Brandscoopet 3-2015 - Räddningstjänsten Storgöteborg

Brand
scoopet
Nr 3/2015
BRANDSKYDDSKONTROLLER
mittuppslaget
NY LEDNINGSBIL
51-2280
sida 5
En dag på
LUNDBY
sida 6
BESÖK REVINGE
"På så vis skapar vi även
en enklare hantering av
återställning av materielen." sida 20
DESSUTOM Övningar • Rådigt ingripande • RiB • CAFS
Räddningst jänsten Storgöteborgs personaltidning • Nr 3/2015
FRÅN LEDNINGEN
I DETTA NUMMER
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg kan inte passivt följa förändringarna
utan måste ta sig an dessa utmaningar nu!
Omslagsbilden
Höghöjdsövning, 2015
Foto: Björn Wänström
En aktiv höst framför oss
SOMMAREN 2015 har sakta men säkert gjort
sitt uttåg! Inom den operativa verksamheten
har det varit ett antal ansträngande och komplicerade händelser. Det har varit anlagda
bränder, brand i större köpcentra samt en
omfattande vindsbrand i ett hyreshus. Vi har
också haft ett par komplexa tillsynsärenden
angående boende i fastigheter som är inrättade för annan verksamhet. Förbundet har
också under sommaren hanterat en arbetskonflikt avseende RiB-organisationen.
DEN ORGANISATORISKA FÖRÄNDRINGEN bör-
jar nu ge vissa goda resultat såsom mer tydlighet mellan avdelningar och chefer. Risken
för att frågor och göranden hamnar "mellan
stolarna" minskar successivt, vilket blir ännu
bättre när en reviderad delegationsordning
inom kort är klar. Dock återstår mer arbete
beträffande gränssnitt inom de operativa ledningsfunktionerna såsom bland annat klargöranden av vissa strategiska frågor/ansvar
mellan Operativ chef och Avdelningen för
operativ ledning.
en febril aktivitet
med både verksamhetsplanen för 2016 och
handlingsprogrammet för 2016–2019. Verksamhetsplanen är den tredje förbundsövergripande planen i ordningen. Denna ska
slutligen beslutas av styrelsen och fastställas av förbundsfullmäktige. Det kommande
handlingsprogrammet är i sin utformning
RSG HAR UNDER HÖSTEN
annorlunda än de tidigare. Det kommande
är strikt avgränsat till Lagen om Skydd mot
Olyckor (LSO). Handlingsprogrammet kommer också att vara mer flexibelt samt beskriva de operativa förmågor som förbundet
besitter.
FÖRBUNDET HAR som tidigare nämnts i olika
sammanhang ett sparbeting inför 2016. Vi
har i budgetramen inte fått full täckning för
kommande lönerevision samt att vi inte medges att debitera som brukligt medlemskommunerna för kostnaderna för drift och underhåll av signalhornen "viktigt meddelande till
allmänheten" (VMA).
Det är därför angeläget att de beslutade
översynsprojekten inom exempelvis, båtförmåga, bemanning, "spetskompetenser", heltid–RiB och värnverksamheten ger resultat.
Dessa översynsprojekt har varit föremål för
facklig samverkan samt varit föremål för information till styrelsen vid två tillfällen.
Vi måste ta oss an nämnda områden inte
bara på grund av sparbeting utan framför allt
för att möta en omvärld i snabb förändring.
Det är en realitet att befolkningsökningen
inom RSG:s område är mycket kraftfull, allt
mer förtätade och komplexa byggnationer,
infrastruktursprojekt under och över marknivå, sociala spänningar som resulterar i social oro och mer extrema vädersituationer.
Räddningstjänstförbundet Storgöteborg
kan inte passivt följa förändringarna utan
11
måste ta sig an dessa utmaningar nu!
Att kommande resultat av översynsarbetet och de nämnda projekten kommer
att påverka förbundet och dess anställda är
såväl oundvikligt som nödvändigt. För tillfället går det inte att lämna mer eller bättre
information. Vi kommer att hålla de fackliga
organisationerna kontinuerligt informerade
och vara lyhörda för synpunkter.
Utbildning i brandsäkerhet
för integration 4
Vår verksamhet i den
Södra skärgården 16
Utbildning
Räddningstjänst i Beredskap
Ny ledningsbil: 51-2280 5
Introutbildning för
RiB-personal 18
Teknik & Materiel
En dag på Lundby 6
Sationsbesök
reflekterar jag över hur
snabbt samhällsförändringar sker med tanke
på flyktingskatastrofen i Europa och hur RSG
påverkas, primärt i det förebyggande arbetet.
I denna föränderliga värld blir det givetvis
påfrestningar på oss alla inom RSG, men på
olika sätt.
I SKRIVANDE STUND
Försök i Luleå: CAFS 8
Förmågeutveckling
Taktika hašení a řezání 9
Skärsläckartaktik på olika språk
Finaldags i Götapriset 10
en facklig
skrivelse där inledningen beskrev att "stormen nalkas"! Kanske ligger något i detta påstående. Men om vi har initiativet, är kreativa och visar mod, är Anders Ekberg och
jag övertygade om att vi klarar stormens
utmaningar.
Med tanke på Er professionalism, kompetens och vilja känner vi tillförsikt! 
HÄROMDAGEN TOG JAG DEL AV
Upphandling
18
23
Räddningstjänst i Beredskap
Hallå där! 19
Torbjörn Elvhäger, RiB
Nytt andningsskydd 19
Teknik & Materiel
Studieresa till Revinge 20
Utbildnings & Övningsenheten
RIF 22
När vi gräver guld i USA • Årets RIF:are 2014
Besökare ifrån Nantes 11
MBU
Brandskyddskontroller
i egen regi 12
Enheten för Brandskyddskontroll
Övning i Energihamnen 14
Personal 23
Antar du utmaningen? • TACK • Pensionärer
& 60-åringar • Bästa sommarbilden utsedd
Baksidan:
Väldigt rådigt, Matilda Axelsson
Samövning
Lars Klevensparr
Box 5204, 402 24 Göteborg. Besöksadress: Åvägen 2.
Brandscoopet är Räddningstjänsten Storgöteborgs
personaltidning.
ANSVARIG UTGIVARE Carin Fhyr
WEBB www.rsgbg.se
REDAKTÖR Anna Dyne
E-POST [email protected]
LAYOUT Rickard Örtegren
NÄSTA MANUSSTOPP 30 oktober
TRYCK Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB
SYNPUNKTER PÅ BRANDSCOOPET?
Maila synpunkter på tidningen till [email protected]
Om du har tips på innehåll hör gärna av dig. Den som lämnar uppgifter till en tidning har laglig rätt att vara anonym.
Redaktören förbehåller sig rätten att avgöra om publicering
ska ske och att korta insänt material.
341
769
3 • 20153
UTBILDNING
TEKNIK & MATERIEL
Ny ledningsbil:
Utbildning i brandsäkerhet
51-2280
För integration
Att komma till ett nytt land med ett nytt språk, ny kultur och nya
människor kan vara en stor utmaning och väldigt påfrestande.
Kommunen har därför ett samarbete med olika myndigheter där
de hjälper nyanlända att komma in i det svenska samhället. Roy
Bengtsson är en av de eldsjälar som hjälper till med projektet.
RSG:s större ledningsfordon börjar bli till åren och ska bytas ut.
Stabsenhet 2280 ersätts av ett nytt fordon, som får samma
radionamn som sin föregångare.
