Rebecka Svensson

KULTUR
LÄSARNAS
SKRIVANDE
Hur skildras miljöfrågor på
film och kan film göra oss mer
miljömedvetna? Det är några
frågor som tas upp i boken
transnational ecocinema. >> 11
En människa ska aldrig behöva
bli så ensam att ingen märker
att den är borta förrän efter
två år. Det menar skribenten
Abdel-Qader Yassine. >> 12
Det är i dag inte många som vet vem Rebecka Svensson är. Under sin levnadstid skrev hon i skuggan av
nationalskalden Dan Andersson och gav endast ut ett
verk. Nu hänger kulturarvet från hennes verksamhet
vid Silverforsen i Ronneby på en skör tråd. >> 14
’
Unga med funktionsnedsättning får
en sämre utbildning
och har en lägre utbildningsnivå än andra. >> 2–3
•LandetRunt
Onsdag 21 augusti– tisdag 27 augusti 2013
|
NUMMER 33
|
ÅrgÅng 4
|
Pris: 15 KrOnOr
Kapellet av
lera ger ny tro
på omställning
Marjo Marthin driver tillsammans
med sin man Lärkan Hagström kurser i lerbygge på sin gård utanför omställningsbyn Järbo i Sandvikens kommun. Med tiden har lera byggnader
växt fram runt gården byggda med
en mängd olika tekniker från lerklining och lätverk till vedkubbsteknik.
Här inns både hönshus, sovstuga och till och med ett
kapell byggda av lera som
tagits precis i närområdet.
Paret driver en mängd olika folkbildningsinitiativ,
bland annat kurser i lerbyggnadsteknik. >> 6–7
Marjo Marthin är en av eldsjälarna i omställningsbyn Järbo. Hon är också drivande i kulturföreningen Kulturand.
NYHETER
FOTO: ANNA MARIS
LANDET RUNT
Engagemang tar nya vägar
Djurskyddsinspektörer hotas
Medlemsantalet i de politiska ungdomsförbunden har nästan halverats de senaste tio åren men det inns de som går
mot strömmen. Andra väljer nya sätt att
delta i politiken, som sociala medier. >> 4
En av tio djurskyddsinspektörer har utsatts
för våld i jobbet och en av tre har blivit
hotad, enligt en ny undersökning. Nu förses allt ler inspektörer med direktlarm till
polisen eller SOS. >> 5
Åkeriet Movebybike
kan transportera upp
till 300 kilo gods helt
avgasfritt på sina speFOTO: MOVEBYBIKE
cialcyklar. Företaget
finns på fem orter i Sverige men siktar nu på att
starta i Uppsala, Linköping och Norrköping. >> 8–9
TIPSA LANDET RUNT: [email protected] | Retur: Fria Tidningar ek förening, Box 2034, 128 21 Skarpnäck | POSTTIDNING A
OPINION
2
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: ANNA MARIS • [email protected]
Den här veckan startar höstterminen för i runda tal
1 miljon grundskoleelever och 350 000 gymnasieelever i Sverige. Men det fria skolvalet är inte fritt för
alla, skriver veckans debattör Ingrid Burman.
Välkommen!
Dags för
mätning
I
början av september mäts Landet Runt av Tidnings­
statistik. Det innebär att vi återigen kommer att få
presstöd. Som ni kanske minns, förlorade vi vårt
presstöd i början av året, därför att Landet Runt –
i väntan på Uppsala Fria delades och Presstödsnämnden
ansåg att vi inte var samma tidning längre.
Men nu har vi chans att få presstöd för Landet Runt
igen.
NäR MAN MäTER TIDNINgARS utgivning räknar man
hur många prenumeranter de har i snitt under en utgiv­
ningsperiod på sex, nio eller tolv månader. Eftersom vi
har över 3 000 prenumeranter, borde vi mäta på 2 151
(och få över en halv miljon kronor extra). Men vi mäter
på 1 881 istället, för att det ofta tar lite tid att få in be­
talning för prenumerationer. Om du vill hjälpa oss att
nå en högre presstödsnivå (vilket skulle kunna ske om
många läser det här och agerar snabbt) kan du det ge­
nom att betala din prenumeration. Vill du hjälpa ännu
mer förlänger du prenumerationen till ett år och beta­
lar i förskott. Då minskar vi ekodiffen (ekonomiska dif­
ferensen) mellan antalet prenumeranter och den betal­
ning vi fått in och kan mätas
på en högre nivå.
Med mer pengar kan vi
göra en ännu bättre tidning.
Men vi hoppas så klart att du
gillar den du får redan i dag!
Trevlig läsning!
ANNA MARIS
Chefredaktör
•LandetRunt
Landet runt – I väntan på... är en frihetlig nyhetstidning som vill bidra till
en utveckling mot ett friare, öppnare samhälle. Vi på mediekooperativet Fria Tidningar
äger våra tidningar själva. Redaktionen tar gärna emot texter, och är särskilt intresserad av andra perspektiv än de som mest dominerar i media. Kontakta oss gärna!
Adress: Landet runt, Södra Förstadsgatan 18, 211 43 Malmö E-post: [email protected]
Telefon: 077-550 11 00 Webb: www.landetrunt.nu Twitter: twitter.com/landetrunt
Chefredaktör och utgivare: Anna Maris, [email protected]
Kulturredaktör: Abigail Sykes, [email protected], 0704-25 32 27
Nyhetsredaktör: Abigail Sykes, [email protected]
Reporter: Carolina Hansson, [email protected]
Prenumeration: [email protected], 077-550 11 00
Kundtjänsts telefontider: måndag 15.00–18.00, tisdag–fredag 09.00–12.30
Annons: Helen Silvander, [email protected], 073-507 05 09
Tryck: V-TAB Norrtälje ISSN: 2000-5687
Tidningen trycks på miljövänligt papper. Upplagan är TS- kontrollerad.
Landet runt – I väntan på... ges ut av mediekooperativet Fria Tidningar
ekonomisk förening. För beställt material köper Fria Tidningar all förfoganderätt,
möjlighet att välja distributionsform och publicera det i företagets samtliga produkter
(se www.friatidningar.se). Fria Tidningar förbehåller sig också rätten att skriva om alla
texter till lätt svenska för publicering i Sesam och Nyhetstidningen samt dess hemsidor. Det material som publiceras i Fria Tidningars produkter inns också tillgängligt
hos Infopaq. Landet runt – i väntan på... lagras elektroniskt. Fria Tidningar ansvarar ej
för insänt, ej beställt material. Den som sänder in obeställt material till Landet runt –
i väntan på... medger elektronisk lagring och publicering enligt ovan.
Alla har inte
samma rätt
att studera
Elever med omfattande behov
av särskilt stöd kan nekas plats
i skolan. Ny statistik från Han­
dikappförbunden visar också
att unga med funktionsnedsätt­
ning får en sämre utbildning
och har en lägre utbildnings­
nivå än andra.
Handikappförbunden har ny­
ligen genomfört en undersök­
ning bland medlemsförbunden
för att ta reda på hur skolsitua­
tionen ser ut för deras medlem­
mar och målgrupper. En av frå­
gorna i undersökningen hand­
lade om möjligheten att stude­
ra vid vuxenutbildningarna. På
grund av brister i grundskolan
är det många elever med funk­
tionsnedsättning som inte kla­
rar målet godkänt i alla ämnen.
Detta medför att tillgången till
högre utbildning begränsas. En­
ligt skollagen inskränks möj­
ligheterna för unga och vuxna
med funktionsnedsättning att
studera vid de vuxenutbildning­
ar som inns. Hela 75 procent i
enkäten svarade att deras med­
lemmar/målgrupper påverkas
av inskränkningarna i den nya
lagen och knappt 45 procent
av dessa angav att problemet är
stort.
ENKäTSvAREN lIggER i linje
med statistik från Ungdomssty­
relsens rapport Fokus 12, som
visar att en mindre andel unga
med funktionsnedsättning går
vidare till högre studier, jäm­
fört med övriga unga. I ålders­
gruppen 23–29 år är det 32 pro­
cent med funktionsnedsättning
som har avslutad eftergymnasi­
al utbildning. Motsvarande siff­
ra bland övriga unga är 43 pro­
cent.
ung­
domsenkät 2012 visar att unga
med funktionsnedsättning i ål­
dern 16–25 år är mindre nöjda
med sin skolsituation jämfört
med övriga unga. Kanske kan
det i vissa fall bero på att unga
med funktionsnedsättning inte
alltid får gå i den skola de egent­
ligen vill gå i och att de inte får
det stöd de behöver. Enligt skol­
lagen kan skolor i dag neka att
ta emot elever med omfattan­
de funktionsnedsättningar, om
kommunen inte beviljar medel
till extra stöd. Knappt 63 pro­
cent av de medlemsförbund
som svarat på Handikappför­
bundens enkät uppger att elev­
er bland deras medlemmar/mål­
grupper tvingas välja en annan
skola än den de egentligen vill
gå i. Av dessa anger drygt en
fjärdedel att detta är ett stort
problem.
Många barn och unga med
funktionsnedsättning får inte
UNgDoMSSTyRElSENS
Diskrimineringen mot funktionshindrade
på landets riksgymnasium. Situationen
FAKTA
Handikappförbunden är
en samarbetsorganisation
för 38 funktionshinderförbund, som tillsammans
representerar cirka 400 000
människor.
heller en utbildning som gör
att de kan utvecklas så långt
som möjligt utifrån sin förmå­
ga. Enligt den tidigare skolla­
gen hade elever i behov av stöd
rätt till särskilt stöd utan att be­
gränsas av mål eller betyg. I den
nya skollagen har denna rättig­
Återvinn fosfor i stället för
Återvinn den fosfor som
släpps ut på åkrarna
och slå två lugor i en
smäll: övergödningen
bekämpas och stödet
till två totalitära stater
minskar.
Jordbruken använder fosfor i
form av konstgödsel för att få
större skördar. Men fosforn är
en ändlig resurs precis som ol­
jan. Båda kommer inom en snar
framtid vara bristvaror men till
skillnad från oljan går fosfor att
återvinna. Tekniken inns men
anses i regel för dyr för att kun­
na användas.
EN MAJoRITET av all fosfor
inns i dag i två länder, Västsa­
hara och Kina. Västsahara är
dock ockuperat av Marocko. En
anledning till att Marocko väg­
rar släppa Västsahara fritt är att
de tjänar mycket pengar på fos­
for. Dessutom kontrollerar de
genom fosforn en väldigt viktig
ingrediens i vårt moderna jord­
bruk vilket ger dem makt de
inte frivilligt vill ge ifrån sig.
Återvinning av fosfor bor­
de alltså vara en självklarhet.
