nu har vi lärt känna varandra bra men något är
annorlunda med Hester. I maj berikas Yrttivaara med ytterligare
en invånare.
Kommer ni ihåg när vi pratade om pendlingen till Yrttivaara?
– Pendlingen tog mycket tid i Holland. Jag kunde sitta
i bilen två timmar på väg hem från jobbet. Tiden gick åt till att
vänta så jag lyssnade på musik och pratade i telefon med Hester
för att inte somna.
Vi pratar om vad de gör med sin nyvunna tid och
de berättar att de egentligen inte har hunnit njuta så myck-
att gå på byn och aldrig behöva ta av sig jackan
tillverkade mera för vad dom vill ha sagt
som lagrat kylan som svalkar i det varma köket
än för vad dom vill ha gjort är dom inte
och tar värmen med mot kölden ute på gården,
jackor utan masker att gömma sig bakom
att som hastigast kasta en blick genom fönstret
En ordentlig jacka behöver man bara två av
och oavsett tid på året kunna se bilen på tomgång
att man har en för varje årstid, för vintern en
redo att rulla så fort man måste fara,
med innerfoder och för sommaren en utan,
eller nöja sig med att bara lyssna att motorn går
så att jackan till sist är densamma som huden
medan man som en ritual känner efter i fickorna
som ihop med andra blir en änglalik nakenhet
att allt man behöver ha är i allt man behöver bära
Så bekvämt som möjligt bär man sin jacka
– Ja, det var en 75-åring som berättade att hans fru
igen, för att vara där de hade gått tillsammans. Det kändes i
dbehöva
römmen om att aldrig
ta av sig jackan
Det verkar som om
Gällivares inflyttare har
fått mer livstid.
Tid att leva.
Jackor finns det så många av att det är hopplöst
helst ovanpå skjortan med uppvikta ärmar
när man till slut blir tvungen att ersätta en trasig
stryktåliga byxor och träskor att stiga ur,
att det blir att man får från någon som gått bort,
ledigt klädd för arbete såväl inne som ute
en jacka som lägger sig formad över axlarna så
som för semester är jackan vad som kan
som den länge redan hängt över en annans axlar
upphäva skiljelinjer mellan ytterligheter,
har den hållit och därför håller ett bra tag än,
vad som förenar vardag och helgdag i ett
för det är inte det att man ska ha ett särskilt märke
tillstånd av tillåtande, praktiskhet och en
utan mer det att stuket på den är rätt och att den
absolut frånvaro av fåfänglig strävan
formar armarna som ett valv där inget fastnar
Att gå på byn och aldrig ta av sig jackan
Man använder den som en långärmad tröja,
är ett sätt att aldrig behöva stanna länge
det är ingen långärmad tröja ovanpå linne,
och ändå tillåtas att sitta ner vid bordet,
den är grövre med dragkedja och på nylonet
har det bildats en hinna av fett och rök som
framåtlutande över en kaffe med dopp,
skydd mot svetsloppor och mindre hundbett
en fot lätt skrapande som för att hitta
fäste för att utan dröjsmål bryta upp,
Fint folk eller folk söderifrån har aldrig jacka
för då heter dom blazer, väst, duffel eller rock
i tankarna redan på väg längs vägen
som dom måste ha hjälp med att hänga av
uppför berget där man skymtat spår,
lika mycket för dom som för det att
eller så heter dom anorak, päls eller dunjacka
få titta ut över allt det som är vårat
och är alldeles för varma för att ha på sig inne
och alldeles för kalla för att ha på sig ute,
et, än. Det tog ungefär ett och ett halvt år innan allt föll på
20 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
M A R I A S ÄT T E R Q V I S T
BILD
ANNA OLSSON
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 21
TEXT
DAV I D VÄY R Y N E N
EK
n vinst kan ses på många sätt.
ronor och ören är lätta att räkna.
Men en gammal dam som inte är
rädd då hon ska ta ut pengar vid automaten,
det är en ganska så stor vinst det med.
NNNN
YA SIN ÄR UN G . HAN KOM M ER FR ÅN AFG HAN IS TAN.
S T EFAN ÄR FÖ D D O CH UPPV UXEN I GÖT EB O RG . Det
Det är ungefär 600 mil bort, fågelvägen. Han kom hit som
var kombinationen av kärlek och möjligheter som gjorde att
flykting och då han ensam anlände till Gällivare var allting
Gällivare blev hemma. Stefan hade fått sig några års studier vid
nytt – kulturen, språket och människorna. Det som förbryllade
Umeå Universitet och jobbade centralt för ICA när han blev erb-
honom mest var människorna. Det var ingen som pratade med
juden att bli Gällivares nya ICA Handlare. För honom så kändes
honom. Det var ingen som frågade honom om någonting och
det som en chans han inte kunde missa. Ett tillfälle för hans sam-
då han satte sig bredvid någon på bussen när det fanns lediga
bo att bo nära sina föräldrar igen och en möjlighet för honom
säten längre bak fick han besvärade, bortvända ansikten som
att forma sin egen butik. Ivern och glädjen inför chansen blandades med nervositet.
respons.
Han tänkte på sitt hemland där
Han var trettio år och förutom sin
alla pratar som papegojor, och han förstod
sambos familj kände han inte en kotte i
sig inte på detta tysta folk. Så började han
kommunen. Att flytta till ett nytt samhälle
arbeta. Han kunde inte ett ord svenska,
skulle innebära att förlora en bit av trygg-
hade inte uppehållstillstånd och fick bara
heten men Stefan valde att ta chansen.
göra praktik i tre månader. De månaderna
Och Gällivare har tagit honom med storm.
skulle bli hans inkörsport till samhället och
Känslan av närhet och det engagemang
början till en fast anställning.
som finns gjorde honom förbluffad.
Hans arbete var i den nyöppn-
Ibland tänker han att ursprungliga in-
ade ICA-butiken. Han träffade människor
vånare inte alltid ser allt detta och missar
dagligen och det svenska språket flödade
att uppmärksamma hur bra samhället är.
kring honom. Han lärde sig sakta språket
och kulturen och insåg att det han först
är tydligt att han känner sig hemma här.
trott var avståndstagande egentligen
bara var tystlåtenhet. Han lärde sig att
i människors olikheter genom hela vårt
skoter och skidåkning är glädje för män-
samtal. Kanske är det hans uppväxt med
niskor här, att griskött är gott och att det
diskussioner kring köksbordet. Kanske
finns många som vill prata med honom.
tiden i scouterna. Kanske är det engage-
Det tog bara ett år eller två att inse det.
manget med socialt entreprenörskap un-
22 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
- Hur bra vi är, betonar han och det
Det finns en röd tråd om värdet
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 23
der studietiden som bidragit. Mest troligt är det nog en bland-
pen av flera orsaker. Dels för att han tycker att det är viktigt att
ning av allt detta. Stefan pratar om att vi alla har någonting att
alla får plats i samhället och han ser Anna och hennes egen-
bidra med om vi bara får chansen. Han ser sin butik som en
skaper som en tillgång. Hon är sprudlande glad, har en energi
möjlighet att spegla samhället. Oavsett ålder, kön, klass och et-
som smittar av sig på några sekunder och hon älskar sitt arbete.
nicitet så går vi alla till affären. En butik är en publik arena och
Hon har en hög arbetsmoral, är noga och koncentrerad då hon
Stefan vill att hans personal ska spegla samhället och visa att
arbetar och äger en otrolig talang i att ta sig an kunderna.
olikheter berikar.
D
et är kallt ute. Det bildas små moln ur
din mun varje gång du andas ut. Du är ute
och åker skidor med din son. Jag och min
Hellner, tänker du och hjärtat sväller lite i ditt bröst.
Han älskar att åka skidor, din son. Han uttrycker det inte
med ord som du och jag gör men du vet ändå. Du kan alla
hans gester och uttryck och du kan tolka honom på ett
ögonblick. Det blir så då man vakar över sitt barn som på
sätt och vis alltid kommer att vara ett barn
fast han blivit vuxen.
- Med den utvecklingen som är i samhället så är det
-Men att ha en varierad personalstyrka kräver att jag
så viktigt att vi vågar se varandra, tänker Stefan högt och tittar
och butikens andra ledare kan ge förutsättningar för alla att
ut genom fönstret. Vi måste se individer, inte grupper. Det är
göra sitt arbete, säger Stefan och förklarar att det inte alltid går
väldigt sällan man tycker illa om individer, relativt sett vilka för-
friktionsfritt. Det är en utmaning att introducera nya så att övrig
domar man har mot grupper. Vi måste våga komma nära varan-
personal inte behöver uppleva merarbete. Det finns hinder att
dra, känna varandra och prata tillsammans.
ta sig över men det är ett arbete som på lång sikt lönar sig.
Det är vad han vill med sin butik. Han tänker på de
13000 besök butiken tar emot varje vecka och genom att möta
ANNA ARBETAR OCKSÅ HÄR. Hon har en funktionsnedsättning
personalen så möter kunderna mångfald. Yasin nickar och
och behöver extra stöd för att komma in ordentligt i arbetet.
håller med.
Allt är inte en självklarhet för henne. Att sortera knäckebröd på
de översta hyllorna ståendes på en pall till exempel. Eller som
ICA-killen kallar de mig och nu kommer personer fram och
Anna själv förklarar:
pratar, berättar Yasin ivrigt och delar med sig av en historia.
- Jag har höjdskräck. Och jag är kort.
Det var en dag då han var vid bankomaten för ta ut pengar och
Unika behov och förutsättningar kräver tid men den
en gammal dam stod framför honom i kön. Hon sneglade snab-
tiden är en investering. Stefan valde att ta in Anna i arbetsgrup-
bt bakåt och där stod han - en invandrarkille. Han såg att hon
-Jag ser nu att personer känner igen mig på stan.
var rädd och orolig då hon skulle slå pinkoden. Han tog inte illa
vid sig utan tänkte att det var normalt. En del är rädda då de
möter någon med en annan bakgrund. Men så vände damen
sig om, tittade på honom och slappnade av.
-Det är ju ICA-killen, utbrast hon och log.
Yasin skrattar ofta medan han berättar och beskriver
känslan då den äldre damen kände igen honom. Det blir en annan värme i samhället.
På lång sikt tror Stefan att det är lönsamt för företag
att investera i att ha en mångfald i personalen. Han tror att kunderna uppskattar det. Den personliga vinningen går dock djupare än så. För Stefan är butiken ett familjeföretag och ingenting han försöker vinstoptimera på bekostnad av personal eller
sortiment.
AT T S JÄLV K UN NA B E S TÄ M M A över
sitt liv är något som de flesta tar för givet.
- Detta är ett nystartat företag. 2015 blir första året
med positiva resultat hoppas jag men jag väljer att göra investeringar som är viktiga. Vi prissätter så att vi gör lägre vinst på
ekologiska varor för att vi tycker det är roligt att sälja ekologiskt.
Det gör att jag är nöjd och stolt över mitt arbete. Det är klart att
resultatet är viktigt för ett företag, men jag kan inte mer än äta
mig mätt, avslutar Stefan och slår ut med händerna.
En vinst kan ses på många sätt. Kronor och
ören är lätta att räkna. Men en gammal dam som
inte är rädd då hon ska ta ut pengar vid automaten, det är en ganska så stor vinst det med.
24 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
Sedan finns det de som inte gör det. Det finns
personer som är beroende av andra för att få
en fungerande, trygg och meningsfull vardag. Människor med
funktionsnedsättningar som istället för att veckla ut sina vingar
stannar i en kokong Medan andra bokstavligt talat flyger. Som
utomstående är det svårt att förställa sig hur det är att leva i en situation
där man är beroende av andra i stor utsträckning. Hur det är att behöva
kämpa för sin rätt.
Jag spenderade en dag på Nordström Assistans tillsammans
med personer som har personlig assistans, personal samt anhöriga
för att få svar på hur det kan vara att leva och arbeta med och
bredvid unika behov.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 25
D
e små molnen dansar runt era munnar medan ni åker. Hans rörelser är inte automatiserade som när du och jag åker. Du åker
bakom honom, du är inte ute för fartens skull. Du är ute för att din son älskar det. Du anpassar dig efter honom. Det blir så då
man vakar över sitt barn som på sätt och vis alltid kommer att vara ett barn fast han blivit vuxen.
Du önskar att fler skulle se hans glädje över skidåkningen. Du önskar att fler skulle lyfta sin blick och helt enkelt se. Se
honom, och förstå att han inte förstår allt på samma sätt som du och jag. Det finns en del människor som blir arg på din son där ute
i skidspåret. Som åker rakt på honom. För att han inte förstår att höger är höger och vänster är åkriktning. Då kliver du fram. Du
försvarar och förklarar. Många ber om ursäkt. En del gör det inte. Då önskar du att det skulle finnas en större förståelse för dem som
inte är som du och jag. Att din son ska bli respekterad för den han är. Och det gör lite ont i hjärtat.
Det blir så då man vakar över sitt barn som på sätt och vis alltid kommer att vara ett barn fast han blivit vuxen.
M
R
edan då du var barn deklarerade du tidigt, kan själv. Du älskade att vara ute i farten och känna vinden mot ansiktet. Du var
självständig. Har alltid varit.
Så får du en stroke och livet som du kände det försvinner.
Du sitter inomhus och tittar på teve. Läser en bok. Tittar på teve. Du slänger en blick ut genom fönstret. Du drar en djup
suck. Det är flera dagar sedan du kände vinden i ansiktet. Du hade velat komma ut, känna den friska luften i dina lungor. Komma till
affären. Du vill kunna bestämma själv vilken mjölk du köper men det finns andra behov som är mer akuta. Du tar ett andetag, vänder
dig bort från teven och ringer hem till din mamma. Du behöver hjälp med att gå på toaletten.
I två har du det så. Du är frustrerad och trött. Ibland känns det som att du vill ge upp den kamp du strider men sedan vänder
det. Plötsligt bestämmer du själv vilken assistans du vill ha.
Det är inte enkelt att vara beroende av hjälp. Det tar energi att kämpa för dina rättigheter. Det är begränsande att sitta i
rullstol. Men du känner att livet kommer tillbaka. Du är tillbaka. Du kan uppleva saker som du gjorde innan du blev sjuk. Nu bestämmer
du själv när du ska känna vinden i ansiktet.
M
D
u har en flicka med utvecklingsstörning och hjärnsynskada. Hon ser nästan ingenting. Hon kan gå in i folk ibland som blir irriterade
och du känner klumpen i magen. Det är ett tungt ansvar att försöka tillrättalägga ett rättvist liv för någon med unika behov. I
början är det svårt att släppa efter, då nya människor ska in i era liv och axla en del av ansvaret. Det är mitt ansvar, tänker du
och stretar på. Mitt barn, min börda att bära. Det är inte enkelt att be om hjälp även då du så desperat behöver det. Du vill inte belasta
någon annan och du har en rädsla att den hjälpen ni får är anpassad efter en mall snarare än ditt barn. Att du nu kan gå in på ett
lokalkontor och möta personalen, lyfta frågor och känna att hjälpen är eran att forma – det är en trygghet du inte trodde var möjlig.
M
V
arje dag i ditt arbete så ser du de stora saker som händer då man inte står ensam. Det finns en sådan kraft då man är
tillsammans. Att utmana sig själv med andra. Det är ett privilegium att få arbeta med det du gör. Du tänker att alla som arbetar
med funktionsnedsatta vill göra ett bra arbete, men att inte alla får förutsättningarna för att göra det. Du har inga långa
beslutsvägar att invänta, eller enbart ett namn på ett papper att ta ställning till. Du möter alla kunder och personal öga mot öga i
aktiviteter eller på kontoret. Ni finns nära varandra, anhöriga vet ditt namn och du har kollegor. Det finns en närhet och gemenskap
som gör att din arbetsdag är fylld av glädje, djup, utveckling och väldigt många kramar.
M
26 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 27
D
u lutar huvudet bakåt en aning och kisar på ett flygplan där långt uppe på himlen och låter blicken följa dess färd ett ögonblick längre
än vanligt. Det nyper i hjärtat en aning och så ler du. Tudelade känslor är bara förnamnet. Hon har åkt iväg med ett flygplan. Utan dig.
Din dotter med multihandikapp är ute på äventyr tillsammans med andra. Du vet att även dina närmaste kan tycka att du är sjåpig
ibland. Överbeskyddande. Men ditt föräldraskap kan liknas vid en förlängning av småbarnsåren som istället för två-tre år blivit tjugo. Du
vill att ditt barn ska ha ett eget liv. Du vill inte att familjen ska vara den enda fasta punkten. För hennes överlevnad och för din egen.
