Nummer 1 - Mentalisering.se

MENTALISERINGSBASERAD
vol 2 nr 1 2010
PSYKOLOGI
Forskningsfynd
Mammors användande av mentaliseringsyttranden påverkar barnets
senare mentaliseringsförmåga. Fynden överensstämmer med resultat
från tidigare studier.
Laranjo, J., Bernier, A., Meins, E., & Carlson, S. M. (2010). Early manifestations of
children’s Theory of Mind: The roles of
maternal mind-mindedness and infant
security of attachment. Infancy, 15, 300323. doi: 10.1111/j.1532-7078.2009.0001
4.x
Utan mentaliseringsförmåga, ingen
humor? Förståelse av ironi grundar
sig i vår förmåga att mentalisera.
Bild: www.sxc.hu
Vår på mentalisering.se
Äntligen! Visst känns det som
att allt blir oändligt mycket
lättare när termometern visar
med övertygelse på plus och
solen värmer redan på morgonen? Tankar och känslor
fladdrar runt bland björkpollen
och citronfjärilar, frågan är om
inte mentaliseringsförmågan
skjuter nya skott också? Det
känns inte helt osannolikt.
En övervägande del av mentaliseringsgänget har ägnat
vinter och vår åt sina exjobb
och åt att jaga ptp-tjänster.
Den lilla del (undertecknad)
som har ett år kvar ser fram
emot att läsa dessa spännande uppsatser om en månad.
Mitt i allt detta arbete har vi
bland annat svängt förbi hos
MBT-teamet på BUP i Nyköping, på vår road trip, läs mer
om det på sidan 2. Vi har bjudit våra studiekamrater på en
peer-to-peer-föreläsning där
Anna Schuber och jag hejd-
löst fick brodera ut våra egna
tankar och idéer kring mentalisering. Vi har också haft inspirerande och produktiva
samtal med fil dr leg psykolog
Lisbeth Henricsson och specialpedagog Lena Holmberg
som bland annat arbetar med
utbildning och utvecklingsarbete inom förskola och skola i
Linköpings kommun.
Vi jobbar med andra ord vidare med vårt nätverkande och
går med fanan högt sommaren till mötes. I skrivande
stund är nästa milstolpe att
insupa allt mentaliseringsrelevant som Psykoterapimässan
kan tänkas erbjuda, sen ska
vi förbi Örebro och förhoppningsvis hinner vi till Uppsala
också innan terminen är slut.
Snart är exjobben klara, räkna med ökad aktivitet på
mentalisering.se!
Shibata, M., Toyomura, A., Itoh, H., & Abe,
J. I. (2010). Neural substrates of irony
comprehension: A functional MRI study.
Brain Res, 1308, 114-123. doi:10.1016/
j.brainres.2009.10.030
Personer med diagnosen antisocial
personlighetsstörning tycks brista i sin
förmåga att mentalisera andras affekter men inte kognitioner. Stämmer det
överens med erfarenheter från klinisk
verksamhet?
Shamay-Tsoory, S. G., Harari, H., AharonPeretz, J., & Levkovitz, Y. (2010). The role
of orbitofrontal cortex in affective theory of
mind deficits in criminal offenders with
psychopathic tendencies. Cortex, 46, 668677. doi: 10.1016/j.cortex. 2009.04. 008
Utvecklingen av exekutiva funktioner (EF), till exempel impulskontroll,
påverkas av hur samspelet mellan
barn och föräldrar ser ut. Att som
spädbarn behandlas som en autonom
individ hänger ihop med senare god
prestation på test av EF. Ger detta
stöd för att barnets självreglering
utvecklas i samspelet mellan barnet
och vuxna i barnets omgivning?
Bernier, A., Carlson, S. M., & Whipple, N.
(2010). From external regulation to selfregulation: Early parenting precursors of
young children’s executive functioning.