Det är dock dyrare att återvin­
na fosfor än att köpa ny. Där­
för återvinns fosfor i dag på få
platser i Sverige. Men hade de
miljöproblem som är förknip­
pade med övergödningen tagits
med i beräkningarna hade för­
modligen kalkylen sett annor­
lunda ut.
TIll EXEMPEl återvinner ingen
av de tre kommunerna (Eslöv,
Höör och Hörby) som Skånes
största vattenreservoar Ring­
sjön tillhör fosfor från jordbru­
ket. EU har krävt att kommu­
nerna som Ringsjön ligger i ska
OPINION
Onsdag 21 augusti 2013
3
REDAKTÖR: ANNA MARIS • [email protected]
VECKANS KLIPP
Saxat ur medieflödet och
det offentliga samtalet
55%
”När staten minskar sin service utanför storstäderna får det både
praktiska och etiska konsekvenser.
Det underförstådda budskapet till
människor runt om i Sverige är att de
inte är värda att satsa på. I grunden
handlar det om människosyn.”
FOTO: SCANPIX
Så mycket ökade Sveriges Televisions
inkomster för sponsring förra året,
skriver Dagens Media. SVT ick in 38,6
miljoner kronor. Sponsringschef Stina
Björk förklarar uppgången med OS i London och säger
att inkomsterna nu förväntas sjunka.
Det skriver Åke Bonnier, biskop i Skara, på DN debatt.
ungdomar är ingenting nytt. Redan 2001 protesterade rullstolsburna ungdomar mot svårigheterna att komma in
FOTO: FREDRIK PERSSON/SCANPIX
är fortfarande densamma.
SÅ HÄR KAN SKOLAN FÖRBÄTTRAS FÖR ELEVER MED FUNKTIONSHINDER
• Möjligheten att neka en elev
som har omfattande behov av
het försvagats. Nu anger lagen
att särskilt stöd endast ska ges i
den omfattning som behövs för
att eleven ska nå betyget godkänt. Drygt 58 procent av dem
som svarat på Handikappförbundens enkät uppger att detta är ett problem för förbundets
särskilt stöd en plats i skolan
måste bort.
grund- eller gymnasiebehörighet.
• Kommunerna måste garantera att elever med funktionsnedsättning har lika möjlighet
som andra att komplettera sin
• Statens sanktioner mot
huvudman som bryter mot
regelverket behöver skärpas.
medlemmar/målgrupper.
Av
dessa säger knappt 38 procent
att problemet är stort.
mål
är en skola som ser olikheter
som tillgångar, som har resurser att möta varje enskild elev
KÄLLA: HANDIKAPPFÖRBUNDEN
och som ger alla
kunskap
och
tilltro till sin
egen förmåga.
HANDIKAppfÖRBuNDENS
INgRID
BuRMAN
Ordförande, Handikappförbunden
att stödja totalitära regimer
ta fram ett program för att åtgärda vattenkvaliteten så att
den anses vara ”god” vilket är
steg två på en femgradig skala
från hög till dålig. Både Östra
och Västra Ringsjön bedöms i
dag ha dålig vattenkvalitet med
återkommande algblomning.
Kommunerna har till 2014 på
sig att åtgärda kvaliteten men
redan nu har EU insett att det
inte kommer att lyckas och gett
kommunerna dispens till 2021
för Västra Ringsjön samt att
kravet för Östra Ringsjön har
sänkts från god till måttlig. I
dagsläget ser det dock ut som
att inte ens detta kommer att
lyckas.
Att återvinna fosfor har alltså tre fördelar. Vi kan använda
denna ändliga resurs igen och vi
skulle kunna minska vårt beroende av import av konstgödsel
från ett ockuperat land. Dessutom skulle vi minska problemet
med övergödning som under
sommartid leder till algblomning vilket i slutändan riskerar
vattenkvaliteten i Skånes största
dricksvattenreserv.
Hugo MAlM
Omställning Höör
av de 53 480 par som
gifte sig år 1963 har
eller kan förväntas
ira guldbröllop i år.
Antalet har stigit under många år, men
kan komma att börja
sjunka om cirka fem
år, enligt Statistiska
centralbyrån.
”Motiveringen är enkel. Att bedriva
krig, ockupationer, utomrättsliga avrättningar och inte minst spionage
borde vara en anledning till att åtminstone ta in honom på förhör. Man kan
tycka att det låter blajigt men tar man
rättssystemet på allvar bör man ställa de här frågorna. Nu har vi en unik
chans eftersom han kommer hit helt
frivilligt.”
Det säger överläkare Gunnar Olofsson från Borås, som polisanmält USA:s president Barack
Obama för brott mot mänskligheten.
55 000
Ringsjön i Skåne är en av de
många sjöar som är viktiga för
vår dricksvattenförsörjning. Den
och många andra vattendrag
skulle förbättras av fosforåtervinning.
pruttkuddar har
Tidningen Kamratposten
skickat ut till
sina prenumeranter inför lanseringen av nationella
pruttkuddedagen den 26
augusti. Chefredaktör Lukas Björkman uppmanar
alla att haka på aktiviteten som arrangeras för
första gången i år.
FOTO: KAMRATPOSTEN
• Skollagen behöver kompletteras med rätt till specialpedagogiskt stöd, reglerat i
åtgärdsprogram.
FOTO: SCANPIX
19 818
4
NYHETER
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
Betesmarker och
ängar minskar
I år består 440 000 hektar
av Sveriges yta av ängs- eller betesmark. Det är en
minskning med omkring
en miljon hektar sedan slutet av 1800-talet. Orsaken är
främst att antalet betesdjur
minskat drastiskt, och ett
resultat blir att artrikedomen hotas. Nu hoppas Jordbruksverket kunna uppdatera sin inventering av markerna under nästa period
av landsbygdsprogrammet,
2014–2020.
Östersjön runt
med cykel
Fyra internationella cyklister har tagit sig 3 500 kilometer runt Östersjön under
tre månader för att sätta fokus på havsmiljön i de nio
Östersjöländerna. I lördags
gick kampanjen Race for
the Baltic i mål i Köpenhamn för att sätta press på
Helsingforskommissionen
Helcom inför dess ministermöte den 3 oktober. Förhoppningen är att Helcom
ska uppfylla de mål som
satts upp både av EU och i
dess egna handlingsplan för
Östersjön, BSAP. Dessa är
bland annat ett ansvarsfullt
iske, minskad övergödning
och skydd för känsliga områden.
Nedåt för
djurparker
De lesta svenska djurparker har haft sämre besökssiffror denna sommar än
förra året. Parken Zoo har
minskat med hela en tredjedel, och även Borås djurpark, Kolmården, Nordens
ark, Skansen och Skånes
djurpark har tappat besökare. Två möjliga förklaringar
kan vara värmen och larmerna om dålig djurhållning, enligt TT. Däremot
har Furuvik i Gävle fått ler
besökare än i fjol.
90-talister gör
politik på nytt sätt
De politiska ungdomsförbunden tappar medlemmar och unga under
30 år är den grupp som
röstar i minst utsträckning. På sociala medier
däremot bubblar det av
politiska diskussioner
och den ena kampanjen
avlöser den andra.
I dag är medlemmarna i de politiska ungdomsförbund som får
bidrag från Ungdomsstyrelsen
knappt en fjärdedel så många
som för 20 år sedan. Medlemsantalet har ökat vissa år, men
antalet medlemmar har aldrig
kommit i närheten av vad det
var under 1990-talet och dessförinnan. Det senaste året tappade
samtliga politiska förbund som
får bidrag från Ungdomsstyrelsen medlemmar, utom Moderaternas ungdomsförbund, Muf.
Totalt tappade de sju ungdomsförbunden nästan 17 procent av
sina medlemmar på ett år. Störst
var minskningen hos Ung vänster som i senaste ansökningen
nästan halverade antalet medlemmar mot föregående år. Ungdomsstyrelsens regeländringar
kan dock ha påverkat förbun-
för skråbildning, att politikernas
barn är de som blir morgondagens politiker. Men att ungdomar i dag är mer intresserade
av enskilda sakfrågor
tror han inte stämmer. Det intresset
har alltid varit starkt.
– Det måste vara
något
tillräckligt
nära och konkret för
att man ska bli intresserad men så har
det alltid varit. Titta på 70-talet när en
Man
hel generation ensäger
gagerade sig i kärnkraftsfrågan, det var
att
alla kan ju energipolitik men
det var en sakfråga
bli politi- som engagerade.
dens siffror det senaste året. Tidigare krävdes det nämligen att
60 procent av medlemmarna på
central nivå skulle vara mellan
7 och 25 år, i dagsläget ska 60 procent av
medlemmarna även i
organisationens medlemsföreningar vara
mellan 6 och 25 år.
ENLIGT Henrik Oscarsson, professor i statsvetenskap, är det här
en utveckling som har
ägt rum i lera andra
länder men som efter
hand stannar upp. Att
ungdomsförbunden
har så mycket färre
medlemmar i dag än
för 20 år sedan tror ker men att
han har att göra med driva poliHENRIK OSCARSSON
en generell utveckling
menar att ungdomstik är något
i samhället.
förbunden fyller en
– Ungdomsförbun- man måste
viktig funktion i deden hade tidigare lära sig.
mokratin och som
även en social roll att
skola i politik.
fylla men nu har de Henrik Oscarsson,
– Man säger att
fått ökad konkurrens professor i statsvealla kan bli politiker
tenskap.
från andra håll. Man
men att driva pokan ha roligt ändå och
litik är något man
partierna blir mindre och mer
måste lära sig.
nördiga.
Erik Andersson är lektor i peHan menar att detta kan bli
dagogik vid högskolan i Skövde
problematiskt då det ökar risken
och Örebro universitet. Han har
EXEMPEL På diskussioner som
han har följt i en nätgemenskap
för unga är abort, barnaga och
köttkonsumtion.
– Konlikten är utgångspunkten i diskussionerna och det är
ett väldigt argumentativt samtal. Det inns en öppenhet för
att vi ska tycka och tänka olika.
Erik Andersson menar att det
kan behövas ett perspektivskifte kring hur samhället ser på
unga människor.
– Det handlar om att man erkänner dem som samhällsmedborgare och att man då erkänner den här typen av samtal
som politiskt deltagande.