Du vill inte att din 60-åriga dotter ska gå till affären med sin 80-åriga mamma och den dag du försvinner så finns där ingen
annan. Men det nyper i hjärtat. Det är svårt att släppa taget och lägga över ansvaret i någon annans händer. Det tar tid och det bygger
på relationer, engagemang och trygghet. När hon kommer hem och du får veta att din dotter, hon som har svårt för höga ljud och
kroppskontakt, har dansat en hel kväll och inte velat gå hem – då känner du att hon är sin egen. Hon kan veckla ut sina vingar och du
vågar släppa taget lite, lite mer.
M
Fakta Nordström assistans
Nordström assistans har bedrivit personlig
SAME
utan
RENAR
assistans sedan 1988 och har lokalkontor i
Stockholm, Göteborg, Malmö, Jönköping,
Västervik och Gällivare.
T
ankarna går, funderar egentligen på
olika religiösa grupper vi har i landet,
är bara placerad i nationen Finland. Vilket
hur man definieras som same eller
som alla tolkar bibeln på olika sätt.
finskt folkslag förtäljer sällan historien.
något annat folkslag? Finns det folk-
Det är likadant med samer och
Kanske procenten kompliceras ytterlig-
slag? Vi människor har lätt för att göra
deras yrken. Den absolut största grup-
are av att man är karelsk finne som är av
klassificeringar utifrån vad vi sysslar med,
pen av samer är inte renskötare. De job-
samisk släkt till 100 %? Dessutom kanske
Att vara funktionsnedsatt kan också innebära att du i
hur vi ser ut osv. Kan man känna sig som
bar överhuvudtaget inte med något som
den svenska delen av kroppen bodde i
för det första många olika funktionsnedsättningar och olika
dagar tittar mot himlen, skrattar och formar två fingrar till ett V
same eller måste man äga renar? Är alla
har med rennäring att göra. Men likväl
dagens gränsbestämda Norge sedan tre
förutsättningar och behov. Det kan innebära att du inte förstår allt
som du sveper upp mot himlen, flygplan - resor tillsammans med
spanjorer tjurfäktare? Är alla muslimer
har de en genetisk förankring till det
generationer tillbaka. Där mamman var
och att du inte kan kommunicera med ord. Det kan innebära att
människor du är trygg med. Det kan innebära att du åker skidor
terrorister? Känslan är glasklar, ett djur
samiska.
same och kanske pappan också? Plöt-
du är rullstolsburen, synskadad, har svårt med relationer eller med
och pulka vid Dundrets fot en vinterdag med hundarna skuttandes
kan inte göra oss till varken same eller
att förstå sociala regler. Det kan innebära isolation och ensamhet. runt omkring dig. Det kan innebära att du sitter i din rullstol och
spanjor, vare sig det är ren eller tjur.
dansar på ett disco i ett annat land med en kille som säger att
rullstolen fastnar i snön. Det kan betyda att du inte kan komma
dit du vill för skidspåret går över gångvägen trots att du bott på
ATT VARA FUNKTIONSNEDSATT är mångfasetterat. Det finns
Genetiken härleds ofta till
sligt tror man möjligen att din mormors-
någon viss geografisk plats. Man hör
far, drängen i huset, också var din far, och
Det är på samma sätt med
många de som säger sig vara exempelvis
han var 50 % same. Ja, ni kan säkert räkna
du är fin i håret. Det kan innebära att du har en gemenskap, en
religion, man kan inte stämpla någon
25 % same, 25 % finne och 50 % svensk.
ut hur många av oss i dagens samhälle,
trygghet och att du är omgiven av människor med ett brinnande
som terrorist utifrån tron på en viss gud.
Men hur är det egentligen, kan man vara
som har bott vid samma äng eller backe
samma ställe i 20 år och ni ringt om samma sak lika länge. Det
engagemang för dina behov och önskningar. Det kan innebära att
Det är ett felaktigt argument mot islam.
en viss procent som människa och vad
sedan isen smälte. Det är nog garanterat
kan betyda frustation, sorg och en känsla av meningslöshet. Det
vara en del i ett större sammanhang där du är en av byggstenarna
Någonstans innerst inne förstår nog alla
blir man med sammansättningen?
ingen. Därmed är det här med procent
kan innebära väntan på beslut med lång handläggningstid och
i en verksamhet som ger alla möjlighet att prova sina vingar efter
att tolkningen av religion är mångfaset-
Man kanske är svensk med-
opersonlig kontakt i ett system där du är ett ärende bland många.
sina unika behov.
terad. Det är bara att titta på hur många
borgare men den finska delen av kroppen
Det kan betyda att du har svårt att ta dig fram för att
28 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
av människors tillhörighet ganska svår
uträknat. Och dessutom helt oviktigt.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 29
TEXT
PER-ERIC KUOL JOK
BILD
ANNA OLSSON
JÄGAREN
Den norrländska mannen. Det finns en bild av honom. Han som bor på landsbygden och är den
inåtvända, ordkarga jägaren som har stålet i blicken lika verkligt som i pipan på geväret.
Han som är fördomsfull, trångsynt och tar skotern då han ska någonstans. Han som iklädd
flanellskjorta anser att han har rätt, att alla andra har fel och att gemenskap, det är något
som andra kan ägna sig åt. Så är mannen i norr. Eller?
DET FINNS EN MAN som heter Lennart Vikman. Innan pension hann det bli över fyrtio år i gruvan med pannlampan på hjäl-
30 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 31
men och berget dånande i ryggen. Det sliter att arbeta under
unghund verkligen börjar fungera och glädjen i att stiga åt
jord under så lång tid, med det ständiga mörkret och skakiga
sidan och låta en yngling i jaktlaget skjuta älgen målas upp. De
maskiner.
är en grupp kamrater som jagar tillsammans. Det är skratt och
allvar, relationer och samtal som föds ur samhörigheten kring
Han fick ras på sig en gång. Det var eftermiddagsskift
och arbetet med laddning inför sprängning pågick då en sten
jakten.
plötsligt släppte från bergväggen och träffade hjälmen med
sådan kraft att han kastades till marken. Om stenen tagit lite
nart. Älgstammen ska vara stark. Då man släpper ett skott
längre bak på hjälmen skulle det inte ha slutat så väl som det
så ska man veta var det sitter. Det är inte roligt att skadesk-
gjorde. Men det är inte mörker eller risker Lennart talar om då
juta ett djur.
- Det är viktigt att jaga med förnuft, förklarar Len-
han pratar om gruvan. Han talar om människorna. Om de kollegor han haft under åren och om de vänskapsband som knutits.
HAN DUK AR BORDET och ordnar med middag medan han
pratar och utanför köksfönstret faller skymningen. Den långa
HAN B ER ÄT TAR OM D E K V IN N O R och män han arbetat
raden med mat som hänger ute åt småfåglarna syns knappt
tillsammans med och det finns en beundran i hans röst. Det är
längre. På spisen kokar grönsakerna i kastrullen bredvid älgfilén
något speciellt med arbetet under jord. Det faktum att det ut-
som steks. Att komma på besök hos Lennart betyder att känna
varandras säkerhet är gemensamt gör att
arbetsgrupperna knyts samman. Där finns
en samhörighet svår att förklara med ord.
DET ÄR I SKRÖVEN Lennart bor. Byn
är inte mer än en prick på kartan där den
ligger parallellt med E10:an sju mil sydost
om Gällivare.
I denna by har Lennart bott stör-
sta delen av sitt liv. Då yrkesbanan under
“
Här finns tiden för
varandra, säger Lennart
och funderar kring
att många i samhället
stressar idag.
jord påbörjades flyttade han till samhället
och när hans far Hilding blev mer sjuklig
“
förs inne i en stor sten och att ansvaret för
sig välkommen och omhändertagen.
Frysen är full av kött efter höstens jakt.
Mycket ger han bort, till de som inte jagar.
De gör så i Skröven, hjälper varandra. Det
är kärnan i denna lilla prick på kartan. Även
om den är liten så rymmer den så mycket.
Gemenskapen sträcker sig också utanför
jaktlaget och invånarna hjälper varandra
på många sätt. När något går sönder hos
grannen hjälper Lennart att renovera, han
har snickrat på sommarkaféet de olika
byarna runt Skröven driver tillsammans
och skottar snö med traktorn åt de ålder-
och hans mamma Lilly fick arbete gjorde de detsamma. Det tog
stigna byborna. Han skrattar och reflekterar över att han själv
ett tag för Lennart att vänja sig vid att bo i lägenhet, men efter-
inte längre är någon ungdom precis. Han sitter vid köksbordet
hand blev livet i Malmberget riktigt bra och han trivdes. Då hans
med sina yllestrumpor som han fått av en dam i byn som en
pappa talade med honom om att renovera föräldrahemmet och
tacksam gest för hjälpen med snön, och så ställer han fram en
flytta tillbaka till byn valde han ändå att återvända, 10 år eft-
låda med äppelkaka efter middagen. Den har grannen Annikki
er att han lämnade byn. Han minns hur Lilly och Hilding levde
bakat.
upp och blev friskare då de fick komma hem till Skröven igen.
Efter föräldrarnas bortgång bor han på gården med sällskap av
derar kring att många i samhället stressar idag. Kanske är det
sina tre jämthundar. När Lennart pratar om hundarna rymmer
lättare att leva i byn, där inga butiker eller affärer drar.
rösten en värme som bokstavligt talat känns i hundkojorna där
elementen är påslagna då det är kallt ute.
människornas skull. Här vet vi vem grannen är, vi har koll på
- Här finns tiden för varandra, säger Lennart och fun-
- Jag är mig själv och bor här för naturens, lugnets och
varandra. På gott och ont, skrattar Lennart och lägger händerna
HAN HAR ALDRIG ÅNGRAT flytten hem. Här lever han med
på magen
skogen runt knuten. Det är en frihet att enkelt kunna sätta sig
på skotern och köra miltals. Eller spänna på sig skidorna och mo-
vara ensam och behöver någon hjälp finns alltid hjälp att få.
tionera hundarna. Naturen och jakten finns i hans blod. Lennart
Och en kopp kaffe till vem än som kommer genom dörren.
Han förklarar att det är en trygghet. Ingen behöver
föddes som ena brodern av två i en trillingskara och har följt sin
pappa ut i skogen sedan barnsben. Jakten blev tidigt en viktig
SÅ HUR VAR DET med den norrländska mannen? Han den
del av honom och är någonting som går på djupet, mer än att
fördomsfulla med stålet i blicken? Honom har jag aldrig mött.
fylla frysen med kött eller hänga troféer på väggen.
Däremot har jag träffat mannen norr om polcirkeln. Han som
njuter av naturen, lever i gemenskap och lagar väldigt god mat.
Då Lennart talar om älgjakten finns det inget stål i
hans blick. Bilden av samarbetet med hundarna, lyckan då en
32 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
AĂ
nnikkis
ppelkaka i långpanna
Till smeten
4 ägg
4 dl socker
6 dl vetemjöl
4 tsk bakpulver
2 dl crème fraîche
200 g smör eller margarin
5-6 stora äpplen
socker & kanel
Vispa ägg och socker pösigt. Tillsätt crème fraîche.
Smält margarin/smör och låt svalna. Mät upp och
blanda vetemjöl och bakpulver och tillsätt det i smeten växelvis med det avsvalnade margarinet och rör om
tills allt är blandat. Häll upp smeten i en långpanna
med bakplåtspapper. Rensa bort kärnhuset på äpplena
och skiva dem i jämna tunna skivor och lägg äppelskivorna överst på smeten. Avsluta med att strö över
kanel och socker efter smak. Grädda i 170-190 grader
i mitten av ugnen tills kanterna börjar bli bruna,
ungefär 20 minuter. Njut med en kopp kaffe eller te.
Han som har ett stort hjärta där bakom flanellen.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 33
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
LAPPLANDS
systrar
läst ALLA böcker i bokbussen och handarbetade så fort hon fick
egentligen är vi som systrar. Det enda som skiljer kvinnor åt,
tid till övers. Jag har alltid haft henne som förebild; hennes in-
världen över, är den erfarenhet vissa av oss har från orättvisor,
telligens; hennes käft och hennes bakben! säger hon och tonen
krig och tortyr. Medan andra av oss vuxit upp i ett tryggt och
i rösten och allvaret i hennes blick gör det tydligt att hon är väl
välordnat samhälle, där allas lika värde är grunden.
medveten om tidigare generationers kamp och uppoffringar.
När hon berättar om sina väninnor beskriver hon dem
H EN N E S ER FAR EN H E T ER FO R M AR hennes syn på nuet
som starka och tålmodiga. De är sega och skulle kunna gå igen-
och framtiden. Oavsett vad hennes bärhink fyllts med under
om det mesta, det gör bara skinnet på näsan ännu tjockare. Men
åren så är hon övertygad om att något gott väntar framöver.
framför allt är de varma, välkomnande och snälla, utan att de
för den skull är godtrogna. Och omtanken. Mer än något annat,
omtanken. Som hon själv uttrycker det:
- Vi finns där för varandra. En själ som har en självklar
plats i världen är inte missunnsam eller elak. Du ska vara störst,
bäst och vackrast - tillsammans med dina likar!
Då hon beskriver sig själv märks hennes positiva gr-
undsyn. Hon är inte långsint och vill inte veta av offerkoftor eller
klaga på småsaker. Antingen är hon en sådan som inte pratar
på i onödan eller så har hon en outsinlig källa med historier
Under andra världskriget kom det över 180 000 finländare till
Sverige, varav cirka 56 000 kom till norra Sverige. Många var
kvinnor som tog med sig hela familjen, allt boskap och lämnade
sina hemman. De flesta av männen var ute i krig så kvinnorna
fick klara sig själva. En septemberdag 1944 kunde det komma över
2000 finländare över Torneälven, på en och samma dag. Frågan
då, för bara 70 år sedan, var aldrig om vi skulle ta emot dem alla.
att dela med sig av. I festens centrum berättar hon om när hon
frågade sin engelska ridinstruktör ”Can you please, throw me
up?”. I köket över en kopp kaffe berättar hon om kungsörnen
som landade intill henne efter vägen på ett påkört renkadaver.
Fågeln var minst två meter hög! På bussen berättar hon om när
hennes mamma ville skicka iväg henne som krigsbarn. Hur hon
protesterade högljutt, så pass att mamman blev tvungen att ge
med sig. Och den där kvällen, med ett glas vin i handen, berät-
Q
Min farmor hade tio barn och
en gubbe som inte var mycket
att hänga i julgranen.
Utan hjälp av honom skötte
hon barnen, hemmet, alla
djuren och hela byaskolan
P
tar hon om sin före detta som slog henne så illa att hon har svårt
med minnet idag.
D EN L APPL ÄN DSK A K V IN NAN står stadigt med båda fötterna på jorden och värnar om arvet och traditionerna, men sök-
er alternativa vägar för att få det gamla att passa ihop med det
bekantskaper och erfarenheter bättre än tidigare. Och jag hop-
nya. Det träder fram konturer av en kvinna som möter världen
pas att det kommer ett mer ekologiskt tänk och att vi faller till-
med en tillit till sig själv som formats av den karga omgivningen,
baka mer mot bondesamhället. Men jag blir rädd när jag tänker
den ordlösa värmen mellan människorna och vetskapen om att
på om vi människor kommer orka vara snälla fastän det är en
hon klarar sig själv. Det är hon som styr över sitt öde och ser till
längre väg att gå. Att tänka nyanserat är ju alltid mer krävande
att förverkliga sina drömmar.
än att tänka svartvitt. Och det där med sociala medier! Lägg ner
kommunen som vårdbiträde, lärare eller tjänsteman. Hon är fly-
telefonen! Om det verkligen bara är där du kan se dig själv och
ige för att få ett bättre liv och i alla de kvinnor som välkomnade
ktingen som fått en fristad, den egna företagaren, ingenjören.
när de gick ut i skogen. Så lever jag idag. Jag fyller min hink med
dem. Vi har ärvt våra far- och mormödrars personlighetsdrag
Nyfikenheten har fört henne ut i världen och därför har hon sett
de finaste bären. Ibland får jag med kart eller frostskadade bär,
som formats av vintermörkret och midnattssolen, städersk-
mycket, både av landsbygd och stad. Och därför hittar vi också
men de har också sin plats i hinken.
VAR J E DAG T R ÄFFAR jag på den fantastiska lappländs-
estrejken och gruvstrejken, nödår och krig. Det är rötter som har
henne på andra platser än i Lappland.
V I HAR VÅR A R ÖT T ER i alla de kvinnor som kommit till Sver-
- Min mormor sa till sina barn att plocka bärhinken full
-Vi går framåt. Vi blir ju mer öppna och välkomnar nya
andra, så missar du så mycket.