Text Per Nyqvist
Foto Jonas Borgström
Text & Foto Emilia Berntsson
i Kungsbacka sedan 1989 men 2001 började han istället jobba förebyggande på stationen i Gårda.
För ungefär sex år sedan startade Social
resursförvaltning en enhet för samhällsorientering för de nyanlända flyktingarna som
kommer hit till Göteborg.
– De får helt enkelt en introduktion till det
svenska samhället och där ingår bland annat
ett besök hos oss på Räddningstjänsten, säger
Roy Bengtsson. Där får de till exempel lära
sig hur det går till på en brandstation och om
hur man bäst skyddar sig från brand och rök.
HAN HAR JOBBAT SOM BRANDMAN
NU HAR PROGRAMMET UTVECKLATS från att
bara vara en del av enheten för samhällsorientering till att innefatta även ensamkommande flyktingbarn och SFI, alltså svenska
för invandrare. Social resursförvaltning
kommer till stationen ungefär åtta till tio
gånger per termin, så det blir cirka 200-300
besökare. Besöken till de ensamkommande
flyktingbarnen sker ungefär två gånger i
veckan och även SFI-lektionerna rullar på
kontinuerligt under året.
på stationen i Gårda
som jobbar med det här, det är då dels Roy
Bengtsson men också Hans Tidlund så de
hjälps åt för att göra det här till något läroDET ÄR TVÅ PERSONER
4
rikt för både dem själva och för deltagarna.
Programmet är ungefär tre timmar långt och
man pratar om risker, tips och liknande för
att öka medvetenheten om brandsäkerhet. Ett
besök i vagnhallen brukar också hinnas med.
– Vi har fått väldigt fin respons från Social
resursförvaltning och andra aktörer i övriga
samhället som arbetar med det här så alla
verkar väldigt nöjda med utbytet, berättar
Roy Bengtsson.
Och det gäller även deltagarna. Enligt en
av klasserna som gjort en utvärdering av programmet så var det här det bästa studiebesöket med både bra upplägg och genomförande.
får vi med oss en viss medvetenhet redan från tidig ålder och i skolan men
för vissa av de nyanlända är det inte alls lika
självklart med brandrisker och säkerhet.
– Därför är det jätteviktigt att ha det här
programmet, både för oss som samhälle men
också för dem som individer såklart, säger
Roy Bengtsson.
Han anser att det är väl investerade pengar
och att man borde satsa ännu mer på det här
för det finns ett väldigt stort tryck och det är
viktigt att vara medveten om det. En önskan
hade varit att kunna utveckla det här till något större och försöka få folk inom organisationen att förstå hur viktigt det är med pro-
grammet. Ett önskemål från en av klasserna
är att få bygga på sina teoretiska kunskaper
med en praktisk utbildning där man kanske
får prova på att släcka en liten brand. Och
kanske kan det vara ett alternativ för att utöka
programmet?
– Det bästa med det här är den ökade
förståelsen man får, dels för flyktingar men
också för andra människor i stort. Man inser
hur viktigt det är att inte stänga någon ute.
Sedan är det kulturella utbytet naturligtvis
väldigt roligt också, avslutar han 
GLADA ÖVER DEN NYA LEDNINGSBILEN Per Nyqvist, Lotta Molander, Martin Olsson x 2 (!) och Roger Samuelsson.
I SVERIGE
I DAGSLÄGET ÄR PLANEN att kunna använda
den gamla 2280 som reservfordon under en
tid framöver.
DET NYA FORDONET är byggt på en Mercedes
HANS TIDLUND OCH ROY BENGTSSON ger
nyanlända flyktingar en introduktion till svensk
brandsäkerhet.
3 • 2015
Sprinter, en modell liknande Gårdas dykbil.
Fordonet är utrustat för tre passagerare och
ska kunna fungera som mobil ledningsplats
i hela förbundet. I utgångsläget kommer fordonet vara bemannat med en Lolop samt
tjänstgörande Insatschef.
Inuti fordonet finns två operatörsplatser
samt utrymme för att hålla en enkel samverkanskonferens för fyra personer. Utvändigt
finns utrymme färdigställt för att skapa en
ledningsplats vid bilens akter. Det finns även
möjlighet att skapa utökat ledningsutrymme
under markis med väggar, på sidan av bilen,
för långvariga insatser vid till exempel skogsbrand.
en teknisk IT-struktur som
ska ge möjlighet att ta emot och sända data,
ljud- och bildsekvenser samt i övrigt bistå
räddningsledningens behov på platsen. I
fordonets mast finns, förutom en väderstation, även en kamera för att kunna bevaka
och dokumentera en olycka på avstånd.
Fordonet har en teknisk
IT-struktur som ska ge
möjlighet att ta emot
och sända data, ljudoch bildsekvenser
FORDONET HAR
med hjälp av en
projektgrupp, med kompetens från Operativ
ledning och Tekniska avdelningen. Fordonet
är byggt hos SAAB i Arboga 
FORDONET ÄR FRAMTAGET
3 • 20155
STATIONSBESÖK
Huset är numera inte riktigt vad det varit
tidigare, det har sågats, sprutats och krossats, allt för att man ska kunna vara redo
för vilken situation som än kan dyka upp
vid en utryckning.
En dag på
Lundby
Planering, övningar, träning och underhåll. Precis som vanligt
är det mycket som ska hinnas med mellan utryckningarna. KA:s
journaliststuderande praktikant Emilia Berntsson besökte
Lundby brandstation för att se hur en vanlig dag kan se ut.
Text & Foto Emilia Berntsson
ATT DAGARNA SOM BRANDMAN kan se väldigt
olika ut är nog alla överens om, och till stor
del verkar det vara just det som är charmen.
Man går till jobbet och vet ungefär vad man
ska göra men sedan är det dagens händelser
som styr vad man faktiskt gör. Att ena dagen
inte ha en enda utryckning och ha massor
med tid till att kunna göra det man planerat
för att nästa dag knappt ha tid att äta.
– Det är ju det som är spänningen med
jobbet, att man inte riktigt vet hur dagen
kommer se ut, säger Peter Olsson som är
styrkeledare på Lundby brandstation.
Tillgång till rivningsobjekt
Ett visst schema finns det ändå för vad man
ska hinna med under dagen och det försöker
man hålla i så stor utsträckning det går, men
hur väl man lyckas följa planeringen beror
helt på hur många larm som kommer in under dagen. En sak som man försöker hinna
med varje dag är någon typ av övning.
Lundby brandstation har fått tillåtelse
att använda några fastigheter som snart ska
rivas, där har man hållit till under augusti
och övat på olika situationer som kan uppstå.
Det är ganska ovanligt att man har en riktig
fastighet att öva på så det har varit lärorikt
6
och uppskattat av de berörda brandmännen.
Huset är numera inte riktigt vad det varit tidigare, det har sågats, sprutats och krossats,
allt för att man ska kunna vara redo för vilken
situation som än kan dyka upp vid en utryckning. Under vårt besök så var det skärsläckning som man skulle träna lite extra på så
morgonen ägnades åt det.
Rundvandring på stationen
Väl tillbaka på stationen var det dags för träning på stationens gym och sedan vidare för
lunch. Det blir en fortsatt ganska lugn eftermiddag med bara en utryckning till en trafikolycka så det hinns med både rundvandring
och frågestund. Sängarna finns en trappa upp
och tanken kommer fram; någon gång måste
ju någon av råkat sova sig förbi ett larm?