KAJSA PERSSON
[email protected]
MEDLEMSANTAL I UNGDOMSFÖRBUNDEN
Bidragsår
Centerpartiets
ungdomsförbund
92/93
2003
2013
14 159
2 529
782
-
-
2 185
Kristdemokratiska
ungdomsförbundet
4 013
3 548
3 007
Liberala
ungdomsförbundet
11 162
-
2 075
Moderata
ungdomsförbundet
17 698
5 990
8 852
Socialdemokratiska
ungdomsförbund
35 212
15 937
3 417
Ung vänster
14 066
12 359
1 525
Totalt
96 310
40 363
21 843
Grön ungdom
Militärövning
på Gotland
I mitten av september väntas hundratals soldater och
personer från hemvärnet,
runt 40 fartyg samt 25 lygplan och helikoptrar delta i
en internationell militärövning som bland annat äger
rum på Gotland. USA, Norge,
Finland och Litauen är några
av de 15 länder som deltar,
rapporterar P4 Gotland.
nyligen skrivit en avhandling om
unga som diskuterar kontroversiella politiska frågor på internet.
– Det inns två läger inom
forskningen. Ena sidan säger att
intresset för politik har svalnat,
med minskat antal medlemmar
i ungdomsförbunden och lågt
valdeltagande. Andra sidan menar att ungdomar i högsta grad
är intresserade av politik men
att det tar sig andra uttryck, till
exempel genom diskussioner i
sociala medier.
KÄLLA: UNGDOMSSTYRELSEN
Kajsa Dovstad har valt att engagera sig som socialpolitisk talesperFOTO: LEO SELLÉN/SCANPIX
son för Liberala ungdomsförbundet.
Listan visar de ungdomsförbund till riksdagspartierna som får bidrag
från Ungdomsstyrelsen. Medlemsantalet är antalet medlemmar
mellan 7 och 25 år, 2013 mellan 6 och 25 år, som har blivit godkända.
Medlemsantalet för bidragsåret grundar sig på de siffror förbunden
har skickat in från två år tidigare.
NYHETER
Onsdag 21 augusti 2013
5
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
OM STUDIEN
Cirka en tredjedel
av Sveriges djurskyddsinspektörer,
65 personer, deltog
i studien. Det som
gör att den kan anses som representativ är att deltagarna
är spridda över hela
landet.
Förutom djurskyddsinspektörer
deltog tjugofem
procent av alla mijö, hälso- och livsmedelsinspektörer i
studien. Där svarade
38 procent att de
har blivit utsatta
för hot. Undersökningen visar också
att denna grupp
ofta blir utsatta för
försök till otillbörlig
påverkan (jäv).
Många djurinspektörer har utsatts för hot eller våld i jobbet. Personen på bilden förekommer inte i texten.
FOTO: DRAGO PRVULOVIC/SCANPIX
Hot och våld en del av arbetet
Var tredje djurskyddsinspektörer i landet
uppger sig ha blivit hotad i arbetet, och en av
tio har varit utsatt för
våld. Det visar en undersökning från fackförbundet Naturvetarna, som nu kräver att
arbetsgivarna har en
beredskapsplan mot
hot och våld.
Studien gjordes efter att fackförbundet Naturvetarna under
en längre tid fått in uppgifter
från sina medlemmar om att
hot och våld är vanligt bland
djurskyddsinspektörer.
Sjuttio procent av de som
deltagit i studien sa
att de någon gång utsatts för hot under arbetstid, och tio procent att de utsatts för
våld. Vanligast är det
att hoten kommer på
mejl eller telefon, ef- Kristofer
ter att inspektionerna Jervinge.
har gjorts.
– Jag blev rätt chockad av resultatet, dels av att det är så
pass illa ställt, men också över
hur många som upplever att
arbetsgivare inte jobbar aktivt
med dessa frågor, även om det
inns en arbetsplan för det, säger Kristofer Jervinge
som har varit ansvarig
för studien.
över
hela landet har deltagit i studien, och det
gick inte att se någon
märkbar skillnad i förekomsten av hot eller
våld över landet. Kristofer
Jervinge kunde inte heller utläsa att det skulle vara vanligare
med hot eller våld under någon
viss typ av inspektioner, utan
INSPEKTÖRER
menar att det kan förekomma
hos såväl husdjursägare som
lantbrukare.
– Att mista ett husdjur är ju
ofta emotionellt, men har man
ett jordbruk så går man miste
om sitt levebröd, så det går inte
att generalisera.
NATURVETARNA KRäVER NU att
länsstyrelserna, som djurskyddsinspektörerna är anställda av,
tar frågan på allvar. I till exempel Halland har åtgärder redan
gjorts, där ska alla inspektörer
förses med radiokommunikation
som är direktkopplad till polisen.
Andra åtgärder skulle kunna
”Hon sa att hon skulle skjuta oss”
Möjliga hot och i vissa
fall våld är något som
djurskyddsinspektörer i
Uppsala län får vara beredda på inför varje inspektion.
– Det är väl en del av
det här jobbet på något
vis, säger djurskyddshandläggaren Kristina
Jansson.
Inom kort kommer länets inspektörer att få
direktkoppling till SOS.
Kristina Jansson har varit med
om lera obehagliga situationer under sina inspektioner. En
gång rörde det sig om ett direkt
hot, då en djurägare ringde upp
efter en inspektion.
– Hon sa att hon skulle skjuta
oss om vi kom tillbaka för den
inbokade uppföljande inspektionen dagen därpå. Då blev
man skärrad så klart.
äRENDET togs till domstol och
kvinnan dömdes för hot mot
tjänsteman. Vid ett annat tillfälle har Kristina Jansson blivit
spottad i ansiktet. För att klara
av arbetet trots risken för hot
menar hon att det är viktigt att
inte ta händelserna personligt.
– Jag försöker tänka att jag
representerar
länsstyrelsen
och inte mig själv. Och så får
man fundera på hur situationen blev som den blev, om jag
kunde ha agerat annorlunda på
något sätt.
Riktlinjerna för hur inspek-
törerna kan hantera hotfulla
för hot. Däremot har vi inte haft
situationer har blivit bättre de
någon våldsam situation vad jag
senaste åren, menar hon. I dag
känner till.
inns det nedskrivna rutiner att
I dag har alla inspektörer en
ta till vid hot och våld,
walkie-talkie med sig
som att inte utsätta sig
ut på inspektioner,
för onödiga risker, se till
och rapporterar in till
att ha en fri väg ut, eller
en kollega på kontoatt slippa backa med biret när de åker ut på
len för att komma däroch när de lämnar en
ifrån. Det inns också
inspektion. Uppstår
en möjlighet att gå och
en hotfull situation,
prata med en kurator Henric Eriksson. eller om inspektören
för den som är med om
inte hör av sig, kan
en hotfull situation.
kollegan direkt larma polisen.
Tanken är att utrustningen ska
bytas ut till en radio med direktHENRIC ERIKSSON är länsvetekoppling till SOS, men det avtarinär på länsstyrelsen i Uppsala
let är inte färdigt ännu.
och den som ansvarar för djur– Det kommer kännas bra att
skyddsinspektionerna i länet.
få igång det systemet, polisen
– Jag känner igen bilden av
har ju bättre beredskap att hanatt många inspektörer utsätts
vara att inspektörerna alltid är
två när de åker på inspektioner,
eller att de får mer utbildning
i bemötande av djurägare.
– Vi kommer att arbeta för
att arbetsgivarna har en beredskapsplan på plats som används
aktivt, att hot och våld alltid ska
anmälas av arbetsgivaren och
att Arbetsmiljöverket tar fram
material kring hur arbetsgivare bör agera när det gäller hot
i bloggar, sociala medier och på
nätet i allmänhet. Alla insatser
för att inspektörerna ska känna
sig trygga är viktiga.
PAULA ROOTH
tera hotfulla situationer än vad
vi har, säger Henric Ericsson.
Att folk kan reagera med hot
och våld på inspektörernas besök tror Kristina Jansson beror
på att många har starka känslomässiga band till sina djur.
– Relationen med djur går
nästan att jämställa med den
man har med sina barn, och så
kommer det någon och har synpunkter på hur du sköter om
dem, det är väl inte så populärt.
TROTS ATT ORON för att en hotfull situation ska uppstå inns
där i bakhuvudet när hon åker
ut på en inspektion tycker hon
att arbetet som djurskyddsinspektör är meningsfullt.
– Det som gör att det är värt
det är när jag känner att jag faktiskt kan hjälpa djur och förändra dåliga förhållanden.
PAULA ROOTH
6
OMSTÄLLNING
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: ANNA MARIS • [email protected]
PÅ GÅNG
Har du något på gång?
Tipsa [email protected]
senast fredagen veckan
före utgivning. Landet Runt
kommer ut varje onsdag.
Vandring i Leksand
Friluftsfrämjandet i Leksand arrangerar en by-,
skogs och fäbovandring
i Ytterboda.
q TID: 22/8 KL 18. PLATS: AVFÄRD FRÅN
KULTURHUSETS PARKERING I LEKSAND. FRIVILLIG AVGIFT (FÖRSLAGSVIS 20 KRONOR).
TA MED FIKA. GROVA SKOR ELLER STÖVLAR
REKOMMENDERAS. INFO: WWW.FRILUFTSFRAMJANDET.SE/LEKSAND
CykeLkök i götet
Laga och ixa din cykel i Cykelkökets gör-det-själv-verkstad. Cykelköket fungerar
även som en återvinningscentral för kasserade och
övergivna cyklar och cykeldelar.
q TID: TISDAGAR OCH TORSDAGAR KL 18–
20. PLATS: VEGAGATAN 1, GÖTEBORG
Möte i köpenhaMn
Omstilling nu bjuder in till
torsdagskafé på temat internationell klimatpolitik och
resursekonomi. Med Peter
Bjerregaard.
q TID: 22/8 KL 19.30–21.30. PLATS: THE
HUB, NÖRREBROGADE 52, KÖPENHAMN
ekokaLyps i hoVa
Kulturföreningen Idévärlden
arrangerar hållbarhetsfestivalen Ekokalyps. Alva Snis Sigtryggsson, Karl-Erik Eriksson,
Pel Rostam och Planka.nu
medverkar. Det blir också domedagsfest och tillverkning
av hållbara piñatas.
q TID: 23/8 KL 14 –25/8 KL 12. PLATS:
GAMLA BIOGRAFEN, EMIL LÖFSTRANDS VÄG
9, HOVA
asCi i MaLMö
Aalto Camp for Societal
Innovation (ASCI) bjuder
in till ett fyradagarsseminarium som sammanför
innovatörer, forskare, entreprenörer och studenter
i syfte att skapa samhällsförändring. Årets tema är
Sustainable Urban Development (hållbar urban utveckling).
q TID: 26–29/8. PLATS: MEDEA, ÖSTRA
VARVSGATAN 11A, MALMÖ
Vikingarnas
byggteknik
– lösningar
för framtiden
En fjärdedel av alla människor i världen bor
i lerhus, men sedan 1940-talet har svenskarna övergett de gamla byggnadsteknikerna för moderna material och metoder. Men
i omställningsbyn Järbo lever de gamla teknikerna kvar. Här inns ett folkbildningsprojekt för att återinföra hållbara hus.