På samma gång som hon är medveten om sin särart
ka kvinnan. Hon finns ju som sagt överallt. Och jag känner en
vet hon att det finns mer som förenar henne med andra kvinnor
oerhörd stolthet över att själv vara en. Och det hoppas jag att
H O N B ER ÄT TAR FÖ R M I G om sin farmor
ute i världen, än som skiljer dem åt.
du också gör. För då vet vi att vad som än väntar oss framöver,
- En kväll pratade jag med en vän ute i kåkstäderna
så kommer vi att stå där tillsammans, alla lappländska kvinnor.
mycket att hänga i julgranen. Utan hjälp av honom skötte hon
i Kapstaden. Hon berättade om de långa bilköerna varje fred-
Stolta, starka och tålmodiga. Beredda att ta emot 56 000 män-
JAG M ÖT ER H EN N E LI T E varstans, den lappländska kvinnan.
barnen, hemmet, alla djuren och hela byaskolan. Hon var vakt-
ag när den nya medelklassen åker från sina lägenheter inne i
niskor. Minst.
Hon är en sådan som inte valt eller hittat sin plats än, hon är
mästare, städerska och mattant. Hon hyste också skollärarna i
stadskärnan till sina släktingar i kåkstäderna, från luftkondition-
en student som för tillfället lämnat hemorten, en person som
sitt hem innan det byggdes en lärarbostad. Höst och vår storstä-
ering till trampade jordgolv, för att äta sina mammors hemlaga-
engagerar sig i föreningslivet eller politiken, hon arbetar inom
dade hon både hemmet och skolan från golv till tak. Hon hade
de mat — för att hem alltid är hem. Vi tror att vi är så olika men
gjort oss till de kvinnor vi är idag. Vi som vuxit upp med 70-talets kvinnokamp, Palme-mordet, 90-talets lågkonjunktur och
internets extrema frammarsch.
34 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
- Min farmor hade tio barn och en gubbe som inte var
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 35
TEXT
P E R N I L L A FAG E R L Ö N N
BILD
ANNA OLSSON
D
Världens
et farligaste är inte
ens att det gör ont.
Det är att det onda
utplånar det goda
bästa och sämsta bibliotek
EN K VÄLL NÄR JAG G I CK H EM ÅT så kände
N Ä R JAG G I CK I SKO L A N på 90-talet var Internet ett
VI LEVER I EN ANNAN VÄRLD idag än för tjugo år sedan. Den
jag hulkningarna komma och ryggen liksom
märkligt fenomen som fanns tillgängligt i skolans datasal. Jag
digitala informationsåldern har fört med sig många förändrin-
krökte sig. Så fort jag kom innanför dörren så
har en tydlig minnesbild från denna tid som aldrig kommer att
gar, där den mest påtagliga förändringen är att varje person
kom tårarna. Hejdlöst grinade jag i min äl-
lämna mig. En av mina klasskompisar utsattes för mobbing. Ra-
online har blivit en sändare och mottagare av information med
sklings famn. Tårarna bara rann och rann.
sistiska bilder hade skrivits ut från internet och tryckts in den
Näsan likaså. Hela kroppen skakade och jag
berörda elevens skåp. Vår lärare tog upp detta inför klassen
orkade knappt stå upp. Efter lite gott fika
och jag skämdes så att jag ville sjunka genom golvet. Vår lärare
pratade vi ut i hemmets lugn. Jag tog
frågade mig vad jag hade att säga om det som hade skett. Det
ett bad och efter några timmars sömn
enda jag kunde säga var
kändes det mycket bättre. Förutom att
"–Jag har inget med det här att göra."
jag nu kände mig arg. Ingen favorit-
Det var ett fegt svar och jag önskar att jag åtminstone
Vilken världsbild får de med
sig och vilka konsekvenser av
detta kommer vi att få
uppleva under vår livstid?
känsla direkt. Även om ilska faktiskt
kunnat säga att jag tyckte att det var fel att utsätta en människa
en global räckvidd. Vi kan inte gå bakåt, men vi kan fundera
känns mer konstruktivt än att vara en
för rasism. Jag hoppas att de som går i skolan idag har modet
över vad den nya tiden för med sig. Det kan vara nackar böjda
gråtande kropp som bara vill gömma sig.
att säga det som jag inte vågade.
över smartphones vart vi än går, identiteter som i första hand
Anledningen till min reaktion var
Lärarna på min skola gjorde helt rätt, de tog ställn-
existerar virtuellt och nyheter utan källor. Men också en förhop-
att jag hade hört stinkande rykten som handla-
ing mot rasism. Men det har inte alltid varit så att skolan har
pning om globala rörelser för ömsesidig förståelse. Gränserna
de om mig. Människor som aldrig pratat med mig,
ifrågasatt rasism. Min farföräldras generation skulle genom
mellan den verkliga och virtuella världen blir allt suddigare du
men som pratade om mig. De spred felaktig informa-
skolan försvenskas. De förnekades sitt modersmål genom hot
många unga människor idag lever stora delar av sina liv online.
tion som på ett grovt sätt förolämpade mig, sårade mig och
och våld. Processen var så pass ”lyckad” att femtio år senare kan
Den utvecklingen kommer mest troligt att accelerera. Det är en
påverkar min livssituation. Jag fick höra att man var sviken av
barnbarnen som nu identifierar sig som svenskar uttrycka ra-
mig för att jag inte uppfyllt någons förväntningar (som jag själv
sistiska åsikter mot människor från andra kulturer. Trots att
inte ens visste om). Jag fick höra att jag utnyttjat människor
de själva är bördiga från dem som med rasbiologiska
sätt som tryckpressen en gång var. Nätet är egentligen världens
som jag hjälpt. Jag fick höra att man minsann hade ögonen på
ögon sågs som lägre stående varelser. Man häp-
bästa bibliotek. Det fantastiska och samtidigt farliga med det-
mig och skulle sätta dit mig. Jag fick höra så mycket. Men ingen
nar inför bristen på självinsikt hos vissa. Nu
ta bibliotek är att vi alla fyller hyllorna med innehåll. Så tänk
av dessa människor hade pratat med mig först. De hade delat
i vuxen ålder förstår jag att ingen föds
källkritiskt och tro inte allt du läser och ser på nätet. Gränsen
vidare vad de hört. De hade spridit rykten. De dömde mig utan
med rasistiska värderingar. Vi skol-
mellan fakta och lögn är ibland svår att avgöra. Se dig om i
barn tog intryck av vår omgivning,
världen och tala med folk. Du kommer många gånger finna att
av de vuxna och av våra vänner.
de skillnader vi bär på ytan som etnicitet och nationalitet bara
Jag undrar vad vår tids pop-
är en tunn fernissa. Nu finns trots allt hela välden tillgänglig ett
rättegång.
Jag delar min vän Mias övertygelse om att det vark-
en finns starka eller svaga människor. Ibland är vi starka och
ibland är vi svaga. Jag känner mig ofta stark och jag tror att
gan att orka sträcka sig på tå för att få se solljus igen.
ulära
jag ofta uppfattas som stark. Men ingen är så stark att den inte
M EN ÄR M AN EN O FFEN T LI G PER SO N, så får man faktiskt
berörs av knivar i ryggen och sårande ord. Den kvällen var jag
tåla lite mer! Nej jag tål inte mer. Jag tror inte att Bruce Spring-
så svag som aldrig varit förr. Den kvällen var jag inte vatten
steen tål mer heller. Jag tror inte att han som spelade Björne tål
värd, inte ens hos mig själv. Det finns inget vackert över det.
mer, inte heller våra kända brottar-tjejer eller Aimo på Närradi-
on. Så nästa gång du hör någon säga,
Jag är otroligt lyckligt lottad. Runt mig har jag flera
personer som ofta påtalar hur bra, snygg, vacker, fantastisk, rolig, skarp och fin jag är. Dessutom kommer det ofta
på Hellner-firandet, vad roligt att ni hittar på så mycket, tack
let för med den är bland det fegaste som finns. En del säger att
för att du finns. Men under den här kvällen så grävdes ka-
det är så hemskt när barn och ungdomar mobbar varandra. Men
beldiken. De var mörka, kalla och nästan omöjliga att ta sig
barn gör som vi gör inte som vi säger! Nästa gång ett rykte når
upp från. Där uppe på marken fanns alla blommorna, men
dig, låt det dö ut eller kontakta personen som ryktet berör. Det är
de hjälper en inte när man fryser, är rädd och saknar förmå-
så mycket modigare och karma kommer tillbaka till dig igen!
TEXT
E L I S A B E T H L A N D BY
BILD
DA N I E L O L AU S S O N
skapar
Internet är inget annat än ett verktyg som på samma
knapptryck bort. På gott och på ont.
för värderingar hos nästa
generation vuxna.
- Vet du vad jag har hört?"
fram människor till mig och säger saker som - vad bra du var
36 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
nationalism
användarvänlig värld där vi ständigt får bekräftelse.
Dela det inte ryktet vidare. Att prata om en person istäl-
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 37
TEXT
JOHAN AIRIJOKI
Ge J ärnet
Det får inte bli något snyftreportage detta här, förklarar
han till mig. Jag har svårt att tänka mig att det skulle bli
det. Det finns en målmedvetenhet och beslutsamhet hos
Ulf Karlsson. Två år efter att han fick en stroke leder
han sitt företag ut på internationell marknad och gemenskapen på företaget är en kraft i hans rehabilitering.
H UR FAN G I CK D E T HÄR T ILL? var tanken som for genom
huvudet då han vaknade. Han hade varit fullt frisk hela livet och
han hade varit på koll hos sin läkare veckan innan. Visst, blodtrycket hade varit lite högt en tid tillbaka men nu var det helt ok,
kolesterolet lågt, ingen övervikt och han rökte inte.
Hur fan ska det här gå? var den andra tanken. Hans
kropp lydde inte och det som tidigare varit självklart fanns inte
längre kvar. Det var nästan en chockartad upplevelse att behöva hjälp upp ur sängen och en ställning för att kunna stå upp.
Han var van att klara sig själv. Han var VD för sitt eget företag,
mitt i planerna för att etablera sig på internationell marknad
och nu stod han bokstavligt talat stödd av andra och insåg att
han befann sig i en situation totalt beroende av hjälp.
Jag ska tillbaka, nu är det bara järnet, var den
tredje tanken.
V I SI T T ER I Ulf Karlssons hem i Stråberget, med tekopparna
framför oss och hans två hundar liggandes på köksgolvet. Det
var i detta hus som Ulf växte upp och efter separationen för ett
år sedan flyttade han tillbaka hit. Huset uppe i sluttningen
är det enda huset i byn. Han har tre äldre syskon som
var utflugna då han växte upp och som enda barn i
byn fick han förlita sig på att roa sig själv. Han läste
böcker i mängder, spenderade mycket tid i skogen och han utnyttjade sin uppfinningsrikedom.
Man kan säga att han var lite av en filosof. Uppe på gården har många timmar spenderats till
att fundera och fantisera. Det har närt hans kreativitet.
EFTER
STUDIER
PÅ Chalmers hade Ulf olika
arbetserbjudanden att välja på. Men de var alla söderut och han
ville hem igen. Han skulle bli pappa och önskade att bilda familj
i sin hemkommun. Så då bestämde han sig för att bilda egen
firma. Det blev starten på GEFA. Hans första uppdrag blev att
skapa styrsystem för vattenreningsverk och närmare trettio år
senare har de flesta kommuner i Norrbotten fortfarande GEFAs
styrsystem till sina reningsverk.
- Det är roligt att tänka på det, att vi gjort detta och att
vi fått företaget att fungera, skrattar Ulf och betonar att det som
framförallt är roligast är att kunderna är kvar.
EF T ER AT T HAN fick stroke så har hans förhållningssätt
gentemot företaget ändrats. Han kan inte avsätta lika mycket
tid som tidigare, han behöver lägga kraft på rehabilitering.
Samtidigt så har betydelsen av företaget fördjupats och
tydliggjorts.
Att lämna över ansvaret helt under första tiden efter
att han blev sjuk var ingenting som oroade honom. Det finns
ett stort förtroende hos honom för sin personal. Han förklarar
att han inte har något intresse av att vara inne och detaljstyra
arbetet utan litar den kompetens och engagemang som finns.
Det var en vetskap under sjukdomstiden som inneburit stor
38 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
trygghet. På det personliga planet har företaget också haft
betydelse för Ulfs rehabilitering.
- Det låter kanske knasigt att det ska ha sådan
betydelse, funderar Ulf, men det har betytt otroligt mycket för
mig att ha arbetet att gå till. Det innebär en social kontakt och
gemenskap.
Han ser sitt det som en förmån att han har eget
företag och möjligheten att kunna styra hur mycket han kan
och vill arbeta under tiden som han fokuserar på att komma
tillbaka. Han är övertygad om vikten av att inte bli sittande då
man drabbas av sjukdom. Det finns en enorm kraft att omge
sig av människor och att känna att det man gör är meningsfullt.
Efter sjukdomen ser han tydligare vikten av den gemenskap
som finns i företaget och som chef har han blivit mer ödmjuk
och inkännande.
HAN SPANAR U T genom fönstret. Skogen som omger huset
har alltid varit en rekreationskälla för honom och än mer nu.
Han lägger ned kraft och tid på sin rehabilitering. Vänstersidan
lyder ännu inte så som han önskar. Frustrationen slår i taket
ibland. Men han kör upp skidspår med skotern och han är
målmedveten i sin strävan. Han har kommit långt på de två år
sedan han fick sin stroke. Och arbetet med att bege sig ut på
internationell marknad är återupptaget. Det finns ingen tvekan
hos Ulf. Det är bara att ge järnet.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 39
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
INSTÄNGD
TRE MÅNADER I TOTALT
MÖRKER.
Hjärnan orkade inte mer. Inget ljud, inget ljus,
ingen stimuli. En fruktansvärd krasch i det
Filippinska vattnet gav Malin Rapp mycket tid för
eftertanke, mer än de flesta av oss får ihop på
en livstid.
UN D ER D E SENA S T E 50 ÅR EN har Sveriges välstånd mer
som vi tror är ”perfekta”, förklarar Malin.
Möter vi oss själva med en inre stärkande dialog, omger vi oss
än tredubblats, men majoriteten av forskningen visar att vi
med människor vi tycker om, vistas i trygga miljöer, då växer
inte är lyckligare nu än då trots att vi har nått våra mål om mer
jämt. Ett misslyckande betyder inte att vi ska ge upp, att vi inte
pengar, större hus och mer mat på borden. Varför? För att man
är menade för vår uppgift. Forskning visar att omtanke om oss
vänjer sig.
själva och andra ökar nivån av oxytocin i hjärnan vilket ökar
känslor av självtillit, acceptans, lugn, trygghet och samhörighet
Vi behöver bli medvetna om att vi inte kan lyckas
vår kreativitet!
tröja eller köper vi en läcker bil, skoter eller handväska så får vi
med andra. Samtidigt minskar rädsla, stress och ångest. I
3
en kick. Vi känner oss nöjda och lyckliga för att sedan vänja oss
detta tillstånd får vi bättre tillgång till exekutiva funktionerna
hjärta. Som vågar vara sig själva och följa sin inre kompass.
vid det nya och falla tillbaka till vårt utgångsläge. För att upple-
i hjärnan som planering, kreativitet och arbetsminne. I det
Fixar vi vårt utseende med smink, botox och en ny
Frågor till Malin
Du inspirerar oss, men vem inspirerar dig?
- Jag inspireras av människor som agerar utifrån sitt
va kickarna igen måste nya inköp göras, för att tillslut vänja oss
här tillstånden resonerar vi bättre och får större perspektiv på
Hör du ofta ”Lätt för dig att säga”?
M ALIN ÄR , ELLER VAR , EN LOVAN D E ELI T ID R OT TAR E
även vid dessa.
situationen. Vi kan alltså fatta bättre beslut för vad som får oss
- Ja, det händer. Det är människor som fokuserar på
inom extremsporten kitesurfing och cable wakeboard men
att må bra.
hur lätt eller svårt andra haft det och ser ingen anledning till
den hårda kraschen under VM i cable wakebord satte stopp
yttre fysiska behoven är tillgodosedda så som tak över huvu-
att göra något åt sin egen situation. Det är nog lika vanligt att
för hennes framtid inom sporten. Kiten och wakeboarden var
det, mat på bordet och ett sätt att skapa trygghet, så är det
till kreativt tänkande. ”Att må bra är en förutsättning för att
man inte tror att ens egen upplevelse är stor nog ”Hon har nog
hennes passion. Det var när hon för första gången provade
inte mer av de yttre faktorerna som verkar spela roll för hur vi
prestera bra” är ett av Malin och hennes kollegors motton.
haft det mycket värre än mig, så mina känslor räknas inte” som
på sporten som hon fullständigt förlorade sig själv och fick en
mår. Istället handlar det om andra inre faktorer som behöver
att man upplever att man har haft det värre än andra ”Hon
nära-livet-upplevelse. Hon beskriver det som känslan av att
tillgodoses, som är minst lika viktiga, men som vi pratar mindre
är ju född på en räkmacka medan jag föddes med en nitlott i
allting annat saknar betydelse, att inga andra behov existerar
om. Så vad är det då vi behöver?