– Jag skulle nog aldrig kunna göra det,
lamporna tänds ju och det låter en hel del,
men jag har hört rykten om att andra har
gjort det, säger Henrik Ansund som varit
vikarie på Lundby i sommar.
Men att aldrig riktigt kunna slappna av,
inte ens när man äter eller sover måste vara
påfrestande eller?
– Man vänjer sig, säger Peter Olsson.
Tack för besöket Lundby brandstation! 
Lundby brandstation
har fått tillåtelse att använda några fastigheter som snart ska rivas
så där har man hållit till
under augusti och övat
på olika situationer
som kan uppstå.
SKÄRSLÄKARÖVNING MED LAG 2 PÅ
LUNDBY. Från vänster på uppställda
bilden: Robert Andersson, Peter Olsson,
Modi Ibrahim, Ulf Bengtsson, Erik Risne,
Henrik Ansund och Benny Rehnlund.
3 • 2015
3 • 20157
FÖRMÅGEUTVECKLING
Försök i Luleå:
Skärsläckartaktik. Eller som tjeckerna säger:
CAFS
Taktika hašení a řezání
Vårt utbildningsmaterial Skärsläckartaktik har översatts till flera olika språk och används av flertalet räddningstjänster både
i Sverige och utomlands. Brandscoopet pratade med Kristoffer
Wahter som varit med och skapat Skärsläckartaktik.
I juni deltog RSG:s organisation för förmågeutveckling i storskaliga släckförsök med tryckluftsskum (CAFS) på bensinbränder.
Stefan Karlsson berättar mer.
Text Stefan Karlsson
FÖRSÖKEN GENOMFÖRDES i Luleå genom ett
samarbete mellan flera räddningstjänster,
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap,
Luleå Tekniska Universitet (Brandingenjörsprogrammet) samt andra aktörer. De storskaliga försöken har föregåtts med ett flertal
telefonmöten samt småskaliga försök på SP
i Borås.
Ger bredare kontaktnät
Från förmågeutvecklingsorganisationen har
personal från Avdelningen för operativ ledning, Insatsavdelningen och Avdelningen för
verksamhets- och chefsstöd deltagit.
Under de storskaliga försöken deltog Ola
Folkesson, Stefan Karlsson, Urban Bomgren
och Kristoffer Wahter. RSG:s personal var
aktiva bla.a. genom att hålla föreläsningar,
ingå i försökens säkerhetsledningen, ingå i
tänd- och släckstyrkanoch att delta i dokumentationsuppföljningen. Därtill har kontaktnätet breddas i området brandsläckning
av brandfarliga vätskor och gas.
Text Brandscoopet
RSG:s personal var
aktiva bl.a.genom att
hålla föreläsningar, ingå
i försökens säkerhetsledningen, ingå i tändoch släckstyrkan och
att delta i dokumentationsuppföljningen
VAD ÄR SKÄRSLÄCKARTAKTIK?
Det är ett utbildningsmaterial med taktiska
inriktningar på hur
byggnadsbränder kan
hanteras. Fokus är på
skärsläckaren men
utbildningsmaterialet
går även att använda
för att diskutera andra metoder. Skärsläckartaktik innehåller fyra olika avsnitt, nämligen rumsbränder, konstruktionsbränder,
bränder i vindar och yttertak samt bränder i
lokaler med stora volymer.
CAFS står för Compressed
Air Foam System
HUR KOM SKÄRSLÄCKARTAKTIK TILL?
I samband med att vi skapade vår skärsläckarutbildning i slutet av 2013 så ansåg vi att det
behövdes en taktikutbildning. Redan 2012
hade jag en idé på hur en sådan utbildning
skulle kunna se ut, vilket vi förverkligade när
vi startade vår egen operatörsutbildning. Idén
fick jag när jag under en kortare period jobbade på Frölunda brandstation och insåg att
brandmännen och styrkeledarna där hade en
unik erfarenhet. Denna erfarenhet ville jag på
något sätt sprida till övriga förbundet, vilket
senare resulterade i att jag tillsammans med
Frölundas personal skapade utbildningsmaterialet.
Väntat resultat
På andra dagen av släckförsöken fick vi det
resultat som vi hade förväntat oss av vår försökshypotes. Nu inväntar vi all data samt rapporten från LTU/SP. Dock har vi redan nu
börjat fundera på ny taktik/metodik som kan
användas i särskilda situationer 
UNIK ERFARENHET, HUR MENAR DU DÅ?
Innan 2014 hade RSG bara en skärsläckare,
som under ett drygt decennium var placerad
8
3 • 2015
på Frölunda brandstation. I och med att RSG
enbart hade en skärsläckare kom den att användas som en resurs över hela förbundet.
Detta medförde att Frölundas personal åkte
på en massa larm och byggde upp en stor erfarenhet av dess användning vid främst byggnadsbränder. Det är denna erfarenhet som
ligger till grund för utbildningsmaterialet.
MEN VAD HÄNDE SEN, MED TANKE PÅ ATT DEN
ÖVERSATTS TILL FLERA OLIKA SPRÅK?
Ja, det är nästan ofattbart. Först så uppmärksammades skärsläckartaktik bland andra
räddningstjänster i Sverige som ville ta del
av detta utbildningsmaterial. Att dela med oss
av vårt utbildningsmaterial är en självklarhet,
kan RSG bidra till effektivare insatser samt
att människoliv och egendom kan räddas så
gör vi så klart det. Sedan hände något, utbildningsmaterialet uppmärksammades även
utomlands och det kom förfrågningar om det
var möjligt att göra översättningar, vilket vi
tyckte var helt okej. Så på den vägen är det.
HAR DU NÅGOT MER DU VILL TILLÄGGA?
– Att vi fortfarande har en lång väg att vandra
innan vi har skapat allt det utbildningsmaterial som behövs för att motsvara Enheternas
förmåga. Det är i sig ett evighetsprojekt och
det känns som vi just har startat. Min erfarenhet är att det tar mycket tid att skapa bra
utbildningsmaterial, därför känns det bra att
vi har skapat förmågegrupperna som kommer bidra med att skapa nya produktioner.
Inom RSG finns en oerhörd kompetens som
vi förhoppningsvis kan fånga upp och skapa
fler utbildningsmaterial likt skärsläckartaktik fast inom andra ämnen. Och vem vet,
det kanske finns ett intresse av att översätta
fler av våra framtida produktioner till andra
språk 
FLERA SPRÅK
Vårt utbildningsmaterial Skärsläckartaktik har översatts till
flera olika språk och används
av flertalet räddningstjänster
både i Sverige och utomlands.
Idag finns följande versioner:
Svenska
Skärsläckartaktik
Tyska
Die Schneidlöschtatik
Engelska
Cutting
Extinguishing
Tactic
Tjeckiska
Tatika hašení
a řezání
Holländska
Cobra methode voor
brandbestrijding
Rumänska
Tactici de
stingere cu
hidroperforare
3 • 20159
UPPHANDLING
MBU
The Gothenburg Suit
Besökare ifrån
Finaldags i Götapriset
Nantes
RSG är en av sex finalister som är nominerade till Götapriset
som delas ut till bästa utvecklingsprojekt inom offentligt finansierade verksamheter. RSG har tagit sig till final för sin kreativa
upphandling av larmstället The Gothenburg Suit.
I augusti hade vi på Kortedala besök från den
franska staden Nantes,
med vilka vi har ett utbyte genom MBU. Tre franska ungdomar kom på
besök för att lära sig mer
om hur vi arbetar i RSG.