I omställningsbyn Järbo i Sandvikens kommun har byborna
skapat ett stort antal gemensamma initiativ, från ett digert
aktivitetsprogram med allt från
inre omställning med hjälp av
hästar till solelsprojekt och gemensamma grisar på kommunens mark mitt i byn.
EN AV DE DRIVANDE i arbetet är
Marjo Marthin. Hon och hennes
man Lärkan Hagström bor på
en gård strax utanför byn. Genom sitt arbete med föreningen
Kulturand har de sedan 1980-talet arbetat med många projekt. I
Järbo där de bor sedan drygt tre
år handlar det mycket om självförsörjning, pedalkraft och lerhusbygge.
– Att inspirera och sprida information om olika lerbyggetekniker är en stor del av vad vi
jobbar med här på gården, säger
Marjo Marthin, som själv står
för guidade turer för besökare.
Det kommer kursdeltagare
och volontärer från hela världen för att lära sig de olika teknikerna och bidra till utvecklingen på den delvis självförsörjande gården.
Det inns många olika tekniker för lerhusbygge och lera
har varit i bruk sedan vikingatiden, förklarar Marjo Marthin
och visar runt bland byggnaderna. Hitintills har ett fähus, hönshus och ett litet kapell byggts. I
några trähus som redan fanns
på gården har stora delar blivit
lerklinade.
FLER BYGGNADER lär det bli
som får lera i någon form. I
stort sett alla byggnader får
”sanningsfönster” – inramade
”hål” i väggen så att besökarna
kan se prov på de många olika
teknikerna.
Det är tekniken att läta sly
som kommer från vikingatiden
och är den teknik som använts i
långhusen som byggdes då.
– Det är en metod som borde
komma till heders i vår tid för
dem som vill bygga miljövänligt, verklig lokal förädling utan
transporter, säger Marjo.
– Vi har dock förmånen att
använda fyrkantsågade reglar
vilket inte vikingarna hade. För
övrigt lätar vi väggarna på samma sätt som man har god grund
att tro att de gjorde, berättar
Marjo Marthin.
Marjo Marthin visar
lerhusbyggena för
en grupp från Järbo
omställningskurs.
EN ANNAN TEKNIK som har his-
torisk grund också i Sverige är
kubbteknik som är att mura
med vedträn som man sedan
putsar med lera. Det är en teknik som användes för några
hundra år sedan, inte minst
i Sverige och Norge. En teori
om hur tekniken uppstod är
att drängar som ick löfte att
bygga sig ett hus men inte ick
ta timmerstockar från husbondens skog – men väl vedträn
– uppfann tekniken att mura
med ved. När huset sedan är
lerklinat kan det se ut som
ett stenhus. Att de var byggda
i denna teknik har i vissa fall
upptäckts vid renovering eller
rivning.
Det blir inget byggavfall från
byggena. Allt material kommer
i stort sett från naturen, det
mesta till och med från marken
de bor på.
De har också tillverkat en
Sovstugans blåa väggar ger en
rofylld känsla.
matris för att i samband med
undervisning visa på kvalitéer
med olika lerblandningar.
– Vi har haft en del problem
med sprickor i husen, men vi
har lärt oss efter hand och blivit bättre och bättre på att jobba
med materialen, förklarar Marjo Marthin.
– Bland annat här är det som
fårens ull kommer väl till pass,
fortsätter hon, doppad i lervälling blir ullen som en hållbar
”tejp” över sprickor och bidrar
WORKSHOP OCH HÖSTMÖTE
Fika i Jönköping
• Workshop om utvändig lerputs med kalk och pigment
• Lerbyggeföreningen i Sverige håller sitt höstmöte på gården
Höstens första Omställningsika i Jönköping handlar om
förnybar energi. Föreläsare
Jan Adler förespråkar och
ger exempel på möjligheterna med decentralisering och
småskalig energiproduktion.
Torsdag till fredag den 29–30 augusti genomförs en workshop under ledning av Ulf Henningsson, den kanske enda heltidsarbetande
lerklinaren i Sverige. Under två dagar kommer det lilla kapellet
på gården att få sitt slutliga lager ytputs. Detta lager ska både få
pigment och kalk, så det blir inte ett ”elefantgrått” hus som övriga
på gården, utan en ”ljust rosa elefanthy”. Kalken kommer att ytterligare förstärka lerans tålighet mot regn. Dessutom blir det tillfälle
att måla med vattenglas och tillfälle att stifta bekantskap med
lera lerbyggetekniker.
31 augusti inbjuder Lerbyggeföreningen i Sverige till höstmöte
i samarbete med Föreningen Kulturand och Omställning Järbo. Eftermiddagen börjar med lunch och därefter blir det föredrag med
Jan Akander, teknologie doktor från miljö-bygg på Högskolan i
Gävle. Guidad visning av de olika husen och olika lerbyggetekniker
som inns representerade. Grillfest och samtal under kvällen.
q TID: 27/8 KL 18. PLATS: STUDIE-
FRÄMJANDET, JÖNKÖPING
Föranmälan till både workshop och lördagen: 0290 707 70 eller
[email protected] Läs mer på www.ekobyggmedlera.se.
OMSTÄLLNING
Onsdag 21 augusti 2013
7
REDAKTÖR: ANNA MARIS • [email protected]
HALLÅ DÄR...
...Emelie Rye, Marianne
Ehrlich och Ellen Theander från den ideella föreningen Idévärlden som
arrangerar Ekokalyps den
23-24 augusti i Hova för
allra första gången.
Vad är Ekokalyps?
– Ekokalyps är en postapokalyptisk hållbarhetsfestival i
Hova dit vi bjuder in personer,
organisationer eller institutioner som på ett eller annat sätt
har ett intresse av eller kunskap inom ekologisk och social hållbarhet. Och det tror vi
att alla har!
Hur många personer räknar
ni med ska komma till Ekokalyps?
– 200–300.
Hur kom Ekokalyps till?
– Vi såg ett demokratiskt
problem där människor känner sig långt bort från politiken, att deras sociala ansvarstagande är valbart trots att
alla människors sammanlagda handlingar får högst reella
konsekvenser för dem själva
och andra, samtiden och historien. Kollektiva angelägenheter som klimathot, överkonsumtion och domedag
kräver kollektiva lösningar
men det är svårt att hitta sådana om inte alla känner engagemang och inlytande. Vi ville arbeta fram en lösning men
eftersom vi själva är unga och
ganska oerfarna var det naturligt att bjuda in ler människor med större spetskunskap
än vi själva och erbjuda dem
ett rum för att lära oss och varandra och samtidigt ha kul.
Vilka är de tre största anledningarna att besöka festivalen?
– Festivalen bygger på deltagande, det är snudd på ett
socialt experiment. Alla programpunkter involverar besökaren i nästan lika hög grad
som våra aktörer så det är ett
utmärkt tillfälle att påverka
– både sin festivalupplevelse och samhället. Det kommer bli lippat. Var kan man
annars bygga en skrotpiñata
med kommunpolitiker, ta en
bärs med en partikelfysiker,
se en psykadelisk jazzkonsert
och dansa domedagsdansen
med en ekologisk köttbonde?
Allt arbete bakom festivalen
är ideellt – styrelsen i föreningen, de 30 programpunkterna, våra sponsorer och samarbetspartners, volontärer, vänner och familj. Det bygger på
människors välvilja och förmåga att förändra.
Varför behövs en hållbarhetsfestival i Hova?
– Dels är det en plats där det
inns stor kunskap inom ekologisk hållbarhet, inte minst
på en väldigt konkret och
praktisk nivå. Den vill vi ta
tillvara och uppmärksamma.
Det inns också brist på mötesplatser i allmänhet och kanske främst för det starka lokala kulturutövandet. Vi vill utgöra en plattform för det.
ANNA MARIS
[email protected]
Inne i kapellet är stämningen rofylld. I väggen sit- Inne i kapellet får besökarna uppleva lugnet i ett lerhus
ter återvunnet glas.
byggt för relektion.
till ett slätt och hållbart slutresultat. Men det tog något år och
möten med några olika lärare
med olika inställning innan vi
ick kläm på det!
DET FINNS MåNGA fördelar med
lerhus. Tvärt emot vad man
kanske tror är de väldigt hållfasta och kan – rätt byggda och
underhållna – stå sig genom
många århundraden. Lera i sig
isolerar nästan inte alls, men är
vad man kallar ”termisk mas-
sa”, det vill säga den lagrar temperatur. Lera är ”trögt”, det kan
ta lång tid att värma upp ett
hus, men så behåller det värmen länge och avger det sakta, på samma sätt ”buffrar” en
lervägg fukt och avger luftfuktighet sakta. Det är några av
många skäl till att det ofta blir
så behagligt klimat i ett lerhus.
den målar man helst med äggoljetempera, och nästan bara
med naturliga pigment – leror
och jordarter. Enstaka kulörer
är tillverkade, nämligen de som
i sin naturliga form är giftiga.
Marjo Marthin kallar sovstugan
sin ”bunker”.
– Det är här jag återhämtar
mig. Lerhus är hälsosamma miljöer för både kropp och själ.
I SOVSTUGAN HAR man putsat
och sedan målat lerväggarna i
en behaglig ljusblå färg. På går-
TEXT OCH FOTO: ANNA MARIS
[email protected]
LERA OCH LERHUS
• I slutet av 2000-talet bodde
cirka 50 procent av världens
befolkning i hus där lera ingick.
• Ett lerhus håller så länge man
underhåller det och det inte
regnar in. I England till exempel
inns lerhus från 1400-talet
som fortfarande är i bruk.
• När lera bearbetas uppstår
det en elektrisk laddning mellan dess partiklar som gör den
klistrig när den är våt och stark
när den har torkat.
• När man talar om lera menas
egentligen ”ler”. Kornstorleken
är mindre än 0,002 mm.
• Internetsidan http://esb.
wspoint.com/se/ är under
uppbyggnad. ESB står för
”Experiences of Sustainable
Building”.
• På sidan http://www.cybis.
se/forfun/kubbhus/ inns info
om att bygga med vedkubb.
• Läs också på Lerbyggeföreningens hemsida http://www.
lerbyggeforeningen.se.
”Det kommer bli lippat.”
FOTO: PRIVAT
8
LANDET RUNT
Onsdag 21 augusti 2013
FOTO: MOVEBYBIKE
REDAKTÖR: AbigAil syKEs • [email protected]
”Det är intressant att se hur människor
reagerar när de förstår idén. Vi lastar
mängder man inte kan tro eller minnas i
mannaminne”, säger Johan Wedin.