…”. Men att jämföra sig med andra tjänar ingenting till. Ingen
och att man lever helt och fullt.
Under den långa konvales-
censen efter olyckan mötte hon ånger
och ångest. Hon anklagade sig själv
och hon kände hopplöshet inför att ha
mist möjligheten till att utöva sin stora
passion. Vad skulle hon göra nu?
Det forskningen visar är att när de grundläggande
LYCKA!?
VAR INTE SÅ HÅRD MOT DIG SJÄLV
Vi blir alltså lyckligare av att agera i linje
med det som är viktigt för oss, att ha
Positiva känslor i kroppen påverkar alltså vår förmåga
Fakta om Malin Rapp
Anlitad som föreläsare av Face of Gällivare.
historia är den andra lik. Man måste som sagt se till vilka val
man äger själv och vilka faktorer man kan påverka. Hur andra
haft det eller upplever situationer, är inte sådana faktorer.
Malin driver satsningen Bättre skolor där de jobbar
goda relationer och av att utvecklas.
med att integrera psykologisk forskning hos lärare och
Detta till trots så är vi så livrädda för att
elever för att öka välmående och resultat i skolan. Ett
i en negativ spiral?
sticka ut, att misslyckas och att visa oss svaga att vi hellre står
annat projekt är utbildningsinitiativet Framtidens tjejer
Vad gör du när du är arg, stressad eller på väg ner
- Utöver att jag aktivt övar på att visa acceptans och
bredvid och tittar på. Vi vill vara bra på saker direkt från början
där hon stärker tjejer att tro på sig själva och sin förmåga
vänlighet till mig själv i svåra situationer när jag misslyckas eller
sion i mindre delar och utforskade vad det var hon älskade och
och det hindrar oss från att ens försöka. Vilken blir ett hinder
till återhämtning vid utmaningar och hinder. Hon är även
är stressad så är jag noggrann med att ge mig själv mycket
mådde så bra av, inom sporten. Gemenskapen var en del, att
för vår utveckling. Men varför är vi så hårda mot oss själva?
I det mörka rummets grubbel bröt Malin ner sin pas-
vara del av en grupp där hon fick utvecklas. Malin studerade
engagerad i Stiftelsen Ekskäret, en plattform för personlig
utveckling och samhällsförändring.
egentid och ägna mig åt aktiviteter som får mig att fångas av
upplevelsen. Jag lagar mat, cyklar mountainbike, joggar och
sedan tidigare kognitiv neurovetenskap och positiv psykologi.
M OTG ÅN G AR , M ISSLYCK AN D EN O CH SO RG är en del av
gör saker där jag får flow och kan släppa tankarna fria.
Funderingarna och nyfikenheten kring vilka som känner livs-
livet. Det måste vi våga visa i en värld som kämpar mot omän-
Jag hittar mycket kraft i naturen. Vi är en del av den här planet-
glädje, vad som får människor att växa och må bra fördjupades
skliga ideal. Vi tror att det bara är vi själva som känner oss nere
en! Mer närhet till naturen gör oss klokare och breddar
och Malin började att utveckla sin kompetens inom ämnet
och vågar inte be om hjälp. Vilket resulterar i att våra tankar
våra perspektiv.
hjärn- och lyckoforskning.
och känslor blir oss övermäktiga när vi jämför oss med andra
Inom forskningen beskrivs tre grundläggande behov för att må bra och utvecklas
Vårt behov av autonomi (att få styra sig själv och inte kontrolleras av andra). För att leda sig själv i
rätt riktning krävs det att man är medveten om vad som är viktigt för en, alltså att man känner till
sina egna värderingar. Det är lätt att försöka passa in i stereotypa roller, där vi inte är oss själva.
Vi måste se till att växa där vi vill vara, inte i det fack där vi tror att andra vill ha oss, uppmanar
Malin.
Vårt behov av tillhörighet. Vi behöver vara del av och bidra till ett sammanhang. Människan är otvivelaktigt ett flockdjur.
Vårt behov av kompetens och utveckling. Vi behöver få växa och vi mår som bäst när vi får anstränga oss lite, inte av att vila. Ett arbete, en utmaning, ett engagemang.
4 0 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
Malins tips!
Fokusera på vem och vad som får dig att må bra och se till
att vara där så ofta som möjligt.
Hur du pratar med dig själv är inom din kontroll, precis som
det är inom din kontroll hur du bemöter andra.
Vilken är din nära-livet-upplevelse? Ta dig tid för att reflektera. Det krävs mod för att våga göra det man brinner för.
Våga dela dina känslor och tankar med andra du känner dig
tillit och trygg med. Det gör känslor och tankar mer lätthanterliga samtidigt som det stärker dina relationer.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 41
TEXT
E L I S A B E T H L A N D BY
DET FINNS EN DEL saker som skiljer Stina Åkermalms gym
från andra gym. För det första finns det knappt en enda
spegel i lokalen. Det är ovanligt med tanke på att många
gym inrymmer en kultur där det handlar om att spegla sig i
glansen av sina spelande muskler. På Viljestark handlar det
väldigt lite om glans. Nyss flyttade förvisso Stina gymmet
till nya lokaler men det handlade mer om en önskan om
större utrymme än flärd. I gamla lokalen hade hålen under
ventilationen lagats så att inte fåglar ska kunna flyga in,
men lokalen fyllde sitt syfte. Med ökande medlemsantal
finns det dock ett behov av mer utrymme.
Blod,
svett
&
dårar
Tänk dig en passion för träning. Tänk dig en
vilja att kunna träna med vänner. Tänk dig total
prestigelöshet och njutning av träningsintensitet.
Tänk dig Viljestark.
42 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
DET VAR UTRYMME som gjorde att Stina startade sitt
gym från första början. Hon har en passion för träning
och tillsammans med vänner föddes idén om att hyra en
gymnastikhall då och då för att kunna köra den träning
som Stina älskar mest - crossfit – och som hon inte fullt ut
kunde utföra på andra gym. Hon hade inte funderingar på
att starta ett företag men av en tillfällighet snubblade hon
över möjligheten att hyra en lokal på heltid och eftersom
Stina har väldigt kort väg mellan tanke och handling så slog
hon till. Det var ju trots allt bara två veckors leveranstid på
gymutrustning. Så då blev det så att hon startade Viljestark
och leder träning för fler än bara hennes bekanta.
Viljan att ha tid för alla som tränar på hennes pass är nog
det som lyser starkast. Närheten. Hon låter medvetet
medlemsantalet stiga långsamt, och begränsar hur många
som ska instrueras samtidigt. Hon vill att alla som kommer
”
“
Det är verkligen en
oslagbar stämning när
man kör ett pass ihop
ska få den tid som behövs. Kanske är det just det som gör att de
flesta som börjar träna på Viljestark fortsätter. De elitsatsande
ungdomarna likväl som nybörjande medelålders. Alla har en
plats och kan träna utifrån sina egna förutsättningar.
- Här hjälper vi varandra och säger alltid hej när vi
möts. Det gör man inte på alla gym, berättar Stina.
Det finns en träningshysteri i samhället som ofta
handlar om utseende. På Viljestark vill Stina att fokus ska handla
om vad kroppen klarar av snarare än hur den ser ut. Syftet
med träningen är att den ska göra dig stark. Att kunna träna
tillsammans och inte behöva mäta sig med någon annan utan
snarare sporra varandra är en styrka menar Stina.
- Det är så skönt för man behöver aldrig fundera på
hur man ser ut då man kommer hit, skrattar Stina. Det är ingen
som bryr sig! De som kommer hit kommer för att vi kör hård,
intensiv träning. Tillsammans. Vi peppar och stöttar och det är
verkligen en oslagbar stämning då man kör ett pass ihop.
Musiken strömmar från högtalarna medan Stina
cirkulerar bland deltagarna på hennes förmiddagspass. Det
är intensivt, svettigt och hårt. Det är nästan märkligt att se
denna grupp av människor köra så hårt med svetten rinnande i
pannan samtidigt som skratt och rop bryter över musiken. Det
är som en blandning av blod, svett och dårar. Trötta, svettiga
men lyckliga dårar.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 43
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
Det är få människor i vårt samhälle
som inte har någon relation till LKAB.
Vad händer med samhällsomvandlingen?
Åt vilket håll går järnmalmspriserna?
Det är få orter som är så pass beroende av en närings-
gren som Gällivare är av LKAB:s malmbrytning. Man skulle kunna kalla LKAB:s pelletsugn för samhällets glödande hjärta. Så
länge lågan brinner där förlitar vi oss på att det finns ett arbete
att utföra och en fungerande kommun att leva i. Det finns en
växelverkan mellan LKAB och Gällivare. Med våra kunskaper
och åsikter har vi format gruvverksamheten. Samtidigt har
LKAB påverkat oss i våra livsval.
M ÅN G FALD ÄR IDAG E T T ÅT ER KOM M AN D E T EM A och
handlar om att skapa arbetsgrupper där en bredd av olika idéer,
infallsvinklar och bakgrunder får plats. Vad personen har för
kön, etnicitet, ålder och så vidare ska inte spela roll. LKAB arbetar utifrån lagstadgade mål för jämställdhet och mångfald för
att rekrytera rätt sorts kompetens oavsett förpackning.
Louise-Marie arbetar på LKAB:s personalavdelning
som HR-advisor. Hennes arbete går ut på att vara ett stöd till LKAB:s chefer i personalfrågor. Hon beskriver hur mångfaldstanken genomsyrar hela arbetet. När man träffar henne får man direkt intrycket av att det här är en varm och tänkande människa.
Hon skrattar mycket under vårt samtal, men ger samtidigt tydliga svar på mina frågor.
Louise-Marie beskriver hur personalgrupper med bre-
dare erfarenheter bidrar till nytänkande och därigenom medverkar till att skapa bättre produkter. När kvinnor rekryteras till
fysiskt påfrestande yrken hittar arbetsgivaren ofta nya tekniska lösningar för att genomföra arbetsmomenten. Det gynnar
alla. När vi talar om den psykosociala vinningen beskriver Louise-Marie hur mångfald ofta påverkar personalgrupper till att
forma en mer öppen och inkluderande jargong. Det är därmed
större chans att fler trivs. Finns det en väldigt stereotyp mansnorm i en grupp kan det vara så att kvinnorna i gruppen inte
trivs, men också att flera av männen som ingår i gruppen begränsas.
Ett begrepp som kan kopplas till problemen med en-
fald inom grupper är forskaren Irving Janis term ”group think”. I
sin forskning har han studerat hur John F Kennedy och hans stab
ställdes inför hotet om kärnvapenkrig i missilkrisen på Cuba.
Han påpekar hur likformiga grupper kan ta livsfarliga, orationella beslut när de utsätts för påfrestningar. Ingen vill avvika från
ett beslut med rädsla för att göra de andra gruppmedlemmarna
besvikna. I det fallet ställdes världen på gränsen till kärnvapenkrig. Inom LKAB får kanske inte besluten lika ödesmättade kon4 4 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
c där alla tänker lika tänker ingen.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 45
sekvenser men en arbetsplats med ett alltför likriktat tänkande
D E T PÅG ÅR EN S T RUK T UR FÖ R ÄN D R IN G inom LKAB. År
kande för den nya generationens arbetskraft som jag själv till-
kvinna i LKAB. Hon beskriver att hon inte märkt av något mot-
blir slutligen instängd och världsfrånvänd
2020 ska tjugofem procent av de anställda vara kvinnor. Den
hör. Personer födda på slutet av 80-talet och under 90-talet
stånd utan blev en del av den gemenskap som fanns direkt när
När vi börjar tala om jämställdhet och etnicitet på-
största utmaningen är enligt Lars-Arne att hitta rätt kompe-
brukar beskrivas som generation-Y. Det som i forskningen
hon började. En man i skiftlaget påpekar att arbetet har blivit
pekar jag att det är väldigt sällan som jag sett personer med
tens oavsett kön. Han beskriver de första kvinnorna i LKAB som
är utmärkande är att vi är positiva individualister med höga
så pass automatiserat att dagens gruvarbetare är maskinförare.
synlig, utomeuropeisk bakgrund innanför LKAB:s grindar. Lou-
pionjärer. De sparkade in dörrarna och visade samhället och
förväntningar på vår arbetsplats. Vi upplever en mer osäker ar-
Det behövs inte samma fysiska styrka som tidigare. Skiftlaget
ise-Marie beskriver hur LKAB är duktiga på att sätta upp mål för
företaget att kvinnor kan utföra arbetet lika bra som männen.
betsmarknad och känner således inte en lika stark lojalitet till
upplever också att det har blivit en bättre stämning på arbet-
könsfördelning, men att det inte finns några mål för rekryter-
Han tror inte att dörrarna varit lätta att sparka in. Kvinnor har
arbetsgivaren. Det individuella självförverkligandet är en vik-
splatsen sedan fler kvinnor kommit in.
ing utifrån etnicitet. Språkkunskaper i svenska är viktiga ur en
ofta fått bevisa att de är kapabla att sköta arbetet i högre ut-
tig drivkraft för oss. Fråga en 80-eller 90-talist hur många jobb
arbetssäkerhetssynpunkt, men det får samtidigt inte användas
sträckning än männen för att bli accepterade som likvärdiga.
denna person haft under sin korta yrkeskarriär. Det är ofta tio
gång. Under resans gång gör vi en snabb avstickare så att jag
som en ursäkt för att göra likriktade rekryteringar.
gånger fler än 40-talisten haft under hela sitt liv, så visst blir
får hälsa på mina gamla arbetskamrater. Det blir ett varmt
det skillnader.
mottagande. Många fina personer, en mångfald av karaktärer
Jag frågar Lars-Arne om den människosyn han har är
något som hänger ihop med att han nu arbetar med personal.
L AR S-AR N E ÄR I F Y R T I OÅR SÅLD ER N. Han arbetar som
Han beskriver hur han försöker se det goda,
- Jag tror på människor. Jag
har en stomme av personal
med grym kompetens.
produktionschef på bergtransporten. Kontoret är beläget på den nya huvudnivån,
1250 meter under jord. Under resan
ner diskuterar vi våra erfarenheter
av LKAB och försöker sätta fin-
Jag kliver in i bilen och lämnar gruvan för denna
med starka personligheter. När du klär dig i uniformsliknande
NÄR V I TAL AR OM M ÅN G FALD håller alla med om att
arbetskläder blir möjligtvis ytan mindre viktig. Om det ändå
förändringen märks främst genom andelen kvinnor i LKAB. Jag
alltid vore så enkelt, att var och en enbart skulle värderas uti-
frågar kvinnan i gruppen om hennes erfarenheter av att vara
från sina inneboende egenskaper.
Flera av dem har varit med i
gret på något vi bägge up-
över tjugo år. Men det be-
plevt. Det finns en speciell
kultur och stolthet bland
höver göras nyrekryte-
de anställda. Han talar
ringar och då lämnas plats
åt en ny generation med
med vördnad i rösten när han
nya synsätt och infallsvinklar.
berättar om yrkeskunskaperna
hos gamla kollegor. På Lars-Arnes
D E T ÄR SK IF T SK ARV på bergtrans-
arbetsplats sitter skiftlaget och drick-
porten när vi anländer till rastkuren. Kvin-
er kaffe när vi kommer in. De skojar och
nor och män, unga och äldre träffas för att
beskriver Lars-Arne som årets mångfaldsminister. Han verkar ha gjort ett intryck på sin omgivning med
dricka kaffe och talas vid. Iförda LKAB:s arbetskläder i blått och
sina tankar kring mångfald. Han talar med lugn, bred gällivare-
rött samlas skiftlaget och svarar på mina frågor på ett rakt och
dialekt och berättar mer medan vi tar en kopp kaffe.
hjärtligt sätt. Det verkar finnas en sammanhållning i gruppen.