Text Anna Dyne
BRANDMÄNNEN UT-
för
faror i sin yrkesutövning och den senaste
tiden har det därför
varit mycket fokus
på att skapa en renare arbetsplats på
grund av de cancerogena riskerna till
följd av partiklar och
sot. Det nya larmstället är skalbart direkt på
olycksplatsen och ger därmed brandmännen
bättre skydd mot skadliga ämnen.
– Efter noggranna förstudier visste vi att
8500 kronor var ett skäligt pris för ett larmSÄTTS STÄNDIGT
ställ där det efter insats skulle gå att skala
av sig det yttre skiktet. En referensgrupp
renodlade kravställningen och tack vare bra
förarbete kunde priset bestämmas och säljarna fick stå för kringkostnaderna, nu var det
upp till dem att visa vad de kunde leverera,
säger Katarina Appelqvist upphandlingschef
på RSG.
Ett tyskt, ett engelskt, ett svensk-tjeckiskt
och ett danskt företag tog upp kampen om
att utveckla det nya skalbara larmstället. De
fyra företagen kom till Göteborg flera gånger
under 2014. I nära samarbete med Räddningstjänsten Storgöteborg, utvecklades det
optimala larmstället. Tillslut fick det danska
företaget Viking i uppdrag att leverera det
nya larmstället. Avtalet undertecknades i
juni 2014 och deras innovativa ställ har redan prisats internationellt och på den europeiska marknaden frågas det allt oftare efter
The Gothenburg suit. Det avskalbara stället
är både säkrare och mer ekonomiskt, nu kan
till exempel ett trasigt yttertyg ersättas utan
att hela stället måste kasseras. Samtidigt gav
upphandlingsprocessen nya intressanta erfarenheter.
– Jag tycker att man kan gå fram på det
här sättet även i andra sammanhang. Genom
att tala om vad vi ville åstadkomma överlät
vi istället åt marknaden att med sin specialkunskap leverera ett resultat, säger Katarina
Appelqvist. 
Text Pompiers Kortedala
deux équipes
tre MBU-ambassadörer
från Östra Göteborg fick de prova på några av
våra MBU-moment, såsom rökdykning, handbrandsläckare och brand i kläder. Språkbarriären överkoms snabbt och dagen var uppskattad av fransmännen som tyckte det var
tuffa men roliga moment.
TILLSAMMANS MED
säga att vi
lämnat en positiv bild av RSG till kontinenten. Au revoir et merci! 
SÅ VI KAN MED GOTT SAMVETE
FINALISTERNA
362 bidrag har nu blivit fem finalister:
Framtidens patientmat,Landstinget
Västmanland, Gröna korset, Södra
Älvsborgs sjukhus, Orka fullfölja,
Trelleborgs kommun, Halmstads lådpedagogik, Halmstads kommun och
Vi flyttar in, Oxelösunds kommun.
Priset delas ut på kvalitetsmässans galakväll den 3 november i
Göteborg. Vinnaren får motta en
prischeck på 150 000 kronor samt
en glasskulptur av den kände glaskonstnären Kjell Engman.
10
3 • 2015
3 • 201511
ENHETEN FÖR BRANDSKYDDSKONTROLL
Brandskyddskontroller
I egen regi
Efter beslut i Förbundsfullmäktige ska RSG genomföra brandskyddskontrollerna i egen regi från och med januari 2016. RSG har även
skrivit nya avtal med tre befintliga och en ny leverantör för sotning
av rökkanaler och eldstäder samt rengöring av imkanaler i storkök.
Brandscoopet fick en pratstund med Magnus
Johansson, nyanställd brandskyddskontrollant på
den nya enheten för brandskyddskontroll (EBS)
Text Brandscoopet
för att säkerställa
rättssäkerheten och få bättre kontroll över
dessa tjänster som RSG ansvarar för enlig
LSO, säger Robert Olsson som är chef för den
nystartade enheten för brandskyddskontroll
och sotningstjänster (EBS) på RSG.
– FÖRÄNDRINGEN GÖRS
rättssäkerheten och kvaliteten på sotningstjänsterna behöver vi följa upp sotningsavtalen. Denna uppgift är numera lagstadgad i
kommunallagen och så omfattande att biträdande enhetschefen Mikael Håkansson beräknas lägga runt 13 timmar/vecka på detta 
– Att arbeta med utveckling innebär att skapa
något som inte finns.
VAD ÄR DET DU BEDÖMER OCH ARBETAR UTIFRÅN VID EN KONTROLL?
Händelserik höst
– Jag tittar på hur brandskyddet och brandrisken påverkas av sotbildning och beläggningar, om det finns skador på det tekniska
utförandet, kollar temperatur, tryckförhållanden, täthet samt drift och skötsel.
Fastighetsägaren ansvarar för brandsäkerheten både vid installationen och vid brukandet. Vid installationen fastställs brandskyddsnivån i anläggningen av bestämmelser
i Boverkets Byggregler.
I brukandet gäller Lagen om skydd mot
olyckor. Då är det fastighetsägaren som enligt
lag ska göra åtgärder för att hindra brand eller
begränsa skador till följd av brand.
Under 2016 är målsättningen att det ska arbeta ungefär tolv till tretton brandskyddskontrollanter på EBS, en administratör, en
enhetschef samt en biträdande enhetschef
och eventuellt en specialist. I höst/vinter
introduktionsutbildas de nyanställda på avdelningen. Det ska också driftsättas ett helt
nytt IT-system (en modul i Daedalos), skapa
rutiner, färdigställa elva nya fordon med utrustning (VW Caddy), informera allmänheten, organisera oss geografiskt, bara för att
nämna några av höstens uppgifter.
– Att arbeta med utveckling innebär att
skapa något som inte finns, i detta fall en enhet som bland annat ska producera 18 000
brandskyddskontroller per år med fakturor,
tjänsteanteckningar och väldigt många förelägganden. Eftersom tidspilarna är korta och
utmaningarna många, är det tur att EBS-teamet gillar utmaningar, säger Robert Olsson.
HUR GÅR EN BRANDSKYDDSKONTROLL TILL?
–Jag använder besiktningskamera för invändig kontroll. Vid kontroll av dolda utrymmen
använder jag videoscoop som är till hjälp för
att till exempel kunna konstatera om anläggning utsatts för höga rökgastemperaturer eller om det finns brister i konstruktionen som
kan medföra otätheter. Kontrollen kan även
leda till fördjupad kontroll, som provning,
temperaturmätning när anläggning är i drift
Avtalsuppföljning
Ett annat exempel på en ny arbetsuppgift
är avtalsuppföljningen. För att upprätthålla
12
NYTT UPPDRAG Rasmus Risedahl, Magnus Johansson och Robert Olsson planerar sitt nya uppdrag.
3 • 2015
eller en täthetsprovning.
En särskild kontroll görs efter en skorstensbrand då skador som kan påverkar det
fortsatta användandet kontrolleras. Om ett
storkök utökar verksamheten med exempelvis större stekbord, fritös, kolgrill så påverkar
det funktionen och dimensionering av ventilationssystemet och det i sin tur påverkar
brandskyddet i form av mer fettansamlingar
och andra förekommande beläggningar.
Detta kan leda till en ökad risk för brand
och spridning av brand i fastigheten. Då
kontrollerar vi förändringar på det tekniska
utförandet.
BRANDSKYDDSKONTROLLEN ÄR EN DEL I DET
FÖREBYGGANDE ARBETET, HUR KAN DET ARBETET UTVECKLAS?