Movebybike inns i Malmö
Företaget vann Malmö st
När man talar om åkeri är cykel inte det första transportmedel man tänker på, men för Johan Wedin har kärleken till den
människodrivna maskinen blivit en livsstil och ett företag.
– Vi är ett åkeri. Det är skönt och kaxigt att säga så. Movebybike är ingen budfirma, vi transporterar gods, säger han.
Med starka cyklar och specialdesignade cykelvagnar har
åkeriet inga problem att forsla varor upp till 3 kubikmeter
eller en vikt av 300 kilo.
En cykel kommer las
M
ovebybike har existerat i dryga året och redan etablerat
sig i Malmö, Lund, Helsingborg samt Stockholm och
Göteborg. Startskottet för Johan Wedins
banbrytande idé gick av på en isande kall
återvinningscentral i Bunkelo utanför
Malmö. Det var där i samband med ett
återvinningsevent som våra vägar först
kom att mötas. En grupp eldsjälar från
Cykelköket, en icke vinstdrivande cykelverkstad, hade trotsat kylan för att hindra cyklars stundande död i metallskroten genom att informera folk om hur
deras oönskade stålhästar kunde leva vidare i ett ideellt cykelkretslopp.
Avsaknad av bil i samband med behovet
av att förlytta cyklarna till Malmö gjorde att idéerna lödade för denne entreprenör. Funderingarna gick kring hur man
kunde förlytta saker med cykel och grunderna till Movebybike, ett cykelåkeri, lades. Datumet var 1 april. I mitten av juni
samma år hade tanken blivit verklighet.
– Efter att vi träffades gick jag hem och
sökte lösningar. Jag hittade en lyttirma
i Montreal som lyttade häpnadsväckande mängder med cykel och släp, berättar
Johan Wedin.
i våR TiD äR DET läTT ATT TRo att Move-
bybike är innovativt, men att förlytta saker med cykel är inget nytt. Motorfordonens ankomst slog ut cykeltraiken och
Johan Wedin är mån om att ta tillbaka
gatorna och konkurrera med den tunga
traiken.
– Det handlar om citylogistik, säger
han. Lastbilar som inte ens är fulla fyller smågatorna i Malmö på förmiddagarna. Det handlar om lätt gods med
många stopp. Vi är snabbare, miljövänligare och det är också en säkerhetsfråga.
Inga tunga fordon bör vara kring folk.
De är gjorda för mycket längre sträckor,
säger han.
– Vi är väsentligt snabbare än en bil. Vi
har ler vägar att välja mellan och behö-
Det handlar om lätt
gods med många
stopp. Vi är snabbare, miljövänligare
och det är också en
säkerhetsfråga.
ver inte ta några omvägar utan kan oftast
ta den genaste vägen och kan komma
hela vägen fram. Allt detta gör skillnad
när det är många stopp, fortsätter han.
FÖR KUNDERNA väger miljöaspekten
tungt och för många företag innebär detta gröna åkeri att de kan leva upp till
sin miljöpolicy. En existerande kund ville inte associeras med tunga lastbilar i
stadskärnan bland folk utan såg hellre att
Movebybike stod för deras utkörningar.
Än så länge ligger dock branschen i det
bilburnas favör då terminalerna varifrån
godsen utgår ifrån ofta ligger i stadens
utkant. Johan Wedin skulle hellre se att
terminalerna kommer närmare staden så
att cykelburna åkerier skulle kunna ta leveranser därifrån.
sAMTiDigT soM FÖRETAgET är nytt
på marknaden har inga pengar lagts på
marknadsföring utan de har än så länge
nöjt sig med en Facebooksida samt att visa
upp sina färdigheter ute på stadens gator.
– Vi ses och är spektakulära ute på
stan. Det har haft ett större genomslag
än jag trodde, säger Johan Wedin som
menar att företaget inte vill berätta vad
det gör utan hellre visar vad det kan. Inte
ens vintern ses som ett hinder.
– Man kan cykla året runt, men kanske inte lasta lika mycket. Det handlar
inte om hur mycket vi kan dra utan hur
mycket vi kan lasta säkert. Det handlar
om bromsförmåga, säger han.
Framtiden ser ljus ut för Movebybike.
Fler och ler företag ser potential i åke-
9
Onsdag 21 augusti 2013
FOTO: CAROLINA HANSSON
FOTO: MOVEBYBIKE
REDAKTÖR: AbigAil syKEs • [email protected]
FOTO: MOVEBYBIKE
ö, Lund, Helsingborg, Stockholm och Göteborg.
De starka cyklarna och de specialdesignade vagnarna tillåter cykelåkeriet
att transportera gods upp till 300 kilo.
FOTO: MOVEBYBIKE
tads miljöpris 2012.
stad
riet, vilket öppnat upp för framtida samarbeten och Johan Wedin är inte sen att
haka på nya idéer.
ExpAnsionEn är redan ett faktum. Från
att ha börjat i hemstaden Malmö har Movebybike redan nått till ytterligare ett
par Skånestäder samt tagit sig an franchisetagare i Stockholm och Göteborg.
Samtidigt blickar Johan Wedin mot nya
städer där cykeltraiken är stor och topograin inte alldeles för besvärligt. Bland
annat inns sikte på Uppsala, Linköping
och Norrköping, men planerna stannar
inte där.
– Vi går in i Köpenhamn om vi hittar
en lämplig partner. Köpenhamn vet att
man kan transportera saker med cykel,
säger Johan Wedin med en förhoppning
om framtida samarbeten på andra sidan
Östersjön.
CARolinA HAnsson
[email protected]
”Vi ses och är spektakulära ute på stan.
Det har haft ett större genomslag än jag
trodde”, säger Johan Wedin.
10
KULTUR
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
KULTURSVEPET
Aktuell kultur i hela landet
Hagfors före med Monica Z
Den kommande
storilmen om artisten Monica Zetterlund får förpremiär
den 12 september i
samband med Hagfors nya digitalbios
oficiella invigning.
Det rapporterar P4
Edda Magnason spelar titelrollen i
Värmland. Monica Z Monica Z.
FOTO: SF BIO
hade Sverigepremiär
på festivalen Way out west i Göteborg den 10 augusti
men går upp på biograferna först den 13 september.
Johannes Nebel framför en skiss över hur sajten Play kultur ska se ut. ”Alla institutioner står för sina egna
produktioner och kommer ha en egen lik på sidan. Det kommer också gå att välja vilken typ av kultur man
FOTO: PAULA ROOTH
vill se, som teater, balett eller författarintervjuer.”
”Norra Sverige är exotiskt i många utländska resenärers ögon, och är en av
de regioner som potentiella Sverigebesökare är mest nyikna på.”
Han vill göra kulturen
tillgänglig på nätet
Vargen
kommer
Det blir både grillning och berättande runt elden
när vargen skildras i folktro och
fakta av berättaren Per Gustavsson
och Naturskyddsföreningens Ulla Rundlöf. Samling vid
Karins sten (besöksmål 27 i Sagobygden) intill väg 25 i
Ljungby kommun kl 19 och 22 den 21 augusti.
300 000 kronor
Så mycket gick årets upplaga av medeltidsveckan på
Gotland back. Förklaringen är att evenemangen i juli
lockade färre besökare än väntat, rapporterar P4 Gotland. Däremot var själva medeltidsveckan välbesökt.
Behind every
stain there’s a story
FOTO: GURINDER OSAN/AP/SCANPIX
Fem unga grafitikonstnärer från Gävle och Sandviken
ställer ut på Länsmuseet Gävleborg till och med den 8
september. Målningarna är skapade särskilt för lokalen
av Simon Larsson, Joel Karismaa, Andreas Persson, Elof
Johansson och Viktor Forsberg.
Surr kring
bikupan
Möt biodlare och lär dig mer om
binas fascinerande värld i en utställning på Berte musuem i Falkenberg till den 31 augusti.
FOTO: JONAS EKSTRÖMER/SCANPIX
Det säger Thomas Brühl, vd på Visit Sweden, i ett pressmeddelande från Umeå 2014 om att kulturhuvudstadsåret ger sig
ut på turné. Warszawa, London, Barcelona och fyra andra städer i Europa får besök av ett genomskinligt Sverigehus och en
samisk kåta. Besökarna kommer att få ta del av samisk och
svensk mat, slöjd, musik, design och ilm med start den 5 september.
– Kultur är statligt inansierad i de lesta
fall, alltså har vi alla
varit med och betalat för den genom våra
skattepengar. Därför
bör alla få tillgång till
den gratis.
Det säger Johannes
Nebel, som tillsammans med de andra i
föreningen Play kultur
vill skapa en sajt som
samlar ett stort utbud
av kultur på nätet, i likhet med till exempel
SVT play.
Arbetet med en sajt på nätet
där kulturinstitutioner kan
lägga upp sina föreställningar
i digitala versioner pågår för
fullt. Än så länge inns det intentionsavtal med danska Louisiana museum, Skånes dansteater och Malmö stadsteater
– alla intresserade av att digitalisera sina produktioner och
lägga upp dem på Play kulturs
sajt.
Johannes Nebel tror att det
kan innas en efterfrågan efter
gratis kultur på nätet och är förvånad att ingen har kommit på
idén tidigare.
– Allt annat, som musik, sport
och ilm, inns redan på nätet,
men kulturen har hamnat tio år
på efterkälken. Jag tror att vi är
mogna för det nu.
DIGITAL GRATISKULTUR kan på
sikt bli ett sätt att locka ler att
ta del av kultur menar han, då
den kan nå grupper som inte är
bekväma med de mönster som
kulturen är inlåst i i dag.
– Det inns en massa trösklar att ta sig över, det gäller att
veta var kulturen inns, att kunna betala vad den kostar, och fysiskt kunna ta sig till platsen. Vi
vill att kultur ska kunna nå alla,
även om det främst kommer
locka dem som har ett intresse
från början.
Han pratar om att göra kulturen till en större del av samhället, att skolor ska kunna använda sig av digital kultur inför klassrumsdiskussioner, eller
bibliotek visa till exempel författarintervjuer i samband med
bokcirklar.
Att ta betalt för digital kultur
MER OM DIGITAL KULTUR
• Inspelade föreställningar och konserter visas redan i dag på
biografer runt om i Sverige.
• Play kulturs arbete inansieras av Kulturbryggan och Postkodlotteriets kulturfond. Sajten ska lanseras tidigast om ett år.
• Att ilma och digitalisera en föreställning kostar 50 000
–60 000 kronor.
tror Johannes Nebel inte är rätt
väg att gå.
– Man begränsar marknaden
väldigt mycket genom att säga
att du som kan betala får se det.