När jag frågar om hur han ser på mångfald beskriver
Ryggdunkar, leenden och en strävsam humor färgar samtalets
han det som att kompetensen ska styra, kön eller ursprung ska
gång. Jag blir påmind om tiden jag själv arbetade under jord.
inte påverka när han sätter ihop ett arbetslag. Komplimangerna
När du spenderar mycket tid tillsammans med kollegor och är
från kollegorna tar han med ro men verkar samtidigt smickrad.
beroende av varandras erfarenhet och råd för den egna säker-
När jag undrar om han tror att LKAB:s mångfaldsarbete kan
heten måste ett ömsesidigt förtroende finnas.
skapa ringar på vattnet och skapa en större tolerans för mång-
fald i Gällivare beskriver Lars-Arne LKAB som en stor arbetsgiv-
samhällets bild av arbetet det utför. Det finns trots allt en indus-
are som ska spegla hela samhället. Vi enas om att LKAB:s mång-
triromantisk bild av gruvarbetet jag själv stött på. En bild som
faldsarbete möjligtvis kan ha ett viktigt symbolvärde.
kanske bättre stämmer överens med det tidiga nittonhundrata-
Jag frågar skiftlagskollegorna om hur de upplever
Jag återupptar vårt samtal om känslan av stolthet
lets gruvarbete med hacka, spade, sprit och dynamit. Skiftlaget
och gemenskap som finns bland de anställda. Lars-Arne tror
beskriver hur de främst får positiva reaktioner men att det inte
att stoltheten bland personalen grundar sig i att LKAB har varit
alltid varit så. När gruvan gick dåligt under slutet av sjuttiotalet
med och byggt våra liv. Jag tänker på den Norrbottniska förfat-
sköt staten in mycket pengar för att hålla verksamheten på föt-
taren David Vikgren som gav ut en diktsamling vid namn Sko-
ter. Norrland sågs som bidrags-Sverige. Samtalet kretsar kring
gen Malmen Vattenkraften. Boken innehåller tre ord. Skogen,
stolthet och den gemenskap jag tycker mig se bland de anställ-
Malmen, Vattenkraften. En egendomlig bok kan tyckas. Men
da. Flera personer i skiftlaget har en annan uppfattning. Den
det finns en bräcklig stolthet och stark tilltro till den råvarupro-
gemenskap som fanns tidigare bland de anställda håller på att
duktion som bygger vårt land. I Gällivare har våra olika sätt att
vittra bort. En åsikt som förs fram är att det kan hänga ihop med
försörja oss en nära koppling till de grundläggande råvarorna.
det generationsskifte som pågår.
Kanske ligger stoltheten i detta?
4 6 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
Jag funderar på om det finns något som är utmärFAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 47
TEXT
JOHAN AIRIJOKI
BILD
ANNA OLSSON
M AT L AG E T S V D AN N - CHAT R IN HAG LUN D,
eller Anki som hon kallas, är en kvinna som leder
ett företag som vill framåt. Det finns de som
DÖ R REN
står
hävdar att skolmaten är dålig och i kontrast till
det finns personalen på Matlaget som brinner
för att tillaga ekologisk, närproducerad mat i
så lång utsträckning som det är möjligt med en
tajt budget.
den sortens chef som blir bjuden på efterfest av
de anställda.
4 8 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
Hon är den sorten som väljer att ha dörren
till sitt kontor öppen.
ÖP
P
E
N
ENLIGT EN NORSK SPRÅKFORSKARE vid namn Ole Henrik
Magga har samiskan världsrekord i olika ord för snö. Det
behövs många olika termer för att kunna beskriva snöförhållandena när renarna ska hållas vid liv över vintern. Jag har
lärt mig att det finns många olika ord för att prata om
mångfald också.
Jag for till Matlaget i Gällivare AB för att prata om
just mångfald. Det gjorde vi, utan att det ordet nämndes.
Det behövdes många, många fler för att förstå hur verklig
mångfald kan uttryckas inom ett företag.
Anki är den sortens människa som inte
lämnar arbetet på hyllan då hon går hem. Hon är
Förnuftets sunda väg förklarar hon på frågan
varför Matlaget manövreras på det sätt det görs.
DET
HAN D L AR
OM
FÖ R T R O EN D E . Den
mångfald som finns på Matlaget i en spridd
variation av anställda handlar inte om någon
skriven
mångfaldsplan.
Det
handlar
om
personalpolitik som ger personalstyrkan utrymme
att vara individer och utveckla sina potentialer.
Alla anställda har olika egenskaper som
kan bidra till att utveckla verksamheten och det
gäller att frilägga utrymme för att det ska ske.
Anki lyfter vikten av handlingsutrymme. Hon
förklarar att hon är övertygad att om grunden till
att en person ska kunna göra ett bra arbete är att
de rätta förutsättningarna finns. Matlaget är ett
företag som på många sätt är styrt av kontroller
namn och den synbara mångfald som finns i personalstyrkan.
D E T K AN V ER K A EN K ELT att skriva ett reportage på två
och krav. Eftersom det är ett storhushåll som
sidor för att förklara hur ett företags mångfald kan se ut i
hanterar och tillagar livsmedel finns det lagar
och det finns en intensitet i hennes ord som lyser lika klart som
verkligheten. Det är det inte.
och förordningar att hålla sig till. Dock är kontroll
de röda slingorna i hennes hår.
inte det som genomsyrar Matlagets värdegrund.
- Det är så lätt som chef att stänga
Snarare motsatsen. Förtroende, tillit och ansvar
dörren och mest göra sig tillgänglig
finns där lika verkligt som noggrannheten i
via mail. Då är det enkelt att säga
livsmedelshanteringen. Anki förklarar att hon
nej och inte ta tag i vissa frågor.
- Det bygger på personligt engagemang, slår Anki fast
upplever ett starkt stöd och förtroende från
ägarsidan – det är landstinget och kommunen
G EN OM
AT T
VÄL JA att ha
som äger Matlaget – och hon väljer att vidarebefordra det
dörren öppen så möter man som
förtroendet till sina anställda.
chef fler situationer. Å ena sidan
- Det är de som utför arbetet, säger hon. Och jag är
medarbetare som kommer med
stolt över den kompetens och det ansvarstagande som finns här!
förslag och förbättringar, som
engagerar sig och tar ansvar.
Jag funderar över om jag klarar av att göra mitt
möte på Matlaget rättvisa med
"Det är så lätt som chef
att stänga dörren och
mest göra sig tillgänglig
via mail. Då är det enkelt
att säga nej och inte ta
tag i vissa frågor"
min text. Visst är jag relativt
ung men jag har nog med
rutin för att känna igen ett äkta
engagemang. Jag har nog med
erfarenhet för att känna igen
verklig arbetsglädje. Det var
alla leenden som slog rakt in i
hjärtat då jag var på Matlaget.
Ett universellt språk som vi kan
redan som spädbarn. Jag tänker
JAG FÅR EN RUN DV ISN IN G för att få förståelse för vad
Å andra påtvingas man att möta konflikter, missnöje och
att mångfald handlar om att alla människors tankar och åsikter
företaget arbetar med. Det som är mest förvånande är
utmaningar. Det gäller att möta alla situationer och hantera
värdesätts. Att alla förslag på förbättringar och alla tankar på
inte storleken även då det inte är någon liten apparat med
dem. Att ha ett öppet klimat bygger på kapaciteten att ha en
sådant som är fel får utrymme att komma fram. Att dörren är
ett storhushåll som lagar mat till bland annat alla skolor i
öppen kommunikation.
öppen för vem som än önskar att gå in genom den. Och så är
kommunen. Det som förvånar är alla leenden, att alla hälsar med
det på Matlaget. Dörren står på vid gavel.
- Det är mitt ansvar som chef, konstaterar Anki.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 49
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
GENERATIONER MED
V ISIONER
Det finns en del företag som växer i takt med familjen. Som inte säljs
bort utan som lever vidare i generationer. Det är något visst med dessa
företag. De är en plattform för framtidstro och engagemang. Ett sådant
företag har slagit rot och växer i Gällivare.
FAC I N G G Ä L L I VA R E • 2015
DET BILDADES PÅ FEMTIOTALET och har idag kring hundra
nästa högkonjunktur kommer och för att kunna behålla så mån-
anställda. Deras maskiner och de arbeten som utförs syns lite
ga anställda som möjligt. När det ska byggas, bygger företaget
överallt i kommunen. De flesta här har hört talas om dem, man
med egen personal. Hos Maskintjänst är personalen och deras
känner igen namnet. Maskintjänst. Fast egentligen så heter det
kunskap värdefull.
GE Maskintjänst. Göran Eriksson.
Han heter så, mannen som grundande företaget den
ETT FÖRETAG SYFTAR TILL ATT TJÄNA PENGAR. Det är ett fak-
gången på femtiotalet när samhället såg så annorlunda ut. Då
tum som är nödvändigt för överlevnaden. Men då familjen Eriks-
när de orörda älvarna skulle regleras och vattenkraften byggas
son talar om sitt företag är det inte vinst och pengar de betonar.
ut. Uppvuxen vid kusten och uppfödd på fisk kom han hit till
Det är snarare utveckling och idéer, de anställda och framtiden.
Gällivare som tjugofemåring. Han såg en möjlighet, samlade
Kanske är det helt naturligt då orden familj och företag blir ett.
mod och köpte sin första grävmaskin. Eran av entreprenörskap
De ser samtliga lite frågande ut när de blir ombedda att förklara
började hos Vattenfall och utbyggnaden av älvarna. Han hittade
hur de klarar av att skilja mellan privat- och arbetsliv. Det är så
kärleken och där stod han sedan på lappländsk mark med familj
att detta komplex av hus, verkstäder, maskinhallar, kontor och
och företag. Under årens gång kom orden att smälta samman.
arbetarbostäder som ligger utspridda med utsikt mot Dundret
Att kliva in på GE Maskintjänst känns lite som att komma hem till
är en livsstil. Företaget är något som familjen enas kring och
familjen Eriksson. Trapphuset till konferensrummet är återskap-
som de alla ägnar betydligt fler än 40 timmar i veckan åt.
N
at som ett bergrum och på väg till köket passerar man en alkov
av grånat timmer - gruvan och skogen. Det speglar grunden i
kommunen och företaget.
"Fråga pappa om han skulle säga
TRE GENERATIONER ERIK SSON har alla sin plats i företaget.
Sanna, den yngsta och med den fjärde generationen hemma,
att han sover om telefonen
är nyutbildad. Hon är en ung kvinna i en mansdominerad värld
men hon står där stadigt med fötterna på jorden och med en
ringer klockan tre på julaftons-
självklarhet som imponerar. Hon ler och himlar lite med ögonen
åt sin pappa och pratar om det man kan göra bättre. Han sitter
morgon och någon behöver hjälp
bakåtlutad i sin stol vid skrivbordet, Ralf, med glasögonen uppe
N
på hjässan. Något tystlåten inger han ett lugn även då han hela
med ett maskinhaveri"
tiden svarar i telefon. Ständigt i tjänst. Tony, brodern, skrattar
och pratar och har man tur lyckas man lura in honom i kamerans
säger Sanna och skrattar.
lins. Han är på språng ständigt i tjänst även han.
Och så Göran. Denna man som grundade allt för så
många år sedan. Och det är något visst med en del människor.
De liksom bara är, de gör sig inte till och man tycker om dem i
samma ögonblick man möts. Sådan är denna man.
Vi pratar om företag och familj, om hydraulslang-
Ralf ler lite och grimaserar lätt då han reser sig upp.
ar och om kärleken. Vi pratar om meningen med fruktskålar i
Ryggskott är bevisligen inget som håller honom borta från job-
fikarummet och om barnuppfostran. Om ungdomens kraft och
bet. Att vara tillgänglig är en del av livsstilen, tillsammans med
ålderdomens kunskap och om vikten av att kombinera de två.
att göra arbetet. Även om det ibland känns i hjärtat. Att riva hus-
en i Malmberget till exempel. De som varit någons hem.
Att ta vara på ungdomen och utveckling är återkom-
mande teman. För att överleva i svåra tider såväl som i goda
krävs kunskap och förmåga att förutse de behov som framtiden
TANKEN FLYGER IVÄG och svävar en stund för att landa på
bär. Då en marknad försvinner kommer en ny. Och Maskintjänst
orden visioner och rötter. Vid foten av Dundret har Maskintjänst
har en förmåga att överleva. Genom att ta in ungdomen och ut-
slagit rot och företaget växer i symbios med samhället. Görans
veckla flera grenar – allt från bygget av Europas största stål- och
blick bär ett starkt engagemang då han talar om företaget och
gråbergsbro i Aitik till att vara ensam entreprenör i Norrbotten
hur det är beroende av vad som sker runtomkring.
inom bergvärmeborrning står Maskintjänst kvar medan många
företagskollegor från femtiotalet försvunnit.
han. Han berättar om de vindkraftverk de i egen regi byggt, om
arbetet med miljövänliga energikällor till privatboenden och
Vid lågkonjunktur väljer familjen att investera, bygget
av den nya verkstaden är ett exempel. Det är för att vara redo då
50 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
”Vi måste ta vara på samhället och på miljön” säger
om de stora planerna som finns för energioptimering.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 51
FAC I N G G Ä L L I VA R E • 2015
DÅ BILDEN ÖVER GE MASKINTJÄNST börjar klarna så ställs
frågan hur det egentligen känns att vara en del av detta företag som funnits i generationer, där personal stannat i över 25 år
och där rötterna fortsätter att borra sig ner och visionerna vidgas. Sanna sitter tyst en stund och så drar hon den blå koftan
N
-Jo, man känner sig stolt,
lite tätare kring kroppen med blicken lite kisande innan hon
lyfter den.
et är lättare att arbeta"
"Dtungt
då man arbetar
åt rätt håll
säger hon lite dröjande.
N
OCH SÅ KOMMER THEODOR in, Sannas son. Detta tvååriga
virrvarr av sprudlande växtkraft.
Ännu en spirande gren på det släktträd Maskintjänst
är. Det verkar som att det kommer att fortsätta att stå kvar. Där
det slagit rot vid Dundrets fot.
52 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 53
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
Dundret
- berget i staden
5 4 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
DUN D R E T LI GG ER I VÅR T B LI CK FÅN G . Fjället är en kon-
tusentals livsöden som utspelar sig där nere. Där bland gatlyk-
söder om Vassara träsk på 1600-talet. Vathjirs renbetesmark
stant i ett samhälle som ständigt förändras. Under alla årstider
torna har vi gått i skolan, älskat någon eller bara åkt runt torget i
sträckte sig även ut över Dundret. I boken ”Gällivare tätort och
rör sig människor på fjällsluttningarna. Berget ger perspektiv på
en gammal Volvo en fredagskväll. Var och en får sin tid att försö-
landsbygd” beskrivs hur den första kristna prästen i Gällivare på
vår hemort. Det finns något befriande i att kunna ställa sig på
ka begripa sin omgivning. Tur att berget står där och erbjuder
1700-talet tog med sig två knektar upp på Dundrets sydsida för
toppen och blicka ut över gatlyktorna, skogen och fjällen. Myck-
ett större perspektiv på hela spektaklet.
att bränna den samiska offerplatsen som rests där. Berget har
et har vi upplevt där nere mellan husen.
Tänk om vi kunde stå där på toppen blicka ut, backa
haft olika betydelser för människor genom åren. Olika berättel-
Gatlyktor med fladdrande växelström och sedan
bandet och resa tillbaka i tiden. Vi hade sett Gällivare och Malm-
ser har kämpat om tolkningsföreträdet i att beskriva vilka vi är
mörker åt alla håll med en stjärnhimmel som tak. Samhället sett
berget krympa till ett litet nybyggarsamhälle och sedan till ren-
och hur vår värld är skapad.
snett ovanifrån Dundrets topp under det mörka vinterhalvåret.
betesmark. Det samiska namnet för Dundret var Vathjir-Tuottar
Utsikten gör en ödmjuk inför sin egen uppväxt, hemort och de
och kommer från den samiske man som hade lappskatteområde
TEXT
JOHAN AIRIJOKI
BILD
DA N I E L O L AU S S O N
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 55
Dundret,
vår lokala turistmagnet, jobbar under nytt ledarskap för att öka sin dragningskraft. Fyrtiofem miljoner kronor har investerats i anläggningen under
ett och ett halvt år. Många personer cirkulerar runt fjället och summan av deras ansträngningar
skapar Dundret.