– Vi ser en del möjligheter med att utveckla
det förbyggande arbetet och att samarbeta
med enheten för brandskydd och tillsyn. Det
skulle kunna vara när det är förändringar i en
verksamhet där exempelvis gasolanvändning
eller kolgrillning inte har anmälts och som i
allra högsta grad påverkar brandskyddet. Information till kökspersonal om brandrisker i
samband med matlagning kan också vara en
del av det förebyggande arbetet. Även information om brandskydd i hemmet är något
vi kan utföra då vi vid brandskyddskontroll
träffar villaägaren och utför kontrollen i
hemmet.
Jag är övertygad om att det finns många
positiva effekter av att vår kompetens som
brandskyddskontrollanter nu blivit en del i
Räddningstjänsten Storgöteborg och framtiden får utvisa hur vi allra bäst drar nytta
av detta 
Sotningens historia
Det sägs att Sveriges första brandstadga tillkom redan på 1350-talet
så sotarnas historia går långt tillbaka i tiden. Under den tiden utfördes
sotningen dock av borgarna själva
eller av deras tjänstefolk. Men på
1500-talet etablerades skorstensfejaren som yrkesman och i början
av 1700-talet utfärdade Stockholm
en officiell "förordning och taxa för
skorstensfejare".
Runt 1900-talets intåg började man
organisera sig fackligt och 1918 bildades Svenska Skorstensfejeriarbetareförbundet som fanns ändå
fram till 80-talet. Då övergick det
till Svenska Kommunalarbetareförbundet.
Förr användes till och med ett eget
språk inom yrket som kallas för
Knoparmoj, något som i allt större
utsträckning dött ut. Man använde
främst språket när man ville tala
ostört men det bidrog också till en
stor yrkesgemenskap mellan varandra.
Knoparmoj
Lanken kaffe
Humlig rolig
Bylingsmoj polisstation
Dinka klocka
Junka kasta vatten
3 • 201513
SAMÖVNING
Övning i
Energihamnen
– NI LARMAS NU TILL OLJEHAMNEN där det
har varit någon typ av explosion. Det är två
skadade och produktutsläpp i invallningen
men ännu ingen utvecklad brand. Ni åker på
larmet nu.
Med de orden startar övningsledare Klas
Lüppert dagens övning och skickar därmed
iväg Lundby brandstation, med styrkeledare
Martin Lindh i spetsen, som ska vara först på
plats. Kort därefter larmas också insatsledare
och insatschef samt Torslanda brandstation
till platsen för att hjälpa till.
Livräddning, produktutsläpp och släckning. Det är mycket som kan
hända under utryckning till Energihamnen och det gäller att vara
förberedd på det mesta. I början av september hade vi en övning i
samarbete med Preem för att öva inför just detta.
Text & Foto Emilia Berntsson
Annan angreppsväg
Redan dagen innan var just Klas Lüppert och
Martin Lindh på plats ute i Energihamnen för
att planera hur man på bästa sätt skulle lägga
upp övningen. Men det blir inte alltid riktigt
som man planerat.
– Vi hade spånat lite innan om angreppsvägar, nu blev det en annan än det som vi
hade pratat om men det tycker jag är bra. Då
får vi hjälpas åt tillsammans med Preems personal och komma fram till rätt väg in med
tanke på vinden och sådana dagsaktuella
grejer, säger Martin Lindh.
Och det är just det som var huvudsyftet
med övningen, att prata och diskutera med
personalen på plats för att på så sätt kunna
få fram rätt resurser och göra det bästa av
situationen. Och naturligtvis att få prova på
situationen och se till att allting skulle fungera om det hade varit skarpt läge.
Nöjd övningsledare
Dagen flyter på bra och övningen går väldigt
lugnt och metodiskt framåt. En sak i taget
med tid för diskussion. Bara några timmar
senare är det dags att plocka ihop och städa
undan igen och Klas Lüppert är nöjd med
dagen.
– Jag är otroligt glad över att se det här
engagemanget, både från Preem och från vår
personal på Räddningstjänsten. Metod och
teknik har fungerat bra, skadeplatsorganisationen också. Sedan har vi vissa saker som vi
ska förbättra och förfina men i det stora hela
är jag väldigt nöjd, avslutar han 
Och det är just det
som var huvudsyftet
med övningen, att
prata och diskutera
med personalen på
plats för att på så sätt
kunna få fram rätt
resurser och göra det
bästa av situationen.
ÖGONBLICKBILDER Modi Ibrahim avvaktar vidare
instruktioner. Peter Carlsson i livlig diskussion med
Robert Andersson. Eive Almroth, Lars Magnusson
och P-A Lindfeldt samverkar vid ledningsplats.
GENOMGÅNG Övningsledare Klas Lüppert går igenom ett övningsmoment med några av deltagarna
14
3 • 2015
3 • 201515
GÖTEBORG
Lundby
Lerum
PARTILLE
Torslanda
RÄDDNINGSTJÄNST I BEREDSKAP
Kortedala
Öjersjö
Gårda
Frölunda
Asperö
Brännö
Vår verksamhet i den
Vrångö
Södra skärgården
Mölnlycke
Köpstadsö
Styrsö /
Donsö
Hindås
Mölndal
MÖLNDAL
GÖTEBORG
Lindome
Lundby
Kungsbacka
KUNGSBACKA
Asperö
Brännö
Olofstorp
Kortedala
Lerum
PARTILLE
Öjersjö
Gårda
Frölunda
Mölnlycke
Köpstadsö
Text Kristoffer Wahter
Vrångö
LERUM
Rävlanda
Torslanda
De flesta invånare vet att RSG ansvarar för Räddningstjänsten i Göteborgs
Södra skärgård, men att verksamheten bygger mer på beredskap. Här kan
du läsa mer om beredskapen och händelser de senaste åren.
Angered
HÄRRYDA
Mölndal
Hindås
HÄRRYDA
Rävlanda
MÖLNDAL
Styrsö /
Donsö
Lindome
Frillesås
Heltidsstyrka
Heltidsstyrka med höjdenhet
Kungsbacka
Räddningstjänstspersonal i beredskap (RiB)
KUNGSBACKA
Värn
HÄNDELSER
I väntan på ambulans
Automatlarm, ej i byggnad
Brand, ej i byggnad
Brand i byggnad
2013
2014
239
253
8
12
13
7
4
3
Annan vattenskada
2
Heltidsstyrka
2
Heltidsstyrka med höjdenhet
Nödställd person
2
Räddningstjänstspersonal i beredskap (RiB)
Okänd
1
Värn
Förmodad brand
SKÄRGÅRDENS STATION RiB-brandstationen på Donsö.
som regel ett annat
ordinarie arbete och avlönas av RSG vid utryckningar samt utbildnings- och övningsverksamhet. Därtill tillkommer ett beredskapstillägg som personalen får för att hålla
beredskap i normalt sett sju dygn fördelat
över en månad.
RiB-personalen har även 72 timmars övningstid per år för att upprätthålla kompetensen enligt Enheternas förmåga.
RiB-PERSONALEN HAR
16
I tabellen på nästa sida kan vi se händelserna i Södra skärgården från år 2013 och 2014.
RiB-brandstationer och Värn
I Göteborgs södra skärgård har RSG en RiBbrandstation på Donsö, Styrsö samt fyra
brandvärn som är placerade på Asperö, Brännö, Köpstadsö och Vrångö. Tillsammans genomför de närmare trehundra insatser per år.