Vem har man då digitaliserat
för? Det är samma kund som
skulle betala för det annars,
bara en liten del av de kunderna är intresserade av att se det
digitalt.
DE SMå SUMMOR som det går
att tjäna på att ta betalt för digital kultur blir det inte mycket kvar av när de har fördelats
mellan teater, produktionsbolag och distributör, menar han.
– Parterna kommer att titta
på sina smulor och tänka att det
inte var värt det för allt arbete de
har lagt ner, och inte tycka att
det är någon idé att digitalisera.
OM ETT PAR åR när tjänsten har
blivit ordentligt etablerad och
all världens kultur går att se på
nätet menar han att det kan bli
aktuellt med ett betalsystem
där användaren betalar runt
100 kronor för fri tillgång. Fram
till dess är det kulturinstitutionernas skyldighet att se den digitala kulturen som en naturlig
utveckling, anser han.
– Vi får väl höja skattemedlen
med de kronor som behövs för
att det här ska gå att förverkliga. Sverige skulle kunna gå
i bräschen och säga att vi tillgängliggör kultur för alla medborgare.
PAULA ROOTH
[email protected]
KULTUR
Onsdag 21 augusti 2013
11
Bok väcker debatt
om film och miljö
/SCANPIX
FOTO: 20 TH CENTURY FOX
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
öka med”Naturligtvis kan ilm
men Day
n,
ljö
vetenheten om mi
rdriven att
öve
så
är
ow
after tomorr
ood överdrifolk tycker att Hollyw
kan påverka”,
ver snarare än att de
on.
fss
sta
säger Tommy Gu
Flera av de senaste
årens mest omtalade
ilmer har ett mer eller
mindre uttalat miljöbudskap, som Avatar,
Day after tomorrow
och En obekväm sanning. Tommy Gustafsson vid Linnéuniversitetet i Växjö är en av
redaktörerna för en
ny bok som frågar hur
mycket ilm kan påverka miljön.
Det inns olika sätt att skildra
miljöfrågor på ilm. Från och
med 1970-talet ungefär började
ekokritik eller miljöförstöring
att användas som en bakgrundshistoria i katastrof- och actionilmer. Miljöfrågorna är då sällan ett budskap i sig.
– Filmen Day after tomorrow
tas ofta som ett exempel. Där
inns ett indirekt budskap om
att människan förstör jorden,
men det blir egentligen bara
ett medel för att göra en häftig actionilm. Det är inte ekonomiskt hållbart att göra spelilmer med rena miljöbudskap,
säger Tommy Gustafsson.
Day after tomorrow från 2004, där jorden plötsligt går in i en ny istid, tas ofta upp som exempel på ekokritisk ilm.
lag, men en förhoppning är att
boken ska kunna vända det och
få ett ökat intresse för frågan.
DE SENASTE decennierna har
BOKEN TRANSNATIONAL ecocinema ilm culture in an era
of ecological transformation
(Intellect förlag) innehåller
elva texter om framför allt Asien, Europa och Australien men
även Sydamerika och USA. Målet är just att ta ett globalt grepp
kring fenomenet ekokritisk
ilm. Anledningen till att Afrika inte tas upp speciikt i boken
är att redaktörerna inte hittade
någon forskare med det specialområdet. Men det är inte bara
forskningen som saknar afrikanska perspektiv, enligt Tommy Gustafsson.
– Filmer som tar upp miljö-
TOMMY GUSTAFSSON REKOMMENDERAR
* Dokumentären En obekväm sanning med Al Gore från 2006.
”Den är väldigt propagandistisk men med ett tydligt och
positivt budskap. Jag tror att människor som ser den får sin
världsbild omskakad och tänker att de ska göra något åt det.”
* Dokumentären Encounters at the end of the world från
2007. ”Filmaren Werner Herzog åker till Antarktis och intervjuar människor där. Det är en väldigt bra ilm som lyfter
fram och problematiserar miljöfrågor på olika sätt.”
FOTO: TALIAH POLLACK
dock publiken blivit mer miljömedveten, enligt honom.
– Efter Kyotoavtalet 1997 ser
man tydligt att ler ilmer tar
upp miljöproblem, på ett mer
medvetet sätt. Överlag har
miljömedveten ilm ökat, mest
i dokumentärgenren.
Trots detta tycker Tommy
Gustafsson att det har vänt igen
på senare år.
– Just nu ser det hyfsat mörkt
ut jämfört med för några år sedan. Filmerna med tydliga miljöbudskap har minskat betydligt när det gäller spelilm men
också dokumentärilm. Det
inns ett minskat intresse över-
frågor i Afrika har ofta ett eurocentriskt perspektiv.
Han nämner som exempel
den danska ilmen Chokladens
bittra bismak som sändes i SVT
i somras.
– Perspektivet skulle vara att
man använder barnarbetare för
att skörda kakao. Men i ilmen
blir det en otroligt enkelriktad
kritik mot Elfenbenskusten och
Ghana, snarare än mot de europeiska producenter som skulle
kunna ändra förhållandena.
– Min önskedröm är att det
ska produceras ler ilmer som
framställer sådana miljöfrågor
på ett mer jämlikt sätt, men sådana får man väl titta i månen
efter.
Det råder delade meningar
om hur mycket ekokritiska il-
mer egentligen påverkar publiken. Redaktörerna har gjort
två studier som
redovisas i boken, men som är
gjorda i liten skala och därför svåra att dra slutsatser ifrån. Den ena
handlar om en
grupp västerländska studenter som
ick titta på ilmen
Day after tomorrow. Enligt intervjuer direkt efteråt var de benägna att ändra
sitt beteende till ett mer miljövänligt, men tre veckor senare
hade de lesta inte gjort något.
Den andra handlar om kinesiska studenter som ick titta
på ekokritiska ilmer från USA
och Kina.
– Det fanns en konsensus
om att de amerikanska ilmerna hade ett starkare miljötema,
trots att båda grupper av ilmer
förmedlade en ekokritik.
Å ANDRA SIDAN ick ilmen
Kinasyndromet stort genomslag eftersom den kom en vecka
innan
Harrisburgkatastrofen
ägde rum i USA 1979 och hand-
FOTO: 20 TH CENTURY FOX/SCANPIX
lar just om en misstänkt konspiration kring säkerhetsrisker på
ett kärnkraftverk.
– Filmen blev en
budbärare för att
kärnkraften
var
farlig.
Ett syfte med
boken är att uppmuntra till diskussion kring ilmens
roll i miljösammanhang.
– Att göra ilm
är
bland
det
mest
miljöförstörande man kan göra, med
alla resor, kopior och reklam.
Det är väldigt ogrönt. Samtidigt kanske ilmerna inte förändrar så mycket som de som
gör dem tror. Väger fördelarna
upp nackdelarna? Vi vill väcka
frågan.
SJäLV TROR HAN att både tv och
ilm kan göra skillnad.
– Jag tror att ilm har en stor
påverkan på sin publik och kan
öppna för nya frågor och perspektiv, inte minst när det gäller miljöfrågor.
ABIGAIL SYKES
[email protected]
12
LÄSARNAS
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
KRÖNIKA
Ensamheten vår
värsta sjukdom
”Den största ensamheten – att inte
innas i någons tankar.”
Bertrand Russell (1872-1970), engelsk ilosof och författare, Nobelpristagare i litteratur 1950
redgade vågor av vanmakt sköljer över
mig. Jag vet inte vad
jag ska ta mig till. I
början av juni ick jag ett brev
från en ung kille i sina bästa år
som försökt ta sitt liv ett par
gånger men lyckligtvis misslyckats. Nu vänder han sig till
mig för att han inte har någon
annan.
Ibrahim växte upp med en
pappa som misshandlade honom när han blott var ett försvarslöst barn. Redan som sjuåring önskade han att han ick
dö. För att slippa pappans utbrott, slippa smärtan och slagen. När han kom till skolan
med sitt bräckliga självförtroende, blev han utsatt för hot,
hat och hån av klasskamraterna. Så fort han vågade yppa något ick han dricka toavatten.
Med hans huvud sänkt i skolans toalettstol spolade tre killar tills han tappade andan. Ingen hörde hans protester. Ingen
såg hans lidande. Ingen klappade pojken på axeln.
V
FÖR ATT SLIppA undan gömde
TIDIGARE I SoMMAR gick jag till
Allmenäs sjö i Borås. Det var
roligt att se picknickande grupperingar i gräset, och badande
barn i sjön. Sommar är lycka,
tänkte jag men den lokala tidningen motbevisade min tes
genom att föra in ett moln på
min himmel.
Jag läser om 55-årige Daniel
som låg död i en tvårumslägenhet i Bagarmossen i Stockholm
i två år utan att någon saknade
honom.
Kanske var det redan på hösten 2010, kanske var det när
vintern gick mot vår året därpå. Ingen vet, för ingen saknade
FOTO: LINDA FORSELL/SVD/SCANPIX
han sig ofta på toaletten. Där
kunde han sitta i lera timmar
för att få vara i fred. Det hände att mobbarna stod utanför
dörren och väntade på att han
skulle komma ut. De ryckte i
handtaget och bankade på dörren. Han ick höra hur feg han
var som gömde sig. Utanförskapet och ensamheten omslöt honom i ett iskallt grepp.
Hur han kämpade sig genom
vardagen som en utomjording,
en som aldrig ick en famn av
förtröstan, ett vänligt ord, en
stärkande gest av sin omgivning.
Han har aldrig haft en vän.
Aldrig någon att prata med. Jag
vet att han inte är ensam om
att vara ensam. Han är inte ensam om att känna sig osynlig
och tillintetgjord i ett samhälle
som utesluter alla som inte passar in i den skräddarsydda statusmallen.
Hur lindrar man människors
ensamhet och hur väcker man
livslusten hos en ung människa
som för länge sedan slutat tro
på både sig själv och oss andra?
Många känner sig osynliga och tillintetgjorda i ett samhälle som utesluter alla som inte passar in i den skräddarsydda statusmallen, enligt Abdel-Qader Yassine.
honom. Ingen familj, inga vänner, inga arbetskamrater. Han
bara försvann.
I början av maj i år ville fastighetsbolaget få tillträde till Daniels lägenhet. När ingen öppnade tillkallades polis som bröt
upp dörren. När polisen bröt
sig in i lägenheten hittade man
en hög med reklam och gratistidningar.
INNE I DEN pedantiskt städade
lägenheten låg Daniels mumiierade kropp. Av reklambladen
och gratistidningarna att döma
hade han varit död i två år.
Om inte fastighetsbolaget
bestämt sig för att genomföra
stambytet kunde hans kropp
ha legat kvar i många år till.