Tommy Niva som är VD för Dundret gräver där han står. Ner gen-
finns. Alla evenemang är inte en ekonomisk succé men det är
om kalfjällets vindblåsta packsnö, genom mossa och lav och
bra marknadsföring. Varje deltagare i ett evenemang har ett
fram till Dundrets särprägel. Han kommer ursprungligen från
eget kontaktnät där kraften i sociala mediers påverkan utifrån
Junosuando. Efter civilekonomstudier började han sin bana som
den egna individens positiva uttryck både i bild och text inte
ekonomichef i Riksgränsen. Yrket var ett bra sätt att kombinera
ska underskattas för att nå nya gäster. Dundret samarbetar med
intresset för isklättring. Tommy Niva talar lågmält men fokuserat
idrottsklubbar, kreativa personer och företag i skapandet av
där vi sitter i två fåtöljer i receptionen. Samtalet avslutas med en
evenemangen.
stolt rundvisning av de nyrenoverade hotellrummen.
Han beskriver hur det första som gjordes när den nya
från Gällivare, med huvuden fulla av idéer är högst delaktiga
ledningsgruppen tog över Dundret var att försöka identifiera
i utvecklingen. Tobias Larsson och Linus Lagnestig driver till-
anläggningens kärnvärden och styrkor. -Dundret är inte Sverig-
sammans företaget Shapepahs i Fjällvärlden AB och samarbe-
es mest spektakulära skidanläggning men antagligen den mest
tar med Dundret. Tillsamman har de byggt Snowparken och
tillgängliga. Det bor ungefär femtontusen personer i närområ-
anordnat flera evenemang. I Tobias stuga på Reepisvaara, med
det och det är en styrka.
utsikt mot skidbackarna, flödar kreativiteten. Tobias beskriver
det som att ingen av dom håller i bromsen. Om någon kom-
Tommy upplever att det finns en stark koppling mel-
Två kompisar, en skidåkare och en snowboardåkare
lan Dundret och samhället vid dess fot
mer med en bra idé så försöker de förverkliga den tillsammans
med Dundret.
runt om i hela världen.
och stolthet hos dem är viktig för oss. Dundret ska vara en
Varken Linus eller Tobias hade någon egentlig kun-
veta vilken sameby renen kommer ifrån eller vem som har
oas dit alla kan komma för att få nya intryck, oavsett vart man
mästaren i snowboard Slopstyle, Sage Kotsenburg, tar fart med
skap om hur man manövrerar en pistmaskin när de började
skjutit älgen. De lokala ingredienserna ska användas på nya
kommer ifrån.
brädan och slänger sig ut i en bakåtvolt från en gigantisk släng-
arbetet på Dundret. Men de visste hur ett hopp ska se ut för
kreativa sätt. Kockarna i Dundrets kök kommer från Tyskland,
gunga konstruerad av Shapepahs. Tobias beskriver hur de träf-
att vara säkert och fungera, resten har de lärt sig eftersom.
Boden och Örebro och alla har jobbat utanför Sverige. Inspi-
AK T I V I T E T ER ÅR E T OM är en viktig del av den nya lednin-
fade Sage av en slump. Han var på plats i Gällivare för att filma.
Tobias berättar om hur roligt det är att samarbeta med före-
ration hämtas från erfarenheter i Asien och Australien. Lars
gens vision om vad Dundret ska vara. Dundret Extreme Running
De hjälpte honom att komma i kontakt med Dundret och sedan
taget som nu har visioner. Jag undrar vad Dundret egentli-
känner en björnjägare och hoppas kunna erbjuda gästerna
och musikfestivalen 800 möh är bra exempel på sommaraktiv-
med att forma hopp runt om på berget. Bilder och filmklipp från
gen har att vinna på att det finns en bra Snowpark i backen.
en fin björnburgare i framtiden.
iteter där lokala företag är arrangörer och ett nära samarbete
Sage och resten av gängets besök på fjället finns nu att beskåda
Linus tittar på mig och säger -Gällivareborna är Dundrets bästa ambassadörer
På Internet finns videoklipp där den olympiska
-Här har du ett bra citat till intervjun "Where the
När rätten presenteras för gästerna ska servitören
V I SSA AN SI K T E N ÄR ÅT E R KO M M AN D E bland ut-
kids go money follows".
försåkarna på Dundret. En del mer än andra. Markus Mattson
Linus är även initiativtagare till GSK Freeski och
från Nattavaara är en snowboardåkare som spenderar mer-
snowboardsektion. Barn och ungdomar tränar på studsmat-
parten av sina hundra åkdagar i hemmabacken. När vi träffas
tor och i Snowparken. Intresset verkar växa - Inom tre år ska vi
har han tagit mellanliften till trädgränsen och sedan klät-
vara två till trehundra medlemmar säger Linus. Under samta-
trat vidare upp till toppen. Markus är trettiofyra år och har
lets gång smids nya planer inför skidsäsongens stora avslut-
åkt snowboard sedan tonåren. Han återvänder till backen
ningsevenemang, Soldalen Classic, som blir en tredagarsev-
med en känsla av att ständigt utvecklas. Men utvecklingen
ent med flera old school tävlingar på skidor och snowboard
har kommit med ett pris. Under tonåren var det många nya
första helgen i maj.
trick som skulle prövas, -Jag hade i snitt två övernattningar
per säsong på sjukhuset. Men ett armbrott det är ingenting
- Det kommer bli grymt! säger Linus och Tobias
och ler stort.
att gnälla över. Du får en gipsskena och sedan är du uppe på
berget igen säger Markus och skrattar. Idag åker han lugnare
56 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
SO M E N D E L AV SAT S N I N G E N på anläggningen har
men med samma intensiva glöd -Jag är en snowboardåkare i
även Dundrets restaurang renoverats. Lars Sjöström har
första hand. Allt det andra som att jag arbetar som plåtslagare
rekryterats som ny kökschef. I trettonårsåldern började han
eller att jag är datanörd är utbytbart. Men snowboardåkning
sin bana på Dundret med att städa gäststugor. Efter flera
klarar jag mig inte utan, avslutar han.
år i Stockholm och på Kebnekajses fjällstation är han nu
tillbaka. Sedan i höstas har Lars laborerat med smaker till-
många människor, något som märks när man träffar de som,
sammans med sitt team av kockar. De vill jobba med lokala
av olika anledningar befinner sig på platsen. Passionen för
råvaror på nya sätt.
berget undgår ingen.
Det är tydligt att Dundret är ett berg som engagerar
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 57
TEXT
JOHAN AIRIJOKI
BILD
ANNA OLSSON
juta
av
vägen
N
D E T ÄR T ID I G SÖ N DAGSM O RGO N. Molnen ligger tungt
JAG ÅK ER SAK TA , ser mig omkring och en längtan så stark
över samhället och då jag kisar upp mot Dundret genom
att det nästan gör ont slår fast i mitt hjärta. Det är snart tio år
köksfönstret kan jag bara ana nederdelen av fjället innan resten
sedan jag flyttade söderut och uppe på Dundret inser jag hur
försvinner upp i ett dis av vitt. Jag suckar, jag ska dit upp och
lätt det är att vara hemmablind. Det är unikt att ha ett fjäll så
fota. Lördagskvällen spenderades på fotouppdrag, timmarna
nära, endast några minuter från centrum. Nypistade spår leder
med sömn blev allt för få och jag har ytterligare fotografering
mig upp till natur så storslagen att jag funderar på att ringa till
på eftermiddagen.
maken och be honom börja packa.
PÅ T I O M IN U T ER har jag kört till parkeringen vid Dundrets fot.
JAG GÖ R E T T B E SÖ K till en av stugorna på Dundret. Det
Det är fullt med bilar. Jag sätter på extra fästvalla på skidorna,
finns fler med samma tanke. En del åker längdskidor upp ute på
slänger ett öga på klockan och beger mig ut i spåret. Jag åker
ett träningspass och tittar in en kort stund. Andra kommer med
fort, pulsen slår hårt och jag hör mina hjärtslag i öronen. Kanske
turskidor. Vissa promenerar. Barnen sover i pulkor och vaknar
är jag stressad, inställd på att komma upp på fjället och göra
efterhand till eldens sprakande. Hundarna ligger utanför och
mitt arbete.
väntar.
Men någonting händer medan jag åker. Jag pratar
Jag äter en korv och lyssnar på samtalen och skratten
med en man på väg upp. Han går på turskidor och till skillnad
som fyller stugan. Jag sitter längre än jag tänkt. Då jag spänner
från mina frenetiska rörelser tar han sig uppåt lugnt och
på mig skidorna igen och åker vidare slår hjärtat lugnt. Jag
metodiskt. Jag anpassar mig till hans rytm. Det är en fristad från
stannar och fotar, pratar med människor och jag känner mig
all stress här uppe förklarar han till mig. Själens balsam menar
uppfriskande klar i huvudet. Egentligen hinner jag inte allt det
han och skrattar lågt.
jag tänkt och samtidigt så mycket mer än jag anat.
SO LENS S T R ÅL AR DANSAR genom molnen och plötsligt
finns det bara blå himmel runt mig. Jag stannar upp och vänder
mig om. Utsikten är milsvid, de stora fjällen reser sig i slutet av
En söndag uppe på Dundret efter en galet fullproppad
arbetsvecka inser jag att livet inte handlar om att komma fram.
Det handlar om att njuta av vägen.
mitt blickfång och även då jag har denna vy syns inte samhället.
Det ligger fortfarande inbäddat i de låga molnen och det är
nästan magiskt.
58 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 59
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
UT PÅ JÄRNVÄGSGATAN – RUNDA NYA PARKKIOSKEN
– TILLBAKA UT PÅ JÄRNVÄGSGATAN – IN LÄNGS
PUOITAKVÄGEN OCH VÄNDA VID BIBLIOTEKET – FÖLJA
PUOITAKVÄGEN TILLBAKA OCH UT PÅ JÄRNVÄGSGATAN IGEN. ELLER PER HÖGSTRÖMGATAN FRAM – IN PÅ
STORGATAN FÖRBI BUTIKERNA – VIKA AV PÅ POSTGATAN OCH VÄNDA VID MD:S – FÖLJA GATAN NER
OCH TA HANTVERKAREGATAN FÖRBI FOLKETS HUS
OCH IN PÅ PER HÖGSTRÖMGATAN IGEN.
räknade Simon till tio bilar som stod bredvid varandra med ru-
RUNT, RUNT, RUNT. KAN DET VERKLIGEN VARA LÖNT?
är tillräckligt varmt för att kunna köra
-Både ja och nej, säger sjuttonårige Daniel Wåhlström
från Malmberget, en av drygt fyrtio personer i kommunen som
kör A-traktor, det som i folkmun kallas för epatraktor.
-Det är roligt ibland och ibland är det tråkigt. Enform-
igt, men man träffar ju folk, säger sjuttonårige Simon Israelsson,
också han malmbergare med epatraktor.
EPATRAK TORN ANVÄNDES SOM JORDBRUK SMASKIN
torna öppna. Ändå händer det att de söker sig en egen plats,
för att kunna stå och prata i lugn och ro.
-Det kan bli så mycket liv ibland när man är
många. Folk har på stereon och gasar och pratar och
har sig och skriker och man bara nä, säger Daniel.
För musiken finns där och de lär sig
uppskatta olika sorters musik beroende på
vem de åker med. Oftast är det bara om
-Jag tycker inte riktigt om när det är skallrar från regskyltarna. Det låter som inte bra när det vibrerar, säger Simon.
med hög musik. För en oinvigd
kan det kanske låta som att
det enda som hörs är det
där skallrandet, men
att spela så pass
högt är ingenting
en
epaförare
måste göra.
-Jag är inte så mycket för att köra en liten kub på fyra
Annars är en inte allt för ovanlig tanke om raggen att
hjul som låter illa. Men dom går ju billigt i alla fall. Men dom är ju
den handlar om att träffa potentiella ragg. Inte särskilt
dyr att köpa. Om du ska ha en ny, då får du räkna med upp mot
förvånande, med tanke på namnet. Visst finns det sådana som är på jakt, men hångel i epa-traktorerna
är inte särskilt vanligt förekommande.
hundra. Det ger du inte för en epa, säger Simon.
Daniels epa kostade 26 000 kronor och Simon gav 16
000 för sin, men det finns epa-traktorer som går för närmare
-Man brukar ju inte stanna i månskenet som
i filmerna, säger Simon.
hundratusen. Till och med ombyggda Corvetter. Daniel och Simon gissar att det är föräldrar som bidragit.
somrarna de drar upp volymen, när det
med rutan öppen. Då är det okej
eller Daniel skulle kunna tänka sig att skaffa en själv.
DET HANDLAR MER OM AT T
STANNA
FÖR
AT T
-Jag tror inte att en människa i femton års ålder har
åttiotusen på kontot, säger Simon.
TRÄFFA
KOMPISAR. En del av dem kör
SOPPAPENGAR FÅR DE ORDNA SJÄLVA . De flesta epatrak-
varken epa eller bil, för de
torerna drar 2-3 liter milen. På vintern ännu mer, så det kan bli
senaste åren har det blivit
dyrt att snurra för mycket. Studiebidraget är en lösning, men
allt vanligare med mopedbilar. Kör man epa
ser man inte ner
på dem, men
varken Simon
det händer att deras föräldrar hjälper till med driftskostnaden.
-Det beror på vilket humör dom är på. Dålig dag på
jobbet, då är det kört, säger Simon.
Det blir mindre grillmat på raggen än vad man kanske
tror. Det är inte direkt hädelse, men det börjar lukta illa i epan
under 30-talet, men föll i glömska när priset på jordbrukstrak-
och prioriteras bort. De flesta far dessutom ut först till kvällen.
torer sjönk. Den var nästan helt bortglömd när ungdomar un-
Mellan sju och tio på vardagar och på helgerna ibland längre.
der 60-talet upptäckte att den kunde användas som bil. Efter
Då kan man till och med tjäna in soppapengarna.
1975 kan man längre inte registrera ett fordon som epatraktor,
men namnet hänger fortfarande kvar. Och de som fortfarande
ska börja stänga kan det hända att folk hoppar fram där mitt
rullar runt i dem. Det brukar kallas för raggen.
framför huven, säger Simon.
-Stöten, raggen, alla säger väl olika, säger Simon.
Även om de flesta epatraktorägarna går på for-
donsprogrammet finns det nuförtiden epatraktorer på
gymnasiets alla program. Minst en i varje klass, säger
de. Det börjar oftast med de fasta rutterna, men
-Är du ute på lördag kväll där vid halv två när krogen
Men de är inte alltför lättköpta. Ibland händer det att
de nekar människor att åka med.
-Det har ju hänt om det har kommit nån som har varit
riktigt full. Det är inte så roligt om dom skulle börja ha
sig och äckla sig där inne, säger Simon.
efterhand bryter de sig fria från mönstret.
-Det blir som tråkigt att köra sam-
ma sak hela tiden. Man kan som det vid
det här laget, säger Daniel.
VANLIGARE
ÄR
AT T
DE
HJÄLPER
VARANDRA , hämtar kompisar, drar loss
andra epatraktorer som fastnat och blir
själva bogserade. De sköter sig ofta
DET ÄR DÅ DE BRUK AR SAMLAS i Gällivare. Vid gamla Kioskpiraten, Blå forell, MD:s,
Stacken, på Sjöparken,
parkeringen vid Systembolaget och vid
kyrkan. En gång
själva, utan att behöva blanda in
föräldrar. Det är värdefullt, att
kunna fara på obestämda
kaffepauser hos folk. Eller
bara fara ut och rulla,
som en fristad, en
chans att få vara
för sig själv.
6 0 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 61
-Jag brukar inte fara hem till folk så ofta. Jag har ingen
-Fast barnasinnet glömmer nog ingen riktigt. Det
aning om varför. Det bara är så. Det är skönt att köra och vara
brukar ligga tungt i högerfoten i kurvorna när hösten går
ute, säger Daniel.
mot vinter.
Epatraktorer skall ligga långt till höger i vägrenen, så
pass att det skall rymmas en hel bil bredvid. Andra trafikanter är
-Alla gillar nog att sladda. Det märker man när för-
sta snön kommer. Det är då alla börjar synas, säger Simon.
dock inte alltid så bra på att visa hänsyn.
-Folk tutar, kör om fort. Kan köra om i korsningar. Dom
DE PRATAR INTE DESS MER OM FRAMTIDEN. Om vad de
som nyss har gått till körkort ser väl inte lika mycket ner på en.
tycker om kommunen. Om vad de vill göra med sina liv. Si-
Andra tycker det går så sakta, att man blockerar vägen, säger
mon trivs med skogen, jakten och fisket medan Daniel är
Simon.
lite mer osäker:
Epatraktorer får bara gå 30 km/h, men visst har det
-Jag har inte planerat så långt, men jag tycker om
hänt mindre olyckor i samhället. Någon lättare krock. Någon
det här. Det är mysigt. På sitt sätt.
traktor ute i diket. En och annan påbackning. Senast var det en
epa i Koskullskulle som på blankisen gled ut i en korsning och
nen är det vad som ligger dem nära hjärtat som kommer upp.
krockade med en bil, men bara därför tror inte Daniel att de är
sämre i trafiken.