Donsö brandstation har en RiB-styrka
som består av en styrkeledare och fyra brandmän som under dygnets alla timmar har 5
minuters beredskap för att rycka ut och genomföra räddningsinsatser.
Brandvärnen på Asperö, Brännö, Köpstadsö och Vrångö är frivilliga resurser som
är värnanslutna till RSG. Vid larm tjänstgör
de frivilligt med hjälp av tjänsteplikt enligt
1§, 6 kapitlet, Lagen om skydd mot olyckor
(SFS 2003:778) 
3 • 2015
Frillesås
Annan olycka/tillbud
3
1
1
Drunkning/tillbud
1
Hjälp till polis
1
Trafikolycka
1
Utsläpp av farligt ämne
2
TOTALT
271
1
286
3 • 201517
RÄDDNINGSTJÄNST I BEREDSKAP
TEKNIK & MATERIEL
Introutbildning för
RiB- personal
Årets nyanställda RiB-personal, tolv från RSG samt två från
externa räddingstjänster, har
genomgått en treveckors preparandautbildning.
är det en förmån och ett
förtroende att få sätta sin prägel på en utbildning. Vi på Färjenäs övningsanläggning
har gemensamt gjort vårt bästa för att de ska
känna sig välkomna och bli trygga i sina nya
roller. Det är ganska speciellt när ”Ribbarna”
kommer till oss första dagen
då nivån ligger
på det grundläggande – och att sedan under
PÅ MÅNGA SÄTT
Hallå där! Torbjörn Elvhäger,
Räddningsman i beredskap,
till vardags marintekniker vid
Volvo Penta.
tre veckor utbilda, forma och stärka killarna
och tjejerna till att bli klara för att åka operativt. Målsättningen är att de ska känna sig
förberedda och trygga i sina nya roller.
Utbildningen går från första dagens andningsfysiologi till sista dagens insatsövningar. Vi har naturligtvis lagt mycket krut på
brand, trafik och vattenlivräddningsövningarna. Eleverna har också utbildats i den nya
IR-kameran, brandgasventilation, sjukvård,
dörrforcering med mera.
Vi kan bara konstatera, att få lära känna
och att få träffa nya medarbetare är väldigt
inspirerande 
DU
S OM
HAR
J O B B AT
PÅ DONSÖ I FYRA ÅR.
HUR ÄR DET EGENT-
– Det är roligt, för
mig passar det perfekt
att ha det som extraarbete. Eftersom jag både bor och arbetar i
närheten av brandstationen så kan jag ju ta
mig dit nästan dygnet runt. Man får mycket
utbildning från Räddningstjänsten och jag
känner verkligen att jag gör skillnad. Så det
är väldigt givande!
Christian Sandstedt
MARIA JUNKELL,
MIKAEL PETTERSSON,
KIM JANSSON,
RiB Mölnlycke.
RiB Frillesås.
RiB Lerum
– Mycket bra, duktiga lärare.
Tre veckor har gått väldigt fort,
vilket är ett bevis på att vi haft
roligt.
-Jag tycker utbildningen har
varit bra. Kanske en aning
mycket info på kort tid men
annars väldigt bra.
– Vi har fått en bra stomme att
bygga vidare på och bra förutsättningar att känna sig trygg
när man går in i tjänst.
– Blandningen teori-praktik.
Mycket praktik på rökdykning
och trafikolyckor, så där har jag
lärt mig mest.
-Jag har fått en annan syn
på räddningstjänsten och det
mesta har varit lärorikt.
– Helheten var väldigt lärorik,
bra med mycket praktiska övningar.
3 • 2015
VILKA FÖRDELAR KAN DU SE?
–NU BYTER VI UT vår gamla utrustning mot
– Det varierar, ibland är det några i veckan
och ibland bara något larm i månaden så det
är svårt att säga. Men i snitt skulle jag väl
tro att det ligger runt två i veckan.
nya andningsskydd. Vi är en av de första
räddningstjänsterna i Sverige som har
upphandlat den nya generationens andningsskydd från Interspiro. Alla stationer
både hel och RiB har sedan tidigare fått två
andningsapparater per station för att öva
med och förbereda sig inför bytet. Det har
tyvärr tagit lång tid innan Interspiro har
kunnat levererar den nya utrustningen,
många tycker det tagit lite väl lång tid, men
samtidigt är det bra då vi hittat några små
förbättringsåtgärder som vi kommer att
justeras inför slutleveransen.
VAD ÄR DET SVÅRASTE MED JOBBET?
NÄR BERÄKNAS UTBYTET ATT BÖRJA?
– Det är nog att hinna öva på allting. Det är
ju så många moment vi har så det svåraste är
nog faktiskt att hinna öva på allt och hålla
det fräscht skulle jag säga.
–Planen är att vi ska få leveransen till RSG
någon gång i slutet av oktober. Då ska allt
material märkas upp och läggas in i vårt
datasystem, det tar cirka fjorton dagar,
parallellt med detta så bygger vi om rökskyddsbilen och våra reservfordon för att
anpassa fästena för andningsskyddet. Därefter startar det stora utbytesprogrammet
där samtliga bilar förbereds för den nya utrustningen. Detta är ett omfattande arbete
som säkert kommer pågå fram till januari
2016. Vi räknar med att kunna anpassa fordonen på två heltidsstationer per vecka. I
UNGEFÄR HUR OFTA FÅR NI LARM?
18
och med att RiB-stationerna har något färre
fordon tror vi att vi ska hinna med tre av dessa
stationer på en vecka.
LIGEN ATT VARA RiB?
– Det går jättebra! Bara man förankrar det
hos arbetsgivaren så går det bra. Jag har ju
mycket användning av mitt vanliga jobb
även i räddningstjänsten då arbetet som
brandman innebär hantering av mycket
verktyg och kunna hantera dem snabbt.
Vad har varit mest
lärorikt?
Text Anna Dyne
MAN I BEREDSK AP
HUR GÅR DET ATT KOMBINERA DINA JOBB?
Vad tycker du om
utbildningen?
Brandscoopet frågade Erik Isaksson från
insatsavdelningen vad som är på gång
med det nya andningsskyddet?
R ÄDDN I NG S-
DU ARBETAR ÄVEN SOM MARINTEKNIKER,
Scoopet ställde två
frågor till tre deltagare på kursen.
Nytt andningsskydd
OCH SLUTLIGEN, VAD ÄR DET BÄSTA MED
ATT VARA RiB?
– Det känns som att vi gör nytta, det är det
absolut bästa! Det märks att vi är omtyckta
när man kommer hem till folk och hjälper
till, vi känner ju de flesta vi åker till här ute.
Det är väldigt uppskattat att vara RiB och
jag tror att vi gör skillnad för de boende 
– Den stora fördelen är att den nya utrustningen är mer ergonomisk och betydligt enklare att rengöra från partiklar och sot. Samtliga apparater är också utrustade med räddningsluftslang vilket förenklar rökdykarnas
möjlighet att ge eller få luft av annan rökdykare. Ytterligare en fördel är att vi förbättrar
arbetsmiljön för vår rökskyddsverkstad då
flaskorna är utrustade med snabbkopplingar
vilket ger ett smidigare arbetssätt.
Tillsvidare fortsätter vi att använda den
gamla ansiktsmasken och det gamla talgarnityret.
VARFÖR DÅ?
– Den nya ansiktsmasken passar inte med det
talgarnityret (mikrofonen) vi har i dagsläget.