Hur kan en människa bli så
ensam?! Det känns inte som ett
liv. Han var bara 55 år när han
dog. Han borde ha haft kompisar som saknade honom. Men
Daniel hade inga kompisar.
Han levde på en liten förtidspension som gick direkt in på
hans bankkonto. Hyran och
alla andra fasta räkningar betalades genom autogiro.
JAG KoMMER från Palestina.
Där skulle det här aldrig ha
hänt. Grannarna knackar på
dörren som hackspettar, för att
fråga hur man mår, för att be
om kryddor. Där har alla koll
på varandra. Det är på gott och
ont, men ingen skulle ligga död
i sin lägenhet i två år utan att
någon märkte det.
Han levde ensam och dog en-
Välfärden handlar inte bara
om materiella tillstånd, utan
om vänskap och gemenskap,
skriver Abdel-Qader Yassine.
sam utan att någon saknade
honom, irade hans födelsedagar, bjöd in till ett midsommarirande eller ett julbord.
Daniel lämnade inga spår efter sig. Inget avskedsbrev, inget testamente, ingen livförsäkring. Hans kropp kremerades,
och askan ströddes i en minneslund.
Men Daniel var inte ensam
om sin ensamhet. Lördagen
den 22 juni svimmade jag i
min lägenhet. När jag kom till
medvetande ringde jag till 112
och bad om hjälp. Räddningstjänst samt polis kom till min
lägenhet. Eftersom jag var avsvimmad och inte hörde när de
ringde på dörren bröt polisen
upp dörren. Än så länge har jag
tur, och är inte en av de avlidna som legat döda en längre tid
utan att någon brytt sig. Värre
fattigdom inns inte.
VäLFäRDEN äR MER än mate-
riella måttstockar. Välfärd är
vänskap, omtanke, gemenskap.
Det är sådant som inte kostar
någonting men är värt mer än
allt.
Ensamheten är vår tids värsta
sjukdom. Den skördar liv lika
LÄSARNAS
Onsdag 21 augusti 2013
13
FOTO: HÅKON MOSVOLD LARSEN/SCANPIX
REDAKTÖR: ABIGAIL SYKES • [email protected]
Det är tryggt
att se till
att vi människor
har förstått
varandra.
Av trygghet kan vi
leva & växa som
människor.
Victoria Lesinska
/Konstnär, kreatör,
erfarenhetsdoktor
& människa
litigt som rökning. Alla vill besöka ensamheten ibland men
ingen vill bo i den. Ensamheten kan inte botas av en doktor.
Den kan inte lindras av lyckopiller. Den kan inte skäras bort
som en elakartad tumör. Jag
känner många som går genom
livet som om de inte fanns. Vår
existens bekräftas av våra medmänniskor. De som ser och hör
oss ger oss ett kvitto på att vi
inns.
ABDEL-QADER YASSInE
Palestinsk forskare och författare bosatt i Borås
Jämlikhet ökar lyckan i samhället
LITTERATUR
Människans kunskap och
kunskapen om människan:
en gränslös historia
Redaktörer: Wallenberg
Bondesson et al
Förlag: Sekel
Absolut
rikedom ger
inte
lycka,
snarare ”relationell rikedom”, alltså
hur man ligger till i jämförelse med
andra
runt
omkring en.
Av detta forskningsresultat
drar jag som
recensent den
troliga slutsatsen att jämlikhet ökar den totala lyckan i
samhället, medan sociala klyftor minskar den.
LYcKofoRSKnInGEn berörs
i antologibidraget ”Hur ekonomiska kriser förändrar vår syn
på mänskligt beteende”. Det visar hur kapitalismens ideolo-
giska grundantagande om rationell individualistisk mänsklig egoism som vår drivkraft
alltmer undermineras av evolutionär, beteendeekonomisk
och annan vetenskaplig
forskning.
Vid sidan av
girighet drivs
vi
människor även av
samarbete,
hjälpsamhet,
härmning,
tradition,
trygghet, tilllit, rättvisa,
meningssökande, känslor, etcetera.
Och redan liberalismens,
marknadstänkandets
och den borgerliga nationalekonomins idémässiga anfader
Adam Smith (med lera samtida) var inne på att vi människor är sociala varelser med
medfödda sociala instinkter.
Människans kunskap och
kunskapen om människan
med fyra redaktörer, 17 för-
fattare och 14 fristående kapitelbidrag är en vänbok tillägnad historikern Arne Jarrick.
Ämnena är specialiserade och
spretiga, skrivna av såväl humanister som naturvetare.
ofTAST äR DET (som i exemplet
ovan) den inledande allmänna
presentationen av det bredare
ämnesområdet som är intressantast. Mer så än exempelvis
”Lättja, egennytta och rörlighet
i retorik om allmogen 1750–
1800”.
DETTA GäLLER även bidraget ”Bokproduktion och sekularisering 1500–1800. Agrarlitteraturen under 1700-talet
som detaljexempel”. Det visar
på hur den europeiska boktryckarkonsten och den stora bokproduktionen ledde till
positiva västliga utvecklingsspiraler i samklang med kommunikation, kunskapslagring,
kunskapssamling, sekularisering, praktiskhet, mångfald,
läskunnighet, basteknik, naturvetenskap, upplysning, industri, mentalitetsförändring,
samhällsreformer, ideologidebatt och ekonomi, (samt na-
Ämnena är
specialiserade
och spretiga,
skrivna av såväl humanister som
naturvetare.
tionsbildning, nationalism och
demokrati, min kommentar).
En DEL BIDRAG är väl socialkonstruktivistiska. Andra tvekar inför den enligt mig nödvändiga kompletteringen av
alla människovetenskaper med
evolutionära basfakta om människans givna natur – som att
även vissa beteendemönster är
medfödda.
Andra bidrag bejakar denna
självklarhet. Exempelvis Det
unikt mänskliga som behandlar frågan om såväl biologisk
som kulturell (beteende)evolution, och deras samspel. Den
gamla dikotoma uppdelningen
av människan i kropp och själ
respektive känsla och förnuft
hör historien till.
HAnS noREBRInK
14
SKRIVANDE
Onsdag 21 augusti 2013
REDAKTÖR: AnnA mARis • [email protected]
Hon har kallats nationalskalden Dan Anderssons musa och
finns nästan inte längre att läsa, trots att hon själv var poet.
Vid Silverforsen i Ronneby i Blekinge finns de sista spåren
efter en spännande eldsjäl med ljus tro, skriver Aje Björkman.
Rebecka Svensson – i glömda
Rebecka Svensson föddes i en stuga vid Silverforsen i Sörby, Ronneby, den 17 maj 1879. Hon var
det åttonde av sammanlagt nio
barn, varav tre dog vid ung ålder.
Stugan hon växte upp i bestod
av ett rum och kök med stam-
pat jordgolv. En torvtäckt och
låg liten stuga, i närheten en å
med näckrosor och vattenliljor.
Det var hennes barndomshem
med omgivning, även det hem
hon skulle komma att fortleva i
fram till sin död 1954.
1913 gavs Rebeckas första och
enda litterära verk ut, Dikter
och dialoger: arbetare-, nykterhets- och kvinnoföreningar
tillägnad.
I brevledes respons säger poeten, författaren och visdiktaren
Dan Andersson följande: ”Tusen
tack för dina brev och dikter
och dialoger! Du är nog en riktig emancipationskvinna, du.”
Och emancipation är ett vägledande ord. Inte endast för att i
delar beskriva Rebeckas korta
författargärning, utan hennes
liv som helhet.
HOn KOm TiDiGT att engagera
sig i arbetar- och kvinnorörelsen. 1915, i majnumret av tidskriften Såningsmannen, i dag
sammanslaget med Hemmets
Journal, omtalas Rebecka som
en hängiven kämpe för den
socialdemokratiska
arbetarrörelsen i allmänhet och dess
kvinnorörelse i synnerhet. Hon
var även en hängiven nykterhetsförespråkare och tillhörde
templarorden Vesperklockan,
en dåtida nykterhetsförening.
Och det var vid ett kongressmöte med templarorden i Sundsvall i början på juli 1912 som
hon första gången träffade Dan
Andersson. Vad som följde var
en sexårig vänskap.
Mellan 1912 och 1918 höll
de båda kontakt, främst brevledes. Inga av Rebeckas brev inns
bevarade, men däremot över
hundra av Dan Anderssons.
Och genom läsning av dessa träder indirekt en bild av Rebecka
fram, en bild av en solidarisk,
strävsam och självuppoffrande
kvinna.
REBECKA FUnGERADE till stora
Rebecka Svensson har beskrivits som nationalskalden Dan Anderssons musa.
BILD: KULTURFÖRENINGEN SILVERFORSEN
delar som biktmoder och mecenat åt Dan. Vid möjlighet avvarade hon pengar åt den kringvandrande diktaren, detta trots egen
ansträngd ekonomi. Han kallade
henne sin beskyddarinna: ”Jag
Uppiggande galenskaper från Zac O’Yeah
LITTERATUR
Operation Sandalwood
Författare: Zac O’Yeah
Förlag: Ordfront
I Zac O’Yeahs kriminalroman
Operation sandalwood lever
den småskalige bondfångaren
och internetbedragaren Hari
Majestic ut sina äventyrsdrömmar i ett uppdrag att rädda
den sköna damen undan blodtörstiga gangsters i ett snårigt
kidnappningsdrama. Vad som
låter som ett matinéäventyr
för ungdomar hade också kunnat vara just det om inte berättelsen kryddats med halshugg-
ningar, lemlästningar, pornograi och alkoholmarinerad
dekadens.
Att handlingen i boken utspelar sig med krossade ilmstjärnedrömmar som fond är därför
passande.
HAnDlinGEn FÖRs allt som oftast framåt i ett halsbrytande
tempo där makalösa tillfälligheter konstant spelar bokens hjälte i händerna. I mångmiljonstaden Bangalores gytter tycks alltid rätt rikshaförare dyka upp
vid absolut rätt tillfälle – och att
sälja sin nyss använda gyttjiga
badhandduk som Jesu svepning
till en mirakelhungrig präst är
enkelt för en mästerdektektiv
som lärt sig allt genom Wikipedia.