Ibland är dom inte alls ut och plogar. Dom är ju ut på nätter-
na, men man vill ju som att dom ska vara ut direkt det börja
-Jag tror folk som kör epa kör försiktigare än andra.
Dom vet att om dom skulle krocka med en ny BMW skulle dom
När det gäller sådant som borde förbättras i kommu-Vägarna är dåliga. Buliga, gupp och hål mitt i allt.
komma mycket snö, säger Simon.
aldrig ha råd att betala skadorna, säger han.
TRE ÅR I TRET TIO KILOMETER I TIMMEN. Sedan säljer de
DET HAR BLIVIT NÄSTAN LITE INNE att köra epa, men det
flesta sin epatraktor och skaffar sig B-körkort och bil. Även om
är inget som bekymrar dem. Snarare tvärtom, ju fler desto
det händer mycket ligger det ändå något provisoriskt över till-
bättre. Tidigare har det varit nästan uteslutande killar, men nu
varon. Frågan kommer förr eller senare. Längtar man efter det
skaffar allt fler tjejer epa. Alla nytillkomna är väl inte lika in-
vanliga körkortet?
tresserade av att skruva, men ungefär lika bra på att köra. Det
-Jo, det gör man, säger de i kör.
händer att de låter andra köra, men med vissa reservationer.
-Man är lite less på hastigheten. Lite less på att bara
-Nå har ju folk kört min, men det är ju mest uppe
ha två säten. Man vill kunna vara som lite mer folk. Och så vill
på Dundret, där det inte finns så mycket träd, säger Daniel.
man kunna vara på lite längre turer. Till Lule och kolla hockey,
Ideras närhet finns människor som oroar sig för att
de kör på stora vägar när det är mörkt eller snöar, men själva
menar de att de känner sig trygga i epatraktorn. Förutom
den gången när Daniel fick sin sidoruta och bakruta sönderslagen.
-Vi var på Sjöpen en massa människor och pratade.
massa folk. Sen satt det en i min bil, så han slog in rutan på
honom, säger Daniel.
De stack från platsen och situationen redde ut sig,
men ingen vet riktigt varför personen var så aggressiv. Även
om det inte gick att prata sig ur den här situationen handlar
det att köra epa inte bara om att lära sig att styra ett fordon.
-Man får som lättare att prata med människor. Man
får ju mer social kompetens, men annars vet jag inte om det
är något speciellt, säger Daniel.
Det vore möjligen en överdrift att säga att man blir
mer vuxen, men ändå något åt det hållet.
-Kanske, jag vet inte. Tänker inte så mycket på
det. Man kör och försöker uppföra sig i trafiken. Vissa är
mognare än andra, säger Simon.
j
62 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
DAV I D VÄY R Y N E N
BILD
ANNA OLSSON
lämnar socialdemokraterna över ansvaret för Face of Gällivare
till kommunens nya ledning och för att du ska få en bild av vad
det handlar om, serverar vi här en historisk tillbakablick.
D E T BÖ R JAD E FÖ R flera år sedan. Sveriges alla små kommuner skulle bli attraktiva på alla tänkbara vis, så även Gällivare. Det handlade om att skapa attraktionskraft, en dragning
som får människor att flytta till, men inte ifrån vår kommun.
Det var öppet krig, för många av de minsta kommunerna, en
utmaning på liv och död. Norrbottenskommunerna åkte till
Stockholm och försökte få, helst alla, svenskar att ta sitt pick
och pack och flytta in i någon av våra kommuner. Vi tävlade
med varandra om fjällnära, kustnära, gratis förskoleplatser
och jag vet inte allt. Gällivare var också där. Syns man inte så
finns man inte.
SE DAN HÄN D E NÅG OT och kanske kan man säga att Gällivare drog en vinstlott i ett lotteri vi inte visst att vi deltog i.
Hela Malmberget skulle bort i snabbare takt än det vi var vana
vid och då kallades det plötsligt för ”Samhällsomvandling”. Vi
fick en möjlighet att göra om, göra rätt och framförallt göra
nytt. ”NYA Gällivare” blev ett omfattande och omdebatterat
arbete som skulle ge samhället en bättre chans i attraktionskampen. Det kan liknas vid en gigantisk plastikoperation som
fokuserade på det yttre.
avslutar Simon.
Jag får skjuts av Daniel till Gällivare. Det går sakta, men
jag har inte bråttom. Man kan ju lika gärna umgås i 30 km/h
som i 100. Kanske till och med bättre. Traktorn ligger långt ut till
höger medan bilarna kör om och vi pratar om musik och om hur
Sen kom det nån gående som blev jättearg och han slog
ed
varm
hand
M
folk beter sig i trafiken. Vi hinner med en del. Det är ändå ingen
idé att stressa. Folk är ute imorgon också. Oavsett hur man vill
träffa dem. Till fots, på affären eller i epatraktorn.
”Här på vintern med dom här guppen,
du slutar ju aldrig studsa. Om du
börjar studsa i Malmberget studsar
du ju fram till Gällivare"
Simon Israelsson, 17, Malmberget
FR ÅGAN VAR BAR A vad som var det ideala samhället nu när
vi kanske hade chansen att skapa det? Många, långdragna och
djupgående processer senare kom våra politiker fram till att
det var tveksamt om det skulle räcka med ytlig plastikkirurgi.
Kanske var också mjuka värden, det där som inte syns, men
som känns, viktiga? Lars-Erik Aaro pratade om ”Livet mellan
husen” och menade samma sak. För vad består ett samhälle av
när det kommer till kritan? Inte är det bara byggnaderna som
avgör utveckling eller avveckling. Det är mer komplicerat än
så, som det alltid blir när människor är inblandade.
VAD HADE DÅ Gällivare att arbeta med för mjuka värden?
Det pratades om attityder, unga kvinnors behov, machomentalitet och samhällsnormer överlag. Tommy Nyström uttryckte gruvarbetarmentalitet som ett problem och fick, kanske
inte helt oväntat, på skallen av Gruvfyran. Men faktum är att
Tommys uttal var något som rörde upp en diskussion i samhället och inom Face of Gällivare tror vi på diskussionen som
utvecklingsgrund och som reflektionsdrivare. Men det bästa
är såklart om diskussionen är nyanserad och något mer förklarad än den gången då Tommy talade innan han tänkte, eller
hur det nu var…
NÄR V I SÅ S TAR TAD E arbetsprocessen i Face of Gällivare,
som var och fortfarande är, det arbetet som fokuserar på helhetsutvecklingen av samhällets mjuka värden, stod sex enade
kolosser bakom satsningen. Förutom kommunen är LKAB,
Boliden, Landstinget, Sparbanken Nord och Företagsbolaget med sina 250 företagare, de som ser till att arbetet drivs
framåt. Vad arbetet består av kan ni läsa mer om på sidan om
Face of Gällivare i den här tidningen.
JAG FR ÅGAR B I RG IT TA L AR SSO N , som varit ordförande
för Face of Gällivare sedan starten, om vad det var som gjorde
att hon själv tyckte att vi behövde arbeta med de mjuka värdena i samhället.
– En sak som fastnat i mig är när ni, vid starten av arbetet, redovisade svaren från en stor undersökning som handlade om hur medborgarna upplevde känslan i samhället, och
vi såg att alla svarskurvor såg nästintill identiska ut oavsett fråga. Då när reflektionen blev att vi har en väldigt smal norm och
det är inte riktigt okej att säga vad man tycker utan man ska
hålla sig i mitten och undvika diskussioner. Då tänkte jag att;
Ja, det är så det är, och det är en av huvudanledningarna till att
vi startade arbetet med Face of Gällivare. Vi behöver ett öppnare och mer tolerant samhällsklimat med en större mångfald
om Gällivare ska kunna utvecklas. Alla ska ha en naturlig plats
i vår kommun!
Birgitta fortsätter med att berätta om hur hon själv
som ung gillade att köra skoter i de tuffare terrängerna och när
hon satt bakom en bilratt gick det ofta fort.
– Det är lite som att man var tjej men bedömdes utifrån en stereotyp mansnorm, man visste vad som gick hem.
Det var bra att vara som en pojkflicka och så ska det ju inte behöva vara. I vår kommun ska man kunna vara flickflicka, flickpojke, pojkflicka eller pojkpojke och det ska inte vara någon
skillnad.
Jag nickar sakta och förstår precis vad hon menar.
Jag känner igen känslan av fördelarna pojkflickigheten förde
med sig och faktiskt fortfarande för med sig. Det här är en intressant kulturfråga och det är något Face of Gällivare arbetar
vidare med att förstå påverkan av.
SLU T LI G E N KOM M E R JAG och Birgitta in på hur det känns
att hon, trots det politiska maktskiftet, ska fortsätta att sitta
med i gruppen som styr Face of Gällivare.
– Det är nog bra för utvecklingen eftersom enigheten blir ännu bredare i de frågorna som Face of Gällivare arbetar med. Processen drivs ju framåt gemensamt.
JAG TÄN K E R AT T hon nog har rätt. Det jag inledningsvis
trodde skulle bli en klurig situation kanske kommer att sluta
som en optimal situation istället. Där de som styr Face of Gällivare fyller hela den politiska färgskalan i enighet. Ja, bättre
kan det väl knappast bli för Gällivare!
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 63
TEXT
MIA EDIN
BILD
ANNA OLSSON
DE KALLAR SIG FRAMTID GÄLLIVARE och består av en blå,
mjuka värden i samhället. Lars berättar om hur han upplever att
handlingen är de som räknats. Styrkan i gruppen är också att
inte verkligen är det.
grön, röd röra kan tyckas. Fem partier från vänster till höger
klimatet är mjukare idag än då när han flyttade hit på åttiotalet,
alla har sin värdegrund som respekteras sen får vi jämka i sak-
styr nu vår kommun och två av dessa partiledare ska ta över
frågor.
väldigt mycket på ”stolthetsfronten” i vårt samhälle. Det är bara
stafettpinnen från socialdemokraterna och leda även Face of
mat och jag tror att det kommer att accelerera över tid. Ju fler
Jag varken hinner eller behöver ställa min fråga om
att titta på Facebook vilken dag som helst då det är fint väder.
Gällivare. Det frö, som socialdemokraterna planterade för några
kvinnor som kommer in på ledande positioner desto större
hur de trivs med varandra. Jag får svaret på den ändå. Alla pratar
Det dignar av njutbara bilder från vår kommun vilka våra med-
år sedan ska de nu göda vidare på ett eller annat sätt.
förändring och om jag tänker på hur vi har det inom Framtid
om kemin dem emellan och om att de lagt ner tid på att lära
borgare tagit och vill visa upp för omvärlden. Det är en bra sig-
När det politiska maktskiftet var ett faktum blev min
Gällivare så är det stor skillnad mot för det jag är van vid. Jag
känna varandra och bygga upp en trygghet. Och den märks
nal.
första tanke, ”Herregud, hur ska det här gå?” För mig innebar
ser nu hur de yngre männen är delaktiga i familjepusslet på ett
som sagt var. När de nu pratar om trygghet så funderar jag lite
det att halva styrgruppen, vilka är huvudansvariga för Face
annat sätt än tidigare. Familjen styr nu även deras liv på ett tyd-
över hur de ser på arbetet som Face of Gällivare gör för att skapa
of Gällivare och han frågr mig hur formella möten vi brukar ha:
of Gällivare, plötsligt skulle bytas ut och den skepsis som jag
ligare sätt, avslutar han.
en bredare samhällsnorm där fler människor ska kunna känna
”-Är det handuppräckning och talarlista eller?” Jag tror jag tittar
noterade runt om i samhället ökade känslan av osäkerhet. Den
sig trygga i att vara och visa hela jaget.
förvånat på honom när jag svarar på hans fråga och efter första
handlade främst om att partierna aldrig skulle kunna hålla ihop
kan vara så att den här gruppens utgångsläge varit oenighet
– Visst behövs det! Ju mindre samhälle, desto mindre
mötet där vi nu har med både Henrik och Jeanette men även
i längden och visst insåg även jag utmaningen i den färgglada
redan från start vilket gjort att de varit tvungna att förbereda
mångfald och smalare norm för invånarna att röra sig inom och
Birgitta förstår han att det är ett informellt klimat som råder. De
röran. Samtidigt kunde jag inte sticka under stolen med att det
sig på just det. Att de utgår från olikhet och har i och med det
det är absolut ett hinder för samhällsutvecklingen långsiktigt.
som styr Face of Gällivare är tillsammans ett väldigt öppet och
kändes spännande.
fått lägga ner mycket arbete på att komma fram till hur de ska
Det ska ju inte bara vara en viss typ av personer som ska kunna
reflekterande sällskap. Vi har med våra fyra största, både privata
– Främst kvinnorna har nog fått ett trivsammare kli-
Jag återgår till reflektionen om huruvida det kanske
Lyckligtvis sammanfattar vi med att det trots allt hänt
Henrik är den som nu tar över ordförandeskapet i Face
Under senhösten hade jag så mitt första möte med
hantera de situationer som inte kan, utan kommer att uppstå,
trivas här, säger Henrik.
och offentliga arbetsgivare, och det ger väldigt bra diskussioner
Framtid Gällivare där jag berättade om Face of Gällivare. Det
för att enas, inte splittras. Är alla inom samma parti är nog ut-
Vi fortsätter att prata om Framtid Gällivare och jag
där alla förstår utmaningen i arbetet samtidigt som målet är det
kändes bra men inte helt enkelt, så som det kan vara i början,
gångsläget mer kopplat till enighet. Alla nickar och inflikar sina
lyssnar på Bernt som förklarar att de arbetar för ett öppnare
samma. Gällivare ska utvecklas genom att alla människor kan
när man inte känner varandra. Jag ville såklart få samma förtro-
sätt att se på saken.
samtalsklimat och om hur de själva därmed måste kunna ta
hitta en plats här och trivas i det.
ende att driva processen som jag fått från den tidigare lednin-
- Det blir mycket diskussioner men sällan konflikter.
kritik. Jeanette inflikar att delaktigheten är a och o även om
gen men förtroenden tar tid att bygga upp och genvägar kan
Vi vet redan från början att vi tycker olika i många frågor och
det inte alltid är lätt. Vi fortsätter diskussionen om det här med
går snabbt och plötsligt har vi pratat så mycket att alla mina
vara svåra att hitta. Efter ytterligare några träffar med Framtid
därför har vi en grundpelare som handlar om gehör och respekt
stolthet och landar i att det nog är så att det finns ett gediget
frågor inte hunnits med men det spelar mindre roll. Jag har fått
Gällivare börjar jag förstå att det här gänget kanske ändå är
där vi är överens för att få en trygghet inom gruppen, säger Fre-
fotarbete att göra innan vi är framme vid att alla känner genuin
tillräckligt med svar och texten om Framtid Gällivare blir nog
något mer än en färggrann röra. Det är framförallt fem väldigt
dric.
stolthet för vår hemkommun. Fredric påtalar att han tycker det
ganska lätt att skriva. Det finns en tydlig samsyn kring samhäl-
olika personligheter med skiljande värderingsgrunder. Min
varit för mycket kosmetika i sammanhanget.
lets utveckling och Face of Gällivares utmaningar. Det är det
skepsis inför hur de här fem ska kunna enas och leda vår kom-
tiden utmanas av varandras tankar och sätt att se på saker. Och,
- Som om att något blir bra bara för att vi säger det
viktiga. Det gör mig lugn och när alla i samstämmighet påtalar
mun försvinner då jag intervjuar dem inför produktionen av det
fortsätter han, vi ska kunna avvika när vi inte instämmer oavsett
tillräckligt många gånger. Vi är ju inte så att vi säger sådant
vikten av att få en långsiktighet i ett arbetet känns det som att
här magasinet och jag tror jag vet varför.
på vilken nivå det är exempelvis så har vi budgeten framför oss.
som vi inte tycker och tror på. Ärligheten är en del av vår kultur
vi har ett bra utgångsläge. Lars lyfter upp hur viktigt det är att
Där vet vi att det blir armbrytning men då är det också lättare
avslutar han.
ha respekt för en sådan här process då det är djupgående frågor
-Dessutom minskar risken för stagnation när vi hela
Tiden jag avsatt för intervjun med Framtid Gällivare
NÅGONTING HAR HÄNT I GRUPPEN, jag tror att de hittat sina
att ha en lösningsfokuserad diskussion från början.