RSG har ännu inte tagit fram ett inriktningsbeslut när det gäller ny radioutrustning. De
frågor som måste besvaras är till exempel om
vi ska ha explosionssäkra radioapparater, vilket radiosystem vi ska ligga i och antalet kanaler. När det beslutet väl är taget startar arbetet med att upphandla ny radioutrustning.
ÄR DET NÅGOT SÄRSKILT ATT TÄNKA PÅ?
– Eftersom det finns många fordon inom RSG
så innebär det ett omfattande arbete och vi
hoppas på förståelse i organisationen för alla
svårigheter som kan uppstå i samband med
bytet. Det är en lång och utdragen process
innan allt arbete är avslutat, det kan störas av
akuta händelser som kräver att alla reservfordon måste ut i skarp drift. Men vårt mål är att
lösa detta så smidigt som möjligt 
3 • 201519
UTBILDNINGS & ÖVNINGSENHETEN
Personalen på Karholmen på
Studieresa till Revinge
Med anledning av det utvecklingsarbete som just nu bedrivs ute på Karholmen besökte personalen på Karholmen till MSB:s anläggning i Revinge
i slutet av augusti. Under två dagar blev de guidade runt av personal från
MSB som berättade om sin verksamhet. Magnus Karlsson berättar om de
erfarenheter de tog med sig hem.
Text Magnus Karlsson
Foto Bengt Karlsson
VI PÅ UÖE är i färd att utveckla den, kanske i
omfång lilla, men ändå så viktiga verksamhet
vi bedriver på Karholmen. I våras påbörjade
vi en storstädning av det eftersatta övningsfältet; skrot och onödiga prylar ska bort och
området fräschas till. När när vi går in i nästa
fas ska vi höja nivån på övningar, säkerhet,
arbetsmiljö och miljö.
ning runt några utvalda objekt på fältet.
Mycket av det de berättat om klarnade och
vi kunde själva se att den röda tråden i deras
verksamhet de talat om verkligen fungerade.
En mycket viktig del var att se hur logistiken
var uppbyggd för att kunna få en mer lätthanterlig verksamhet med bättre arbetsförhållanden.
Mycket erfarenhet
Lärdomar och erfarenheter
MSB har mycket erfarenhet av att utveckla
sina anläggningar och övningsobjekt. Vi såg
fram emot att ta del av deras erfarenheter och
få en del tips och råd inför vårt eget. MSB har
ju något större möjligheter att experimentera
och utveckla så en viktig del var att ta del av
deras mindre lyckade satsningar för att inte
göra om dessa.
Väl där träffade vi Dennis Göransson,
Fredrik Johansson och Dan Holmqvist. De
berättade om sin resa och de erfarenheter de
tagit med sig. De har utvecklat en process där
alla intressenter är med från början för att
säkerställa en hållbar verksamhet. Målsättningen är att skapa bra övningar med hög
säkerhet som går hand i hand med det systematiska arbetsmiljö- och miljöarbetet. Vi har
planer på att implementera detta arbetssätt
under hösten 2015.
Efter genomgången fick vi en guidad vis20
Vi fick med oss en hel del inspiration och
lärdomar hem.
Övningsobjekt: Satsa på ett objekt åt gången. Vid framtagande eller utveckling av övningsobjekt; Sätt tydliga mål och syften och
ha ett högt säkerhetstänk från början.
Miljö: Ett så rent bränsle som möjligt ger
renare släckvatten. Detta ger i sin tur bättre
miljö för både elever och personal på fältet.
Låt miljöförvaltningen vara delaktiga i utvecklingsarbetet.
Arbetsmiljö: Arbeta mer med riskbedömningar och säkerhetsplaner. Samarbeta med
HSO och lokalt skyddsombud som ser till alla
perspektiv: Elev, Lärare, Service
Det fortsatta arbetet
Det är förstås mycket som ska göras, vi har nu
inlett arbetet med att sortera, prioritera och
dela upp uppgifterna. En förutsättning som
Utöver de uppenbara vinsterna ur perspektiven arbetsmiljö, miljö och säkerhet, skapar vi på så vis även
en enklare hantering av
återställning av materielen.
komplicerar arbetet är att vi fortlöpande har
externa kunder; fältet är i princip fullbokat
oktober ut.
Då vi alltid vill erbjuda en varm rökdykning för våra kunder har vi valt att utveckla
ett av våra containersystem. Det arbetet beräknas vara färdigt till nyår.
Därefter kommer arbetet med Alphavillan
2.0 att påbörjas.
Under hösten arbetar vi även intensivt
med att hitta ett renare och enklare sätt att
elda. Utöver de uppenbara vinsterna ur perspektiven arbetsmiljö, miljö och säkerhet,
skapar vi på så vis även en enklare hantering
av återställning av materielen.
RAP-arbetet går hand i hand med övrig
utveckling och vi har knutit till oss erfarenheter från arbetsgruppen RAP. Vi har nu
kontakt med MSB och följer kontinuerligt
3 • 2015
deras utveckling av några specifika objekt.
All nybyggnation på Karholmen kommer
att byggas så att det går att flytta med till det
nya övningsfältet.
Begränsad tillgång framöver
Tyvärr innebär allt detta arbete att vi inte
kommer att kunna kan ta emot våra styrkor
för övning under hösten. Vi hoppas förstås
kunna öppna fältet så snart som möjligt.
Som relativt nytillträdd chef för UÖE så är
det mycket tillfredställande att se att personalen är så engagerad och delaktig i arbetet.
Även om mycket arbete
ligger framför oss så har
vi nu en gemensam målbild om vart vi är på väg.
Stort tack till Ola Folkesson som ordnade
med studiebesöket. Även om mycket arbete
ligger framför oss så har vi nu en gemensam
målbild om vart vi är på väg 
RUNDTUR Uppställda bilden ovan, från vänster:
Lennart Christensson, Magnus Karlsson, Kent Drott,
Lars-Håkan Andersson, Jörgen Knutsson, Andreas
Nicander, Ola Folkesson.
3 • 201521
RIF
Personal
När vi gräver guld i USA
Antar du utmaningen? TACK!
Trots dålig uppslutning med
brandmän från Göteborg blev
det ändå ett par medaljer i årets
WPFG som gick av stapeln i
Fairfax/Washington.
Hasse Wunder på Gårda dagtidsstyrka och f.d. kollegan Björn
Held utmanade varandra i rodd...
längre sträckor
i roddmaskinen förut och Hasse utmanade
honom att ro 1 mil. Sedan ökade de målet till
att ro Göteborgsvarvet och nu senast så var
det Lidingöloppet (3 mil) som var målet. Så
föddes idén om att utöka och göra en utmaning inom hela RSG som leder till något gott.
Hasse som är van vid långrodd satte en fin
tid 2:05:36 på Lidingöloppssträckan 30 km
och han utmanar nu resten av medarbetarna
i RSG att slå hans tid.
– För den på RSG som först slår min tid
skänker jag 100 kr för varje förbättrad minut
till Brandmännens cancerfond, säger Hasse.
BJÖRN HADE ALDRIG ROTT
Vi tappra som vågade oss över atlanten för
att försvara de svenska färgerna och RSG var
Patric Ericsson (Ka 3) och Christian Hedman
(Kba 1) som båda deltog i bänkpress. Teddy
Andersson Ad 3 som körde både triathlon
och tempocykling. Samt Andreas Westling
(Ka 3) som deltog i crosscountry.
I bänken knep Patric ett silver på 165 kg
(klass 100 kg) och Christian kammade ett
silver på 160 kg i sin viktklass (75 kg).