ATT BOKEn äR eklektisk (är det
en ungdomsbok? En parodi? En
hårdkokt deckare?) förstör inte
spänningselementen som är intakta boken igenom. Men det
lämnar läsaren något förvirrad
när stora stilmässiga lappkast
samsas mellan pärmarna. Vissa
sekvenser är målande och lika
själfulla som lammilé-Palaak
Ghost på min lokala indiska restaurang. ”Solen dinglade som en
använd tepåse över den kokande
horisonten”, medan andra sekvenser tangerar buskis, som när
den åtråvärda Madhuri, som
Hari Majestic handlöst förälskat sig i, konstant refererar till
huvudpersonens för- och efternamn med olika felaktiga närbesläktade tillmälen: ”Larry,
Barry, mister Menlös och mister
Moloken”.
näR TRåDARnA knyts samman
i slutet av boken har läsaren
tagit del av hisnande eskapader, som möjligtvis inte tål att
synas alltför väl i sömmarna,
men som bjudit både dofter,
smaker och käftsmällar från
ett sceneri som är både ovanligt och uppiggande i deckarsammanhang – och precis som
baksidestexten lovar ”långt bort
från Fjällbacka”.
HEnRiK EDBERG
[email protected]
SKRIVANDE
Onsdag 21 augusti 2013
15
REDAKTÖR: AnnA mARis • [email protected]
FOTO: SILVERFORSENS
KULTURFÖRENING
För dig som känner
för att delta i olika
novelltävlingar ser
det ut att bli en bra
höst! nedan följer
fyra tävlingar på
helt olika teman.
poeters sällskap
Rebecka
fungerade till stora delar som
biktmoder och mecenat åt Dan.
beder dig sända ditt fotograi så
att jag får sätta upp min beskyddarinna på väggen. Själv har jag
inget att sända och har ej råd att
taga något.”
Om deras vänskapsrelation
skriver han: ”Rebecka, jag är
riktigt glad åt din vänskap och
jag ska löna den – om jag blir
att kunna.” Vidare, den 12 december 1913, skriver han: ”Vår
vänskap är ju i själva verket ett
slags kärlek, byggd på och bestående av helt annat material
än erotiken. Och det inns kanske ej motstycke i nio fall av tio.
Det är verklig sympati, utan de
traditionella perspektiven.”
DEn 28 mAJ 1918 kommer så
det sista av sammanlagt 117
brev, slutet på en sexårig vänskap. Dan skriver för att informera Rebecka om sitt stundande giftermål med Olga Turesson. Brevet avslutas med: ”Ja,
farväl så länge, tack för allt
som du gjort! Du har varit och
blir väl en människa som tycks
bara leva för andra. Det är något
stort och högt i detta, om det
också är ensamt ibland.”
Två år senare dör Dan Andersson av cyanväteförgiftning på
ett hotellrum i Stockholm. Han
blir endast 32 år gammal.
Längre söderut fortlever hans
vän, Rebecka – den i sammanhanget ofta bortglömda.
Fram till 1935 driver hon
tillsammans med sina systrar
”Det finns en vrå där
vi sprang som barn,
en torvtäckt och låg liten
stuga,
med krikonträd och lavendelblom,
en å med näckrosors rikedom,
där vattenliljorna buga.”
Rebecka Svensson
en matvaruhandel i Ronneby.
Sommaren 1935 lämnar hon
matvaruhandeln, öppnar i anslutning till barndomshemmet
en sommarservering vid Silverforsen. Serveringen kom att
fungera som bygdens mötesnav. Kaffe samt frasvåflor serveras, tillagade på ”Rebeckas
sätt och vis”.
Den 29 januari 1954 dör Re-
becka i den stuga från vilken
hon först såg dagens ljus, och
stugan står där än i dag, tyst talande; ett minne över vad Inge
Mattsson, ordförande i Dan Andersson-sällskapet, kallar: Blekingelickan med den stora eldsjälen och den ljusa tron.
AJE BJÖRKmAn
[email protected]
ETT KULTURARV PÅ VÄG ATT GÅ FÖRLORAT?
Vid Rebecka Svenssons död
övertogs stugan och kaféverksamheten av två på varandra följande privatpersoner,
Elin Fridell-Olsson och Margit
Gullberg. 1983 sålde Margit
Gullberg stugan till Ronneby
kommun.
I vintras före årsskiftet
2012/2013 skapades Silverforsens kulturförening i syfte att
köpa och driva verksamheten
i enlighet med Rebecka Svenssons testamenterade önskan
att ”Blekingestugan för all framtid skulle få vara en utlykts- och
fritidsplats för dem, som i lugn
och trevnad önska njuta av den
vackra naturen vid Silverforsen.”
Ett bud lämnades in till kommunen.
– Men vi kunde inte följa med
i budgivningen som följde,
förklarar ordförande Henrik
Albertsen, som själv har tonsatt
och spelar Rebecka Svenssons
dikter.
Enligt Per Engkvist, kommunens ansvarige för försäljningen av stugan och tillhörande
mark, godtog kommunfullmäktige i juni ett högre bud på
210 000 kronor inlämnat av
Magnus Martinsson, ägare av
intilliggande Sörbygården.
– För närvarande är det inte
planerat när köpekontrakt ska
skrivas under och när tillträde
ska ske, säger Per Engkvist.
I angiven verksamhetsbeskrivning skriver Martinsson att
samtal har förts med Silverforsens kulturförening och
att samarbete med Rebeckas
Vänner ligger på agendan för
att ta tillvara bygdens kulturhistoriska arv.
För tillfället står kaféverksamheten overksam.
Roande tankeställare om köttskandalen
LITTERATUR
Blandfärs
Författare: Kalle Lind
& Kringlan Svensson
Förlag: Roos & Tegnér
Kalle Lind och Kringlan Svensson, båda
författare,
bloggare
och radioproiler, har
skrivit en underhållningsroman med ett
allvarligt grundtema. Bakgrunden är de många skandaler runt
kötthanteringen som kommit
upp till ytan under det senaste
året.
Blandfärs fungerar både
som samhällssatir
och burlesk. Kalle Lind och Kringlan Svensson rör
sig hemvant i alla
tänkbara
miljöer i sin hemstad
Malmö.
Historien börjar när den
inte alltför etiskt
sinnade Ica-handlaren vid Värnhemstorget, Stellan Kask, förstår att det är något
som är mycket fel på innehållet
i hans blandfärs. Samtidigt försvinner en av foodserviceföretagets mest samvetsgranna medarbetare spårlöst och en ring
som påminner om den han alltid brukar bära iskas upp ur ett
av paketen med grådaskigt malt
kött. Detta utlöser en jakt där läsaren får möta många udda karaktärer. Det är en fartfylld roman som både roar och ger en
rejäl tankeställare i form av en
känga åt dagens köttindustri.
Språket kan ibland kännas lite
platt, men i det stora hela lyckas författarna med att rikta fokus mot de band som de menar
har knutits mellan kriminella
aktörer och så kallade ”respektabla” statstjänstemän.
ELisABETH BRännsTRÖm
[email protected]
Tävla med
en novell
Språket
kan ibland
kännas
lite platt,
men i det
stora hela
lyckas författarna med att rikta fokus mot de band som
de menar har knutits
mellan kriminella aktörer och så kallade
”respektabla” statstjänstemän.
Fantasy
För fjortonde året i rad utlyser föreningen Novellmästarna Fantastiknovelltävlingen. Noveller på upp
till 50 000 tecken inklusive
mellanslag inom science iction, fantasy och skräck är
välkomna. Vinnarnovellen
belönas med 999 kronor, andrapristagaren med 499 kronor och tredjepristagaren
299 kronor. Vinnarna får
också en gratis prenumeration på tidningen Skriva.
• Deadline: 31 augusti 2013
• www.skriva.bravewriting.com
Se upp
Tidningen Skriva har en skrivarutmaning i form av en novelltävling. Temat för tävlingen är ”Se upp” och antalet
tecken som ska skrivas är 4
000, inklusive mellanslag. Du
kan vinna priser från tidningens webbbutik och få din novell publicerad i tidningen.
• Deadline: 21 september 2013
• www.tidningenskriva.se
Umeå novelltävling
Sveriges största novelltävling instiftades 2007 i samband med Umeås kandidatur
som kulturstad. En jury delar ut en prissumma på inte
mindre än 100 000 kronor.
Man tävlar anonymt och får
skriva upp till 30 000 tecken
inklusive mellanslag.
• Deadline: 30 september 2013
• www.umea2014.se
Slutna tankar
För dig som behöver lite
mer tid på dig utlyser Avloppsguiden en skrivartävling på temat avlopp. Så här
skriver Avloppsguiden på
sin hemsida: ”Avlopp väcker
känslor. Det vill vi dra nytta
av och uppmuntrar dig att
släppa loss din kreativitet.
Vi bjuder därför in alla som
vill till att bidra med noveller, bilder, dikter eller annan kortare prosa.”
• Deadline: 31 januari 2014
• Info: http://bransch.avloppsguiden.se/news/2013/06/17/
vill-du-bidra-till-antologin-slutna-tankar.html
fOTO: shAROn mOLLERus/WikimEDiA cOmmOns (cc BY 2.0)
ira sommaren med Fria!
BEsTäLL ELLER gE BORT En PREnumERATiOn Och få En fin PREmiE På köPET!
Klipp ut och skicka in talongen! Inget porto behöv
Ja, tack! Jag beställer:
Jag väljer följande premie/premier:
q
q
6 månader av Fria Tidningen för 369:och får en av följande premier på köpet.
q
6 månader av min lokala Fria Tidning* för 269:och får en av följande premier på köpet.
q
6 månader av Fria Tidningen för 369:+ 6 månader av min lokala Fria tidning* för 269:och får två av följande premier på köpet.
A: VINDJACKA
Vattenavvisande med dold huva i kragen.
Kan vikas ihop till smidig magväska.
Min storlek:
q
qS qM q
L
q XL
B: HÄNGMATTA
Slitstark polyester. Levereras i kompakt påse.
*Stockholms Fria Tidning, Göteborgs Fria Tidning, Skånes Fria Tidning eller Landet runt.
Datum jag vill att prenumerationen startar:
.......................................................................
Mina kontaktuppgiter:
q
C: 2 POCKETBÖCKER
Egalias Döttrar av Gerd Branteberg
Vips så blev det liv av Bob Hansson
q Jag vill ge bort prenumerationen till:
EFTERNAMN ...............................................................................................................................................
EFTERNAMN ...............................................................................................................................................
FÖRNAMN ...................................................................................................................................................
FÖRNAMN ...................................................................................................................................................
ADRESS .......................................................................................................................................................
ADRESS .......................................................................................................................................................
POSTNR & ORT ...........................................................................................................................................
POSTNR & ORT ...........................................................................................................................................
TELEFON......................................................................................................................................................
TELEFON......................................................................................................................................................
E-POST .........................................................................................................................................................
E-POST .........................................................................................................................................................
Vi behandlar dina kunduppgifter med modern informationsteknik och lagrar dessa för att kunna fullgöra kundrelationerna samt lämna erbjudanden för våra egna produkter.
PORTO
BETALT
ft13sol
fRiA TiDningAR
sVARsPOsT
122 320 900
128 20 skARPnäck