Bernt instämmer,
på individuella plan som vi hanterar.
platser. Det är ett gäng som nu känns trygga med varandra. Vi
Jeanette fortsätter,
- Vi ska ju inte pracka på någon något utan det ska
pratar mycket om det här med samarbete och utmaningen i att
-Förändring för öppenhet och tolerans måste börja i
vara en positiv känsla som ger människor inre bilder. Jag tänker
gen, säger han.
inte tycka lika. Vi pratar om hur de ser på det arbetet som Face
vårt eget hus. En viktig sak i vårt samarbete är den prestigelösa
att det nog kan vara lite svårt att få oss som vuxit upp här med
of Gällivare gör, om huruvida det ens är möjligt att förstärka
styrningen där vi själva inte har så stora behov att synas utan
äkthetens kultur i ryggen, att säga att vi är stolta för något om vi
6 4 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
– Fin statistik i någon slutrapport är inte målsättninTack och lov för det, tänker jag i mitt stilla sinne.
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 65
TEXT
MIA EDIN
FÖ R J E AN E T T E LI GG ER M IN N ENA från sitt barndomshem
D E T VAR IN T E SÅ S TO R SK ILLNAD trots allt, tänkte han
i saker snarare än en adress. Hon kan ha svårt att relatera till
då han styrde motorcykeln norrut. Hans hemtrakter i Småland
känslan av att ha ett föräldrahem att besöka. Hon har haft
skiljde sig inte allt för mycket från de norrbottniska trakter han
många adresser under sin barndom.
nu passerade. Solen värmde och trädens löv skimrade i grönt
och han kände sig fri. På väg mot ett äventyr. Det var bara han
Första åren i livet bodde hon i Malmberget
och Dennevitz. Då hon var åtta år gammal flyttade
och motorcykeln. Allt han ägde rymdes på cykeln efter att skils-
hennes familj till Växjö men efter ett år vände
mässan blivit klar. Men det var mer bildligt än bokstavligt talat
flyttlasset tillbaka medan hennes pappa blev
som han färdades utan bagage. Nog hade han sin ryggsäck att
kvar söderut. Jeanette, hennes lillebror och
bära. Men den hade blivit lättare med åren.
mamma bosatte sig i Gällivare. Det var andra
tider då på bostadsmarknaden och det var
bytts ut mot någonting annat. En förvissning om att då han
lätt att få tag på lägenhet samtidigt det fanns
klarat av det, så klarar han av allt. En målmedvetenhet om att
en rastlöshet hos Jeanettes mamma. Om hon
aldrig mer vara hjälplös. Han skulle ta vara på det samhället
inte målade om köksluckor eller tapetserade
kunde ge istället. Det var därför han läste upp betygen på
om så flyttade familjen. Alltid i närheten så
Komvux och sedan utbildade sig till lärare. Vilket i sin tur ledde
Jeanette kunde gå i samma skola men en
till att han befann sig på sin motorcykel på en tredagars tur
gata bort, ett kvarter undan. Efter 17 flyttar
från Smålands mörka skogar upp till Gällivare. Året var 1984
kunde Jeanette ibland vakna på natten av
och Appojauremorden och de dödande skotten mot en polis
mardrömmen av att inte kunna hitta hem.
gjorde att Gällivare figurerade återkommande på nyheterna
och det var med en underlig känsla av spänning som han
Men samtidigt, förklarar hon
och skrattar, så är hela Gällivare hennes
Ilskan mot samhället efter tiden på barnhem hade
körde allt mer norrut.
barndomshem. Och att hon vuxit upp
med en ensamstående, förvärvsarbetande
D E T SK ILD E SI G . Det märkte han då han närmade sig
mamma under en tid då det inte var allt
Jokkmokk. Skogen liksom krympte, träden blev mindre och
för vanligt har gett henne perspektiv på
löven dalade i guldskimrande färger. Det var ju bara augusti
jämställdhetsfrågan.
tänkte han förfärat och funderade om han rest bort från
sommaren. Han körde vidare mot Dundret och hade han inte
D E T PO LI T ISK A IN T R E SSE T har alltid funnits
haft händerna upptagna med att styra en motorcykel hade han
hos Jeanette. Då hon var föräldraledig kunde hon
gnuggat sig i ögonen. Det var som att de behövde tid på sig att
gå till biblioteket och sitta ensam med barnvagnen
vänja sig vid att kunna se så långt. Det mörka Småland, tänkte
och läsa i pärmar med protokoll från nämnder och
han igen, och såg de höga skogarna i sitt inre medan ögonen
styrelser för att hålla sig uppdaterad med vad som
arbetade med att bearbeta de nya vidderna. Då han närmade
hände i kommunen. Det var den nära, kommunala politiken
sig Dundret och rundade fjället bredde Malmberget och
som intresserade henne mest och det är där hon lägger sitt
Gällivare ut sig framför honom och han tänkte att han hamnat
engagemang. Åren som kommunalråd framför sig ger henne
mitt ute i ingenstans. Den natten sov han i en campingstuga,
en möjlighet att ytterligare fördjupa det engagemanget.
termometern visade fyra minusgrader och han insåg att han
lämnat sommaren på allvar.
H O N LER LI T E då jag tar fram kameran, att vara i centrum
för kameralinsen är inte det hon trivs bäst med. Däremot så
L AR S AR B E TAD E SOM L ÄR AR E på Välkommaskolan och
släpper hon lös då hon buggar. Det finns en ödmjukhet hos
förstod snabbt att han kommit till en ny kultur. Här kände
Jeanette och kontrasten då jag fotar henne i bugglokalen är
alla varandra och att komma som sörlänning betydde inte
slående. Hon var med och skapade klubben de dansar i och är
automatiskt att det var lätt att bjuda upp till dans då han var
en av dem som håller i buggträningarna. Musiken strömmar
ute i svängen. Alla visste att han inte hörde hemma. Det var en
genom gymnastiksalen i Mariaskolan på torsdagskvällen och
känsla av närhet och gemenskap som var svårt att komma in i.
tillsammans med sin man dansar Jeanette så det ryker. Det går
inte att ta miste på glädjen.
Jeanette
Wäppling
Han visste inte riktigt hur han skulle få in en fot. Han lyckades,
och möter nu en tid som kommunalråd. Allt har sin tid, förklarar
han och varje ålder har sin uppgift. Han har kommit till en tid
då han vill någonting mer utöver att se till sig själv och de sina.
Han vill påverka.
Lars
Alriksson
HAN HAR R OTAT SI G HÄR . Allt gick väldigt fort då han
mötte sin fru den gången på en träff för lärare. Giftermål, hus
och barn gick i ett dansande tempo och även om hans fru
kunde säga att hon gifte sig med en sörlänning för att flytta
söderut så kom alla planer på flytt att försvinna utan att någon
saknade dem. Lars följde med en vän ut på ripjakt och han
lägger sin näve mot hjärtat då han berättar. Det tog här, säger
han, och trycker näven hårdare mot bröstet. Han köpte en valp,
och har man ripjakten i hjärtat och jakthunden på köksgolvet så
packar man inte flyttlasset.
V I PR ATAR PO LI T IK fast denna text ska handla om allt annat
än politik. Det blir så. Det är svårt att runda något som finns
där så uppenbart. För en politiker är en människa. Och då man
talar med en människa så kommer en livshistoria fram. Men då
Lars bara ska vara Lars och inte syssla med politik, då är han
MacGyver. När han får laga, fixa och ordna med sådant som
behöver lagas, fixas och ordnas – då mår han. Och han vet att
han kan. Det lärde han sig som sexåring när hans värld vändes
upp och ned. Så det är nog så, att livshistorien visar sig på alla
plan. Vare sig man är politiker eller MacGyver.
6 6 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 67
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
Henrik
Ölvebo
B E R N T ÄR E N M AN med många intressen. Som ung höll
han på med bland annat handboll, fotboll och ishockey
och han spelade dansmusik i orkester på helgerna. Idrotten och musiken var hans liv och det fanns två saker som
han aldrig kunde tänka sig att bli. Det var lärare och det
var politiker.
Det första halkade han in på av en slump.
Egentligen var planen att läsa på gymnastikidrottshögskolan men då hans handbollstränare, tillika gamla rektor, rådde honom att läsa på lärarhögskolan så gjorde han
det. Politiken kom senare in i hans liv utifrån arbetet som
lärare. Han gick med handen knuten i fickan och retade sig
på politiska beslut till den dagen han valde att istället föra
fram sin åsikt. Att han valde att bli politiker hade också delvis
att göra med hans gedigna musikintresse. Genom musiken
lärde Bernt känna en av partiledarna i kommunen och började
H EN R IK M ÖT ER mig i hallen med sin son i famnen.
den politiska banan som föreningens kassör.
Den tre månader gamla Sigge sover och Henriks långa
gestalt vaggar sakta fram och tillbaka medan blicken
förstår vemodet många känner så är han själv inte sentimental
med jämna mellanrum sveper över barnets ansikte och
då vi pratar om samhället som försvinner. Han är den typen av
dröjer sig kvar ett ögonblick varje gång. Närvaro. Det är
människa som värnar om goda minnen och ser framåt. När hans
första barnet, tänker jag direkt men jag har fel. Det är inte
pappa plötsligt gick bort efter ett liv nästan utan sjukdagar och när
första, utan tredje. Huset fylls efterhand med springan-
äldre hans bror sakta tynade bort i cancer var det en stor sorg. Men
de fötter, rop och skratt och Henrik konstaterar med ett
efter en tid är det inte saknaden som får ta störst plats utan alla gla-
leende att det är den normala ljudnivån. Det är en utman-
da minnen. Pappan var snickare och både Bernt och hans yngre bror
ing för honom att inte följa alla impulser och engagera
fick lära sig mycket av honom. Det är kunskap som lever vidare. Bernt
sig i för många uppdrag. Tiden behöver också räcka till
trivs då han bygger.
för viljan att bygga kojor och åka pulka.
ärvt en kärlek för att samla grejer. I ett rum
Han är en man som är leder ett politiskt
Bernt är uppvuxen i Malmberget och även om han
Förutom det praktiska handlaget har Bernt också
parti. Men att inneha ledarrollen var ingen
i källaren har han allt från gamla kret-
självklarhet för honom som ung. Det
skort till kranar. Det mesta går
fanns en konflikträdsla och en
att laga och om inte annat
självkänsla som behövde arbe-
ta reservdelar ifrån. Jag
tas upp. Förvisso tog han på sig
skrattar och pekar
uppdraget att träna skollaget
i innebandy men det handlade snarare om en möjlighet
att spana på tjejer. Ett drag som
visade sig vara framgångsrikt för
fortfarande efter 18 år och tre barn är
som lärde honom vikten av gott ledarskap. Han är inte mannen
tjejen som fångade Henrik där på innebandyplanen vid hans
som pekar med hela handen eller ser världen i svart och vitt.
sida. Han skrattar och fångar hennes blick. Hon är hans boll-
Snarare är det ett spektrum av gråzoner som formar Henriks
plank och den som utmanar i diskussion så till den grad att
världsbild.
samtalet i bilen på väg till Piteå ledde till en missad avfart som
Naturen drar i honom. Han trivs som fisken i vattnet
på de gamla galgarna som hänger trasiga på en spik. De,
uppdagades i Arvidsjaur.
då han drar upp densamma. Det var tack vare hans morfar som
får jag förklarat, kan man räta ut och använda som krok om
Henrik fick förfrågan att inta en ledarroll tidigt i yrk-
fjällvärlden blev en del av Henrik och det var han som byggde
man skulle behöva det. Han påminner lite om Skrotnisse. En
eslivet och det är en erfarenhet som format honom. Dels var
stugan efter vägen västerut. Som vuxen kan ett infall av längtan
Skrotnisse som sjunger 60-talshits och som trivs allra, all-
faktumet att någon trodde på honom en insikt som hjälpte
få Henrik att åka dit med familjen en fredagskväll mitt i smäll-
ra bäst uppe längst Kaitumälven. Där i stugan utan el, där
självkänslan att växa. Dels fanns motstånd inom arbetsgruppen
kalla vintern. Det arv som han fick av sin morfar vill han ge vi-
han kan släppa alla måsten och bara elda, värma vatten och
eftersom han var ung. Det var en svår men betydelsefull resa
dare till sina barn.
snickra på sina projekt.
6 8 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
Bernt
Nordgren
FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015 | 69
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
MUSIK EN HAR ALLT ID varit en
trogen följeslagare. Även om tiden
inte alltid räcker till att jamma tillsammans med vänner så ofta som
han kanske önskar så lyssnar han
ofta på den gedigna skivsamling
han samlat ihop och besöker olika
spelningar. Punken och hårdrocken
är det som ligger närmast hjärtat.
Det är ett mervärde för honom i
de gamla skivorna, som motsats till
konsumtionshetsen.
För Fredric är det naturligt
att engagera sig i samhället där han
lever. Tanken kring ”gräv där du står”
inspirerade till att bli politiskt aktiv.
Det skymtar ett vemod i honom
när han pratar om hur en stor del av
kommunens hjärta och historia sakta försvinner i takt med avvecklingen av Malmberget. Han arbetade
som vaktmästare då Gunillaskolan
stängdes och det kändes i hjärtat
då hela skolan var tömd och sista
rundan skulle göras för att kontrollera
att inga kranar stod och droppade.
N
är jag flyttade från Malmberget kändes det som en flykt till friheten. Det var som att veckla ut vingarna
jag glömt att jag kunde flyga med. Jag lämnade mitt arbete under jord med en känsla av lättnad. Jag kunde
sakna mina kollegor, men jag var färdig med gruvan. Och med samhället.
Jag kommer ihåg kvällarna innan jag skulle resa upp norrut för att arbeta under min studietid. Jag låg vaken
och vingarna som börjat växa sig starka tycktes krympa. Då Dundret tornade upp sig framför mig blev stenen i
magen som gjord av bly och jag ville bara vända bilen och köra söderut. Det fanns ingen kraft i mig när jag återvände
”hem”.
Det tog flera år innan jag kunde uppskatta ”hemma” igen. Men sakta kom den tillbaka - känslan för vidderna och
fjället. Det karga och det vackra. Det tysta och det vidunderliga. Och jag kunde andas igen.
Sedan började jag arbeta med Facing Gällivare och min sensibla förmåga tycktes multipliceras många gånger om.
Kanske är jag sentimental men mina band till det som för mig alltid kommer att vara ”hemma” har blivit starkare
än någonsin förr. Jag har fått förmånen att möta Gällivare kommuns själ om och om igen. Alla dessa fantastiska,
modiga människor som vi fått träffa och som delat med sig av sina tankar, funderingar och erfarenheter. Det är tack
vare folket i Gällivare som det varit möjligt att göra detta magasin. Det finns en sådan kraft, kärlek, medmänsklighet och gemenskap i det här samhället, något som jag inte uppmärksammade när jag bodde här. Genom arbetet med
Facing Gällivare har värmen från er alla gått rakt in i mitt hjärta.
Jag hoppas att Du som läst också känt den.
JAG FR ÅGAR OM han har finskt
påbrå. Det finska vemodet kommer
som en tanke till mig. Han stressar
inte med sitt svar. Det är få saker
med den här mannen som påminner om stress. Han berättar att han
har påbrå från generationerna som
arbetade i skogen samt brukade jorden nere i det låglänta området mot
älven i Ullatti. Där i sänkan var frosten slog till först och livet var hårt.
Då man får kämpa i motvind för
sin överlevnad kan det ge ett lynne
som går i arv. Det skull kunna vara
destruktivt men för Fredric är det en
resurs. Det finns en beslutsamhet.
Jag tänker att det är det som ligger
bakom lugnet och stabiliteten. Sam” VÄR NPLIK T I G O LO FSSO N, LUG N O CH S TAB IL, en god
tidigt är han en hårdrockare som börjat åka longboard.
soldat i fält”, var betyget efter att Fredric fullgjort sin värnplikt.
- Egentligen kanske galet på gamla dar, skrattar han.
Jag tänker under vårt samtal att det stämmer. Även om han kan-
Men för honom är det en njutning att susa fram på
ske inte alltid varit lika lugn. Uppvuxen i Malmberget på bolags-
brädan. Även om det inte är det optimala förutsättningarna för
området har han som barn klättrat i Kaptenspelet och övergivna
det då man bor i ett vinterland större delen av året. Men är man
gruvhål fast han inte fick.
beslutsam så är man.
70 | FAC I N G G Ä L L I VA R E M AG A S I N 2015
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON
TEXT
ANNA OLSSON
BILD
ANNA OLSSON