Teddy lyckades få ett värdigt guld i sin klass
i Triathlon och en 4:e plats i tempocyklingen.
På grund av en stor miss av funktionärerna
så blev starten för Andreas i crosscountryn
felaktigt försenad, trots en grym löpning gick
placeringen tyvärr inte att räkna med.
Vi tackar våra familjer och det svenska teamet för den supporten vi fick under våra tävlingar i Fairfax och WPFG 
Antar du utmaningen?
Gör så här: Kontakta Hasse och säg att du
vill utmana. Se till att en kollega kan kontrollera din tid och insats. Dokumentera
med bild. Utmaningen ska utföras senast
31 december 2015. Hasses ambition är att
utmaningen ska skickas vidare inom RSG 
Det kom ett brev från Bostadsbolagets VD Kicki Björklund.
Jag vill med detta brev personligen tacka alla
er som på olika sätt varit inblandade i branden på Skolgatan i Haga. Det som inträffat är
mycket beklagligt men vi är oerhört tacksamma att branden inte fick större spridning och
att inga personer kom till skada. Det är min
fulla övertygelse att alla på olika sätt bidrog
till ett, under omständigheterna, lyckligt slut.
Först och främst vill jag tacka räddningstjänsten. Alla som jag talat med berömmer
er för en fantastisk insats. Ni var snabbt på
plats, fick situationen under kontroll och
lugnade inblandade genom ett proffsigt agerande och löpande information. Inget gick
er förbi.
Patric Ericsson
SILVERKLILLAR De båda silvermedaljörerna i bänkpress, Patric Ericsson och Christian Hedman.
Årets RIF:are 2014
Mikael Hysén på Lundby lag 1
har blivit framröstad till årets
RIF:are för år 2014.
som röstar fram en person som utmärkt sig under året. Det kan vara
både sportsliga prestationer eller fina arbetsinsatser som bidrar till föreningens bästa.
Mikael blev vald på grund av de tre gulden han lyckades coacha hem i sin roll som
spelande fotbollscoach. Guld på Brand SM 7
& 11-manna samt guld på nordiska brandmästerskapen. Grattis! 
DET ÄR STYRELSEN
Erik Skåpdal
22
KM i Mjuktennis
31 OKTOBER 2015
Alla RIF-are hjärtligt välkomna!
Arena: Hall of Flame, Frölunda station Klasser: Singel / Dubbel / Världsklass.
Damer och herrar gemensamt
Bankett: Stars & Stripes Grimmeredsvägen, RIF bjuder på hamburgertallrik!
Anmälan: Skickas till tävlingsledningen,
Måns: [email protected]
OBS! Anmäl dig senast 18/10-15
För mer info gå in på RIFs hemsida på
intanätet eller kolla intern-tv:n
3 • 2015
Pensionärer
BÄSTA SOMMARBILDEN UTSEDD!
Jan Olof Carlsson
Jan Knute
Paul Karlsson
Dick Bernhardsson
I förra numret utlyste vi en tävling
för bästa sommarbilden. Grattis
Oskar Sjögren och Kristoffer Ränkedal från Kortedala lag 2!
September
September
Oktober
November
50-åringar
Magnus Thompson
Anders Ekberg
31 oktober
4 november
Kan en sommarbild verkligen vara
tagen i 10 minusgrader? På bilden
ser vi RSG genom Oskar och Kristoffer representerat på Mont Blanc,
4810 m över havet. De belönas med
varsin resebrandvarnare, Grattis! 
Vill du som pensionär få Brandscoopet hem? Eller har du som pensionär ny adress?
Skriv till: Brandscoopet Box 5204, 402 24 Göteborg. Eller maila oss på: [email protected]
3 • 201523
POSTTIDNING
Avsändare:
Räddningstjänsten Storgöteborg
Box 5204
402 24 Göteborg
B
Väldigt rådigt,
Matilda Axelsson
– Matilda har gjort det
som många inte gör
nu för tiden. Folk filmar
hellre, jag förundras
över detta. Alla kan
göra någonting, även
om de inte är lika modiga som Matilda.
Vad är ett
Rådigt ingripande
Utmärkelsen Rådigt ingripande delas ut
av Räddningstjänsten Storgöteborg till
privatpersoner som visat prov på mod
och handlingskraft utöver det vanliga.
Har du som räddningspersonal varit på
plats vid en händelse och gör bedömningen att en privatperson har gjort ett
rådigt ingripande? Skriv då detta i insatsrapporten under utvärderingsfliken, en av
olyckutredarna följer då upp händelsen.
Hur går det till?
Det var i början av augusti när
Matilda Axelsson, klockan halv
två på natten, var på väg hem
från sitt arbete på casinot som
hon upptäckte att det låg en
person i kanalen vid Lilla torget
i Göteborg.
var att jag måste göra
något snabbt. Jag stoppade en bil som kom
körandes men föraren i bilen stängde bara
dörren och körde därifrån, berättar Matilda.
Hon såg då en kille och tjej som kom gående.
Matilda sprang fram till dem och gav sin mobil till tjejen och bad henne larma 112. Samtidigt tog hon killen i handen och sa till honom
att hoppa med henne ner i kanalen.
– Vi räknade 1-2-3 sen hoppade vi. Det var
kallt i vattnet och mörkt ute men vi såg hur
han låg en bit ut i vattnet. Vi simmade fram
–MIN FÖRSTA TANKE
till honom, han låg med huvudet neråt och
rörde sig inte. När vi vände på honom såg vi
att han var vit i ansiktet och vi trodde han var
död. Tillsammans lyckades de simma in med
mannen till en stege.
Att få upp honom gick inte, de var båda
väldigt trötta och mannen var tung. När
styrkan från Gårda kom fram kunde de få
upp mannen och han fick direkt hjälp från
ambulansen.
var helt avgörande för att
mannen överlevde. Några veckor efter händelsen blev hon inbjuden till Gårda brandstation för att träffa styrkan som var på plats den
där kvällen och ta emot blommor, diplom och
biobiljetter av Lars Klevensparr som tack för
sitt rådiga ingripande.
– Matilda har gjort det som många inte
gör nu för tiden, säger Andreas Hellberg, en
av brandmännen som var med då hon gjorde
sitt rådiga ingripande. Folk filmar hellre, jag
förundras över detta. Alla kan göra någonting, även om de inte är lika modiga som
Matilda. Men alla kan till exempel tillkalla
hjälp, slänga i en livboj eller larma 112 
MATILDAS INSATS
Anna Dyne
Den som gör ett rådigt ingripande blir så
fort som möjligt efter händelsen kontaktad. Det finns två varianter av diplomering för ett rådigt ingripande. Antingen
skickar vi ett tackbrev eller en inbjudan
att komma till brandstationen och träffa
styrkan som var berörd vid tillfället. Där får
den rådiga diplom, blommor och tårta av
direktör Lars Klevensparr.
Generella kriterier
• RSG måste ha varit larmade eller
insatta i händelsen.
• Anställd på RSG kan ej få utmärkelsen.
• Nominerad får inte ha bidragit till
olycksorsaken.
• Nominerad får ej vara anhörig till
berörd eller drabbad, inte egen
egendom.
Rådigt ingripande
• Räddat liv eller mänskligt lidande.
• Något extra ordinärt utöver det
vanliga. Inte vad som förväntas.
Rådigt ingripande Brev
• Räddat stora värden eller indirekt liv.
• Inte förväntas genom arbetsuppgifter.