Child Dev, 81, 326-339. doi: 10. 1111/
j.1467-8624.2009.01397
Diskutera på www.mentalisering.se
Sara Johansson
Copyright © 2010 Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Mentaliseringsbaserad Psykologi ges ut tre gånger varje år av Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Frågor och funderingar? [email protected]g.se
www.mentalisering.se
MENTALISERINGSBASERAD PSYKOLOGI
vol 2 nr 1 2010
Inspirationsutbyte i Nyköping
Även om det var en riktigt
kall dag, som vanligt denna
vinter, blev vi alldeles varma av det fina och öppna
mottagande vi fick av MBTteamet på BUP i Nyköping
den 16 mars.
Vi spenderade en förmiddag
och lunch tillsammans som
hade kunnat fortsätta många
timmar till, med prat om mentalisering, om psykologisk behandling, om teamets arbete
och erfarenheter och om
framtidsvisioner.
MBT-teamet består av fyra
personer med olika bakgrund,
utbildning och kompentens
som har olika arbetsuppgifter
vid sidan av arbetet i MBTteamet. Camilla Åhlander är
leg. psykolog och enhetschef
på BUP-mottagningen. Christina Hammargren är socionom på BUP. Karin Zetterlund
som är arbetsterapeut arbetar
på Ätstörningsmottagningen.
Håkan Lindholm är leg. psykolog och finns på Samtalsmottagningen för Unga Vuxna.
Teamet drog igång sitt arbete
i augusti 2009 efter genomgången utbildning. Det går
inte att ta miste på deras arbetsglädje och entusiasm.
Alla fyra betonar vikten av ett
nära och bra samarbete sinsemellan. Det kan vara snabba
vändningar både hos individer
och i terapigruppen och då
upplever teamet att det är viktigt att ha bra kommunikation
med varandra. Håkan och
Karin som har gruppträffarna
berättar att de utmaningar de
Från vänster: ??? ???, Håkan Lindholm & Camilla ??? Foto: Emil Holmer.
Tre fjärdedelar av MBT-teamet vid BUP i Nyköping. Fr v. Karin Zetterlund, Håkan
Lindholm och Camilla Åhlander. Den fjärdedel som fattas på bilden är Christina
Hammargren.
ibland ställs inför verkligen
kan få mentaliseringsförmågan att slå i golvet. De uttrycker båda att det är en stor
trygghet att vara två, så att de
kan fånga upp det som händer i rummet och hjälpa varandra. I terapigruppen har
mentaliseringsbegreppet gått
hem, deltagarna har tagit till
sig det, liksom agenskapet
som kan ta alla möjliga och
omöjliga riktningar.
En sak som teamet upplevt
lite svårt har varit att hålla
kvar klienterna. Många har
hoppat av. För unga rastlösa
tjejer är ett år en evighet, det
är lång tid att binda upp sig
på och ser man inte resultat
direkt är det lätt att ge upp.
Att behöva gå igenom en
”lång” psykoedukation innan
själva behandlingen inleds
kan räcka för att hoppa av.
Särskilt för de yngsta tjejerna
som kanske inte själva upplever sina problem som tillräckligt stora under tillräckligt lång
tid. De har svårt att motivera
sig och behöver kanske mogna lite till. De som är uppåt 18
-19 år däremot har inte lika
svårt att hålla sig kvar i behandlingen, eftersom de ofta
själva börjat se sina svårigheter och längtar efter förändring.
Copyright © 2010 Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Mentaliseringsbaserad Psykologi ges ut tre gånger varje år av Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Frågor och funderingar? [email protected]
www.mentalisering.se
2
MENTALISERINGSBASERAD PSYKOLOGI
vol 2 nr 1 2010
Vi pratade också om hur man
bättre skulle kunna nå fram
till rätt målgrupp, teamet upplever inte att de har möjlighet
att marknadsföra sig och lägga tid på en hemsida eller en
egen logotype. Förmodligen
är inte MBT-teamet i Nyköping ensamma om dessa förutsättningar. En hemsida
med rätt träfford, språk och
bildspråk, som tilltalar och
speglar målgruppen skulle
innebära att MBT-teamet
kunde nå ut till fler.
I Nyköping har ett samarbete
mellan vuxenpsykiatrin och
BUP initierats i samband med
att ett MBT-team ska starta
upp inom vuxenpsykiatrin.
Camilla, Christina, Karin och
Håkan tycker att det är strålande dels eftersom många
familjer återfinns inom båda
verksamheterna, dels då
många av de tjejer som söker
sig till BUP:s MBT-team åldersmässigt gränsar till vuxenpsykiatrin. Föredömliga
planer tycker vi.
På frågan om det verkligen
går att arbeta med mentalisering utan att det spiller över i
annat arbete också, svarar
alla att nej, det här tänket bär
man med sig hela tiden även
om man arbetar med annan
metodik. Vi nickar samstämmigt och instämmande för det
är nog så vi föreställer oss att
det måste bli.
Text och foto: Sara Johansson
Samspel och problembeteenden
Laura J Sherman och Judy
Cassidy visar i en färsk
studie att mödrars användande av mentaliseringsyttranden i samspel med
deras 5 månader gamla
barn, förklarar delar av variationen i utåtagerande
problembeteenden då barnen blivit 2 år gamla. Fyndet styrker att det finns ett
samband mellan brister i
föräldrars förmåga att mentalisera och senare utveckling av problembeteenden
hos deras barn.
Skattning
av
mindmindedness (MM) är ett sätt
att närma sig hur föräldrars
mentaliseringsförmåga visar
sig i samspelet med deras
barn (Sharp & Fonagy,
2008). MM bygger på att man
observerar i vilken utsträckning föräldern använder sig
av kommentarer innehållandes ord för mentala tillstånd
(mentaliseringsyttranden) när
föräldern förklarar barnets
beteenden (Meins et al.,
2003). Detta kan ses som ett
uttryck för att föräldern behandlar barnets beteenden
som sprungna ur barnets intentioner, känslor och tankar
(föräldern mentaliserar).
Mentaliseringsyttranden (MY)
kan sägas vara antingen intonade (IMY), då de verkar
stämma överens med vad
barnet i stunden känner eller
tänker, eller icke-intonade
(IIMY), då de inte tycks överensstämma med barnets
mentala tillstånd. Tidigare
studier har visat att användandet av IMY påverkar utveckling av barns mentaliseringsförmåga (se Meins et al.,
2003) men också kognitiva
funktioner (Bernier et al.,
2010). I Sherman och Cassidys studie har man kollat på
hur användandet av ickeintonade
mentaliseringsyttranden (IIMY) då barnet är 5
månader gammalt hänger
ihop med barnets problembeteenden vid 2 års ålder.
Resultaten från studien visar
att högre IIMY indikerade fler
utåtagerande problembeteenden (t.ex., trotsbeteende,
rastlöshet) vid 2 års ålder.
Däremot kunde sambandet
mellan IIMY och problembeteenden av inåtvänd karaktär
(t.ex., ängslig, nedstämd) inte
säkerställas statistiskt.
Det här är de första empiriska
fynden som visar att förälderns explicita mentaliserande i samspel med barnet påverkar barnets beteende på
sikt. Föga överraskande, men
mycket intressant.
Text: Emil Holmer
En kort sammanfattning av studien går att hitta
via http://icis2010.isisweb.org/schedule/
materials/sub01059-20136.doc
Bernier, A., Carlson, S. M., & Whipple, N.
(2010). From external regulation to selfregulation: Early parenting precursors of young children’s executive functioning. Child
Dev, 81, 326-339. doi: 10.1111/j.14678624.2009.01397
Meins et al. (2003). Pathways to understanding mind: Construct validity and predictive
validity of maternal mind-mindedness. Child
Dev, 74, 1194-1211. doi:
10.1111/14678624.00601
Sharp, C., & Fonagy, P. (2008). The parent’s
capacity to treat the child as a psychological
agent: Constructs, measures and implications
for developmental psychopathology. Soc Dev,
17, 737–754. doi: 10.1111/j.1467–
9507.2007.00457.x
Copyright © 2010 Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Mentaliseringsbaserad Psykologi ges ut tre gånger varje år av Svenska Nätverket för Mentaliseringsbaserad Psykologi
Frågor och funderingar? [email protected]
www.mentalisering.se
3